VÄSTERMALM Likabehandlingsplan Läsåret 2015/2016 Kontaktpersoner Områdeschef: Judith Nelvig Kurator: Ulrika Sörling Stenberg, Lena Jonsson, Anna-Karin Granlund, Daniel Viklund Sundsvall 2015-09-02 1
Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål och skolans vision/helhetsbild..4 4. Utvärdering av tidigare plan... 3 5. Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling... 4 6. Slutsatser av kartläggningen av elevernas trygghet och trivsel... 5 7. Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen... 7 8. Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen... 8 9. Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen... 8 10. Handlingsplan för utvärdering utifrån kartläggningen... 8 11. Kompetensutvecklingsplan... 9 Främjande arbete... 9 12. Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag... 9 13. Elevers medverkan... 11 14. Vårdnadshavares kännedom... 12 15. Kontaktpersoner.... 11 16. Rutiner vid akuta situationer... 12 17. Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när elev kränker elev... 12 18. Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker/diskriminerar elev... 15 19. Begreppens innebörd... 15 20. Skolans ordningsregler med konsekvenser... 17 21. Skolans systematiska arbetsmiljöarbete... 18 Årsklocka för Västermalms skola... 20 2
1. Bakgrund Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera elever. All personal inom Sundsvalls gymnasium, Västermalms skolområde, har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. Det är rektors ansvar att se till att skolan arbetar för att förhindra diskriminering och annan kränkande behandling Likabehandlingsarbetet regleras i tre styrdokument: Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (kap 6) Förordningen (2006:1 083) om barn och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Elever har i skollagen ett skydd mot kränkande behandling som inte är kopplat till diskrimineringsgrunderna, t.ex. mobbning 2. Syfte Syftet med likabehandlingsplanen är att skydda elever mot diskriminering och kränkande behandling samt erbjuda eleverna en trygg arbetsmiljö präglad av ömsesidig respekt och en god umgängeston. 3. Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål och skolans version/helhetsbild. Sundsvalls gymnasium, Västermalms skolas vision är att vara en trygg mötesplats för ungdomar och vuxna. Vår verksamhet bygger på demokratiska värderingar om alla människors lika värde och vi accepterar inga former av överträdelser av diskrimineringslagens och skollagens bestämmelser. Skolan ska långsiktigt arbeta för en studiemiljö som främjar elevers lika värde samt motverka diskriminering och kränkningar. Detta arbete ska ske i nära samarbete med eleverna. 4. Utvärdering av tidigare plan I planen för läsåret 2014/2015 låg fokus på implementering av likabehandlingsplanen bland skolpersonal, elever och föräldrar. Under läsåret genomfördes ett strukturerat arbete med implementeringen. Elevhälsan har i samarbete med respektive rektor informerat och diskuterat planen i samtliga arbetslag. Likabehandlingsplanen och skolans grundläggande värderingar har i skiftande omfattning diskuterats i skolans klasser. Med hänvisning till årets kartläggning gör vi bedömningen att det krävs ett fortsatt arbete för att göra planen känd bland eleverna på skolan. Det finns även ett behov av fortsatt arbete med skolans värdegrund och respekten för alla lika värde. 3
Ett annat mål var att åtgärda brister i skolmiljön och som åtgärd förlägga elevvärdarnas arbete till miljöer som av elever upplevs som otrygga. Elevvärdarnas anställning har permanentats. De har delvis fått andra arbetsuppgifter och detta innebär att de inte finns tillgängliga för eleverna i lika stor utsträckning som tidigare. Regelbunden uppföljning av elevernas fysiska och psykiska arbetsmiljö var ytterligare ett mål i fjolårets plan. Om skolan arbetat utifrån den föresatsen kan inte bedömmas då vi bara haft tillgång till ytterst få protokoll från programforum. Under detta läsår fanns också målet att revidera skolans ordningsregler. Skolledningen har sett över och reviderat reglerna. 5. Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling Underlaget för kartläggningsarbetet har bestått av: - Anmälningar som gjorts om kränkande behandling vid Västermalms skola - Nöjdhetsundersökningen vid Sundsvalls gymnasium, skolområde Västermalm - Intervju med skolsköterskor på Västermalms skola beträffande vad som framkommit i hälsosamtalen med elever i år 1, läsåret 2014/2015 - Intervju med elevvärdarna Vid skolan finns för läsåret 7 registrerade anmälningar om kränkande behandling vilket är en halvering jämfört med föregående läsår. Flertalet anmälningar har innehållit verbala trakasserier, några i kombination med kränkningar via sociala medier. Hälften har även omfattat fysiskt våld. Västermalms nöjdhetsundersökning genomfördes våren 2015 bland elever i år 1-3 Undersökningens svarsfrekvens: - 60 % av flickorna (141elever) - 51 % av pojkarna (357 elever) 80% 60% 40% 20% 0% 76% 55% 60% 51% 2013/14 2014/15 Pojke Flicka Tabellen visar att svarfrekvensen var något lägre 2014/15 jämfört med föregående läsår. 4
På frågan om man under innevarande läsår har blivit utsatt för diskriminering, kränkningar eller trakasserier svarar: - 6 % av flickorna att de blivit utsatta ( 9 st) respektive - 6 % av pojkarna att de blivit utsatta (23 st ) 15% 10% 12% 5% 8% 6% 6% 0% 2013/14 2014/15 Pojkar Flickor Tabellen visar att det är färre elever som blivit utsatta för diskriminering, kränkning eller trakasserier under detta läsår i jämförelse med förra året. Kränkningarna har varit av skiftande natur. Av flickorna vet 82 % var de skall söka hjälp om de blivit kränkta. Bland pojkarna är motsvarande procenttal 73 %. Noteras bör att fler elever i år 1 angett att de vet var de kan söka hjälp jämfört med elever i år 2 och år 3. På fråga om personalens vaksamhet vid kränkning svarar 79 % av flickorna respektive 77 % av pojkarna att personalen på skolan ser om elever blivit utsatta för kränkningar/trakasserier. 89 % av flickorna och 83 % av pojkarna anser att personalen agerar då någon utsatts för kränkningar/ trakasserier. Även när det gäller dessa två frågeställningar är procenttalet högre för elever i år 1 jämfört med eleverna i år 2 och 3. Vid skolsköterskornas hälsosamtal med elever i år 1 har det, liksom vid förra årets kartläggning, framkommit att ett litet antal elever uppgivit att de själva blivit kränkta eller att de upplevt att andra elever blivit utsatta för kränkningar. I sammanhanget bör uppmärksammas att många elever hade sina hälsosamtal redan tidigt under höstterminen 2014. Årets kartläggning visar att det inom Västermalms skolområde finns risk för diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. Jämfört med förra årets kartläggning ses inga större skillnader för varken ökad eller minskad risk. En skillnad är att elever i år 1 har större tilltro till personalens agerade när det gäller arbetet mot kränkningar och diskriminering jämfört med eleverna i år 2 och 3. Det intensifierade arbetet med implementeringen av likabehandlingsarbetet bland framför allt personalen och eleverna i årskurs 1 har gett ett positivt resultat. Då slutsatsen är den att det fortsatt finns risker för diskriminering, kränkningar och trakasserier, måste skolan tålmodigt och beslutsamt arbeta vidare för att förbättringar ska ske. En slutsats av kartläggningen är att eleverna på skolans olika program inte känner varandra. Genom forskning vet vi att bristande kunskap om varandra är en grogrund för diskriminering och kräkningar. Skolan bör verka för ökad integration mellan skolans program. 5
6. Slutsatser av kartläggningen av elevernas trygghet och trivsel Resultatet från årets nöjdhetsundersökning, visar att det finns anledning till förbättringsåtgärder gällande trygghet i skolans miljöer och lokaler. På frågan om det finns miljöer/ lokaler som upplevs som otrygga svarar: - 21% flickor att så är fallet ( 30 elever) - 16% pojkar att så är fallet (56 elever) 30% 20% 10% 0% 21% 17% 21% 16% 2013/14 2014/15 Pojke Flicka Tabellen visar att det i år är fler flickor som upplever otrygga miljöer/lokaler än under fjolåret. Däremot är det något färre pojkar som i år upplever att det finns otrygga lokaler/miljöer. Ett fåtal elever har lämnat egna kommentarer i undersökningen. Eleverna anger nedanstående miljöer som otrygga: - Centralhallen - Korridoren i E-huset - Matsalen - Klassrummen då det är rast - Uppehållsrum På frågan Jag känner mig trygg i min skola framkommer följande svar: - 99 % av flickorna ger ett positivt svar (139 elever) - 94 % av pojkarna som svarar att de känner sig trygga (336 elever) 100% 98% 96% 94% 92% 90% 99% 95% 94% 94% 2013/14 2014/15 Pojkar Flickor Tabellen visar att andelen flickor som känner sig trygga har ökat i jämförelse med föregående år. 6
