Multiplikationsprincipen

Relevanta dokument
Kombinatorik. Torbjörn Tambour 21 mars 2015

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

Inklusion och exklusion Dennie G 2003

Cartesisk produkt. Multiplikationsprincipen Ï Ï Ï

Kontrollskrivning 2 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: To Σ p P/F Extra Bonus

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, olikheter och binomialkoefficienter

Föreläsning 10: Kombinatorik

(a) om vi kan välja helt fritt? (b) om vi vill ha minst en fisk av varje art? (c) om vi vill ha precis 3 olika arter?

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

Binomialsatsen och lite kombinatorik

TATM79: Föreläsning 3 Binomialsatsen och komplexa tal

Kompletterande kurslitteratur om serier

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl

Matematik 5 Kap 1 Diskret matematik I

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

a k . Serien, som formellt är följden av delsummor

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

Stokastiska variabler

Föreläsning F3 Patrik Eriksson 2000

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

RSA-kryptering. Torbjörn Tambour

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

Diagnostiskt test 1 tid: 2 timmar

Övningstentamen i MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp

KOMBINATORIK. Matematiska institutionen Stockholms universitet Första upplagan 2005 Eftertryck förbjudes eftertryckligen

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

Utvärdering av tidigarelagd start av prismätningar i nya radio- och TV-butiker

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035

Binomialtal. Olof Bergvall. Algebra och Kombinatorik Stockholms Universitet 1 / 13

a utsöndring b upptagning c matspjälkning d cirkulation

Enkel slumpvandring. Sven Erick Alm. 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) 2 Apan och stupet Passagesannolikheter Passagetider...

Analys av polynomfunktioner

Kombinatorik. Författarna och Bokförlaget Borken, Kombinatorik - 1

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

Markanvisningsavtal för och försäljning av fastigheten Gesällen 25

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

Matematisk statistik

EXAMENSARBETEN I MATEMATIK

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

Funktionsteori Datorlaboration 1

Betygsgränser: För (betyg Fx).

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

ESBILAC. mjölkersättning för hundvalpar BRUKSANVISNING.

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden och framåt i tiden.

Återanvändning. Två mekanismer. Nedärvning av egenskaper (inheritance) Objekt komposition

5 Klämkraft och monteringsmoment

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Hur månfa indianer...? och andra gåtor Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Att arbeta med gåtor. Lek med ord och bokstäver

Föreläsning G04: Surveymetodik

Tentamen i Envariabelanalys 1

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på?

101. och sista termen 1

Flera kvantifierare Bevis Direkt bevis Motsägelse bevis Kontrapositivt bevis Fall bevis Induktionsprincipen. x y (x > 0) (y > 0) xy > 0 Domän D = R

Förslag till övningsuppgifter FN = Forsling/Neymark, K = Kompendiet Vektorer, linjer och plan, ÖT = Övningstentamen

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Vektorgeometri för gymnasister

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Trigonometriska polynom

Bredbandsmarknaden i studentbostäderna i Lund ur ett mikroekonomiskt perspektiv

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

. Om man har n stycken valsituationer med k valmöjligheter var, är det totala antalet valmöjligheter k.

Lösningsförslag

3-fastransformatorn 1

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

SKÄRDATAREKOMMENDATIONER UDDEHOLM NIMAX

Resultatet av kryssprodukten i exempel 2.9 ska vara följande: Det vill säga att lika med tecknet ska bytas mot ett plustecken.

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet

Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid

SKÄRDATAREKOMMENDATIONER RAMAX HH

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

MATEMATIK Datum: Tid: förmiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Christo er Standar, Tel.

välkommen till Bröderna Lejonhjärta nyhet!

Diskret matematik: Övningstentamen 4

varandra. Vi börjar med att behandla en linjes ekvation med hjälp av figur 7 och dess bildtext.

