DATUM: 28-5-3 UTGIVARE: Enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik (BFM) Lena Finn 8-56 944 9, lena.finn@scb.se Camilla Bergeling 8-56 942 6, camilla.bergeling@scb.se Malin Sundeby 8-56 946 14, malin.sundeby@scb.se Näsa kvaralspublicering: 28-8-29 Producera av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank Försa kvarale 28 Bealningsbalansen Bealningsbalansen för försa kvarale 28 gav e översko i byesbalansen på 81,1 miljarder kronor, svag negaiv kapialbalans och e översko på 19 miljarder kronor i den finansiella balansen. De var framförall en sark handelsbalans i februari som bidrog ill överskoe i byesbalansen på 81,1 miljarder kronor. Handelsbalansen uppgick ill 39,4 miljarder kronor för kvarale och förklaras både av hög expor- och impornivå av varor. Efer en svag varuexpor i december har nu exporen i början av 28 åer agi far. Finansiell balans resulerade i e översko på 19 miljarder kronor. Inresse för köp av svenska bolag har åerigen öka och under försa kvarale 28 gick många direkinveseringsaffärer ill avslu. De sörsa enskilda förvärve sår amerikanska Nasdaq för, som under kvarale förvärvade svenska börsen, OMX. Åerigen gav akiehandeln upphov ill sora neouflöden under försa kvarale. Uländska placerare neosålde svenska akier medan svenska placerare forsäer a köpa uländska akier. Under försa kvarale 28 neoköpe svenska inveserare akier i ulande för 45,4 miljarder kronor, vilke är en rejäl ökning jämför med föregående kvaral. 1
Byesbalans Byesbalans, neo (se abell A) Bealningsbalansen för försa kvarale 28 uppvisar e översko i byesbalansen på 81,1 miljarder. Jämför med mosvarande period 27 är dea en ökning med 1,6 miljarder, och de är framförall översko i handelsbalansen som bidrar ill ökningen. Kvarale uppvisar en sarkare handelsbalans i jämförelse med mosvarande period 27, medan jänsebalansen försvagades. Löpande ransfereringar ökade under kvarale med 1,6 miljarder kronor jämför med försa kvarale 27. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 5 5 5 6 6 6 6 7 7 7 7 8 Handelsbalans (se abell A) Handelsbalans 6 Handelsbalansen uppgick ill 39,4 miljarder under kvarale vilke är en förbäring med 3,3 miljarder jämför med mosvarande kvaral 27. I jämförelse med föregående kvaral är de dock en förbäring med 9,5 miljarder. Denna förbäring förklaras framförall av de höga handelsneo för februari månad. Under försa kvarale uppgick varuexporen ill 31,3 miljarder medan varuimporen uppgick ill 271 miljarder kronor. 5 4 3 2 1 5 5 5 6 6 6 6 7 7 7 7 8 2
Tjänsebalans Tjänsebalans (se abell G) 35 3 Försa kvarale resulerade i en svagare jänsebalans jämför med mosvarande period 27. Tjänsebalansen uppgick ill 23,9 miljarder kronor, vilke är en försämring med 1,4 miljarder kronor. Transporerna genererade e översko på 5,4 miljarder, medan resevaluan resulerade i e undersko på 5,3 miljarder kronor. Exporen av ransporjänser uppgick ill 18,4 miljarder vilke är en minskning med 3,2 miljarder jämför med föregående kvaral. Jämför med mosvarande period föregående år är de däremo en ökning med 3 miljarder. Imporen var 13 miljarder vilke är en minskning med,6 miljarder jämför med föregående kvaral. Vid jämförelse med försa kvarale 27 har dock imporen öka med 1,6 miljarder. 25 2 15 1 5 5 5 5 6 6 6 6 7 7 7 7 8 Reseinflöde ökade med ca 1 miljard ill 19,3 miljarder kronor jämför med kvaral e 27. Samidig ökade uflöde med 3,6 miljarder ill 24,7 miljarder. Dea gav e neouflöde på 5,3 miljarder vilke kan jämföras med e neouflöde på 2,7 miljarder under försa kvarale 27. Både exporen och imporen av övriga jänser minskade under kvarale jämför med fjärde kvarale 27. Posen resulerade i e översko på cirka 23,9 miljarder vilke är en svag minskning jämför med mosvarande kvaral 27 men en minskning med 2,3 jämför med föregående kvaral. På exporsidan är de licenser och royalies, merchaning, forskning och uveckling sam ekniska jänser som minskade medan juridiska jänser och varuprovisioner ökade. På imporsidan minskade licenser och royalies, marknadsföring, forskning och uveckling sam ekniska jänser. Inom övriga affärsjänser sår merchaning för 13,6 miljarder av de samlade överskoe, en minskning med 2,8 jämför med kvaral fyra men visar en svag ökning jämför med samma kvaral 27. Posen besår av svenska föreags köp och försäljning av varor i ulande uan a dessa passerar svensk gräns. Merchaning definieras som handelsmarginalen, dvs. skillnaden mellan inköps- och försäljningspris. 3