Beträffande matsalen anger 91 flickor (65 %) och 201 pojkar (57 % ) att de kan äta sin lunch i lugn och ro. Vi kan konstatera att det är färre elever detta läsår som kan äta sin lunch i lugn och ro. I nöjdhetsundersökningen framkommer följande svar beträffande trivsel: - 97 % av flickorna har svarat att de trivs i skolan (136 elever) - 93 % av pojkarna har svarat att de trivs i skolan (329 elever) På fråga om det är goda relationer mellan elever och personal på Västermalm har eleverna svarat enligt följande: - 94 % av flickorna anser att det är goda relationer (133 elever) - 94 % av pojkarna upplever att det är goda relationer mellan elever och personal (335 elever) Resultatet gällande frågan om lärares bemötande är följande: - 97 % av flickorna upplever att lärarna bemöter dem respektfullt (136 elever) - 95 % av pojkarna svarar att de blir respektfullt bemötta av lärare (338 elever) 92 % av elever som deltagit i skolsköterskornas hälsosamtal i år 1, uppger att de trivs bra eller mycket bra i skolan (337 av 454 elever). Utifrån årets låga svarsfrekvensen i nöjdhetsundersökningen är det svårt att dra några säkra slutsatser men den pekar på en positiv utveckling jämfört med tidigare läsår. Skolan har under två läsår haft elevvärdar och de bedöms ha haft en positiv inverkan på elevernas upplevelse av trygghet och trivsel. Under detta läsår har elevvärdarnas uppdrag utökats med andra uppgifter, vilket har inneburit mindre tid för eleverna. Detta kan på sikt få negativa effekter på skolmiljön. Vuxennärvaro är viktigt för att öka tryggheten på skolan. Elevvärdarena bedömer att det har blivit betydligt lugnare på skolan jämfört med tidigare år. De upplever även att språkbruket bland eleverna blivit bättre. Stölderna har minskat och färre obehöriga personer vistas på skolan. De beskriver att det är för många elever i matsalen mellan kl 11.00-12.00. Deras uppfattning är att det trots flera positiva faktorer fortfarande finns otrygga områden i skolan. Ett utvecklingsområde är elevernas situation i matsalen. Skolan behöver kartlägga orsaker och hitta lösningar för att eleverna ska få bättre matro. Detta är ett område som bör prioriteras under kommande läsår. Forskning visar att elevernas trygghet och trivsel har betydelse för deras måluppfyllelse. De flesta elever som deltagit i undersökningen känner sig trygga och trivs i skolan. Trots det visar kartläggningen att det finns otrygga lokaler och miljöer. Målet är att alla elever ska känna sig helt trygga i skolan vilket blir ett utvecklingsområde kommande läsår. Vi bör ta ett helhetgrepp över skolans allmänna utrymmen utifrån aspekterna trygghet och trivsel. 7
7. Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen Mål När Ansvarig Likabehandlingsplanen och skolans värdegrund Löpande under läsåret Rektor, mentor, EHT ska vara känd bland personal, elever och föräldrar 2015/2016 Alla elever ska trivas och känna sig trygga Löpande under läsåret Rektor Förbättra elevernas fysiska miljö, främst matsalen och allmänna utrymmen 2015/2016 Löpande under läsåret 2015/2016 All personal 8. Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen - Varje rektor med stöd av EHT går igenom likabehandlingsplanen med arbetslagen. Personalen ges tid att diskutera egna normer och attityder samt sådana som präglar den pedagogiska verksamheten. Rektor ska utarbeta en plan för hur detta ska gå till. - Mentor, eventuellt med stöd av EHT, informerar/diskuterar likabehandlingsplanen med respektive klass. Eleverna ska få möjlighet att återkommande diskutera normer, attityder och hur goda relationer kan vårdas. - Elevernas synpunkter om otrygga miljöer och lokalers fysiska brister skall beaktas. Vid planering av skolans organisation (lokalutnyttjande, schema m m) skall hänsyn tas till faktorer som framkommit beträffande otrygga miljöer och lokalers brister föras vidare till förvaltare för åtgärdande. 9. Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen - Regelbunden uppföljning av elevers fysiska och psykiska arbetsmiljö ska ske under klassrådstid, programforum och matråd. Protokoll läggs ut i avsedd ikon. - Kurator och skolsköterska deltar tillsammans med rektor på programforum 1 gång/termin med syfte att diskutera den fysiska och psykiska arbetsmiljön. - Elevvärdarnas arbete förläggs särskilt till miljöer som i kartläggningen upplevts som otrygga. - Värdegrundsarbete genomförs i klasser via arbetslagen med ev stöd av EHT - Mentor informerar regelbundet sina elever om vart man vänder sig vid trakasserier och kränkningar. 8
10. Handlingsplan för utvärdering utifrån kartläggningen Föreslagna åtgärder Ansvarig När Tid för utvärdering Hälsosamtalen för Skolhälsovården Lå juni 2016 elever i år 1 2015/16 Nöjdhetsundersökningen Kvalitetssamordnare Feb 2016 juni 2016 för elever i år 1, 2 och 3 Antal anmälningar Kurator Juni 2016 juni 2016 om kränkande behandling Genomgång av protokoll Kurator Lå juni 2016 från klassråd, programforum och matråd där eleverna har diskuterat fysisk och psykisk arbetsmiljö 2015/16 Intervju med elevvärdarna Kurator Lå 2015/16 juni 2016 11. Kompetensutvecklingsplan - Elevskyddsombud skall ges utbildning kring den fysiska och psykiska arbetsmiljön. - EHT genomförde på uppdrag av skolledningen lå 2014 ett Mentorsutvecklingsprogram för alla mentorer. Vid dessa tillfällen gjordes en behovsinventering där följande framkom ; behov av tydlighet om vad mentorsuppdraget ska innehålla behov av en tydlig ansvarsfördelning för mentorer behov av utbildning inom flera områden. Ledningen har för avsikt att se över mentorernas arbetsuppgifter samt att erbjuda utbildningsinsatser under läsåret i syfte att stärka mentorerna i deras roll. 9
Främjande arbete 12. Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag Målet med det främjande arbetet är att hitta och stärka positiva förutsättningar för likabehandling och att skapa en trygg skolmiljö. Arbetet sker kontinuerligt med syfte att förstärka respekten för allas lika värde och gäller för alla som verkar inom skolan. Kunniga och engagerade vuxna är en viktig framgångsfaktor i arbetet med att främja lika rättigheter och förebygga kränkningar. Personalen ska få adekvat utbildning i dessa frågor. Vi strävar mot tidigast möjliga upptäckt, om diskriminering eller kränkande behandling förekommer Mål - Ska bedrivas kontinuerligt, systematiskt och målinriktat. - Ska rikta sig till alla samt vara en del i det vardagliga arbetet. - Ska baseras på kunskap om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg miljö där alla elever blir respekterade som de är. - Ska omfatta kompetensutveckling för personalen för att vid behov öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. - Ska innebära att personalen ges tid att diskutera egna normer och attityder samt sådana som präglar den pedagogiska verksamheten. - Ska omfatta möjligheter för elever att återkommande diskutera normer, attityder och hur goda relationer kan vårdas. Diskrimineringsgrunder Kön Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av kön och all verksamhet på vår skola ska genomsyras av ett genusperspektiv för att öka jämställdheten. Könsidentitet eller könsuttryck Det ska finnas utrymme för eleverna att utrycka sig på olika sätt utan att begränsas av stereotypa föreställningar om könsidentitet och könsuttryck. Det är viktigt att personalen har kunskap och medvetenhet inom området och att kompetensutveckling ges. Skolan ska skapa arenor för både personal och elever där frågan diskuteras och belyses. Etnisk tillhörighet I vår skola ska alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet ha samma rättigheter och möjligheter. Skolan ska skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om olika etniska grupper. Personalen behöver tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt vid bland annat planeringen av verksamheten och i bemötandet av enskilda elever. Skolan bör uppmärksamma elevers 10