Kurvlängd och geometri på en sfärisk yta

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

Innehållsförteckning Tabeller och polynom

Transkript:

Kombiatori Kombiatori hadlar oftast om att räa hur måga arragemag det fis av e viss typ. Multipliatiospricipe Atag att vi är på e restaurag för att provsmaa trerättersmåltider. Om det fis fyra förrätter att välja mella, tre huvudrätter samt fyra efterrätter, så har vi totalt 4 ÿ 3 ÿ 4 = 48 styce måltider att proväta. PUH! Nedaståede figurer avser att övertyga läsare om ritighete i alyle. EXEMPEL Hur måga tresiffriga tal fis det i tio-systemet, om vi ite tillåter dem att börja på 0, och ite sluta på 0 eller 5? LÖSNING Ett tresiffrigt tal a "opereras fram" med tre operatioer i följd på tex följade sätt: Välj de första siffra (blad 9 st), seda de adra (blad 0 st), och till sist de tredje (blad 8 st). Atalet tresiffriga tal blir (eligt multipliatiospricipe) 9 ÿ 0 ÿ 8 = 70. EXEMPEL Betrata alla tecesträgar av lägd som saar föreomst av två lia tece i följd. (Tex är abba förbjude.) Hur måga tillåta strägar fis det om varje tece väljs frå ett alfabet med olia tece? LÖSNING Det första tecet a väljas på sätt, det adra på - sätt. (Det gäller ju bara att udvia det tece som valdes på föregåede positio.) Samma sa gäller för de återståede positioera. Det söta atalet strägar blir därför ÿ H - L -. Kombiatori EXEMPEL 3 Betrata alla tecesträgar av lägd som saar föreomst av två lia tece. (Tex är abca förbjude.) Hur måga tillåta strägar fis det om tece tas (på samma sätt som i förra exemplet) frå ett alfabet med olia tece? LÖSNING Det första tecet a väljas på sätt. Det adra på - sätt. (Det gäller ju bara att udvia det tece som valdes på föregåede positio.) Det tredje a väljas på - sätt. (Vi måste udvia de två tece som valdes på de första två platsera.) Osv Det sista tecet a väljas på - H - L sätt. Söta atalet blir ÿ H - L ÿ H - L ÿ ÿ H - H - LL. Kallas fallade produt. MULTIPLIKATIONSPRINCIPEN Om operatioera F, F,, F m a utföras på,,, m sätt, så a de sammasatta operatioe F följd av F följd av följd av F m utföras på ÿ ÿ ÿ m sätt. Amärig Eftersom e tecesträg är e lista av tece, så a ma formulera det seaste problemet på följade sätt uta att lösige förädras. "Hur måga listor av lägd a ma bilda med hjälp ebart av elemete i 8,,, < då iget elemet får avädas två gåger?"

