Gyttorps förskolas Trygghetsplan

Relevanta dokument
Gyttorps förskolas Trygghetsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Södra Haga förskolas trygghetsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan. Dalkarlsbergs förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Myrstacken Trygghetsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017

Klockargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klockargårdens fsks plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5år

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågens förskola

Dalkarlsbergs förskola och fritidshems likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Solgatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Toftagården

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

Lustigkulles plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk omsorg i Jörlandas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekenäs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rävekärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Ekens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Ås förskola Läsåret 2015/2016. Plan mot kränkande behandling och diskriminering

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Meijerska gårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Broslätts förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Främjande insatser Namn Kränkande behandling och ålder

Opalens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Kyrkberget Lindesbergs kommun 2014

Kryssets Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2011/2012. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kohagens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Höjdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Myrstacken/Solrosens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan. Nyckelpigans Förskola

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nyckelpigans Förskola Trygghetsplan. Läsår:

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Pilbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekbackens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ängsgården

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Visionens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Karlavagnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Siljansnäs förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering trakasserier och kränkande behandling

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Hemgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Wäster Parks förskola Trygghetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Toftagården

Fagerås förskola. Blåklinten och Vallmon. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Läsår

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skönberga förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Storängsparkens förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Myrans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering trakasserier och kränkande behandling. Tolita förskola

Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år

KILS KOMMUN Ingrid Davidsson, Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 88

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Marielunds plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Pepparmyntans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grunduppgifter. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen Förskolechefen

pepparmyntans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Västertorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kantarellens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mosslelunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Kristallens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Myrans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Boda förskola. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Läsår

Sjunnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sticklinge förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Gyttorps förskolas Trygghetsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen. Förskola Ansvariga för planen. Trygghetsteamet; Ann-Kristin Andersson, Ingrid Flodman Csomai, Inger Ekestubbe, Maria Broman. Vår vision. Vår förskola skall vara trygg och fri från diskriminering och annan kränkande behandling. På vår förskola skall alla, barn och vuxna, trivas och känna sig välkomna. Planen gäller från. 2017-10-10 Planen gäller till. 2018-10-10 Barnens delaktighet. I verksamheten bryter vi ner trygghetsarbetet till barnens nivå och arbetar med det i barngruppen.vi använder oss av litteratur och samtal. Pedagogerna arbetar medvetet med att barn ska tillägna sig sociala färdigheter och samtalar med barnen om hur man är en bra kompis. Vårdnadshavarnas delaktighet. Vid inskolningens uppföljningssamtal presenterar pedagogen förskolans trygghetsplan. Inför utvecklingssamtalen lämnar förskolan ut ett intervjuunderlag med glada och ledsna gubbar som föräldrar och barn fyller i tillsammans.trygghet och trivselfrågor tas upp vid utvecklingssamtal och i den dagliga kontakten. Personalens delaktighet.utvärdering av trygghetsplanen sker en gång om året i juni månad. Hela arbetslaget diskuterar och reflekterar kring kränkande behandling och diskriminering och utvärderar de mål och aktiviteter som ingår i planen. Vi har en stående punkt på APT-mötena där vi checkar och reflekterar över oönskade händelser.en gång per termin gör trygghetsteamet en uppföljning. Uppföljning och utvärdering av ltrygghetsplanen redovisas i det årliga systematiska kvalitetsarbetet. trygghetsplanen lämnas till nyanställda i samband med introduktionen på arbetsplatsen. Förankring av planen. Mål; Att all personal, barn och vårdnadshavare på förskolan får information om innehållet i trygghetsplanen. Vårdnadshavare informeras om trygghetsplanens innehåll vid höstens föräldramöte. Inskolningsansvariga ansvarar för att nya familjer får information om förskolans trygghetsplan. Pedagogerna för situationsbundna samtal med barnen när oönskade händelser uppstår för att öka barnens förståelse. Trygghetsteamet ansvarar för att vikarier och övrig personal på förskolan får information om lagen och förskolans trygghetsplan. Postadress E-postadress Telefon Bankgiro Organisationsnr Nora kommun nora.kommun@nora.se 0587-810 00 203-2258 212000-2007 713 80 Nora bildningsforvaltningen@nora.se socialforvaltningen@nora.se Besöksadress Internet Prästgatan 15 www.nora.se

Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats. Utvärdering av trygghetsplanen sker en gång om året i juni månad. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan. Hela arbetslaget diskuterar och reflekterar kring kränkande behandling och diskriminering och utvärderar de mål och aktiviteter som ingår i planen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan. Utvärderingen av fjolårets mål och åtgärder skrivs in i den nya trygghetsplanen. Årets plan ska utvärderas senast. 2018-10-10 Beskriv hur årets plan ska utvärderas. Utvärdering av trygghetsplanen sker en gång om året i juni månad. Hela arbetslaget diskuterar och reflekterar kring kränkande behandling och diskriminering. Arbetslaget utvärderar de förebyggande åtgärder och aktiviteter och gör en kartläggning inför nästa års förebyggande åtgärder. Under höstens personaldag fastställs de nya förebyggande åtgärderna som skrivs in i den kommande trygghetsplanen. Ansvarig för att årets plan utvärderas. Trygghetsteamet; Ann-Kristin Andersson, Ingrid Flodman- Csomai, Inger Ekestubbe och Maria Broman Främjande insatser 1. Främjande insatser. Områden som berörs av insatsen. Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning. All verksamhet på vår förskola ska genomsyras av ett könsperspektiv för att öka jämställdheten.inga barn ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier pga av kön. Personalen är goda förebilder genom ett medvetet förhållningssätt och motverkar traditionella könsmönster. Vi tillåter barnen utveckla förmågor och intressen oavsett kön. Vi erbjuder alla barn samma lekmaterial oavsett kön. Vi arbetar medvetet med att ge alla barn lika mycket uppmärksamhet. Ansvarig. Maria Broman Datum när det ska vara klart. Pågår hela verksamhetsåret. 2. Främjande insatser. Områden som berörs av insatsen. Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning. På vår förskola ska alla barn oavsett etnisk tillhörighet,religion eller annan trosuppfattning ha samma rättigheter och möjligheter. Inga barn ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier pga. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Pedagogerna visar i ord och handling att alla är lika mycket värda och en tillgång i gruppen. Pedagogerna visar intresse för varje barns kultur och bakgrund. Vid behov anlitar vi tolk och översättare. Vi serverar spec.kost av etniska skäl. 2 (8)

Ansvarig. Ingrid Flodman Csomai Datum när det ska vara klart. Pågår hela verksamhetsåret 3. Främjande insatser. Områden som berörs av insatsen. Funktionsnedsättning och Tillgänglighet Mål och uppföljning. På vår förskola ska alla barn ha samma rättigheter och möjligheter oavsett fysiska eller psykiska funktionshinder. Pedagogerna arbetar för att alla barn ska ha lika möjligheter att delta i förskolans verksamhet oavsett funktionshinder. Vi anpassar verksamheten utifrån de funktionshinder som finns, allergi, matintolerans eller annat funktionshinder. Vi anpassar inne och utemiljö efter de behov som barnen har. Ansvarig. Inger Ekestubbe Datum när det ska vara klart. Pågår hela verksamhetsåret. 4. Främjande insatser. Områden som berörs av insatsen. Sexuell läggning. Mål och uppföljning. Vår förskola ska arbeta för ökad förståelse för olika sexuell läggning. Inga barn ska känna sig utsatta för diskriminering och trakasserier pga. sexuell läggning könsidentitet eller familjebildning. Pedagogerna har ett öppet förhållningssätt och svarar på barnens frågor utan värderingar och förmedlar en värderingsfri bild av olika sexuella läggningar. Pedagogerna visar respekt och förståelse för barnens familjesituation. Ansvarig. Maria Broman Datum när det ska vara klart. Pågår hela verksamhetsåret. 5. Främjande insatser. Områden som berörs av insatsen. Kränkande behandling Mål och uppföljning. Inga barn/vuxna på vår förskola ska känna sig utsatta för kränkande behandling. På vår förskola arbetar vi för att främja goda relationer. Vi är observanta på hur barnen tilltalar och bemöter varandra. Vi är observanta på hur vuxna tilltalar och bemöter barn/vuxna. Vi arbetar med olika material som främjar goda relationer som kompiskort, materialet och filmer. Ansvarig. Ingrid Flodman Csomai, Inger Ekestubbe Datum när det ska vara klart. Pågår under verksamhetsåret 3 (8)

