Myrbackagårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/10
Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Carina Carlson, Emma Hagengran och biträdande förskolechef Eva Lindgren Vår vision I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat, eller utsatt för kränkande behandling Planen gäller från 2017-07-01 Planen gäller till Läsår 2017/2018 Barnens delaktighet Barnen är delaktiga i val av böcker på biblioteket och förskolan. Barnen blir även delaktiga och har inflytande över sin dag på förskolan genom att vi aktivt lyssnar till deras tankar och idéer och därefter utformar vår verksamhet. Vi har ett medvetet arbetssätt kring hur vi behandlar varandra och samtalar mycket tillsammans med barnen om hur man leker många tillsammans och om att alla får vara med. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare får information om likabehandlingsplanen vid inskolning och senare även vid föräldramöten. Likabehandlingsplanen finns att läsa på vår hemsida och det finns även möjlighet att låna hem ett exemplar. Vår ambition är att genom den dagliga kontakten vara lyhörda inför vårdnadshavarnas frågor och funderingar samt delge hur dagen sett ut och föra en dialog kring hur vi bemöter eventuella konflikter som uppkommer. Personalens delaktighet Personalen för kontinuerligt diskussioner om aktuella frågor utifrån diskrimineringsgrunderna. Vikarier får tillgång till likabehandlingsplanen då de kommer till oss. Förankring av planen Barnen: Genom att samtala med barnen. Läsa böcker som tar upp olika värdegrundsfrågor. Vårdnadshavare: Planen ska vara tillgänglig på hemsidan att läsa och på varje hemvist. Information vid inskolning, föräldramöten och utvecklingssamtal. Enkät med fokus på likabehandling. Personalen: Genom regelbundna värderingsövningar, diskussioner och uppföljning på verksamhets planeringar. Vikarier får tillgång till likabehandlingsplanen då de kommer till oss. 2/10
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har gått igenom planen på verksamhetsträffar. Resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder har diskuterats. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolans pedagoger och ansvariga för likabehandlingsplanen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har genomfört trygghetsvandringar och trivselfrågor tillsammans med barnen. Vi behöver implementera likabehandlingsplanen i vår dagliga verksamhet. Fokus på likabehandling har också kommit in tydligare i vårt arbete med handlingsplanen. Årets plan ska utvärderas senast 2018-05-30 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Samtliga mål i handlingsplanen ska kopplas samman med likabehandlingsplanen. Planen ska utvärderas genom diskussioner i arbetslagen samt gemensamt i personalgruppen. för att årets plan utvärderas Carina Carlson, Emma Hagengran och Eva Lindgren (bitr. förskolechef) 3/10
Främjande insatser Kön Kränkande behandling och Kön Verksamheten ska genomsyras av ett jämställt förhållningssätt. Alla barn ska få ta samma plats och använda förskolans alla resurser oavsett kön. Barnen ska känna sig trygga i det kön det själva identifierar sig med. Arbeta kontinuerligt med pedagogernas synsätt genom diskussioner och värderingsövningar i personalgruppen. Det ska finnas böcker som utmanar normen om kön. Pedagogerna ska ge alla barn lika stort inflytande över verksamheten och skapa förutsättningar så att barnen kan utvecklas utan att begränsas av stereotypa könsroller. Likabehandlingsarbetet följs upp två gånger per termin i vår handlingsplan. Med de yngsta barnen arbetar vi med det könsneutrala materialet Babblarna. Könsöverskridande identitet eller uttryck. Könsidentitet eller könsuttryck På vår förskola ska verksamheten genomsyras av ett jämställt förhållningssätt Barnen ska känna sig trygga i det kön det själva identifierar sig med. Varje barn ska bli bemött som en individ och känna sig trygga och inkluderade. Ett barn får inte behandlas på annat sätt än någon annan utifrån sin könsidentitet. Uppföljning sker genom observationer och intervjufrågor. Arbeta kontinuerligt med pedagogernas synsätt genom diskussioner och värderingsövningar. Det ska finnas böcker att tillgå som tar upp olika situationer vi kan möta. Pedagogerna skapar förutsättningar så att barnen kan utvecklas utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi har ändrat i barnens lekmiljö efter barnens intressen och ur ett genusperspektiv. Likabehandlingsarbetet följs upp två gånger per termin i vår handlingsplan. Med de yngsta barnen arbetar vi med det könsneutrala materialet Babblarna. 4/10
Religion eller annan trosuppfattning. Religion eller annan trosuppfattning Verksamheten ska vara anpassad så att alla barn kan delta oavsett religion eller annan trosuppfattning. All personal stärker barnen att känna delaktighet i sin egen religion. Pedagogernas arbete och förhållningssätt är tillåtande. Barnen ges möjlighet att delta på sina villkor. Vår verksamhet anpassas efter alla barn. Vi har en medvetenhet om att alla familjer inte har samma önskemål och behov utan tar reda på vad som gäller för den enskilda familjen. Sexuell läggning Sexuell läggning Alla vuxna på förskolan bemöter alla familjer likvärdigt oavsett familjekonstellationer. Det ska finnas böcker som skildrar olika familjekonstellationer. Arbeta kontinuerligt med pedagogernas synsätt genom diskussioner och värderingsövningar. Vi läser böcker tillsammans med barnen som skildrar olika familjekonstellationer. Pedagogerna använder sig av uttrycket "leka familj". Ålder Ålder Verksamheten ska vara anpassad så att alla barn kan delta utifrån sina förutsättningar oavsett ålder. Pedagogernas arbete och förhållnings sätt ska vara tilllåtande. Barnen ska ges möjlighet att delta på sina vilkor. Vår verksamhet ska anpassas efter alla barn utifrån barninventeringarna. 5/10
