Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

Relevanta dokument
1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 8 13

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 14 19

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 14 19

SF1625 Envariabelanalys

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud

Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud

13 Generaliserade dubbelintegraler

Ï x: 0 Æ 1 Ì [ ] y > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1

SF1625 Envariabelanalys

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Volym och dubbelintegraler över en rektangel

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

9. Bestämda integraler

14. MINSTAKVADRATMETODEN

Föreläsning 7: Trigonometri

Inför tentamen i Analys I och II, TNA008

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

x ( f u 2y + f v 2x) xy = 24 och C = f

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

= 0. Båda skärningsvinklarna är således π/2 (ortogonala riktningsvektorer).

SF1646 Analys i flera variabler Tentamen 18 augusti 2011, Svar och lösningsförslag

Inledande kurs i matematik, avsnitt P.6. Vi ritar upp enhetscirkeln och vinkeln 2π 3.

Övningar till Matematisk analys III Erik Svensson

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Lösning till kontrollskrivning 1A

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:

TATA42: Tips inför tentan

Mat Grundkurs i matematik 1, del II

Tentamen: Lösningsförslag

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Generaliserade integraler

10. Tillämpningar av integraler

(x + 1) dxdy där D är det ändliga område som begränsas av kurvorna

(x 3 + y)dxdy. D. x y = x + y. + y2. x 2 z z

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Torsdagen den 20 augusti 2015

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

24 Integraler av masstyp

1.1 Sfäriska koordinater

Lösningsskiss för tentamen Vektorfält och klassisk fysik (FFM234 och FFM232)

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Tisdagen den 7 juni 2016

KOMPLETTERANDE MATERIAL TILL KURSEN MATEMATIK II, MATEMATISK ANALYS DEL A VT 2015

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

Föreläsning 8: Extrempunkter

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Lösningsförslag till tentamen Torsdag augusti 16, 2018 DEL A

Tentamen i TATA43 Flervariabelanalys

Finaltävling den 20 november 2010

Analys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013

av envariabelfunktionen g(t) och flervariabelfunktionen t = h(x, y) = x 2 + e y.)

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Måndagen den 16 mars 2015

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015

Tentamen i tmv036c och tmv035c, Analys och linjär algebra C för K, Kf och Bt A =, = det(a λi) = e 2t + c 2. x(t) = c 1. = c 1.

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

TATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 18 augusti 2011, Svar och lösningsförslag

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

FEM2: Randvärdesproblem och finita elementmetoden i flera variabler

1 Föreläsning IX, tillämpning av integral

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Tisdagen den 12 januari 2016

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

SF1669 Matematisk och numerisk analys II Lösningsförslag till tentamen DEL A. r cos t + (r cos t) 2 + (r sin t) 2) rdrdt.

y > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

Tentamen SF1626, Analys i flera variabler, Svar och lösningsförslag. 2. en punkt på randkurvan förutom hörnen, eller

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

16 Area- och volymberäkningar, areor av buktiga

= 0 genom att införa de nya

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0

ENVARIABELANALYS - ETT KOMPLEMENT

Analys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53

Sfärisk trigonometri

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Tillämpad Matematik I Övning 4

Övningstenta: Lösningsförslag

Bestäm ekvationen för det plan som går genom punkten (1,1, 2 ) på kurvan och som spänns

Tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 och Modellering och simulering inom fältteori för F3, 29 augusti, 2008, kl

Läsanvisningar till kapitel

Matematiska uppgifter

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Repetition, Matematik 2 för lärare. Ï x + 2y - 3z = 1 Ô Ì 3x - y + 2z = a Ô Á. . Beräkna ABT. Beräkna (AB) T

Transkript:

LINKÖPINGS UNIVERSITET Mtemtisk Institutionen Jokim Arnlind Tentmen i Anlys B för KB/TB (TATA9/TEN 5-6- kl 8 3 Ing hjälpmedel är tillåtn. Vrje uppgift kn ge mximlt 3 poäng. Betygsgränser: 8p för etyg 3, p för etyg 4 och 4p för etyg 5. Förslg till lösningr kommer tt finns på kurshemsidn efter skrivningens slut. Där kommer även tidpunkten för visning v tentorn tt nslås. Lyck till!. Undersök om följnde gränsvärde existerr eller ej. Om gränsvärdet existerr, eräkn även dess värde. x y + z + z 3 (x,y,z (,, x + z. Bestäm en ekvtion för den linje i R 3 som går genom punkten (,, 3 och är vinkelrät mot tngentplnet till funktionsgrfen v i punkten som ges v (x, y = (,. 3. Bestäm störst och minst värde för funktionen f(x, y = x ln(xy f(x, y = xy + x + y i området som egränss v en tringel med hörn i (,, (, och (,. 4. Beräkn duelintegrlen D + 3x + 3y xy dxdy där D = (x, y R : (x + y + (x y }. 5. Hitt lösningr till den prtiell differentilekvtionen f x(x, y yf xy(x, y + xf xx(x, y = 8xy 3 i området där x > och y >, genom tt först yt till vrilern u = x y, v = y och sedn lös den trnsformerde ekvtionen. (I svret skll ges funktioner v x och y, som löser den givn differentilekvtionen. 6. Bestäm ll lokl extrempunkter till f : R R, som ges v f(x, y = x 6 + y 6 3 (x + y. 7. Låt,, c R sådn tt >, > och c >. Vis tt V f ( x + z c dxdydz = 4π c x f(x dx, för ll kontinuerlig funktioner f : R R där V = (x, y, z R 3 : x + z c }.