Kartläggning Kartläggningsmetoder. Mål; Vi ska få kunskap om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten för att kunna utforma relevanta åtgärder i nästa års trygghetsplan. Kartläggningsmetoder; Via observationer och samtal med barnen och vårdnadshavare i samband med utvecklingssamtalen, andra samtalstillfällen och vid lämning och hämtning. Områden som berörs i kartläggningen. Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen. Pedagogerna är öppna för barnens åsikter och i de vardagliga samtalen är pedagogerna lyhörda för barnens tankar kring trygghetsfrågor. Pedagogerna för kontinuerligt samtal med barnen "hur man bör vara mot varandra" och för situationsbundna samtal med barnen, vid olika händelser. Vid behov förs även dialog med vårdnadshavare. Pedagogerna för en kontinuerlig dialog med vårdnadshavarna vid lämning och hämtning och de involveras i kartläggningen vid utvecklingssamtal, föräldramöten och andra samtalstillfällen. Vi använder oss av Nora kommuns föräldraenkät där trygghet och trivselfrågor berörs. Hur personalen har involverats i kartläggningen. Pedagogerna dokumenterar oönskade händelser.vid veckoinformationen och vid APT: möten reflekterar arbetslaget och planerar ev åtgärder. Vid den årliga utvärderingen i juni/augusti månad. Trygghetsteamet ansvarar för utvärdering och utformningen av nästa års trygghetsplan. Resultat och analys. Vår erfarenhet är att det är viktigt att agera direkt vid oönskade händelser. Barns förmåga att överblicka situationen och att inse konsekvenserna av det egna beteendet är begränsad och de behöver ofta de vuxnas stöd för att reda ut situationen. Under kommande verksamhetsår kommer vi att fortsätta arbeta förebyggande för att främja goda relationer. Vi är observanta på hur barnen/vuxna tilltalar och bemöter varandra. Vi tycker att det är svårt att bemöta föräldrar som tilltalar sina barn på ett kränkande sätt. Vår erfarenhet är att det har varit bra att arbeta med olika pedagogiska material. Vi kommer att hjälpa barnen att hantera och bearbeta konflikter. 4 (8)

Förebyggande åtgärder 1. Förebyggande åtgärder. Områden som berörs av insatsen. Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning. All verksamhet på vår förskola ska genomsyras av ett könsperspektiv för att öka jämställdheten. Inga barn ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier pga av kön. Åtgärd. Utmana barnen och oss pedagoger i vardagssituationer i ett könsperspektiv. Pedagogerna diskuterar under ett APT om vi utmanar oss i vardagssituationer i ett könsperspektiv. Motivera åtgärd. Utmana könsnormen och bidra till ökad jämställdhet. Ansvarig. Maria Broman Datum när det ska vara klart. Till nästa verksamhetsår. 2. Förebyggande åtgärder. Områden som berörs av åtgärden. Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning. På vår förskola ska alla barn oavsett etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning ha samma rättigheter och möjligheter. Inga barn ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier pga. etnisk eller kulturell tillhörighet religion eller annan trosuppfattning. Åtgärd. 1 Vi lånar barnlitteratur/ljudböcker som speglar olika kulturer. 2. Ta vara på det dagliga samtalet för att lära om varandra. Tas upp på reflektionssamtal på avdelningsmöte. 3. Vi är positiva till att ta emot språkstudenter. Motivera åtgärd. Visa på den etniska och kulturella mångfalden. Ansvarig. 1. Åsa Westerberg, Jeanette Fontana, Therese Ryman 2. Inger Ekestubbe, Ingrid Flodman Csomai, Maria Broman 3. Ulrika Sander Datum när det ska vara klart. Till nästa verksamhetsår. 5 (8)

3. Förebyggande åtgärder. Områden som berörs av åtgärden. Kränkande behandling Mål och uppföljning. Inga barn/vuxna på vår förskola ska känna sig utsatta för kränkande behandling. Åtgärd. 1. Hjälper barnen att hantera och bearbeta konflikter. ( Mål och utvecklingsplan under Normer och värden hösten 2017). 2. Pedagogerna är närvarande och vår ambition är att vara steget före och stötta barnen i deras samspel. 3. Pedagoger håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom och utomhus. När barnen vistas ute finns det vuxna i närheten. 4. I verksamheten kommer vi att arbeta med olika pedagogiska material som främjar goda relationer.vi arbetar med dilemmafilmer och kompiskort samt frågeställningarna hur tilltalar jag andra och hur upplever den andra det jag säger och gör. 5. Vår ambition är att göra barnkonventionen begriplig för barnen. Barns rättigheter och inflytande. 6. Tar fram trivselregler tillsammans med barnen. 7. Vi går trygghetsvandring med barnen både inne och ute i månad november och mars. 8. Vi kommer att göra en konfliktinventering på avdelningarna v. 37 där vi tittar på var och hur konflikterna uppstår. Vad är orsaken till konflikten? Vi gör den igen i december månad. 9. På APT i december resp februari månad reflekterar vi över hur vi pedagoger bemöter vårdnadshavare eller annan vuxen som kränker barn. Vi använder också digitala stödmaterial för att öka kunskapen. Motivera åtgärd. 1,4,5 och 6. I verksamheten tränar vi barnens förmågor till empati och respekt för allas lika värde. Det är också viktigt att barn lär sig att bemöta och föra dialog, både med barn och med vuxna. 2 Pedagogerna är uppmärksamma och stödjande vid oönskade händelser. 1,3. Pedagogerna är närvarande förebilder och uppmuntrar ett positivt samspel samt en god dialog. Ansvarig. Inger Ekestubbe, Ingrid Flodman Csomai, Maria Broman Datum när det ska vara klart. Till nästa verksamhetsår. 6 (8)

