Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015
Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret 2014/2015 vid Bergums skla åk 4-9 I skllagen ch i lärplaner slås fast att försklan ch sklan ska vila på demkratins grund ch att den bör utfrmas i överensstämmelse med grundläggande demkratiska värderingar ch att var ch en sm verkar inm sklan ska främja aktningen för varje människas egenvärde ch respekt för vår gemensamma miljö (Skllagen 1 kap. 2 ). 1. Syfte med likabehandlingsplanen Syftet med likabehandlingsplanen är att se till att alla persner inm sklans verksamhet, avsett kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, sexuell läggning eller funktinsvariatiner (typ handikapp) får samma rättigheter. Sklan skall aktivt förebygga ch mtverka diskriminering ch kränkande behandling. Arbetet med planer mt diskriminering ch kränkande behandling är en del av det främjande ch förebyggande arbetet på Bergums skla. Detta arbete har ett helhetstänk kring hela arbetsmiljön på sklan ch präglas av respekt, tillit ch trygghet. Bergums skla arbetar efter att alla ska ha rätt till en trygg ch lustfylld sklgång. 2. Mål På Bergums skla skall alla trivas ch känna sig trygga - ingen ska utsättas för kränkande behandling i någn frm! Mål för Bergums sklas systematiska likabehandlingsarbete kan sammanfattas i nedanstående punkter: Alla skall känna sig trygga, hörda, sedda ch respekterade. Alla skall veta vem de kan vända sig till då de själva eller någn kamrat behöver hjälp. Alla på sklan skall främja en trygg miljö ch gda relatiner samt bidra till allas ökade självkänsla. Alla skall arbeta för att Likabehandlingsplanen följs genm att alltid ha den aktuell. All anställd persnal på Bergums skla skall reagera ch agera på varje frm av kränkande behandling ch diskriminering. 2
Bergums skla 3. Bakgrund Den 1 januari 2009 upphörde den gamla lagen m förbud mt diskriminering ch annan kränkande behandling att gälla. Innehållet i den lagen är nu uppdelat i två lagar. Från 1 januari 2009 ska därför förskla ch skla beakta bestämmelserna i Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) samt Skllagen (SFS 1985:1100) 14 a kap. Sklans uppdrag Enligt 6 kap i skllagen angående kränkande behandling samt 3 kap. 14-16 i Diskrimineringslagen ska huvudmannen se till att: det bedrivs ett målinriktat arbete för att mtverka diskriminering ch kränkande behandling (Skllagen 6 kap 6, Diskrimineringslagen 3 kap 14 ) man förebygger ch förhindrar kränkande behandling ch diskriminering (skllagen 6 kap 7, Diskrimineringslagen 3 kap 15 ) det upprättas en årlig plan/likabehandlingsplan (skllagen 6 kap 8, Diskrimineringslagen 3 kap 16 ) 4. Definitiner Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skllagen 6 kap 3 sm ett uppträdande sm utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571). Detta mtsvarar det sm i den gamla lagen kallades för annan kränkande behandling. Gemensamt för all kränkande behandling är att: någn eller några kränker principen m alla människrs lika värde kränkningar är ett uttryck för makt ch förtryck kränkningar kan utföras av en eller flera persner ch riktas mt en eller flera en kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk ch återkmmande kränkningar utförs av ch drabbar såväl barn sm vuxna Viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen ch att den sm uppger att han eller hn blivit kränkt, alltid måste tas på allvar! 3
