Kallelse/föredragningslista 2018-04-12 Regionstyrelsen kallas till sammanträde Tid: Tisdag den 24 april 2018, kl. 13:00 16:00 10.00 12.00 Gruppmöten 13.00 Sammanträde Plats: Regionkontoret, Kungsängen plan 5, Storgatan 27, Uppsala Beslutande: Börje Wennberg (S), ordförande Malena Ranch (MP), 1:e vice ordförande Stefan Olsson (M), 2:e vice ordförande Bertil Kinnunen (S) Vivianne Macdisi (S) Majlene Westerberg (S) Johnny Svahn (S) Ida Svensson (S) Annika Forssell (MP) Jenny Lundström (MP) Sören Bergqvist (V) Måns Vilhelmsson (M) Allan Kruukka (M) Christina Sääf (M) Carl Nettelblad (L) Malin Sjöberg Högrell (L) Annika Krispinsson (C) Anna-Karin Klomp (KD) Simon Alm (SD) Tomas Andersson (S) Thomas Eriksson (S) Johan Sundman (S) Kerstin Ramdén (S) Lene Schill (MP) Sofia Rogozinska (V) Bengt-Ivar Fransson (M) Christina Nygårdh (M) Johan Örjes (C) Björn-Owe Björk (KD) Ersättare: Föredragningslista Nr Ärenden Dnr 99/18 Val av justerare LS2018-0026 100/18 Fastställelse av föredragningslista LS2018-0023
Kallelse/föredragningslista 2018-04-12 101/18 Regiondirektörens rapport LS2018-0003 Regional och hållbar utveckling 102/18 Årsredovisning 2017 Gemensamma kostnämnden LS2017-0391 103/18 Kultur i en nyskapande kunskapsregion: Region Uppsalas kulturplan 2019-2022 LS2018-0205 104/18 Medlemskap i Svenska cykelstäder/cykelregioner LS2018-0209 105/18 Avsiktsförklaring avseende gång- och cykelväg Heby-Sala, väg 56 LS2018-0210 106/18 Avsiktsförklaring avseende genomförande av gemensam målbild 2050+ för Uppsala resecentrum LS2018-0211 107/18 Avsiktsförklaring avseende Gimo-Börstil, väg 288 LS2018-0215 108/18 ÖMS 2050 - Samverkan och planering i östra Mellansverige LS2018-0176 109/18 Planering för sjukvård under höjd beredskap LS2018-0227 Hälso- och sjukvård 110/18 Avtal avseende ersättning för vård av utskrivningsklar patient LS2018-0212 111/18 Effektiv och nära vård 2030 - Målbild och strategi LS2017-0293 112/18 Möjlighet för tredjeparts applikationer att skriva och läsa information i patientens journal LS2018-0230 Arbetsgivarfrågor 113/18 Kompetensförsörjning - Goda förutsättningar för vårdens medarbetare och stöd till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården LS2018-0208 114/18 Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare LS2018-0087 Ekonomi 115/18 Initiering av upphandling av utskriftstjänster LS2018-0207 116/18 Initiering av upphandling avseende tjänst för pensionsadministration LS2018-0258 Yttranden 117/18 Remissyttrande avseende screening för prostatacancer LS2018-0134 118/18 Remissyttrande avseende Etikprövning - en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård LS2018-0101
Kallelse/föredragningslista 2018-04-12 119/18 Valärenden LS2018-0005 120/18 Anmälan av beslut enligt delegation LS2018-0007 121/18 Skrivelser för kännedom LS2018-0017
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-03-22 Regionkontoret Jessica Bräck Tfn 018-611 60 41 E-post jessica.brack@regionuppsala.se Regionstyrelsen Val av justerare Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Stefan Olsson (M) utses att jämte ordförande Börje Wennberg (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: den xxx maj 2018 Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se Dnr LS2018-0026
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-03-22 Regionkontoret Jessica Bräck Tfn 018-611 60 41 E-post jessica.brack@regionuppsala.se Regionstyrelsen Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Föredragningslista för sammanträdet fastställs. Ärendebeskrivning Regionstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se Dnr LS2018-0023
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-03-22 Regionkontoret Jessica Bräck Tfn 018-611 60 41 E-post jessica.brack@regionuppsala.se Dnr LS2018-0003 Regionstyrelsen Regiondirektörens rapport Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Regiondirektörens redovisning av aktuell och pågående verksamhet inom Region Uppsala godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning Regiondirektören redovisar aktuell och pågående verksamhet inom Region Uppsala. Bilagor Regiondirektörens rapport Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se
2018-04-16 Dnr LS2018-0003 Regionstyrelsen Regiondirektörens rapport april 2018 Ledningsfrågor Dataskyddsförordningen EU har beslutat om en ny förordning för hur man får hantera personuppgifter. Dataskyddsförordningen, eller GDPR som den också kallas gäller, som lag i Sverige från och med den 25 maj 2018. Förordningen ersätter då personuppgiftslagen (PuL). Förordningen innebär en hel del förändringar för alla som behandlar personuppgifter och stärkta rättigheter för den enskilde när det gäller personlig integritet. Projektet med att införa kraven i den nya dataskyddsförordningen i Region Uppsala pågår. Projektplan är fastställd och av den framgår vilka aktiviteter som ingår, vilka styrdokument som ska tas fram och när de olika delarna förväntas vara klara. En ny dataskyddsorganisation med representanter från samtliga verksamheter har startat sitt uppdrag. Bland annat ska alla behandlingar av personuppgifter kartläggas och dokumenteras. Detta arbete är omfattande men när det är klart kommer det att finnas tydlig och lättillgänglig information om vilka behandlingar av personuppgifter Region Uppsala har, på vilken laglig grund de sker och i vilket syfte de görs. Ekonomi 2020 Mot bakgrunden av Region Uppsalas ansträngda ekonomi under de kommande åren påbörjades ett projekt, Ekonomi 2020, redan inför 2018 års budgetarbete. Projektet syftar till att minska kostnader och öka intäkter utifrån idéer till verksamhetsutveckling. Inför 2019 års budgetarbete har några områden särskilt analyserats. Det handlar om oberoende av inhyrd personal, strategiskt arbete med inköp och upphandling, minskade administrativa kostnader, verksamhetsutveckling genom digitalisering, bättre möjligheter till finansiering och finansiella placeringar. Redan i 2019 års regionplan och budget behöver vissa åtgärder införlivas. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se
2 (5) Därefter kommer arbetet med Ekonomi 2020 att fortsätta, för att få fram ytterligare idéer till att frigöra resurser inför kommande års budgetarbete. I detta fortsatta steg är det viktigt att ägarskapet för åtgärderna flyttas från Regionkontoret ut till förvaltningarna. Regional utveckling Bilaga i samarbete med Länsstyrelsen Region Uppsala och Länsstyrelsen har gemensamt gett ut en annonsfinansierad bilaga som distribuerades med UNT (2018-04-12). Syftet med bilagan är att beskriva bredden i våra verksamheter samt Region Uppsalas och Länsstyrelsens likheter och olikheter i ansvarsområden. Samtliga förvaltningar kontaktades och ombads inkomma med förslag till artiklar och potentiella annonsörer. Ett medieföretag, Crossmedia, skrev artiklarna, kontaktade annonsörer och producerade bilagan. Intresset att delta var så stort att bilagan snabbt blev så omfattande som UNT tillåter. Samarbetet med Länsstyrelsen fungerade smidigt och det stora intresset bland kommuner, organisationer och företag att delta visar på att Region Uppsala och Länsstyrelsen är två starka och attraktiva organisationer. Attraktiv arbetsgivare Arbetet med att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke (employer branding) börjar inifrån organisationen. Vi ska stärka vår attraktionskraft genom att i första hand skapa stolthet bland våra befintliga medarbetare. Ett viktigt verktyg i detta arbete är internkommunikationen. Över 10 000 medarbetare går till jobbet varje dag för att underlätta tillvaron för ofta till och med rädda livet på våra länsinvånare. Dessa möten och insatser har vi börjat förmedla på Regionens gemensamma intranät via film och text lyfter vi goda insatser och vardagshjältar för att öka stoltheten inom hela Region Uppsala. Responsen är mycket positiv. Konferens om god och jämlik hälsa Region Uppsala anordnade tillsammans med Uppsala universitet den 10 april en förmiddag kring god och jämlik hälsa. Konferensen var ett startskott i arbetet med att skapa en regional plattform i länet för arbetet med att skapa förutsättningar för en god hälsa för alla. Konferensens olika föreläsare gav en bild av hur kunskapsläget ser ut nationellt och i vårt eget län. I en avslutande paneldiskussion konstaterades att frågorna behöver lyftas på högsta politiska- och tjänstemannanivå för att få genomslag och kraft. Region Uppsalas hantering av långsiktiga strategiska frågor 2015-02-03 beslutade regionstyrelsen att upphäva Strategisk plan för Landstinget i Uppsala län. Samtidigt beslutades att uppdra till regiondirektören att se över och återkomma kring hur Region Uppsala ska hantera och beskriva långsiktiga, strategiska frågor med hänsyn till såväl arbetet med regional utvecklingsstrategi som med Regionplan och budget
3 (5) Sedan regionstyrelsens beslut har en regionbildningsprocess genomförts, som resulterat i att Landstinget i Uppsala län och Regionförbundet Uppsala län gått samman och bildat Region Uppsala. Inför bildandet pågick arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi för Uppsala län som fastställdes i februari 2017 och som tillsammans med Regionplan och budget (RPB) bildar övergripande styrdokument. Region Uppsalas övertagande av det regionala utvecklingsansvaret och arbetet med att skapa en samverkan med länets åtta kommuner innebar flera nya grepp vad gäller långsiktiga, strategiska frågor bland annat inom ramen för de nya regionala samverkansstrukturerna. Den långsiktiga strategiska agendan för samverkanskulturen bygger på prioriteringar i RUS. Vård och hälsa Akademiska först i Sverige med MR-linac för avancerad strålbehandling Våren 2019 flyttar verksamhetsområde blod- och tumörsjukdomar till den nya vårdbyggnaden, ingång 100. Avancerad, individualiserad strålterapi blir en viktig del av vården. Söndagen den 25 mars installerades magneten till Sveriges första MR-linac. MR-linac är ett strålbehandlingssystem som kombinerar strålning via en linjäraccelerator med bilddiagnostik. Fördelen med bildstyrd strålterapi är att strålningen kan riktas mer exakt mot tumörerna vilket minskar risken för skador på omkringliggande frisk vävnad. Man kan även utvärdera effekten av strålbehandlingen på ett effektivare sätt. Akademiskadagarna slog publikrekord Akademiskadagarna hölls i år den 21 22 mars. Hela 4 000 besökare kom till Blå korset för att ta del av medarbetarnas utställningar och föreläsningar. Temat i år var Tillsammans gör vi livsviktig skillnad och syftade till att lyfta fram hur vi alla, genom gemensamma insatser, kan göra en betydande skillnad för våra patienter och deras närstående. Dagarna var öppna för både medarbetare och studenter. Invigning av ny folktandvårdsklinik Folktandvården gör i år en historisk utbyggnad med totalt elva rum. Fyra av dessa står Folktandvården Stationen för Kliniken invigs den 18 april och har en profil anpassad för korta besök såsom regelbunden, förebyggande undersökning och enklare behandlingar. Genom att på en av totalt 20 allmäntandvårdskliniker i länet bygga ett snabbspår, kan de som väntat på en förebyggande undersökning få en tid, andra kliniker avlastas och patienter med större vårdbehov kan snabbare få hjälp på övriga klinker. Inför öppnandet erbjöds över 2000 väntande patienter på andra kliniker möjlighet att byta klinik och få en tidigare tid för undersökning. Cirka tio procent valde att göra det. Intresseanmälan har därefter även öppnats för helt nya patienter eller andra som vill byta folktandvårdsklinik. 1177 vårdguiden i egen regi Sedan december 2017 har sjukvårdsrådgivningen/1177 gått tillbaka i Region Uppsalas egen regi. I samband med övergången slutade ett antal sjuksköterskor, varför personalsituationen varit ansträngd och samtalens väntetider långa, i medeltid 29 minuter under februari månad. Till mars har medelväntetiden förbättrats något med en medelväntetid om 27 minuter. En ny
4 (5) schemamodell som en förbättringsåtgärd inleddes i sluten på mars, vilket kan identifieras ha förbättrat väntetiderna något och bör ge fortsatt kortare väntetider under april månad. Parallellt pågår fortsatta rekryteringar. Väntetider till vårdcentraler inom Region Uppsala, resultat och planerade åtgärder För mars 2018 har telefontillgängligheten till länets vårdcentraler varit lägre än samma period föregående år. En utmaning är att hantera ett större antal kontakter som tas via mina vårdkontakter som ökar, samtidigt som telefonsamtalen ska besvaras. Åtgärder för att nå en förbättrad tillgänglighet både för privata och offentliga görs i form av tre utbildningsdagar under våren för befintliga sjuksköterskor. Vidare kan nämnas att det pågår en fortsatt övergång för de offentliga vårdcentralerna till det nya telefonisystemet Callguide. Tillgänglighet till länets sjukhus Tillgängligheten för Lasarettet i Enköping är fortsatt generellt god och har ökat jämfört med föregående år. Andelen som väntat mindre än 90 dagar på sitt första besök uppgår till 94 % och motsvarande siffra för behandling/operation är 97 %. Tabell: Tillgängligheten till Lasarettet i Enköping oktober 2017 mars 2018, samt mars. 2017 Mars 2018 Februari 2018 Januari 2018 December 2017 November 2017 Oktober 2017 Utfall fg År mars 2017 1:a besök 94 % 93 % 96 % 95 % 97 % 94 % 93 % Behandling/ operation 97 % 97 % 99 % 99 % 98 % 97 % 95 % Akademiska Sjukhuset har som helhet ett förbättrat vårdgarantiläge för nybesöken på 85 procent, vilket är 8 procentenheter bättre än samma period föregående år. I stort sett alla verksamhetsområden förbättrar sitt resultat jämfört med föregående år. Tillgänglighet till operation är i princip i nivå med läget föregående år trots ett ökat patientinflöde och underliggande brister i kompetensförsörjning där en omorganisation för vissa operationsavdelningar syftar till att stärka teamarbetet runt patienten, kompetensutveckling, arbetsmiljö och medarbetarnas delaktighet för att på så sätt öka produktiviteten. Tabell: Tillgängligheten till Akademiska sjukhuset okt. 2017 mars 2018 samt mars 2017 1:a besök Behandling/ operation Psykiatri AS Mars 2018 Februari 2018 Januari 2018 December 2017 November 2017 Oktober 2017 Utfall fg År Mars 2017 85 % 78 % 83 % 78 % 81 % 77 % 80 % 78 % 77 % 78 % 74 % 74 % 77 % 80 % 89 % 85 % 86 % 92 % 92 % 92 % 93 %
5 (5) Kultur Årlig dialog med de statliga kulturmyndigheterna har hållits. Syftet med dialogerna är att främja samverkan mellan den statliga och regionala nivån och att utveckla samverkansmodellen. Region Uppsala lyfte fram en önskan om att Statens konstråd också bör ingå i samverkansmodellen och de årliga dialogerna med tanke på de stora investeringar i offentlig konst som görs i många regioner och landsting genom 1%-modellen. Verksamheterna löper på enligt plan. Flytten av Uppsala folkhögskola till Ultuna följer planering.
Månadsrapport regionstyrelsen mars 2018 SAMMANFATTNING Prognosen för Region Uppsala 2018 per mars ligger på 212 miljoner kronor. Det är en förbättring med 42 miljoner kronor jämfört med budget. Det är framförallt regionstyrelsens finansiella verksamhet som uppvisar en bättre prognos jämfört med budget, 88 miljoner kronor, vilket beror på högre generella statsbidrag och förbättringar på pensionssidan. Även Regionkontoret och Resurscentrum förbättrar sin prognos med totalt 10 miljoner kronor jämfört med budget vilket beror på lägre personalkostnader och lägre vårdkostnader för asylsökande. Resultat Region Uppsala, mnkr Riks- och regionintäkter Trafikintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Ack Ack utfall budget Ack utfall Bokslut Årsbudget 2018 2018 2017 2017 2018 585 581 588 2 366 2 527 234 246 217 811 888 3 377 3 366 3 197 12 831 13 484-2 095-2 048-1 949-7 708-8 019-2 085-2 176-1 941-8 065-8 710 16-32 113 235 170 Årsprog 2018 2 529 883 13 523-8 177-8 546 212 Budget jmf. Prog 2-5 39-158 164 42 Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 1,2 procent jämfört med 2017. Det genomsnittliga antalet årsarbetare för perioden januari till och med mars är 9 170 och det är en ökning med 222 årsarbetare vid en jämförelse med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med 2,5 procent. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid ligger på 5,9 procent efter mars. Utfallet för helår 2017 var 5,4 procent. MEDARBETARE Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 1,2 procent jämfört med 2017. Föregående års löneöversyn får en större tyngd i början på ett nytt år vilket bland annat förklarar en högre procentuell förändring. Efter mars bedöms den vara på en rimlig nivå. Det genomsnittliga antalet årsarbetare1 för perioden januari till och med mars är 9 170 och det är en ökning med 222 årsarbetare vid en jämförelse med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med 2,5 procent. Ökningen av årsarbetare har skett successivt under 2017 och förändringen blir tydlig vid jämförelse med samma period föregående år. Se inklippt diagram för månadsvisa utfallet av antal årsarbetare. Ny verksamhet och uppdrag förklarar viss del av ökningen. I nedanstående tabell redovisas större förändringar för ett urval yrkesgrupper. Ökningen av antalet årsarbetare får även genomslag i kostnaderna för lön arbetad tid. 1 I närvarotid mätt i årsarbetare ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad.
2 (7) Diagram: Utvecklingen av årsarbetare, månadsvis jämförelse 2015-2018, Region Uppsala Inhyrd personal mätt i årsarbetare vid hälso- och sjukvårdsförvaltningarna har ökat från 74 årsarbetare till 124 årsarbetare vid jämförelse av ett genomsnitt för månaderna januari, februari och mars föregående år med samma period i år. Kostnaderna för inhyrd personal vid Region Uppsala är 54 miljoner kronor till och med mars. Utfallet för samma period föregående år var 31 miljoner kronor. Se vidare i tabellen nedan. Kostnaderna har ökat för inhyrda läkare med 46 procent och för inhyrd övrig personal (främst sjuksköterskor) med 94 procent jämfört med samma period föregående år. Sjuksköterskor hyrs in framför allt inom den somatiska vården. Inhyrda läkare förekommer inom allmänmedicin, somatisk och psykiatrisk vård. Årsprognosen för 2018 är 154 miljoner kronor vilket förutsätter ett lägre utfall under resterande året. Tabell: Inhyrd personal, avrundat i miljoner kronor, Region Uppsala Inhyrd personal, mnkr Inhyrd personal, läkare Inhyrd personal, övriga Totalt Ack utfall 2018 19 35 54 Ack utfall 2017 13 18 31 Bokslut 2017 67 111 178 Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är 5,9 procent efter mars. Se diagram nedan. Utfallet för helår 2017 var 5,4 procent. Den korta sjukfrånvaron 2 14 dagar är högre jämfört med samma period föregående år. Den längre sjukfrånvaron 60 dagar eller mer, är på samma nivå jämfört med samma period föregående år. Sjukfrånvaron uppdelad på kön och ålder visar att sjukfrånvaron har ökat för kvinnor och män i samtliga åldersgrupper. För Region Uppsala är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 27 miljoner kronor exklusive arbetsgivaravgifter efter mars och det är 3 miljoner kronor högre än samma period föregående år.
3 (7) Diagram: Total sjukfrånvaro i procent, Region Uppsala (systemtekniska förklaringar till det låga utfallet i januari månad) EKONOMI Det ackumulerade resultatet avviker positivt mot budgeten för perioden med 47 miljoner kronor. Totalt sett är intäkterna 3 miljoner kronor bättre än budgeterat. Orsaken till detta är främst högre generella statsbidrag. De största negativa avvikelserna har intäkter för trafik och övriga intäkter. De totala kostnaderna ligger 44 miljoner kronor under budget för perioden. De största negativa avvikelserna finns inom lönekostnader inklusive inhyrd personal, köpt vård och kostnader för medicinskt material. Avvikelse för lönekostnader beror på ökade kostnader för inhyrd personal samt på effekter av ett nytt avtal för arbetstidsmodell. Avvikelsen för inhyrd personal beror främst på att sjuksköterskor hyrs in framför allt inom den somatiska vården. Den högre kostnaden för köpt vård finns framförallt på Akademiska sjukhuset och återspeglar de kapacitetsproblem som finns där. Även inom sjukhusstyrelsen finns en avvikelse för köpt vård som beror på högre kostnad inom specialistvård upphandlade avtal (LoU) och nationella taxan. Övriga kostnader är lägre främst på grund av omfördelning av kostnader mellan övriga kostnader och andra kostnadsslag vilket uppstår när verksamheten genomför aktiviteter inom ramen för statsbidragen. Avskrivningskostnaderna är kostnaderna lägre än budgeterat vilket främst beror på att det är tidigt på året och kostnaderna inte ännu hunnit upparbetas. Den finansiella nettokostnaden avviker positivt på grund av en reavinst vid försäljning av en placering. Region Uppsalas årsprognos per mars är 212 miljoner kronor, vilket är 42 miljoner kronor bättre än budget. Förbättringen av prognosen finns framför allt inom regionstyrelsens finansiella verksamhet som förbättrar sin prognos med 88 miljoner kronor jämfört med budget. Förbättringen avser högre intäkter för generella statsbidrag, ökad finansiell intäkt på grund av en utdelning på placeringar samt förbättringar på pensionssidan. Även Regionkontoret och Resurscentrum förbättrar sina prognoser med 6 respektive 4 miljoner kronor. Regionkontorets avvikelse beror på lägre personalkostnader på grund av vakanser. Resurscentrum förbättrar sin årsprognos då vårdkostnaden för asylsökande är lägre då färre asylsökande kommit till länet än budgeterat. Övriga verksamheter ligger kvar på sin prognos som lämnades i februari då Akademiska sjukhuset försämrade sin årsprognos med 60 miljoner kronor vilket beror på obalans i verksamheten där kapaciteten brister inom vissa områden vilket påverkar sjukhusets produktion inom slutenvården. Även Primärvården, Hälsa och Habilitering försämrade sin prognos med 8 miljoner kronor beroende på att Vårdcentralsuppdraget uppvisar en fortsatt försämrad produktion, en fortsatt förskjutning från besök inom sjukvårdande behandling mot telefonkontakter ger ekonomisk effekt genom lägre besöksersättning än förväntad budget.
4 (7) Prognos och budget per styrelse/nämnd Resultat per förvaltning, nämnd och styrelse, mnkr Prognos Budget 2018 2018 Sjukhusstyrelsen 1) Vårdstyrelsen 2) Resultat 2017-60 4 0 0-184 13-56 0-171 Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighets- och servicenämnden 4) Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Regionala utvecklingsnämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Regionstyrelsen 5) 0 0 4 0 0 0 0 264 0 0 0 0 0 0 0 170-19 0-15 2 1 1 1 435 Summa Region Uppsala 212 170 235 Summa hälso- och sjukvård 3) 1) Akademiska sjukhuset årsprognos är 60 miljoner kronor lägre än budget beroende på en fortsatt obalans i verksamheten där kapaciteten brister inom vissa områden vilket påverkar sjukhusets produktion. Ett underliggande problem är kompetensförsörjningen där det framförallt saknas sjuksköterskor men även en del andra professioner. Kostnad för inhyrd personal samt kostnader för höjt personalomkostnadspålägg är justerade i prognosen. 2) Primärvården, Hälsa och Habilitering årsprognos är 8 miljoner kronor lägre än budget beroende på att Vårdcentralsuppdraget uppvisar en fortsatt försämrad produktion, en fortsatt förskjutning från besök inom sjukvårdande behandling mot telefonkontakter ger ekonomisk effekt genom lägre besöksersättning än förväntad budget. Vårdstyrelsens kostnader för köpt vård inom vårdvalen inom primärvård är lägre än budgeterat, prognosen är förbättrad med 12 miljoner kronor. 4) Resurscentrum förbättrar sin prognos med 4 miljoner kronor beroende på att antalet asylsökande i länet har minskat och då även kostnader för vård kopplat till asylsökande minskar. 5) Den finansiella verksamheten har högre intäkter för statsbidrag, lägre kostnader för pensioner samt högre finansiella intäkter på grund av reavinst vid försäljning av en placering på SEB och förbättrar därmed prognosen med 88 miljoner kronor. Även Regionkontoret förbättrar prognosen med 6 miljoner kronor då personalkostnaderna är lägre på grund av vakanser.
5 (7) Diagram: Ackumulerat resultat Likvida medel och pensionsplaceringar Landstingets likvida medel uppgår till 1 526 miljoner kronor. Pensionsplaceringarna har ett bokfört värde på 1 868 miljoner kronor och ett marknadsvärde på 2 054 miljoner kronor samt har avkastat i snitt -0,48 procent under månaden. Investeringar Region Uppsalas investeringsbudget är totalt 2 247 miljoner kronor. Prognosen är 15 miljoner kronor lägre än budget. Urval av diagram rullande 12 Diagram: Rullande 12 riks- och regionintäkter Diagram: Rullande 12 trafikintäkter
6 (7) Diagram: Rullande 12 lönekostnader inklusive inhyrd personal Diagram: Rullande 12 medicinskt material Tabell: Rullande 12 läkemedel
7 (7) BILAGOR Årsprognos, tkr Intäkt fast ersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Utfall 201801201803 Budget 201801201803 Utfall 201701201703 Bokslut 2017 Årsbudget 2018 Budgetavvikelse årsprog Årsprog 2018 0-570 0 0 0 0 585 134 32 474 68 071 73 119 233 681 0 581 373 35 083 75 236 71 725 245 615 490 588 114 33 795 72 356 72 487 217 297 0 2 365 894 127 082 261 178 289 482 811 220-105 2 526 964 139 009 294 377 288 649 888 152 2 033 2 528 752 129 873 291 377 288 649 883 128 2 033 354 718 2 403 956 444 580 364 105 2 397 550 421 900 324 934 2 331 414 362 241 1 323 190 9 300 550 1 529 315 1 482 234 9 590 200 1 687 600 1 510 092 9 554 932 1 746 292 0 1 787-9 136-3 000 0-5 024 0 27 858-35 268 58 692 4 195 733 4 192 507 4 002 639 16 007 804 16 899 219 16 935 129 35 910 Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar -1 784 955-310 124-336 561-328 140-24 575-12 983-192 735-106 340-426 351-511 232-1 740 928-307 234-313 321-338 237-24 794-15 858-179 869-113 033-433 478-572 246-1 666 595-281 932-292 318-304 297-21 127-12 221-186 333-96 277-406 690-471 557-6 577 635-1 130 715-1 280 584-1 297 040-101 554-49 645-800 020-461 739-1 641 009-1 783 281-6 778 149-1 241 099-1 282 230-1 365 736-104 837-65 379-806 463-462 297-1 698 617-2 147 136-6 932 362-1 244 733-1 287 451-1 365 634-107 417-65 407-815 923-469 424-1 698 618-1 979 380-18 275-127 848-44 541-140 816-33 334-117 328-128 249-521 428-178 171-599 333-157 269-599 246-154 213-3 634-5 221 102-2 580-28 -9 460-7 127-1 167 757 20 902 87 Summa kostnader -4 180 118-4 224 355-3 890 008-15 772 898-16 729 448-16 722 865 6 583 15 615-31 849 112 630 234 906 169 771 212 264 42 492-2 814 647-2 806 678-2 547 691-10 466 604-10 931 892-10 933 725-1 833-344 000-388 -65 722-397 084 0-92 635-227 650-900 -89 157-1 337 162-17 859-370 535-1 588 334 0-658 904-1 588 334-388 -643 876 0-388 15 028 RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar KONO Not
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-03-26 Regionkontoret Jessica Bräck Tfn 018-611 60 41 E-post jessica.brack@regionuppsala.se Dnr LS2017-0391 Regionstyrelsen Årsredovisning 2017 Gemensamma kostnämnden Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Gemensamma kostnämndens årsredovisning 2017 läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Gemensamma kostnämnden har sammanställt årsredovisning för verksamhetsåret 2017. I årsredovisningen beskrivs verksamheten och det ekonomiska utfallet. Resultatet för hela kostverksamheten visar ett underskott på 4,4 mnkr varav resultatet för område patientmat är minus 1,1 mnkr. Orsaker för underskottet gällande patientmat är framförallt minskad försäljning av patientmatsportioner om ca 22 000 stycken patientmatsportioner jämfört med budgeterat, Bilagor Årsrapport 2017 Protokoll kostnämnden 2018-03-08 Kopia till Regionfullmäktige Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se
RAPPORT Giltigt fr.o.m. 1 (18) Dok.nummer-Utgåva Årsrapport 2017 Kost SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING RESULTATOMRÅDE PATIENTMAT Antal sålda patientmatsportioner - Totalt År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt 2016 69 712 68 220 71 022 67 942 70 283 62 376 54 647 59 907 65 487 68 369 67 395 63 039 788 399 2017 68 175 63 360 68 737 65 778 69 596 61 786 54 165 60 017 62 219 66 166 65 694 64 175 769 868 Totalt har Kost sålt - 18 531 portioner färre under 2017 jämfört med 2016. I Region Uppsala har det minskat med - 22 133 portioner medan det i Region Västmanland ökat med 3 602 portioner. Utfärdad av: Godkänd av:
RAPPORT Giltigt fr.o.m. 2 (18) Dok.nummer-Utgåva Årsrapport 2017 Kost Nytt flexibelt patientmatssystem I mitten av februari har vi som första landsting/region i Sverige breddinfört ett nytt flexibelt patientmatssystem, kallat Fleximat, på Köping sjukhus alla avdelningar. I oktober började även leveranser av Fleximat till avd 97 och Ätstörningen. Systemet innebär i korthet att vi behållit alla positiva effekter i det befintliga prisbelönta à la cartesystemet men erbjuder möjligheterna till flexibla mattider. Systemet minskar även behovet av transporter, minskar sjukvårdens tid att hantera maten samt minskar matsvinnet på avdelningarna. Det nya flexibla patientmatssystemet har stor potential och anses av många vara framtiden för alla sjukhus. En förbättrad process för tillagning och packning av Fleximat infördes i september. Förbättringen ger dubbla hållbarhetstiden på Fleximatslådor och minskar matsvinnet kraftigt i Köpings komponentkyl samtidigt som det höjer service på avdelningarna (inga rätter tar slut). Anhörigmat på avdelningar med Fleximat Att som anhörig kunna äta tillsammans med den patient man besöker är mycket positivt för såväl den anhöriga likväl som för den inneliggande patienten. En måltid som äts tillsammans med någon annan upplevs betydligt positivare och ger därför större chans till att patienten äter upp all mat som serveras och därmed blir frisk fortare. Av den anledningen har Kost tagit fram ett system för anhörigmat som nu är infört på alla avdelningar som har Fleximat. Den anhöriga kan välja från samma rätter som patienten, betala maten med swish och sedan få den serverade inom 5-10 minuter. Förutom de positiva effekterna för vårdandet och de enskilda individerna kommer ett fullt utbyggt system för anhörigmat på alla avdelningar bidra till att minska tappet av portioner. Kost söker nya kunder eller samarbetspartners Sveaköket i Västerås har kapacitet att tillaga och distribuera matportioner till fler kunder. Vi har länge arbetat för att synas och höras samt föreläsa om Kost, våra metoder, våra leveransmodeller och vårt arbete. Under hösten deltog vi på Livsmedelsverkets branschdagar och Kvalitetsmässan i Göteborg med egen utställningsmonter. Responsen från de dagarna var enormt stor och många, speciellt kommuner, var väldigt intresserade. Flera av dem letar även framtida samarbeten. Som ett första steg har vi ett stort antal studiebesök inbokade. Kostnämnden har ombildats och kommer från september även omfatta Sörmland. Utökningen syftar till att leverera patient- och restaurangmat till Nyköpings lasarett i samband med att de bygger om sitt kök. Ombyggnationen förväntas pågå i minst 1,5 år. Starten var först planerad till september 2017 men har av Utfärdad av: Godkänd av:
RAPPORT Giltigt fr.o.m. 3 (18) Dok.nummer-Utgåva Årsrapport 2017 Kost byggnadstekniska skäl i Sörmland försenats till efter årsskiftet. I samband med ombildningen har Kostnämndens verksamhetsområde framöver förfinats till enbart patientmat (inkl. livsmedel och bageri). Diskussioner förs med Dalarna om att leverera patientmat till sjukhusen i Avesta och Ludvika. Dietkoster nere på rekordlåg nivå Före starten av Framtidens patientmat med en à la cartemeny hade Kost ca 15% av sina beställningar som var tvungna att tillagas i dietköket. Denna specialhantering som faller utanför standardiserad meny är extremt dyr. Det har därför sedan länge varit ett mål att ständigt minska den andelen. Efter införandet var vi nere i under 5% dietkoster. Under 2017 nådde vi en rekordlåg nivå med enbart 0,79% dietkoster. Framtidsbedömning patientmat Sedan samarbetet med Region Uppsala började 2009 har antalet patientmatsportioner minskat från drygt 1 000 000 portioner till årets nivå på 770 000 portioner. Då Nyköpingsleveranserna inte kommit igång ännu så förväntas även tappet fortsätta fram till starten av leveranser till Nyköping. Tyvärr är starten framflyttad återigen och är nu beräknad till 1 april. Detta innebär svårigheter för Kost att nå den budget för 2018 som är lagd. Det nya flexibla patientmatssystemet Fleximat minskar avdelningarnas matsvinn av så kallade orörda brickor. Detta är ur ett regionsperspektiv en mycket bra utveckling som ger lägre kostnader för vårdavdelningarna men det påverkar Kost negativt i form av ytterligare färre antal sålda patientmatsportioner. Den 1 februari återtar Region Västmanland driften av sjukhuset i Fagersta. Kost kommer leverera Fleximat till vårdavdelningen vilket påverkar antalet sålda portioner positivt. Fleximat är planerat att breddinföras i hela Region Västmanland under 2018. Idag tvingas Kost köra två olika system av patientmat separat vilket inte ger någon effektivisering i Sveaköket. Ett fullt breddinförande kommer dock innebära minskade interna och externa transporter, minskade personalkostnader mm. En första grov kalkyl visar på att ett fullt breddinförande kommer innebära ca 2-3 Mkr i minskade kostnader 2019. Patientmatsprocessen har trimmats enormt mycket gällande tillagning och distribution under de senaste åren i och med införandet av framtidens patientmat i september 2014. Dock består hela processen av så Utfärdad av: Godkänd av:
RAPPORT Giltigt fr.o.m. 4 (18) Dok.nummer-Utgåva Årsrapport 2017 Kost mycket mer än bara tillagning och distribution. Tiden som läggs på vårdavdelningarna för övriga måltider som frukost, mellanmål och kvällsmål är stor. Dessutom läggs mycket tid och kraft på beställningar, servering, undanplockning mm. Benchmarkingsamarbetet mellan Sveriges landsting/regioner visar att Region Västmanland har en av de högsta kostnaderna för vårdpersonalens arbete med patientkost i hela landet. Det är därför viktigt att Kost och vården samarbetar i projektform för att flytta fram positionerna och bli ledande även här. RESULTATOMRÅDE FÖRSÄLJNING Restaurang Nyckeln I samband med införandet av den nya flexibla patientmatsmenyn i Köping har restaurang Nyckeln helt slutat med dagens rätt och istället infört 30 olika maträtter att välja på. Det går även att köpa dessa rätter alla öppettimmarna istället för bara under lunchtid. Resultatet har varit lyckat då kunden får större urval, kan äta mat när som helst under dagen och matsvinnet minskat. Vid samma tidpunkt infördes också självplock av sallad vilket ytterligare förstärkt utbudet. Med tanke på det minskade matsvinnet på restaurang Nyckeln har Bigarrå bytt ut sin á la cartemeny och ersatt den med alla maträtter i Fleximatsmenyn (patientmatsmenyn). Restaurang Bigarrå Då det beslutats att Bigarrå inte byggs om i samband med ombyggnad av huvudentrén, måste åtgärder göras för att förbättra lokalerna som är mycket slitna och i kraftigt behov av renovering. Detta påverkar kunderna men även personalen där vissa saker har blivit ett arbetsmiljöproblem. Bigarrå är dessutom i stort behov av utökade lokaler då alla besökare inte får plats speciellt under lunchtid. Försäljningen på Bigarrå ökar inte i takt med budget och till viss del beror det på lokalerna som är slitna och har för få sittplatser. Försäljningsstatistiken visar att varje besökare i snitt handlar mer än tidigare men att antalet besökare minskat totalt. Under hösten har ombyggnationen av besöksparkeringen kraftigt minskat antalet besökande på Bigarrå. Vid årsskiftet 2016/2017 införde Kost en ny betalningsmodell för matlådor. Vi tar nu betalt efter vikten istället för per matlåda. Syftet med förändringen är att försöka ändra folks matvanor och äta mer hälsosamt då mindre storlek på portionen ger lägre pris. Det är också ett sätt att minska på matsvinnet. Utfärdad av: Godkänd av:
RAPPORT Giltigt fr.o.m. 5 (18) Dok.nummer-Utgåva Årsrapport 2017 Kost Restaurang Höjdpunkten För att öka tillgängligheten och utbudet under sommaren (v26 v32) testade Kost att ha öppet i restaurang Höjdpunkten med specialutbud. Under perioden serverades à la cartelådor för egen värmning av kunden i microugn. Enligt den utvärdering som Kost gjort av testet framgår att det kom 663 besökare under perioden till en kostnad i form av underskott i resultatet på ca 97 000 kr. Under 2018 kommer Kost se över möjligheten till att ha öppet med självbetjäning. Hittas ingen lösning kommer restaurangen ha sommarstängt. Framtidsbedömning Det är svårt att få mindre restauranger att bära sin egen kostnad då kundunderlaget är mycket litet. Detta skapar underskott i resultatet men är ändå en service som måste finnas. Från 1 februari 2018 kommer ytterligare en sådan restaurang tillkomma på sjukhuset i Fagersta. En ombyggnad av Bigarrå är under planering och beräknad att genomföras under 2018. I samband med det åtgärdas arbetsmiljöproblem, renoveras befintliga lokaler samt förändras lokalerna för att anpassas efter dagens behov. Antalet sittplatser i restaurangen utökas vilket efterfrågats under många år. Vidare kommer en tredje kassa i butiken installeras samt butiksytan ökas och få bättre flöde. Sammanslaget väntas alla förändringar öka försäljningen kraftigt. RESULTATOMRÅDE VKS VÅRDNÄRA KOSTSERVICE Utvecklingen av antalet avdelningskök Kost ansvarar idag för driften av 10 kök på sjukhuset i Västerås och 4 kök på sjukhuset i Köping. Planen var att ytterligare ett kök skulle öppnat i januari månad och två nya kök senare under året. Dessa tre nya kök var med i beräkningen när Kost inför 2017 sänkte priset mot vården för tjänsten avdelningskök med ca 2,5 Mkr. Tyvärr har inga av dessa avdelningskök startat vilket därmed påverkat resultatet negativt. Vårdnära kostservice med flexibla mattider minskar undernäringen och påskyndar tillfrisknandet Kost medarbetare som arbetar i köket på vårdavdelningarna i Köping serverar nu patientmat enligt Fleximatssystemet. För att kunna ha flexibla mattider samt ge patienterna möjlighet till full service utökades tiderna vid införandet till att köken i Köping bemannades mellan kl 07.00 20.00 samtliga dagar i Utfärdad av: Godkänd av:
RAPPORT Giltigt fr.o.m. 6 (18) Dok.nummer-Utgåva Årsrapport 2017 Kost veckan. Verksamheten och Kost har dock gemensamt funnit att en optimal bemanning av Kost i avdelningsköken är 07.00 18.30 alla dagar. På samtliga vårdavdelningar finns nu kylskåp med glasdörrar där patientmatsrätterna förvaras. Detta gör att maten alltid finns nära till hands och patienten kan bestämma sig här och nu för vad han/hon vill äta till lunch/middag. Måltidsvärden på plats värmer och serverar maten inom några minuter från beställningen. Även desserter och mellanmål finns att välja på. Sveriges kommuner och Landsting samt Livsmedelsakademin menar båda två att fördelarna med ett flexibelt måltidssystem är många. Förutsättningarna för att läka och återhämta sig vid sjukdom ökar och risken för undernäring och relaterade vårdskador minskar. Dessutom betyder det mer mat i magarna, och mindre i soporna, vilket är att använda vårdens resurser på rätt sätt. Att som anhörig kunna äta tillsammans med den patient man besöker är mycket positivt för såväl den anhöriga likväl som för den inneliggande patienten. En måltid som äts tillsammans med någon annan upplevs betydligt positivare och ger därför större chans till att patienten äter upp all mat som serveras och därmed blir frisk fortare. Av den anledningen har Kost tagit fram ett system för anhörigmat som nu är infört på alla avdelningar som har Fleximat. Den anhöriga kan välja från samma rätter som patienten, betala maten med swish och sedan få den serverade inom 5-10 minuter. Förutom de positiva effekterna för vårdandet och de enskilda individerna kommer ett fullt utbyggt system för anhörigmat på alla avdelningar bidra till att minska tappet av portioner. Pilot av Fleximat på Västerås sjukhus inställt Med start i oktober skulle ett pilottest med Fleximat i Ny vårdbyggnad på plan 3 startat. Piloten var en viktig startpunkt för det kommande breddinförandet av Fleximat på hela sjukhuset i Västerås där tanken var att utvärdera det under december. Kost fick piloten stoppad av VS med bara fem dagar kvar till start vilket gett ökade kostnader. Framtidsbedömning Kost sänkte priset till vården för vårdnära kostservice med motsvarande knappt 2,5 Mkr inför 2017. Detta var under förutsättningar att det skulle startas ett antal nya kök under året. Vårdens negativa resultat har gjort att alla införande stoppats och därmed går det inte att få ihop resultatet under året. Åtgärder vidtogs av Kost efter delår 1 där en sektionsledare togs bort, vilket gett bra effekt. Inför 2018 har diskussion förts med VS om prissättningen för året. Kost har idag två bra plattformar för dialog om vårdnära servicetjänster med VS och PPHV på förvaltningsnivå där VLS träffar respektive förvaltning vid ett antal tillfällen per år. 1 februari tar Kost över driften av avdelningsköket på vårdavdelningen i Fagersta. Utfärdad av: Godkänd av:
RAPPORT Giltigt fr.o.m. 7 (18) Dok.nummer-Utgåva Årsrapport 2017 Kost Kost har påbörjat diskussionen runt eventuellt införande av avdelningskök på Rättspsyk i Sala. En effektiv lösning med samordningsvinster har tagits fram och PPHV är positiva. Beslut i frågan tas under januari månad för start 1 mars om beslutet blir positivt. Vidare under året kommer Kost arbeta tillsammans med PPHV för att försöka hitta samordningslösningar för vuxenspyk. MEDARBETARBERSPEKTIVET Mål i verksamhetsplanen Införa internt nyhetsbrev som skickas ut varje månad till alla medarbetare inom Kost Genomföra kickoff i början av året för att summera 2016 och gå igenom 2017 års mål och uppdrag All marknadsföring ska genomsyras av bilder på stolta medarbetare Kost ska ge alla medarbetare chansen att växa och utvecklas på arbetsplatsen Ta fram en kommunikationsplan till medarbetare vid nyanställning, sjukdom, föräldraledighet och avslut av anställning Kost ska ha ett väl fungerande Hälsoteam som fokuserar på att inspirera medarbetarna till träning, ta hand om sin hälsa och skapa gemenskap genom gemensamma aktiviteter. Samarbete med regionhälsan för att ta fram verksamhetsspecifika handlingsplaner i syfte att minska sjukfrånvaron och öka frisknärvaron. Kommentarer Under januari månad genomförde Kost en kickoff för alla medarbetare som var mycket uppskattad. Vi fick då en gemensam bild av verksamheten och vad som ska utföras på alla nivåer. Ett nytt system för bemanning, Planday, har införts på Kost samtliga enheter. I samband med detta infördes även en central bemanningsfunktion. Det innebär att alla timanställda visar sin tillgänglighet, bokar sina tider, får sina scheman, får information mm från Planday. Semesterledigheter, tjänstledigheter, sjukdom mm hos fast personal bemannas av timvikarier från nya bemanningsfunktionen. Det nya sättet att arbeta har gett mer fokus på verksamheterna istället för bemanning, en bättre återkoppling till timanställda på deras arbete, bättre utbildning och bättre medarbetarnöjdhet. Samarbete med regionhälsan har genomförts i Claraköket och på försäljningen. Samarbetet innebar en kartläggning av alla medarbetare, rehabärenden och sjukskrivningar på enheterna samt framtagande av handlingsplaner. Utfärdad av: Godkänd av:
RAPPORT Giltigt fr.o.m. 8 (18) Dok.nummer-Utgåva Årsrapport 2017 Kost För att säkerställa driften i Köping har en ny schemamodell införts med rotation mellan restaurang Nyckeln och avdelningsöken. Detta leder till minskad sårbarhet vid sjukdom eller annan frånvaro. I samband med förändringen ändrades även bemanningstiderna i avdelningsköken från 07.00 20.00 till 07.00 18.30. Det har även medför att medarbetarna får vara lediga varannan helg istället för var tredje. Dietkockar eller kockar med specialkostutbildning är mycket svåra att rekrytera. Av den anledningen behöver behovet säkerställas med internutbildningar av befintliga kockar istället. Första halvåret genomförde tillagningen en sådan utbildning för att öka kunskaperna i specialkost, allergikost och kontaminering. Syftet med utbildningen är att stärka kunskaperna och öka matsäkerheten mot patienten likväl som det säkerställer att vi alltid har tillräckligt med anställda dietkockar. Kost anställde en ny kock med start före sommaren för att möta det ökade tillagningsbehovet i samband med start av leveranserna till Nyköping som var planerade till september. Startdatumet flyttades dock till 16 januari p g a förseningar med det tillfälliga mottagningskök som Nyköping behöver ha. Rekryteringen av den andra kock som behövs för att täcka behovet flyttades därför och anställning har nu skett med start i januari. Dock har Sörmland återigen drabbats av förseningar och flyttat starten till 1 april 2018. Kost har därför drabbats av onödiga extra kostnader p g a detta. Kostnaderna kommer faktureras Landstinget Sörmland. Sedan temperaturen i Sveakökets och Clarakökets dukningsrum sänktes från 12 till 6 grader har vissa medarbetare upplevt att de frusit i befintliga arbetskläder. Detta har under en tid påverkat stämningen på arbetsplatsen. Nya termokläder är nu inköpta och används med stor uppskattning av medarbetarna. Under slutet av året startade Tillagningen leveranser av enportionssoppa. Sopporna ersätter den flytande menyn som därmed övergår till á la carte för patienterna. Sopporna kommer även säljas via livsmedel och på restaurangerna. Åtgärder Kost har under året genomfört alla mål under medarbetarperspektivet. Utfärdad av: Godkänd av:
RAPPORT Giltigt fr.o.m. 9 (18) Dok.nummer-Utgåva Årsrapport 2017 Kost VERKSAMHETSPERSPEKTIVET Mål i verksamhetsplanen Arbeta med IT och Foodit för att ta fram en webbshop med möjlighet till beställning i Matilda med surfplatta eller mobil Införa ny leveransmetod av patientmaten som möjliggör flexiblare mattider för patienterna Införa ny rutin för matlådor till patienterna där maten äts på tallrik Säkerställa och uppdatera samtliga recept som tillagas i Sveaköket gällande bl a kvalité, mängder och konsistens Ta fram och genomföra en handlingsplan med aktiviteter under namnet Green up som leder till minskad klimatpåverkan. Kommentarer Kost hade under 2017 en ekologisk andel på 44,14% vilket är en minskning med 3 procentenheter mot 2016. Till stor del beror det på omställning av tillagningens område men även på vilka varor som beställts av livsmedel. Vad gäller Fairtrade nåddes en total andel av 7,93% vilket är en ökning jämfört med 2016. Se sammanställning i bilaga 1 Kost har fått förnyad certifiering gällande 2017 för KRAV-nivå 1 i Sveaköket. I mitten av februari har vi som första landsting/region i Sverige breddinfört ett nytt flexibelt patientmatssystem kallat Fleximat på Köping sjukhus alla avdelningar. Systemet innebär i korthet att vi behåller allt i det befintliga prisbelönta à la cartesystemet men erbjuder möjligheterna till flexibla mattider. Systemet minskar även behovet av transporter, minskar sjukvårdens tid att hantera maten samt minskar matsvinnet på avdelningarna. Det nya flexibla patientmatssystemet har stor potential och anses av många vara framtiden för alla sjukhus. I och med menybytet i juni infördes en ny beställnings- och packningsrutin för patientmaten i köket. Vi lagar nu efter beställning och inte efter lagernivå som tidigare. I och med detta kan vi börja packa leveransburar direkt vid förpackningsmaskinen och slipper då momentet att ställa upp vita lådor på hyllan för att sedan ta ned dem igen för packning i leveransburarna. Systemet spar tid och ger längre hållbarhetstid på levererad mat med minskat matsvinn som följd. Ett nytt automatiskt mätsystem för egenkontrollen har installerats på alla enheter. Systemet ökar matsäkerheten ytterligare genom mindre driftstörningar och enklare mätningar. Åtgärder Kost har under året genomfört alla mål under verksamhetsperspektivet. Utfärdad av: Godkänd av:
RAPPORT Giltigt fr.o.m. 10 (18) Dok.nummer-Utgåva Årsrapport 2017 Kost KUNDPERSPEKTIVET Mål i verksamhetsplanen Ha kontinuerliga kunddialoger inom områdena patientmat, avdelningskök, restauranger och catering Ta fram och implementera en servicepolicy som ska genomsyra Kost verksamheter Uppdatera samtliga special- och allergikoster med inriktning att öka valfriheten för patienten och minska dietkosterna i dieten. Införa möjligheten att ha flexibla mattider till patienterna Införa externt nyhetsbrev som skickas ut varannan månad till Kost intressenter. Patientmatsundersökning december 2017 TOTALT Samtliga frågor Baserat på betyg 1-5 Generellt om maten, alla mål Smak på lunch/middag Utseende på lunch/middag Servicen runt måltiderna Aptiten vid måltiderna Utbudet av mat vid alla mål Välja maträtt lunch/middag Totalt 2014 2015 2016 73 80 81 78 85 84 81 88 84 81 82 81 53 55 62 76 85 86 74 84 82 74 79 2017 78 83 85 82 63 86 83 80 80 Kommentar Den senaste patientmatsenkäten (se ovan) gav resultatet NKI 80. Det är samma resultat som förra året även om majoriteten av områdena förbättrats. Dock missade vi målet på NKI 81 med en indexenhet. Den senaste kundenkäten för Kost restauranger som gjordes i december 2017 gav resultatet NKI 75 vilket är exakt på årets mål. Åtgärder Kost har under året genomfört alla mål under kundperspektivet. Utfärdad av: Godkänd av:
RAPPORT Giltigt fr.o.m. 11 (18) Dok.nummer-Utgåva Årsrapport 2017 Kost EKONOMIPERSPEKTIVET Resultatsammanställning Gemensamt Patientmat Försäljning VNS TOTALT Summa åren 2009 2016-0,2-12,4 +0,2 +0,7-11,7 Budget 2017 0,0 0,0 0,0 0,0 0 Resultat 2017 0-1,1-2,5-0,8-4,4 Avvikelse 0-1,1-2,5-0,8-4,4 Periodens resultat totalt Resultatrapporter Kost (Tkr) Ansvar Ansvar (T) 2016 2017 Budget 2017 8054000 Kost Chefer 0 0-1 8054100 Kost Kundservice 0 0 0 8054190 Kost Vikariepool -171 0 0 8054195 Kost Utbildning -84 0 0 Resultat Gemensamt Summa åren 2009 2017-0,2-13,5-2,3-0,1-16,1 Avvikelse 1 0 0 0-255 0-1 1-790 901-431 38 0 551-346 -722 1-692 -984 1 072-1 162-2 -564 990-426 0 0 0 0-158 -989-266 -984 1 072-1 162-2 -77-2 489 0-2 489 349-236 -46-518 -267 0 0 0-1 -518-267 1 67-786 -1-785 7 028-4 311-5 153-174 -933 0 0 1 0-174 -934 0 Resultat Patientmat -2 436-1 106 1-1 107 Resultat Totalt -2 701-4 381-1 -4 381 8054110 Nyckeln 8054120 Café Bigarrå 8054130 Höjdpunkten 8054140 Livsmedel Västerås 8054145 Livsmedel Uppsala 8054170 Catering 8054155 Kaffemaskiner Resultat Försäljning 8054150 Avdelningskök Västerås 8054151 Avdelningskök Länet 8054160 Matsäkerhet Resultat VNS 8054210 Tillagning 8054610 Distribution Svea 8054620 Distribution Clara Utfärdad av: Godkänd av:
RAPPORT Giltigt fr.o.m. 12 (18) Dok.nummer-Utgåva Årsrapport 2017 Kost KOST TOTALT Intäkts- och bruttokostnadsutveckling och avvikelse helårsprognos Text Utfall 2017 Budget 2017 Avvikelse Utfall 2016 Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Övriga intäkter Intäkter Löner Sociala avgifter Övriga arbetskraftskostnader Personalkostnader Utbildning, kultur mm Livsmedel och övriga råvaror Övriga kostnader i kkl 5 Kostnader för material, varor och tjänster Lokalkostnader Energi Telekommunikation Datorutrustning IT-konsulttjänster Serviceavtal/Datakommunikation Övriga tjänster Avskrivningar Övriga kostnader i kkl 6+7 Övriga verksamhetskostnader Finansiella kostnader Finansiella intäkter och kostnader Kostnader Resultat Utfärdad av: Godkänd av: 4 430 177 525 32 539 214 494 0 210 583 19 353 229 936 4 430-33 058 13 186-15 442 603 204 108 28 189 232 900-42 453-18 849-1 028-62 330-167 -97 404-4 122-101 693-41 940-18 475-624 -61 039-251 -111 554-3 632-115 437-513 -373-404 -1 290 84 14 150-490 13 744-40 399-17 056-1 004-58 459-371 -125 772-3 725-129 868-11 662-203 -463-546 -2 051-327 0-4 927-33 997-54 176-677 -677-218 875-4 381-11 890-100 -434-520 -2 339-231 0-5 162-32 062-52 738-722 -722-229 936 0 228-103 -29-26 288-96 0 235-1 935-1 438 45 45-11 061-4 381-11 767-38 -402-455 -1 572-238 -1 155-4 140-26 828-46 595-680 -680-235 602-2 702
RAPPORT Giltigt fr.o.m. 13 (18) Dok.nummer-Utgåva Årsrapport 2017 Kost Periodens resultat - totalt Verksamhetens ackumulerade ekonomiska resultat t.o.m. 201712 är 4,4 mkr. Intäkts- och bruttokostnadsutveckling - Totalt Total intäktsförändring jämfört med motsvarande period föregående år är -18,4 mkr och -7,9 %. Intäkterna minskade med -15,4 mkr mer än vad som är budgeterat. Den obudgeterade förändringen beror framför allt på följande händelser: Största skillnaden i intäkter är interna faktureringar mellan Kost enheter på patientmaten. De beror på omlagt system i patientmatsprocessen där Tillagningen säljer direkt till Distribution Clara. Patientmatsportionerna har minskat mer än budgeterat (- 22 133 st). Försäljningen i Bigarrå har inte ökat i enlighet med budget. De i budgeten utlovade avdelningsköken har inte kommit igång som tänkt under året. Total bruttokostnadsförändring jämfört med föregående år 16,7 mkr och -7,1 %. Kostnaderna minskade 11,1 mkr mer än vad som är budgeterat. Den obudgeterade bruttokostnadsförändringen beror framför allt på följande händelser: Största skillnaden i kostnader är interna faktureringar mellan Kost enheter på patientmaten. De beror på omlagt system i patientmatsprocessen där Tillagningen säljer direkt till Distribution Clara. Lägre kostnader för inköp av varor som hänger ihop med lägre försäljning. Det totala negativa resultatet beror framförallt på följande händelser: Utfärdad av: Godkänd av: Utfallet för antalet portioner för patientmaten är negativt och ger en resultatförsämring på ca 1,2Mkr vilket är ungerfär detsamma som totala underskottet. VKS fick inte öppna de avdelningskök som var planerade under året och också låg till grund för den prissänkning på 2,5 Mkr som gjordes inför 2017. Det gav ett underskott kvartal 1 på ca 0,8 Mkr som sedan efter åtgärder har hållits kvar på den nivån resterande del av året. Underskott på Kost mindre restauranger Nyckeln och Höjdpunkten. Båda enheterna har ingen möjlighet att nå en ekonomi i balans med tanke på kundunderlaget. Dock bidrar de totalt med att betala OH-kostnader samt inköp av varor från Sveaköket. Catering har minskat kraftigt under året till följd av åtdragningar centralt mot möten med catering. Detta är i sig en positiv utveckling för Regionen totalt. Kost förväntar sig att den lägre försäljningen kommer fortsätta och har inför 2018 anpassat verksamheten för att få en ekonomi i balans.
RAPPORT Giltigt fr.o.m. 14 (18) Dok.nummer-Utgåva Årsrapport 2017 Kost PATIENTMAT Intäkts- och bruttokostnadsutveckling och avvikelse helårsprognos Text Utfall 2017 Budget 2017 Avvikelse Utfall 2016 Försäljning av tjänster 1 406 0 1 406 210 Försäljning av material och varor 119 389 130 070-10 681 143 640 Övriga intäkter 245 1 406-1 161 32 Intäkter 121 040 131 476-10 436 143 882 Löner Sociala avgifter Övriga arbetskraftskostnader Personalkostnader Utbildning, kultur mm Livsmedel och övriga råvaror Övriga kostnader i kkl 5 Kostnader för material, varor och tjänster Lokalkostnader Energi Telekommunikation Datorutrustning IT-konsulttjänster Serviceavtal/Datakommunikation Övriga tjänster Avskrivningar Övriga kostnader i kkl 6+7 Övriga verksamhetskostnader Finansiella kostnader Finansiella intäkter och kostnader Kostnader Resultat Utfärdad av: Godkänd av: -18 269-8 089-67 -26 425-68 -61 351-2 879-64 298-18 227-8 088 0-26 315-106 -71 975-1 967-74 048-42 0-67 -109 38 10 624-912 9 750-17 763-7 388-83 -25 234-13 -89 049-2 453-91 515-7 242-202 -48-63 -825-145 0-3 222-19 483-31 230-194 -194-122 147-1 107-7 285-100 -32-127 -848-70 0-3 694-18 615-30 771-341 -341-131 475 1 43-102 -16 64 23-75 0 472-868 -459 147 147 9 329-1 107-7 950-35 -43-57 -731-94 -9-3 131-17 306-29 356-212 -212-146 317-2 435
RAPPORT Giltigt fr.o.m. 15 (18) Dok.nummer-Utgåva Årsrapport 2017 Kost Intäkts- och bruttokostnadsutveckling - Patientmat Intäkter Intäkterna för patientmaten når inte upp till föregående års utfall utan utfall 2017 ligger 22,8 Mkr under fg år eller -15,8 %. Största skillnaden i intäkter är interna faktureringar mellan Kost enheter på patientmaten. De beror på omlagt system i patientmatsprocessen där Tillagningen säljer direkt till Distribution Clara. Patientmatsportionerna har minskat mer än budgeterat (- 22 133 st). Totalt ligger intäkterna -10,4 Mkr under budget för samma period. Kostnader Total bruttokostnadsförändring jämfört med föregående år är -24,1 Mkr eller -16,5 %. Största skillnaden i kostnader är interna faktureringar mellan Kost enheter på patientmaten. De beror på omlagt system i patientmatsprocessen där Tillagningen säljer direkt till Distribution Clara. Lägre kostnader för inköp av livsmedel som hänger ihop med den lägre försäljningen. Kommentar Patientmat Den genomsnittliga råvarukostnaden under 2017 för en portion patientmat exkl. råkost var 12,56 kr, att jämföra med 11,34 kr år 2016. Totalt innebär det en fördyring med 1,22 kr/portion vilket motsvarar en kostnadsökning på 10,76%. I budget var det medräknat en kostnadsökning på livsmedel med 5% vilket innebär att den ytterligare ökningen av råvarupriserna gett en fördyring på ca 0,5 Mkr. Sedan samarbetet med Region Uppsala började 2009 har antalet patientmatsportioner minskat från drygt 1 000 000 portioner till årets nivå på 770 000 portioner. Då Nyköpingsleveranserna inte kommit igång ännu så förväntas även tappet fortsätta fram till starten av leveranser till Nyköping. Tyvärr är starten framflyttad återigen och är nu beräknad till 1 april. Detta innebär svårigheter för Kost att nå den budget för 2018 som är lagd. Åtgärder totalt Genomförda åtgärder Utfärdad av: Godkänd av: Området VKS minskade en heltidsanställd sektionsledare med start 1 maj. Den åtgärden har gett bra effekt på resultatet efter införandet och lett till ett förbättrat resultat under resterande del av året. Distribution Clara minskade med en heltidsanställd sektionsledare med start i juli månad.
RAPPORT Giltigt fr.o.m. 16 (18) Dok.nummer-Utgåva Årsrapport 2017 Kost Ny modell på matlåda har införts inom försäljningen. Detta för att motverka försäljningstappet av matlådor där kunderna inte upplever att de inte kan se maten ordentligt i tidigare modell. I samband med detta används den nya matlådan även till salladslådor vilket ökar hållbarheten och minskar svinnet. Bigarrå ändrade à la cartesortimentet och serverar numer de rätter som finns på patientmatsmenyn (som Köping). Ändringen förväntas öka försäljningen och minska svinnet. Smörgåsberedningen för Bigarrå har flyttats från Knutpunkten ner till Bigarrå. Förändringen förväntas ge lägre matsvinn och minskade kostnader för Bigarrå. Området försäljning minskade totalt motsvarande en årsarbetare inom områdena catering och livsmedel i Västerås med start i december månad. Detta för att möta 2018 års budget med besparingskrav. Möjligheten att sälja anhörigmat på vårdavdelningarna infördes i december månad på avdelningar som har Fleximat. Det innebär att medarbetare i vården och anhöriga som besöker patienter kan köpa patientmat direkt på avdelningen och betala med swish. Minskning av en administrativ tjänst från 1 oktober då en medarbetare som tog mammaledigt inte ersattes. Livsmedel Västerås och Livsmedel Uppsala visade tidigt under året ett gemensamt underskott på ca 600 tkr. Av den anledningen har Livsmedelspackningen slagits ihop igen till en gemensam packning för alla i Västerås. Förändringen infördes med start i december månad och förväntas ge en ekonomi i balans framöver för livsmedel. Resultat syns redan tydligt i december och totalt ger enheterna ungefär ett nollresultat. Då försäljningen minskat kraftigt i Uppsala på patientmat finns en möjlighet att spara in en del tid. Därför infördes ett nytt schema med start under november månad. Det nya schemat har minskat med 1 ÅA och kommer därför ge positiva effekter under hela 2018 jämfört med budget. Bigarrå har minskat med 1 ÅA i sitt schema med start i december 2018. Detta för att möta den lagda budgeten 2018 med besparingskrav. Matsvinnet i Köpings komponentkyl har varit för högt. Patientmatsprocessen har setts över för att ge möjlighet att dubbla hållbarheten på Fleximatslådorna som förvaras där. Det förändrade arbetssättet är nu infört med start i oktober. Planerade åtgärder Utfärdad av: Godkänd av: I Sveaköket finns ett antal matkvarnar i vilka matavfall kastas ner, mals och därefter skickas ut till biogastanken. Dessa kvarnar är trasiga väldigt ofta och orsakar förutom driftsstopp stora kostnader för reparationer. Kostnaderna är så stora att en utredning satts igång för att undersöka om en investering av nya skulle kunna minska totalkostnaden. Ett gemensamt projekt med Region Uppsala har startats för att tillsammans kunna hitta nya metoder som kan minska de interna transportkostnaderna i Uppsala. Fleximat ska breddinföras i hela Västmanland under hösten 2018 för att få full effekt av den besparingspotential som systemet har.
RAPPORT Giltigt fr.o.m. 17 (18) Dok.nummer-Utgåva Årsrapport 2017 Kost Analys och dokumentering av hur Nyckeln och Höjdpunkten totalt sett påverkar Kost och Regionens resultat. Detta då båda restaurangerna ger ett underskott men samtidigt bidrar bl a till hyror som är högre än marknaden skulle betala, Kost totalt OH-kostnader och intäkter till Sveaköket för sålda varor motsvarande ca 9 Mkr. Rapporten presenteras under kvartal 1. Mål i verksamhetsplanen Minska matsvinnet på vårdavdelningarna och dagens rätt Öka andelen egenproducerade varor som säljs via livsmedel eller som patientmat Införa en standardiserad frukost- och mellanmålsmeny till patienterna i Västmanland Utöka antalet vårdnära servicetjänster Ta fram ett system för anhörigmat Ta fram en kommunikationsplan för Kost gällande mässor, föreläsningar och reklam som vi ska genomföra. Sälja Kost som konsulter till andra organisationer inom offentlig verksamhet. Åtgärder Kost har genomför nästa alla mål under ekonomiperspektivet. Det som kvarstår är att införa frukost- och mellanmålsmeny på avdelningarna i Västmanland. Detta mål är medflyttat till 2018 och finns med i den beslutade verksamhetsplanen för kommande år. Investeringsredovisning Investeringar har gjorts i Köping för införandet av det nya patientmatssystemet. Flera avdelningar har beställt kaffemaskiner varvid det har investerats i flera sådana. Inköp av dukningsutrustning till köket i Västerås Inköp av nya betalterminaler Inköp av möbler m.m. till nya kontoret Investering har gjorts i en packmaskin till tillagningen Marcus Jonasson Utfärdad av: Godkänd av: Verksamhetschef Kost
RAPPORT Giltigt fr.o.m. Årsrapport 2017 Kost BILAGOR BILAGA 1 REDOVISNING EKOLOGISKT/FAIRTRADE BILAGA 2 INVESTERINGSBILAGA BILAGA 3 - VERKSAMHETSRAPPORT Utfärdad av: Godkänd av: 18 (18) Dok.nummer-Utgåva
Redovisning Ekologiskt och Fairtrade Kost - 2017 Patientmat Leverantör Arla Bröderna Hansson CPH Andersson & Tillman AB Servera Skånemejerier Upplands trädgårdsprodukter Kahls TOTALT EU-Eko 16 055,56 583 288,48 111 768,73 1 260 958,90 2 136 469,80 989 756,10 333 383,16 Godkända 16 055,56 583 288,48 111 768,73 1 260 958,90 2 136 469,80 989 756,10 333 383,16 KRAV 16 055,56 0,00 66 723,50 764 400,47 1 315 817,69 980 415,25 0,00 Fairtrade 0,00 0,00 0,00 0,00 13 263,40 0,00 0,00 Totala inköp 604 631,87 1 862 436,93 296 566,47 1 345 762,69 10 314 236,33 1 198 575,89 1 460 252,93 EU-eko % 2,66% 31,32% 37,69% 93,70% 20,71% 82,58% 22,83% Krav % 2,66% 31,32% 37,69% 93,70% 20,71% 82,58% 22,83% Fairtrade % 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,13% 0,00% 0,00% 5 431 681 5 431 681 3 143 412 13 263 17 082 463 31,80% 31,80% 0,08% EU-Eko 1 539 313,88 Godkända 1 539 313,88 KRAV 1 122 158,88 Fairtrade 0,00 Totala inköp 2 160 865,18 EU-eko % 71,24% Krav % 71,24% Fairtrade % 0,00% 2 173 015,79 2 173 015,79 76 912,00 0,00 2 678 224,81 81,14% 81,14% 0,00% 3 292 951,63 2 577 643,25 3 292 951,63 2 577 643,25 2 651 822,46 2 577 643,25 450 352,98 0,00 12 427 784,22 2 903 069,58 26,50% 88,79% 26,50% 88,79% 3,62% 0,00% 2 766 711,73 12 349 636 2 766 711,73 12 349 636 2 766 711,73 9 195 248 2 729 911,73 3 180 265 3 027 838,73 23 197 783 91,38% 53,24% 91,38% 53,24% 90,16% 13,71% Godkända 1 555 369 583 288 2 284 785 1 260 959 5 429 421 3 567 399 333 383 2 766 712 17 781 317 KRAV 1 138 214 0 143 636 764 400 3 967 640 3 558 059 0 2 766 712 12 338 661 Fairtrade 0 0 0 0 463 616 0 0 2 729 912 3 193 528 Totala inköp 2 765 497 1 862 437 2 974 791 1 345 763 22 742 021 4 101 645 1 460 253 3 027 839 40 280 246 EU-eko % 56,24% Krav % 56,24% Fairtrade % 0,00% 76,80% 76,80% 0,00% 23,87% 86,97% 23,87% 86,97% 2,04% 0,00% 91,38% 44,14% 91,38% 44,14% 90,16% 7,93% 2010 13,00% 2011 15,43% 2012 29,76% 2013 32,54% 2014 39,03% 2015 41,76% 2016 47,03% 2017 44,14% 2016 7,14% 2017 7,93% Livsmedel Leverantör Arla Bröderna Hansson CPH Kött från Faringe Servera Skånemejerier Upplands trädgårdsprodukter Kahls/KW Karlberg TOTALT Totalt Leverantör Arla Bröderna Hansson CPH Kött från Faringe Servera Skånemejerier Upplands trädgårdsprodukter Kahls TOTALT EU-Eko 1 555 369 583 288 2 284 785 1 260 959 5 429 421 3 567 399 333 383 2 766 712 17 781 317 EU-Ekologiska livsmedel - utveckling Andel totalt i procent Fairtrade livsmedel - utveckling Andel totalt i procent
Förvaltning/verksamhet: Investeringar Bokslut 2017-01-01-2017 -12-31 Belopp i tkr Helår Bokslut Budget 2016 2017 Utfall Utfall Prognos Avvikelse perioden inköp 2017 perioden inköp inköp 2018 utifrån budget 2017 utifrån utifrån budget budget - utfall 2017 2017 budget 2017 2016 Investeringsutgifter Immateriella anläggningstillg Datorutrustning Medicinsk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och transportmedel Leasingavtal Övriga maskiner och inventarier Tekniska hjälpmedel Summa Konst Byggnader (endast Regionfastigheter) Totalsumma 56 176 4 038 9 922 4 094 9 922 4 094 9 922 0 0 4 066 9 922 4 242 9 922 4 242 9 922 0-176 0 0 0 0 5 856 0 5 680 0 0 5 680
Belopp i tkr Planerade projekts totala budget Ack. utfall ProjektÅterstående beräknade Utfall projektet tom 2016-12- utgifter under totalt 31 2017 projekt-utgifter Fastighetsinvesteringar (Endast Regionfastigheter). Redovisas per huvudprojekt. Investeringsprojekt Funktionsanpassningar Reinvesteringar Externa hyresgäster Byggnadsinventarier Summa 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Kost Delårsrapport 2017-12 Dnr: Medarbetare Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro % (ack) (1 mån släp, inget vid årsbokslut) (1 mån släp, inget vid årsbokslut) 14% 12% Total sjukfrånvaro - varav korttidssjukfrånvaro, dag 1-14 - andel långtidsfrånvaro över 60 dagar Män Kvinnor Anställda -29 år Anställda 30-49 år Anställda 50 år- 10% 8% 6% 4% Föregående år Innevarande år 9,9 3,3 53,7 8,1 10,5 6,8 11,8 9,7 10,9 4,2 46,7 11,3 10,8 6,4 12,9 11,1 2% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Föregående år Jun Jul Aug Innevarande år Sep Okt Nov Dec Målvärde Antal rehabiliteringsärenden Antal rehabiliteringsärenden (ack) (1 mån släp, inget vid årsbokslut) (1 mån släp, inget vid årsbokslut) 14 12 Antal rehabiliteringsärenden Varav avslutade rehabiliteringsärenden 10 Föregående år 31 24 Innevarande år 35 25 8 6 4 2 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Föregående år Jul Aug Sep Okt Nov Dec Innevarande år Arbetsmiljöavvikelser Arbetsmiljöavvikelser (ack) (1 mån släp, inget vid årsbokslut) (1 mån släp, inget vid årsbokslut) 1,5 Antal negativ händelse/olycka Antal tillbud Antal risk/iakttagelse Totalt antal - varav hot och våld - varav stickskador 1,0 Föregående år Innevarande år 12 4 20 36 1 0 14 3 13 30 0 0 0,5 0,0 Jan Feb Mar Hot och våld fg år Apr Maj Jun Hot och våld Inn år Jul Aug Sep Stickskador fg år Okt Nov Dec Stickskador Inn år Sida 3 / 7
Kost Delårsrapport 2017-12 Dnr: Medarbetare Kommentarer till resultat Planerade åtgärder Sida 4 / 7
Kost Delårsrapport 2017-12 Dnr: Ekonomi Ackumulerat resultat (tkr) Kostnadsutveckling 0 6,6% -1 000-6,9% 0,0% -2 000 433,8% 19,0% -3 000-0,4% -4 000-5 000-7,1% -50% -40% -30% -20% -10% Jan Feb Mar Föregeående år Apr Maj Jun Innevarande år Jul Aug Sep Budget Okt Nov 0% 10% 20% 30% 40% 50% Dec Personal Finansiellt Prognos Livsmedel Totalt Underhåll Energi Avskrivningar Förenklad resultaträkning (mkr) Ack utfall Inn år Ack Ack avv Budget från Inn år budget Motpart 1,2,3 Ack Utfall Fg år Helår Prognos Helår Budget Avv Bud mot Prog Bokslut Utf Fg år Ack Avv Fg år Intäkter Hyresintäkter samt övr fastighetsintäkter Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Landstingsersättning Övriga intäkter 0,0 4,4 177,5 0,0 32,5 0,0 0,0 210,6 0,0 19,4 0,0 4,4-33,1 0,0 13,2 0,0 0,0 204,1 0,0 28,7 0,0 0,1 197,3 0,0 19,3 0,0 0,0 210,6 0,0 19,4 0,0 0,1-13,3 0,0-0,1 0,0 0,0 204,1 0,0 28,7 0,0 4,4-26,6 0,0 3,8 Summa Intäkter 214,5 229,9-15,4 232,9 216,6 229,9-13,3 232,9-18,4 Personalkostnader Kostnader för material, varor och tjänster Lokalkostnader Planerat underhåll/avh Energi IT-konsulttjänster Avskrivningar Överföringar finansen Övriga kostnader kkl 6+7 Finansiella intäkter Finansiella kostnader -62,3-4,3-11,7 0,0-0,2-2,1-4,9 0,0-35,3 0,0-0,7-61,0-3,9-11,9 0,0-0,1-2,3-5,2 0,0-33,2 0,0-0,7-1,3-0,4 0,2 0,0-0,1 0,3 0,2 0,0-2,1 0,0 0,0-58,5 0,0-11,8 0,0 0,0-1,6-4,1 0,0-33,2 0,0-0,7-62,7-4,6-11,7 0,0-0,2-2,2-5,0 0,0-32,8 0,0-0,8-61,0-3,9-11,9 0,0-0,1-2,3-5,2 0,0-33,2 0,0-0,7-1,6-0,7 0,2 0,0-0,1 0,2 0,2 0,0 0,4 0,0 0,0-58,5 0,0-11,8 0,0 0,0-1,6-4,1 0,0-33,2 0,0-0,7-3,9-4,3 0,1 0,0-0,2-0,5-0,8 0,0-2,2 0,0 0,0 Livsmedel och övriga råvaror -97,4-111,6 14,2-125,8-100,8-111,6 10,7-125,8 28,4-218,9-229,9 11,1-235,6-220,6-229,9 9,3-235,6 16,7-4,4 0,0-4,4-2,7-4,0 0,0-4,0-2,7-1,7 Kostnader Summa Kostnader Resultat Sida 5 / 7
Kost Delårsrapport 2017-12 Dnr: Ekonomi Arbetad tid (ack) Innevarande År Föregeående År Förändring Förändring % Utförd arbetstid - varav övertid/mertid - varav timavlönade Justering timavlönade, övertid/mertid, vab. (Diff mot vald månad fg år.) Justering personer i omställningsprogrammet. Objekt 9910. Justering utvecklingsanställda. Justering inhyrd personal från externa bemanningsföretag - varav läkare - varav sjuksköterskor - varav övriga Justering inhyrd personal från resursenheten Justering för fler eller färre arbetsdagar inn år jmf med fg år Justering för en extra dag i februari (vid skottår) för arb med schema 214 165 3 083 59 823 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 213 075 4 089 58 639 0 0 0 0 0 0 0 0-572 -376 1 090-1 007 1 184 0 0 0 0 0 0 0 0 572 376 0,51-24,62 2,02 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00-100,00-100,00 Arbetad tid inkl jour/beredskap Avdrag arbetad tid under jour/beredskap 214 165 0 212 127 0 2 037 0 0,96 0,00 Arbetad tid exkl jour/beredskap 214 165 212 127 2 037 0,96 124 123 1 0,96 Antal årsarbetare utifrån arbetad tid exkl jour/beredskap Procentuell förändring antal årsarbetare jmf med fg år (ack) 14 12 10 8 6 4 2 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Föregående år Jul Aug Sep Okt Nov Dec Innevarande år Kommentarer till resultat Planerade åtgärder Sida 6 / 7
Kost Delårsrapport 2017-12 Dnr: Avslutade kommentarer till månadens utfall Sida 7 / 7
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-03-19 Kultur och bildning Jeanette Wetterström Tfn 018-611 62 67 E-post jeanette.wetterstrom@regionuppsala.se Dnr LS2018-0205 Regionstyrelsen Kultur i en nyskapande kunskapsregion: Region Uppsalas kulturplan 2019 2022 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Kultur i en nyskapande region: Region Uppsalas kulturplan 2019 2022 antas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Region Uppsala ingår i kultursamverkansmodellen, en statlig modell för att fördela statliga bidrag till regional kulturverksamhet. Modellen regleras av en statlig förordning (2010:2012), som anger att villkoret för att landsting och regioner ska kunna fördela statsbidrag är att en regional kulturplan har upprättats. En regional kulturplan ska beskriva de prioriteringar som regionen vill göra i fråga om regional kulturverksamhet som avses få statligt stöd inom kultursamverkansmodellen, prioriteringarnas förhållande till de nationella kulturpolitiska målen samt uppgifter om planerad statlig, kommunal och annan finansiering av verksamheterna. Regionfullmäktige beslutade 2014-06-16, 68, om kulturplan för perioden 2015 2017 varpå regionfullmäktige beslutade 2015-1123, 139, att förlänga kulturplanen till att även om fatta 2018. Förslag om kulturplan för 2019 2022 föreligger nu. Utöver planen lämnas årligen ekonomiska uppgifter till Statens kulturråd som är den beslutande statliga myndigheten. Dessa kompletteras av förvaltningen Kultur och bildning årligen. Statens kulturråd har utgivit riktlinjer för regionala kulturplaner. Riktlinjerna säger att det är regionerna som själva äger sina kulturplaner, men att en rad olika perspektiv och punkter ska klargöras i planen. Planen ska avse tre år, men Statens kulturråd har beviljat Region Uppsala möjlighet att den regionala kulturplanen som i det här fallet kan omfatta fyra år, vilket varit kulturnämndens beslut. Allt fler regioner övergår till att upprätta fyraåriga planer. Planen anger mål, satsningar och prioriteringar inom tre strategiska utvecklingsområden, som knyter an till den regionala utvecklingsstrategi (RUS), som Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se
2 (2) tidigare antagits av Region Uppsala. Därutöver kan ytterligare satsningar och prioriteringar tillkomma under planperioden. Konsekvenser Kulturplanen bedöms säkra måluppfyllelse samt tillgång till statlig medfinansiering av regionalt finansierad kultur för länsinvånarna under kulturplaneperioden. Beredning Förvaltningen Kultur och bildning ansvarar för att samordna processen med kultursamverkansmodellen. I enlighet med förordningen har samverkan skett med kommunerna. Dialoger med kommuner och kulturinstitutioner har hållits av såväl tjänstepersoner som på politisk nivå, till exempel inom ramen för de så kallade Kilarna samt vid kommunmöten på politisk nivå. En mängd samråd har förts med det professionella kulturlivet och med det civila samhället. Samråd har hållits med ungdomar, med etniska organisationer och med de nationella minoriteterna. Den regionala kulturplanen har remissbehandlats av ett stort antal remissinstanser under perioden december februari. Synpunkter har beaktats och övervägts inför beslut. Ärendet är berett i kulturnämnden 2018-03-26. Bilagor Kultur i en nyskapande kunskapsregion: Region Uppsalas kulturplan 2019 2022 Riktlinjer från Statens kulturråd Protokoll från kulturnämnden 2018-03-26 Kopia till Regionfullmäktige
Kulturnämnden Protokoll Sammanträdesdatum: 2018-03-26 24/18 Dnr KOB2016-0163 Fastställande av Kultur i en nyskapande kunskapsregion: Region Uppsalas kulturplan 2019 2022 Beslut Kulturnämndens beslut Regionstyrelsen föreslås besluta att föreslå regionfullmäktige att anta Kultur i en nyskapande kunskapsregion: Region Uppsalas kulturplan 2019 2022 enligt bilaga. Bilaga 24/18 Reservation Siv Godberg (M) och Claes Erlandsson (M) reserverar sig till förmån till eget yrkande. Ärendebeskrivning Region Uppsala ingår i kultursamverkansmodellen, en statlig modell för att fördela statliga bidrag till regional kulturverksamhet. Modellen regleras av en statlig förordning (2010:2012), som anger att villkoret för att landsting och regioner ska kunna fördela statsbidrag är att en regional kulturplan har upprättats. En regional kulturplan ska beskriva de prioriteringar som regionen vill göra i fråga om regional kulturverksamhet som avses få statligt stöd inom kultursamverkansmodellen, prioriteringarnas förhållande till de nationella kulturpolitiska målen samt uppgifter om planerad statlig, kommunal och annan finansiering av verksamheterna. Utöver planen lämnas årligen ekonomiska uppgifter till Statens kulturråd som är den beslutande statliga myndigheten. Dessa kompletteras årligen senast i november. Statens kulturråd har även utgivit riktlinjer för regionala kulturplaner. Riktlinjerna säger att det är regionerna som själva äger sina kulturplaner, men att en rad olika perspektiv och punkter ska klargöras i planen. Planen ska avse tre år, men Statens kulturråd har beviljat Region Uppsala möjlighet att den regionala kulturplanen som i det här fallet kan omfatta fyra år, vilket varit kulturnämndens beslut. Allt fler regioner övergår till att upprätta fyraåriga planer. Planen anger mål, satsningar och prioriteringar inom tre strategiska utvecklingsområden, som knyter an till den regionala utvecklingsstrategi (RUS), som tidigare antagits av Region Uppsala. Därutöver kan ytterligare satsningar och prioriteringar tillkomma under planperioden. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 15 (15)
Kulturnämnden Protokoll Sammanträdesdatum: 2018-03-26 Konsekvenser Kulturplanen bedöms säkra måluppfyllelse samt tillgång till statlig medfinansiering av regionalt finansierad kultur för länsinvånarna under kulturplaneperioden. Beredning Kultur och bildning ansvarar för att samordna processen med kultursamverkansmodellen. I enlighet med förordningen har samverkan skett med kommunerna. Dialoger med kommuner och kulturinstitutioner har hållits av såväl tjänstepersoner som på politisk nivå, till exempel inom ramen för de så kallade kilarna. En mängd samråd har förts med det professionella kulturlivet och med det civila samhället. Samråd har hållits med ungdomar, med etniska organisationer och med de nationella minoriteterna. Den regionala kulturplanen har remissbehandlats av ett stort antal remissinstanser under perioden december februari. Synpunkter har beaktats och övervägts inför beslut. Jeanette Wetterström, utredare, och Pernilla Högström, verksamhetschef kulturenheten, ger en muntligen föredragning av ärendet. Yrkande Kulturnämndens ordförande Johnny Svahn yrkar bifall till föreliggande förslag. Siv Godberg (M) och Claes Erlandsson (M) yrkar på att de delar som avser kultur och hälsa på sidorna 31 33 som berör tidigare Kultur på recept ska strykas ur kulturplanen. I övrigt yrkar Siv Godberg (M) och Claes Erlandsson (M) bifall till kulturplanen 2019 2022. Ordförande Johnny Svahn (S) ställer föreliggande förslag och yrkandet från Siv Godberg (M) och Claes Erlandsson (M) mot varandra och finner att kulturnämnden beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 16 (15)