Rutiner för akuta situationer Policy. Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Pedagogerna håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till. Förskolans Trygghetsteam som är förskolechef Ann-Kristin Andersson och pedagogerna Ingrid Flodman-Csomai, Inger Ekestubbe och Maria Broman. Självklart har barn och föräldrar även möjlighet att vända sig till en anställd som de har förtroende för. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn. Vid mindre allvarlig oönskad händelse; Pedagogen som sett den oönskade händelsen samtalar med barnen ifråga och ger en tillsägelse om att omedelbart sluta med handlingen. Den oönskade händelsen dokumenteras på en förtryckt blankett och pedagogerna iakttar och följer upp om så behövs. Vid upptäckt av kränkande behandling genomför vi dessa åtgärder; 1. Tillsägelse med tydlig gränssättning. 2. Kartlägga situationen och dokumentera på förtryckt blankett, särskild pärm. 3. Informera trygghetsteamet och förskolechef. 4. Enskilda samtal med berörda barn både den som upplever sig diskriminerad eller kränkt och den som har diskriminerat eller kränkt. 5. Informera vårdnadshavare. 6. Uppföljning och utvärdering av beslutade åtgärder. 7. Hela processen dokumenteras. 8. Om en personal kränker ett barn informeras förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal. I de fall där en vuxen kränkt, diskriminerat eller trakasserat ett barn ska det omedelbart anmälas till förskolechef. Förskolechefen ansvarar för utredningen. Rutiner för uppföljning. Vid mindre allvarlig oönskad händelse; 1. Diskussion och reflektion sker pedagogerna emellan. 2. På APT-möten görs en kartläggning över händelser, stämning, attityder och samspelsmönster i barngruppen som dokumenterats för att se ev mönster. 3. Då pedagogerna kan urskilja ett mönster eller att en uppenbar kränkning har skett informeras Förskolechef och Trygghetsteam. 7 (8)

4. Trygghetsteamet bestämmer en tid tillsammans med "anmälaren" där denne i lugn och ro får berätta vad den vet. Detta ska ske så snart som möjligt! Samtalets mål är att få information om den aktuella situationen. 5. Om det är ett ärende för trygghetsteamet, påbörjas omedelbart en kartläggning av situationen och berörda vårdnadshavare kontaktas. 6. Teamet samlas för att besluta om vilka i teamet som fortsätter kartläggningen och hur. 7. När kartläggningen är klar samlas teamet för att tillsammans bestämma åtgärder, hur de ska genomföras och följas upp. 8. Vid behov kan kommunens Resursteam ge handledning. Rutiner för dokumentation. Uppföljning och utvärdering av beslutande åtgärder och hela processen dokumenteras av den som ansvarar för kartläggningen. Trygghetsteamet har det övergripande ansvaret för dokumentationen och teamet har minst ett möte per termin. Ansvarsförhållande. Det är förskolechefens ansvar enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (SFS 2010:800) som trädde i kraft 1 juli 2011 att: - se till att all personal, alla barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten på förskolan. - årligen utvärdera, upprätta trygghetsplanen i samarbete med personal och barn samt göra vårdnadshavare delaktiga i arbetet. Det är all personals ansvar att: - följa trygghetsplanen. - ha kunskap om Diskrimineringslagen och reglerna i Skollagen som rör annan kränkande behandling. - ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som hen förmedlar genom sitt agerande och sträva efter likabehandling. - att reagera och agera på varje incident av kränkande behandling, trakasserier eller mobbing i verksamheten. - ha en dialog med barnen om vad kränkande behandling innebär, åldersanpassat. För att kunna arbeta kontinuerligt med trygghetsfrågor har vi ett trygghetsteam där förskolechef ingår. Trygghetsteamet ansvarar för att utvärdering och utformning av nästa års trygghetsplan. 8 (8)