Bergums skla Kränkningar kan vara fysiska (t.ex. att utsätta någn för slag ch knuffar) verbala (t.ex. att hta eller kalla någn nedvärderande ch kränkande tillmälen så sm hra, bög sv.) psyksciala (t.ex. att utsätta någn för utfrysning eller ryktesspridning) text- ch bildburna (t.ex. kltter, brev, lappar, chat-frum på nätet, e-pst, sms ch mms) Diskriminering Diskriminering definieras i Diskrimineringslagen 4 ch är ett övergripande begrepp för negativ behandling av individer eller grupper sm leder till att de missgynnas utifrån lika diskrimineringsgrunder. Diskriminering används ckså sm begrepp i fall där institutiner genm t.ex. strukturer ch arbetssätt missgynnar persner utifrån diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön könsidentitet eller könsuttryck etnisk tillhörighet religin eller annan trsuppfattning funktinsnedsättning sexuell läggning ålder I diskrimineringslagens 4 definieras ckså trakasserier (jmf kränkande behandling) sm: ( ) ett uppträdande sm kränker ett barns eller en elevs värdighet ch sm har samband med någn av de fem diskrimineringsgrunderna. Mbbning Den definitin av mbbning sm Bergums skla anslutit sig till är att vid mbbning finns en eller flera förövare, den sm blir utsatt utsätts för upprepade kränkande behandlingar av en eller flera under ett visst tidsspann. Den sm blir utsatt upplever ett jämnt styrkeförhållande i relatin till den/dem sm utsätter. Det handlar m antingen fysisk ch/eller psykisk mbbning. I dessa två typer ingår såväl utfrysning ch uteslutning. Viktigt att uppmärksamma är att Bergums skla här även inkludera nätmbbning. 4
Bergums skla Sklans förhållningssätt, teretisk grund ch val av metd Bergums skla har antagit ett systemiskt ch salutgent förhållningssätt. Systemteri är en teri sm ser mänskligt handlande ch mänskliga prblem sm någt sm sker ch uppstår i ett samspel mellan människr ch sm därför inte kan förklaras av den enskilde individens innebende egenskaper. Ett salutgent synsätt innebär att vi på sklan fkuserar på det psitiva. Det betyder dck inte att vi förringar bekymmer eller inte tar situatiner på allvar. Krtfattat vad det innebär att arbeta utifrån ett Systemteretiskt ch Salutgent förhållningssätt i vardagen: Vi ser människr sm en del av ett system. Vi lever i sammanhang där vi påverkar ch påverkas av varandra. För att skapa förståelse är det viktigt att vi är intresserade ch nyfikna på varandra. Alla har rätt att få sin röst hörd ch har rätt att få delge sin berättelse. Alla har ansvar för samarbete. Alla har sin unika upplevelse av hur verkligheten ser ut. Det finns således inte en sanning utan flera. Det finns alltid en lgik bakm alla handlingar. Det är viktigt att vi möjliggör möten ch samtal där vi intar en nyfiken ch uppskattande hållning där allas röst blir hörda. Vi är medvetna m att vi alltid kmmunicerar (även med krppsspråk, tystnad, m.m.). Vi är vaksamma på våra fördmar (vi tänker på hur vi tänker). Vi väljer att fkusera på beteende ch inte på persn, på mål ch inte prblem. Arbetet på Bergums skla utgår från en helhetssyn på människan ch systemet. Bergums sklas fkus är att skapa en gd lärandemiljö för alla, att arbeta med den gda miljön innan eventuella prblem uppkmmer samt att utgå från individens ch systemets styrkr ch resurser för att möjliggöra det. På Bergums skla är det gda samtalet en viktig grund för förändring ch alla samtal sm förs är del av ett lärande hs alla parter. Vi lägger str vikt vid att rama in våra möten ch samtal efter en tydlig struktur, detta för att skapa knstruktiva samtal. Alla skall uppleva sig infrmerade m syfte, mål ch struktur på de samtal man skall delta i för att möjliggöra för alla att kunna bidra efter sin bästa förmåga. Samtalet är en viktig grund för förändring i våra relatiner till varandra. Vid prblem, agerar vi lösningsfkuserat, ingen är ensam ansvarig för prblemet men alla är ansvariga för en lösning. Vi önskar med detta förhållningssätt att förändringar sker på djupet ch att eleverna utvecklas till inkännande empatiska individer med gd självkänsla. 5