Dnr KUR 2016/4528 2016-10-10 Riktlinjer för arbete med regionala kulturplaner Bakgrund och syfte Landsting och regioner äger själva sina kulturplaner, och disponerar således själva över dessas utformning och innehåll. Denna vägledning har tagits fram efter dialog med samtliga landsting och regioner inom samverkansmodellen och Samverkansrådets parter. Vägledningen syftar till att skapa tydlighet kring vad Kulturrådet och Samverkansrådet behöver som underlag inför beslut om statsbidrag. Syftet med vägledningen är att öka transparensen, säkra likabehandling och rättssäkerhet i beredning och beslut om statsbidrag. Treårig planperiod De regionala kulturplanerna avser tre år, om inte särskilda skäl finns för annat. Vill en region eller ett landsting att upprätta en kulturplan som sträcker sig över längre tid än tre år ska Kulturrådet underrättas om detta. Årliga beslut Kulturrådets beslut om statsbidrag för regional kulturverksamhet fattas årligen. Inför Kulturrådets årliga beslut finns möjlighet att inkomma med revideringar eller kompletteringar av planerna. Viss information är önskvärd att den inkommer årligen, vilket anges i vägledningen. Kulturplaner och eventuella revideringar lämnas årligen till Kulturrådet, senast under första veckan i november. Årlig uppdatering av vissa grunduppgifter För en säker och effektiv administration vill Kulturrådet att landstingen och regionerna årligen inkommer med följande information: Namn på sökande organisation Organisationsnummer Adressuppgifter Kontaktperson och kontaktuppgifter till denna Kontonummer (BG/PG) 1 av 5
Kommentarer och förtydliganden avseende paragraferna 5, 7 och 8 i förordning 2010:2012 om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 5 Med regional kulturplan avses en beskrivning av de prioriteringar som landstinget vill göra i fråga om regional kulturverksamhet som avses få statligt stöd, prioriteringarnas förhållande till de nationella kulturpolitiska målen samt uppgifter om planerad statlig, kommunal och annan finansiering av verksamheterna. Den regionala kulturplanen ska således innehålla: En beskrivning av de prioriteringar som landstinget/regionen vill göra i fråga om regional kulturverksamhet som avses få statligt stöd. Beskrivningen bör omfatta eventuella planerade väsentliga förändringar av uppdrag och/eller regional fördelning av statsbidraget i förhållande till föregående år. Informationen kan lämnas i den löpande dialogen eller skickas in årligen, om inte landsting/region har uppgifter för hela planperioden. Prioriteringarnas förhållande till relevanta nationella kulturpolitiska mål. I relation till de nationella kulturpolitiska målen vill Kulturrådet att landsting/region i kulturplanen beskriver på övergripande strategisk nivå hur man avser arbeta med diskrimineringsgrunderna, för att främja lika rättigheter och möjligheter att delta i kulturlivet, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Tvärsektoriella frågorna tas upp på verksamhetsnivå där det är relevant. Kulturrådet ser med fördel att även internationell och interregional samverkan beskrivs. Uppgifter om planerad statlig, kommunal och annan finansiering av verksamheterna. Landsting/region ska därtill lämna uppgift om planerad regional och kommunal finansiering av de verksamheter som ska få statsbidrag, relaterad till föregående år. Uppgiften kan vara preliminär och lämnas på aggregerad nivå, inte per verksamhet. Informationen får skickas in årligen, om inte landsting/region har uppgifter för hela planperioden. 2 av 5
7 Landstinget ansvarar för att den regionala kulturplanen utarbetas i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället. Samverkan och samråd är demokratiska processer som kan göra fler delaktiga och engagerade i kulturen. Landstingen och regionerna ansvarar för att samverkan och samråd sker i enlighet med förordningen, men bestämmer själva form och modell. Gällande samråden med länets professionella kulturliv och det civila samhället skiljer sig förutsättningar och relevanta aktörer, mellan såväl län som konst- och kulturområden. Samråden kan ske på övergripande nivå, kommunal nivå eller inom ramen för en kulturverksamhet. Det civila samhället kan definieras som en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen (prop. 2009/10:55). För exempel på vad det civila samhället består av och beskrivningar av sektorn, se Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) s. 63-108. Länets professionella kulturliv avser verksamma såväl inom som utom statsbidragsmottagande organisationer. I kulturplanen eller i relation till denna bör det finnas en beskrivning av hur landstinget/regionen organiserat sitt ansvar, t.ex. i vilken form samråden har skett, syftet med samråden och vilka parter som har bjudits in. Det kan med fördel också beskrivas hur det som framkommit i samverkan och samråd tas tillvara i kulturplanen och den regionala kulturverksamheten. 3 av 5
8 Med utgångspunkt i det ändamål som anges i 4 (4 Fördelningen av statsbidraget ska bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås samt ge ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer.) ska landstinget ansvara för att bidragsgivningen enligt denna förordning främjar en god tillgång för länets invånare till 1. professionell teater-, dans- och musikverksamhet, 2. museiverksamhet, 3. biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet, 4. konst- och kulturfrämjande verksamhet, 5. regional enskild arkivverksamhet, 6. filmkulturell verksamhet, och 7. främjande av hemslöjd. Landstinget får även lämna statsbidrag till sådana verksamheter som avses i första stycket och som bedrivs i form av länsöverskridande samarbeten om dessa uppfyller de krav på anknytning till landstingets område eller dess medlemmar som avses i 2 kap. 1 kommunallagen (1991:900). Landstinget får även lämna statsbidrag till konstområdesöverskridande samarbeten. Förordning (2014:1586). Bidraget till regional kulturverksamhet ska främja en god tillgång till kulturverksamhet inom de områden förordningen omfattar. Som underlag för statsbidraget bör kulturplanen därför översiktligt visa den verksamhet landstinget/regionen tänker genomföra med stöd av statsbidraget och hur den kulturella infrastruktur som finansieras med statsbidraget ser ut. Kulturplanen bör också omfatta de strategiska utvecklingsområden som landsting/region har identifierat, och motiven till dessa. Utvecklingsområden kan med fördel beskrivas, kopplat till eventuella särskilda prioriteringar som landstinget/regionen vill göra. I de fall landstingen/regionerna beskriver särskilda prioriteringar eller utvecklingsområden bör det framgå om dessa avses lösas inom ramen för ordinarie verksamhet eller genom satsningar från landstinget/regionen, eller om de förutsätter extern finansiering. Kulturrådet ser gärna en tydlig och uppföljningsbar målbild för utvecklingsområden, var landsting/region vill vara när planen är genomförd. 4 av 5
Vart och ett av de verksamhetsområden som anges i förordningen bör beskrivas i relation till relevanta nationella kulturpolitiska mål och relevant lagstiftning (t.ex. bibliotekslagen och lagen om nationella minoriteter) samt övriga relevanta nationella mål (t.ex. målen för kulturmiljöarbetet och mål för funktionshinderspolitiken). Beskrivningen bör också visa regionala prioriteringar och variationer, exempelvis genom att visa på regionala mål för kulturpolitiken. Regional museiverksamhet bör även innefatta verksamhetens arbete med kulturmiljöfrågor samt beskrivning kring den samverkan som sker kring detta. Den regionala museiverksamheten kan även omfatta arbete med bild- och form. Området konst- och kulturfrämjande verksamhet (t.ex. bild- och formkonst, teater och dans) kan beskrivas inom respektive konstområde. Dock bör det framgå vad som ingår i främjandeuppdraget. 5 av 5
Kultur i en nyskapande kunskapsregion Region Uppsalas kulturplan 2019 2022 Beslutad av Kulturnämnden 2018-03-26 1 (58)
Innehåll Region Uppsalas vision... 3 Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft... 3 Kulturpolitiska utgångspunkter 2019 2022... 4 Region Uppsalas avsikter under perioden... 4 Regionala kulturpolitiska utgångspunkter... 6 Kulturstrategiska utvecklingsområden 2019 2022... 8 UTVECKLINGSOMRÅDE 1: Konstpolitik... 9 Mål: Ett rikt konstliv i en nyskapande kunskapsregion... 9 Konstpolitiska satsningar 2019 2022... 9 Scenkonst... 10 Litteratur... 16 Bild- och formkonst... 18 Film och rörlig bild... 20 De professionella kulturskaparnas villkor... 22 UTVECKLINGSOMRÅDE 2: Kulturpolitik... 25 Mål: En hög kulturell delaktighet i en region för alla... 25 Kulturpolitiska satsningar 2019 2022... 25 Allas rätt till kulturlivet... 25 Kultur för, av och med barn och unga... 28 Kultur och hälsa... 31 Folkbildning... 33 Läsfrämjande... 35 Civilsamhället i kulturlivet... 36 Regional enskild arkivverksamhet... 37 UTVECKLINGSOMRÅDE 3: Kulturplanering... 40 Mål: En attraktiv livsmiljö i en växande region... 40 Satsningar inom kulturplanering 2019 2022... 40 Kultur och regional utveckling... 41 Konst i det offentliga rummet... 42 Mötesplatser, lokaler och arrangörer... 43 Digitalisering... 44 Regional biblioteksverksamhet... 45 Kulturarv och kulturmiljöer... 46 Regional museiverksamhet... 50 Hemslöjdsfrämjande verksamhet... 52 KULTURSAMVERKAN... 54 Mål: Tydliga strukturer för ökad regional samverkan... 54 Satsningar på kultursamverkan 2019 2022... 54 Regionala mötesplatser för dialog... 54 Genomförande och uppföljning... 58 2 (58)
Region Uppsalas vision Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Den regionala kulturplanen är Region Uppsalas beskrivning av insatser på kulturområdet under åren 2019 2022. Kulturplanen visar en viljeriktning för de kulturverksamheter som Region Uppsala ansvarar för eller samarbetar med på ett särskilt sätt. Främst ges plats åt dem som under perioden uppbär statlig medfinansiering av Statens kulturråd. Planen låter tre kulturstrategiska utvecklingsområden ta form: 1. Ett rikt konstliv i en nyskapande kunskapsregion 2. En hög kulturell delaktighet i en region för alla 3. En attraktiv livsmiljö i en växande region Rubrikerna knyter an till Region Uppsalas regionala utvecklingsstrategi (RUS) med dess tre strategiska områden. Åtagandet i RUS:en är att utveckla en kulturregion med internationell lyskraft. I kulturplanen har kulturfrågorna utvecklats och fördjupats under vart och ett av de olika områdena. Här tydliggörs vilka satsningar och prioriteringar som Region Uppsala avser att göra på kulturområdet under de kommande fyra åren. Region Uppsala vill bidra till att möjliggöra ett rikt konst- och kulturliv för invånarna i hela Uppsala län. Kultur bidrar till invånarnas möjligheter att leva ett gott liv. Det sker på platser där kulturella uttryck i samspel med människor ges förutsättningar att verka. Mötesplatserna för människor och konst och kultur kan vara fysiska eller digitala. Kultur uppstår i mellanrummen mellan mänskliga möten eller mellan olika kulturyttringar. För att nå visionen krävs samverkan. Region Uppsala samverkar med kommunerna Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Tillsammans med kommunerna och med aktörer inom olika samhällsområden, strävar Region Uppsala i riktning mot den gemensamma visionen: ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Det är Region Uppsalas ambition att i denna kulturplan visa att konst och kultur i Uppsala län är en viktig del i utvecklandet av en framgångsrik geografisk region. Region Uppsala är en av flera medspelare med syfte att stärka kulturlivet och där gemensamma resurser samlas på statlig, regional och kommunal nivå för att nå satta mål på kulturområdet i Uppsala län. Det kan innebära att arbeta med internationella förtecken för länet. 3 (58)
Kulturpolitiska utgångspunkter 2019 2022 Region Uppsalas avsikter under perioden Regional kulturplan 2019 2022 ska vara det ledande och långsiktiga styrdokumentet för den regionala kulturverksamheten. Kulturpolitiska beslut som fattas av Region Uppsala under den kommande perioden ställer sig bakom och respekterar gemensamma demokratiska värderingar med yttrandefriheten som grund. Kulturpolitiska beslut som fattas av Region Uppsala värnar principen om armlängds avstånd. Kulturpolitiska beslut som fattas av Region Uppsala ska förvalta det statliga uppdraget och eftersträva de nationella kulturpolitiska mål som beskrivs i denna kulturplan. Kulturplanen är det ledande och långsiktiga styrdokumentet för den regionala kulturverksamheten Den regionala kulturplanen ska vara ett styrdokument som vägleder det konkreta beslutsfattandet på olika nivåer. Region Uppsala har fört dialoger med kommunerna, haft samråd med länets professionella kulturliv, med institutioner, med det civila samhället, med ungdomar och vuxna. Parterna har fört fram behov, värdeord och visioner för konstoch kulturområdets utveckling i Uppsalaregionen. Sakkunniga inom verksamhetsområdena har bidragit med underlag och politiken har varit delaktig i framtagandet av planen. Det är Region Uppsalas uppgift att främja och stödja kulturlivet på bästa sätt och fatta beslut som strävar efter att nå gemensamma och överenskomna mål. Därför fungerar den regionala kulturplanen som den viktigaste kulturpolitiska utgångspunkten inför åren 2019 2022. Demokratiska värderingar med yttrandefriheten som grund Kulturplanen tar sin utgångspunkt i grundläggande värderingar som har diskuterats och överenskommits genom samverkan. Region Uppsala ingår i kultursamverkansmodellen, som är en förutsättning för att statliga bidrag årligen fördelas i stöd till regional kulturverksamhet. Modellen innebär att beslut fattas i samverkan mellan en rad olika samarbetsparter i en demokratisk process. Alla som vill ska ha möjlighet att delta i kulturlivet eller att uttrycka sig fritt genom eget skapande. Många gemensamma mål som syftar till att stärka och utveckla en demokratisk utveckling uttrycks i internationellt giltiga dokument och överenskommelser. Region Uppsala arbetar aktivt med de globala målen för en hållbar utveckling och de 17 4 (58)
delmålen i Agenda 2030. Även FN och EU är viktiga aktörer för att värna de mänskliga rättigheterna inom många olika kulturella delområden. År 2005 antogs Unescos (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar. Sverige har anslutit sig till konventionen, som är viktig i ett internationellt perspektiv. Några av dess mål är att skapa förutsättningar för kulturer att fritt kunna blomstra och samspela och på så sätt berika varandra, liksom främja fri rörlighet för idéer och kulturyttringar. Armlängds avstånd Region Uppsala ställer sig bakom principen om att respektera den konstnärliga integriteten, som det beskrivs i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kulturpolitiska positionspapper (2015). Att respektera konstnärlig integritet innebär armlängds avstånd. Kulturpolitiken ger ramar för hur de offentliga medlen får användas men den ska inte vara involverad i konstnärliga eller innehållsmässiga beslut. Politisk styrning kan ske genom att sätta ramar samt lämna generella kulturpolitiska uppdrag. Viktig är även Museilagen (2017:563) som anger att museihuvudmännen ska säkerställa museets bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll. Nationella kulturpolitiska mål Region Uppsala fördelar statsbidrag till regional kulturverksamhet. Den ansvariga statliga myndigheten är Statens Kulturråd. Region Uppsala fördelar de statliga årliga verksamhetsbidragen till regionalt kulturliv och stödjer och lämnar uppdrag till kulturinstitutioner som syftar till att uppfylla de nationella kulturpolitiska mål som antogs av Riksdagen i december 2009. Medan de regionala målen ska vara styrande för Region Uppsalas insatser på kulturområdet, är de nationella målen samtidigt vägledande. De nationella målen lyder: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att nå målen ska kulturpolitiken: Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. 5 (58)
Regionala kulturpolitiska utgångspunkter Region Uppsala är huvudman för vissa kulturinstitutioner, konst- och kulturfrämjande verksamheter, biblioteksfrämjande verksamhet och en folkhögskola. Det innebär ett särskilt huvudmannaansvar. Dessutom stödjer Region Uppsala vissa andra kulturinstitutioner, folkbildningsverksamheter, kulturorganisationer, festivaler och professionella kulturskapare ekonomiskt genom bidrag och stipendier. Kulturnämnden med dess förvaltning Kultur och bildning har Region Uppsalas uppdrag att arbeta för att verkställa beslutade kulturpolitiska mål och uppdrag. Till Kultur och bildning hör kulturdirektörens stab, enheterna Wiks folkhögskola med filialen Uppsala folkhögskola, Wiks slott och konferens, Regionbibliotek Uppsala med sjukhusbiblioteket samt Kulturenheten med strateger, projektledning för konstnärlig gestaltning och konsulentverksamheter. Kulturnämndens långsiktiga och strategiska mål är: Region Uppsala utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet. För att nå målet arbetar Region Uppsala aktivt med samverkan och regelbundna dialoger med länets åtta kommuner. Kulturplan och målsättningar har diskuterats på politisk nivå i olika forum. Tre kulturstrategiska områden De strategiska områden Region Uppsala utgår ifrån för att stödja och främja den regionala konst- och kulturutvecklingen har tre utgångspunkter: konstarternas, människans och platsens utveckling. Till dessa områden hör tre politikområden: konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. De tre områdena kan illustreras med följande modell: Figur 1: Region Uppsala utgår från tre kulturstrategiska utvecklingsområden som strävar efter att främja och stödja den regionala kulturverksamheten. Dessa tre områden hanteras politiskt genom konstpolitiska beslut, kulturpolitiska beslut och beslut om kulturplanering. Region Uppsalas politik avser att främja och stödja främst konstarternas utveckling, människornas och invånarnas utveckling samt de olika platsernas utveckling i regionen. Kultur som hållbar utveckling omfattar samtliga tre perspektiv. 6 (58)
Kultur som hållbar utveckling Kulturverksamhet bidrar till samhällets långsiktiga hållbarhet och knyter an till flera delmål i Agenda 2030. Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) beskriver de utmaningar som Uppsala län står inför till följd av en föränderlig omvärld. Av de faktorer som identifieras påverkas kulturlivet främst av en snabb globalisering och befolkningsökning, teknikförändringar och risk för ökade sociala splittringar i samhället. I de dialoger som Region Uppsala fört om den kommande kulturverksamheten i Uppsala län, har kultur förts fram som en fjärde hållbarhetsdimension tillsammans med en ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet för samhällsutvecklingen. Uppsalaregionen är en växande region och städer och orter behöver utvecklas som hållbara platser och sociala sammanhang över en längre tid, där kultur ges vikt och utrymme för de människor som bor här. Flera kommuner är tillväxtkommuner. Kulturella värden behöver beaktas tidigt i bygg- och planeringsprocesser, vid utveckling av besöksmål eller vid planering av kommunikationer. Det kräver även samverkan med de omgivande regionerna. Håbo, Knivsta, Uppsala och Östhammar har framför allt utbyten med Stockholms län, medan Älvkarleby och Tierp har ett grannskap till Gävle (Gävleborg) samt Enköping till Västerås (Västmanland) och Strängnäs (Södermanland). Närheten till Arlanda och StorStockholm medför en stor arbetspendling och många arbetsmöjligheter liksom kulturella influenser för såväl kulturellt deltagande som utövande. Det gör det enkelt att ta sig till Stockholm för att ta del av konst- och kulturupplevelser, men också att kulturskapare eller gästspel lätt tar sig till Uppsalaregionen för framträdanden här. Uppsala län saknar högre konstnärliga utbildningar, vilket medför att Stockholmsområdet lockar många unga med ambitioner att verka professionellt i kulturlivet. Det planerade fyrspåret mellan Stockholm och Uppsala kommer att leda till ökat bostadsbyggande och förbättrade kommunikationer inom hela länet och kan bidra till att professionella kulturskapare kan fortsätta bo och vara verksamma i Uppsala län i högre grad framöver. Människans förmågor till konst, kreativitet och innovationskraft hör samman med hennes drivkraft att skapa mening i tillvaron. Humanism, kultur och bildning kan bidra till att skapa förståelse i ett mångskiftande samhälle. Det ingår i det regionala uppdraget att stärka en hållbar kulturutveckling inom länet. Det kan ske genom att skapa rum för interregionala dialoger i syfte att finna gemensamma lösningar, genom att stärka samverkan med Stockholmsregionen och genom att främja Region Uppsalas möjligheter att delta i gemensamma samhällsbyggnadsprocesser där kultur får ta plats. Den fjärde dimensionen med kultur som hållbar utveckling omfattar därför samtliga tre kulturstrategiska områden. 7 (58)
Kulturstrategiska utvecklingsområden 2019 2022 På följande sidor följer en beskrivning av mål, satsningar och prioriteringar av verksamhet inom vart och ett av de tre kulturstrategiska områdena under åren 2019 2022. 1. Konstpolitiskt mål: Ett rikt konstliv i en nyskapande kunskapsregion. 2. Kulturpolitiskt mål: En hög kulturell delaktighet i en region för alla. 3. Kulturplaneringens mål: En attraktiv livsmiljö i en växande region. Målsättningar avser målbilder för kommande period inom varje kulturstrategiskt område. Målen utgår från att konst och kultur har ett egenvärde, men även att kultur kan vara främjande inom andra samhällsområden för det som brukar benämnas aspektpolitik. Målen är övergripande och kan i en årlig aktivitetsplan brytas ner i konkreta handlingar och indikatorer för uppföljning. Satsningar inom de olika strategiska områdena avser extra resurskrävande insatser som avser att stärka utvecklingen inom varje utvecklingsområde. Prioriteringar inom de olika verksamhetsområdena avser styrning av aktiviteter och resurser inom befintliga ekonomiska ramar samt inom det redan givna och grundläggande konst- och kulturpolitiska uppdraget. 8 (58)
UTVECKLINGSOMRÅDE 1: 1: Konstpolitik Mål: Ett rikt konstliv i en nyskapande kunskapsregion Region Uppsala ska verka för en främjande konstpolitik Målet för Region Uppsalas konstpolitik är att länet ska ha ett rikt konstliv av hög konstnärlig kvalitet. För att nå målet ska Region Uppsala: Underlätta för professionella kulturskapare att verka i länet genom bättre villkor och förutsättningar. Stimulera till ökad bredd och mångfald i länets konstliv. Visa öppenhet för ny teknik, nya konstformer och konstartsövergripande arbetssätt. Främja internationalisering och gränsöverskridande möten. Bidra till att konst och kultur blir mer tillgängligt i hela länet. Konst är här synonymt med konstarterna och innebär gestaltning av upplevelser, idéer och kunskap i konstnärlig form inom till exempel litteratur, bild- och formkonst, musik, teater, dans och film. Konstpolitiken omfattar även en konstnärspolitik, som handlar om de professionella kulturskaparnas villkor. Konstpolitiska satsningar 2019 2022 Under kulturplaneperioden ska Region Uppsala: Öka tillgängligheten till musik, scenkonst, litteratur och konst av hög konstnärlig kvalitet i länet genom en fortsatt utveckling av de subventionerade turnéformerna Konsertkarusellen, Scenkonstkarusellen, Litteraturkarusellen samt Konstkuben i samverkan med länets åtta kommuner. Den regionala samverkan kring turnémodellerna stärks och satsningen främjar allas möjlighet till kulturupplevelser, tillgänglighet, kvalitet och konstnärlig förnyelse i länet. Stärka de kulturella infrastrukturerna för dans, bild- och form samt litteratur genom att permanenta och vidareutveckla de tre tidigare projektbaserade satsningarna inom olika konstområden. Målet främjar konstnärlig utveckling och allas möjligheter att ta del av kulturupplevelser i sitt närområde. Satsningarna stödjer även kulturskaparnas möjligheter att verka i Uppsalaregionen. 9 (58)
Scenkonst En stor del av de statliga, regionala och kommunala insatserna för kulturlivet stödjer scenkonstens utveckling. Scenkonsten är det ekonomiskt högst prioriterade området inom konstpolitiken, vilket beror på att det är personalintensiva verksamheter med många aktörer på såväl som bakom scenen i produktionerna. Flera scener finns i Uppsala, men det byggs och skapas nya scenrum och kulturhus i länets kommuner i Enköping, Tierp, Östhammar och Knivsta som under kulturplaneperioden kommer att fyllas med innehåll och ge nya spelmöjligheter. Nya rum ger ökade möjligheter att presentera scenkonst på nya platser och blir en kvalitetshöjning för länet. Samtidigt leder det till ett stärkt samarbete mellan Region Uppsala och kommunerna, liksom mellan offentliga aktörer, producenter och olika arrangörer. Länet har idag flera viktiga scener. I centrala Uppsala finns Uppsala Konsert & Kongress (UKK), ett modernt hus med ett varierat kulturutbud, såsom spelmansstämman Oktoberstämman och en rad andra uppträdanden av internationella storheter och artister. Där huserar länsmusikorganisationen Musik i Uppland liksom Uppsala Internationella Gitarrfestival, som brukar förlägga sin festivalvecka där under hösten. UKK är en ledande aktör för besöksnäringen i länet med många besökare årligen. I Uppsala finns även Reginateatern i kommunal regi, Gottsunda Dans & Teater som är en ideell förening, Teater Blanca och Lilla Teatern för barnteater. I Tobo i Tierps kommun finns Eric Sahlström Institutet (ESI), Sveriges enda nationella folkmusikinstitut, som arbetar för folkmusik, folksång och folkdans som levande kultur i samhället och med ett särskilt uppdrag att värna om nyckelharpan. ESI har utbildningar, kurser och fördjupningar och är ett centrum i världen för nyckelharpan. ESI är ackrediterad rådgivare åt Unesco för att arbeta med rådgivning samt konventionen om skyddandet av det immateriella kulturarvet. För dansen i länet är SU-EN Butoh Company en viktig aktör som curerar konceptet K.R.O.P.P, liksom MaudsArt med Dansfiket. Sedan 2014, när Köttinspektionen etablerades, har teatern, dansen och konsten fått en ny gemensam plats i Uppsala. Köttinspektionen har även nationella och internationella residensprogram för koreografer och dansare. Statliga och regionala bidrag inom kultursamverkansmodellen lämnas till professionell teater-, dans- och musikverksamhet, som stödjer utvecklingen inom konstarterna och som utövas av professionella yrkeskårer. Verksamheterna kännetecknas av en hög kvalitet och mångsidig verksamhet med utgångspunkt i de nationella, regionala och kommunala målsättningarna. Satsning: Scenkonstkarusellen Under perioden 2019 2022 kommer Region Uppsala satsa på att vidareutveckla subventionsmodellen Scenkonstkarusellen. Det är en turnéslinga i Uppsala län som bidrar till att fler invånare har möjlighet att uppleva teater, dans och nycirkus av hög kvalitet i sitt närområde. Kultur och bildnings teaterkonsulent och scenkonstproducent genomför och utvecklar Scenkonstkarusellen i samverkan med kommunerna. Scenkonstkarusellen strävar efter att nå nya målgrupper i hela länet, till exempel genom att visa upp scenkonst 10 (58)
på oväntade platser. Ungdomar och unga vuxna är en målgrupp och strävan är att modellen framöver kan skapa en plattform för unga att bli delaktiga. Scenkonstkarusellen produceras i två olika format, ett större och ett mindre, beroende på mottagarens möjlighet att ta emot produktioner och samverka med civilsamhället i den egna kommunen. Ambitionen under kulturplaneperioden är att utveckla Scenkonstkarusellen till att samtliga åtta kommuner ingår i subventionsmodellen och att mer scenkonst kan tillgängliggöras i hela länet. En utvecklingsmöjlighet av modellen är att Region Uppsala skulle kunna ingå i det nyetablerade europeiska nätverket för turnéverksamhet på landsbygd och mindre platser European Rural Touring Forum. Ett medlemskap skulle kunna skapa internationella utbyten och att genom interregionala samarbeten i Sverige öka möjligheterna för europeiska gästspel i länet. Teater Störst utbud av teater i länet finns i Uppsala. Närheten till Stockholm och Arlanda ökar utbyten och gästspel, gör det lätt att skapa samarbeten och underlättar ett stort flöde av kontakter och utbyten för såväl utövare som publiken. Viktiga är även de fria gruppernas uppsättningar som turnerar i länet, särskilt för barnteatern. Uppsala län saknar en länsteater och Uppsala stadsteater är ofta en inspiration för de teaterintresserade i hela länet. Uppsala stadsteater AB har Uppsala kommun som ägare och huvudfinansiär och uppbär statliga verksamhetsbidrag inom kultursamverkansmodellen. Uppsala stadsteater Uppsala stadsteater strävar efter att genom en rik repertoar med hög konstnärlig nivå positionera sig som en av Sveriges främsta teatrar. Teatern ska också vara en levande mötesplats i staden som är öppen för alla medborgare, och ett kraftcentrum i länets kulturella utveckling. På de fyra scenerna spelas egenproducerade föreställningar i en mängd olika genrer. Till det kommer internationella och inhemska gästspel samt andra publika evenemang. Valet av produktioner görs utifrån en vilja att ge plats för nya röster, djärva konstnärliga grepp och uttryck som överskrider gängse normer. En stor ensemble med spännvidd beträffande ålder, etnicitet och social bakgrund är en förutsättning för att kunna upprätthålla ett generöst utbud och en dynamisk repertoar med förankring i samtiden. Uppsala stadsteater avser att utveckla sin mångåriga satsning på barn- och ungdomsverksamhet. Ett av målen är att öka barns och ungas tillgång till kultur samt inflytande i kulturlivet, exempelvis genom riktade insatser mot grupper som inte har en självklar ingång till teatern. I Uppsala kommuns modell för kulturgaranti kommer teatern att spela en viktig roll. Kostnadsfria skolföreställningar i kommunen och länet är en vital del av verksamheten, liksom dramapedagogiska aktiviteter av olika slag. Satsningen görs under föresatsen att inte enbart betrakta barn och unga som mottagare, utan att också ge dem plats på scenen eller i andra kreativa sammanhang. 11 (58)
De närmaste åren görs en satsning i flera spår på teaterns publikutveckling, som bland annat inrymmer en omfattande ombyggnad av foajé och andra publika utrymmen. Visionen är att förnya interiören på ett sätt som gör huset öppnare, mer estetiskt tilltalande och modernare ifråga om faciliteter/teknik som stärker teatern som betydande mötesplats. Satsningen är nära sammankopplad med utvecklingen av teaterns digitala scen som innehåller både konstnärliga projekt och fördjupning kring befintliga föreställningar. För Uppsala stadsteater är tillgänglighetsaspekten central ombyggnaden kommer att underlätta teaterbesöket för personer med olika typer av funktionsvariationer. Uppsala stadsteater fortsätter att aktivt utvidga sitt internationella kontaktnät. Samarbeten med utländska regissörer och konstnärer ger publiken tillgång till banbrytande konstnärliga uttryck, samtidigt som teatern blir en av de kulturaktörer som tillsammans med utbildningsväsende och näringsliv kan sätta Uppsala och länet i förbindelse med resten av världen. Uppsala stadsteaters prioriteringar 2019 2022: Eftersträva en rik repertoar med hög konstnärlig nivå som ska vara en kraft för hela den regionala kulturutvecklingen. Utveckla foajéer, teknik och teaterhusets interiör för att stärka teatern som öppen mötesplats för alla människor i staden och i länet. Fortsätta att utveckla och bygga barn- och ungdomsverksamheten konstnärligt såväl som pedagogiskt för fler barn och större bredd. Arbeta med den digitala scenen och skapa digital interaktion mellan teater och publik. Stärka den internationella lyskraften genom att arbeta med internationella gästspel, samarbeten och utbyten. Sätta fokus på de nationella minoriteterna. Teaterns prioriteringar under kulturplaneperioden svarar väl mot samtliga nationella kulturpolitiska mål. Inte minst rör det mål som lägger tonvikten på konstnärlig kvalitet och förnyelse, att främja internationella utbyten och samverkan, barns och ungas rätt till kultur samt även funktionshinderspolitiken. Främjande av teater De regionala konsulenterna vid Kultur och bildning stödjer konstarterna på en regional nivå. För teaterkonsulenten innebär det att stödja förutsättningarna för teater i hela länet. Teaterkonsulenten har dubbla uppdrag, dels av Region Uppsala och dels av organisationen Riksteatern Uppsala län och arbetar då med att stödja de lokala Riksteaterföreningarna samt den regionala föreningens styrelse. Riksteatern är en paraplyförening för länets arrangörsföreningar och erhåller årligt verksamhetsbidrag från Region Uppsala. Därutöver främjar och fortbildar teaterkonsulenten olika målgrupper inom scenkonstområdet i nära samverkan med scenkonstproducenten, som arbetar med produktion och repertoarläggning av Scenkonstkarusellen. 12 (58)
Region Uppsalas prioriteringar 2019 2022: Vidareutveckla Scenkonstkarusellen tillsammans med länets kommuner. Främja tillgänglig scenkonst vid funktionsvariationer genom inspiration från nationella och internationella tillvägagångssätt. Utveckla arbetet med dramapedagogisk verksamhet riktat till pedagoger i skola och kulturskolor i länet, samt främja barns och ungas eget skapande under skolloven. Kartlägga behov av förnyade former av arrangörsstöd och öka stödet till de fria professionella utövarna inom scenkonsten. Göra insatser för de nationella minoriteterna till exempel med riktade insatser för scenkonsten inom minoritetsspråken utöver redan återkommande finska gästspel. Prioriteringarna eftersträvar de nationella kulturpolitiska målen om kvalitet och förnyelse för teaterns förutsättningar i länet, barns och ungas rätt till kultur, internationella utbyten och ökat deltagande i kulturlivet. Dans Utvecklingen av den professionella dansen stöds genom samverkan mellan aktörer och offentliga organisationer. Från regionalt håll görs insatser för att stärka dansarnas och dansområdets förutsättningar att verka långsiktigt i länet. Samverkan med andra län och aktiviteter sker genom olika nätverk och är centralt för att lyckas. Satsning: Dans i rörelse Att stärka dansen och dess kulturella infrastruktur i Uppsala län är ett fortsatt prioriterat område för Region Uppsala under kommande period. Ett viktigt steg är att Kultur och bildning numera är medlem i Dansnät Sverige som bidrar till ökade möjligheter för publiken att få en dansupplevelse i närområdet genom dansgästspel och beställningsverk. Även scenkonstproducenten planerar för att minst en produktion i turnéprogrammet under ett spelår i Scenkonstkarusellen, ska vara en dansföreställning. Det saknas institutioner för professionell dans inom kultursamverkansmodellen i Uppsala län. Tidigare var utbudet av dans koncentrerat till Stockholm men sedan projektet Dans i rörelse påbörjades har utbudet av dans på länets scener ökat betydligt. Region Uppsala erhöll 2015 ett treårigt utvecklingsbidrag från Statens Kulturråd för projektet och avsikten är att permanenta de förstärkningsinsatser som påbörjats. Efter projektet kommer namnet Dans i rörelse fortsätta att känneteckna satsningen på att stärka den kulturella infrastrukturen för professionell danskonst i Uppsala län. Det sker genom insatser på tre områden: Tillgänglighet och kulturell infrastruktur, med fokus på arrangörer, publikutveckling och att främja tillgången till danskonst för invånare i hela länet. 13 (58)
Utveckling av den nutida dansen, med fokus på internationellt och interkulturellt utbyte, mångfald och konstnärlig förnyelse. De professionella dansarna och koreograferna, med fokus på mötesplatser, fortbildning och andra stödjande insatser för målgruppen. Arbetet fortsätter publikt och pedagogiskt genom bland annat arrangemang av danssamtal, kringaktiviteter, workshops och masterclasses, vilket ökar kunskapen om dans och når en bredare publik. Mentorskapsprogram och residens för dansare och koreografer erbjuder plattformar för erfarenhets- och kunskapsutbyte samt konstnärlig utveckling. Samarbetet med Uppsala Konsert & Kongress är lyckosamt för att kunna erbjuda nationella och internationella gästspel, men en utvecklingsmöjlighet är även att finna fler samarbetsparter inom Dansnät Sverige. Även gränsöverskridande samarbeten mellan dans och konst uppmuntras genom beställningsverk som produceras på annorlunda spelplatser och undersöker det offentliga rummet och hur detta aktiveras med danskonst. Prioriteringarna möter väl de nationella kulturpolitiska målen samt stärker dansens kulturella infrastruktur i länet. Främjande av dans Danskonsulenten vid Region Uppsala arbetar aktivt med att realisera visionerna i satsningen Dans i rörelse. I Uppsala län finns professionellt verksamma inom danskonsten. Förutsättningarna för att vara professionellt verksam i länet har förbättrats. Danskonsulenten arbetar för att stärka och skapa strukturer för den professionella dansen medan danspedagogen främst utvecklar barns och ungas eget skapande. Uppdraget är att främja, samordna, utveckla och stärka dans som konst- och uttrycksform. Samverkan sker även med scenkonstproducenten. Tillgänglighet, jämlikhet och mångfald är aspekter i arbetet, liksom att öka kunskapen om dans och lyfta dans för dem med funktionsvariationer. En strävan är att bidra till nya tankar kring vad dans är och ställa frågor om vilka kroppar och åldrar som får ta plats på scenen, för att utmana stereotyper. Inom ramen för den professionella dansen ska länet erbjuda en mångfald av dansuttryck, bland annat med fokus på de nationella minoriteterna. Danspedagogen arbetar med att främja och utveckla dans som konst- och uttrycksform med barn och unga som prioriterad målgrupp. Uppdraget är att verka strategiskt och för en hållbar utveckling inom det danspedagogiska fältet. Det sker mot bland annat universitet, skola och förskola, dansskolor samt ungdomsverksamhet på fritiden. Koreografitävlingen Skapa dans för unga, samarrangemang med kommunerna kring dans för barn i länet, sommarjobb inom dans och olika dansprojekt arrangeras. Pedagogen strävar efter att utveckla samarbetet med Uppsala universitet för att öka kunskaperna om dans ur ett pedagogiskt perspektiv. 14 (58)