Fakorinkomser Fakorinkomser (se abell H) 3 25 Fakorinkomserna, som besår av löner och avkasning på kapial, visade under försa kvarale e översko på 25,8 miljarder vilke är 2,2 miljarder lägre än föregående kvaral. För överskoe svarar i huvudsak avkasningen på direka inveseringar som uppgick ill 24,5 miljarder. Löneposen är näsinill oförändrad jämför med föregående kvaral. 2 15 1 5-5 -1 5 5 5 6 6 6 6 7 7 7 7 8 Avkasning direka inveseringar, neo Avkasningen på direka inveseringar visade, för försa kvarale 28, e neoinflöde på 24,5 miljarder kronor. Dea innebar en minskning på 2,1 miljarder jämför med mosvarande period föregående år. Avkasning direka inveseringar, neo (se abell H) 3 25 2 15 1 Avkasningen på svenska direkinveseringar i ulande uppgick ill 66,4 miljarder kronor medan avkasningen på uländska direkinveseringar i Sverige uppgick ill 41,9 miljarder kronor. 5 5 5 5 6 6 6 6 7 7 7 7 8 Denna pos besår ill sörsa del av de vinser som uppsår i direkinveseringsföreag sam ill en mindre del av ränor på lån inom e direkinveseringsförhållande. 4
Avkasning porföljinveseringar, neo Avkasning porföljinveseringar, neo (se abell H) 5 Avkasning på porföljinveseringar, som besår av ränor och akieudelningar, gav e kapialinflöde på 2,6 miljarder kronor neo under försa kvarale 28. Dea innebär a neoavkasningen på porföljinveseringar med ulande ökade med 2,1 miljarder jämför med mosvarande period föregående år. Udelningar på svenska akier gav under åres försa kvaral e uflöde på,1 miljarder kronor, medan udelningar på uländska akier gav inflöden på 12,5 miljarder. -5-1 -15-2 -25-3 -35 5 5 5 6 6 6 6 7 7 7 7 8 Ränekosnaden för svenska ränebärande värdepapper uppgick ill 19,7 miljarder kronor, samidig som innehav av uländska obligaioner och penningmarknadsinsrumen genererade inäker på 1 miljarder kronor. Avkasning övrig kapial, neo Avkasning på övrig kapial gav upphov ill e neouflöde på,8 miljarder kronor under försa kvarale 28, vilke är e lägre neouflöde än idigare kvaral. Jämför med samma kvaral 27 har räneneo mer än halveras. Avkasning övrig kapial, neo (se abell H), -,5-1, -1,5-2, -2,5-3, -3,5 Jämför med försa kvarale 27 ökade avkasningen på övrig kapial i ulande från 14,6 miljarder kronor ill 17,4 miljarder kronor i inflöde. Under samma period ökade avkasningen på övrig kapial i Sverige från 16,6 miljarder kronor ill 18,2 miljarder kronor i uflöde. Sällningsvärdena för skulder och illgångar var ungefär lika sora försa kvarale 28 som försa kvarale 27 samidig som ränorna har gå upp. -4, -4,5 5 5 5 6 6 6 6 7 7 7 7 8 Avkasning på övrig kapial besår av avkasning på lån och deposiioner m.m. De sörsa bidragen ill posen är avkasning på sådana illgångar respekive skulder som banker i Sverige har genemo moparer i ulande. 5
Löpande ransfereringar och kapialbalans, neo (se abell I) Löpande ransfereringar och kapialbalans, neo Neo av löpande ransfereringar och kapialbalans visade e undersko på 8,8 miljarder kronor vilke är en förbäring med 3,1 miljarder jämför med kvaral fyra 27 och 4,1 miljarder jämför med försa kvarale 27. -5-1 -15-2 Transakioner med anknyning ill EU genererade e undersko på 3,3 miljarder vilke är en ökning med 2,2 miljarder jämför med försa kvarale 27. U-bisånde uppgick ill,8 miljarder vilke är näsan oförändra jämför med i fjol. Resulae av övriga ransfereringar visade e undersko på 3,8 miljarder vilke är en ökning av underskoe med 1,6 miljarder jämför med mosvarande period föregående år. Även jämför med föregående kvaral har övriga ransfereringar öka någo. -25-3 5 5 5 6 6 6 6 7 7 7 7 8 De är främs delposen förvärv/avyringar av immaeriella illgångar i kapialbalansen som avviker från de föregående kvarale och de försa kvarale 27. Neo av förvärv/avyringar resulerade i e undersko på,2 miljarder konor jämför med mosvarande period 27 som resulerade i en överko på 2,3 miljarder. 6