Kränkande behandling. Kränkande behandling Pedagoger och barn ska tillsammans upptäcka och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Alla barn ska ges möjligheter att utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och att leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Likabehandlingsarbetet följs upp kontinuerligt i vår handlingsplan. Vi samtalar dagligen med barnen kring hur vi ska behandla varandra. Vi är uppmärksamma och försöker upptäcka olika kränkningar i tid. På gården sprider pedagogerna ut sig så att barnen känner sig trygga och så att det finns möjlighet att förebygga och upptäcka kränkningar. Vi använder Babblarna med de yngre barnen som verktyg för att ta upp olika dilemman och konflikter som uppstår. Vi använder också TAKK (Tecken för alternativ och kompletterande kommunikation), för de barnen som inte har språket. Vi lär oss tecken som uttrycker känslor. Med de äldre barnen arbetar vi med kompisböckerna och det sociala samspelet. Barnen får en förståelse för sin egen delaktighet i t ex en konflikt. Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet All personal stärker barnen att känna delaktighet i sin egen kultur och utveckla känsla och respekt för andra kulturer. Det ska finnas litteratur som skildrar olika kulturer. Pedagogernas arbete och förhållningssätt är tillåtande. Barnen ges möjlighet att delta på sina villkor. Vår verksamhet anpassas efter alla barn. Vi har en medvetenhet om att alla familjer inte har samma önskemål och behov utan tar reda på vad som gäller för den enskilda familjen. Vi har installerat appar på lärplattan för barn med annat modersmål än svenska. Vi läser sagor för barnen som handlar om olika kulturer och hur barn lever under olika förhållanden. Vi arbetar med finskt förvaltningsområde med stöd av finsktalande pedagog. Personalen har läst och diskuterat kring 2 kapitel ur boken "Flera språk i förskolan". 6/10
Funktionshinder Funktionsnedsättning Verksamheten ska vara anpassad så att alla barn kan delta utifrån sina förutsättningar. Vi möter alla barn med respekt för deras person och anpassar verksamheten så att alla kan delta på sina villkor. Vi använder oss utav TAKK (Tecken för alternativ och kompletterande kommunikation) i vardagen. 7/10
Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi observerar dagligen samspelet mellan barnen. Vi dokumenterar och reflekterar för att se att alla barn mår bra. Alla pedagoger hjälps åt för att upptäcka kränkningar och att barn inte utesluter varandra. Om något händer dokumenterar vi och agerar omgående. Vi för kontinuerligt diskussioner i arbetslagen kring hur vi agerar i olika situationer samt hur vi ska utveckla vårt arbete kring genus och normkritik. Vi har delat ut en enkät till samtliga föräldrar med fokus på likabehandling. Vi har genomfört trygghetsvandringar på samtliga avdelningar tillsammans med några barn. Vi har använt oss utav trivselfrågor till barnen inför utvecklingssamtal. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi samtalar och diskuterar tillsammans med barnen kring hur vi ska bemöta varandra. Föräldrarna har fått svara på en enkät. Barnen har deltagit i trygghetsvandringar och svarat på trivselfrågor. Hur personalen har involverats i kartläggningen Vi har arbetat med värderingsövningar, reflektioner och diskussioner i personalgruppen. Vi pedagoger är närvarande och stöttar barnen i deras lek och samspel. Vi har haft diskussioner med utgångspunkt i de svar vi fick på enkäten, samt utifrån det vi sett i trygghetsvandring. Resultat och analys Genom att vi för kontinuerliga diskussioner i arbetslaget så har vi blivit mer uppmärksamma och medvetna på vårt förhållningssätt. Enkäten hade låg svarsfrekvens, men de svar vi fick in var i största del positiva. 8/10
Förebyggande åtgärder Empati för varandra Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Vi vill att barnen ska respektera, och visa hänsyn till varandra. Vi samtalar med barnen om känslor. Åtgärd Vi ska samtala ofta tillsammans med barnen om hur man är en bra kompis. Vi pedagoger ska bemöta barnet för den individ det är. Vi ska vara medvetna pedagoger som i våra dagliga situationer och samtal tänker på hur vi som vuxna bemöter barn, föräldrar och andra vuxna i vår verksamhet. Motivera åtgärd Vi vill ge barnen verktyg till att förstå sina och andra barns känslor. Carina Carlson Emma Hagengran 2017-06-30 9/10
Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Maria Westman, förskollärare och Likabehandlingsrepresentant på Myrbackagårdens förskola, tel. 076-5189340 Emma Hagengran, förskollärare och Pedagogiskutvecklingsledare på Myrbackagårdens förskola, tel. 076-5189340 Eva Lindgren, biträdande förskolechef, Myrbackagårdens förskola. Tel. 026-17 24 52 Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organistionen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgåen Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal. Ansvarsförhållande Förskolechef Ewa Åberg har det övergripande ansvaret Bitr. förskolechef Eva Lindgren ansvarar för att rutiner följs. 10/10