Bergums skla 5. Vårt praktiska agerande Persnalens gemensamma förhållningssätt ch kmpetensutveckling På Bergums skla skapar vi en trygg skla, genm vårt systemiska ch salutgena förhållningssätt. År 2011 kmpetensutvecklades all persnal i systemteri. Sedan dess hålls detta förhållningssätt aktuellt ch levande genm återkmmande samtal i arbetslag, styrgrupp samt vid gemensamma persnalsamlingar. Värdegrundsarbetets vikt Värdegrundsarbetet har pririterad plats på Bergums skla under elevernas sklvecka. Alla undervisande pedagger, ch även elevhälsan, driver arbetet i klasserna ch tränar eleverna i hur vi bemöter varandra. Frskning visar att en gd relatin mellan alla i sklan minimerar risker för mbbning, kränkningar ch trakasserier. Trygghet Tack vare ett gtt samarbete inm ch mellan arbetslag ch klasser skapas förutsättningar för trygghet ch gda relatiner mellan elever ch persnal. Enligt den årligen genmförda elevenkäten hösten 2014 för åk. 4-9 utgör krridrer, klassrum, matsal ch mklädningsrum pririterade platser för ökad trygghet. På dessa platser är det mest flickr sm upplever sig trygga. Enkäten visar dck att de allra flesta eleverna känner sig trygga på sklan ch resultaten ger även vid handen att eleverna är mycket nöjda med det arbete sm görs för att öka tryggheten. Under läsåret 2014-2015 kmmer Bergums skla att frtsätta att satsa på trygghet genm att ha hög vuxennärvar såväl i krridrer sm ute på sklgården. Detta bl.a. genm en heltidsanställd sklvärd på högstadiet, ett flexibelt rastvärdssystem ch utökat samarbete mellan skla ch fritidsgård. I matsalen kmmer även fler vuxna att finnas med eleverna under deras måltider. Vidare har rastvärdarna speciella västar för att vara tydligt synliga för eleverna ute på sklgården. I ch med dessa åtgärder hppas vi nå målet att öka tryggheten på van nämnda mråden. Särskilda trygghetsskapande insatser: Årskurs 6 kmmer under 2014-2015 ha livskunskapslektin på temat hur det är att bli tnåring? då detta är någt sm efterfrågats av eleverna själva. I årskurs 7 kmmer alla elever att få fyra lektiner livskunskap med scinmstudenter sm kuratr handleder. Teman under dessa lektiner kmmer vara följande: trygghet i klassen, mbbning, likabehandling, utsatthet på nätet, rasism ch diskriminering. Prjektet kmmer att kallas Prjekt Respekt. I årskurs 8 kmmer alla elever under våren 2015 att genmgå ett fördjupande värdegrunds- ch relatinstema benämnt Kärleken är fri, ett gemensamt samarbete 6
Bergums skla mellan sklan ch dess elevhälsa ch rganisatiner ch aktörer sm Rädda Barnen, BRIS, Ungdmsmttagningen Götebrg, Plisen, fältgruppen Angered, föreningen Guts, TP-teatern, Hälsteket ch Fryshuset. Fritidsgårdens persnal kmmer härutöver att under vårterminen erbjuda ungdmar på högstadiet livskunskap under studiepasset på fredagar. 6. Dkumentatin/sekretess Vid uppkmna situatiner förs en nggrann dkumentatin över händelsen ch upplevelser sm mgärdar densamma. Dkumentatinen kring kränkande behandling ch mbbning samlas in av rektr ch hålls på så sätt även samlad ch lättillgänglig m nya situatiner uppkmmer. Incidentrapprter, enskild händelse, ch anmälningar m kränkande behandling skrivs ch lämnas in till rektr. 7. Årlig plan för Likabehandlingsarbetet läsåret 2014/2015 Främjande insatser ch åtgärder för likabehandlingsarbetet i 4-9 under 2014/2015 Insatser ch ansvar fördelar sig enligt följande: Organisatinsnivå Värdegrundsarbete ch arbete med gemensamt förhållningssätt ch bemötande genmsyrar all verksamhet, baserat på systemteri ch ett salutgent förhållningssätt. I arbetslag, styrgrupp ch i andra gemensamma samtalsfrum hålls diskussin ch samtal levande kring dessa frågr. Likabehandlingsplanen marbetas ch samverkas årligen ch görs levande genm att den lyfts i klassrummet, elevråd ch föräldraråd. Planen är allas plan ch alla ska veta vad den går ut på. Tidsplan för marbetning ch samverkan styrs av när under hösten elevenkäten genmförs. Rektr Ansvar Rektr Arbetslagsledare Klassföreståndare 7