flerspråkighet på ett positivt sätt, till exempel genom att ge modersmålsundervisningen utrymme och resurser för att synliggöra och höja statusen på den undervisningen. Religion eller annan trosuppfattning I vår skola ska alla elever oavsett religion eller annan trosuppfattning ha samma rättigheter och möjligheter. Skolan ska säkerställa att elever och anställda som praktiserar olika religioner bemöts på lika villkor. Därför ska undervisningen om olika religioner ges på ett sakligt, allsidigt och likvärdigt sätt. Även här är det viktigt att personalen tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i sitt arbete. Personalen bör också ha kunskap om när olika religiösa högtider firas i de religioner som finns representerade bland eleverna. Ta reda på elevernas önskemål och behov av att ha tillgång till ett rum för bön och meditation. Funktionshinder I vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. En insats är att göra skolmiljön och undervisningen tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar. Det handlar inte bara om att ta bort fysiska hinder och att ha tillgängliga lokaler. Det handlar också om att skapa pedagogisk tillgänglighet. Det handlar om att vi personal ser alternativ för att stärka elevers delaktighet och ha respekt för individen istället för att acceptera hinder som utestänger. Skolan ska arbeta mot stereotypa föreställningar och attityder om personer med funktionsnedsättningar. Det skapar större möjligheter att inkludera elever med funktionsnedsättning i gemenskapen på likvärdiga villkor. Det är viktigt att arbeta med normer kring funktionsförmåga. I undervisningen kan man belysa olika reformer för utvecklingen av rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sexuell läggning Vår skola ska arbeta för en ökad förståelse för olika sexuella läggningar. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Personalen bör se över om verksamheten präglas av heteronormen, det vill säga att utgångspunkten är att människor är heterosexuella. Det ska finnas insatser för att motverka homofobi. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. Skolan kan göra en viktig insats genom att behandla homo-, bi- och heterosexualitet på ett likvärdigt sätt inom ramen för sex- och samlevnadsundervisningen. Ålder Skolan ska tillsammans med eleverna analysera och diskutera normer kring ålder. Annan kränkande behandling Inga elever i vår skola ska känna sig utsatta för någon form av kränkande behandling. 13. Elevers medverkan Information till eleverna kring likabehandlingsplanens syfte sker flera gånger/låsår. Eleverna ges tid och utrymme i det vardagliga arbetet att återkommande diskutera normer, attityder och hur man skapar trivsel och en god arbetsmiljö, t.ex på klassråd och programforum. Skolan ska tillhandahålla kvalificerad elevskyddsutbildning. Genom årliga enkäter ges eleverna möjlighet att lämna synpunkter kring den fysiska och psykiska arbetsmiljön. 11
14. Vårdnadshavares kännedom På föräldramöten ges vårdnadshavare information om likabehandlingsplanen. En kortfattad populärversion av likabehandlingsplanen delas ut vid föräldramöten, utvecklingssamtal mm. Information om likabehandlingsplanen ska finnas på skolans hemsida. 15. Kontakpersoner Områdeschef Telefonnummer Judith Nelvig 060-19 17 04 Kurator Anna-Karin Granlund 060-19 17 26 Lena Jonsson 060-19 24 37 Ulrika Sörling Stenberg 060-19 17 56 Daniel Viklund 060-19 19 86 16. Rutiner vid akuta situationer 1. Lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev har blivit utsatt för kränkande behandling ska anmäla detta till rektor. 2. Anmälan ska göras i LISA under fliken för Anmälan om kränkande behandling av barn/elever. Det dokumentet finns på Inloggad under tjänsten rapportera tillbud och skador. 3. Så snart skolan får kännedom om att en elev anser sig kan vara kränkt inträder, utöver anmälningsskyldigheten också utrednings- och åtgärdsskyldighet. Detta gäller oavsett hur skolan fått informationen; från elev, vuxen eller anonymt. 