Södra Haga förskolas trygghetsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Södra Haga förskolas trygghetsplan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen. Förskola Ansvariga för planen. Trygghetsteamet; Ann-Kristin Andersson, Lena Lennartsson-Aun och Solveig Pettersson Vår vision. Vår förskola skall vara trygg och fri från diskriminering och annan kränkande behandling. På vår förskola skall alla, barn och vuxna, trivas och känna sig välkomna. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet. I verksamheten bryter vi ner trygghetsarbetet till olika temaområden och arbetar med dem i barngruppen. Med hjälp av barnkonventionen samt annan litteratur, samtal, upplevelser och kreativt skapande försöker vi hitta lämpliga metoder för att informera barnen om trygghetsarbetets syfte. Pedagogerna spelar upp olika dilemman som belyser orättvisor och som har samband med de olika diskrimeringsgrunderna via dockor, drama och dans. Barnen får ge förslag på hur problem kan lösas. Pedagogerna har diskussioner tillsammans med barnen om "hur man är en bra kompis". Vårdnadshavarnas delaktighet. Frågor som rör trygghetsarbetet tas upp på föräldramöten. Vid inskolningens uppföljningssamtal presenterar pedagogen förskolans trygghetsplan. Trygghet och trivselfrågor tas upp vid utvecklingssamtal och i den dagliga kontakten. Personalens delaktighet. Utvärdering av trygghetsplanen sker en gång om året i juni månad. Hela arbetslaget diskuterar och reflekterar kring kränkande behandling och diskriminering och utvärderar de mål och aktiviteter som ingår i planen. En gång per termin gör trygghetsteamet en uppföljning. Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen redovisas i det årliga systematiska kvalitetsarbetet. Trygghetsplanen lämnas till nyanställda i samband med introduktionen på arbetsplatsen. Förankring av planen. Mål:Att all personal, barn och vårdnadshavare på förskolan får information om innehållet i trygghetsplanen. Vårdnadshavarna får en kortare version av planen via sin mejl. Inskolningsansvariga ansvarar för att nya familjer får information om förskolans trygghetsplan. Postadress E-postadress Telefon Bankgiro Organisationsnr Nora kommun nora.kommun@nora.se Nora bildningsforvaltningen@nora.se socialforvaltningen@nora.se Besöksadress Prästgatan 15 Internet

2 Pedagogerna för situationsbundna samtal med barnen när oönskade händelser uppstår för att öka barnens förståelse. Trygghetsteamet ansvarar för att vikarier och övrig personal på förskolan får information om lagen och förskolans trygghetsplan. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats. Utvärdering av tryghhetsplanen sker en gång om året i juni månad. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan. Hela arbetslaget diskuterar och reflekterar kring kränkande behandling och diskriminering och utvärderar de mål och aktiviteter som ingår i planen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan. Utvärderingen av fjolårets mål och åtgärder skrivs in i den nya trygghetsplanen. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas. Utvärdering av trygghetsplanen sker en gång om året i juni månad. Hela arbetslaget diskuterar och reflekterar kring kränkande behandling och diskriminering och utvärderar de mål och aktiviteter som ingår i planen. En kartläggning genomförs som skrivs in i den kommande trygghetsplanen. Ansvarig för att årets plan utvärderas. Trygghetsteamet; Ann-Kristin Andersson, Lena Lennartsson-Aun och Solveig Pettersson Främjande insatser 1. Främjande insatser. Områden som berörs av insatsen. Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning. Ge alla barn samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor och intressen oavsett kön. I verksamheten möter barnen inga begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Vi strävar efter att utforma förskolans lokaler och miljö för att ha möjlighet att motverka traditionella könsmönster. Vi ser över utbudet av utklädningskläder. Vi lånar böcker som belyser olika typer av familjebildning. Vi tillåter barnen utveckla förmågor och intressen oavsett kön. Vi arbetar medvetet med att ge barnen uppmärksamhet. Vi uppmärksammar varandra på "genustänk" i verksamheten. Ansvarig. Alla pedagoger Datum när det ska vara klart. Pågår hela verksamhetsåret. 2. Främjande insatser. Områden som berörs av insatsen. Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning 2 (7)