Tentmen i Anlys B för KB/TB (TATA9/TEN 5-6- Förslg till lösningr. Genom tt inför ny vriler u = x, v = y och w = z så får vi x y + z + z 3 u v + u + w + w 3 (x,y,z (,, x + z = u u + w = ( + u v + w 3 u u + w där u = (u, v, w. Låt oss nu undersök om gränsvärdet v den ndr termen existerr. Vi skriver u + w = u v u + w + w3 u + w och uppskttr dess två termer vr för sig: u v u + w u v u = v då (u, v, w w 3 u + w w 3 w = w då (u, v, w. Enligt stsen om instängning (och summor v gränsvärden, medför dett tt u u + w =, vilket ger tt x y + z + z 3 (x,y,z (,, x + z = ( + u v + w 3 u u + w = + u u + w =.. Enligt uppgiften sk linjen vr prllell mot normlvektorn till funktionens tngentpln i punkten (x, y = (,. Funktionsytn som ges v z = f(x, y kn skrivs som en nivåyt med hjälp v F (x, y, z = f(x, y z = x ln(xy z =. För en nivåyt ges en normlvektor v grdienten: n = F = ( F x, F y, F z = (f x, f y, = ( + ln(xy, x/y, n(, = ( + ln,,. En linje som går genom punkten (,, 3 och är prllell med denn vektor, kn ges på prmeterform på följnde sätt där t R. x(t = (,, 3 + t( + ln,,, 3. Den givn funktionen är kontinuerlig i området som egränss v tringeln (ty där är x, y >, och eftersom området är slutet och egränst (lltså kompkt så vet vi tt funktionen kommer tt nt sitt störst och minst värde inom området. Extremvärden kommer ntingen tt finns i lokl extrempunkter i området, eller på rnden till området. Eftersom funktionen är prtiellt deriverr i området, så måste vrje lokl extrempunkt vr en sttionär punkt. Låt oss därför eräkn funktionens värden i ll sttionär punkter i området. Vi finner de sttionär punktern genom f = ( y/(x y, x/(x y = (, x y = och xy =. Eftersom x = eller y = ej kn ge lösningr till ekvtionssystemet så kn vi skriv: x y = y = /x y = /x xy = x/x 4 = x 3 (x, y = (,. = Vi eräknr funktionsvärdet i denn sttionär punkt: f(, = 3. För tt undersök funktionens värden på rnden till området, så delr vi upp rnden i tre rät linjer enligt figuren nedn.

y γ 3 γ γ x γ : Denn del v rnden kn prmetrisers som x = t, y = för t, och funktionens värden längs linjen ges v g(t = f(t, = t + t +. Extremvärden för g(t ligger ntingen i ändpunktern v intervllet, eller i en lokl extrempunkt. Vi finner sttionär punkter vi g (t = /t + = t = t = ± Den sttionär punkt som ligger inom intervllet t ges v t = och vi eräknr g( = 3. Vi eräknr även värdet i den ndr ändpunkten: g( = 7/. γ : Denn del v rnden kn prmetrisers som x =, y = t för t, och funktionens värden längs linjen ges v g(t = f(, t = t + t +. Extremvärden för g(t ligger ntingen i ändpunktern v intervllet, eller i en lokl extrempunkt. Vi finner sttionär punkter vi g (t = t + = t = t = ±. Ingen v dess sttionär punkter ligger i intervllet t. Vi eräknr funktionens värden i ändpunktern till intervllet: g( = 7/ och g( = 7/4. γ 3 : Denn del v rnden kn prmetrisers som x = t, y = t för t, och funktionens värden längs linjen ges v g(t = f(t, t = t + t. Extremvärden för g(t ligger ntingen i ändpunktern v intervllet, eller i en lokl extrempunkt. Vi finner sttionär punkter vi g (t = t 3 + = t3 = t =. Vi eräknr g( = 3 och även g( = 7/4. De möjlig kndidter till extremvärden vi hr fått frm är: 3, 7/ och 7/4. Av dess är det minst värdet 3 och det störst värdet 7/4, vilket ger extremvärden för funktionen f i den givn tringeln. 4. Integrtionsområdet egränss v en ellips, och för tt återför området på en cirkelskiv gör vi följnde vrielsustitution: vilket ger Vi noterr vidre tt u = x + y och v = (x y, ( (u, v (x, y = u + v = 3x + 3y xy, vilket gör tt vi får följnde integrl efter vrielytet I = (x, y + u + v det (u, v dudv = E (x, y det (u, v =. E + u + v dudv, där E = (u, v R : u +v }. Området E är en cirkelskiv med rdien, och integrtionen utförs enklst med hjälp v polär koordinter u = r cos ϕ, v = r sin ϕ: I = ( π dr + r rdϕ = π r + r dr = π [ ] ln( + r = π ( π ln( ln(4 ln( =.

