Flerspråkighet och ipad i Arvika kommun. Kommunikativ mångfald

Transkript

1 Flerspråkighet och ipad i Arvika kommun Kommunikativ mångfald

2 Hur förskolor i Arvika har arbetat med flerspråkighet, mångfald och digitala verktyg, för att skapa en samspelande atmosfär i förskolan med rika möjligheter till kommunikation, interaktion och meningsskapande för yngre förskolebarn

3 Styrdokument FNs barnkonvention, artikel 12: "... utöva sitt eget kulturliv...använda sitt eget språk." Lpfö 98/10: "Förskolan ska medverka till att barn ned annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål."

4 Interkulturellt förhållningssätt i mötet med barn: Att möta hela jaget Att se flerspråkighet som en tillgång Att visa på mångfald utan att exkludera Att barn upplever tillhörighet och delaktighet i det svenska språket och det svenska samhället men även i sitt hemlands språk och kultur Att se på saker ur ett helhets- och livslångt perspektiv

5 Modersmål Modersmål eller förstaspråk (Hemspråk) Andraspråk Simultan tvåspråkighet - lär två språk parallellt Successiv tvåspråkighet

6 Modersmål är viktigt för att En god grund i modersmålet gör det lättare att lära ett andra språk Språken stödjer varandra i språkutvecklingen Modersmålet är betydelsefullt för identiteten Att äga fler språk är en resurs och en merit senare i livet

7 Diskussionsfrågor Fler språk i förskolan sid 14 Erbjuder vi på vår förskola möjligheter för barnen att utveckla fler språk? Kan vi stödja alla barns språk på samma sätt?

8 Exempel från Förskolan Lönneberga

9 Framgångsfaktorer Inkluderande perspektiv. Det handlar till stor del om pedagogernas förhållningssätt Stor vikt läggs vid ordinlärning och att benämna ord och begrepp i den vardagliga verksamheten Kompistema och arbete med likheter och olikheter för att hitta det gemensamma Möjlighet till stöd på modersmålet för barn och föräldrar

10 Flerspråkighet på förskolan Lyran Vår verksamhet styrs av Skollagen, Förskolans läroplan Lpfö 98/10, Likabehandlingsplanen och Barnkonversionen. Mål: Att varje barn utvecklar sin identitet och känna trygghet i den. Att varje barn utvecklar ett intresse för olika språk och kommunikationssätt. Förhållningssätt: Reflektera tillsammans med kollegor över vilken inställning förskolan har till flerspråkighet. Uppmuntra modersmålet och dess utveckling. Uppmuntra barnens framsteg och informera föräldrarna om framstegen

11 Inskolning på Förskolan Lyran Första dagen kommer barnet och föräldern på ett kortare besök. Den pedagog som ska skola in barnet har då ett samtal med föräldern och barnet leker. Inskolningen varar ungefär 2 veckor. Under den tiden går barnet lite kortare dagar och föräldrarna är med på förskolan. Vid behov används tolk. Det finns flerspråkiga broschyrer som beskriver den svenska förskolans verksamhet. Om barnet inte kan någon svenska kan pedagogerna ta fram bilder som samtalsstöd eller ta reda på vad viktiga ord heter på barnets modersmål. Uppföljning och återkoppling av inskolning sker tillsammans med föräldrarna vid barnets första utvecklingssamtal.

12 Vid inskolning försöker vi samla in så mycket information kring familjen som vi bara kan. Detta för att skapa en trygghet och tillit till oss. Vi har en språkportfoliolapp som vi fyller i tillsammans med föräldrarna så att det finns nedskrivet, (religion, språk, namn, ursprung, ) ifall någon personal slutar och någon ny börjar. Vi lägger ner extra mycket tid på att bekräfta och sätta ord på barnens känslor och initiativ.

13 På

14 Exempel från Förskolan Lugnet Arabiska, kurdiska och somaliska Av Rana Rofael

15

16

17

18 Diskussionsfrågor Från Möten för lärande sid 199 av Eva Joahnsson Hur stöds barns flerspråkliga och kommunikativa förmåga och hur stöds barns samspel med andra på min förskola?

19 Genusarbete i förskolan Det handlar mest om förhållningssätt. Könsneutrala leksaker och blanda leksaker och ha både bilar och dockor i dockskåpet. Tänka på att inte benämna med vad söt och duktig till flickor och vad tufft och modigt till pojkar. Att blanda färger på handdukar, födelsedagskort, haklappar, krokar osv. Välja sagor som båda könen kan känna igen sig i och bli stärkta av.

20 Och vem är det personalen ringer till när barnet blir sjukt? I första hand mamman.

21 Litteratur: Första gruppen Pojkar, flickor och pedagoger: jämställdhetspedagogik i praktiken av Kajsa Wahlström Andra gruppen Anna bråkar av Christian Eidervald Tips på internetsida:

22 Länkar - Modersmål och minoritetsspråk - Modersmål för äldre barn eller föräldrarna modersmal.skolverket.se - Tema modersmål, bildordlistor, olika språk och flerspråkighet i förskolan - Google translate

23 Litteraturtips Flera språk i förskolan - teori och praktik Barn med flera språk - Gunilla Ladberg Bilder för dialog - Susanne Mailer Svenska lekande lätt - Sandra Jensen