3 Mål och uppföljning. På vår förskola ska alla barn oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ha samma rättigheter och möjligheter. Inga barn ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier pga. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Genom att vi lyfter barnens tankar och frågor när de uppstår och arbetar vidare med dem i temaform på olika sätt med mål att öka barnens erfarenheter och kunskaper. I verksamheten använder vi oss av litteratur och sociala medier till fördjupande samtal och aktiviteter om olika traditioner och kulturer. Vi tittar över vilka sånger vi sjunger vid Luciafirandet. Datum när det ska vara klart. Pågår hela verksamhetsåret 3. Främjande insatser. Områden som berörs av insatsen. Funktionsnedsättning Mål och uppföljning. På vår förskola ska alla barn ha samma rättigheter och möjligheter oavsett fysiska eller psykiska funktionshinder. Vi anpassar verksamheten utifrån de funktionshinder som finns. Visa barnen på att vi människor har olika förutsättningar, via samtal, litteratur, film och upplevelser. Datum när det ska vara klart. Pågår hela verksamhetsåret. 4. Främjande insatser. Områden som berörs av insatsen. Sexuell läggning. Mål och uppföljning. Vår förskola ska arbeta för ökad förståelse för olika sexuell läggning. Inga barn ska känna sig utsatta för diskriminering och trakasserier pga. sexuell läggning könsidentitet eller familjebildning. Pedagogerna har ett öppet förhållningssätt och svarar på barnens frågor utan värderingar och förmedlar en värderingsfri bild av olika sexuella läggningar. Visa barnen på att vi människor har olika förutsättningar, via samtal, litteratur, film och upplevelser. 3 (7)

4 Datum när det ska vara klart. Pågår hela verksamhetsåret. 5. Främjande insatser. Områden som berörs av insatsen. Kränkande behandling Mål och uppföljning. Inga barn/vuxna på vår förskola ska känna sig utsatta för kränkande behandling. Alla bemöts utifrån sina förutsättningar. På vår förskola arbetar vi för att främja goda relationer. Samtal och upplevelser i verksamheten om att det finns olika känslor och behov, empatiträning. Då barnen vistas på förskolan både inomhus- likväl som utomhus finns det vuxna i närheten. Datum när det ska vara klart. Pågår under verksamhetsåret Kartläggning Kartläggningsmetoder. Mål; Vi ska få kunskap om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten för att kunna utforma relevanta åtgärder i nästa års trygghetsplan. Kartläggningsmetoder; Via samtal med barnen och vårdnadshavare i samband med utvecklingssamtalen, andra samtalstillfällen och vid lämning och hämtning. Områden som berörs i kartläggningen. Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen. Pedagogerna är öppna för barnens åsikter och i de vardagliga samtalen är pedagogerna lyhörda för barnens tankar kring trygghetsfrågor. Pedagogerna för kontinuerligt samtal med barnen "hur man bör vara mot varandra" och för situationsbundna samtal med barnen, vid olika händelser. Vid behov förs även dialog med vårdnadshavare. Pedagogerna samtalar med barnen i grupp en gång per termin. Samtalen ska synliggöra hur barnen upplever sin vistelse på förskolan. Pedagogerna för en kontinuerlig dialog med vårdnadshavarna vid lämning och hämtning och de involveras i kartläggningen vid utvecklingssamtal, föräldramöten och andra samtalstillfällen. Hur personalen har involverats i kartläggningen. Pedagogerna dokumenterar oönskade händelser i en dagbok och vid arbetslagets regelbundna reflektionstillfällen görs en kartläggning med syfte att förhindra trakasserier och kränkningar. Vid den årliga utvärderingen som sker i juni månad. Trygghetsteamet ansvarar för utvärdering och utformningen av nästa års trygghetsplan. 4 (7)

5 Resultat och analys. Vår erfarenhet är att det är viktigt att agera direkt vid oönskade händelser. Barns förmåga att överblicka situationen och att inse konsekvenserna av det egna beteendet är begränsad och de behöver ofta de vuxnas stöd för att reda ut situationen. Förebyggande åtgärder 1. Förebyggande åtgärder. Områden som berörs av åtgärden. Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning. Ge alla barn samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor och intressen oavsett kön. I verksamheten möter barnen inga begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Åtgärd. 1. Utklädning. 2. Livskunskap. Motivera åtgärd. 1. Vi erbjuder en variation på förskolans utklädningskläder, kontinuerlig översyn. 2. Utveckla barnens förmågor och intressen oavsett kön. 2. Förebyggande åtgärder. Områden som berörs av åtgärden. Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning. På vår förskola ska alla barn oavsett etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning ha samma rättigheter och möjligheter. Inga barn ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier pga. etnisk eller kulturell tillhörighet religion eller annan trosuppfattning. Åtgärd. 1.Prata och ha aktiviteter i verksamheten kring olika traditioner och kulturer. Motivera åtgärd. Visa på den etniska och kulturella mångfalden. 3. Förebyggande åtgärder. Områden som berörs av åtgärden. Sexuell läggning 5 (7)