4. Rektor ska skyndsamt anmäla vidare till skolområdeschefen 5. Blanketten skickas digitalt till Barn och utbildningskontoret. Kopia till intendenten. Förvaras i arkivet på expeditionen. 17. Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när elev kränker elev Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt. Elevers upplevelse av kränkningar får inte avfärdas. Oavsett vilken person eleven kontaktar har hon/han rätt att bli tagen på allvar och få stöd. För att skolan ska kunna agera måste någon personalen få vetskap om det inträffade. Åtgärderna ska i möjligaste mån ske i samråd med eleven. Skolpersonalen har dock alltid ett vuxenansvar att skydda elever från att fara illa. 12
Utredning 1. Lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev har blivit utsatt för kränkande behandling ska anmäla detta till rektorn. 2. Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. Om trakasserier ( enligt de 7 diskrimineringsgrunderna) upptäcks eller anmäls, ska likabehandlingsplanens rutiner och ansvarsfördelning tillämpas. 3. Efter det inträffade kopplas elevhälsoteamet in. Elevhälsoteamet består av rektor, kurator och/eller skolsköterska. De ansvarar för att en utredning och analys utförs. 4. Utredningen ska påbörjas skyndsamt. Utredaren ser till att nödvändiga insatser vidtas och senare följs upp. 5. Utredaren i samarbete med rektor avgör om anmälan till polis eller socialtjänst ska göras. Observera att det finns tillfällen när skolan har anmälningsplikt. Polis och socialtjänst kan också rådfrågas i ärenden utan att anmälan behöver göras. 6. Utredningen ska syfta till att få reda på kränkningens karaktär och ska sedan ligga till grund för vilka åtgärder som ska vidtas. 7. Utredaren ska ha tolerans för att olika personer kan ha olika versioner och reagera på olika sätt. Det är viktigt att vara en god lyssnare och ta in information, men förhålla sig neutral. Viktigt att vara tydlig och visa att kränkningar är fel och oacceptabla. 8. Utredaren ska skapa förtroende och alltid informera om att ett uppföljningssamtal kommer ske. Utredningen ska kännetecknas av hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. 9. Efter anmälan av ärendet i LISA ska ärendet dokumenteras på blanketten Utredning om kränkande behandling. Blanketten finns på kommunens intranät, Inloggad/ blanketter. 10. Dokumentationen ska diarieföras, följas upp och arkiveras enligt gällande lagstiftning. Kopia lämnas till intendenten. Förvaras i arkivet på expeditionen. 13
Åtgärder 1. Åtgärder ska spegla kränkningens karaktär och omfattning. En kränkning ska inte göras mindre eller större än den är. Målet med åtgärderna är att en trygg situation ska skapas. 2. Åtgärder utformas av elevhälsoteamet i samråd med berörd skolpersonal, den kränkte eleven, den/de som kränkt samt vårdnadshavare vid omyndig elev. I första hand vidtas åtgärder redan i de inledande samtalen. 3. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer och ge långsiktiga lösningar. När skolan inte har tillräcklig kompetens ska hjälp inhämtas externt efter beslut av rektor. 4. Återkoppling med berörda ska ske efter en vecka och uppföljningssamtal ska hållas efter en månad. 5. Vid grova brott, som misshandel och sexuella övergrepp, bör rektor alltid överväga undervisning på annan plats för den/de som begått brottet. Det finns också möjlighet till avstängning. Uppföljning och utvärdering Det är viktigt att alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Därför rekommenderas att uppföljningen inleds med ett samtal med den som varit utsatt. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid och innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen: - vad gjorde skolan bra? - vad kunde göras bättre? - nådde skolan målet med de vidtagna åtgärderna? Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster i skolan. I så fall måste skolan upprätta en handlingsplan för att ta tag i problemet i stort. Det kan också leda till att likabehandlingsplanen behöver revideras. Avstämning bör ske löpande och anpassas till kränkningens omfattning. Varje gång något inträffat ska åtgärderna ha ett tydligt avslut så alla parter är införstådda. När man har haft en uppföljning och åtgärderna avslutas är det viktigt att den utsatte känner sig så trygg att personen vet vart den ska vända sig om något händer igen. Vårdnadshavare För elev under 18 år ska vårdnadshavare snarast kontaktas. Detta sker när skolan fått in berördas versioner och elevhälsoteamet sett över det som hänt. Vid grövre kränkningar görs så snart som möjligt en plan för hur kommunikationen mellan rektor, lärare, elever, vårdnadshavare ska ske. När berörda personer påverkas av hedersrelaterade omständigheter ska skolan noga överväga konsekvenser av att vårdnadshavare kontaktas. Det gäller både vårdnadshavare till den utsatte och den/de som 14
utsatt. Det är alltid den som lever under sådana omständigheter som avgör hur kontakt med vårdnadshavarna ska ske. Vid osäkerhet ska skolan rådfråga utomstående expertis. 18. Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker/diskriminerar elev När någon på skolan får kännedom att elev känner sig kränkt av personal ska detta alltid anmälas till rektor. Det är rektors ansvar att anmäla, utreda, åtgärda och dokumentera ärendet. Rutiner enligt avsnitt 16 och 17 ska i möjligaste mån följas. 19. Begreppens innebörd Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristiska som skyddas av diskrimineringslagen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Könsidentitet eller könsuttryck Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Undervisningen ska enligt läroplanen vara icke professionell. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateist eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) En funktionsnedsättning kan vara fysisk, psykisk, neuropsykiatrisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. 15
Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom att likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motivering att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t. ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutral, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när någon vuxen i skolan missgynnar en elev och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t ex ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 16
Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristiska. Homofobi En uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller Ett samhälle och som ger uttryck för ett starkt negativ syn på homo-eller bisexuella personer. Sexism Negativt betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personer vid födseln. 20. Skolans ordningsregler med konsekvenser ORDNINGSREGLER för Sundsvalls gymnasiums elever och personal. Vid Sundsvalls gymnasium är vi överens om att: Vi vill skapa en god miljö för lärande och en skola där vi kan trivas, varför: - Vi visar respekt för varandra och tänker på att demokrati råder - Vi tar ansvar för den gemensamma skolmiljön och försöker bidra till att det blir trivsamt i skolan - Vi kommer i tid till lektioner och andra gemensamma aktiviteter - Vi tar med oss nödvändigt material till lektionerna - Vi försöker alltid göra vårt bästa och uppträda ärligt - Vi tar alla ansvar för att skapa en god lärmiljö - Vi arbetar alla aktivt för att skapa en rättvis och kreativ arbetsmiljö där alla får komma till tals Därför: - Uppträder vi väl mot andra människor och pratar inte illa om varandra - Ger vi konstruktiv kritik när sådan finns - Ger vi beröm till varandra när det finns skäl att göra det - Städar vi själva upp efter oss och använder papperskorgar - Fuskar och ljuger vi inte - Gör vi vårt bästa för att hålla oss uppdaterade om vad som händer inom skolan - Stänger vi av mobiltelefonerna under lektioner och andra gemensamma aktiviteter - Tar vi av oss ytterkläder när vi är i klassrummen 17
