APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

Relevanta dokument
NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

Analys av polynomfunktioner

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

101. och sista termen 1

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

Sannolikhetslära statistisk inferens F10 ESTIMATION (NCT )

Tillåtna hjälpmedel: Eget handskrivet formelblad (A4), utdelad tabellsamling, miniräknare med tömt minne Studenterna får behålla tentamensuppgifterna

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, olikheter och binomialkoefficienter

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

KTH/ICT IX1501:F7 IX1305:F2 Göran Andersson Statistik: Skattningar

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

Tentamen i Envariabelanalys 1

Kontrollskrivning 2 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: To Σ p P/F Extra Bonus

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

HYPOTESPRÖVNING. De statistiska metoderna som används för att fatta denna typ av beslut baseras på två komplementära antaganden om populationen.

Matematisk statistik

Stokastiska variabler

Kompletterande kurslitteratur om serier

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 1)

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Förslag till övningsuppgifter FN = Forsling/Neymark, K = Kompendiet Vektorer, linjer och plan, ÖT = Övningstentamen

Räkning med potensserier

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

Betygsgränser: För (betyg Fx).

förekommer i uttrycket. och vidstående blockschema, Figur 8.1. Vi kan direkt säga att filtrets impulssvar blir

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

+ + om systemet har M transversalkonstanter

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

Digital signalbehandling Sampling och vikning på nytt

Multiplikationsprincipen

Intervallskattning. c 2005 Eric Järpe Högskolan i Halmstad. Antag att vi har ett stickprov x 1,..., x n på X som vi vet är N(µ, σ) men vi vet ej

TATM79: Föreläsning 3 Binomialsatsen och komplexa tal

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Introduktion till statistik för statsvetare

================================================

F10 ESTIMATION (NCT )

Föreläsning 10: Kombinatorik

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

Försöket med trängselskatt

Kapitel , 4102, 4103, 4104 Exempel som löses i boken. = = = = a) n a1 + a a a = = = = a a a

Vid mer än 30 frihetsgrader approximeras t-fördelningen med N(0; 1). Konfidensintervallet blir då

Minsta kvadrat-metoden, MK. Maximum likelihood-metoden, ML. Medelfel. E(X i ) = µ i (θ) MK-skattningen av θ fås genom att minimera

Grundläggande matematisk statistik

Karlstads universitet ELGB02 Elkraftteknik och kraftelektronik Sidan 1 av 7 Avd. för fysik och elektroteknik. Godkänd laboration:

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)


TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

Föreläsning G04: Surveymetodik

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

Lycka till! I(X i t) 1 om A 0 annars I(A) =

Syfte I den här laborationen skall du undersöka egenskaper hos en asynkronmotor.

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Bertrands postulat. Kjell Elfström

För att skatta väntevärdet för en fördelning är det lämpligt att använda Medelvärdet. E(ξ) =... = µ

KOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!!

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

Tentamen i Matematisk statistik för V2 den 28 maj 2010

Enkät inför KlimatVardag

Tolkning av sannolikhet. Statistikens grunder, 15p dagtid. Lite mängdlära. Lite mängdlära, forts. Frekventistisk n A /n P(A) då n

Föreläsning G70 Statistik A

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1

1. (a) Eftersom X och Y har samma fördelning så har de även samma väntevärde och standardavvikelse. E(X 2 ) = k

3-fastransformatorn 1

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

Väntevärde för stokastiska variabler (Blom Kapitel 6 och 7)

Induktion LCB Rekursion och induktion; enkla fall. Ersätter Grimaldi 4.1

Kombinatorik. Torbjörn Tambour 21 mars 2015

TMS136: Dataanalys och statistik Tentamen med lösningar

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

Transkript:

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Approimatio av erie umma med e delumma APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL Låt vara e poitiv och avtagade utio ör åda att erie overgerar. Vi a approimera erie umma S med e delumma. Felet vid dea approimatio är S och alla iblad rete av erie. Om vi betecar rete med R har vi S R S R Frå R S er vi att ör e overget erie gäller lim R lim S S S 0. ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Följade tre rågor ommer otat i ambad med approimatioe:. Vad är elet om vi aväder ör att approimera umma S.. Ka vi aväda ett aat uttryc örutom ör att approimera umma S?. Vad blir elet vid e åda approimatio?. Hur måga termer i delumma a vi ha å att elet blir midre ä ett givet tal? På ovatåede rågor a ma vara på olia ätt Det i lera avädbara ormler. Här i två av lera möjliga löigmetoder. Sida av 8