Region Uppsalas prioriteringar 2019 2022: Fortsätta driva satsningen Dans i rörelse. Samverka kring konstartsövergripande kompetensutveckling. Förstärka det nätverk för dans som konsulenten anordnar och testa nya metoder för erfarenhetsutbyten och inspiration. Samverka med och stödja dansare och koreografer i länet. Fortsätta samarbetet med Uppsala Konsert & Kongress om Dans för ung publik. Musik Musiklivet i länet är omfattande. Uppsala är körtätt och Uppsala universitet, studentnationerna, Svenska kyrkan, andra samfund och kulturföreningar har tillsammans ett omfattande musikutbud. Många unga människor i länet framför livemusik, men det råder brist på mellanstora scener särskilt i Uppsala, vilket försvårar erfarenhetsbyggande och återväxt inom moderna musikgenrer för såväl kulturskapare som arrangörer. Steget kan vara stort till de större musikscenerna till exempel Katalin i Uppsala och Uppsala Konsert & Kongress. Eric Sahlström Institutet (ESI) i Tobo anordnar konserter och insatser för att främja de professionella inom folkmusikgenren. Ett samarbete mellan ESI, Musik i Uppland och Upplands spelmansförbund är Uplands låtverkstad (ULV). Många musikstilar faller dock utanför uppmärksamheten inom kultursamverkansmodellen och stöds genom andra bidrag på lokal eller regional nivå. Det kan vara nutida och nyskriven musik, experimentell musik, fri-improviserad musik, electronica, pop, rock och roots. Inom verksamhetsområdet för professionell musik inom samverkansmodellen är det Musik i Uppland som har i uppgift att presentera musik av hög konstnärlig kvalitet i hela länet. De har repetitioner och konserter i Uppsala Konsert & Kongress, där de också hyr kontorslokaler. Musik i Uppland Levande musik av hög kvalitet ska finnas att tillgå oavsett vem du är eller var i länet du bor. Det är den grundläggande tanken med Musik i Upplands uppdrag. Målet är att nå alla invånare i alla delar av samhället. Stiftelsen Musik i Uppland har Region Uppsala som huvudman och uppdragsgivare. Organisationen arbetar med musik i många olika konstellationer och genrer och vill presentera professionella konserter i hela länet med såväl ett nationellt som internationellt utbud. Vidare genomför Musik i Uppland projekt, workshops, amatör- och arrangörsstödsinsatser. Musik i Uppland har flera olika ensembler Uppsala Kammarsolister, Linnékvintetten, Trio X och Uppsala Kammarorkester. En etablerad och uppskattad turnéverksamhet är Konsertkarusellen, som genom omfattande subventioner och kommunal medfinansiering samarbetar med lokala arrangörsföreningar och stödjer musikturnéer i länet. Konsertkarusellen erbjuder professionell och hög musikalisk kvalitet såväl i städerna som 15 (58)
på mindre orter. Inriktningen mot barn och unga inom en rad musikstilar sker genom Imagine som ger tillfälle för unga att uppträda på en stor scen. Dessutom anlitas ett stort antal frilansande ensembler och musiker regelbundet. Det pågår ett ständigt arbete med att hitta nya infallsvinklar, nytt innehåll och nya format att presentera musiken på. Det innebär att öppna dörrar för nya upplevelser, ny publik och nya möten. Under kulturplaneperioden avser Musik i Uppland att: Fokusera på frågor som rör jämställdhet, tillgänglighet, interkulturellt och internationellt arbete. Regelbundet framträda inom Region Uppsalas och kommunernas Kultur i vårdenverksamhet. Diskussioner förs om hur insatser ska kunna göras för att tillgängliggöra musikutbudet via digitala lösningar och sociala medier. En strävan är att även ingå i fler internationella utbyten och samarbeten. De nationella och regionala kulturpolitiska målen är implementerade i Musik i Upplands verksamhet på olika sätt. Prioriteringarna handlar om allas tillgång till kulturupplevelser, kvalitet och konstnärlig förnyelse, att levandegöra kulturarvet, främja internationellt och interkulturellt utbyte samt främja barns och ungas rätt till kultur. Musik i Upplands prioriteringar 2019 2022: Förstärka pedagogiska insatser för barn och unga avseende skolkonserter och offentliga konserter. Värna det fria professionella musiklivet genom engagemang av musiker och beställningar av nykomponerade verk och arrangemang. Öka närvaron i länet utöver Konsertkarusellen genom ett fördjupat samarbete med länets kommuner och civilsamhället. Verka för att nå länsinvånare med ursprung i andra länder och med andra musikaliska rötter, för musikaliskt utbyte och för att bredda publiken. Ingå samarbeten med regionala musik- och kulturorganisationer och länets övriga kulturliv avseende konserter och projekt. Litteratur Uppsala län har ett rikt litterärt arv och är en levande skrivarregion med många aktiva författare på alla nivåer, såväl professionella som amatörer. Litteraturen har sedan flera år varit ett prioriterat utvecklingsområde i de regionala kulturplanerna. Region Uppsala stödjer Litteraturcentrum i Uppsala län och samarbetar med Uppsala Författarsällskap. Viktiga i länet är även skrivarlinjerna på länets båda folkhögskolor. Länets litterära arv vårdas även genom kontakter med och stöd till Jan Fridegård Sällskapet och Stig Dagerman-sällskapet. I anknytning till deras författarskap delas priser ut till samtida verksamma författare. 16 (58)
Länet präglas av en mångfald av invånare och litterära uttryck. Här finns exilförfattare och de som skriver på andra språk än svenska. Runt om i världen förföljs författare, skribenter och konstnärer när de använder sig av rätten att fritt uttrycka sina åsikter. För att stödja yttrandefriheten och det fria ordet erbjuder Uppsala kommun sedan år 2008 Fristad Uppsala, ett tvåårigt vistelsestipendium som söks genom medlemsorganisationen ICORN för förföljda författare, skribenter och konstnärer. En god tillgång till och kännedom om olika litterära traditioner kan gynna förnyelsen av litteraturen som konstform, liksom vara en inspiration för samtida kulturskapare. Poetiska och nylitterära former har ofta ett ungt tilltal, såsom Poetry Slam. Ordsprak, Uppsala Internationella Poesifestival, har utvecklats till Nordens största poesifestival för Spoken word och hålls årligen i Uppsala på Reginateatern. Där gestaltas litteraturen på en internationell och gränsöverskridande scen, med uppläsning av texter i samspel med publiken. Samtidslitteraturen omfattar såväl professionella författare som dramatiker, poeter och översättare. Författarnas, litteraturens och läsningens villkor förändras snabbt på den litterära marknaden. Det totala medieutbudet har de senaste decennierna ökat enormt, och liksom andra medier förlorar boken snabbt sin aktualitet då det ständigt utkommer nya, konkurrerande titlar. Samtidigt breddas och förbättras tillgången till litteratur genom ny teknik för att lyssna, läsa och skriva via ljudböcker, e-böcker och olika litterära appar. Skaparvillkoren och möjligheterna att verka konstnärligt som yrkesverksam påverkas av villkoren på litteraturens fält. Här har Kultur och bildning identifierat att skribenter kan behöva konstpolitiska stödformer, för att främja en gynnsam utveckling av litteraturens ställning i länet. Region Uppsalas prioritering 2019 2022: Vid anlitandet av författare, dramatiker, poeter och översättare tillämpa Sveriges Författarförbunds arvodesrekommendationer. Satsning: Litteraturens fält Region Uppsala strävar efter att stödja författarna och förstärka den kulturella infrastrukturen för litteraturen som konstområde i Uppsala län. Regionbibliotek Uppsalas arbete med litteraturen som konstform har visat att eftersökta behov hos författare ofta handlar om möjlighet till utbyten med kollegor, ökad kunskap om bokmarknaden samt möjligheterna att göra research. En litteraturkonsulent har tillkommit under senare år. Det tidigare utvecklingsprojektet Den utökade litteratursatsningen som delfinansierades av Statens Kulturråd, har nu permanentats och fortsätter utvecklas under namnet Litteraturens fält. Litteratursatsningen omfattar bibliotekspersonal och folkbibliotek, de professionella författarna, civilsamhället, folkbildningen samt bokbranschen i vid 17 (58)
mening. Tidigare har en författarutredning och en forskningsrapport genomförts inom projektet. Satsningen fortgår genom att stödja litteraturlivets utveckling regionalt och skapa en relation till andra regionala konstformer och arbetsfält. Ökad samverkan planeras med det nationella och internationella kulturlivet. Värdefull kunskapsdelning sker med andra län och regioner genom nätverksträffar och löpande kontakter. Arbetssättet utgår från begreppet relationell bildning, som är ett fokus på samverkan med länets alla aktörer inom litteraturområdet. Litteratursatsningen omfattar även ett mentorskapsprogram som startade 2017. Samverkan sker med Uppsala kommuns fristadsförfattare, som har möjlighet att delta. En viktig del av satsningen utgörs av Litteraturkarusellen, som arrangeras av Regionbibliotek Uppsala med kommunal medfinansiering. Litteraturkarusellen erbjuder högkvalitativa program av författarbesök och skrivarverkstäder som turnerar i länets alla kommuner. Det finns ett behov av att skapa litterära scener i länet, som kan bidra till att stärka strukturerna för litteraturen som konstform. Bibliotek Uppsala har en författarscen med regelbundna program. Litteratursatsningen eftersträvar de nationella kulturpolitiska målen för litteraturen, där litteraturen som konstform och läsning som konstnärlig upplevelse samt som en väg till bildning betonas. Fler aktörer inkluderas för att nå utveckling och utmana befintliga mönster på litteraturfältet, så att möten mellan skrivare och skrivarintresserade i alla åldrar sker. Kulturjournalister, översättare och kritiker är litterära upphovspersoner som behövs för ett vitalt litteraturliv och för att litteraturen som konstform ska fortsätta utvecklas. Mötesplats Litteratur är sammankomster för branschen på olika teman i arrangemang av Regionbibliotek Uppsala. Litteratursatsningen ska undersöka internationella utbyten genom residensverksamhet, liksom samverkan mellan konstarter. Erfarenheter visar att kulturskapare via residensprogram tar steg vidare mot professionalisering. Bild- och formkonst I länet finns många aktiva bild- och formkonstnärer. De institutioner i länet som arbetar aktivt med bild- och formkonsten är kommunala eller drivna av fria aktörer och föreningar. Uppsala konstmuseum, Bror Hjorths hus, Köttinspektionen och Uppsala konstnärsklubb med ansvar för verksamheten vid Galleri 1, Å-huset samt Barnens Å-hus, har alla verksamhet i Uppsala. I övriga kommuner kan nämnas Laxön i Älvkarleby, Konsthallen i Enköping, Tierps konstförening i samarbete med Tierps bibliotek och Sadelmakarlängan i Österbybruk. Ett mindre antal gallerier finns i länet och en kartläggning av dessa som gjordes hösten 2015 visade att ett antal residensverksamheter har startats i länet under de senaste åren. Sammantaget ger dessa förutsättningar en god möjlighet till olika typer av samarbeten. Nya insatser kan stärka bild- och formkonstområdet i länet. 18 (58)
På statlig nivå har bild- och formområdet förts in i kultursamverkansmodellen år 2018 i enlighet med regeringens handlingsplan för bild- och form. Genom nio punkter stärks området samt genom en utredning om konstnärernas villkor, den s.k. konstnärspolitiska utredningen som tillsattes. På regional nivå eftersträvas att tillgängliggöra bild- och formkonst för fler. Dessutom ska olika insatser förbättra förutsättningarna för konstnärer att vara verksamma i länet. Satsning: Breddad plats för konst Region Uppsala har genomfört en kraftig resursförstärkning på främjandeverksamheten inom bild- och formkonsten i och med att bild och form tillkom som ett område i kultursamverkansmodellen. Ytterligare en åtgärd har varit att Kultur och bildning initierat utvecklingsprojektet Breddad plats för konst med stöd från Statens Kulturråd. Under den kommande kulturplaneperioden är ambitionerna att permanenta arbetssätten efter projektets upphörande. Breddad plats för konst syftar till att stärka och utveckla bild- och formområdet regionalt genom satsningar inom pedagogik, infrastruktur och metodutveckling. Målet är en ökad delaktighet bland länets invånare och tillgängliggörande av den samtida konsten för invånarna på nya platser och genom nya metoder. Det handlar om geografisk spridning och infrastruktur, om att stödja de professionellt verksamma bild- och formkonstnärerna i länet och om att utveckla konsten i den offentliga miljön genom mentorskapsprogram. Förhoppningen är en breddad delaktighet där den konstpedagogiska kompetensen kommer att utvecklas i satsningar tillsammans med närliggande län. Tillkommer gör även insatser inom normkritik och HBTQ-perspektiv kopplat till bildkonsten. Ett viktigt inslag för spridning och tillgänglighet till konstlivet är arbetet med Konstkuben, som är en mobil utställningsyta som erbjuder länets invånare möjligheten att ta del av samtidskonst på olika platser i länet. Syftet är att bild- och formkonst ska nå ännu fler invånare i länet, men också att erbjuda en plattform för aktuella samtal och debatter. Främjande av bild och form Vid förvaltningen Kultur och bildning finns en konstkonsulent som på heltid stödjer, främjar och utvecklar bild- och formområdet i länet. Kvaliteten har stärkts betydligt och nätverk för länets kommuner har byggts upp för att stärka infrastrukturen och förutsättningarna för bild- och formområdet i hela länet. Ett ökat fokus ligger på projekt som når länets alla invånare och som ökar tillgänglighet och delaktighet och motverkar åldersdiskriminering inom konstområdet. Ett utvecklingsarbete sker inom det konstpedagogiska arbetet för att erbjuda fortbildning för utställningsarrangörer, tjänstepersoner och professionella bild- och formkonstnärer. Det genomförs genom ett interregionalt samarbete kring Konstdygnet med ambulerande 19 (58)
värdskap. Satsningen VideoGUD fortsätter i samverkan med Gävleborgs och Dalarnas län och undersöker videokonstens möjligheter att finna nya platser. Ett nytt inslag är samverkan med dansen. Tillsammans produceras beställningsverk på annorlunda spelplatser där verken undersöker det offentliga rummet och hur det kan aktiveras. En förstudie i samarbete med UniArt under ledning av Rasmus Ölme har initierats för ett mer långsiktigt forskningsarbete. Flera beställningsverk har hittills genomförts. Region Uppsalas prioriteringar 2019 2022: Kartlägga de professionella bildkonstnärernas arbetsvillkor i länet. Detta som grund för en handlingsplan för bild- och formområdet i länet och för att få gemensamma mål och strategier för professionella konstnärer, utställningsarrangörer och kommunala verksamheter inom området. Permanenta projektet Breddad plats för konst och utveckla Konstkuben. Stödja länets kommuner i deras arbete med enprocentsregeln. Regeln innebär att motsvarande en procent av byggkostnaderna avsätts till konstnärlig gestaltning av de byggda lokalerna. Samverka med Uppsala stadsteater och Uppsala kommun för att fortsätta visa samtida offentlig konst i teaterns galleri. Galleriet fungerar som en plattform för diskussion och medborgardialog kring offentlig konst. Låta barn och unga möta och själva få skapa konst, genom samarbeten med befintliga institutioner, fria aktörer och studieförbund. Film och rörlig bild Film och rörlig bild är ett område i förändring. Den snabba tekniska utvecklingen och den digitala tekniken har gjort det billigare och mer tillgängligt för fler människor att vara verksamma inom området och kunna uttrycka sig konstnärligt genom film och rörlig bild. Det skapar en grund för att fler erfarenheter visas fram genom film och rörlig bild. Det gynnar en bredd och mångfald av berättelser på det sätt som visionen är för den nya svenska filmpolitiken som trädde i kraft 1 januari 2017 sida vid sida med kvalitetsmålen. De filmpolitiska mål som satts av Riksdagen är: Utveckling och produktion av värdefull svensk film sker kontinuerligt och i olika delar av landet. Allt fler ser värdefull film som sprids och visas i olika visningsformer i hela landet. Filmarvet bevaras, används och utvecklas. Svensk film sprids alltmer utomlands och kvalificerat internationellt utbyte och samverkan sker på filmområdet. Barn och unga har goda kunskaper om film och rörlig bild och ges möjligheter till eget skapande. Jämställdhet och mångfald präglar filmområdet. Filmen bidrar till att stärka yttrandefriheten och det offentliga samtalet. 20 (58)
I Uppsala län finns ett växande antal kulturskapare som på hel- eller deltid utrycker sig genom film. De produktioner som erhåller regionalt stöd får numera allt större spridning såväl regionalt, nationellt som internationellt. Film och rörlig bild är relativt enkelt och billigt att sprida internationellt genom textning och via nätet. På samma vis kan internationell film visas lokalt, något som sker vid Uppsala Internationella Kortfilmfestival som har blivit ett årligt och uppskattat inslag i Uppsalas kulturliv. Nu bildas fler lokala filmfestivaler, till exempel i Tierp, vilket ökar möjligheterna för kulturskapare att delta med sina verk och möta en publik. Runt om i Uppsalaregionen finns intressanta miljöer som har en relativt outnyttjad potential som inspelningsplatser, det gäller kulturhistoriska miljöer, stadsdelar och landsbygd. Det finns få filmutbildningar i länet, men Biskops Arnö Nordens folkhögskola har dokumentärfilmskurser som är eftertraktade. I avsaknad av filmrelaterade institutioner och centrala produktionsbolag är den regionala filmverksamheten istället ett nav för det fria filmskapandet i länet. Filmkulturell verksamhet Region Uppsalas filmkonsulentverksamhet består av en konsulent och en mediepedagog. Deras uppdrag är att utveckla och öka kunskapen om film, media och den rörliga bilden genom en rad fortbildningsinsatser för länets invånare. Dessa riktas främst till lärare, filmare och barn och unga. För de unga är syftet att främja eget filmskapande. Samverkan sker även konstartsöverskridande med övriga konsulentverksamheter inom andra konstformer. I en värld där filmen och den rörliga bilden intagit en stark ställning är betydelsen av pedagogiska verktyg viktig. Praktiska och teoretiska lärarfortbildningar, workshops för olika åldersgrupper, samt stödjandet av skolbio i länet ordnas. Insatser görs även inom Skapande skola. Ännu en uppgift är att kunna föreslå konstnärlig kompetens och fördjupad kunskap i att använda film och rörlig bild i skolundervisningen eller vid kommunernas kulturskolor. Filmkonsulenten lämnar produktionsbidrag. Stödformerna utgår från förutsättningen att kulturskaparna arbetar i litet format med en oftast liten filmbudget och relativt begränsade ekonomiska förutsättningar beroende på de regionala befintliga resurserna. Därutöver anordnas nätverk som växlar mellan erfarenhetsutbyten i liten skala till master classes med professionella filmskapare, som ger professionella kulturskapare arbetstillfällen. Även inom det filmkulturella området planeras igångsättandet av mentorskapsprogram och residensverksamhet. Till filmverksamhetens resurser finns även ett teknikförråd bestående av kameror, mikrofoner, ljud- och ljusutrustning samt en steadicam som lånas ut kontinuerligt till filmproduktioner i länet. Då filmverksamheten är en liten del i Kultur och bildnings verksamhet har mycket vunnits genom samarbeten med andra län. Tillsammans med filmverksamheterna i Södermanland, Västmanland och Örebro län har Noomaraton utvecklats till en nationell 21 (58)
tävling i spontanfilm. Samarbetet erbjuder vidare gemensamma kurser för filmare, biografträffar för biografidkare och kommunala tjänstemän, samt satsningen på unga talanger genom festivalerna UngFilmFramåt och Spektra. Ett fortsatt utvecklingsarbete kan garantera en hög utbildningskvalitet. Arbetet med VideoGUD resulterar i att nyproducerad videokonst visas på allmänna platser såsom på folkhögskolor, bibliotek och kulturhus. Region Uppsalas prioriteringar 2019 2022: Att utveckla de regionala festivalerna och visningskvällarna till större plattformar för möten och utbyten, särskilt inom kort- och dokumentärfilm och därmed främja visningsmöjligheter på biograf och genom nya visningsfönster. Inrätta ett utvecklingsprojekt inom film och rörlig bild i syfte att förstärka infrastrukturen i likhet med övriga konstartsområden, för att främja möjligheter till mentorskap och residens även inom film och rörlig bild. Fortsätta samarbetet med Uppsala Internationella Kortfilmfestival, som genom en organiserad distributionsplan kan erbjuda ungdomar, vuxna och större grupper visningar av internationell kortfilm på olika platser i länet, där även möten mellan lokalt verksamma filmare och filmare från olika delar av världen främjas. Vidareutveckla VideoGUD med fler visningsstationer samt öka den regionala anknytningen genom att använda stationerna som fönster för regionalt producerad film. De professionella kulturskaparnas villkor Jämte kulturinstitutionerna finns det som brukar kallas det fria kulturlivet. Dit hör länets professionella kulturskapare som söker en konstnärlig väg på egen hand och genom egna konstnärliga uttryck. Kulturskaparna är professionella i den mening att de ofta har lång konstnärlig utbildning och erfarenhet bakom sig men utövar sitt yrke på platser utanför institutionernas scener och visningsrum eller genom tillfälliga projekt, samarbeten och engagemang. Professionella kulturskapare verkar även vid kulturinstitutionerna, men medan kulturinstitutionerna uppbär årliga verksamhetsbidrag är villkoren för de professionella kulturskaparna begränsade och ofta ekonomiskt utmanande. De behöver en särskild konstnärspolitisk uppmärksamhet och ett stöd för sin verksamhet. Forskning har visat att den kreativa kärnan för vad som skapar en kulturell hållbarhet på sikt i ett samhälle de enskilda kulturskaparna sällan erhåller den ekonomiska förtjänsten för sina idéer och konstnärliga verk, även om de kan bli ekonomiskt lönsamma på sikt. Därför är det av vikt att stödja en kulturell infrastruktur som ger professionella kulturskapare och fria grupper en bättre möjlighet att fördjupa och utveckla sitt eget skapande och bidra till det regionala konst- och kulturlivets utveckling. Det är vanligt att professionella kulturskapare saknar fasta anställningar, är frilansare, kombinatörer eller har andra deltidsjobb för att få en möjlighet att fortsätta sin konstnärliga yrkesbana. De kan ha olika uppdragsgivare eller vara egna företagare. Det är av vikt att stödja de professionella kulturskaparna i deras drivkrafter och skapa ett 22 (58)
spelrum för kulturskapandets villkor. Det kan ske genom en konstnärspolitik som strävar efter att stödja arrangörskap, ge bättre förutsättningar på platser för kultur, sociala arenor, nätverk och goda arbetsmöjligheter i länet. Utbildningsmöjligheter till konstnärliga yrken finns inom Uppsala län vid de båda folkhögskolorna Biskops Arnö och Wik. Folkhögskolorna bidrar till ett rikt konstliv i länet genom att utbilda människor inom foto, film, musik, teater, prosa, lyrik och dramatik. Många folkhögskoleelever har fortsatt att utöva sitt konstnärliga yrke på en hög nivå. Utbildningarna på länets folkhögskolor skapar arbetstillfällen för professionella kulturskapare genom anställningar eller genom att vara gästlärare. Professionella författare, filmare eller musiker bidrar till att hålla en fortsatt konstnärlig kvalitet på utbildningarna. Prestigeutbildningar brukar nämnas vara Biskops Arnö författarskola och Nordens Fotoskola, som håller en erkänt hög kvalitet. På Wiks folkhögskola erbjuds eleverna erfarenheter av olika konstnärliga yrkesområden genom lärarnas påbörjade samarbete över konstartsgränserna. Region Uppsala kommer fortsätta att tillhandahålla bidrag och stipendier som kan komma professionella kulturskapare och det fria kulturlivet tillgodo. Varje år utdelas ett tvåårigt konstnärligt utvecklingsstöd. Det är ett arbetsstipendium till en enskild professionell kulturskapare på 100 000 kronor per år och delas ut till yrkesverksamma inom olika konstarter. Ett sådant stöd kan bidra till en möjlighet att ägna sig åt ett konstnärligt utvecklingsarbete under en längre sammanhängande tid. Även på kommunal nivå ges en mängd bidrag och stipendier till det fria kulturlivet. Sedan många år delar Region Uppsala även ut årliga kulturstipendier inom en rad olika konstartsområden. Samtliga stipendieformer har varje år många sökande och det visar behovet av ekonomiskt stöd till professionella kulturskapare. För fria grupper och kulturföreningar finns möjlighet att ansöka om projektbidrag, för nyskapande initiativ och kulturprojekt med regional anknytning. Även projekt med internationella inslag samt professionell kultur för barn och unga prioriteras. De regionala konsulenterna gör särskilda insatser för att stödja utvecklandet av den kulturella infrastrukturen och professionella kulturskapare inom de olika konstartsområdena. Konsulenterna bidrar till att stärka konstarternas synlighet i länet, göra kartläggningar, anordna kompetensutveckling och stödja de professionella utövarnas förutsättningar inom Uppsalaregionen. Ett mål för samtliga konsulenter är att arbeta konstartsövergripande, utbyta erfarenheter, skapa en bredare kunskapsbas och stödja samarbetsmöjligheterna hos de professionella kulturskaparna. Tillsammans stärker Region Uppsala under kommande kulturplaneperiod möjligheterna för professionella kulturskapare att kunna ta del av mentorskapsprogram och residensverksamheter inom konstområdena främst dans, bild och form, samt litteratur. Mentorskapsprogrammen kan vara viktiga för dem som befinner sig tidigt i yrkeskarriären. Mentorskap är en kompetensutveckling för både mentorer och adepter på många plan, konstnärligt och yrkesmässigt. Region Uppsala samverkar även med Konstnärernas riksorganisation i projektet Konsten att delta, för att underlätta för nyanlända professionella bildkonstnärer att bli verksamma i länet. På musiksidan sker samverkan med professionella 23 (58)
kulturskapare genom att Musik i Uppland anlitar många frilansande musiker och genomför samarbeten. Därtill görs beställningsverk. De regionala konsulenterna håller liv i kontakter och arrangerar mötesplatser, nätverk och workshops kring aktuella frågor. En viktig fråga som aktualiserats under senare år är den om hot och våld mot professionella kulturskapare. Medan myndigheter och kulturinstitutioner har ett organiserat säkerhetsarbete vid incidenter saknar enskilda kulturskapare helt skyddssystem. Region Uppsala fortsätter därför att arbeta aktivt med frågan i samverkan med de professionella kulturskaparna. Andra frågor som är viktiga för kulturskapare är att det behöver finnas gynnsamma förutsättningar för att kunna fortsätta vara verksam i länet. Många yrkesverksamma kulturskapare flyttar till Stockholm och söker yrkesmöjligheter där. Stödformerna på nationell nivå kommer inte heller professionella kulturskapare som är verksamma utanför Stockholmsområdet tillgodo i lika hög grad. Uppsalaregionen rymmer såväl städer som landsbygd. På landsbygden finns möjligheter till lokaler och ateljéer till lägre hyror. I städerna saknas lokaler till rimliga hyror, men där finns de konstnärliga sammanhangen och kontaktytorna. Uppsala kommun har under de senaste åren infört ett särskilt ateljéstöd. Region Uppsalas prioriteringar 2019 2022: Stärka arbetet med mentorskapsprogram, residens, workshops och nätverk för att stödja professionella kulturskapares möjligheter att verka i länet, samt stödja internationella samarbeten och utbyten. Fortsätta utdelningen av det tvååriga konstnärliga utvecklingsstödet. Höja stipendiebeloppet för övriga kulturstipendier för professionella kulturskapare. Vid anlitandet av professionella kulturskapare tillämpa respektive konstområdes arvodesrekommendationer. Arbeta för att motverka den hot- och våldsbild som finns mot professionella kulturskapare och utställningsarrangörer genom gränsöverskridande nätverk för fortbildning, genom upplysning och informationsspridning praktiskt samt genom arrangemang av workshops på temat. Initiera samverkan med Stockholms läns landsting för att finna samarbetsmöjligheter för professionella kulturskapare att verka inom hela Uppsala-Stockholms-regionen. Viktiga angränsande län är även Västmanland och Gävleborg. Arbeta för att konsulentfrämjande stöd stärker de professionella kulturskaparnas villkor. Region Uppsala bidrar till exempel med kunskap och tillämpning av MUavtalet (om Medverkans- och Utställningsersättning) vid länets institutioner och utställningsarrangörer. Arrangera fortbildning för länets professionella kulturskapare för att möjliggöra fler stipendieansökningar och bidragsansökningar från länet hos de nationella myndigheter och aktörer som fördelar stöd inom kulturområdet. 24 (58)
UTVECKLINGSOMRÅDE 2: Kulturpolitik Mål: En hög kulturell delaktighet i en region för alla Region Uppsala ska verka för en inkluderande kulturpolitik Målet för Region Uppsalas kulturpolitik är att länets invånare ska vara kulturellt delaktiga. För att nå målet ska Region Uppsala Ge länets invånare möjlighet att vara skapande, kreativa och aktiva. Ge länets invånare ökad tillgänglighet till konst- och kulturupplevelser. Uppmuntra och stödja länsinvånarnas möjlighet till bildning. Främja demokrati och underlätta för människors möten. Kultur är här de värderingar, traditioner och livsstilar som håller samman en grupp, en befolkning eller ett samhälle i social gemenskap. Kulturbegreppet omfattar, förutom den professionella konsten inom alla konstarter, även deltagarkultur, amatörkultur, bildningsverksamhet och kulturarv. Kulturpolitiska satsningar 2019 2022 Under kulturplaneperioden ska Region Uppsala: Samverka med kommunerna till stöd för kulturskolorna, för att främja barns och ungas möjligheter till eget skapande och deltagande i kulturlivet. Utvidga konceptet Kulturbuss till att inkludera länets gymnasieskolor, för att stödja tillgången till kultur för både barn och ungdomar. Stärka området Kultur och hälsa genom att Kultur och bildning samordnar och utökar riktade aktiviteter. Allas rätt till kulturlivet Av vikt är att kulturlivet är tillgängligt för dem som önskar delta. I Sveriges regeringsform står att grundläggande mål för offentlig verksamhet bland annat ska vara den enskildes kulturella välfärd. Det offentliga bygger på allas lika möjligheter att delta och vara inkluderade i samhället. Kulturlivet i Uppsala län, med dess mötesplatser, uttryck och händelser, är en arena för såväl individuell som samhällelig och demokratisk utveckling som bidrar till samhällets långsiktiga hållbarhet. Att möta konst och kultur, att skapa själv och att delta i kulturella samtal och sammanhang öppnar upp nya perspektiv. Erfarenheter av kultur skapar identitet, ger möjlighet till reflektion över svåra frågor och ger insikt i och förståelse för 25 (58)
andra erfarenheter än den egna välkända. Region Uppsala och offentliga kulturaktörer arbetar för att kulturlivet i Uppsala län ska vara öppet, inkluderande och välkomna alla oavsett vem deltagaren är och vilka förmågor och vilken bakgrund deltagaren har. Offentligt finansierade kulturverksamheter finns till för alla länsinvånare och ska aktivt arbeta för att allas rätt och möjlighet att delta i kulturlivet respekteras och tillgodoses. Då behöver en mångfald av erfarenheter rymmas inom kulturlivet. Myndigheten för Kulturanalys skiljer i sin studie Vilken mångfald? (2017) på arbetsgivarperspektivet och verksamhetsperspektivet. En ökad kunskap vid kulturorganisationernas arbetsplatser ökar möjligheterna att även verksamhetsutövandet genomsyras av jämlikhetsfrågor. Kultur och bildning har under flera år arbetat med olika aspekter av diskriminineringslagstiftningen. Dagens lagstiftning lyfter fram sju grunder för diskriminering, på vilka det är förbjudet att missgynna eller kränka någon: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Region Uppsala har ett systematiskt arbetsmiljöarbete där motverkandet av diskrimineringsgrunder och ett uppmuntrande av mångfald ingår som aspekter. Det skapar en förståelse för hur normer fungerar som en del av ett likabehandlingsarbete som främjar mångfald och motverkar diskriminering. Medvetenheten om vilka skyldigheter det offentliga har inom kulturlivet har ökat. Alla regionala kulturverksamheter med statliga bidrag var senast 2016 tvungna att uppfylla statens delmål för funktionshinderspolitiken för att erhålla bidrag. Handikappförbunden själva introducerade samma år begreppet funktionsrätt. Det kan användas som en övergripande term för de rättigheter personer med funktionsvariationer har. Offentliga verksamheter ska bjuda in och välkomna alla, liksom sträva efter att angå och engagera alla. De ska erbjuda ett utbud, men också sträva efter en levande dialog med alla grupper av länsinvånare, och att lyssna till efterfrågan och behov. Det innebär för offentliga kulturverksamheter att skapa en medvetenhet om vilka grupper, berättelser och uttryck som ofta lyfts fram, vilka som ofta exkluderas, och varför och ständigt agera för att förändra bilden. Ett normkritiskt förhållningssätt kan vara till hjälp i dessa frågor. Normkritik sätter fokus på maktrelationer. Det kan innebära att få syn på, och ifrågasätta, de normer som påverkar uppfattningar om vad som är normalt och därmed oreflekterat uppfattas som önskvärt. Jämställdhetsintegrering eller jämtegrering är ett annat sätt, en början för att sedan kunna tänka in fler aspekter. Det är i ljuset av det som arbetet för att upptäcka och undanröja hinder för allas lika möjlighet till delaktighet och inflytande i kulturlivet, ständigt pågår. Det innebär att ha en medvetenhet om och ödmjukhet inför komplexiteten i frågor om hot och trakasserier inom kulturlivet, makt och diskriminering, och att inse att arbetet aldrig blir färdigt. Det är värdefullt att utrusta sig med nyfikenhet och mod att testa nya idéer, metoder och förhållningssätt: att våga misslyckas och testa igen. 26 (58)
Uppsala län är en liten del av världen, men i länet ryms erfarenheter, språk, historia och berättelser från många delar av världen. Länet präglas av etnisk, kulturell och språklig mångfald, vilket är en stor tillgång som ska tas tillvara. Kopplingar till andra delar av Sverige och världen berikar och utvecklar kulturlivet i länet på många olika sätt. I möten mellan olika erfarenheter, kulturuttryck och perspektiv sker dynamisk utveckling och nya tankar och kreativitet föds. Offentligt finansierade kulturverksamheter ska ha länets etniska, kulturella och språkliga mångfald som en självklar utgångspunkt i sitt arbete, för att kunna angå och engagera alla i länet. I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De historiska minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de befolkat Sverige under lång tid (samer är även ett urfolk) och att de har en egen religiös, kulturell eller språklig tillhörighet. Myndigheter och offentliga verksamheter har ett särskilt ansvar för att främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur, sitt kulturarv och sitt språk. Det gäller inte minst barns möjlighet att utveckla en kulturell identitet och att använda sitt minoritetsspråk. Region Uppsala samt majoriteten av kommunerna i Uppsala län är dessutom förvaltningsområden för finska, vilket innebär ett utökat ansvar att erbjuda service och främja finsk kultur. Arbetet med att lyfta fram och främja den etniska och kulturella mångfalden i Uppsala län förutsätter en öppen och lyhörd dialog med länsinvånarna och samråd med civilsamhället, inte minst de nationella minoriteternas organisationer. Ett perspektiv och ett verktyg för att åstadkomma mellanmänskliga möten som präglas av ömsesidig respekt och jämlikhet, är interkulturell dialog. Utgångspunkten är ett synsätt där identitet och kultur är en ständigt pågående process, som något föränderligt och icke statiskt, något som skapas i möten mellan människor. Interkulturalitet handlar om att dela kunskap och erfarenheter över kulturgränser, med utgångspunkten att olika perspektiv berikar och leder till förnyelse. Interkulturell dialog handlar om att åstadkomma gränsöverskridande möten med fokus på gemensamma intressen och det som förenar, för att närma människor till varandra snarare än att skilja åt. På så sätt kan interkulturell dialog främja integration, den process där människor etableras i samhället samtidigt som samhället förändras utifrån befolkningssammansättningen. Genom upplevelse av konst och kultur sker ständigt interkulturell dialog som öppnar nya föreställningsvärldar. Möten mellan människor främjas genom kulturlivets mötesplatser. Allas lika rätt till och möjlighet till delaktighet i kulturlivet är en utgångspunkt som ska genomsyra offentligt finansierade kulturverksamheter, på alla områden. Kulturverksamheter ska såväl granska sina egna organisationer och sin personalsammansättning, variationen i kulturutbudet eller verksamheten, samt publiken eller deltagarna. Rapporter om kulturvanor från Myndigheten för Kulturanalys visar att socioekonomiska skillnader spelar roll för deltagandet i kulturlivet. Trösklarna för att 27 (58)
delta i kulturlivet är högre för scenkonstföreställningar med höga biljettpriser och om kultur inte finns tillgängligt i närområdet. Det är lägre trösklar för ett eget kulturutövande i hemmet, som att lyssna på musik eller streama film som kan göras oftare. Ges verkligen alla lika möjligheter till delaktighet och inflytande, eller finns det uppenbara eller dolda hinder för vissa grupper eller individer? Dessa tre områden organisation, utbud eller verksamhet, samt publik eller deltagare, kan ses helt separat från varann, men det kan även finnas samband då diskriminerande strukturer på ett område leder till detsamma på ett annat område. Arbetet för lika rättigheter och möjligheter är ett ständigt pågående arbete med en ödmjuk och öppen inställning, med kreativitet och med en strävan efter kunskap och förbättring. Region Uppsalas prioriteringar 2019 2022: Att följa nationella riktlinjer från Statens kulturråd angående tillgänglighet till kulturlivet och funktionshinderspolitiken. I överenskommelser som görs med kulturaktörer ska centrala utgångspunkter och tvärperspektiv tas med. Anordna mötesplatser för att genom dialog främja integration. Kultur för, av och med barn och unga Arbetet med barns och ungas rätt till kultur tar sitt avstamp i FN:s barnkonvention och speciellt i artikel 31 om...barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Även de nationella kulturpolitiska målen betonar barns och ungas rätt till kultur. Genom att uppleva kultur och ägna sig åt eget skapande kan barn och unga behålla och utveckla sin fantasi. De kan ifrågasätta och konkretisera kunskap, skapa mening samt främja sitt självständiga tänkande. Det finns en stark politisk vilja att stödja barns och ungas kulturutövande och deltagande i kulturlivet. Inom kulturförvaltningarna är det vanligt med särskilda barn- och ungdomskultursekreterare i kommunerna som besitter värdefulla kunskaper. Barn- och ungdomskulturområdet har en stor spännvidd. Små barns behov och utövande skiljer sig från behoven och önskemålen på kulturlivet hos ungdomar och unga vuxna. Därmed skiljer sig de strategiska insatser som görs på kommunal och regional nivå för barn och unga i olika åldrar. Kultur och bildning genomförde 2017 en kartläggning i länet av ungdomars behov. Ungdomarna påtalade att de saknade lokaler att vara i, att de ville ta plats och synas i det offentliga rummet med sin konst och få möjligheter att prova på att utöva kultur i olika former. Något som lyftes fram var spelkulturen. Idag är spel en vanlig sysselsättning bland barn och unga. Inom spelkulturen ryms olika former av spel (som inte handlar om pengar). Det är digitala spel, lajv, brädspel, rollspel, cosplay och fantastik. Spelkulturen har beröringspunkter med kulturuttryck som slöjd, teater, film, musik, litteratur och kulturarv. Spelkulturen utövas ofta i föreningsform och är en del av länets kulturliv. 28 (58)