6 Mål och uppföljning. Vår förskola ska arbeta för att ökad förståelse för olika sexuell läggning. Inga barn ska känna sig utsatta för diskriminering och trakasserier pga. sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning. Åtgärd. Litteratur. Motivera åtgärd. Vi lånar böcker där barnen kommer i kontakt med olika familjekonstelationer. 4. Förebyggande åtgärder. Områden som berörs av åtgärden. Kränkande behandling Mål och uppföljning. Inga barn/vuxna på vår förskola ska känna sig utsatta för kränkande behandling. Åtgärd. 1. Pedagogerna har rollspel för barnen. 2. Livskunskap. 3. Inbjudningskort. 4. Pedagogerna samtalar med barnen om trygghet och trivsel. Motivera åtgärd. 1. Det blir konkret för barnen när pedagogerna visar olika händelser i ett rollspel. 2. I verksamheten tränar vi barnens förmågor till empati och respekt för allas lika värde. Det är också viktigt att barn lär sig att föra dialog om känslor, både med jämnåriga och med vuxna. 3. På förskolan delas inte inbjudningskort ut till privata kalas. 4. Få barnens upplevelse. Rutiner för akuta situationer Policy. Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Pedagogerna håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. Då barnen vistas ute finns det vuxna i närheten. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till. Förskolans Trygghetsteam är förskolechef Ann-Kristin Andersson och pedagogerna Lena Lennartsson-Aun och Solveig Pettersson. Självklart har barn och föräldrar även möjlighet att vända sig till en anställd som de har förtroende för. 6 (7)

7 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn. Vid oönskad händelse; Pedagogen som sett den oönskade händelsen samtalar med barnen ifråga och ger en tillsägelse om att omedelbart sluta med handlingen. Den oönskade händelsen dokumenteras och pedagogerna iakttar och följer upp om så behövs. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal. I de fall där en vuxen kränkt, diskriminerat eller trakasserat ett barn ska det omedelbart anmälas till förskolechef. Förskolechefen ansvarar för utredningen. Rutiner för uppföljning. Vid oönskad händelse; 1. Diskussion och reflektion sker pedagogerna emellan. 2. Vid reflektionstillfällena görs en kartläggning över händelser, stämning, attityder och samspelsmönster i barngruppen som dokumenterats för att se ev mönster. 3. Om pedagogerna kan urskilja ett mönster görs en sammanfattning av detta. Den pedagog som har barnet som sitt ansvarsbarn ansvarar för att det görs. Detta gäller även när en uppenbar kränkning har skett. Åtgärd samt tid för uppföljning bestäms. Vårdnadshavare informeras om vad som är bestämt. 4. Vid behov kan kommunens Resursteam ge konsultation och handledning. Rutiner för dokumentation. Uppföljning och utvärdering av beslutande åtgärder och hela processen dokumenteras av den som har barnet som ansvarsbarn. Trygghetsteamet har det övergripande ansvaret för dokumentationen och teamet har minst ett möte per termin. Ansvarsförhållande. Det är förskolechefens ansvar enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (SFS 2010:800) som trädde i kraft 1 juli 2011 att: - se till att all personal, alla barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten på förskolan. - årligen utvärdera, upprätta likabehandlingsplanen i samarbete med personal och barn samt göra vårdnadshavare delaktiga i arbetet. Det är all personals ansvar att: - följa trygghetsplanen. - ha kunskap om Diskrimineringslagen och reglerna i Skollagen som rör annan kränkande behandling. - ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som hen förmedlar genom sitt agerande och sträva efter likabehandling. - att reagera och agera på varje incident av kränkande behandling, trakasserier eller mobbing i verksamheten. För att kunna arbeta kontinuerligt med trygghetsfrågor har vi ett trygghetsteam där förskolechef ingår. Trygghetsteamet ansvarar för att utvärdering och utformning av nästa års trygghetsplan. 7 (7)