Lokal arbetsplan Tokarpsskolan Verksamhetens organisation Tokarpsskolan är en F-9 skola, vilket innebär att eleverna är mellan 6 till 16 år. Skolan är indelad i olika arbetslag, F-3 DE, 4-6 DE, 7-9 DG samt 7-9 EF. F-3 DE 4-6 DE 7-9 DG 7-9 EF Syftet med organisationen är bl a att Se barnen under hela dagen (fritidshem skola) Skapa kontinuitet i undervisningen/verksamheten Överbrygga skiljelinjer mellan de olika verksamheterna Verka för ett tematiskt arbetssätt En grupp barn möter samma pedagoger 1 (6)
Värdegrund TOKARPSSKOLANS VÄRDEGRUND Ansvar Positiv självbild Jämlikhet Trygghet Trygghet Jämlikhet Ansvar Positiv självbild Vi arbetar för att barn och personal ska känna sig trygga Vi arbetar för att alla ska acceptera varandras olikheter Vi arbetar aktivt mot mobbing Vi arbetar för att alla ska känna ansvar för skolmiljön Vi arbetar för att alla ska lära sig att ta ansvar för det egna arbetet, sina egna handlingar och dess konsekvenser Vi arbetar för att stärka självbilden så att alla känner sig nöjda med sig själva Pilarna visar samhörighet mellan orden och att det skall finnas en helhetssyn. På detta sätt vill vi förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Med hjälp av vår värdegrund är vårt mål att våra elever ska få bra självförtroende, vara kreativa, empatiska, ansvarskännande, samarbetsvilliga samt uthålliga. Varje klass/grupp utgår ifrån sina förutsättningar med hjälp av sin lärare/pedagog för att implementera Tokarpsskolans värdegrund. 2 (6)
Tokarpsskolans profil NTA (Natur och Teknik för alla) No- och Mu-fördjupning samt Idrottsprofil NTA är ett skolutvecklingsprogram, som stöder och stimulerar barn, ungdomar och lärare att utveckla undervisningen i fysik, kemi, naturvetenskap och teknik i grundskolan. Syftet är att stimulera nyfikenheten och att öka intresset för naturvetenskap och teknik hos både barn och vuxna. I Tokarpsskolan har vi som mål att eleverna skall ha arbetat med något tema varje år från förskoleklass till år 5. No-fördjupning fr o m år 6 har eleverna möjlighet att välja no-fördjupning på elevens-val-tid. No-fördjupningen syftar till att stimulera och stödja elevernas nointresse. Musikfördjupning fr o m år 8 har eleverna möjlighet att välja mu-fördjupning på elevens-val-tid. Mu-fördjupningen syftar till att stimulera och stödja elevernas musikintresse. Idrottsprofil fr o m år 6 har eleverna möjlighet att välja idrottsprofil. Syftet är att stimulera elevernas idrottsintresse. Idrottsprofilen ska ses som en profilering mot kursplaneämnet idrott och hälsa. Inom utbildning till bättre idrottare ryms flera av de krav som ställs på eleverna för att uppnå minst godkänt i ämnet idrott och hälsa. Undervisningen omfattar en 4-årig utbildning fördelat på 1-2 pass i veckan. Ca 75% av tiden för undervisning i idrottsprofilen används till praktik och övrig tid till teori. Inflytande Elevinflytande: Vi vill ge eleverna kunskap om demokratins principer och spelregler samt utveckla deras förmåga att arbeta i demokratiska former. Vi vill att eleverna skall ta ett ansvar för sitt lärande och för allas trivsel på skolan. Detta gör vi bl.a. genom att: ge elever ansvar, skapa klassråd och elevinflytandegrupper (elevråd), kamratstödjare, elevskyddsombud samt skapa utrymme för elevinflytande i den dagliga undervisningen. Föräldrainflytande: Det är nödvändigt att ha ett samarbete med föräldrar för att utveckla våra elever på bästa sätt. Vi har ett skolråd som träffas 2 ggr/termin, där träffas föräldrarådsrepresentanter ifrån varje klass samt rektorer. Utvecklingssamtalen mellan lärare, elev och förälder är också