Finansiell balans Den finansiella balansen resulerade i e översko på 19 miljarder kronor under försa kvarale 28. De är framförall övrig kapial som bidrar ill överskoe med e neoinflöde på 59,6 miljarder kronor. Till neoinflöde bidrar även direka inveseringar med 5,1 miljarder. Porföljinveseringar visar under kvarale e neouflöde på 42,6 miljarder och finansiella deriva e neouflöde på 8,9 miljarder kronor. Finansiell balans (se abell J) 5 4 3 2 1-1 -2-3 -4-5 5 5 5 6 6 6 6 7 7 7 7 8 Svenska inv. i ulande Uländska inv. i Sverige Direka inveseringar Direka inveseringar resulerade för försa kvarale 28 i e neoinflöde på 5,1 miljarder kronor. Dea är en ökning med 41,2 miljarder kronor jämför med mosvarade period föregående år då posen visade e neouflöde på 36,1 miljarder. Svenska inveseringar i ulande gav under kvarale e neouflöde på 64,4 miljarder kronor och de uländska inveseringarna i Sverige resulerade i e neoinflöde på 69,5 miljarder. Direka inveseringar (se abell J) 15 1 5-5 -1-15 5 5 5 6 6 6 6 7 7 7 7 8 Svenska inv. i ulande Uländska inv. i Sverige Neoinflöde förklaras ill sor del av a flerale uländska förvärv av svenska föreag har gå ill avslu under kvarale, där Nasdaqs förvärv av OMX är den sörsa affären. Dea åerspeglas i delposen ege kapial. Denna pos visade för försa kvarale e neoinflöde på 48,8 miljarder kronor, vilke är en ökning på 43,9 miljarder jämför med mosvarande kvaral 27. De är vikig a noera a oal vins, som besår av åerinveserade vinsmedel och hemagen udelning, är prognosiserad och kan bli föremål för revideringar. 7
Porföljinveseringar Porföljinveseringar (se abell J) 25 2 Porföljinveseringar med ulande genererade kapialuflöden på 42,6 miljarder kronor under försa kvarale 28. Dea kan jämföras med samma kvaral 27 då porföljinveseringarna isälle gav e neoinflöde på 127,5 miljarder. De uländska inresse för svenska ränebärande värdepapper var beydlig mindre än vad som uppvisades kvaral e föregående år. Toal neoköpe uländska inveserare svenska ränebärande värdepapper för 55,3 miljarder kronor vilke är en minskning med 161 miljarder. Kvaral e 27 genererade ovanlig sora neoinflöden. 15 1 5-5 -1-15 5 5 5 6 6 6 6 7 7 7 7 8 Svenska inv. i ulande Uländska inv. i Sverige Svenska inveserare ökade sina innehav av uländska obligaioner och penningmarknadsinsrumen med 5,8 miljarder kronor. Framförall neoköpes uländska krondenominerade obligaioner och penningmarknadsinsrumen emierade i uländsk valua. Akiehandeln gav upphov ill sora neouflöden, 47,1 miljarder kronor. Vid jämförelse med försa kvarale föregående år är dea en ökning med 39 miljarder neo. Svenska placerare forsae a neoköpa uländska akier och fondandelar, dea kvaral ill e värde av 45,4 miljarder kronor. Samidig neosålde de uländska inveserarna svenska akier för 1,7 miljarder. 8
Finansiella deriva Finansiella deriva gav under försa kvarale 28 upphov ill ovanlig sora flöden som resulerade i e neouflöde på 8,9 miljarder kronor. Dea blir därmed de redje kvarale i följd med relaiv sora neouflöden. Försa kvarale 27 var mosvarande neouflöde 4,4 miljarder kronor. Flödena gällande finansiella deriva besår huvudsakligen av under perioden realiserade posiiva respekive negaiva värden (inflöde respekive uflöde) av derivakonrak. Även erlagda och erhållna opionspremier innefaas i flödena. Finansiella deriva (se abell J) 1 8 6 4 2-2 -4-6 -8-1 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 6 6 6 6 7 7 7 7 8 Svenska inv. i ulande Uländska inv. i Sverige Övrig kapial Transakioner avseende övrig kapial gav upphov ill e neoinflöde på 59,6 miljarder kronor under försa kvarale 28. Övrig kapial (se abell J) 3 2 1-1 -2 Förändringar i svensk ulåning m.m. mo ulande gav upphov ill e neouflöde på 55,6 miljarder kronor medan mosvarande förändringar i upp- och inlåning m.m. ill Sverige gav upphov ill e neoinflöde på 115,2 miljarder kronor. -3-4 5 5 5 6 6 6 6 7 7 7 7 8 Svenska inv. i ulande Uländska inv. i Sverige Uflöde gällande ulåning ill ulande beror huvudsakligen på a svenska banker redovisar ökad ulåning i valua. Bankerna sår också för merparen av inflöde då de under perioden både har öka den långfrisiga upplåningen i uländsk valua och den korfrisiga upplåningen i svenska kronor. 9
Inernaional invesmen posiion, ne (see Table E) Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo SEK Billion -1 Svenska illgångar och skulder genemo ulande sammansälls halvårsvis. Ulandsskulden halverades under 27 jämför med 26. Den oala neoskulden ill ulande uppgick ill 197 miljarder kronor vilke mosvarar cirka 6,5 % av BNP. Neoillgången i form av direka inveseringar har prognosiseras ill 348 miljarder kronor. Dea innebär en illgångsökning med 12 miljarder kronor jämför med 26. Neoskulden i form av porföljinveseringar (porföljakier och ränebärande värdepapper) uppgick ill 52 miljarder kronor vilke är en minskning med 6 miljarder jämför med 26. Den övriga neoskulden exklusive direka inveseringar och porföljinveseringar forsae