Bergums skla Organisatinsnivå Ansvar Rektr möter elevråd, 4-6 ch 7-9 med jämna mellanrum under läsåret. Mötena syftar till att elevernas delaktighet i sklan tydliggörs. Ansvarspedagg ansvarar för att klassråd hålls månatligen. I klassråd väljs elevrådsrepresentanter ch där tas även elevernas frågr upp sm sedan tas med till elevråds mötet. Trygghetsenkät riktad till eleverna genmförs varje hösttermin. Rektr Klassföreståndare Rektr EHT Sklans persnal Sklvärd ch rastvärdar ges ett tydligt uppdrag m var de ska röra sig, vad de ska vara uppmärksamma på samt hur de ska agera. Områden sm elever beskriver sm trygga uppmärksammas särkilt. Sklvärd ch rastvärdar har en str relatinsskapande funktin i att se ch prata med alla elever. Rastvärd/Sklvärd Alla vuxna sm befinner sig i sklrestaurangen bidrar till en trygg miljö ch är skyldiga att agera m någt händer. Pedagger sm äter pedaggiskt sprider ut sig bland eleverna för att kunna skapa gda relatiner med elever ch se till att ingen frivilligt sitter själv. Rektr Sklans persnal Idrttslärarna jbbar med att skapa ökad trygghet inne i idrttshallen, så att eleverna inte känner sig rliga för att råka ut för en lycka. Temadagar genmförs för eleverna för att stärka samarbete, känsla av tillhörighet ch sammanhang, samt prjekt ch gemensamt arbete kring värdegrundsfrågr. Tydliga planer ch rutiner skapar sklans röda tråd, sm grundas i ett systemiskt ch salutgent förhållningssätt. Målet är att ge en högre grad av trygghet genm begriplighet ch förutsägbarhet. Pedagger Rastvärd Rektr Klassföreståndare EHT Rektr 8
Bergums skla Organisatinsnivå Ansvar Läsåret inleds med ett föräldramöte. Rektr bjuder in till strsamling ch ansvarspedagg möter vårdnadshavare klassvis. Klassvis väljs ckså representanter till föräldrarådet. Föräldrarådet har möten vid fyra tillfällen per läsår där rektr, representanter från sklan ch vårdnadshavare samverkar bland annat kring trygghetsfrågr. Rektr EHT Gruppnivå Vårt salutgena förhållningssätt i klassrummet bidrar till att varje lektin, ch övrig tid i sklan skapar ökad trygghet ch glädje till lärande. Detta bidrar i sin tur till en ökad självkänsla hs den enskilda individen. Ansvarspedagg ansvarar för att klassråd hålls månatligen. I klassråd väljs elevrådsrepresentanter ch där tas även elevernas frågr upp sm sedan tas med till elevrådsmötet. Ansvar Rektr Klassföreståndare Klassföreståndare Individnivå Samtal med elever utifrån ett vänligt ch stödjande bemötande, skapar ett öppet klimat där eleverna vågar uttrycka sig ch att lita på den vuxne lyssnar ch ser. På vår skla utgår vi från att barnet alltid vill ch gör sitt bästa i alla situatiner. IUP Åtgärdsprgram Ansvar Klassföreståndare Klassföreståndare 9
Bergums skla 8. Rättigheter ch skyldigheter Barnets rättigheter har sin utgångspunkt i FN:s barnknventin: Känna sig trygga Bli respekterade, sedda ch lyssnade till Få hjälp att reda upp knflikter men ckså att få öva upp förmågan att hantera knflikter på ett knstruktivt sätt Att få vara den man är Barns skyldigheter: Vara en bra kamrat Aldrig acceptera någn frm av trakasserier, kränkande behandlingen eller diskriminering Berätta för en vuxen m någn far illa eller upplever sig illa behandlad Skyldigheter för all persnal på sklan: Att utgå från att alla vill ch gör sitt bästa Ständigt arbeta med att utveckla en främjande ch gd sklmiljö Att ständigt arbeta med det egna förhållningssättet med utgångspunkt i riktlinjer för likabehandlingsarbete Aldrig acceptera någn frm av trakasserier, kränkande behandlingen eller diskriminering Sätta gränser ch ingripa Att alla elever ska ses sm allas elever Rättigheter för persnal på sklan samt för barnens vårdnadshavare: Att vid behv erbjudas stöd från sklledning/eht. 10