ett forum för inflytande. Föräldrar eller lärare kan också initiera och kalla till föräldramöte. Alla föräldrar är välkomna till skolan på besök. Personalinflytande: Vi vill att personalen ska vara delaktiga och ha ett inflytande i verksamheten. Detta tror vi skapar goda och friska pedagoger för våra elever. Ledningsgruppen träffar de fackliga representanterna på MBL ca 1 gång i månaden. Rektorerna träffar arbetslagen samt arbetslagsledarna varje vecka, vilket också är forum för personalinflytande. Personalkonferenser/personalmöten förekommer ett par gånger per termin. 3 (6)
Antimobbinggrupp Med mobbning menas både fysiskt och psykiskt våld mot en person vid upprepade tillfällen. I psykiskt våld innefattas även utfrysning. Mobbning innebär att den som är utsatt är i underläge och känner sig kränkt. Mobbning är svår att upptäcka. Den sker mest när vuxna inte ser och är svår att skilja från vanligt bråk mellan elever. Ofta säger elever att det bara är på skoj och den mobbade håller med av rädsla för påföljder. Personal som har kunskap om hur man stoppar mobbning har lättare att upptäcka den. På vår skola arbetar vi aktivt med att förebygga och stoppa mobbning enligt följande: Samtlig personal får information om hur man stoppar mobbning. Vi har en arbetsgrupp mot mobbning på skolan med representanter från år F 9 samt fritidshem. I gruppen ingår även skolsköterska, kurator och rektor. Arbetsgruppen träffas ca 1 gång/månad. I vår plan ingår att teamet ges mer utbildning än övrig personal i bl a samtalsteknik och konfliktlösning. I varje klass finns två elever som kamratstödjare. De har utsetts på olika sätt beroende på åldersgrupp. I de lägre åldrarna turas alla om att vara kamratstödjare. De äldre barnen väljs av sina klasskamrater och har uppdraget under en längre tid. Kamratstödjarnas främsta uppgift är att vara observanta på relationer mellan sina klasskamrater: Att säga till de elever som mobbar andra att de ska sluta med det. Att tala med dem som är ensamma och utfrysta och trösta dem om det behövs. Lyckas inte detta tar kamratstödjarna kontakt med en vuxen som för ärendet vidare till arbetsgruppen mot mobbning. För de elever som vill anmäla anonymt, kan anmälan ske till mobbinggruppen/arbetsgruppen via Gröna brevlådan utanför skolsysters och kurators rum. Om mobbning uppstår arbetar vi idag enligt Österholmsmodellen/Farstametoden med enskilda samtal med mobbarna efter en fast strukturerad metod, se boken Att stoppa mobbning går. Dessa samtal genomförs av representanter i arbetsgruppen mot mobbning. Samtalen dokumenteras. Modellen innebär bl.a: Strukturerade enskilda samtal med mobbarna. Stödsamtal med den mobbade för att stärka självkänslan. Uppföljande samtal med mobbarna, för att kontrollera att mobbningen upphört. Även mobbarna kan behöva stödsamtal. Eleverna uppmanas att berätta hemma om mobbingen. Kontroll om detta gjorts sker vid uppföljningssamtalet. Den modell vi arbetar efter med regelbundna träffar med kamratstödjarna ger mobbingsteamet (arbetsgruppen) möjlighet att följa upp och kontrollera mobbingarbetet på skolan. 4 (6)