a minska under förra åre. Toal minskade övrig skuld med 3 miljarder kronor jämför med 26 och uppgick ill 256 miljarder kronor vid ugången av 27. Den officiella sammansällningen av Sveriges ulandssällning redovisas ill marknadsvärde uom direka inveseringar, som anges med bokför värde. Som kompleering publiceras också en sammansällning av ulandssällningen där e marknadsvärde för direka inveseringar har beräknas (Tabell F). Enlig denna sammansällning hade Sverige en neofordran på ulande år 27 mosvarande 437 miljarder kronor. De fakorer som har sörs beydelse för uvecklingen av ulandssällningen är kronkursen, priserna på akiemarknaden i Sverige och ulande, sam marknadsvärde av direkinveseringsföreag. De är vikig a noera a flera delposer i ulandsällningen för 27, såsom direka inveseringar och porföljakier, är prognosiserade. Siffrorna bör därför olkas med försikighe. -2-3 -4-5 -6-7 -8-9 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 1
Vad är bealningsbalansen? I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen kan delas in i: Byesbalansen, som visar handel i varor och jänser, löner, avkasning på finansiella illgångar och skulder, sam löpande ransfereringar såsom.ex. EU-bidrag och avgifer. Kapialbalansen, som dels omfaar EU-bidrag och U-bisånd för reala inveseringar och dels köp och försäljning av räigheer, såsom.ex. paen. Den finansiella balansen, som delas in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. Den finansiella balansen visar förändringar i finansiella illgångar och skulder genemo omvärlden. En härledning av bealningsbalansen BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i E lands bruonaionalproduk, lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 1 (1) Genom a addera de s.k. neofakorinkomserna, F, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska fakorinkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI C + I + G + X M + F =. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) BNI : 2 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. 2 Dessa fakorinkomser kallas numera ofa för primära inkomser. Neofakorinkomserna besår av löner, kapialavkasning och löpande ransfereringar. 11
där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handelsbalansen. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handelsbalansen. För en given neofakorinkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handelsbalansen uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: BNP + r A = C + I + G + A + A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: X M + F = ( A A 1). (7) + Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handelsbalansen och neofakorinkomserna. Termen ( A A + 1) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, d.v.s. A < +1. Ekvaion (7) innebär A 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Neofakorinkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med handelsbalansen. 12
således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll. 6 Sambande med ulandssällningen Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden kommer en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. Ulandssällningen visar e lands oala neoskuldsäning och redovisas i form av sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo omvärlden. Neo av illgångarna och skulderna är således e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden. Sockuppgiferna redovisas ill marknadsvärde och delas precis som den finansiella balansen in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. 7 Sambande mellan ulandssällningen och de ransakioner som ingår i bealningsbalansen illusreras i figuren nedan. Förändringar i neosällningen genemo omvärlden beror både på genomförda ransakioner som regisreras i den finansiella balansen och på förändringar i växelkurser och illgångspriser. Dessuom kan sockarna påverkas av.ex. nedskrivningar av fordringar (e exempel på övriga korrigeringar i figuren). Om byesbalansen under en längre period uppvisar under- eller översko medför dea en uppbyggnad av aningen en neoskuld eller en neoillgång. Förändringar av ulandssällningen beroende på Ingående balans Transakioner Prisförändringar Valuakursförändringar Övriga korrigeringar Ugående balans 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. 7 I vissa fall används de bokförda värde isälle för marknadsvärde p.g.a. a underlage för beräkning av marknadsvärde är oillräcklig. 13