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Approimatio av erie umma med e delumma =============================================================== METOD.. I urboe Adam Calculu aväd öljade ormel ör approimatio av erie umma uder ovatåede atagade att erie är poitiv och avtagade A S A * där A och A Med adra ord ligger umma S i itervallet [a,b] där a och b Om vi approimerar S med viar adra olihete i * att elet S A. Notera att S eterom vi betratar e poitiv erie.. Vi a örbättra approimatioe mia elet geom att välja mittpute i [a,b] dv a b pute om e approimatio av umma S. Eterom S ligger i [a,b], å är mittpute av itervallet a dv A A * ett bra val ör approimatioe av S.. Då gäller att elet S b a dv A A S. Därmed, med ovatåede approimatio blir elet E S midre ä ett givet tal om vi väljer å att A A. ================================================================ Sida av 8

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Approimatio av erie umma med e delumma METOD.. I de här metode aväd öljade uppattig om örlara eda: S Eller, med betecig om ova A ** S A Med adra ord ligger umma S i itervallet [a,b] där a A och b A Frå ** er vi att elet vid dea approimatio uppyller S A. Vi a ige örbättra approimatioe mia elet geom att välja mittpute i [a,b] dv a b pute om e approimatio av umma S. Eterom S ligger i [a,b], å är mittpute av itervallet a dv * A eller * ett bra val ör approimatioe av S.. Då gäller att elet S b a dv Sida av 8

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Approimatio av erie umma med e delumma E. Därmed, med ovatåede approimatio blir elet E S midre ä ett givet tal om vi väljer å att. Amärig: METOD ger geerellt ågot midre itervall och därmed bättre preciio. ========================================================= Här härleder vi och örlarar ormlera i metod. Eterom eller ortare S R blir elet med dea approimatio lia med R. Vi a örbättra approimatioe geom att uppatta Med hjälp av edatåede graer R med hjälp av : + + + + + Sida av 8

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Approimatio av erie umma med e delumma Sida 5 av 8 a vi approimera itegrale med e överumma och e uderumma: * och # Om vi adderar till båda idor i # år vi dv ** Slutlige a vi riva * och ** om öljade uppattig av R : ** * App Alltå gäller R Frå R S och ovatåede approimatio ör R + har vi R dv S App Med adra ord ligger umma S i itervallet [a,b] där

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Approimatio av erie umma med e delumma a och b b Eterom S ligger i [a,b] är mittpute av itervallet, a dv *, App det bäta valet ör ett approimativt värde av S. Felet i detta all blir alltå E b a E F Därmed, med ovatåede approimatio App blir elet E midre ä ett givet tal om vi väljer å att. ÖVNINGAR Uppgit Jämör med upp 9..7 i Adam Låt S. a Med hjälp av e delumma och e lämplig itegral betäm ett litet itervall [a,b] om iehåller de eata värdet av umma b Om vi aväder mittpute å att elet är midre ä 0.00. a S. av itervallet [a,b] ör att approimera S, betäm S Löig Fört otaterar vi att erie är overget erie p overgerar om p>. Beteca. p Sida 6 av 8

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Approimatio av erie umma med e delumma a Låt [a,b] vara det öta itervallet. Eligt ovatåede är a lim R R och b Alltå S meda * a b Svar a S Amärig: Om vi aväder ormel rå Adam Calculu S itervall har vi ågot ämre uppattig dv törre S. * a b b Om vi aväder mittpute av itervallet [a,b] ör att approimera S, blir elet eligt ormel F eller diret rå varet a : E b a Frå 0. 00 dv 0. 00 har vi 500. Geom att teta ågra värde, =,,,,... er vi att reda med = blir 500 och därmed blir elet midre ä 0.00. Därmed = Svar b = Amärig : Med e miiräare eller e dator a vi beräa Sida 7 av 8

Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Approimatio av erie umma med e delumma a.088596 a vi jämöra detta reultat med de eata umma S.08 det eata 90 värdet a ma å med hjälp av Fouriererier om ite igår i vår ur. Sillade mella * eata värdet och vår approimatio blir S 0.000068. Amärig : Om vi aväder ormel rå Adam Calculu uppattar vi elet med E. Då räv det lera teg varet i Adam = 6 ör att å amma preciio om ova Sida 8 av 8