Under vecka 46 kommer elever och personal att möta Friends, som blir vårt nya grepp på att hantera mobbning. Om mobbning inte upphör kan följande åtgärder vidtas: Samtal med elev, föräldrar och rektor Observationer på raster och genom samtal med lärare Miljöombyte * Polisanmälan * Skolledningen kan besluta om att flytta en elev som mobbar till en annan skola, ytterst mot elevens vilja. Detta ska inte ske i bestraffningssyfte utan ska ske för att garantera andra elevers trygghet och för att undervisningskvalitet ska kunna upprätthållas. Om vi anser oss vara i behov av högre eller annan kompetens anlitas kommunens handledningsteam via rektor. Hur informerar vi föräldrar om vårt arbete? På föräldramöten en gång per läsår. På informationsmöten med nya föräldrar och elever I föräldrabroschyren Att stoppa mobbning går, som delas ut i F-klass, år 4 och i år 7 vid höstterminens början. I skolans antimobbingsarbete ingår att arbeta mycket aktivt i klasser och grupper med förebyggande insatser. Ansvaret för detta ligger på klasslärare/handledare. Åtgärder för att tidigt upptäcka kränkningar: Klassråd Elevråd Samtal i klass Handledartid för de äldre eleverna Värdegrundsarbete, projekt Charlie, kompissamtal, EQ etc Rastvakter Kamratstödjare Vuxna i uppehållsrum och som äter tillsammans med eleverna Synlig rektor som möter eleverna och finns tillgänglig Misstankar tas på allvar. En bedömning görs i varje enskilt fall om en anmälan till socialtjänsten skall göras. Vuxnas kränkningar av elever. Om personal misstänks för kränkning av en elev ansvarar rektor för utredningen. Dokumentation Alla ärenden som utreds av mobbingteamet dokumenteras enligt mall och arkiveras. Utvärdering Handlingsplanen utvärderas varje år vid teamets första möte i januari månad. 5 (6)
Elevvård På Tokarpsskolan träffas ett elevvårdsteam (EVT) varannan vecka bestående av rektorer, skolpsykolog, kurator och skolsköterska. Två gånger per termin har vi ett förlängt EVT och då träffas gruppen med skolans speciallärare. Till EVT anmäler personalen elever som är i behov av stödinsats. Teamet tar sedan beslut om vilka åtgärder som ska vidtas. Åtgärdsprogram skall alltid göras till elever med särskilt stöd. Åtgärdsprogrammen görs i regel av lärare och skrivs sedan på av vårdnadshavare om den samtycker. På detta sätt försöker vi skapa en samsyn med föräldrar runt behoven och arbetet kring eleven. Skolsköterskan finns i skolan varje dag, hennes huvuduppgift är hälsoundersökningar, vaccinationer, enklare sjukvårdsinsatser och uppföljning/stöd till barn med kroniska eller medicinska handikapp. Kurator samt skolpsykolog är c:a två dagar i veckan i skolan. De kan på andra tider nås via telefon. Utvärderingar Utvärdering av elevernas arbete och kunskaper sker bla. med hjälp av tester och diagnoser. Tester som genomförs kontinuerligt 1 ggr/ år är: Vad sa du fröken?( Förskoleklass), diagnostiskt prov i år 2, nationella prov i år 5 och år 9. Läskedjor i år 3 och år 7. Utvärdering av elever sker också vid utvecklingssamtal mellan lärare, elev och förälder. Elevernas syn på skolan utvärderas bl.a genom en elevenkät 1ggr/år. Personalen utvärderar sin arbetsmiljö via en arbetsmiljöenkät 1ggr/år. Arbetet med eleverna utvärderas med hjälp av skolverkets utvärderingsinstrument, BRUK. Detta görs individuellt samt i arbetslagen. Resultatet av utvärderingen ligger till grund för det fortsatta arbetet på vår skola samt skolans kvalitetsredovisning Prioriterade mål Barn och ungdomsnämnden i Linköpings kommun har tagit fram tre prioriterade mål som Linköpings kommunala skolor arbetar efter. De är: Språkutveckling, Fysisk aktivitet samt arbetet kring Barn med särskilda behov. Skolverket har tagit fram ytterligare tre målområden via BRUK som vi arbetar mot. De är: Normer och värden, Kunskaper samt Elevers ansvar och inflytande. Dessa mål utvärderas med hjälp av skolverkets utvärderingsinstrument, BRUK. Efter utvärderingen sätter sig arbetslagen och gör egna aktivitetsplaner kring dessa mål. Aktivitetsplanerna anger vilka aktiviteter som genomförs i skola/fritids för att uppnå målen. 6 (6)