Fritidsgårdar, studieförbund, bibliotek och regionala konsulenter spelar en stor roll för barns och ungdomars fria tid och möjlighet att utöva kultur. Kultur och bildning lämnar också årliga verksamhetsbidrag till ungdomsorganisationernas regionala nivå. Satsning: Samverkan för kulturskolorna Barn och unga i länets kommuner har möjlighet att delta i ett antal kulturskolor. Musikoch kulturskolor ger en plats för barns möjlighet till eget skapande, möte med olika kulturer samt deltagande i det lokala kulturlivet. Kulturskolorna är utformade enligt olika lokala profiler, en del är avgiftsbelagda och andra inte. I Älvkarleby har kulturskolan sedan många år varit avgiftsfri för deltagarna vilket medför många positiva effekter. Aktörerna kan vara kommunerna, men i Uppsala ges även stöd till andra aktörer för att bedriva kulturskoleverksamhet, till exempel studieförbundet Studiefrämjandet. I dialoger som Region Uppsala för med kommunerna har kulturskolornas betydelse kommit upp som ett tema med en önskan om samverkan. Viss samverkan sker redan idag mellan den kommunala och regionala nivån. Uppsala Kulturskola i Stenhagen har ett samarbete med Musik i Upplands tre ensembler i en El Sistema-modell för barnen, där musik och sociala aktiviteter kombineras. Även de regionala konsulenterna stöttar och främjar kulturskolorna genom riktad fortbildning för skolans pedagoger vid olika seminarier. I enlighet med förslagen i Kulturskoleutredningen har Statens kulturråd år 2018 inrättat ett nationellt kulturskolecentrum. Uppdraget är att ansvara för kunskapsutveckling, samverkan och uppföljning samt att fördela bidrag. Man ska även initiera och sprida forskning. Under kommande kulturplaneperiod följer Region Uppsala utvecklingen och eventuella förslag på nationell nivå. Kulturskoleutredningen föreslog att regionerna ska ta ett ökat ansvar för en regional samordning av kulturskolefrågor samt att området förs in i kultursamverkansmodellen. Region Uppsalas satsning på en samverkan under perioden 2019 2022 avser att ta aktiv del i omvärldsbevakning, följa aktuell forskning och initiera kompetensskapande nätverk för erfarenhetsutbyte med kulturskolorna. Satsning: Kulturbuss även för gymnasieskolor Verksamheten med Kulturbuss fortsätter. Sedan år 2006 erbjuder Region Uppsala länets skolklasser, förskolor och fritidshem möjlighet att under kollektivtrafikens lågtrafiktider resa kostnadsfritt till kultur- och naturaktiviteter som finns angivna enligt en resmålslista. Antalet resande är mellan 15 000 20 000 per år för elever och lärare tillsammans. Satsningen på Kulturbuss har utvecklats under åren till att även gälla under skollov. En önskvärd särskild satsning är att utvidga konceptet till länets gymnasieskolor, så att möjligheterna ökar för fler unga i hela länet att få ökad tillgång till kulturella resmål. 29 (58)
Främjande av barns och ungdomars delaktighet i kulturlivet Kapitlet om barn och unga har efter dialoger med många parter kommit att kallas kultur för, av och med barns och unga. Det är viktigt att betona de olika perspektiven på barns och ungas kulturliv, att uppmärksamma barnperspektivet med barnens egna skapande likaväl som deras delaktighet i kulturutbudet och rätt att ta del av kulturaktiviteter på sina egna villkor. Barn och unga kan också vara arrangörer av kulturevenemang. På regional nivå utför Kultur och bildning ett strategiskt arbete för barn- och ungdomskulturen. I nätverket Kulturkraft samlas konsulenter, pedagoger och producenter inom områdena litteratur, dans, film, hemslöjd, bild och form, kulturarv, musik och teater. Samtliga är verksamma i organisationer där Region Uppsala är huvudman eller större bidragsgivare. Kulturkraft arbetar både strategiskt och operativt med kultur för barn och unga. Det strategiska arbetet innefattar spridning av goda exempel samt bevakning och fördjupning inom olika områden som tillgänglighet, mångfald och jämställdhet inom barn- och ungdomskulturområdet. Det operativa arbetet syftar bland annat till att ge barn och unga möjlighet att ta del av professionell konst och kultur i skolan och på sin fritid. Detta sker bland annat genom seminarier, utbudsdagar och nätverksträffar. Några av länets kommuner har Kulturgaranti som säkerställer barns och ungdomars möjlighet att under skolperioden få möta den professionella kulturen. Kulturgarantin är ett samarbete mellan kultur- och skolförvaltningarna. Flera kommuner i länet utreder möjligheterna att införa en kulturgaranti, till exempel Älvkarleby. Tierps kommun har en gedigen Kulturarvstrappa som garanterar skolbarns möten med och besök på olika lokala kulturhistoriska platser. Utöver det har elevers möte med professionell kultur i skolan utvecklats de senaste åren i och med regeringens satsning på Skapande skola. Länets kommuner och flertalet friskolor söker och erhåller statliga medel för Skapande skola. Värt att nämna är även utomhuspedagogiken med sin koppling mellan kulturarv, kultur- och naturmiljöer och som är en särskild pedagogik att tillägna sig skolämnen. Upplandsstiftelsens arbete med Naturskolan riktar sig till förskolor och skolor i hela länet. På regional nivå arbetar konsulenterna med att stötta och främja kultur i skolan genom studiedagar för skolans pedagoger, biblioteken och kulturskapare samt fortbildning för kulturinstitutioner, kulturskolor, bibliotek, studieförbund och andra intresserade. För att underlätta och säkerställa kvaliteten på aktörer inom kultur i skolan vill Region Uppsala skapa en pedagogbank. Region Uppsala gör insatser för att stärka barns och ungas kulturvanor och egna skapande på fritiden. Flera av de regionala kulturverksamheterna arrangerar festivaler där unga utvecklas och får möjlighet att visa upp sitt eget skapande. Några exempel är Skapa Dans, Focus Filmfestival, Imagine och Unga skrivare. Region Uppsala fördelar även årligen en rad bidrag och stipendier för att stödja barn- och ungdomsverksamhet och lämnar kulturstipendier för unga mellan 13 och 20 år. Förutom de nämnda bidragen till ungdomsorganisationerna och ungdomsstipendierna delas priset Årets Uppskattning ut 30 (58)
till en aktör som har gjort betydande insatser inom barn- och ungdomskulturområdet. Inom dansområdet finns sedan många år tillbaka en satsning för feriearbete inom dans, Danssommarjobbet, som bör utvecklas till fler konstområden för att ungas egna skapande ska utvecklas i länet. Region Uppsalas prioriteringar 2019 2022: Öka dialogen med ungdomar om aktuella kulturfrågor genom samverkan med organisationen Barnombudet i Uppsala län. Skapa en pedagogförmedling för att underlätta för skolorna att hitta aktörer för Skapande skola och Kulturgaranti. Stödja kommunerna i deras arbete för att möjliggöra feriearbete för ungdomar inom flera konstformer. Kultur och hälsa Sedan 1950-talet har Landstinget i Uppsala län bedrivit kulturaktiviteter för patienter i vården. Det finns en lång och beprövad erfarenhet av kultur i vården liksom kunskaper och traditioner att arbeta vidare med. Runt om i världen har relationen mellan kultur och hälsa uppmärksammats genom att nya forskningsrapporter visat på evidens för kulturens hälsofrämjande effekter och sambandet mellan kultur och hälsa hos individen. Kulturens läkande kraft bygger på individens medskapande och förmågan och önskan att ta ett eget ansvar för sin hälsa genom deltagandet i kulturaktiviteter. Utgångspunkten för Region Uppsalas arbete med kultur och hälsa är att kulturverksamheter för patienter inte är medicinsk behandling, utan bygger på frivilligheten att ta del av ett sammanhang med kulturella förtecken. Bedömningen av att delta i kulturaktiviteter görs tillsammans av behandlare och patient. Satsningen på kultur och hälsa knyter an till nationella kulturpolitiska mål om att främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Vid Lasarettet i Enköping testas en digital plattform för kultur i vården Kulturarenan. Satsning: Kultur och hälsa Region Uppsala genomförde under 2016 en försöksverksamhet med kulturaktiviteter i vården vid två vårdcentraler med en uppföljningsrapport av en oberoende part. Insatser med kultur för att främja hälsan hos asylsökande gjordes även till följd av den stora flyktingvågen hösten 2015. Under kulturplaneperioden kommer ytterligare satsningar att göras inom kultur och hälsa. Tillsammans med en del andra regioner samverkar Region Uppsala sedan 2017 med Region Jönköping kring Kulturunderstödd rehabilitering genom att bistå med deltagare till kontrollgrupper. Utifrån utvärderingar av olika erfarenheter kommer Region Uppsala att besluta om en handlingsplan och vilka konkreta aktiviteter som arbetet med kultur och hälsa ska omfatta. Det finns planer på att utlysa ett särskilt projektbidrag för kulturprojekt 31 (58)
vid äldreboenden i länets kommuner. Det finns även möjligheter att tillämpa olika internationellt prövade metoder som Shared reading (deltagarna träffas och läser tillsammans under handledning) och dans för Parkinsonpatienter. Satsningen kan omfatta såväl analog kultur som digitala metoder. Strategiskt arbete med kultur och hälsa Kultur kan på ett unikt sätt gå bakom orden. Kulturella uttryck är bärare av nycklar som kan öppna och förändra vårt medvetande på ett djupare plan än vad orden förmår. Enligt WHO:s definition är hälsa "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning. Hälsan kan vara en process där människor erfar en känsla av meningsfullhet och sammanhang. Faktorer som påverkar hälsan är enligt Nationella Folkhälsokommittén stress och belastning, socialt stöd och nätverk, arbetssituation, självförtroende, förmåga att ha kontroll över sin tillvaro, hopp samt framtidstro. Människan är en kännande, tänkande och kreativ individ, som behöver stimulans för båda sina hjärnhalvor. Forskning visar att hjärnans formbarhet kan påverkas när vi upplever kultur. När hjärnan förändras följer en rad effekter som till exempel ökad minneskapacitet, nya kontaktytor mellan hjärnans olika nätverk och därmed ökad möjlighet till nyinlärning. De nationella satsningarna Den kulturella hjärnan vid Karolinska Institutet och Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs Universitet ger regionerna möjlighet att samlas och ta del av den internationella spetsforskningen om relationerna mellan kultur, hjärna, lärande och hälsa. Kunskapen om vetenskapliga framsteg sprids och upptäckter inom kultur och hälsa kommer berörda beslutsfattare och professioner samt intresserad allmänhet till del. Region Uppsala arbetar med kulturaktiviteter och kulturprogram i vården och med konstnärlig gestaltning av vårdmiljöer, för att möjliggöra tillgång till kultur för främjad hälsa. Region Uppsala har tidigare genomfört en försöksverksamhet med kulturaktiviteter inom vården. Två vårdcentraler deltog, där patienter med stress, smärta eller lättare psykisk ohälsa erbjöds att ingå i gruppaktiviteter under ledning av kulturpedagoger. Genom ett självskattningsformulär har deltagarna med egna ord fått beskriva vad de tycker. Deltagarna uppskattade aktiviteterna och uttryckte ett önskemål om att verksamheten ska kunna erbjudas till fler. Även kulturpedagogernas erfarenheter har följts upp. Region Uppsalas Kultur i vården-verksamhet riktar sig till en bred målgrupp. Genom att förlägga kulturprogram till vårdlokaler, caféer och bibliotek ges patienter, närstående och personal tillgång till kulturevenemang. Många professionella kulturskapare, Musik i Uppland, Upplandsmuseet och studieförbund är på olika sätt engagerade inom Kultur i vården. Region Uppsala driver ett regionalt nätverk för dem som arbetar med Kultur i vården i länet. Region Uppsala är aktiv i det nationella nätverket Kultur i vården. 32 (58)
I takt med att vi lever allt längre ökar antalet äldre människor i befolkningen. Självklart har denna grupp lika stor behållning av, och rätt till, kultur som alla andra. Både i att se på kultur men även till eget skapande och deltagande. Därför ska äldre ges god tillgång till ett brett kulturellt utbud. För att skapa mer kunskap kring äldres behov av kultur, både som social aktivitet och för att främja hälsan, anordnar Region Uppsala en inspirationsdag vartannat år för personal från vård- och omsorgsverksamhet i länets kommuner. Region Uppsala genomför också seminarier, både för personal och för kulturarbetare, kring aktuell forskning och hur den kan omsättas till praktisk verksamhet. Samarbeten sker även mellan förvaltningar inom Region Uppsala, till exempel i samverkan med Akademiska sjukhusets rehabcentrum. Efter det stora flyktingmottagandet 2015 gjorde Region Uppsala åren därpå en särskild insats för att genom kultur främja hälsan hos asylsökande och ensamkommande barn. Viss bidragsgivning har gjorts till aktiviteter på boenden och i det offentliga för att bryta isoleringen. Studieförbund och kulturaktörer erhöll arrangemangsstöd för kulturprojekt för målgruppen. Region Uppsalas prioriteringar 2019 2022: Bevaka och delta i forskning med arbetet kring kulturaktiviteter inom vården/kulturunderstödd rehabilitering. Anordna inspirationsdag vartannat år för vårdpersonal om kultur för äldre. Löpande anordna seminarier om kultur och hälsa. Folkbildning I Uppsalaregionen, som så starkt präglas av akademisk miljö, högre utbildning och kvalificerad forskning, framstår begreppet bildning betydelsefullt. Bildning mäts inte som utbildning och examina utan utgår i första hand från människans särskilda förutsättningar och önskemål. Därmed inte sagt att bildning och utbildning står i motsatsförhållande till varandra. Den gemensamma nämnaren är en strävan att odla humanistiska värden, inhämta kunskap och förse individen med redskap att utvecklas i ett socialt sammanhang. I detta sammanhang spelar folkbildningen som är en del av det livslånga lärandet en central roll. Folkbildningen bidrar till kulturutvecklingen i länet och samspelar med såväl det professionella kulturlivet som amatörkulturen. Folkbildningsrådet har i ett idédokument beskrivit folkbildningens fem kännetecken: Lärandet relateras till människans hela livssituation. Kunskap och bildning har ett egenvärde. Folkbildningen är fri och frivillig. Deltagaren är aktiv medskapare. Samhällsengagemang stimuleras och kanaliseras genom folkbildningens förankring i folkrörelse och föreningsliv. 33 (58)
Folkbildningsverksamheten i länet bedrivs av studieförbunden samt Wiks folkhögskola och Biskops Arnö Nordens Folkhögskola. Samtliga är betydelsefulla aktörer i det civila samhällets kulturliv och samverkan med folkbiblioteken, kulturinstitutionerna, universiteten och det övriga samhället är väl förankrad. Folkhögskolorna erbjuder dels kortare kurser inom en rad olika ämnen, dels terminskurser som kan vara en plattform för vidare studier. I hög utsträckning anknyter kurserna till det estetiska området. Eric Sahlström Institutet (ESI) bedriver utbildningar och kurser under Myndigheten för yrkeshögskolan. När folkbildningens organisationer presenterar sig är några nyckelord särskilt centrala: demokrati, delaktighet, inkludering och egenmakt. Både studieförbunden och folkhögskolorna betonar vikten av att studiecirklar och folkhögskolekurser är mötesplatser för bildning, dialog, kreativitet och social samvaro. På flera sätt stärker folkbildningen det angelägna integrationsarbetet i länet och gör hälsofrämjande insatser. Folkbildningen verkar inom flera olika konst- och kulturområden. Den präglas av flexibilitet liksom av deltagarnas behov och önskemål. Folkbildningens organisationer fungerar både som kulturproducenter och arrangörer och svarar för ett stort utbud av kulturprogram och evenemang som ofta är tillgängliga för en bred allmänhet. I Uppsala län är elva studieförbund verksamma. Studieförbunden samverkar ofta med kommunerna, företrädesvis med kulturförvaltningar och bibliotek, men också med förvaltningar som handhar äldreomsorg, social omsorg och fritidsfrågor. I många fall fungerar de lokala studieförbunden som knutpunkt för samarbetsprojekt och bildandet av nätverk. Studieförbundens samlingslokaler, ateljéer, verkstäder och teknik bidrar till en viss kulturell infrastruktur i länet för folkbildningens deltagare. Studieförbunden är av stor betydelse för amatörkulturens och människors möjlighet att delta i kulturlivet genom ett eget utövande. Såväl studieförbund som folkhögskolor i länet har en omfattande musikverksamhet. Uppsala Läns Bildningsförbund, ULB, är folkbildningens gemensamma mötesplats i länet och samlar folkbildningsorganisationerna för samverkan, erfarenhetsutbyte och utvecklingsarbete. Region Uppsalas prioritering 2019 2022: Verka för att statens fyra syften med folkbildningen tillgodoses: stärka demokratin; påverka den egna livssituationen; utjämna utbildningsklyftor; öka delaktigheten i kulturlivet. 34 (58)
Wiks folkhögskola Region Uppsala är huvudman för och driver verksamheten vid Wiks folkhögskola och filialen Uppsala folkhögskola. På Wiks folkhögskola ges ettåriga kurser och flera olika kortkurser. Förutom en rad kurser knutna till det estetiska området anordnas tolkutbildningar och kurser för dem med syn- och hörselnedsättningar. Allmänna behörighetsgivande kurser och etableringskurser för nyanlända ges vid filialen Uppsala folkhögskola. Region Uppsalas prioriteringar 2019 2022: Etablera verksamheten vid Uppsala folkhögskola i de nya lokalerna i Ultuna. Fördjupa och utveckla de estetiska linjerna var för sig och linjeövergripande. Delta i utvecklingen av Wikområdet och kulturmiljön i sin helhet i samverkan med Wiks slott och andra intressenter. Utveckla möjligheterna att använda det nya, flexibla scenrummet i verksamheten. Läsfrämjande Enligt de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande ska alla i Sverige, oavsett bakgrund och utifrån vars och ens specifika förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Med den utgångspunkten har Statens kulturråd definierat läsfrämjande ur kulturpolitisk synvinkel och att det handlar om att; göra läsare läskunniga; öppna vägar till litteraturen för den som inte läser; öka tillgången till en mångfald av litteratur på olika språk och i olika format för läsare i alla åldrar; ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteratur; ta bort hinder för läsning, bredda en repertoar och stärka läsarens självtillit och läsaridentitet (ur Handlingsprogram för läsfrämjande, Statens kulturråd 2014). Biblioteken ska lägga särskilt fokus på de prioriterade målgrupperna som lyfts i bibliotekslagen: personer med annat modersmål än svenska; personer som tillhör någon av de nationella minoriteterna; personer med funktionsvariationer samt barn och unga, såväl generellt som i tidigare nämnda målgrupper. Statens kulturråd nämner också specifikt vikten av att arbeta med barn och vuxna som inte läser, eller som läser i liten omfattning. I samtliga fall bör delaktighet främjas. Regionbibliotek Uppsala kommer under kulturplaneperioden att fortsätta det läsfrämjande arbetet i enlighet med de nationella mål som ställs upp från Statens kulturråd och i bibliotekslagen. Regionbiblioteket kommer fortsatt att fungera samordnande och stödjande för det sektorsövergripande samarbetet Språknätet, som samlar bibliotek, barnhälsovård och öppen förskola i arbetet med de minsta barnens språkutveckling. Här läggs en viktig grund för att så många barn som möjligt redan från tidig ålder får möta berättelser, ramsor och böcker. 35 (58)
Regionbiblioteket håller i ett nätverk för länets bibliotekspersonal som arbetar med barn och unga, och här planeras och drivs ett kontinuerligt arbete för såväl metod- som kompetensutveckling inom det läsfrämjande området. Ny teknik driver på behovet av metodutveckling inom det läsfrämjande arbetet. Den digitala läsningen växer för varje år, och formerna för att ta till sig litteratur blir fler. Tillgängligheten till litteratur växer genom nya tekniker. I det digitala kompetenslyft som de regionala biblioteksverksamheterna leder 2018 2020 blir det läsfrämjande arbetet en viktig del. Det finns starka samband mellan barns och vuxnas läsande läser de vuxna läser barnen. Vuxnas läsning kan stärkas genom biblioteksverksamhet och evenemang kring läsning. Arbetsplatsbibliotek kan öppna vägar till läsningen och till det lokala folkbiblioteket. Men biblioteksverksamhet på arbetsplatser behöver ofta stöd. Därför kommer Regionbibliotek Uppsala under kulturplaneperioden att kartlägga, stödja och utveckla sådan arbetsplatsbiblioteksverksamhet i länet. Ett samarbete kommer att inledas med kommunernas bibliotek, arbetsplatser, studieförbund och fackföreningar. Region Uppsalas prioriteringar 2019 2022: Att inom det nationella digitala kompetenslyftet på biblioteksområdet 2018 2020 koppla läsfrämjande till ny teknik och till arbetet med tillgängliga medier. Att stödja metod- och kompetensutveckling samt samverkan inom det läsfrämjande området gentemot barn och unga. Att i alla läsfrämjande sammanhang lyfta de prioriterade målgrupper som anges i bibliotekslagen. Utveckla läsfrämjande och uppsökande biblioteksverksamhet mot vuxna via arbetsplatser. Civilsamhället i kulturlivet Civila samhällets organisationer har en betydelsefull roll för att främja en regional kulturutveckling. Föreningsstödet ligger främst på de olika kommunerna genom ekonomiska bidrag, lokalhållning och projektstöd till lokala arrangemang. Det ideella föreningslivet har betydelse för arrangörskap i kommunerna och för amatörkulturens roll. I Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) ges en definition av vad civilsamhället är: en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Utredarna pekade på en kunskapsbrist hos offentliga myndigheter som skapar en bristande förståelse för det civila samhället. För att stärka dialogen, förståelsen och samverkan med civilsamhällets aktörer inom kultursamverkansmodellen, ingick Kultur och bildning år 2016 ett samarbete med Ideell kulturallians och projektet Kvalitet i civilsamhällets kultursamverkan (KICK). Arbetet 36 (58)
fortgår kontinuerligt och kontakterna stärktes först med ungdomsorganisationer och etniska organisationer, eftersom det varit svårt att tidigare ta del av deras röster och inspel trots föreningarnas stora räckvidd och betydande insatser inom kulturlivet. Samverkan kan stärkas genom de metoder som tillägnats genom samarbetet med Ideell kulturallians. Region Uppsalas prioriteringar 2019 2022: Fortsätta samverkan med en mångfald företrädare för det civila samhällets organisationer inom kultursamverkansmodellen. Pröva nya metoder för kontakter med det civila samhällets organisationer. Regional enskild arkivverksamhet I Uppsala län finns två regionalt finansierade enskilda arkiv, Föreningen Folkrörelsearkivet för Uppsala län och Företagens historia Uppsala län. Dessa ingår i kultursamverkansmodellen och har statliga bidrag. Propositionen Kulturarvspolitik föreslog att en särskild utredning ska tillsättas om arkivsektorn där också de enskilda arkivens situation uppmärksammas. Utredningens förslag kan ligga till grund för en kulturpolitik för arkivsektorn under mandatperioden 2018 2022. Föreningen Folkrörelsearkivet för Uppsala län Folkrörelsearkivets bestånd speglar 150 år av folkrörelser och föreningsliv i Uppsala län. För huvudmannaskapet svarar föreningarna själva som medlemmar i den ideella föreningen Folkrörelsearkivet. När en förening bestämmer sig för att leverera sina handlingar till Folkrörelsearkivet så är det till en organisation som står självständig från myndighetsförvaltning och dess lagstiftning. Arkivlokalerna delas med Stadsarkivet vid Fyriskällan intill Stadsbiblioteket i centrala Uppsala. De enskilda länsarkiven i länet, Folkrörelsearkivet och Företagens historia, är viktiga för att spegla den andra historien, den historia som inte grundar sig på myndighetsutövning. Det källmaterial Folkrörelsearkivet förvaltar belyser folkliga aspekter, minoriteternas, industrialisternas och civilsamhällets historia. Folkrörelsearkivet har en folkbildande uppgift i att upplysa om hur arkiven kan tolkas som källor och i vilket historiskt sammanhang informationen ska förstås. Arkivet ska inom sitt kompetensområde, om folkrörelserna och den regionala historiska utvecklingen i Uppsala län från senare halvan av 1800-talet och framåt, förmedla både en källkritisk medvetenhet och en kontextuell kunskap för källtolkningen och förståelsen av denna historia. Folkrörelsearkivet är en kulturarvsinstitution och en del av en forskningsinfrastruktur. För såväl yrkesforskaren som amatörforskaren garanteras mångsidighet i insamlingen, autenticitet och god sökbarhet i bevarade handlingar. Ytterst bidrar Folkrörelsearkivet till både kunskapsutveckling, bildning och demokrati. 37 (58)
Att trygga fortsatt nyförvärv av arkiv är en angelägen fråga som kräver resurser för att kunna lösas. Därtill kommer ett utvecklat e-arkivsystem att behövas. Ordnande och sökbarhet är en förutsättning för att arkivet ska utnyttjas för forskning och utåtriktad verksamhet. Som ideell förening, med andra föreningar som medlemmar, är Folkrörelsearkivet en institution med djupa förgreningar i civilsamhället och denna dubbla position är det viktigt att vidareutveckla. Folkrörelsearkivet ska sträva efter att vidga kretsen av medlemmar med sikte på geografisk spridning och mångfald. Äldre personer är en viktig målgrupp för Folkrörelsearkivet men verksamheten vänder sig också till barn och ungdomar, genom samverkan med utbildningsväsendet. En viktig uppgift är att understödja skolans arbete med historisk och samhällsvetenskaplig kunskap i kombination med informationssökning och källvärdering. Folkrörelsearkivets prioriteringar 2019 2022: Samverka med Uppsala landsarkiv och Uppsala stadsarkiv om värdskapet för arkivsveriges stora kongress AVEC (arkivveckan) 2020. Organisera verksamheten så att ordnande och förtecknande håller jämna steg med arkivleveranserna. Prioritera digitalisering av ålderskänsligt material som till exempel ljudupptagningar. Utveckla stödjepunkter för verksamhet i olika delar av länet (bibliotek, kulturhus). Bidra till att utveckla Fyriskällan som ett lokalhistoriskt centrum. Utveckla den arkivpedagogiska verksamheten för skolor och förskolor och kurser för Folkrörelsearkivets föreningsmedlemmar. Företagens historia Uppsala län Företagens historia är en ideell förening vars verksamhetsidé är att ta hand om, ordna och förvalta den historia som företagen i länet avsatt i form av arkivalier, fotografier, filmer, musik och föremål. Uppdraget innefattar också att levandegöra, tillgängliggöra och använda det arkiverade materialet. Arkivlokalerna är belägna i Uppsala Business Park. Arkivet ska vara en naturlig mötesplats för besökare av alla slag där möjlighet finns att diskutera frågeställningar som individen och samhället, jämställdhet, källkritik och det analoga samhället i förhållande till det digitala. Med utgångspunkt från historien, bilder och dokument kan samtal föras om vilken information man kan lita på och hur världen ser ut idag jämfört med tidigare. Arkivet blir då en självklar kunskapskälla som fler kan ta del av. Målgrupper är företagen själva, den intresserade länsinvånaren, föreningar, forskare, skola, universitet och nyanlända. Nyckelord i sammanhanget är bildning, hållbarhet och källkritiskt tänkande. 38 (58)
Universiteten har noterat att studenter idag tenderar att välja bort pappersbaserade källor i arkiven och i stället baserar forskningen på digitalt material via Internet. Det är därför angeläget att Företagens historia eftersträvar att digitalisera arkivbeståndet. Arkivet arbetar tillsammans med Centrum för Näringslivshistoria i Stockholm för att utveckla fungerande system. Förhoppningsvis kommer digitaliseringen på sikt att öka användningen av det stora arkivmaterialet. Företagens historia avser också att vara en aktör som arbetar för ökad integration. Avsikten är att i samarbete med SFI-anordnare informera om Uppsalas företagshistoria. En sådan satsning kan bidra till nyanländas känsla av samhörighet med det nya samhället och förståelse för kulturhistorien och rådande normsystem. Arkivet har många exempel på att företagshistorien bygger på arbetskraftsinvandring. De kommande åren görs en satsning på verksamhet i Uppsala Färgmuseum, som är skapat av företaget Uppsala Färg och består av en intakt färghandel med anor från 1800talet. Museet avses att rustas upp och användas som mötesplats för studiebesök och museibesök. Företagens historias prioriteringar 2019 2022: Utveckla Företagens historia som mötesplats för frågor rörande företagshistoria, bildning, källkritik och integration. Utveckla innovativa lösningar för digitalisering av arkivmaterialet i samarbete med Centrum för Näringslivshistoria. Påbörja användningen av den nationella plattformen Alvin för långsiktigt bevarande och tillgängliggörande av digitaliserade samlingar. Rusta upp Uppsala Färgmuseum och ta emot studiebesök. 39 (58)
UTVECKLINGSOMRÅDE 3: 3: Kulturplanering Mål: En attraktiv livsmiljö i en växande region Region Uppsala ska verka för en utvecklande kulturplanering Målet för Region Uppsalas kulturplanering är att länet ska erbjuda en attraktiv livsmiljö. För att nå målet ska Region Uppsala Integrera konst och kultur i det offentliga rummet och främja kultur i samhällsplaneringen. Öka intresset och förståelsen för konst och kultur som utvecklingsfaktor. Arbeta för ett rikt kulturliv som kan medverka till att utveckla och stärka länets profil som besöksmål. Implementera den av Riksdagen antagna kulturarvspolitiken i arbetet. Kulturplanering handlar om samspelet mellan kultur, plats och människor. Kulturplanering innefattar konstarterna, kultur i dess breda bemärkelse, bildningsverksamhet och kulturarv, men också områden som samhälls-/stadsplanering, besöksnäring samt kulturella och kreativa näringar. Satsningar inom kulturplanering 2019 2022 Under kulturplaneperioden ska Region Uppsala: Stödja utvecklingen för en digitalisering på kulturområdet och öka den digitala kompetensen hos länsinvånarna. Arbeta för Region Uppsalas övertagande av Gamla Uppsala museum i Upplandsmuseets regi. Verka för att kommunernas kompetens inom kulturmiljöområdet stärks så att de nationella kulturmiljömålen kan uppnås. I samverkan med berörda parter ta tillvara och utveckla det unika kulturarv som vallonbruksepoken efterlämnat i form av kulturmiljöer som gruvor, gruvsamhällen och järnbruk. 40 (58)
Kultur och regional utveckling Ett levande och dynamiskt kulturliv är viktigt för människors välbefinnande likaväl som för länets attraktionskraft och utvecklingspotential. Region Uppsala ska skapa förutsättningar för ett gott kulturklimat som gynnar såväl kulturskapare och kulturinstitutioner som invånare i alla åldrar. Besöksnäringen är betydelsefull för länets utveckling. Uppsala Konsert & Kongress (UKK) drar besökare för konsert- och kulturevenemang liksom för möten och kongresser av olika slag. Ur kultursynpunkt kan den kreativa kärnan vara en reseanledning, till exempel en konsert, ett kulturhistoriskt landmärke eller ett kulturevenemang, som också faller ut till hotell- och restaurangnäringen. Människors intressen, aktiviteter och miljöer samspelar. Kulturevenemang av allehanda slag med konserter, teater, dans och festivaler, lockar årligen publik och tillresande gäster. Likaså internationella forskningsmöten och kulturfestivaler såsom gitarr- och kortfilmfestivalerna. En del evenemang äger rum i kulturmiljöer i länet och är betydelsefulla för länets attraktionskraft. Exempel är stora konserter i Botaniska trädgården i Uppsala, i Uppsala domkyrka och i länets övriga kyrkor, samt i bruksmiljöer. Den regionala utvecklingsstrategin anger att utvecklingskraft och kreativitet är betydande för hela regionen. Kulturaktörer och professionella kulturskapare ska beredas olika plattformar där möten kan ske och nya idéer födas. Kulturella och kreativa näringar (KKN) ska ges möjlighet att växa och digitaliseringens och teknikens möjligheter ska tas tillvara inom konst- och kulturområdet. Erfarenheten i länet visar att KKN-företag ofta är småskaliga. Region Uppsala lämnar bidrag till organisationer som Coompanion Uppsala län och ALMI för deras arbete att stödja företagsamheten inom exempelvis kulturella och kreativa näringar. Två betydande kulturmiljöer i länet med internationell ryktbarhet skulle med gemensamma strategiska utvecklingsinsatser kunna förstärkas som besöksmål. Det gäller fornlämningsområdet i Gamla Uppsala och de olika vallonbruken i länets norra del. I bägge fallen behövs långsiktiga handlingsplaner som tar tillvara erfarenheter som gjorts under åren, befintlig kunskap och samordnande krafter som verkar på olika nivåer. Idag arbetar Region Uppsala med att genom en app tillgängliggöra historiska miljöer för besökare på plats. Tekniken finns vid Gamla Uppsala och Uppsala domkyrka och ska utvecklas till bl.a. slotten vid Skokloster och Wik. Under 2018 utvecklas appen även vid Laxön i Älvkarleby kommun. Flera av länets kommuner har visat intresse för att delta i appens innehåll och miljöer. Region Uppsalas prioriteringar 2019 2022: Fortsatt utveckling av digital informationsteknik som berikar upplevelsen av besök på utvalda besöksmål i länet. 41 (58)
Konst i det offentliga rummet Region Uppsalas offentliga konst finns över hela länet: på sjukhusen, vårdcentralerna och tandvårdsmottagningarna, inom psykiatrin och habiliteringsverksamheten. Många gånger tar konsten plats utomhus. Kultur och bildning arbetar med konstnärlig gestaltning samt följer den nationella utvecklingen mot stärkta mål för hållbara städer och den sammanhållna politiken för hållbara livsmiljöer för alla. Offentlig konst kan bidra till inkluderande, attraktiva och långsiktigt hållbara miljöer. Till det hör mål för arkitektur-, form och design för hållbara gestaltade livsmiljöer. Konsten låter oss ta del av andras berättelser och får oss därmed att möta både bekanta och okända sidor av oss själva. Den plastsspecifika konsten, den som är skapad för en viss plats, aktiverar omgivningen och samspelar med platsen, rummet och alla som rör sig där. Konsten speglar den tid vi lever i och är i ständig förändring. Region Uppsala ska sträva efter att länets invånare genom den offentliga konsten ska få ta del av samtida konstnärliga uttryck och idéer. Genom pedagogisk förmedling förkortas avståndet mellan konstnären och de som tar del av konstverket. Skyltning av verken, visningar och information via digitala verktyg är metoder som ska fortsätta att utvecklas. Kultur och bildning strävar efter tydlighet och öppenhet i de processer som är knutna till inköp och beställning av konst. Att i utställningsform visa skisser och modeller samt det senaste årets inköp till pågående konstprojekt är ett sätt att ge ännu fler möjlighet att ta del av den offentliga konsten. Region Uppsalas cirka 20 000 konstverk representerar ett stort konstnärligt, ekonomiskt och kulturhistoriskt värde och är en viktig del av vårt gemensamma kulturarv. Verken skapar tillsammans en bild av den offentliga konstens utveckling från förra delen av 1900-talet fram till idag. Behovet av inventering, tillsyn och underhåll växer ständigt då konstinnehavet ökar. Ett aktivt förebyggande arbete är en förutsättning för att undvika skador. Region Uppsalas arbete med offentlig konst i vårdmiljö och övriga lokaler, till exempel för administration, bygger på regeln att motsvarande en procent av byggnadskostnaden anslås av regionfullmäktige till konstnärlig gestaltning. Region Uppsalas prioriteringar 2019 2022: Upprätta en underhållsplan för utomhuskonst. En plan för inventering av konsten finns och uppdateras kontinuerligt. Fortsätta arbeta för att ställa ut och redovisa inköp, skisser och modeller. Utveckla pedagogik och förmedling med bland annat digitala plattformar (även som ett led i att arbeta med nya konstformer). 42 (58)
Mötesplatser, lokaler och arrangörer I dialoger och diskussioner om kulturlivet återkommer ofta behovet av mötesplatser. Mötesplatser kan vara plattformar för erfarenhetsutbyten, gemensamma intressen och spelplatser. Mötesplatser rör å ena sidan platsen, å andra sidan att platserna ska fyllas med intressant innehåll för deltagarna. Några viktiga lokalhållare i länet är exempelvis Svenska kyrkan och andra samfund, studieförbunden, Folkets Hus och Parker, Bygdegårdarna och Våra gårdar. Men bristen på adekvata lokaler för professionella kulturarrangemang är fortfarande en aktuell fråga i länet. Det kan ofta handla om brist på yta, teknik, tillgänglighet eller annat som är nödvändigt för att lokalen ska kunna nyttjas för just konstnärlig verksamhet. Behovet gäller framförallt teater, dans och musik men även för andra konstformer samt utrymmen för eget skapande. Under perioden 2019 2022 kommer dock flera kommuner att öppna nya kulturhus och mötesplatser som fylls med nytt innehåll och ger nya möjligheter. Särskilt värt att nämna är länets bibliotek och biblioteksfilialer som årligen har många kulturevenemang och aktiviteter. Heby kommun var först ut i länet med Meröppet, att lokalen är öppen utan att personal är på plats. Det har lockat nya besökare. För att kunna sprida den professionella teatern, dansen, musiken och andra kulturaktiviteter i länet krävs dessutom ett professionellt genomfört arrangörskap på det lokala planet. Den mottagande parten i kommunerna är i de flesta fall en ideell verksamhet, vilket i sin tur innebär att det behövs goda förutsättningar i form av ekonomi, administrativt stöd samt förståelse från de professionella producenterna i det gemensamma samarbetet. I flera av länets kommuner är föreningarna åldrande eller så saknas arrangörsföreningar för scenkonst vilket gör det svårt att skapa en regelbunden verksamhet. Samarbete mellan Kultur och bildning, Musik i Uppland, Riksteatern centralt och regionalt samt andra kulturföreningar, är värdefullt för att stärka det lokala arrangörskapet. Det innebär att tillsammans genomföra informativa insatser om arrangörskap till kommunerna och genomföra fortbildningar inom områden som jämlikhet, tillgänglighet och digitalisering, för att stödja de befintliga arrangörerna. Scenkonstkarusellen och Konsertkarusellen kan fungera som verktyg för utveckling av arrangörskapet. Att ha tillgång till kulturupplevelser på sin hemort bidrar till den kulturella utvecklingen i de mindre orterna i länet. Ur miljösynpunkt är det bra med närhet till arrangemangslokaler. Att med enkla medel rusta upp och se över befintliga lokaler är ett sätt att lösa problemen, ett annat är att bygga om tomma lokaler till så kallade svarta lådor med grundteknik och flexibla publikplatser, som kan inredas efter behov. De kan användas av kulturskola, studieförbund och för professionella föreställningar. För Riksteaterföreningarna och andra arrangörsföreningar kan det vara av vikt att ha en bas, en hemmascen, i form av en lokal som fungerar för lite större föreställningar och arrangemang. Då kan publiken hitta dit och veta att evenemang sker där regelbundet. Med många olika kulturverksamheter i lokalen och under olika tider på dygnet skapas en positiv känsla och lokalen blir en naturlig mötesplats för människor. 43 (58)
