13 nov -12 Shane MacDonald



Relevanta dokument
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Akut och långvarig smärta (JA)

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog

Att sova bra i ett modernt samhälle Social jetlag bland ungdomar. Steven J. Linton Professor i klinisk psykologi Örebro universitet

Vulvovaginal smärta. Psykologiskt perspektiv på bedömning och behandling

Affektiv Personlighet: Stress, sömnsvårigheter och smärta. Dan Hilmart & Henrik Cassel. Örebro Universitet

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk aktivitet och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

EMDR och flyktingar. Fredrik Garpe Leg psykolog, leg psykoterapeut Cert EMDR-terapeut, fascilitator/handledare Kris- och Traumacentrum

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Behandling av långvarig smärta

När akut smärta blir långvarig

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Appendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI)

Att förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

EMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation

Linton, Steven J. (in press). Applying dialectical behavior therapy to chronic pain: A case study. Scandinavian Journal of Pain

PUBLICATIONS Center for Health and Medical Psychology, CHAMP

Motivations- och emotionspsykologi Anvisningar och schema

Mindfulnessbaserad metodik vid stress och depression. Mindfulness?

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Lite info om hälsa & livsstil

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Vad är KBT? Hur förstår vi och förändrar beteenden? AGENDA. Cecilia Fyring & Sara Isling FYRING&ISLING

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

Att förstå posttraumatisk stress

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom Grönvallsalen

Lågaffektivt bemötande Fördjupning och kollegialt lärande med Ulf Lidman. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Kristoffer Ekman

Affektfokuserad psykoterapi i praktiken.

Vad är psykisk ohälsa?

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

PSYKOLOGENS ROLL I PRIMÄRVÅRDEN

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

för lite utrymme för känslor, för mycket styrande förhållningssätt? (Sokraten ) Heléne Semb

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Manualstyrd eller individanpassad. Gerhard Andersson, professor Linköpings universitet och Karolinska Inst.

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?

Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA

När kroppen möter själen och smärtan mest känns i kroppen

TA HAND OM DIN KROPP OCH SJÄL. "Mindfullness Meditation city - Credit to homethods is licensed under CC BY 2.

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB.

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

BÄCKENSMÄRTA VID GRAVIDITET

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

Mindfulness Inspirationsdag

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Internetbaserad behandling

Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla

Checklista individuell behandling för stress- och utmattningsproblematik

Hälsoeffekter av utomhusvistelse

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

SCHEMA BETEENDEINRIKTAD INTERVENTION INOM TANDVÅRDEN 8 HP

LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

5. Konsekvenser av tänkbara praxisförändringar

Att bli av med smärtan-när lösningen blir problemet.

Litet råd kring speciella typer av lidande

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Känslor och känslohantering

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Ångestsyndrom-Anxiety

Placebo och självläkning som

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Mätinstrumenten. NRS primärvård

Individens psykosocialutveckling under migration - och anpassningsprocess

Kognitiv beteendeterapi

Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Transkript:

Steven J. Linton and Markus Jansson Fröjmark

Smärta i rygg, axlar eller nacke

Emotion Emotion (Känslor): ett mönster av kognitiva, fysiologiska och beteendemässiga reaktioner på händelser Viktiga adaptiva funktioner: Ökar chansen att överleva Hjälper oss med intima relationer Hjälper oss att bredda vårt tänkande och beteende Viktig form av social kommunikation Viktig del av livstillfredsställelse

Emotioner består i allmänhet av både fysiologiska och kognitiva faktorer som kan påverka beteende. Komponenter av emotion Känslor utlöses av yttre eller inre framkallande stimuli. Fysiologiska responser Utlösande stimuli Kognitiv bedömning Instrumentella Beteenden Expressiva Beteenden

Emotioner består i allmänhet av både fysiologiska och kognitiva faktorer som kan påverka beteende. Komponenter av emotion Känslomässiga reaktioner beror på vår bedömning av dessa stimuli. Fysiologiska responser Utlösande stimuli Kognitiv bedömning Instrumentella Beteenden Expressiva Beteenden

Emotioner består i allmänhet av både fysiologiska och kognitiva faktorer som kan påverka beteende. Komponenter av emotion Våra kroppar reagerar fysiologiskt på våra bedömningar. Fysiologiska responser Utlösande stimuli Kognitiv bedömning Instrumentella Beteenden Expressiva Beteenden

Emotioner består i allmänhet av både fysiologiska och kognitiva faktorer som kan påverka beteende. Komponenter av emotion Känslor omfattar beteende tendenser: + Expressiva (leende, gråt) + Instrumentella (slå tillbaka i självförsvar) Fysiologiska responser Utlösande stimuli Kognitiv bedömning Instrumentella Beteenden Expressiva Beteenden

Kognitiv beteendemässiga modeller: Förklarar hur långvariga problem kan vidmakthållas Vlaeyen & Linton, Pain 2000 Harvey, Behaviour Research and Therapy 2002

Nuvarande problem Katastroftänkande + Undvikande säkerhetsbeteenden Smärta Rädsla för smärta/skada Betendemässig karaktär: Fysiska och sociala aktiviteter-arbete/ exercise Sömnbesvär Rädsla för sömnbrist/brister i social interaktion Kognitiv karaktär: Krävande situationer under dagen/ tankar vid läggdags = Utfall Deprimerad sinnestämmning > vidmakthållande Ångest > vidmakthållande

Överlap Have you had a problem during the past three months? % yes 100 80 60 40 20 0 Stress Pain in the neck, back or shoulders Difficulties Sleeping None of the above Which of the problems is your main concern? Stress Pain in the neck, back or shoulders Difficulties Sleeping

Reference group: moderate pain(n=475) Persistent pain (n=133) SB: behavioral SB: cognitive Catastrophizing 1.22 p-value <0.01 >0.05 <0.001 Persistent pain and insomnia (n=292) SB: behavioral SB: cognitive Catastrophizing 1.57 2.80 <0.001 <0.05 <0.001 Note. SB: Säkerhetsbeteenden 0.2 1.0 2.0 3.0 4.0 OR and 95% CI 5.0 6.0

Är människor olika sårbara för stressrelaterade besvär och smärta? Dysfunction Depression Overt avoidance Anxiety Covert avoidance event symptom Recovery Confronting Threat Catastrophizing Normal fear Warning Figure. Adapted The from fear-avoidance Fear-avoidance model. Model (Adopted by Vlaeyen & Linton Pain 2000 13 nov -12 from Vlaeyen and Linton, Shane MacDonald 2002).

Sömnsvårigheter och affekt N=2370

Sömnsvårigheter, affekt och autobiografiska minnen N=313

Sömnsvårigheter, affekt och Emotionell Intelligens N=209

Hur skall man bete sig för att sova bra? tacksamhet eventuella händelser klagomål Emmons, R. A., & McCullough, M. E. (2003). Counting blessings versus burdens: An experimental investigation of gratitude and subjective well-being in daily life. Journal of Personality and Social Psychology, 84(2), 377-389