3 Kombiatori Kombiatori 4 Permutatioer DEFINITION E permutatio av e ädlig mägd X är e uppräig av mägdes elemet i e viss ordigföljd. EXEMPEL 4 Här är alla (sex) permutatioer av 8,, 3<! H,, 3L, H, 3, L, H,, 3L, H, 3, L, H3,, L, H3,, L Om X =, så är atalet permutatioer av X lia med ÿ H - L ÿ ÿ. ANM ÿ H - L ÿ ÿ betecas "!" och uttalas "-faultet". BEVIS: Varje permutatio a "opereras fram" geom att ma gör styce operatioer i följd:. Välj permutatioes första elemet. Här har vi alla elemet att välja blad.. Välj permutatioes adra elemet. Nu fis det - elemet var att välja blad.. Välj permutatioes tredje elemet. Nu fis det - elemet var att välja blad. ª. Välj permutatioes :te elemet. Nu fis det bara elemet var att välja. Multipliatiospricipe ger reste EXEMPEL 5 HULK Hur måga olia tecesträgar a ma bilda geom att asta om bostävera i HULK? LÖSNING Betrata bostävera i HULK. De låter sig permuteras på 4! olia sätt. Härav följer att svaret på de giva fråga är 4! = 4 ÿ 3 ÿ ÿ = 4. EXEMPEL 6 HULL Hur måga olia tecesträgar a ma bilda geom att asta om bostävera i HULL? LÖSNING Betrata först bostävera i HUL L. De a permuteras på 4! sätt. Varje såda permutatio har e tvilligpermutatio som siljer sig frå de förra ebart geom att de två L:e är omastade. 4! LÖSNING Betrata först bostävera i HUL L. De a permuteras på 4! sätt. Varje såda permutatio har e tvilligpermutatio som siljer sig frå de förra ebart geom att de två L:e är omastade. Härav följer att svaret på de giva fråga är 4! =. EXEMPEL 7 LULL Hur måga olia tecesträgar a ma bilda geom att asta om bostävera i LULL? LÖSNING Är 4! rätt svar? 3 NEJ!, me 4!. Se här 3! Atag att x olia strägar a bildas av LULL. Varje permutatio av L UL L 3 a då opereras fram med hjälp av två operatioer i följd:. Bilda e sträg med hjälp av LULL. (x sätt). Permutera de tre L:e. (3! sätt). Därför är atalet permutatioer av L UL L 3 lia med x ÿ 3!, me äve (förstås) lia med 4!. Härav följer att x = 4! 3!. EXEMPEL 8 MAHNAHMAHNA Hur måga olia tecesträgar a ma bilda geom att asta om bostävera i MAHNAHMAHNA? Tex är MAHNAHMAHNA och MANNHAHAHAM två olia sådaa strägar. LÖSNING Atag att det fis x styce. Betrata först följade sträg av olia tece M A H N A H M A 3 H 3 N A 4. Atalet permutatioer av desamma är förstås lia med!, me ocså lia med x ÿ! ÿ 4! ÿ 3! ÿ! eftersom varje permutatio a opereras fram med hjälp av följade fem operatioer i följd:. Bilda e sträg med hjälp av MAHNAHMAHNA. (x sätt). Permutera de två M:e. (! sätt). 3. Permutera de fyra A:a. (4! sätt). 4. Permutera de tre H:a. (3! sätt). 5. Permutera de två N:e. (! sätt). Det följer att x =! = 69 300.!ÿ4!ÿ3!ÿ!

5 Kombiatori Kombiatori 6 Biomialtal När ma expaderar ett s.. biom Hz + L får ma biom expaderat biom z + z + Hz + L z + z + Hz + L 3 z 3 + 3 z + 3 z + Hz + L 4 z 4 + 4 z 3 + 6 z + 4 z + Hz + L 5 z 5 + 5 z 4 + 0 z 3 + 0 z + 5 z + Hz + L 6 z 6 + 6 z 5 + 5 z 4 + 0 z 3 + 5 z + 6 z + Hz + L 7 z 7 + 7 z 6 + z 5 + 35 z 4 + 35 z 3 + z + 7 z + De expaderade biomes oefficieter allas för biomialtal och iehåller ombiatoris iformatio, vilet avsitte edaför ommer att visa. Pascals triagel Om ma i presetatioe av de expaderade biome ovaför salar bort allt utom biomialtale framträder ett triagulärt möster som allas Pascals triagel (efter Blaise Pascal 63 66). 3 3 4 6 4 5 0 0 5 6 5 0 5 6 7 35 35 7 Triageltale Fiboaccitale 3 3 4 6 4 5 0 0 5 6 5 0 5 6 7 35 35 7 3 3 4 6 4 5 0 0 5 6 5 0 5 6 7 35 35 7 Ser du dem ite? Summera elemete lägs varje färglagd diagoal i ritig sydväst ordost! Summeras istället elemete lägs varje rad får ma tvåpotesera Tvåpotesera 3 3 4 6 4 5 0 0 5 6 5 0 5 6 7 35 35 7 Måga itressata tal och möster dyer upp explicit eller implicit i Pascals triagel Triageltale