Region Uppsalas prioriteringar 2019 2022: Stödja lokalt engagemang och samarbeta med civilsamhället och länets kommuner, så att nya arrangörsföreningar startar i flera av länets kommuner. Genomföra en kartläggning av nuläget gällande lokaler i länet för scenkonst och andra konstformer i dialog med representanter för kulturföreningar, ungdomsföreningar, folkbildningens organisationer och samlingslokalorganisationer. Genom teaterkonsulenten erbjuda expertstöd från Riksteatern i projektering och genom lokala seminarier. Digitalisering Digitaliseringen har på ett par decennier förändrat samhället. Det omfattar allt ifrån hur vi betalar våra räkningar och har kontakt med myndigheter till skolundervisning och socialt umgänge. Hur våra arbetsuppgifter utförs har förändrats för de allra flesta. Digitalisering har inte ett egenvärde, utan handlar om de möjligheter som digitaliseringen för med sig. Dels tillkommer vanligtvis rationaliseringsvinster, men för den offentliga sektorn kan den samhälleliga digitaliseringen bidra till förändrade förväntningar från medborgarna kring transparens, kontaktvägar och deltagande. Digitalisering kan också användas för att möjliggöra kultur för dem som har svårt att ta sig till kulturevenemang. Ett exempel är Virtual Reality-teknik på äldreboenden samt surfplattor vid funktionsvariationer. Bredband, teknik samt kunskap om handhavande, det vill säga digital kompetens, är en förutsättning för att kunna ta del av digitaliseringens möjligheter. Det finns ett fortsatt digitalt utanförskap som uppgår till cirka tio procent av den vuxna befolkningen. Digitaliseringen ställer höga krav på flexibilitet, kontinuerligt lärande och kritiskt tänkande hos användaren. Huvudaktörer för detta livslånga lärande, som kallas medieoch informationskunnighet (MIK), är bibliotek, studieförbund och folkhögskolor. På kulturområdet har digitaliseringen hittills framförallt använts för att digitalisera analog kultur. Exempel på det är digitalisering av skriftlig kommunikation, samlingar och register samt distribution av film och musik. Kravet på en fri tillgång till data och konstnärliga verk ställs emot krav från upphovspersoner att värna sin rätt till ersättning för sina konstnärliga verk. Samarbete och delning kommer inte sällan i konflikt med traditionell upphovsrätt, vilket är ett område som behöver belysas och diskuteras mer. Satsning: Digitalisering Digitaliseringen möjliggör samtidigt nya kulturella och konstnärliga processer. Utforskandet av de kulturella upplevelser som datorkraft kombinerat med virtuell verklighet, förstärkt verklighet och/eller artificiell intelligens kan ge, drivs i nuläget till stor del av spelindustrin. Dessa tekniker kan förstås också användas för att levandegöra 44 (58)
olika kulturarv, vilket nu utforskas av Region Uppsala. Kultur och bildning söker nu sätt att stödja olika konstformer som även har en utforskande konstnärlig arbetsmetod genom digitaliseringens möjligheter. Digitaliseringen har skapat helt nya möjligheter till samarbeten och utvecklingen gör att gränserna mellan producent och kreatör och konsument och aktiv deltagare, blir mer otydliga. Inom forskningen kallas aktörerna ofta prosumenter. Kultur och bildnings ansvarsområden vad gäller digitalisering hänger samman med Region Uppsalas digitaliseringsstrategi. För att förstå de politiska processerna behövs en kunnighet om medier och information (MIK). Besöksnäring och kulturella och kreativa näringar (KKN) hänger tätt samman med digital teknik. Region Uppsalas prioriteringar 2019 2022: Bidra till att ta tillvara ny teknik och digitaliseringens och upphovsrättens möjligheter inom kulturområdet i stort och till exempel inom museiområdet. Stödja intern och extern kompetensutveckling som belyser digitaliseringens möjligheter och utmaningar. Regional biblioteksverksamhet Inom länet finns kommunala folkbibliotek och regional biblioteksverksamhet genom verksamheten vid Regionbibliotek Uppsala. Regionbibliotek Uppsala Folkbiblioteken är nav i länets litteratur- och kulturliv. Folkbiblioteken är betydelsefulla demokratiska mötesplatser, där länets invånare har fri och jämlik tillgång till litteratur, informationsresurser och kultur. Regionbibliotek Uppsala ska i enlighet med bibliotekslagen främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet för länets folkbibliotek. Detta sker till exempel genom samordning, processledning, metodutveckling och handledning. Kommunbibliotekens behov, den regionala kulturplanen, den regionala biblioteksplanen samt bibliotekslagen utgör grunden och tar ut riktningen för Regionbibliotekets arbete. Regionbiblioteket främjar samverkan mellan kommunbiblioteken, men är också en kontaktyta mellan bibliotek, civilsamhälle och andra aktörer. Exempel på det sistnämnda är barnhälsovården (för att öka kunskapen om små barns språkutveckling hos föräldrar och andra vuxna) och folkbildningen. Regionbibliotek Uppsala samverkar med övriga läns- och regionbibliotek i landet och med Kungliga biblioteket i frågor om kvalitet, uppföljning av biblioteksplaner samt i olika satsningar. Regionbiblioteket har under föregående kulturplaneperiod väsentligt stärkt sin samverkan med forskning, och därigenom medverkat till flera studier som gett värdefulla perspektiv 45 (58)
på praktiskt biblioteksarbete. Under kommande kulturplaneperiod kommer denna samverkan att fortsätta. Under åren 2018-2020 pågår den nationella satsningen Digitalt först med användaren i fokus, som syftar till att i ett första steg höja den digitala kompetensen hos landets bibliotekspersonal så att de i sin tur kan vara en aktiv aktör för att höja kompetensen hos invånarna. Bakgrunden är att den digitala utvecklingen accelererar och att det därför krävs en långsiktig satsning för att kontinuerligt utveckla invånarnas digitala kompetens. Folkbiblioteken utgör lokala noder i satsningen, och under kulturplaneperioden kommer Regionbiblioteket att arbeta aktivt med att planera, samordna och stödja detta arbete; både i form av kompetens- och verksamhetsutveckling. Folkbibliotekens breda och mångfacetterade uppdrag avspeglar sig också i Regionbibliotekets arbete, som sträcker sig över områden som språkutveckling, läs- och litteraturfrämjande, biblioteksrummets utformning (fysiskt såväl som digitalt), mångspråk, digitalisering samt litteraturen som konstform. Genomgående arbetar Regionbiblioteket i sina olika projekt och satsningar med perspektiven jämställdhet, tillgänglighet och inkludering. Sjukhusbiblioteket vid Akademiska sjukhuset i Uppsala är en del av Regionbibliotek Uppsala. Bibliotekets verksamhet når såväl patienter och deras anhöriga som sjukhusets anställda, och erbjuder tillgång till information, litteratur och kultur samt fungerar som mötesplats. Verksamheten sker dels i biblioteksrummet, dels genom uppsökande verksamhet ute på avdelningarna. Fokus under kulturplaneperioden är att sjukhusbibliotekets verksamhet ska nå fler potentiella användare. Regionbibliotek Uppsalas prioriteringar 2019 2022: Medverka i Digitalt först med användaren i fokus. Vidareutveckla språkutvecklingen hos barn genom Språknätet genom att pröva nya metoder för att nå de minsta barnen och deras vuxna. Utveckla läsfrämjande verksamhet, genom att stödja kommunbiblioteken med metod- och verksamhetsutveckling för att i högre utsträckning nå tonåringar och unga vuxna. Stärka och utveckla sjukhusbibliotekets verksamhet med målet att nå fler användare. Kulturarv och kulturmiljöer Kulturarv är ett komplext begrepp som innefattar materiella kulturprodukter i form av kulturlandskap, fornlämningar, artefakter (omfattar även arkiv- och museisamlingar), byggnader och miljöer liksom idéer, språk, kunskaper, berättelser, traditioner, sedvänjor, musik, dans och andra immateriella uttryck som tidigare generationer eller vi själva skapat och som vi tolkar och betraktar som en gemensam kulturell bas. Ett kulturarv är inte statiskt utan förändras ständigt i tid och rum, beroende på samtidens uppfattning och 46 (58)
kan ses som en process. Som en samhällspolitisk vision om kulturarvets potential, kan uppfattningen om ett gemensamt kulturarv å ena sidan betraktas vara inkluderande och stärkande för demokratin. Å andra sidan kan uppfattningen om ett enda eller bestämt kulturarv behöva problematiseras i de fall begreppet tas i besittning genom maktrelationer i samhället. Oavsett om det skrivs i obestämd eller bestämd form kulturarv eller kulturarvet innefattar det en mångfald av kulturarv. Kulturarvet kan bidra till god livsmiljö och kulturell välfärd och vara en resurs i samhällsbygget. Det kan även bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, såväl socialt och ekonomiskt som miljömässigt. Ofta samverkar kulturarvet med naturlandskapet, där även naturen kan vara en del av kulturarvet, såsom att hålla landskapet öppet samt det biologiska kulturarvet. Den under 2017 antagna kulturarvspolitiken syftar till att det gemensamma kulturarvet blir en angelägenhet för alla människor, så att det offentliga samtalet vidgas och fördjupas samt att medskapande och engagemang främjas. Region Uppsala vill tydliggöra kulturarvets betydelse i den regionala utvecklingen och implementera det nya politikområdet på olika nivåer. Sveriges ratificering av Unescos konvention om tryggandet av det immateriella kulturarvet har bidragit till en större medvetenhet om kulturarvets immateriella dimension och dess konkretisering i form av förteckningar (Institutet för språk och folkminnen). Den levande nyckelharpstraditionen och knutmassofirandet vid tjugondedag jul i nordöstra Uppland är exempel på immateriella kulturuttryck i Uppsala län. Eric Sahlström Institutet (ESI) är ackrediterad rådgivande organ inom ramen för Unescos arbete. Kulturmiljö kan enklast beskrivas som en del av det vidare begreppet kulturarv. I en kulturmiljö avtecknar sig spåren av mänskliga aktiviteter under tidernas lopp. Några exempel på kulturmiljöer i Uppsala län är hällristningsområdet i Boglösa, fornlämningsområdet i Gamla Uppsala med storhögar och gravfält, de många kyrkomiljöerna med kyrka, kyrkogård, prästgård och inte sällan sockencentrum, Biskops Arnö med anor från 1200-talet, jordbruksnäringens kulturmiljöer med byar, gårdar, hus och odlingslandskap, storgodsens landskap med slotts- och herrgårdsanläggningar, gårdar och torp, den omfattande järnhanteringens miljöer såsom gruvor, masugnar och järnbruk, tegelbruken i Heby, samt städerna Enköping, Uppsala, Öregrund och Östhammar, stadsmiljöerna som helhet och enskilda delar. Kulturmiljöfrågorna är tvärsektoriella och berör många politikområden och verksamheter. För att kulturmiljöaspekternas potential ska realiseras krävs tidig inkludering i samhällsplaneringens processer lokalt, regionalt och nationellt. Riksdagen har beslutat om att införa nationella mål som ska styra de statliga insatserna på kulturmiljöområdet och samtidigt inspirera och vägleda politiken i kommuner och regioner. De nationella kulturmiljömålen ska främja: 47 (58)
ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas, människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön, ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser, en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen. Kulturarv och kulturmiljöer kan bidra till god livskvalitet och därmed öka länets attraktionskraft. Ett övergripande ansvar för tillsyn, vård, kunskapsuppbyggnad och information delas i länet mellan Länsstyrelsen, kommunerna och Upplandsmuseet. Länsstyrelsen är den myndighet som tillser att kulturmiljölagen efterföljs och att känsliga kulturmiljöer värnas och vårdas. Hembygdsrörelsen, med ett regionalt förbund och cirka 80 lokala föreningar spridda över länet, är en viktig aktör som på ideell basis arbetar med att vårda, tillgängliggöra och informera om kulturarvet och lokala kulturmiljöer. Uppsala läns rikedom på kulturarv och mångfalden av skyddsvärda kulturmiljöer utgör en resurs i besöksmålsutvecklingen med sikte på såväl de egna invånarna som tillresande besökare från när och fjärran. Ett flertal kulturmiljöer, som till exempel Gamla Uppsala, Vendelbygden, Vallonbruken, Linnéminnena och Uppsala domkyrka, har internationell lyskraft. I Enköping finns även Enköpings museum, som är tillgängligt för besökare som vill veta mer om lokalt kulturarv. Wik Kulturmiljön Wik, ett par mil söder om Uppsala, är belägen vid mälarfjärden Ekoln. Slottet uppfördes som försvarsborg under senmedeltiden. Det så kallade Stenhuset och ett flertal byggnader från olika tider samt en omgivande park och kulturlandskap förmedlar en mångfasetterad historia om människor, makt, krig och vardag på platsen. Wik ägs och förvaltas av Region Uppsala och är ett populärt besöksmål. Där möts bildning, konferensverksamhet, folkhögskolans korta och långa kurser, rekreation med sommarens badliv och parkens natur- och kulturupplevelser. För att få underlag till en långsiktig utveckling av Wikmiljön krävs en strategisk kulturmiljöplan för utemiljön. Ett kulturmiljöprogram, som tjänar som förstudie till kulturmiljöplanen, har påbörjats 2017 och slutförs under 2018. Upplandsstiftelsen, som arbetar med naturvård, friluftsliv och naturskola, är en viktig samarbetspartner i utvecklingen och tillgängliggörandet av viktiga besöksmål som på Wik. Det är en komplex miljö som tydligt illustrerar samspelet mellan höga natur- och kulturvärden. Det är angeläget att sprida kunskap om Wikmiljön och ytterligare utveckla platsens potential och tillgängligheten. 48 (58)
Region Uppsalas prioriteringar 2019 2022: Fortsatt samverkan med Upplandsstiftelsen för utveckling av Wikparken som tillgängligt besöksmål för natur- och kulturupplevelser. Verka för att kulturarvspolitiken får genomslag i länet och bidrar till att kulturarvet blir en angelägenhet för alla, så att det offentliga samtalet vidgas och fördjupas samt att medskapande och engagemang främjas. Beakta och sprida kunskap i länet om de nationella kulturmiljömålen. Stödja bildandet av ett forum för kulturarvs- och kulturmiljöfrågor, där ämnen behandlas tematiskt med lämpliga representanter från till exempel Upplandsmuseet, Länsstyrelsen, kommunerna, Region Uppsala, arkiv eller andra parter. Sprida kunskap om och utveckla kulturmiljön Wik som attraktivt besöksmål och som plats för bildning, möten, rekreation, natur- och kulturupplevelser samt utarbeta en långsiktig kulturmiljöplan. Uppmärksamma det unika kulturarv som vallonbruksepoken efterlämnat och mångfalden av kulturmiljöer i form av gruvor, gruvsamhällen och järnbruk. Satsning: Gamla Uppsala museum Gamla Uppsala museum är beläget strax intill fornlämningsområdet med gravhögarna och drivs idag av Riksantikvarieämbetet. Sedan några år tillbaka pågår en diskussion om att överföra ansvaret för driften till Region Uppsala i Upplandsmuseets regi. En plan har tagits fram som visar hur verksamheten skulle organiseras, vitaliseras och intensifieras. En bärande tanke är också att all ny kunskap om Gamla Uppsala som kommit i dagen de senaste åren ska presenteras på ett attraktivt sätt i nya, moderna utställningar, som kan ta vara på digitaliseringens möjligheter. Ett syfte med denna stora satsning är att parallellt utveckla besöksmålet Gamla Uppsala som även inkluderar kyrkomiljön och friluftsmuseet Disagården. Satsning: Stärka kommunerna i kulturarvsarbetet För att statens nya kulturarvspolitik ska få genomslag i länet och de nationella kulturmiljömålen bli möjliga att uppnå behöver kompetensen inom området stärkas på flera nivåer, bland annat i kommunerna. En modell kan vara att ge uppdraget till kommunantikvarier, med särskilt ansvar för kulturmiljöfrågorna i ett par, tre kommuner. Dessa kan organisatoriskt vara placerade på Upplandsmuseet som utöver kompetensen kan erbjuda ett kollegialt sammanhang. Satsning: Vallonbruken Järnmalmen, skogen och vattenkraften i norra Uppland gav förutsättningar för den järnhantering som formade ett stort antal järnbruk. Varje bruk var ett samhälle med välplanerad struktur för produktion, representation, bostäder och omsorg. Värvningen av valloner på 1600-talet, tillförde smideskunskap som bidrog till näringens blomstrande utveckling. Epoken som varade under tre sekler, gick i graven i början på 1900-talet när 49 (58)
det svenska järnet inte längre efterfrågades. Idag är de välbevarade, och i flera fall intakta bruksmiljöerna ett stycke svenskt kulturarv och tillika omistliga kulturmiljöer. Det saknas idag en strategi för att ta vara på de olika uppländska vallonbrukens potential. En sådan ska tas fram i samverkan under perioden. Regional museiverksamhet Inom museiväsendet finns ett länsmuseum med regionalt uppdrag och som ingår i kultursamverkansmodellen, Upplandsmuseet. Utanför modellen lämnar Region Uppsala även verksamhetsbidrag till Medicinhistoriska museet tillsammans med Uppsala universitet. Stiftelsen Upplandsmuseet Upplandsmuseet är länets kulturhistoriska museum och tillika ett levande kunskapscentrum för kulturhistoria. Samverkan är en självklar arbetsform och länsmuseets regionala verksamhet stärker den kulturella infrastrukturen. Upplandsmuseet ska spegla en levande och engagerande kulturhistoria som kommuniceras och görs tillgänglig för alla. Till denna kopplas frågor om nutid och framtid med utgångspunkt från en kritisk och vetenskaplig grund. Tillsammans bildar detta en viktig demokratisk plattform i samhället. Verksamhetens ledord är Kunskap Inspiration Reflektion Dialog. Museet är organiserat i åtta funktionellt uppdelade avdelningar/ansvarsområden: forskning, samlingar, arkeologi, kulturmiljö, kommunikation, hemslöjd samt gemensamma kansli- och museitekniska funktioner. Huvuddelen av verksamheten, forskningen och samlingarna speglar museets tre profilområden: jord, järn samt samhälle och makt. Verksamheten utgår alltid från Upplandsmuseets värdegemenskap och alla människors lika värde. Målgrupper för verksamheten är länets invånare och tillresta besökare, med särskild prioritering av barn och unga. Upplandsmuseets publika verksamhet bedrivs på flera olika arenor såsom museets huvudbyggnad Akademikvarnen och museivåningen på Walmstedtska gården i Uppsala, museets friluftsmuseum Disagården i Gamla Uppsala och i samarbete med olika kulturinstitutioner och skolor i hela länet. Modern informationsteknik och digitaliseringens nya möjligheter är viktiga arbetsverktyg i museets strävanden att finna nya kanaler i verksamheten. Upplandsmuseet arbetar aktivt med hemsida och sociala media för att vara tillgängligt för så många som möjligt och föra dialog med omvärlden. Den publika verksamheten är omfattande och består bland annat av utställningar, pedagogik, visningar, kurser, konferenser, föreläsningar, rådgivning, konsultation och publiceringsverksamhet. Beträffande den pedagogiska verksamheten är det angeläget att möta utbildningsväsendets behov och anpassa utbudet till de nya läroplanerna och möta nya målgrupper samt arbeta med minoriteter och nya svenskar. Mot bakgrund av den nya kulturarvspolitiken vill Upplandsmuseet profilera sig som central kulturarvsinstitution i länet och kulturmiljöfrågorna har hög prioritet. 50 (58)
Upplandsmuseet ger expertråd och kunskap om arkeologiska frågor samt om det byggda kulturarvet till allmänhet, fastighetsägare och kommuner. Museet samverkar med länets kommuner genom utredningar och analyser inför detaljplaneläggning och översiktsplaner samt genom att svara på remisser i plan- och bygglovsärenden. Museet bistår också Länsstyrelsen med underlag i kulturmiljöfrågor genom yttranden, samråd och besiktningar. Upplandsmuseets trovärdighet vilar på en stark forskningsinriktning och hög vetenskaplig kompetens inom museets ämnesområden. En rad stora forskningsprojekt, samtliga inom museets tre profilområden, drivs i samarbete med universitet och högskolor, finansierade med medel från olika forskningsråd. Museets fundament, dess omfattande bild- och föremålssamlingar belyser länets kulturhistoriska utveckling från forntid till nutid. Museet förvaltar, ordnar och vårdar samlingarna för att de ska kunna vara tillgängliga för alla. Samlingarna förvaras i moderna magasinslokaler i Morgongåva, Heby kommun. Upplandsmuseets tillgänglighetsarbete baseras på ledorden jämställdhet, demokrati och mångfald. Tillgänglighetsaspekten innebär att museet arbetar för allas rätt till kultur och kunskap. I fokus står fysisk tillgänglighet men också digital tillgänglighet och möjlighet att söka information och kunskap i samlingarna genom exempelvis Digitalt Museum. Upplandsmuseet arbetar även med den psykosociala tillgängligheten som syftar till att alla besökare ska få ett bra bemötande, känna sig trygga och respekterade i mötet med museet. Upplandsmuseet arbetar aktivt med jämställdhets- och mångfaldsfrågorna och uppmärksammar perspektiven klass, kön, generation, etnicitet, sexuell läggning och funktionsvariation. Ett mål är att synliggöra mångfalden i samhället och säkerställa att den implementeras i museets forskning, samlande och utåtriktade verksamhet. Den uppländska hembygdsrörelsen är en stark och aktiv folkrörelse som idag organiserar 81 hembygdsföreningar och 600 enskilda medlemmar, totalt ca 15 000 personer med intresse för kulturarvsfrågorna. Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund är en av Upplandsmuseets stiftare och länsmuseet svarar för hembygdsförbundets kansli, ekonomi, medlemsregister, förlag, föreningsservice och fastighetsförvaltning. Upplandsmuseets prioriteringar 2019 2022: Fortsätta digitaliseringen av museets samlingar samt slutföra digitaliseringen av museets topografiska arkiv. Skapa en ny insamlings- och gallringsplan för samlingarna som tar hänsyn till direktiven i den nya Museilagen. Utveckla arbetet med tillgänglighet, jämställdhet och mångfald när det gäller Upplandsmuseets forskning, samlande och utåtriktade verksamhet. Vidareutveckla Upplandsmuseets pedagogiska verksamhet för och med barn och unga. Utveckla Upplandsmuseets ställning som central kulturarvsinstitution i länet med hög kompetens inom kulturmiljöområdet. 51 (58)
Hemslöjdsfrämjande verksamhet Hemslöjdskonsulenterna i Uppsala län har Upplandsmuseet som huvudman. Konsulenterna arbetar både operativt och strategiskt med att stärka, utveckla och förnya hemslöjden i länet ur ett kulturarvs-, närings- och hållbarhetsperspektiv. Med specialkunskap inom hemslöjdsområdet fungerar konsulenterna som strateger, samordnande part och resurs för länets intresserade invånare, liksom för slöjdutövare, professionella och hobbyslöjdare, föreningar och organisationer. Myndigheten för kulturområdet Hemslöjd på nationell nivå, Nämnden för Hemslöjdsfrågor, erbjuder länshemslöjdskonsulenterna information, utbildning och samordning inom slöjdområdet samt möjlighet att söka projektmedel en gång per år. Hemslöjd är en kulturform i ständig rörelse och utveckling. Begreppen do-it-yourself, gerillaslöjd och makers illustrerar riktningar i tiden. Hemslöjd, slöjd och konsthantverk engagerar många människor i alla åldrar, kursledare, skolelever, lärare och vårdtagare. Många av länets invånare tar del av slöjden genom kurser, fortbildningar, utställningar, marknader, mässor och prova på-tillfällen av olika slag, liksom inom vården. Hemslöjdsverksamhet är inte sällan kopplad till ett aktivt föreningsliv inom hemslöjdsföreningar, hembygdsföreningar, kulturföreningar och grupper som träffas regelbundet. Samarbetet med civilsamhällets olika aktörer är en viktig del av verksamheten. Ett flertal studieförbund har kurser inom slöjdområdet. Via sociala medier träffas grupper regelbundet kombinerat med möten i verkliga livet. I strävan efter att nå nya målgrupper och etablera nya mötesplatser är samverkan en viktig del. Samarbete över konst- och kulturområden, i dialog med nya parter på nya och oväntade platser, bidrar till att göra slöjden synlig i samhället. Ett utökat samarbete med Wiks folkhögskola är ett sätt att stärka samverkan inom länet. Även samverkan över länsgränserna är angelägen och berikande. Erfarenheterna är mycket goda av samverkansprojekt inom näringsområdet mellan Uppsala, Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborg. Även nationella samarbetsprojekt växer sig allt starkare, till exempel frågor som rör hanteringen av ull. Hemslöjdens prioriteringar 2019 2022: Skapa mötesplatser runt om i länet där slöjdverksamheten leder till möten mellan människor oavsett kön, ålder, kulturell bakgrund eller funktionalitet. Genom kursverksamhet och prova på-tillfällen, med särskild satsning på barn och unga, nyanlända och personer med funktionsvariationer, ta vara på och utveckla kulturarvet och beprövad kunskap om traditionella slöjdmaterial och tekniker. Stimulera de kulturella och kreativa näringarna genom att stärka konsulenternas stödfunktion gentemot slöjdföretagare. Utveckla en digital kanal för presentation av slöjdföretagarna. 52 (58)
Inom Skapande skola-projektet vidareutveckla slöjden för barn och unga samt fortsatt satsning på utbildning av handledare. Verka för att slöjd blir ett valbart ämne i Kulturskolan i några av länets kommuner. 53 (58)
KULTURSAMVERKAN Mål: Tydliga strukturer för ökad regional samverkan Region Uppsala ska stärka en inkluderande samverkan med länets olika kulturaktörer Målet för Region Uppsalas samverkan är en ökad och strategisk regional samverkan. För att nå målet ska Region Uppsala Samverka med länets kommuner. Samråda med länets professionella kulturliv och kulturinstitutionerna. Samråda med enskilt verksamma professionella kulturskapare. Samråda med representanter för det civila samhället. Samråda med nationella minoriteter. Ha en hög grad av samverkan med länets olika kulturaktörer. Bidra till att det strategiska samarbetet inom kulturområdet präglas av respektfull dialog och delaktighet. I detta kapitel beskrivs hur Region Uppsala avser att satsa på långsiktiga och strategiska former för dialoger, samverkan och samråd med viktiga kulturaktörer. Satsningar på kultursamverkan 2019 2022 Under kulturplaneperioden ska Region Uppsala: I samverkan med andra kulturaktörer utveckla aktiva mötesplatser i Uppsalaregionen, såsom minst ett större Kulturting. Regionala mötesplatser för dialog De dialoger som hålls om den regionala kulturverksamheten sker huvudsakligen genom Region Uppsalas kulturnämnd samt genom dess förvaltning Kultur och bildning. Kultur och bildning arrangerar nätverk, mötesplatser och dialogtillfällen och håller kontakten med många olika aktörer. 54 (58)
Gemensam agenda Samverkan har blivit ett modeord för offentliga verksamheter. Det beror på att komplexa samhällsproblem kräver fler kompetenser och perspektiv för att belysas och öka den organisatoriska förmågan att finna lösningar. Samverkan kännetecknas av att handlingar sker utifrån en gemensam agenda, även om var och en kan agera utifrån sin särskilda roll. Effekterna av ett gemensamt arbete kan ge flerfaldigt tillbaka. Nyckelbegrepp för samverkan Ur dialogerna på politisk nivå och med tjänstemän kan följande nyckelbegrepp för den gemensamma samverkan identifieras. Region Uppsalas prioriteringar 2019 2022: Uppdrag: Kulturnämnden avser att under kulturplaneperioden teckna årliga överenskommelser med de bidragsmottagare och kulturinstitutioner som ingår i kultursamverkansmodellen, vilket innebär att formulera tydliga ömsesidiga och skriftliga uppdrag. Mod: Samverkan inom de olika sammanhang som Region Uppsala anordnar ska präglas av en öppenhet som inger deltagarna modet att framföra synpunkter som kan främja samverkan och utveckling till nytta för länets kulturliv. Tillit: I det gemensamma erfarenhetsutbytet ska deltagarna kunna känna tillit i samverkan, för att bidra till att nå bästa möjliga gemensamma resultat. Trygghet: Deltagare och aktörer ska känna trygghet i samverkansprocessen och i beslutsfattandet genom att Region Uppsala ska eftersträva transparenta beslutsprocesser under kulturplaneperioden. Satsning: Kulturting Region Uppsala har samverkat med flera andra regioner i arrangerandet av ett årligt Kulturting. Under dialogerna inom länet har ett behov framkommit av en fördjupad samverkan med viktiga kulturaktörer inom Uppsala län. Ett sätt att stärka strukturerna är att minst en sådan större mötesplats arrangeras med gemensamma insatser under kulturplaneperioden. Samverkan med kommunerna Region Uppsala samverkar med länets åtta kommuner genom ett Regionalt Forum. Under forumet har inrättats ett Regionalt samråd för kultur för politiska företrädare i kulturfrågor. Teman för den politiska dialogen har beslutats till att vara ett kulturliv med internationell lyskraft, utveckling av fysiska mötesplatser och att utveckla barn och ungas möjligheter att skapa och delta i kulturlivet. Kulturnämnden för även andra politiska dialoger med kommunerna, till exempel inför framtagandet av kulturplaner. I samverkan med kommunerna har följande prioriteringar föreslagits: 55 (58)
Region Uppsalas prioriteringar för kultursamverkan med kommunerna 2019 2022: Ta länets ansvar för handläggning av kultursamverkansmodellen. Arrangera erfarenhetsutbyten inom kultursektorn med olika teman. Möjliggöra interkommunal samverkan. Samverka kring turnéverksamheterna för att sprida kultur till hela länet. Undersöka möjligheter för att driva gemensamma utvecklingsprojekt. Stå för omvärldsbevakning och kunskapsspridning från aktuell forskning. Värna om långsiktighet i relationer och planering. Tjänstemanna-KIL De så kallade Tjänstemanna-Kilarna har arrangerats av Kultur och bildning sedan flera årtionden tillbaka och är ett chefsnätverk för länet. KIL står för Kultur i Länet. Sedan kultursamverkansmodellen infördes har kulturplanernas innehåll och resultat återkommande diskuterats där, liksom en rad andra kulturfrågor. Dessa arrangeras 5-6 gånger om året. Här möts regelbundet kommunernas kulturchefer, chefer för det professionella kulturlivet genom kulturinstitutionerna, civilsamhället och folkbildningen. Mötena har olika teman och workshops och är tillfällen för formella och informella dialoger som ofta ligger till grund för att finna ytterligare samarbetsformer. Politisk KIL Politisk KIL arrangeras av Kulturnämnden 1-2 gånger per år och är en gemensam mötesplats för politik och kulturliv. I Kilen ingår politiska företrädare från kommunerna samt styrelserepresentanter från centrala kulturinstitutioner i länet. Även tjänstemän deltar i Kilarna. Höstdialog med kulturinstitutionerna Region Uppsalas kulturnämnd genomför varje höst dialoger med styrelserna för de kulturinstitutioner som erhåller verksamhetsbidrag inom kultursamverkansmodellen inför kommande verksamhetsår. På tjänstemannanivå förs även årliga diskussioner med övriga kulturorganisationer som erhåller årliga verksamhetsbidrag samt med de studieförbund som erhåller årliga verksamhetsbidrag från Region Uppsala. Interregional samverkan Region Uppsala samverkar med andra närliggande län för att utveckla konstarter och metoder, som i nätverk inom konsulenternas främjandeverksamhet. Under perioden avser Kultur och bildning att utöka den interregionala samverkan i olika sakfrågor som kan gynna den gemensamma konst- och kulturutvecklingen på ett sätt som gynnar också Uppsala län. 56 (58)
Dialog på nationell nivå Region Uppsala deltar i möten på nationell nivå med Kulturdepartementet och Statens kulturråd, samt följer utvecklingen av kultursamverkansmodellen på statlig, regional och kommunal nivå. Uppsala län var ett av de län som utvärderades i Riksdagens kulturutskotts rapport Är samverkan modellen? (2015/2016:RFR4). Rapporten konstaterade bland mycket övrigt att modellen har lett till fler samtal, nya kontakter och att dialogerna vitaliserat samarbetet (s. 14). Det goda samtalet är ledstjärna för Uppsala läns fortsatta samverkansprocess. Samråd med kulturskaparna: Kulturskaparrådet För dialogerna med de professionella kulturskaparna har sedan 2012 det så kallade Kulturskaparrådet träffats. Rådet är konstartsövergripande, formaliserat och arvoderas enligt rekommendation om konsultativt arbete. Medlemmarna representerar de professionella kulturskaparna och lämnar särskilt synpunkter på villkoren för kulturskaparna att verka i Uppsala län. Rådet består av representanter från det fria kulturlivet, men inget hindrar deltagande från professionella kulturskapare vid institutionerna. Rådet fungerar även som remissinstans för den regionala kulturplanen. Under kommande kulturplaneperiod planeras möten 3-4 gånger per år. Samråd med civilsamhället Möten med civilsamhället arrangeras årligen. Mötesstrukturen ser olika ut. Samverkan sker med Ideell kulturallians i Stockholm och tidigare genom KICK-projektet (Kvalitet i Civilsamhällets Kultursamverkan), för att öka kvaliteten i dialogerna. Projektet rapporterades genom ett särskilt metodverktyg för att samråda med civilsamhället inom kultursamverkansmodellen. Särskilt är det av vikt att ta hänsyn till de sex principerna för att bidra till långsiktighet och kontinuitet i relationen mellan deltagarna (självständighet och oberoende; dialog; kvalitet; långsiktighet; öppenhet och insyn; mångfald). Formerna för samråden har genomförts i olika varianter och metoderna kommer att prövas och tillämpas vid nya möten under kulturplaneperioden. En särskild samrådsform är den med företrädare för de nationella minoriteternas sammanslutningar. Inför framtagandet av kulturplanen inleddes ett gemensamt samråd med de fem nationella minoriteterna om kulturfrågor, där även Länsstyrelsen i Stockholm medverkade vid ett första tillfälle. Minoriteterna kommer fortsatt att bjudas in till gemensamma möten, enligt önskemålet från deltagarna. Vad gäller användningen av statsbidragen för kultur inom finskt förvaltningsområde kommer särskilt samråd att hållas med den sverige-finska minoriteten inför val av insatser och evenemang. 57 (58)
Barns och ungdomars perspektiv Kultur och bildning kommer att ta tillvara barns och ungdomars perspektiv på olika kulturfrågor. Det ska ske genom samverkan med Barnrättsombudet för Region Uppsala. En prioritering är att under kulturplaneperioden arrangera en gemensam konferens på temat barn- och ungdomskultur. Från regionalt håll görs löpande insatser för att anordna kompetensutveckling och omvärldsbevakning för befintliga nätverk och för dem som möter barn och ungdomar i kulturlivet i Uppsala län. Genomförande och uppföljning Region Uppsala ansvarar för genomförande och uppföljning av regionala uppdrag till kulturverksamheterna, liksom för fördelningen av de statliga verksamhetsbidragen. Det är Kulturnämnden och Kultur och bildning som driver och koordinerar arbetet. För att åstadkomma resultat av skrivningarna kommer kulturplanen liksom tidigare att brytas ner i handlings- och aktivitetsplaner, som följs upp årligen. Regionfullmäktige fastställer även årliga indikatorer för samtliga nämnder och förvaltningar. I övrigt vilar ansvaret på samtliga samverkansparter. Kommunikation Det är väsentligt att Region Uppsala säkerställer en god kommunikation i de delar som rör kultursamverkan. En god kommunikation ökar möjligheterna för en mångfald av perspektiv på kulturfrågorna och att de som önskar ska få en möjlighet att kunna delta i aktuella dialoger, samtal och debatter som föregår besluten. Region Uppsalas prioriteringar under perioden 2019 2022: Ta fram en pedagogisk populärversion av den regionala kulturplanen. Ta fram årliga kommunikationsplaner. Genomföra en kartläggning av vilka digitala kanaler som bäst kan nyttjas för samverkan. Förbättra förmågan att kommunicera beslut och resultat från kulturplanens satsningar och prioriteringar. För mer information: Kultur och bildning www.regionuppsala.se/kultur 58 (58)
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-03-20 Enheten för hållbar utveckling Cecilia Carlqvist Tfn 018-617 01 44 E-post cecilia.carlqvist@regionuppsala.se Dnr LS2018-0209 Regionstyrelsen Medlemskap i Svenska cykelstäder/cykelregioner Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Region Uppsala ska ansöka om medlemskap i Svenska cykelstäder/cykelregioner. Ärendebeskrivning Svenska cykelstäder är en förening bestående av kommuner och organisationer som målmedvetet arbetar för ökad och säkrare cykling. Ordinarie medlemmar är 27 svenska kommuner som samtliga är riksledande inom arbetet för attraktivare vardagscykling. I och med årsmötet den 22 maj kommer föreningen Svenska cykelstäder öppna upp för regioner att bli medlem i svenska cykelstäder. Region Uppsala har i december 2017 antagit en regional cykelstrategi med målet att regionen ska bli en ledande cykelregion. En önskan är att skapa nätverk med andra ledande cykelregioner för att fortsätta att driva utvecklingen framåt inom den egna regionen. Svenska cykelstäders arbete ligger i linje med Region Uppsalas mål för ökad cykelanvändning, trafiksäkerhet och kombinationsresor. Genom Svenska cykelstäder kan Region Uppsala få inspiration från andra, ta del av ny forskning, eftersom Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) är associerade medlemmar, men också bidra med våra erfarenheter. Region Uppsala kommer sprida goda exempel från Svenska cykelstäder till länets kommuner så att bidra till Uppsala län blir en ledande cykelregion. Tillsammans med andra medlemmar inom Svenska cykelstäder kan vi påverka cykelpolitiken på nationell nivå. För att bli medlem i Svenska cykelstäder/cykelregioner ska den ansökande regionen (exempelvis Region Uppsala) ha tagit ett politiskt beslut om att bli medlem, samt ha fattat ett politiskt beslut om att öka andelen cykelresor i regionen. Beslutet ska vara kvantifierat och tidsbestämt. Dessutom ska ett systematiskt samverkansarbete bedrivas bland Uppsala läns primära väghållare gällande cykelinfrastruktur. Region Uppsala uppfyller de krav som ställs för att bli medlem i Svenska cykelstäder/cykelregioner. Svenska cykelstäder är ett kunskapskluster av cykelkunniga politiker, tjänstepersoner och experter som delar idéer, information och metoder. Denna ligger sedan till grund för Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se
