23 öeäsig 6 (kap 3.7-3.10 i Optics) Avbidig i säisk gäsyta Hittis ha vi baa avbidat puktomiga objekt som igge på de optiska axe, me de esta objekt ha e stoek d.v.s. bestå av me ä e pukt. Otast ita ma objektet som e ståede pi, som i igue eda, och öje ståa å toppe av objektet (beteckat med Q i igue). Nä vi öje ståa å Q ka vi utyttja det aktum att ståa igeom ytas kökigscetum, C, gå obuta etesom de komme i ägs med ytas oma. Vi ha atså e ståe å Q som otsätte obute igeom C och ka ses som e y optisk axe så att vi ka aväda samma avbidigsome som tidigae ö att hitta bide Q. I paaxia appoximatio igge bidea B och Q igge i samma pa så äge som objektpuktea B och Q gö det. Vid ståkostuktioe ösumma vi äve ytas sag och byte aa ståa i ett och samma pa vid ytas vetex, A (se igue). Ståe å Q som ae i paaet med optiska axe byts ti bake okapukte och ståe geom äme okapukte komme ut paaet med optiska axe. Ståe å Q geom ytas vetex A, mitt i ståkippet, kaas huvudståe. Bytige av huvudståe ges av bytigsage: w' w w w '. Geom att aväda geometi i igue ova ka vi äve ta am uttyck ö hu stoeke på bide, h, beo på stoeke på objektet, h. h ta w ö små vika i adiae w Tiage B AQ ge att: Tiage BAQ ge att: h ta w ö små vika i adiae w Med hjäp av dessa uttyck och bytige av huvudståe ova, ka vi bestämma bides ateaa östoig, m: h w L m h w
Det is äve ett ateativt sätt att ta am östoige dä ma istäet ö att aväda och age objekts- och bidavståd å äme och bake okapukte och betecka dessa som x och x. 24 Geom att de steckade, ikomiga tiagaa i igue ova ka östoige äve skivas som: h x m h x och u detta uttyck ka vi äve å am att xx De sista ome kaas ö Newtos eatio och ka avädas som ett ateativ ti avbidigsome. Vaiatea på ome ö östoige ä speciet avädbaa om ma baa ha objekts- ee bidavstådet och söke östoige. Sammaattig av omea ö avbidig (Aa utom de sista ome gäe i aa avbidade system): L Objekt och bidveges L Avbidigsome äme och bake okaägd m h L x Latea östoig h L x xx Newtos eatio säisk yta Styka ö säisk gäsyta.
Exempe på avbidig i säisk gäsyta E 2 cm sto isk beie sig vid bakkate av e vatteyd säisk skå med adie 2 dm. Hu sto bi bide av iske? Givet: Paaxia eektio i säiska spega = 4/3, = 1 = -0,2 m = -0,4 m. h = 0,02 m 25 Beäkiga: = ( -)/ = 1,66 D L = / = -3,33 D L = L + = - 1,67 D m = L/L = 2 h = hm = 0,04 m Reektiosage ge = i Om vi jämö eektiosage med paaxiaa bytigsage, i = i se vi att de bi ika om vi sätte = i bytigsage. (samma idex ete som öe etesom juset eekteas, mius etesom juset gå bakäges). Det betyde att om ma byte ut mot i omea ö säisk gäsyta så å ma omea ö säisk spege!
26 2 Avbidigsome ö säisk spege ' L säisk spege Objekt och bidveges 2 Styka ö säisk spege. L Avbidigsome OBS! Kokava spega (<0) ha positiv styka, de gö juset me koveget. Kovexa spega (>0) ha egativ styka, de gö juset me diveget. okapukte ti säiska spega Ett objekt i oädighete (=, L=0) ge bid i bake okapukte, (se göa ståa med gö pi i iguea eda). Objekt i äme okapukte,, ge bid i oädighete ( =, L =0) (se göa ståa med öd pi i iguea eda).
27 ö spega ä äme och bake okapuktea ( och ) atid samma pukt: = = = 2 Avbidig i säiska spega Ståe paae med optiska axe eekteas geom bake okapukte. Ståe geom äme okapukte eekteas paaet med optiska axe. Ståe geom kökigscetum eekteas tibaka i samma iktig och e ståe som täa dä optiska axe skä spege eekteas eigt samma ege som vid e pa spege, atså med samma vike som de kom i. Vid avbidig av ett stot objekt å ma också östoig eigt m = h h = = = L L Sammaattig ome ö avbidig i spege (Miesege: sätt =- i tidigae ome): L Objekt och bidveges L Avbidigsome ' äme och bake okaägd 2 m h L x Latea östoig h L x xx Newtos eatio säisk spege 2 Styka ö säisk spege.