7 Kombiatori Kombiatori 8 Jäma och udda biomialtal välj 3 3 4 6 4 5 0 0 5 6 5 0 5 6 7 35 35 7 8 8 56 70 56 8 8 9 36 84 6 6 84 36 9 0 45 0 0 5 0 0 45 0 55 65 330 46 46 330 65 55 66 0 495 79 94 79 495 0 66 3 78 86 75 87 76 76 87 75 86 78 3 4 9 364 00 00 3003 343 3003 00 00 364 94 5 05 455 365 3003 5005 6435 6435 5005 3003 365 455 05 5 6 0 560 80 4368 8008 440 870 440 8008 4368 80 560 0 6 7 36 680 380 688 376 9 448 4 30 4 30 9 448 376 688 380 680 36 7 8 53 86 3060 8568 8 564 3 84 43 758 48 60 43 758 3 84 8 564 8568 3060 86 53 8 9 7 969 3876 68 7 3 50 388 75 58 9 378 9 378 75 58 50 388 7 3 68 3876 969 79 Samma tal me flera och u sriva som ollor resp. ettor Kombiatioer 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Iom ombiatorie aväds ordet ombiatio syoymt med ordet delmägd, och att ombiera elemet ur e mägd med elemet betyder "att bilda e delmägd av storle av e mägd med elemet", ma bruar ocså säga "att välja elemet av styce". Här får du åt att fudera över: Hur måga sätt fis det att välja tre av fem elemet? välj Låt beteca atalet sätt att välja elemet blad elemet. Uttalas välj eller över. ANM Eftersom styce elemet valda ur X = 8,,, < bildar e s.. -delmägd av X, så är lia med atalet -delmägder av X. EXEMPEL 9 Här är samtliga -delmägder av 8,, 3, 4<: 8, <, 8, 3<, 8, 4<, 8, 3<, 8, 4<, 83, 4< De är 6 st. Således är K 4 O = 6. Några ela idetiteter K 0 O = K O = BEVIS Det fis exat e 0-delmägd av X = 8,,, <, ämlige de tomma mägde, och exat e -delmägd, ämlige X själv. = - BEVIS Det fis lia måga -delmägder av X = 8,,, < som det fis H - L-delmägder. Varför? Jo, till varje delmägd (av X) hör exat e omplemetmägd. Så eelt är det! Illustratio: Låt X = 8,, 3, 4, 5, 6<. Till delmägde 8, 5< hör omplemetmägde 8, 3, 4, 6<. Två formler Först de lassisa votformel med två lia låga fallade produter i täljare och i ämare Kvotformel

9 Kombiatori Kvotformel BEVIS H-L H-Lÿ ÿh-h-ll = H-L H-L ÿ ÿ Formel följer (eller hur!) om vi a visa att H - L H - L ÿ ÿ H - H - LL. är lia med ÿ H - L H - L ÿ ÿ Me varför besriver () och () samma sa? Jo, därför att båda uttryce besriver atalet listor med elemet valda ur 8,, 3,, <. Att () besriver det ämda atalet listor är e diret oseves av multipliatiospricipe eftersom första elemetet i e såda lista a väljas på sätt, ästa elemet på - sätt, osv Att () besriver samma sa följer ocså av multipliatiospricipe. Ty varje lista av ämt slag a sapas geom att ma (i) först väljer e -delmägd av 8,, 3,, <, (ii) och seda permuterar elemete i de valda -delmägde. Eftersom (i) a utföras på multipliatiospricipe. sätt och (ii) på! sätt, så följer () av () () Då ma sall ompoera e -delmägd A av 8,,,, + < måste ma ta ställig till huruvida elemetet + sall vara med i A eller ite. Fall. + œ A. Här behöver vi bara omplettera sigelmägde 8 + < med ytterligare - elemet för att A sall bli e -delmägd. Eftersom mämda - elemet måste väljas ur 8,,, < a detta göras på - sätt. Fall. + A. Nu måste A:s samtliga elemet tas ur 8,,, <, vilet a göras på sätt. De två falle sammataga bevisar reursiosformel. Med hjälp av K 0 O = K O = och reursiosformel a ma frå K 0 O, K O,, K O beräa K + 0 + + O, K O,, K + O. Gör ma detta för det ea -värdet efter det adra återsapas de ea rade efter de adra i Pascals triagel. K 0 0 O K 0 O K O K 0 O K O K O K 3 0 O K 3 O K 3 O K 3 3 O 4 Kombiatori 0 3 3 6 EXEMPEL 0 K 7 3 O = 7ÿ6ÿ5 3ÿÿ = 35 Biomialsatse Seda reursiosformel BEVIS + = - + Då ma sall ompoera e -delmägd A av 8,,,, + < måste ma ta ställig till huruvida elemetet + sall vara med i A eller ite. Hur a det u omma sig att att dyer upp i Pascals triagel? Med adra ord, vad har "atalet sätt att välja elemet blad elemet" med biomialtale att göra? Svar: Vid expasioe av Hz + L = Hz + L ÿ Hz + L ÿ ÿ Hz + L sall styce paretesuttryc multipliceras ihop. Varje term som uppstår vid dea multipliatio är e produt av styce fatorer e fator frå varje paretesuttryc. Terme z = z ÿ z ÿ ÿ z uppstår då z väljs ur exat st styce av de paretesuttryce (och väljs ur de resterade paretesuttryce). Därför ommer multipliatioe att geerera just