2 (3) både samhällsplanering och opinionsbildning. Region Uppsala ser ett behov att vara en del av kunskapskluster. Det finns en tjänstepersonsgrupp som träffas regelbundet och utbyter erfarenheter. Följande kommuner är medlemmar i Svenska cykelstäder: Malmö, Lund, Helsingborg, Halmstad, Göteborg, Linköping, Jönköping, Vasstrås, Eskilstuna, Stockholm, Uppsala, Gävle, Örebro, Karlstad, Sundsvall, Luleå, Umeå, Karlskrona, Motala, Skövde, Sollentuna, Borås, Varberg, Sundbyberg, Falkenberg, Växjö, Danderyd. Associerade medlemmar är företag, organisationer, etc. och de har en dyrare avgift (25 000 kr/år), ingen rösträtt på årsmöten och kan inte sitta i styrelsen. De supportar föreningen, men är inte föreningens ansikte utåt. Följande är associerade medlemmar i Svenska cykelstäder: NCC, Trivector, Tornet, Ångpanneföreningen (ÅF), JM och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Mer information finns här: http://svenskacykelstader.se/ Kostnader och finansiering Kostnader för medlemskapet avser årsavgift på 15 000 kronor och boende- och resekostnader för deltagande möten cirka 10 000 kronor per år. Den årliga årsavgiften belastar ansvar 23445, regionala utvecklingsnämndens medlems- och serviceavgifter, medans kostnader för boende och resor belastar enhetens budget. Beredning Ärendet är berett i regionala utvecklingsnämnden 2018-04-12. Bilagor Svenska cykelstäders stadgar Svenska cykelstäders verksamhetsplan 2018-2019 Beslut regionala utvecklingsnämnden 2018-04-12 Inbjudan till medlemskap i Svenska cykelstäder Kopia till Utvecklingschefen
3 (3)
Stadgar för Svenska Cykelstäder 1. Namn & Säte Organisationens namn ska vara Svenska Cykelstäder och Cykelstäderna Föreningens Säte är Stockholm. 2. Ändamål Svenska Cykelstäder har målsättningen att öka andelen cykelresor och förbättra för cyklister i svenska kommuner samt att statusen för cyklingen höjs i det kommunala arbetet. Räkenskapsåret ska vara kalenderår. Styrelsen äger uppdra åt utomstående person, organisation eller företag att fungera som föreningens kansli samt ombesörjer förvaltningen av föreningens ekonomiska angelägenheter mot särskild ersättning. Svenska Cykelstäder skall verka för sitt ändamål bland annat genom att i föreningen dela idéer, information och metoder, att sprida erfarenheter om cyklingens förmåga att skapa attraktiva städer, stärka ekonomin, förbättra miljön och främja social utveckling. att bidra till utbyte av kunskap och erfarenheter om hur man utformar kostnadseffektiv cykelinfrastruktur, att verka för ökad forskning om cykling, samt att bidra med underlag till politiska beslut som rör cykelfrågor. Svenska Cykelstäder ska höja cyklingens status bland medverkande kommuner och de som vill bli medlemmar. 3. Medlemskap I föreningen finns två typer av medlemskap; Ordinarie medlem och Associerad medlem. Ordinarie medlemmar är svenska kommuner som tagit ett politiskt beslut om att öka andelen resor på cykel, samt stödjer föreningens vision. Associerade medlemmar ska stödja föreningens vision, samt bedömas bidra med betydande kunskap till föreningen. De skall även bidra med att stärka föreningens varumärke. En associerad medlem åtnjuter samma rättigheter och skyldigheter som medlem, men har inte rösträtt. Associerat medlemskap prövas av styrelsen. Vilka krav och kriterier som ska uppfyllas för att kunna vinna medlemskap beslutas av årsmötet på förslag av styrelsen. Medlemskap avser kalenderår. Beslutade avgifter ska vara erlagda för att medlemskap ska beviljas. 1
4. Medlemskapets upphörande Medlemskap upphör antingen genom utträde eller genom uteslutning. Utträde sker efter skriftlig anmälan till förenings sekretariat minst sex (6) månader före det årsskifte, vid vilket medlemskapet ska upphöra. Medlem, som inte uppfyller sina åligganden eller som av andra skäl bör uteslutas ur föreningen, kan med omedelbar verkan uteslutas genom beslut av föreningens styrelse. För sådant beslut fordras dock 2/3 majoritet av vid styrelsemötet närvarande medlemmar. Ingen är vid medlemskapets upphörande berättigad till del i föreningens tillgångar. 5. Styrelse Föreningens styrelse består av minst tre (3) och högst nio (9) ledamöter varav en ordförande och en vice ordförande. Antalet ledamöter fastställs vid ordinarie årsmöte. Styrelsen, vars säte är i Stockholm, väljs på föreningens ordinarie årsmöte. Styrelseordföranden och ledamöterna väljs på ett år. Styrelsen är beslutsmässig när minst hälften av ledamöterna är närvarande. Om föreningen har tjänstemän (kansli) ingår dessa inte i styrelsen men kan vara närvarande och föredragande under styrelsemöten, års- och föreningsmöten. 6. Styrelsens åligganden Styrelsen åligger: att besluta om frågor angående medlemskap i föreningen, att förbereda övriga frågor som är beroende av beslut vid årsmöte, att tillse att alla föreningens beslut verkställs. Att anordna referensgrupper och seminarier. att ansvara för föreningens medel samt låta föra föreningens räkenskaper, vilka ska avslutas per kalenderår, att avge förvaltningsberättelse med resultat- och balansräkning samt utarbeta budgetförslag att vid behov utse tjänstemän (kansli), som ska biträda styrelsen att handha föreningens angelägenheter i enlighet med beslutad budget vid årsmöte. 7. Sammanträden Ordinarie årsmöte hålls årligen under 1:a halvåret på tid och plats efter beslut av styrelsen. Extra årsmöte eller föreningsmöte sammankallas om styrelsen eller minst en tredjedel av föreningens medlemmar så begär. Styrelsen sammanträder minst 2 gånger per år. Justerat protokoll ska distribueras senast fjorton (14) dagar efter styrelsesammanträdet till styrelsemedlemmarna och medlemsorganisationer. 2
Kallelse till årsmöte, höstmöte, extra årsmöte samt föreningsmöte ska ske skriftligen senast fjorton dagar före sammanträdet. Ordinarie årsmöte hålls under andra kvartalet. Vid ordinarie årsmötet ska bl.a. följande ärenden förekomma: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. Val av ordförande på mötet Val av en person att jämte mötesordföranden justera protokollet Fråga om mötet tillkommit enligt stadgarna Fastställande av röstlängd Föredragning av förvaltnings- och revisionsberättelserna Godkännande av resultat- och balansräkning Beslut beträffande vinst eller förlust enligt balansräkningen Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen Fastställande av antalet styrelseledamöter Val av ordförande och övriga styrelseledamöter Val av revisor och revisorssuppleanter Beslut om ev. ersättning till ordförande eller andra representanter Val av valberedning Övriga frågor Höstmöte hålls under fjärde kvartalet, där föreningens budget och verksamhetsplan för nästkommande verksamhetsår fastställs. Vid ordinarie höstmöte skall följande dagordning iakttagas: 1. Val av mötesordförande jämte protokollförare 2. Val av en justeringsman utöver mötesordföranden 3. Upprättande av förteckning över de närvarande 4. Fråga om mötet tillkommit efter stadgeenlig kallelse 5. Fastställande av dagordning 6. Fastställande av verksamhetsplan 7. Fastställande av budget och avgifter för kommande verksamhetsår 8. Avgifter Beslut om föreningens avgifter fattas på ordinarie årsmöte. 9. Valberedning En valberedning ska utses på ordinarie årsmöte. Valberedningen ska bestå av två (2) personer, varav en sammankallande. 10. Firmateckning Styrelsen beslutar om vem eller vilka som tecknar föreningens firma. 3
11. Revision Förenings förvaltning och räkenskaper granskas av en yrkesrevisor. Denne, samt en suppleant, ska utses vid ordinarie årsmöte. 12. Val och voteringar Vid val och voteringar vid års- och föreningsmöten äger varje medlem en röst. Om medlem representeras av mer än en person, får samtliga delta i diskussionen men endast en av dem rösta. Val och voteringar sker öppet, om inte medlem begär sluten omröstning. Vid omröstning såväl inom styrelsen som vid års- och föreningsmöten träffas beslut genom enkel majoritet, om inte stadgarna föreskriver annat. Vid lika röstetal äger ordföranden utslagsröst. 13. Stadgeändring Beslut om ändring av dessa stadgar skall ske på årsmöte eller vid extra föreningsstämma, till vilket kallelse med uppgift om stadgeändringen tillställs medlemmarna senast fjorton (14) dagar före sammanträdet. 14. Föreningens upphörande Beslut om föreningens upphörande kräver: A. ett enhälligt beslut av samtliga medlemmar, B. eller att beslut fattas vid två på varandra följande årsmöten eller föreningsmöten med minst en månads mellanrum och då med ¾ majoritet av närvarande medlemmar, C. samt att beslut samtidigt tas om hanteringen av föreningens tillgångar och skulder. Antagna på Årsmötet i Jönköping den 8 maj 2017 4
VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER 2018 2019 Kansli Svenska Cykelstäder info@svenskacykelstader.se 073-324 77 84 Svenska Cykelstäder Verksamhetsplan för 2018 2019 Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017
Introduktion Svenska Cykelstäder vill öka andelen cykelresor, göra det enklare, roligare och säkrare att cykla i svenska städer samt höja cyklingens status på kommunal, regional och nationell nivå. Föreningen arbetar strategiskt med opinionsbildning, kunskapsutbyte och samverkan. Svenska Cykelstäder består idag av 23 svenska kommuner, ledande inom arbetet för attraktivare vardagscykling. Föreningen har även precis alldeles nyligen möjliggjort för organisationer och företag att bli associerade medlemmar. Svenska Cykelstäder innebär en historisk möjlighet att gemensamt främja tillgängliga, framkomliga, hälsosamma, miljövänliga och mänskliga städer. Genom att samla de bästa aktörerna inom fältet ges möjlighet att ta utvecklingen till nästa nivå. Bakgrund Under 2014 samlades några av Sveriges bästa och mest ambitiösa Cykelkommuner i ett nätverk. Målet var att skapa samverkan och kunskapsutbyte mellan de bästa kommunerna och att lyfta fram svensk best-practice inom arbetet för mer tillgängliga, framkomliga, hälsosamma, miljövänliga och mänskliga städer. Initiativet kom från bland annat Malmö Stad tillsammans med Svensk Cykling och Cykelfrämjandet. Nätverket blev en förening den 4 maj 2015 i samband med Cykeldagarna i Karlstad. Vision Svenska Cykelstäders vision är att hälften av alla resor som är kortare än 5 kilometer sker med cykel. Svenska Cykelstäders ändamål Svenska Cykelstäder har målsättningen att öka andelen cykelresor och förbättra för cyklister i svenska kommuner samt att statusen för cyklingen höjs i det kommunala arbetet. Svenska Cykelstäder skall verka för sitt ändamål bland annat genom att i föreningen dela idéer, information och metoder, att sprida erfarenheter om cyklingens förmåga att skapa attraktiva städer, stärka ekonomin, förbättra miljön och främja social utveckling. att bidra till utbyte av kunskap och erfarenheter om hur man utformar kostnadseffektiv cykelinfrastruktur, att verka för ökad forskning om cykling, samt att bidra med underlag till politiska beslut som rör cykelfrågor. 2
VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER 2018 2019 Svenska Cykelstäder ska höja cyklingens status bland medverkande kommuner och de som vill bli medlemmar. Svenska Cykelstäders strategi Svenska Cykelstäder arbetar strategiskt inom tre fokusområden för att nå sin vision. Kunskapsutbyte Svenska Cykelstäder fungerar som en brygga mellan landets mest kompetenta aktörer inom cykelområdet. Men att tillhöra de bästa kan vara utmanande när man är först med nya idéer och lösningar. Cykelstäderna löser problemet genom att vara ett forum för utbyte, utveckling och förfining av innovation. Samverkan Genom Svenska Cykelstäder får medlemmarna möjlighet att samverka, bland annat genom rikstäckande kampanjer som tidigare drivits lokalt. Gemensamma kampanjer får större verkningskraft då budskapet når ut till fler och man kan fördela resurser mellan fler. På det sättet blir kampanjerna mer verksamma och mer kostnadseffektiva. Opinionsbildning Som representanter för svensk best-practice visar föreningen vägen för andra aktörer inom cykelområdet medlemmarna leder utvecklingen inom s.k. hårda, mjuka och organisatoriska faktorer för ökad vardagscykling. Men genom att ligga steget före andra möter vi också utmaningar såsom föråldrad lagstiftning, finansieringsmodeller och attityder, något vi aktivt uppmärksammar genom opinionsbildande aktiviteter. 3
Synergieffekter Genom Svenska Cykelstäders tre fokusområden skapas följande synergier: Kvaliteten höjs av nätverkande och kunskapsutbyte. Samverkan ger större möjlighet att få mer gjort med samma resurser. Opinionsbildningen blir skarp när landets bästa aktörer står bakom den. Det nätverkande och kunskapsutbyte som föreningen utför har potentialen att mynna ut i samverkan och opinionsbildning i olika frågor. Operativt arbete Föreningen är till för dess medlemmar, och det är dessa som genom sitt deltagande har ansvar för att bidra med innehåll till föreningen. Medlemmarna utgör vid stämmorna föreningens högst beslutande organ. Genom aktivt deltagande på föreningens fysiska träffar och i föreningens digitala forum är det medlemmarna som tillför initierar och driver nya diskussionsämnen. Styrelsen är organisationens högsta beslutande organ mellan föreningsstämmorna. Styrelsen bereder ärenden till stämmorna. Ordförande och vice ordförande utgör ett presidium som bl.a. bereder ärenden till styrelsen och behandlar ärenden av mindre och/eller av brådskande karaktär. Styrelsen kan delegera frågor till kansliet för behandling eller beslut. Kansliet verkställer de beslut som föreningsstämmorna och styrelsen fattar. 4
VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER 2018 2019 Aktiviteter och fokusområden 2018 2019 #1 Uppdatera och utveckla digitala kanaler med aktuell information om nätverket. Föreningens hemsida, sociala mediekanaler och nyhetsbrev ska uppdateras, utvecklas och upprätthållas med aktuell information löpande under perioden. Hemsida, sociala medier och nyhetsbrev är en viktig del av marknadsföring av föreningen för att få fler medlemmar och sprida kännedom om föreningen; marknadsföring av medlemmar för att göra medlemskap mer attraktivt; samt att sprida den kunskap och den opinionsbildning som föreningen genererar. #2 Erbjuda plattformar för medlemmarna att mötas på Föreningen ska erbjuda åtminstone två fysiska träffar per år, samt tillhandahålla ett digitalt forum för utbyte mellan träffarna. Syftet med kommunikationen ska inte bara vara att genomföra kunskapsutbyte, samverkan och opinionsbildning, utan också att de ska gå in i varandra framförallt att kunskapsutbytet mynnar ut i samverkan och opinionsbildning i olika frågor. I takt med att föreningen utvecklas förändras behovet av hur utbytet ska organiseras och genomföras. #3 Utveckla plattformar inom olika kompetensområden Föreningen ska utveckla de två befintliga mötesplattformarna för infrastruktur och för kampanj, samt se över möjligheterna behovet att utveckla för anläggning, drift och underhåll och för politik. Cykling spänner över ett brett fält, och bland medlemmarna finns yrkesverksamma inom vitt skilda områden. Genom att kommunicera med andra verksamma inom samma område ges förutsättningar gå på djupet inom olika frågor, och genom att kommunicera med verksamma inom andra områden ges möjlighet till en överföring från kunskapsutbyte till samverkan och opinionsbildning. I dagsläget finns etablerade arbetsgrupper för infrastruktur (trafikplanering) och för kampanj, men inte för anläggning, drift och underhåll. Politiker är främst aktiva genom styrelsen. #4 Utveckla och sprid kunskap kring ökad och säkrare cykling Föreningen ska aktivt verka för att den kunskap som föreningens medlemmar har och som de utbyter sprids, så att den kommer fler till gagn. 5
Föreningen ska även verka för att identifierade hinder (ex. juridiska eller finansiella) för ökad och säkrare cykling undanröjs. Svenska Cykelstäder är ett kunskapskluster av cykelkunniga aktörer som delar idéer, information och metoder. Det finns behov av ett forum för utbyte, utveckling och förfining av kunskap och innovation som föreningen kan fylla. #5 Samverka kring och genomföra gemensam kampanj Föreningen ska under 2018 2019 genomföra minst en gemensam kampanj utifrån föreningens vision om att hälften av alla resor under fem kilometer ska ske med cykel. Genom Svenska Cykelstäder får medlemmarna möjlighet att samverka, bland annat genom rikstäckande kampanjer som tidigare drivits lokalt. Gemensamma kampanjer får större verkningskraft då budskapet når ut till fler och man kan fördela resurser mellan fler. På det sättet blir kampanjerna mer verksamma och mer kostnadseffektiva. #6 Omsätt behov till opinionsbildning Föreningen ska publicera ca. 4 6 debattartiklar per år. Föreningen ska, där så är nödvändigt, uppvakta beslutsfattare och informera om medlemmarnas behov. Föreningen ska, i den mån budgeten tillåter, vara representerade på relevanta konferenser, mässor och liknande. Föreningen ska själva eller tillsammans med andra anordna öppna seminarier om cykling 1 2 gånger per år. Som representanter för svensk best-practice visar föreningen vägen för andra aktörer inom cykelområdet. Medlemmarna leder utvecklingen inom s.k. hårda, mjuka och organisatoriska faktorer för ökad vardagscykling. Men genom att ligga steget före andra möter medlemmarna också utmaningar, något föreningen kan uppmärksamma genom opinionsbildande aktiviteter. #7 Träffar med Riksdagens Cykelnätverk Föreningen ska fortsätta att ha kontakt med Riksdagens Cykelnätverk som grupp eller via representant från föreningen. Genom att delta på träffar med Riksdagens Cykelnätverk skapas en plattform för föreningens medlemmar att lyfta sina frågor bland riksdagsledamöter från olika partier. Ambitionen ska vara att bli inbjudna till riksdagsnätverkets träffar minst 1-2 gånger per år. 6
VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER 2018 2019 #8 Öka medlemsantalet Föreningen ska fortsätta rekrytera medlemmar till föreningen som bedöms uppfylla föreningens kriterier för medlemskap Föreningen ska verka för att utveckla de olika typerna av medlemskap för att vara attraktivt för nuvarande och potentiella medlemmar. Fler medlemmar gör att föreningens interna kunskapsutbyte blir mer fruktsamt och att fler nås av den kunskap som produceras. Det ger också föreningen ekonomiska förutsättningar att växa. Det är viktigt att nya medlemmar representerar bestpractice inom vardagscykling i Sverige. #9 Ansök om externa medel Föreningen ska ansöka om externa bidrag för att genomföra projekt och för att driva föreningen. Föreningen har ytterst begränsade ekonomiska resurser, men med externa medel ökar möjligheterna för föreningen att utföra de aktiviteter man önskar och göra dem bättre. 7
Det är dags att förändra svensk cykelpolitik! Vi, Svenska Cykelstäder, är en förening som bildades 2014 och idag består av 27 av landets mest ambitiösa kommuner, som målmedvetet arbetar för ökad och säkrare cykling. Siktet är inställt på att utvecklas, och genom att vara med ges en möjlighet att bli ännu bättre. Nu tar vi nästa steg och möjliggör för de bästa regionerna att bli medlemmar. Vi bedömer att ni är en av dem. Målsättningen är att öka andelen cykelresor; göra det enklare, roligare och tryggare att cykla i svenska städer; samt höja cyklingens status på alla nivåer. Föreningen arbetar strategiskt med kunskapsutbyte, samverkan och opinionsbildning för den gemensamma visionen att 50 % av alla resor som är kortare än 5 km ska ske med cykel. Vi tror att ni delar vår vision och målsättning, och vill bjuda in er att ansöka om medlemskap i Svenska Cykelstäder. Vad ger ett medlemskap? Möjlighet att hitta synergier och skapa gemensamma åtgärder och kampanjer genom nätverket. Minst två nätverksträffar per år där alla medlemmar har möjlighet att träffas och utbyta kunskap med varandra. Tillgång till ett digitalt forum, där andra medlemmar med liknande utmaningar finns ett klick bort. Att vara medlem i Cykelstäderna är en kvalitetsmarkör på höga ambitioner inom cykling, och man får såklart marknadsföra sig som detta. Vad kostar ett medlemskap? Den nuvarande avgiften för regioner är 15 000 SEK per år exkl. moms. Vad krävs för att bli medlem? För att bli medlem i föreningen ska man stödja föreningens vision, ha fattat ett politiskt beslut om att bli en medlem, samt ha fattat ett kvantifierbart och tidsbestämt politiskt beslut om att öka andelen cykelresor i kommunen. Regioner ska bedriva ett systematiskt samverkansarbete bland regionens primära väghållare gällande cykelinfrastruktur. Vi ser fram emot att ha er som medlemmar i föreningen! Styrelsen för Svenska Cykelstäder Henrik Oretorp, (C), Halmstad, ordförande Emma Berginger, (MP), Lund, vice ordförande Moa Rasmusson, (L), Sollentuna Lenita Ericson, (S), Luleå Mikael Vilbaste, (MP), Västerås Thomas Rödin, (MP), Helsingborg Anders Samuelsson, (C), Jönköping Elias Aguirre (S), Linköping Margaretha Wedin (C), Gävle Svenska Cykelstäder Klara Norra Kyrkogata 31 Box 22 307 104 22 Stockholm info@svenskacykelstader.se 073-324 77 84 www.svenskacykelstader.se
Regionala utvecklingsnämnden Protokoll Sammanträdesdatum: 2018-04-12 49/18 Dnr RUN2018-0056 Medlemskap i Svenska cykelstäder/cykelregioner Sammanfattning Beslut Regionala utvecklingsnämndens beslut 1. Regionstyrelsen föreslås besluta att Region Uppsala ska ansöka om medlemskap i Svenska cykelstäder/cykelregioner. 2. Kostnaden för den årliga medlemsavgiften belastar det regionala utvecklingsanslaget enligt ärendebeskrivningen. Ärendebeskrivning Svenska cykelstäder är en förening bestående av kommuner och organisationer som målmedvetet arbetar för ökad och säkrare cykling. Ordinarie medlemmar är 27 svenska kommuner som samtliga är riksledande inom arbetet för attraktivare vardagscykling. I och med årsmötet den 22 maj kommer föreningen Svenska cykelstäder öppna upp för regioner att bli medlem i svenska cykelstäder. Region Uppsala har i december 2017 antagit en regional cykelstrategi med målet att regionen ska bli en ledande cykelregion. En önskan är att skapa nätverk med andra ledande cykelregioner för att fortsätta att driva utvecklingen framåt inom den egna regionen. Svenska cykelstäders arbete ligger i linje med Region Uppsalas mål för ökad cykelanvändning, trafiksäkerhet och kombinationsresor. Genom Svenska cykelstäder kan Region Uppsala få inspiration från andra, ta del av ny forskning eftersom VTI är medlemmar men också bidra med våra erfarenheter. Region Uppsala kommer sprida goda exempel från Svenska cykelstäder till länets kommuner så att bidra till Uppsala län blir en ledande cykelregion. Tillsammans med andra medlemmar inom Svenska cykelstäder kan vi påverka cykelpolitiken på nationell nivå. För att bli medlem i Svenska cykelstäder/cykelregioner ska den ansökande regionen ha tagit ett politiskt beslut om att bli medlem, samt ha fattat ett politiskt beslut om att öka andelen cykelresor i regionen. Beslutet ska vara kvantifierat och tidsbestämt. Regioner ska dessutom bedriva ett systematiskt samverkansarbete bland regionens primära väghållare gällande cykelinfrastruktur. Region Uppsala uppfyller de krav som ställs för att bli medlem i Svenska cykelstäder/cykelregioner. Svenska cykelstäder är ett kunskapskluster av cykelkunniga politiker, tjänstepersoner och experter som delar idéer, information och metoder. Denna ligger sedan till grund för både samhällsplanering och opinionsbildning. Region Uppsala Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 35 (35)
Regionala utvecklingsnämnden Protokoll Sammanträdesdatum: 2018-04-12 ser ett behov att vara en del av kunskapskluster. Det finns en tjänstepersonsgrupp som träffas regelbundet och utbyter erfarenheter. Uppsala kommun är idag medlemmar i Svenska cykelstäder. Mer information finns här: http://svenskacykelstader.se/ Kostnader och finansiering Kostnader för medlemskapet avser årsavgiften på 15 000 kronor och boende- och resekostnader för deltagande möten cirka 10 000 kronor per år. Den årliga årsavgiften tas från ansvar 23445, regionala utvecklingsnämndens medlems- och serviceavgifter medan kostnader för boende och resor tas från enhetens budget. Cecilia Carlqvist, utvecklingsstrateg, ger en muntligen föredragning av ärendet. Yrkande Regionala utvecklingsnämndens ordförande Jenny Lundström yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionala utvecklingsnämndens ordförande finner att regionala utvecklingsnämnden beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 36 (35)
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-03-20 Enheten för hållbar utveckling Cecilia Carlqvist Tfn 018-617 01 44 E-post cecilia.carlqvist@regionuppsala.se Dnr LS2018-0210 Regionstyrelsen Avsiktsförklaring avseende gång- och cykelväg Heby-Sala, väg 56 Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Avsiktsförklaring avseende gång- och cykelväg Heby Sala, väg 56, godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning Väg 56 går mellan Norrköping och Gävle och är en del av det funktionellt prioriterade nationella vägnätet. Mellan Sala och Heby ska vägen byggas om till en mötesfri landsväg. Trafikverket har startat arbetet med en vägplan för denna sträcka. En behovsutredning av gång- och cykelväg längs väg 56 mellan Sala och Heby har genomförts. Utredningen visar att det är cirka 16 km mellan Sala tätorts centrum och Heby tätorts centrum. Trafikverket bedömning är att behovet inte är tillräckligt stort för att anlägga en ny gång- och cykelväg längs hela sträckan mellan Sala och Heby. Utifrån befolkningsstorleken och aktuell pendlingsstatistik mellan Sala och Heby bedöms inte en sådan investering kunna bli samhällsekonomiskt lönsam. Det anses finnas goda möjligheter att resa kollektivt, både med tåg och buss. Trafikverket föreslår en ny gång- och cykelväg på en kortare sträcka på cirka 1 2 km, för att öka tillgängligheten till en hållplats längs den nya vägen samt knyta ihop befintliga enskilda vägar och på så sätt skapa ett alternativt vägnät för oskyddade trafikanter. Region Västmanland anser att väg 56 i sitt nya utförande kommer att skapa barriäreffekter och försämrade förutsättningar att transportera sig med gång och cykel. Då Region Västmanland inte delar Trafikverkets uppfattning i behovsutredningen föreslås att denna sträcka delfinansieras av Västmanlands länstransportplan. Region Västmanland har avsatt 28 miljoner kronor för gång- och cykelvägen Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se
2 (3) Region Uppsala anser att gång- och cykelvägen inte kan upphöra vid länsgränsen (cirka 2 km från Heby tätort) och föreslår därför att medfinansiera densamma. Genom avsiktsförklaringen åtar sig Region Uppsala att bidra med finansiering via länstransportplanen för att få till stånd en gång- och cykelväg längs med väg 56/väg 72 från Heby mot Sala. Region Uppsala har konturering dialog med Heby kommun angående planering av gång- och cykelvägen. Vägen kommer att ansluta till kommunala gång- och cykelnätet. Heby kommun kommer att ansvara för skyltning av gång- och cykelvägen. Kostnader och finansiering Kostnaden för gång- och cykelvägen kommer att preciseras i vägplansarbetet. Innan vägplan skickas för godkännande till Borlänge kommer Region Uppsala få underteckna ett medfinansieringsavtal. Trafikverket finansierar en kortare cirka 1 2 km lång gång- och cykelväg mellan korsningen in till golfbanan vid Halvars och korsningen vid Sör Kärrbäck för att ordna tillgängligheten till kollektivtrafikens hållplatser och för att knyta ihop de enskilda vägarna. Denna del är ett grundutförande enligt Trafikverket. Resterande cirka 10 km gång- och cykelväg kommer att finansieras av Region Västmanland, Region Uppsala och Sala kommun. Kostnaden för gång- och cykelvägen, inkl. kostnader för projektledning och projektering, är uppskattade till cirka 42 miljoner kronor i prisnivå (2017-05) enligt behovsutredning för gång- och cykelväg Sala Heby. Åtgärden ska finansieras av parterna enligt följande fördelning: Trafikverket 16 % via den nationella planen Region Västmanland 66 % via den regionala planen för Västmanland Region Uppsala 17 % via den regionala planen för Uppsala län Sala kommun 1% Heby kommun 0% Region Uppsala uppskattade kostnad är cirka 7,2 miljoner kronor. Heby kommun har i dialog med Region Uppsala framfört att de hellre ser en gång- och cykelväg mellan Morgongåva och Vittinge än mellan Sala och Heby. Kostnadsförändringar ska göras enligt vardera parts insats från början. Vägindex används för prisnivåomräkning. Kostnader för ägande respektive drift och underhåll i förvaltningsskedet ingår inte i ovan angivna totala kostnader. Konsekvenser Om Region Uppsala väljer att inte skriva på denna avsiktsförklaring kommer gång- och cykelvägen att sluta vid länsgränsen. Det kommer då att bli en felande länk i transportsystemet.
3 (3) Region Uppsala har inte fullständig bild över ekonomiska kalkylen för projektet eftersom vägplansprocessen inte klar. Det är svårt att veta om 7,2 miljoner kronor kommer att räcka för att färdigställa gång- och cykelvägen. Totalt har Region Uppsala 210 miljoner kronor avsatta för gång- och cykelåtgärder under perioden 2018 2029. Beredning Ärendet är berett i regionala utvecklingsnämnden 2018-04-12. Bilagor Avsiktsförklaring Beslut regionala utvecklingsnämnden 2018-04-12 Kopia till Utvecklingschefen
1 (5) Ärendenummer Trafikverket Region Västmanland Region Uppsala Sala kommun Heby kommun TRV 2018/30709 xxx LS2018-0210 xxx KS 2017/104 Avsiktsförklaring gång- och cykelväg mellan Sala och Heby i objektet väg 56 Sala-Heby Denna avsiktsförklaring avser planläggningsprocessen och byggande för åtgärder och innefattar: Medfinansiering från annan part till statlig infrastruktur Samfinansiering med olika statliga anslag/finanser Samverkan där respektive part äger sin anläggning och finansierar sin del Samverkan där annan part äger och finansierar sin anläggning och Trafikverket - bevakar genomförandet när anläggningen är i anslutning till statens anläggning, eller - får i uppdrag att genomföra åtgärden Mellan nedanstående parter träffas härmed följande avsiktsförklaring. 1 Parter Trafikverket, Region Öst, org.nr. 202100-6297, 781 89 Borlänge, nedan Trafikverket Region Västmanland org.nr. 232100-0172, Regionhuset, 721 89 Västerås, nedan Region Västmanland Region Uppsala, org.nr. 232100-0024, Box 602, 75125 Uppsala, nedan Region Uppsala Sala kommun, org.nr. 212000-2098, Box 304, 733 25 Sala, nedan Sala kommun Heby kommun, org.nr. 212000-2049, Tingsgatan 11, 744 88 Heby, nedan Heby kommun Parterna har inlett diskussioner i syfte att de ska verka för att genomföra följande åtgärd: - gång- och cykelväg längs väg 56 mellan Sala och Heby som en del objektet väg 56 Sala-Heby TMALL TDOK 2010:31 0265 Avsiktsförklaring v. 2.0 Grundmall_Blankett Avsikten är att genomförandet ska ske med samfinansiering och medfinansiering. Intill dess att avtal om medfinansiering träffats mellan parterna ska följande avsiktsförklaring gälla mellan parterna. 2 Syfte och bakgrund Avsiktsförklaringens syfte är att parterna ska nå en överenskommelse om ansvar och kostnader för genomförandet av aktuell åtgärd och om fördelning av det framtida väghållningsansvaret för infrastrukturen. Parternas avsikt är att träffa avtal om samfinansiering och medfinansiering enligt de huvudprinciper som framgår i denna avsiktsförklaring. Beskrivning av åtgärd och finansiärens nytta och motivering till finansiering Väg 56 går mellan Norrköping och Gävle och är en del av det nationella vägnätet. Den ingår i det funktionellt prioriterade vägnätet som en nationellt och internationellt viktig väg. Mellan Sala och Heby ska vägen byggas om till en mötesfri landsväg. Trafikverket har startat arbetet med en vägplan för denna sträcka.
2 (5) En behovsutredning av gång- och cykelväg längs väg 56 mellan Sala och Heby, TRV 2017/14750, har genomförts. Utredningen är avgränsad till att omfatta sträckan mellan Fridhemsgatan i Sala och busshållplatsen Nybo som ligger ca 270 meter öster om korsningen väg 56/72 i Heby. Sträckan är ca 12 km lång. Det är ca 16 km mellan Sala tätorts centrum och Heby tätorts centrum och mellan mittpunkterna av Sala kommun och Heby kommun är det ca 35 km fågelvägen. Den samlade bedömningen i behovsutredningen är att behovet inte är tillräckligt stort för att anlägga en ny gång- och cykelväg längs hela sträckan mellan Sala och Heby i nuläget. Utifrån befolkningsstorleken och aktuell pendlingsstatistik mellan Sala och Heby bedöms inte en sådan investering kunna bli samhällsekonomiskt lönsam. Det finns goda möjligheter att resa kollektivt, både med tåg och buss. Trafikverket föreslår en ny gång- och cykelväg på en kortare sträcka på ca 1-2 km, som en förbindelse mellan korsningen in till golfbanan vid Halvars och korsningen vid Sör Kärrbäck, för att åstadkomma tillgänglighet till en hållplats längs den nya vägen samt för att knyta ihop befintliga enskilda vägar och på så sätt skapa ett alternativt vägnät för gående och cyklister. Region Västmanland, Region Uppsala, Sala kommun och Heby kommun önskar en bra och säker gång- och cykelförbindelse mellan Sala och Heby för att skapa bättre förutsättningar att gå och cykla även med ombyggd väg och har därför framfört önskemål om att en GC-väg längs väg 56 byggs i objektet. Hela resan perspektivet är viktigt och det är därför viktigt att denna nya gång- och cykelväg ansluter till det kommunala gång- och cykelnätet och även till hållplatslägena. Parterna är överens om att ca 1-2 km ligger inom Trafikverkets uppdrag att utföra. Då regionerna och kommunerna anser att det utifrån deras uppdrag och perspektiv finns ett behov av gång- och cykelväg längs hela sträckan har de beslutat att medfinansiera återstående dryga 10 km. Tidigare studier och utredningar avseende detta objekt är Behovsutredning av gång- och cykelväg längs väg 56 mellan Sala och Heby, Sala kommun och Heby kommun, Västmanlands och Uppsala län, 2017-05-31, TRV 2017/14750. Arbetsplan Väg 56 Västerås Gävle delen Sala Heby, Sala kommun och Heby Kommun, Västmanlands och Uppsala Län, utställelsehandling 2012-03-16. TMALL TDOK 2010:31 0265 Avsiktsförklaring v. 2.0 Grundmall_Blankett Förstudie Väg 67 delen Sala Heby mötesfri landsväg, samrådshandling november 2003. 3 Tidigare avsiktsförklaring eller avtal avseende medfinansiering och samverkan för åtgärden Parterna har inte tidigare tecknat avsiktsförklaring eller avtal om medfinansiering av åtgärden. 4 Beskrivning av åtgärder, kostnader och finansiering Avsiktsförklaringen avser objektet Väg 56 Sala-Heby som ingår i förslaget till nationell plan för transportinfrastruktur 2018-2029. Avsiktsförklaringen avser fördelningen av ansvaret för de fysiska planeringsåtgärderna kopplade till de infrastrukturella vägrelaterade åtgärderna, gränsdragning för ägande, byggande, drift- och underhållsansvar och finansieringslösningar för dessa.
3 (5) Avsiktsförklaringen omfattar följande åtgärd: Åtgärder i den statliga infrastrukturen Gång- och cykelväg längs väg 56 mellan Sala och Heby. Gång- och cykelvägen ska anslutas till det kommunala gång- och cykelnätet och även knytas till hållplatserna längs sträckan. Närmare lokalisering ska utredas i vägplanen som är under uppstart. Finansiering Här anges indikativ kostnad och kostnadsfördelning mellan parterna. Kostnaden för GC-vägen, inkl. kostnader för projektledning och projektering, är mycket grovt uppskattade till ca 42 miljoner kronor i prisnivå (2017-05) enligt behovsutredning för GC-väg SalaHeby. För åtgärderna i den statliga infrastrukturen är avsikten att investeringen av åtgärderna finansieras av parterna enligt följande fördelning: Trafikverket 16 % via den nationella planen Region Västmanland 66 % via den regionala planen för Västmanland Region Uppsala 17 % via den regionala planen för Uppsala län Sala kommun 1% Heby kommun 0% Åtgärder vid hållplatser längs väg 56 finansieras av den nationella planen. Utrustning vid hållplatserna såsom väderskydd och informationstavlor och stolpar står den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Västmanland för. Grundutförande och tillägg Trafikverket finansierar en kortare ca 1-2 km lång GC-väg mellan korsningen in till golfbanan vid Halvars och korsningen vid Sör Kärrbäck för att ordna tillgängligheten till kollektivtrafikens hållplatser och för att knyta ihop de enskilda vägarna. Denna del är ett grundutförande. Resterande ca 10 km GC-väg, som övriga parter utom Trafikverket vill finansiera, byggs för att tillgodose lokala och regionala nyttor och bidra till den regionala utvecklingen. Denna del är ett tillägg till grundutförande. TMALL TDOK 2010:31 0265 Avsiktsförklaring v. 2.0 Grundmall_Blankett Kostnadsförändringar och prisnivåomräkning Kostnaderna baseras på mycket grova uppskattningar i tidigt skede och kommer att förändras längre fram i processen med planläggning och produktion. Kostnadsförändringar ska göras enligt vardera parts insats från början. Vägindex används för prisnivåomräkning. Kostnader för ägande respektive drift och underhåll i förvaltningsskedet ingår inte i ovan angivna totala kostnader. 5 Principer för fördelning av ansvar Trafikverket ansvarar för vägplanen. Trafikverket fattar beslut utifrån reglerna för planering och byggande av vägar. Övriga parter ansvarar för att delta aktivt i vägplaneprocessen. Under förutsättning att den nya GC-vägen byggs invid och i omedelbar närhet till väg 56 kommer Trafikverket att äga, drifta och underhålla GC-vägen. Om det i samband med vägplanens utredning kommer fram omständigheter som motiverar ett annat väghållaransvar ska frågan tas upp till diskussion och prövning.
4 (5) 6 Principen för parternas samarbete och framtagande av medfinansierings- och samverkansavtal Planering och genomförande ska ske i nära samverkan mellan parterna. Parterna ska ta fram ett samfinansierings- och medfinansieringsavtal för objektet under förutsättning att det då bedöms aktuellt samt att dess genomförande ska ske med medfinansiering. 7 Förutsättningar för avsiktsförklaringens giltighet Denna avsiktsförklaring ska inte anses utgöra ett legalt bindande avtal och parts underlåtelse att fullgöra vad som i övrigt stadgas häri ska inte medföra någon skadeståndsskyldighet. Om parterna inte träffat avtal om medfinansiering innan fastställelse av vägplan, dock senast 202006-30, är inte denna avsiktsförklaring längre gällande mellan parterna. Vidare upphör avsiktsförklaring att gälla om: 1. regeringen inte godkänner åtgärden och finansieringen (gäller namngivna investeringar i nationell plan) 2. Regionstyrelsen i Region Uppsala inte godkänner avsiktsförklaringen senast 2018-07-01 3. Regionstyrelsen i Region Västmanland inte godkänner avsiktsförklaringen senast 2018-07-01 4. Kommunstyrelsens ledningsutskott i Sala kommun inte godkänner avsiktsförklaringen senast 2018-07-01 5. Kommunstyrelsen i Heby kommun inte godkänner avsiktsförklaringen senast 2018-07-01 Vidare är parterna medvetna om att ett genomförande av åtgärderna i denna avsiktsförklaring är beroende av flera myndighetstillstånd och andra beslut bland annat i frågor beträffande åtgärdsplaner, detaljplaner, vägplaner m.m. Parterna är således införstådda med att ändringar i överenskommelsen, liksom ytterligare överläggningar, angående innehållet i densamma därför kan bli nödvändiga. TMALL TDOK 2010:31 0265 Avsiktsförklaring v. 2.0 Grundmall_Blankett Eventuella ändringar i och tillägg till denna avsiktsförklaring gäller endast om de är skriftliga och undertecknade av samtliga parter.