5. I området där x > och y > kn vi inverter vrielytet u = x y x = u/v v = y y = v/ och vi eräknr vidre Kedjeregeln ger oss tt u x = xy u y = x v x = v y =. f x = f uu x + f vv x = xyf u och genom tt nvänd först produktregeln och sedn kedjeregeln fås f xx = (f x x = (xyf u x = yf u + xy(f u x = yf u + xy ( f uuu x + f uvv x = yf u + 4x y f uu f xy = (f x y = (xyf u y = xf u + xy(f u y = xf u + xy ( f uuu y + f uvv y = xf u + x 3 yf uu + 4xyf uv. Genom tt nvänd dess resultt kn vi skriv om differentilekvtionen som = f x yf xy + xf xx 8xy 3 = xyf u y ( xf u + x 3 yf uu + 4xyf uv ( + x yf u + 4x y f uu = 8xy f uv 8xy 3 f uv = y vilket ger den trnsformerde ekvtionen som f uv = v f u = v 4 + g(u f(u, v = uv 4 8xy 3 + G(u + h(v där G och h är godtycklig, minst två gånger deriverr, funktioner. Dett etyder tt vi får lösningr till den ursprunglig differentilekvtionen som f(x, y = x y 3 + G(x y + h(y. 6. Eftersom funktionen är prtiellt deriverr, så måste eventuell lokl extrempunkter även vr sttionär punkter. Vi örjr därför med tt finn ll sttionär punkter: 6x 5 3(x + y = x 5 = y 5 f = 6y 5 3(x + y = 6x 5 3(x + y = x = y 6x 5 (x, y = (, eller (x, y = (, eller (x, y = (,. 6x = Låt oss nu undersök den kvdrtisk formen Q(h, k = f xxh + f yyk + f xyhk i vr och en v de tre sttionär punktern, och vi örjr med tt eräkn ndr ordningens derivtor: f xx = 3x 4 3 f yy = 3y 4 3 f xy = 3 (, : Den kvdrtisk formen i denn punkt lir Q(h, k = 7h + 7k 6hk = 7 ( h + k 9 hk = 7 ( (h 9 k 8 k + k = 7 ( (h 9 k + 8 8 k

Denn form är positivt definit eftersom Q(h, k och Q(h, k = ger tt h = k =. Alltså är punkten (, en lokl minimipunkt. (, : Derivtorn i denn punkt lir smm som för punkten (,. Alltås är även (,, en lokl minimipunkt (, : Den kvdrtisk formen i denn punkt lir Q(h, k = 3h 3k 6hk = 3(h + k + hk = 3(h + k Denn form är negtivt semidefinit (Q(h, k och Q(, =, vilket gör tt vi inte direkt kn uttl oss om huruvid (, är en lokl extrempunkt eller ej. Vi studerr därför funktionens värden kring punkten (,. Funktionsvärdet ges v f(, =, och om (, är en lokl extrempunkt så måste det finns en liten omgivning kring punkten sådn tt ll värden ntingen är större eller mindre än funktionvärdet f(, =. För tt vis tt (, inte är en lokl extrempunkt så visr vi tt ovsett hur när (, mn efinner sig, så finns det lltid punkter i vilk funktionsvärden är positiv och negtiv. Vi studerr funktionen värden längs linjern x = t, y = och x = t, y = t, som åd går genom punkten (, : g(t = f(t, = t 6 3 t = t ( t 4 3 h(t = f(t, t = t 6 Från uttrycket för h(t ser vi tt ovsett hur litet t är, så kommer funktionsvärdet lltid tt vr större än längs denn linje. För g(t gäller det tt g(t < för ll t sådn tt t < (3/ /4. Alltså ntr funktionen värden som är åde större än och mindre än funktionsvärdet i (, ovsett hur när punkten vi efinner oss. Dett medför tt (, ej är en lokl extrempunkt. 7. Integrtionsområdet är en ellipsoid, och vi gör först en vrielsustitution för tt återför området på ett klot. Alltså sätter vi u = x/, v = y/ och w = z/ c, vilket ger tt (x, y, z det (u, v, w = c = c. Integrlen kn således skrivs som I = f ( x + z c dxdydz = c f(u + v + w dudvdw V V där V = (u, v, w R 3 : u + v + w }. Genom tt yt till sfärisk koordinter u = r sin θ cos ϕ v = r sin θ sin ϕ w = r cos θ, med funktionldeterminnt r sin θ, kn vi skriv integrlen som I = ( π ( π c f(r r sin θdϕ dθ dr = π c = π ( ( π c r f(r dr = 4π c r f(r dr = 4π c vilket visr påståendet i uppgiften. sin θdθ = π [ c cos θ x f(x dx ( π ] π f(r r sin θdθ dr r f(r dr