Svar: Vid expasioe av Hz + L = Hz + L ÿ Hz + L ÿ ÿ Hz + L sall styce paretesuttryc multipliceras ihop. Varje term som uppstår vid dea multipliatio är e produt av styce fatorer e fator frå varje paretesuttryc. Terme z = z ÿ z ÿ ÿ z uppstår då z väljs ur exat st styce av de paretesuttryce (och väljs ur de resterade Kombiatori paretesuttryce). Därför ommer multipliatioe att geerera just styce z -termer. Vi har just bevisat BINOMIALSATSEN Hz + L = K 0 O z0 + K O z + K O z + + K O z EXEMPEL Expadera Ha + bl LÖSNING Ha + bl = b J a b + N = b KK 0 O + K O a b + K O J a b N + + K O J a b N O = K 0 O b + K O a b- + K O a b - + + K O a EXEMPEL MAHNAHMAHNA ige Hur måga olia tecesträgar a ma bilda geom att asta om bostävera i ordet MAHNAHMAHNA? LÖSNING Det gäller att välja positioer åt två M, fyra A, tre H och två N i e sträg av lägd. Eftersom det fis K O sätt att placera två M, seda K 9 4 O sätt att placera fyra A, och K 5 O sätt att placera tre H, 3 LÖSNING De 5 orte iehåller 3 olia valörer, där varje valör fis i 4 olia "färger", Ï,,. Två "operatioer" i följd sall utföras (i) Välj valörer åt de fem orte! K 3 5 O sätt (ii) Välj färger på de fem orte! 4 5 sätt Av multipliatiospricipe följer svaret K 3 5 O ÿ 45 = 37 888. EXEMPEL 4 Mera poer Hur måga poerhäder fis det av type "två par" (tex två ettor och två åttor)? LÖSNING Kombiatori (i) Välj valör åt de två pare K 3 O sätt (ii) Välj valör åt det återståede ortet K O sätt (iii) Välj färger åt de två pare K 4 O K 4 O sätt (iv) Välj färger åt det återståede ortet 4 sätt Det söta svaret blir K 3 O K O K 4 O K 4 O 4 = 3 55. samt K O sätt att placera två N. Det följer att söta atalet strägar är lia med K O K 9 4 O K 5 3 O K O = 69 300. EXEMPEL 3 Poer, Ï,, E poerhad är e ombiatio av fem ort taga ur e valig ortle med 5 ort. Hur måga poerhäder fis det där iga av de fem orte har samma valör (tex ite två ettor eller tre åttor)? LÖSNING De 5 orte iehåller 3 olia valörer, där varje valör fis i 4 olia "färger", Ï,,. Två "operatioer" i följd sall utföras