Bergums skla 9. Rutiner Frmer ch frum för att upptäcka kränkande behandling: Elevhälsa utgör en fast punkt på den veckvisa dagrdningen på arbetslagsträffarna Ett väl fungerande rastvärdsystem finns på plats Återkmmande enkäter Utvecklingssamtal Värdegrundsarbete Föräldraråd med likabehandlingsinnehåll Föräldramöte med likabehandlingsinnehåll Alla nya elever på sklan erbjuds intrduktinssamtal med kuratr Närvarprgrammet Obligatriska hälssamtal för åk 2, 4, 6, 8 Rutiner vid misstanke m mbbning, trakasserier ch utredande av kränkande behandling: När persnal i sklan får kännedm m att någt har hänt, eller kan ha hänt, ska uppgifterna utan dröjsmål utredas av den sm upptäcker det. Dkumentatin sker enligt bifgad blankett. Vårdnadshavare till inblandade elever infrmeras mgående. Eventuellt tar den vuxne hjälp av andra vuxna för att utreda situatinen. Arbetslag, elevhälsteam ch rektr ska infrmeras. Elevärende tas upp i elevhälsteamet. Dkumentatin förs in i PMO. Om situatinen inte förbättras kallas vårdnadshavare ch elev till elevknferens. Här kan åtgärdsprgram eller handlingsplan upprättas. Uppföljning ch dkumentatin sker frtlöpande till dess att mbbningen, trakasserierna eller den kränkande behandlingen upphört helt. Rutin för uppföljning: Klasslärare följer upp kntinuerligt, en gång i veckan, till dess att situatinen upphört. 11
Bergums skla Rutiner för att utreda ch åtgärda när elev utsatts/kränkts av persnal: Rektr kntaktas av den sm har infrmatin m det intäffade. Rektr ansvarar för att ärendet utreds Rektr samtalar med inblandade parter ch dkumenterar. Rektr anmäler till huvudman Rektr beslutar hur persnalärendet följs upp ch kntaktar vårdnadshavare. Rutiner för uppföljning: Klasslärare följer upp kntinuerligt, en gång i veckan, till dess att situatinen upphört. Om vuxen kränkt/utsatt elev följer rektr upp inm en vecka, till dess att situatinen upphört. Rutiner för dkumentatin: Ansvarig klasslärare dkumenterar på blankett längst bak i detta häfte ch lämnar sedan till Rektr. Om ingen bättring sker skrivs ett åtgärdsprgram. Rektr ansvarar för dkumentatin m persnal kränker /utsätter elev. Dkumentatinen ligger till grund för m en eventuell anmälan görs till plis ch/eller scialtjänst vilket rektr beslutar m. Rutiner för att utreda ch åtgärda när persnal kränkts av elev: Kntakt tas med rektr sm utreder den uppkmna situatinen samt dkumenterar ch eventuellt tar hjälp av t. ex. kuratr så att persnalen kan erbjudas samtal. Viktigt att den vuxne ch eleven får mötas så snart sm möjligt efter det inträffade för att samtala m situatinen. Kuratr är då eventuellt med sm samtalsledare. Kvalitetssäkring: Ständigt pågående arbete under året med hälsfrämjande ch förebyggande arbete med uppföljningar i arbetslag, APT, elevråd, klassarbete, EHT, föräldraråd m.m. Analys av trygghetsenkäten. 12
Bergums skla DOKUMENTATION AV LIKABEHANDLINGSPROBLEMATIK Knkret händelse ch datum: Bakgrund: (eventuell tidigare dkumentatin) Samtal med elev/elever sm utsatts: (närvarande, datum, vad ledde samtalet till, beslut) Samtal med andra runt situatinen: Samtal med alla berörda vårdnadshavare (datum/tid för samtal): Åtgärder: (datum, ansvarig) 13
Bergums skla Uppföljningssamtal: (berörda elever/eventuellt föräldrar/övriga inblandade, resultat) Utvärdering: (resultat) Datum då ärendet är avslutats: Ansvarig för denna dkumentatin: Anmält till rektr: datum 14