Givetvis följer vi också gällande lagstiftning och allmänna regler inomkommunen, varför: - Det inte är tillåtet med någon form av ljud, bild eller filmupptagning utan godkännande av berörd person - Det inte är tillåtet att röka inom skolans område - Det inte är tillåtet att inneha eller använda droger såsom alkohol, narkotika eller steroider inom skolans område. Det accepteras inte heller att någon är påverkad av droger under skoltid.(skolans drogpolicy) - Det inte är tillåtet att bära kniv, andra skarpa föremål eller annat vapen i skolan Vad händer om du bryter mot skolans ordningsregler? Beroende på vad du brutit mot så kan åtgärderna se olika ut. Åtgärder enligt handlingsplaner och policydokument sätts in vid: - Mobbning, diskriminering och trakasserier (Likabehandlingsplanen) - Drogpåverkan och droginnehav (Handlingsplan för drogförebyggande insatser samt åtgärder.) - Fusk (Upprepat fusk leder till allvarlig erinran och aktuellt prov bedöms inte) - Att du avvisas från lektion - Att föremål du har omhändertas - Att du får en skriftlig varning - Att du stängs av från skolan för kortare eller längre tid - Att du blir ersättningsskyldig för skadegörelse på fastighet och/eller inventarier - Att du blir polisanmäld 21. Skolans systematiska arbetsmiljöarbete Vår ambition är att tillsammans med våra anställda och elever skapa en stimulerande och kreativ arbetsmiljö. I denna miljö skall såväl jämställdhet som jämlikhet råda. Våra ansträngningar skall syfta till att: - förhindra ohälsa och olycksfall - verka för hälsa och välbefinnande för alla i fysiskt, psykiskt och socialt avseende - arbetet och studierna skall ge arbetstillfredsställelse, gemenskap och personlig utveckling i en arbetsorganisation som präglas av respekt för varandra Så skapas en god arbetsmiljö Med arbetsmiljö menas allt vi påverkas av i vårt arbete: - lokaler, utrustning, inredning, maskiner, kemiska produkter - arbetsmetoder, organisation och belastning - det samarbete och de mänskliga kontakter som arbetet/studierna ger Denna helhetssyn gäller också för allt förändringsarbete. Att skapa en god arbetsmiljö är en gemensam angelägenhet för ledning, anställda och elever. Arbetsmiljöarbetet skall bedrivas i samverkan där alla har ansvar att medverka. Det skall ingå som en del i det dagliga arbetet. Arbetstillfredsställelse och möjlighet till personlig utveckling är viktiga ingredienser. 18
I all planering är en bedömning av konsekvenserna för arbetsmiljön och en eliminering av riskerna ett naturligt led. Arbetsförhållanden skall anpassas och utvecklas efter människors olika förutsättningar i såväl fysiskt som psykiskt avseende. Kostnaderna för att erhålla en bra arbetsmiljö skall ses som en investering. För att leva upp till denna arbetsmiljöpolicy måste det hos anställda och elever finnas kunskap om art och omfattning av riskerna med verksamheten och om de skyddsåtgärder som behövs. Vid arbetsplatsträffarna skall det minst en gång per år, i samband med skyddsronden, genomföras arbetsmiljösamtal, då såväl den psykosociala som den fysiska arbetsmiljön på enheten diskuteras. Eleverna ska vid klassråd och programforum diskutera arbetsmiljöfrågor. Varje program ska utse elevskyddsombud. Skolan har ett ansvar att ge dessa en god utbildning i arbetsmiljöfrågor. Elevskyddsombuden deltar i skolans skyddsronder. En god arbetsmiljö hos oss ger våra elever förebilder att medverka till goda arbetsförhållanden i sin framtida yrkesverksamhet. 19
Årsklocka för Västermalms skola Februari November Prioriteringar, mål inför kommande år gällande arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöfrågor i samverkan. December Januari SBA/SRA (Systematiskt brandskydd och riskhantering) i samtliga verksamheter. Elevskyddsombudutbildning. Checklistor inför fysisk arbetsmiljörond distribueras. Utrymningsövning. Nöjdhetsundersökningen år 1, 2 och 3. Mars Inventering av arbetsmiljö sker i arbetslag och programforum. Brister noteras och lämnas till Oktober Lupp-undersökningen (var 3:e år) chef. Tidsplanering för fysisk skyddsrond. Skyddsronder påbörjas Arbetsmiljöfrågor i samverkan. September Uppföljning åtgärdsplaner och åtgärder från arbetsmiljöronder. Allergirond. Arbetsmiljöfrågor i samverkan. April Skyddsronder skall vara genomförda i samtliga verksamheter. Augusti SBA (Systematiskt brandskydd) i alla verksamheter. Utrymningsövning. Information brandskydd, all personal. Juli Juni Kartläggning och utvärdering utifrån årets arbete med likabehandlingsplanen Maj Skyddsrondsprotoko ll distribuerade och gällande brister upprättas åtgärdsplaner. Arbetsmiljöfrågor i samverkan. 20