5 (5) Avsiktsförklaringen har upprättats i fem (5) likalydande exemplar av vilka parterna tagit varsitt. Ort och datum Ort och datum Einar Schuch, Regional Direktör Planering Trafikverket Region Öst Anders Åhlund, Regiondirektör Region Västmanland Ort och datum Ort och datum Jenny Lundström, Ordförande regionala utvecklingsnämnden Region Uppsala Anders Almroth, Chef för Samhällsbyggnadskontoret Sala kommun TMALL TDOK 2010:31 0265 Avsiktsförklaring v. 2.0 Grundmall_Blankett Ort och datum Emma Burstedt, Kommunchef Heby kommun
Regionala utvecklingsnämnden Protokoll Sammanträdesdatum: 2018-04-12 46/18 Dnr RUN2018-0057 Avsiktsförklaring avseende gång- och cykelväg Heby Sala, väg 56 Beslut Regionala utvecklingsnämndens beslut Regionstyrelsen föreslås besluta att godkänna avsiktsförklaring avseende gångoch cykelväg Heby Sala, väg 56, enligt bilaga. Bilaga 46/18 Ärendebeskrivning Väg 56 går mellan Norrköping och Gävle och är en del av det funktionellt prioriterade nationella vägnätet. Mellan Sala och Heby ska vägen byggas om till en mötesfri landsväg. Trafikverket har startat arbetet med en vägplan för denna sträcka. En behovsutredning av gång- och cykelväg längs väg 56 mellan Sala och Heby har genomförts. Utredningen visar att det är cirka 16 km mellan Sala tätorts centrum och Heby tätorts centrum. Trafikverket bedömning är att behovet inte är tillräckligt stort för att anlägga en ny gång- och cykelväg längs hela sträckan mellan Sala och Heby. Utifrån befolkningsstorleken och aktuell pendlingsstatistik mellan Sala och Heby bedöms inte en sådan investering kunna bli samhällsekonomiskt lönsam. Det anses finnas goda möjligheter att resa kollektivt, både med tåg och buss. Behovsutredningen var avgränsad till att omfatta sträckan mellan Fridhemsgatan i Sala och busshållplatsen Nybo som ligger cirka 270 meter öster om korsningen väg 56/72 i Heby. Sträckan är cirka 12 km lång. Trafikverket föreslår en ny gång- och cykelväg på en kortare sträcka på cirka 1 2 km, som en förbindelse mellan korsningen in till golfbanan vid Halvars och korsningen vid Sör Kärrbäck. Detta ska öka tillgängligheten till en hållplats längs den nya vägen samt knyta ihop befintliga enskilda vägar och på så sätt skapa ett alternativt vägnät för oskyddade trafikanter. Region Västmanland anser att väg 56 i sitt nya utförande kommer att skapa barriäreffekter och försämrade förutsättningar att transportera sig med gång och cykel. Då Region Västmanland inte delar Trafikverkets uppfattning i behovsutredningen föreslås att denna sträcka delfinansieras av Västmanlands Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 35 (35)
Regionala utvecklingsnämnden Protokoll Sammanträdesdatum: 2018-04-12 länstransportplan. Region Västmanland har avsatt 28 miljoner kronor för gångoch cykelvägen Region Uppsala bedömer att gång- och cykelvägen är ett statligt ansvar eftersom vägen är nationell väg och därför bör investeringen inrymmas i nationell plan. Region Uppsala anser att gång- och cykelvägen inte kan upphöra vid länsgränsen (cirka 2 km från Heby tätort) och föreslår därför att medfinansiera densamma. Genom avsiktsförklaringen åtar sig Region Uppsala att bidra med finansiering via länstransportplanen för att få till stånd en gång- och cykelväg längs med väg 56/väg 72 från Heby mot Sala. Region Uppsala har konturering dialog med Heby kommun angående planering av gång- och cykelvägen. Vägen kommer att ansluta till kommunala gång- och cykelnätet. Heby kommun kommer att ansvara för skyltning av gång- och cykelvägen. Kostnader och finansiering Kostnaden för gång- och cykelvägen kommer att preciseras i vägplansarbetet. Innan vägplan skickas för godkännande till Borlänge kommer Region Uppsala få underteckna ett medfinansieringsavtal. Trafikverket finansierar en kortare cirka 1 2 km lång gång- och cykelväg mellan korsningen in till golfbanan vid Halvars och korsningen vid Sör Kärrbäck för att ordna tillgängligheten till kollektivtrafikens hållplatser och för att knyta ihop de enskilda vägarna. Denna del är ett grundutförande enligt Trafikverket. Resterande cirka 10 km gång- och cykelväg kommer att finansieras av Region Västmanland, Region Uppsala och Sala kommun. Kostnaden för gång- och cykelvägen, inkl. kostnader för projektledning och projektering, är uppskattade till cirka 42 miljoner kronor i prisnivå (2017-05) enligt behovsutredning för gång- och cykelväg Sala Heby. Åtgärden ska finansieras av parterna enligt följande fördelning: Trafikverket 16 % via den nationella planen Region Västmanland 66 % via den regionala planen för Västmanland Region Uppsala 17 % via den regionala planen för Uppsala län Sala kommun 1% Heby kommun 0% Region Uppsala uppskattade kostnad är cirka 7,2 miljoner kronor. Heby kommun har i dialog med Region Uppsala framfört att de hellre ser en gång- och cykelväg mellan Morgongåva och Vittinge än mellan Sala och Heby. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 36 (35)
Regionala utvecklingsnämnden Protokoll Sammanträdesdatum: 2018-04-12 Kostnadsförändringar ska göras enligt vardera parts insats från början. Vägindex används för prisnivåomräkning. Kostnader för ägande respektive drift och underhåll i förvaltningsskedet ingår inte i ovan angivna totala kostnader. Konsekvenser Om Region Uppsala väljer att inte skriva på denna avsiktsförklaring kommer gång- och cykelvägen att sluta vid länsgränsen. Det kommer då att bli en felande länk i transportsystemet. Region Uppsala har inte fullständig bild över ekonomiska kalkylen för projektet eftersom vägplansprocessen inte är klar. Det är svårt att veta om 7,2 miljoner kronor kommer att räcka för att färdigställa gång- och cykelvägen. Totalt har Region Uppsala 210 miljoner kronor avsatta för gång- och cykelåtgärder under perioden 2018 2029. Cecilia Carlqvist, utvecklingsstrateg, ger en muntligen föredragning av ärendet. Yrkande Regionala utvecklingsnämndens ordförande Jenny Lundström yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionala utvecklingsnämndens ordförande finner att regionala utvecklingsnämnden beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 37 (35)
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-03-20 Enheten för hållbar utveckling Katharina Staflund Tfn 018-617 01 46 E-post katharina.staflund@regionuppsala.se Dnr LS2018-0211 Regionstyrelsen Avsiktsförklaring avseende genomförande av gemensam målbild 2050+ för Uppsala resecentrum Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Avsiktsförklaring avseende genomförande av gemensam målbild 2050+ för Uppsala resecentrum godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning På initiativ av Uppsala kommun deltar Region Uppsala tillsammans med Trafikverket och Jernhusen i ett arbete som syftar till att utreda och skapa en gemensam bild över hur Uppsala resecentrum kan utvecklas på lång sikt, Färdplan 2050+ samt att säkerställa gemensamma processer. Det vill säga efter att fyrspårsutbyggnaden är på plats. Parallellt med arbetet med avsiktsförklaringen pågår arbetet med förberedelse av utbyggnad till fyrspår på Ostkustbanan samt arbetet med Kunskapsspåret och Ultunalänken. Även där behövs överenskommelser som reglerar arbetet och ansvaret mellan parterna. I detta fall är dock parterna, det vill säga Uppsala kommun, staten och Region Uppsala, överens om behov och mål för arbetet. När det gäller Uppsala resecentrum och dess funktion på lång sikt saknas en målbild. Därför föreslås att en avsiktsförklaring tecknas, med en gemensam målbild, och som också syftar till att etablera långsiktiga relationer och en gemensam process. I förslaget till avsiktsförklaring redogörs också för planerings- och beslutsunderlag som behöver tas fram i ett första steg. Ett gemensamt forum skapas av parterna för att prioritera och stämma av arbetet framgent. Arbetet inom ramen för Färdplan 2050+ behöver synkroniseras med arbetet med fyrspåret och således bör gemensamma fora så långt möjligt samordnas. Uppsala kommun planerar att fatta beslut om avsiktsförklaringen vid kommunstyrelsens sammanträde den 16 maj. Kostnader och finansiering Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se
2 (2) Beslutet kan innebära kostnader i form av delfinansiering av utredningar och konsultarvoden. Kostnaderna hanteras och beslutas i ordinarie budgetprocess och arbetet bedrivs inom ramen för ordinarie arbetsuppgifter. Beredning Kollektivtrafikförvaltningen har deltagit i arbetet. Ärendet är berett i regionala utvecklingsnämnden 2018-04-12. Bilagor Avsiktsförklaring Planeringsaxel Beslut regionala utvecklingsnämnden 2018-02-14 Kopia till Utvecklingschefen
2018-03-14 rev AVSIKTSFÖRKLARING för genomförande av gemensam målbild 2050+ för Uppsala Resecentrum 1 Bakgrund Befolkningen i Uppsala ökar och tillväxten i näringslivet är stark. Uppsala är en del av en större och snabbt växande arbetsmarknadsregion i Stockholm-Mälardalen, vilket driver på behovet av nya bostäder och plats för verksamheter. I strategin för Uppsalas långsiktiga stadsutveckling är en ökad kapacitet på Ostkustbanan en grundläggande förutsättning. Resecentrum behöver utvecklas i samspel med ostkustbanan, ett nytt stationsläge i Bergsbrunna, godsanläggningar och det lokala transportsystemet. Samtidigt som möjligheterna tas tillvara att utveckla omkringliggande, stationsnära områden för ett kontaktintensivt samt specialiserat näringsoch arbetsliv. God tillgänglighet, till och inom staden, är en förutsättning för en sådan utveckling. Det är viktigt att kommunens ambitioner med stadsutvecklingen för innerstaden och resecentrums lokala, regionala och nationella knutpunktsfunktion vägs samman med statens avsikter med utvecklingen av Ostkustbanan, så att intressena kan förenas. Innan utformning och utbyggnadsordning kan bedömas behöver fortsatta utredningar göras. Utvecklingen av stationer och spår ska ge förutsättningar för fler bostäder, näringslivs- och arbetsplatstillväxt samt ett mer hållbart resande. Det ska underlätta vardagen för de som bor och verkar i Uppsala samtidigt som regionens, Uppsalas och Resecentrums attraktivitet ökar. Det kräver också en anpassning av Uppsala station för två nya spår och ökad kapacitet för den tågtrafik som de nya spåren ger möjlighet till. De i avsiktsförklaringen ingående parterna har alla en viktig roll i pågående och kommande planerings- och genomförandeprocesser i och omkring Uppsala resecentrum. De har även ytanspråk och intressen vad gäller funktioner och värdeskapande. Detsamma gäller övriga fastighetsägare i nära anslutning till stationen. Det ställer stora krav på gemensamma prioriteringar och samordning av genomförandet, både på kort och på lång sikt. En viktig framgångsfaktor handlar om att i ett inledande skede skapa en för parterna gemensam bild av arbetssätt och förutsättningar. 2 Syfte Syftet med avsiktsförklaringen är att etablera långsiktiga relationer och en gemensam, samordnad process för utveckling av Uppsala resecentrum och nära omgivningar. Den gemensamma målbilden ska hjälpa de medverkande att - bidra till och understödja en samlad besluts- och planeringsprocess med väl underbyggda beslut bidra till en kontinuitet och en robusthet när det gäller resurser samt samverkan lättare hantera eventuella målkonflikter samt avvikelser på grund av omvärldsförändringar. Sida 1 av 4
2018-03-14 rev 3 Principer för parternas samarbete Samverkan bygger på parternas respektive roller och ansvarsområden. Undertecknande parter: - verkar för att ta fram gemensamt underlag och rätt avvägda beslut som syftar till att nå ett utvecklat Uppsala resecentrum till 2050+ i linje med den ovan beskrivna gemensamma målbilden, eller dess eventuellt över tid reviderade innehåll. - stödjer en samlad planerings- och beslutsprocess, samt avser att bidra med sin kunskap, för att viktiga beslut som ska fattas blir så välgrundade som möjligt. - ansvarar gemensamt för att hålla samverkan aktiv över tid. Avsiktsförklaringen stäms av minst årligen och uppdateras vid behov varvid även avsiktsförklaringens syfte aktualiseras. 4 Målbild Målbilden har tagits fram i samverkan mellan Uppsala kommun, Region Uppsala, Trafikverket och Jernhusen för Uppsala stationsområde med Resecentrum. Medverkande aktörer arbetar gemensamt för att nå målbilden, utifrån sina respektive roller och ansvarsområden. - Uppsala resecentrums särställning som lokal, regional och nationell knutpunkt har stärkts i samspel med andra stationer, depåer och övriga järnvägsfunktioner, på kort och lång sikt. Utformningen stödjer fler ankomster och avgångar såväl som förändrade personflöden i och genom resecentrum. - Uppsala resecentrums utformning främjar en omställning till hållbara och yteffektiva färdsätt och kännetecknas av hög tillgänglighet med välfungerande reskedjor, med goda möjligheter att nå viktiga målpunkter lokalt och regionalt. - Uppsala resecentrum är en levande, identitetsbärande mötesplats i staden och kommunen med utvecklade servicefunktioner. Platsen är en attraktiv, trygg, tillgänglig och inkluderande miljö för alla där sambanden i staden förstärks och stationsområdet är integrerat med närområdet. - Uppsala resecentrum skapar attraktionskraft och ökade värden även för omkringliggande områden och fastigheter. Nära resecentrum finns en hög koncentration och mångfald av lokaler och service i strategiska lägen, som ger underlag för stadsliv och ett varierat näringsliv med högt kunskapsinnehåll och marknadsvärde. Sida 2 av 4
2018-03-14 rev 5 Avgränsning Den exakta geografiska avgränsningen tas fram av parterna gemensamt. Uppsala kommun, staten och Region Uppsala kom i december 2017 överens om ett investeringspaket för transportinfrastruktur och bostäder i Uppsala, (Avtal avseende bostadsbyggande i Bergsbrunna med omgivningar, Södra staden och Nysala i Uppsala kommun, N2017/07384/PBB). Avtalet möjliggör bland annat två nya spår på ostkustbanan, inklusive kapacitetsförstärkningar vid Uppsala station, en ny station i Bergsbrunna samt spårväg på Kunskapsspåret-Ultunalänken. Avtalet reglerar en organisation för dess efterlevnad och uppföljning med mera. Det arbetet ligger utanför ramarna för denna avsiktsförklaringoch hanteras i särskild ordning. Denna avsiktsförklaring syftar inte heller till att direkt i ett nästa skede reglera ansvar och kostnader i ett genomförandeavtal för fysiska åtgärder. 6 Planerings- och beslutsunderlag i ett första steg Nedanstående punkter kommer att kompletteras efter hand utifrån identifierade behov. - En färdplan tas fram i form av en tidskritisk planeringsaxel över hur beslut och processer förhåller sig till och bör göras relativt varandra. - En tidplan för järnvägsobjektet Ostkustbanan, fyrspår kommer att tas fram till byggstartsrapporteringen. - Befintliga kunskapsunderlag och behovsutredningar inventeras och sammanställs för Resecentrum och närområden, så att en samlad behovsbild kan skapas och kunskapsluckor identifieras. Inklusive aktuella undersökningar av resenärsupplevelser av kollektivtrafik och Resecentrum - Yt-och funktionsanspråk, som parterna och övriga intressenter har inom området, sammanställs, analyseras och prioriteras för att säkerställa att de mest önskade och platsspecifika funktionerna ges utrymme och kommer till stånd, på kort och lång sikt. - En analys av funktioner utifrån ett helhetsperspektiv på Resecentrum, för att ta reda på vad som krävs för att möta behoven hos ett kraftigt ökat antal resenärer. Exempel på frågeställningar: Hur kan man ankomst- och avgångsmaximera respektive spårminimera Uppsala station? Hur säkerställs möjligheten att ansluta och komma vidare med lokal kollektivtrafik? Vilken funktion kan den Södra entrén utvecklas till och vilka värden kan det tillföra närområdet? Vilka behov finns på kort och lång sikt av att säkra platsens attraktivitet och trygghetsnivå genom drift och underhåll? - Kartläggning och analys av flöden, som ger en heltäckande bild av det totala resandet och rörelsemönstret i området inklusive potentiella konflikter: Vilka flöden vill vi säkerställa och till/från vilka funktioner och platser, finns målkonflikter och hur prioritera på sikt? - Scenarioanalyser för alternativa utvecklingsriktningar för stationsområdets genomförs för att utvärdera alternativa sätt för hur de olika yt- och funktionskraven kan samordnas kopplat till olika trafikeringsscenarier. - Fördjupade utredningar av depå samt övriga möjliga järnvägsfunktioner vid Fullerö för att bedöma avgränsning, markanspråk och funktioner. Sida 3 av 4
2018-03-14 rev 7 Preliminära planerings- och beslutsprocesser Bilaga 1 omfattar en enkel tidskritisk planeringsaxel som hanterar respektive aktörs planerings- och beslutsprocess samt omvärldsförutsättningar att förhålla sig till. Denna samlade bild ska uppdateras kontinuerligt. 8 Parter Trafikverket, Region Öst, org.nr. 202100-6297, 781 89 Borlänge, nedan Trafikverket Uppsala kommun, org.nr. 21 20 00-3005, Uppsala kommun, 753 75 Uppsala Region Uppsala, org.nr. 232100-0024, Storgatan 27, 753 31 Uppsala Jernhusen AB, org.nr. 556584-2027, Box 520, 101 30 Stockholm 9 Förutsättningar för avsiktsförklaringens giltighet Denna avsiktsförklaring ska inte anses utgöra ett legalt bindande avtal och parts underlåtelse att fullgöra vad som i övrigt stadgas häri ska inte medföra någon skadeståndsskyldighet. Eventuella ändringar i och tillägg till denna avsiktsförklaring gäller endast om de är skriftliga och undertecknade av samtliga parter. Avsiktsförklaringen har upprättats i 4 likalydande exemplar av vilka parterna tagit varsitt. Ort och datum Ort och datum Einar Schuch Uppsala kommun (Namnförtydligande) Regional direktör Marlene Burwick Region Öst, Trafikverket Ordförande Kommunstyrelsen Ort och datum Ort och datum Region Uppsala (Namnförtydligande) Jernhusen AB (Namnförtydligande) Börje Wennberg Ordförande Regionstyrelsen Sida 4 av 4
C:\Users\waa014\Region Uppsala\Styrelser och nämnder O365grp Dokument\RUN 2018\RUN 2018 04 12\Avsiktsförklaring 2050+\Planeringsaxel Uppsala RC 180312, bilaga till avsiktsförklaring RUN2018 0020.xlsx 2018 03 12 Preliminära planerings och beslutsprocesser uppdateras kontinuerligt. BILAGA till avsiktsförklaring för Uppsala Resecentrum År Framskrivning befolkning (Uppsala kn) Ansvarande part Deltagande parter 2016 214 000 2017 2018 2019 2020 230 000 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 260 000 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 290 000 2041 2042 2043 2044 2045 2046 2047 2048 2049 Personrörelseprognos för Resecentrum På och avstigande tåg och bussresenärer 70 000 Nationell plan för transportsystemet Trafikverket Länsplan för regional transportinfrastruktur Region Uppsala Uppsala kommun, Trafikverket och andra Trafikförsörjningsprogram Region Uppsala Uppsala kommun och andra Trafikscenarioanalys Ostkustbanan Trafikverket Region Uppsala, Uppsala kommun Områdesplan Uppsala Resecentrum Varierande Uppsala kommun, Region Uppsala, Trafikverket, Jernhusen FÖP Bergsbrunna Uppsala kommun Region Uppsala, Trafikverket, Knivsta kommun? ÅVS Uppsala Bergsbrunna Trafikverket Region Uppsala, Uppsala kommun ÅVS Storvreta Fullerö (Station, depå, uppställningskapacitet) Trafikverket Region Uppsala, Uppsala kommun Funktionsutredning järnvägsanläggningen Uppsala och Trafikverket fyrspår Nya objekt bör vara utredda Region Uppsala, Uppsala kommun och Knivsta kommun Järnvägsplan fyrspår Uppsala länsgräns. Indelning av Järnvägsplan ej klart, en eller två planer? Trafikverket Fastställelse o byggstartsbeslut, fyrspår Trafikverket Produktion Uppsala järnvägsanläggning, fyrspår Trafikverket Vägplan för trafikplats E4 Trafikverket Produktion av trafikplats E4 Trafikverket Sam, medfinansierings och genomförandeavtal Trafikverket Fastställelse o byggstartsbeslut Trafikverket Bergsbrunna station färdigställt Trafikverket Uppsala kommun, Region Uppsala Kunskapsspåret+Ultunalänken detaljplanering, utredningar, produktionshandlingar Uppsala kommun och Region Uppsala Trafikverket Kunskapsspåret+Ultunalänken produktion OBS! Grov tidsplan) Måste anpassas till stadmiljöavtal Uppsala kommun och Region Uppsala Trafikverket Planskildheter S:t Olof och S:t Per järnvägsplan Trafikverket Uppsala kommun, Region Uppsala Fastställelse o byggstartsbeslut Trafikverket Planskildheter S:t Olof och S:t Per Produktion Trafikverket Uppsala kommun, Region Uppsala Uppsala kommun, Region Uppsala Nya objekt bör vara utredda Nya objekt bör vara utredda Nya objekt bör vara utredda Nya objekt bör vara utredda Nya objekt bör vara utredda Nya objekt bör vara utredda Nya objekt bör vara utredda Nya objekt bör vara utredda Nya objekt bör vara utredda Nya objekt bör vara utredda Nya objekt bör vara utredda Nya objekt bör vara utredda Nya objekt bör vara utredda Nya objekt bör vara utredda Nya objekt bör vara utredda 2050 320 000
Regionala utvecklingsnämnden Protokoll Sammanträdesdatum: 2018-04-12 44/18 Dnr RUN2018-0020 Avsiktsförklaring avseende genomförande av gemensam målbild 2050+ för Uppsala resecentrum Beslut Regionala utvecklingsnämndens beslutar Regionstyrelsen föreslås besluta att godkänna Avsiktsförklaring avseende genomförande av gemensam målbild 2050+ för Uppsala resecentrum enligt bilaga. Bilaga 44/18 Ärendebeskrivning På initiativ av Uppsala kommun deltar Region Uppsala tillsammans med Trafikverket och Jernhusen i ett arbete som syftar till att utreda och skapa en gemensam bild över hur Uppsala resecentrum kan utvecklas på lång sikt, Färdplan 2050+ samt att säkerställa gemensamma processer. Det vill säga efter att fyrspårsutbyggnaden är på plats. Parallellt med arbetet med avsiktsförklaringen pågår arbetet med förberedelse av utbyggnad till fyrspår på Ostkustbanan samt arbetet med Kunskapsspåret och Ultunalänken. Även där behövs överenskommelser som reglerar arbetet och ansvaret mellan parterna. I detta fall är dock parterna, det vill säga Uppsala kommun, staten och Region Uppsala, överens om behov och mål för arbetet. När det gäller Uppsala resecentrum och dess funktion på lång sikt saknas en målbild. Därför föreslås att en avsiktsförklaring tecknas, med en gemensam målbild, och som också syftar till att etablera långsiktiga relationer och en gemensam process. I förslaget till avsiktsförklaring redogörs också för planerings- och beslutsunderlag som behöver tas fram i ett första steg. Som bilaga finns också en tidplan, som revideras vartefter nya förutsättningar och kunskap tillkommer. Ett gemensamt forum skapas av parterna för att prioritera och stämma av arbetet framgent. Arbetet inom ramen för Färdplan 2050+ behöver synkroniseras med arbetet med fyrspåret och således bör gemensamma fora så långt möjligt samordnas. Uppsala kommun planerar att fatta beslut om avsiktsförklaringen vid kommunstyrelsens sammanträde den 16 maj. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 35 (35)
Regionala utvecklingsnämnden Protokoll Sammanträdesdatum: 2018-04-12 Kostnader och finansiering Beslutet kan innebära kostnader i form av delfinansiering av utredningar och konsultarvoden. Kostnaderna hanteras i ordinarie budgetprocess och arbetet bedrivs inom ramen för ordinarie arbetsuppgifter. Beredning I beredningen av ärendet har Kollektivtrafikförvaltningen deltagit i arbetet. Katharina Staflund, utvecklingsstrateg, ger en muntligen föredragning av ärendet. Yrkande Regionala utvecklingsnämndens ordförande Jenny Lundström yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionala utvecklingsnämndens ordförande finner att regionala utvecklingsnämnden beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 36 (35)
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-03-22 Enheten för hållbar utveckling Cecilia Carlqvist Tfn 018-617 01 48 E-post cecilia.carlqvist@regionuppsala.se Dnr LS2018-0215 Regionstyrelsen Avsiktsförklaring avseende Gimo-Börstil, väg 288 Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Avsiktsförklaring avseende Gimo Börstil, väg 288, godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning Syftet med avsiktsförklaringen avseende Gimo-Börstil, väg 228, är att uttrycka parternas gemensamma inriktning att säkra utbyggnaden och finansieringen av sträckan Gimo Börstil samt att säkerställa parternas inflytande i vägplaneprocessen som till exempel kan påverka kostnaden, särskilt vid viktiga vägval. Förutom Region Uppsala är parterna Östhammars kommun samt Trafikverket. Trafikverket planerar påbörja arbetet med vägplan under 2018, vilket beräknas ta cirka 3 år. Innan vägplanen kan fastställas behöver finansieringen vara säkrad. Kostnader och finansiering För Region Uppsalas krävs ingen ytterligare finansiering förutom vad som avsätts inom ramen för länstransportplan för Uppsala län 2018 2029. I planen finns 225 miljoner kronor avsatta för utbyggnad av väg 288 Gimo Börstil. Beräknad kostnad för utbyggnaden till mötesfri landsväg är cirka 255 miljoner kronor. Ytterligare 30 miljoner kronor krävs således, vilket finansieras av externa parter. Beredning Ärendet är berett i regionala utvecklingsnämnden 2018-04-12. Kommunfullmäktige Östhammars kommun beslutade2018-03-27, 30, att anta förslaget till avsiktsförklaring. Bilagor Avsiktsförklaring Beslut regionala utvecklingsnämnden 2018-04-12 Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se
2 (2) Kopia till Utvecklingschefen
1 (5) Ärendenummer Trafikverket TRV-xxxx:xxxx Region Uppsala LS2018-0215 Östhammars kommun KS2015 848 Avsiktsförklaring objekt väg 288 Gimo-Börstil Denna avsiktsförklaring avser planläggningsprocessen och byggande för åtgärder och innefattar: Medfinansiering från annan part till statlig infrastruktur Samfinansiering med olika statliga anslag/finanser Samverkan där respektive part äger sin anläggning och finansierar sin del Samverkan där annan part äger och finansierar sin anläggning och Trafikverket - bevakar genomförandet när anläggningen är i anslutning till statens anläggning, eller - får i uppdrag att genomföra åtgärden Mellan nedanstående parter träffas härmed följande avsiktsförklaring. 1 Parter Trafikverket, Region Öst, org.nr: 202100 6297, 781 89 Borlänge Region Uppsala, org.nr: 232100 0024, Box 602, 751 25 Uppsala Östhammars kommun, org.nr: 212000 0290, Box 66, 742 21 Östhammar Parterna har inlett diskussioner i syfte att de ska verka för att genomföra följande åtgärder: - Utbyggnad av väg 288 etappen Gimo-Börstil till mötesfri landsväg med en hastighetsstandard på 100 km/h. Avsikten är att genomförandet ska ske med medfinansiering. TMALL TDOK 2010:31 0265 Avsiktsförklaring v. 2.0 Grundmall_Blankett Intill dess att avtal om medfinansiering träffats mellan parterna ska följande avsiktsförklaring gälla mellan parterna. 2 Syfte och bakgrund Syftet med avsiktsförklaringen är att uttrycka parternas gemensamma mål att säkra utbyggnaden och finansieringen av väg 288 Gimo-Börstil. Därutöver är syftet att säkerställa parternas möjlighet till inflytande vid särskilt viktiga vägval, som till exempel kan påverka kostnaden i vägplaneprocessen Parternas avsikt är att träffa avtal om medfinansiering. Principerna för medfinansiering fastställs inom ramen för medfinansieringsavtalet. Beskrivning av åtgärd och finansiärens nytta och motivering till finansiering Etappen Gimo-Börstil är den sista etappen av utbyggnaden av väg 288 Uppsala-Östhammar. Vägen ska byggas ut som mötesfri landsväg med en hastighetsstandard om 100 km/h. I den länsplan för regional transportinfrastruktur för Uppsala län som regionstyrelsen beslutade om den 23 januari 2018, och som är inskickad till regeringen för beslut om ekonomiska ramar under april 2018,
2 (5) finns 225 miljoner kronor avsatta för det namngivna objektet. Den bedömda kostnaden i den åtgärdsvalsstudie som är genomförd är 255 miljoner kronor. Finansiering om ytterligare 30 miljoner kronor krävs således. Beställning av vägplan påbörjas under 2018, väggplaneprocessen beräknas ta ca 3 år, inklusive den fastställelseprocess som sker inom Trafikverket. Innan fastställelse kan ske måste finansiering av produktionen av åtgärden vara säkrad. Medel för planeringsprocessen finns länsplanen och ingår i den bedömda totalkostnaden på 255 miljoner kronor. SKB har beslutat att ett slutförvar för använt kärnbränsle bör placeras vid Forsmark i Östhammars kommun. Slutgiltigt beslut fattas av regeringen. I ett samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet redovisas att SKB och dess ägare har för avsikt att bidra till att förbättra den lokala miljön och infrastrukturen i Östhammars kommun genom att bland annat med hög prioritet driva på en utbyggnad av väg 288. TMALL TDOK 2010:31 0265 Avsiktsförklaring v. 2.0 Grundmall_Blankett Tidigare studier och utredningar avseende detta objekt är - Avsiktsförklaring mellan Östhammars kommun, Regionförbundet i Uppsala län, Landstinget i Uppsala län och Svensk Kärnbränslehantering AB diarienummer TRV 2010/89936 3 - Genomförandeavtal mellan Östhammars kommun och Trafikverket, diarienummer TRV 2011/81009 - Förskotteringsavtal mellan Trafikverket, Östhammars kommun, Regionförbundet i Uppsala län, Landstinget i Uppsala län och Svensk Kärnbränslehantering AB diarienummer TRV 2013/26770 - Förstudie väg 288 Gimo Börstil, år 2010 - Vägutredning och ställningstagande för väg 288 Gimo Börstil, TRV 2012/34092 och TRV 201/3805 - Vägplan i projektet GC-väg Gimo Hökhuvud (avbruten) TRV 2017/56032 - Samhällsekonomisk analys TRV 2012/29166 - Avsiktsförklaring Gimo Börstil TRV2016/61600 - Utredning objekt Gimo Börstil TRV2016/61600 - Åtgärdsvalsstudie väg 288 Gimo Börstil TRV 2014/74843 Tidigare avsiktsförklaring eller avtal avseende medfinansiering och samverkan för åtgärden Trafikverket, Östhammars kommun, dåvarande Regionförbundet Uppsala län samt dåvarande Kollektivtrafikförvaltningen UL tecknade i oktober 2016 en avsiktsförklaring i anslutning till den åtgärdsvalsstudie som togs fram för sträckan Gimo-Börstil är inte längre giltig.
3 (5) 4 Beskrivning av åtgärder, kostnader och finansiering Avsiktsförklaringen avser Väg 288 Gimo-Börstil som omfattar följande åtgärder: Åtgärder i den statliga infrastrukturen Åtgärd 1: Väg 288 Gimo-Börstil, ombyggnad till mötesfri landsväg, hastighetsstandard 100 km/h. Åtgärd 2: Korsning väg 288/väg 76 Åtgärd 3: GC-förbindelse Gimo-Hökhuvud Åtgärd 4: GC-förbindelse Hökhuvud Börstil, ingår inte i det namngivna objektet (255 Mnkr) och finansieras via länsplanen. Åtgärd 5: Gimo busstation ingår inte i det namngivna objektet (255 Mnkr) och finansieras via länsplanen. Åtgärd 6 Genomfart Gimo, ingår inte i det namngivna objektet (255 Mnkr) och finansieras via länsplanen. Åtgärd 1 till 4 omfattas av vägplanen. Om åtgärd 5 omfattas av vägplanen avgörs inför uppstart av vägplanen. Om den inte omfattas av vägplaneprocessen bör det säkerställas att produktionen genomförs samlat med de övriga åtgärderna. Åtgärd 6 hanteras inte i vägplanen för det namngivna objektet, men det bör säkerställas att produktionen genomförs samlat med de övriga åtgärderna. Finansiering De kostnadsberäkningar som finns tillgängliga vintern 2018 är i ett tidigt skede och behäftade med osäkerheter. De totala kostnaderna, inkl. kostnader för projektledning och projektering, för åtgärderna 13 är för närvarande uppskattade till 255 miljoner kronor (i prisnivå år-mån)s. Inom ramen för denna kostnadsberäkning fördelas kostnaderna enligt nedan: TMALL TDOK 2010:31 0265 Avsiktsförklaring v. 2.0 Grundmall_Blankett För åtgärderna i den statliga infrastrukturen Trafikverket 225 mnkr (via länsplan för regional transportinfrastruktur) Extern part 30 mnkr Kostnadsförändringar och prisnivåomräkning Mot bakgrund av osäkra kostnadskalkyler är det i dagsläget inte möjligt att formulera principer för fördelning av kostnader i händelse av kostnadsförändringar. I länsplan för regional transportinfrastruktur för Uppsala län 2018 2029 finansieras åtgärden under rubriken namnsatta objekt. Eventuella kostnadsfördyringar, om sådana ska belastas länsplanen för åtgärderna 1, 2 och 3 finansieras genom åtgärdsområde namnsatta brister. Principer för fördelning av ansvar Trafikverkets ansvar 1. 2. Trafikverket ska utföra eller låta utföra åtgärderna inom det statliga åtagandet. Trafikverket ansvarar för att tillämpliga lagar och andra författningar samt myndighetsbeslut iakttas vid genomförande av det som Trafikverket ansvarar för. Region Uppsalas ansvar 1. 2. 3. Säkerställer att objektet ingår i länsplan för regional transportinfrastruktur 2018 2029. Vara sammankallande och bereda de åtgärder som krävs om förutsättningarna förändras. Region Uppsala ansvarar för att tillämpliga lagar och andra författningar samt myndighetsbeslut iakttas vid genomförande av det som Region Uppsala ansvarar för.
4 (5) Östhammars kommuns ansvar 1. Säkerställer att eventuella åtgärder i det kommunala vägnätet som följer av nybyggnad av Gimo 2. 3. 5 Busstation genomförs koordinerat med byggandet av busstationen. Åtgärder kan vara föremål för statlig medfinansiering via medel i länsplanen. Östhammars kommun ska utföra eller låta utföra åtgärderna inom det kommunala åtagandet. Östhammars kommun ansvarar för att tillämpliga lagar och andra författningar samt myndighetsbeslut iakttas vid genomförande av det som Östhammars kommun ansvarar för. Principen för parternas samarbete och framtagande av medfinansiering och samverkansavtal Planering och genomförande ska ske i nära samverkan mellan parterna. Genomförandet av vägplanen regleras av lagstiftning. Eftersom vägplaneprocessen innebär viktiga vägvalsbeslut som kan påverka kostnaden och att genomförandet av åtgärden kräver medfinansiering av annan part, är det viktigt att säkerställa dialog vid beslut/ställningstaganden i viktiga skeden. Parterna ska ta fram ett medfinansieringsavtal för objektet under förutsättning att det då bedöms aktuellt samt att dess genomförande ska ske med medfinansiering. 6 Förutsättningar för avsiktsförklaringens giltighet Denna avsiktsförklaring ska inte anses utgöra ett legalt bindande avtal och parts underlåtelse att fullgöra vad som i övrigt stadgas häri ska inte medföra någon skadeståndsskyldighet. För att vägplanen ska kunna fastställas måste parterna först teckna ett avtal om medfinansiering. Om parterna inte träffat avtal om medfinansiering senast 2020-12-31 är inte denna avsiktsförklaring längre gällande mellan parterna. TMALL TDOK 2010:31 0265 Avsiktsförklaring v. 2.0 Grundmall_Blankett Vidare upphör avsiktsförklaring att gälla om: 1. Beslutande organ inte godkänner avsiktsförklaringen senast 2018-06-30. Vidare är parterna medvetna om att ett genomförande av åtgärderna i denna avsiktsförklaring är beroende av flera myndighetstillstånd och andra beslut bland annat i frågor beträffande åtgärdsplaner, detaljplaner, väg- och järnvägsplaner m.m. Parterna är således införstådda med att ändringar i överenskommelsen, liksom ytterligare överläggningar, angående innehållet i densamma därför kan bli nödvändiga. Eventuella ändringar i och tillägg till denna avsiktsförklaring gäller endast om de är skriftliga och undertecknade av samtliga parter.
5 (5) Avsiktsförklaringen har upprättats i 3 likalydande exemplar av vilka parterna tagit varsitt. Eskilstuna 2018Ort och datum Uppsala 2018Ort och datum Einar Schuch, Regionchef Region Öst Trafikverket (Namnförtydligande) Börje Wennberg, regionstyrelsens ordförande Region Uppsala (Namnförtydligande) Östhammars 2018Ort och datum TMALL TDOK 2010:31 0265 Avsiktsförklaring v. 2.0 Grundmall_Blankett Jacob Spangenberg, kommunstyrelsens ordförande Östhammars kommun (Namnförtydligande)
Regionala utvecklingsnämnden Protokoll Sammanträdesdatum: 2018-04-12 45/18 Dnr RUN2018-0027 Avsiktsförklaring avseende Gimo Börstil, väg 288 Beslut Regionala utvecklingsnämndens beslut Regionstyrelsen föreslås besluta att godkänna Avsiktsförklaring avseende Gimo Börstil, väg 288, enligt bilaga. Bilaga 45/18 Jacob Spangenberg (C) anmäler jäv och deltar inte i beredningen och beslut av ärendet. Ärendebeskrivning Syftet med en avsiktsförklaring är att uttrycka parternas gemensamma inriktning att säkra utbyggnaden och finansieringen av sträckan Gimo Börstil samt att säkerställa parternas inflytande i vägplaneprocessen som till exempel kan påverka kostnaden, särskilt vid viktiga vägval. Förutom Region Uppsala är parterna Östhammars kommun samt Trafikverket. Trafikverket planerar påbörja arbetet med vägplan under 2018, det beräknas ta cirka 3 år. Innan vägplanen kan fastställas behöver finansieringen vara säkrad. Kostnader och finansiering För Region Uppsalas krävs ingen ytterligare finansiering förutom vad som avsätts inom ramen för länsplanen för regional transportinfrastruktur 2018 2029. I länstransportplan för Uppsala län 2018 2029 finns 225 miljoner kronor avsatta för utbyggnad av väg 288 Gimo Börstil. Beräknad kostnad för utbyggnaden till mötesfri landsväg är cirka 255 miljoner kronor. Ytterligare 30 miljoner kronor krävs således, vilket finansieras av externa parter. Beredning Ärendet har beretts med regiondirektören. Cecilia Carlqvist, utvecklingsstrateg, ger en muntligen föredragning av ärendet. Yrkande Regionala utvecklingsnämndens ordförande Jenny Lundström yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionala utvecklingsnämndens ordförande finner att regionala utvecklingsnämnden beslutar enligt föreliggande förslag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 35 (35)
Regionala utvecklingsnämnden Protokoll Sammanträdesdatum: 2018-04-12 Kopia till Regionstyrelse Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 36 (35)
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-02-28 Regionkontoret Ola Kahlström Tfn 070-698 21 66 E-post ola.kahlstrom@regionuppsala.se Dnr LS2018-0176 Regionstyrelsen ÖMS 2050 - Samverkan och planering i östra Mellansverige Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut 1. Regionstyrelsen ställer sig bakom ÖMS 2050 Samverkan och planering i östra Mellansverige. 2. Regiondirektören får i uppdrag att beakta ÖMS 2050 Samverkan och planering i östra Mellansverige som underlag inför framtagande av kommande regionala utvecklingsstrategi. Ärendebeskrivning Dokumentet bildar ram för regionernas fortsatta samverkan kring storregional fysiskplanering och regionalt utvecklingsarbete och innehåller mål, strategisk inriktning, strukturbild samt uppföljningsindikatorer. Därigenom utgör det underlag i fler processer där Region Uppsala deltar, däribland En bättre sits, ABC-samarbetet och Arosstråkssamarbetet. Inför kommande arbete med den nya regionala utvecklingsstrategin kommer den storregionala systembilden i ÖMS 2050 därför vara ett viktigt underlag. Det övergripande målet med det storregionala samarbetet är: Stärkt hållbar konkurrenskraft genom effektiv resursanvändning och samverkan i en storregional struktur som främjar den funktionella sammankopplingen inom ÖMS. Arbetet inriktas bland annat på att integrera arbets-, utbildning- och bostadsmarknaderna, att verka för byggelse i goda kollektivtrafiklägen, att länkasamman de storregionala nodstäderna och stärka kopplingen till Stockholm genomtvärförbindelser och att stärka den internationella tillgängligheten. I dokumentet pekas på vikten att ansvariga organisationer i ÖMS-länen kan behöva fördjupa arbetet med samverkan och koordinerad planering inom respektive län. Att den strategiska planeringen i varje kommun görs med hänsyn till den storregionala utvecklingen är en avgörande framgångsfaktor slås fast. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se
2 (3) Konsekvenser Region Uppsala har en pågående samverkansprocess med länets kommuner kring såväl infrastruktur som andra fysiska planeringsfrågor. Just nu pågår ett arbete att se över förutsättningarna för att ta fram fördjupade länsövergripande planeringsunderlag för bland annat GIS-analyser (via grafiska informationssystem), vilket i sin tur stärker förutsättningarna för en samordnad planering. Den övergripande målbilden för fysisk planering i Östra Mellansverige är ett viktigt underlag i detta arbete. Beredning Inom ramen för arbetet med RUFS 2050 (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen) har Region Uppsala deltagit i det samverkansarbete som finns med kringliggande regioner i Östra Mellansverige. Region Uppsala har yttrat sig i samband med utställningsförslaget i oktober 2017. Dessförinnan har dåvarande landstinget respektive Regionförbundet yttrat sig under samrådet sommaren 2016. Ärendet är berett i regionala utvecklingsnämnden den 8 mars. Bilagor ÖMS 2050 samverkan och planering i östra Mellansverige Beslut regionala utvecklingsnämnden 2018-03-08, 27 Kopia till Chefsstrategen Utredare, planeringsenheten, Henrik Andreasson
3 (3)
ÖMS 2050 samverkan kring planering i östra Mellansverige Dokumentet ska formges. 20180209
Förord ÖMS 2050 har tagits fram gemensamt av de regionalt utvecklingsansvariga i östra Mellansverige (ÖMS), det vill säga Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län, Östergötlands län, Örebro län, Västmanlands län och Gävleborgs län, samt Mälardalsrådet. Sedan flera år finns det en dialog och samverkan inom ramen för länens respektive regionala utvecklingsarbete som bygger på ömsesidig nytta. Utgångspunkterna och slutsatserna är alltså gemensamma för hela östra Mellansverige. ÖMS 2050 är en process med syftet att samordna storregional planering i östra Mellansverige. En central utgångspunkt är behovet av att hantera befolkningstillväxten till 2050 på cirka 1,6 miljoner människor i ÖMS på ett så bra sätt som möjligt utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna, där social hållbarhet är i centrum, ekologin sätter ramarna och där ekonomin är ett medel och en förutsättning. Var bostäder och arbetsplatser byggs har stor påverkan på bland annat tillgänglighet, färdmedelsval, klimatutsläpp och markåtgång. De storregionala funktionella sambanden och det övergripande transportsystemets roll är grundläggande frågor som hanteras gemensamt. ÖMS 2050 är ett gemensamt underlag för storregional samhällsplanering och är vägledande för regioner och kommuner. Det övergripande målet med det storregionala samarbetet och utvecklingen i östra Mellansverige är en stärkt hållbar konkurrenskraft genom effektiv resurs- och markanvändning och samverkan i en storregional struktur som främjar den funktionella sammankopplingen i östra Mellansverige. I det framtida arbetet med respektive läns regionala utvecklingsstrategier eller rumsliga strukturer bör det finnas tydliga kopplingar till det storregionala perspektivet. Det är vår förhoppning att ÖMS 2050 kan fylla den rollen genom att presentera en sammanhållen strategisk inriktning för samverkan och kring planering i östra Mellansverige. Stockholm i februari 2018 Region Uppsala Region Östergötland Region Örebro län Region Gävleborg Stockholms läns landsting Regionförbundet Sörmland Region Västmanland Mälardalsrådet [LÄGG IN ALLA LOGOTYPER HÄR PÅ RAD] SAMVERKAN KRING PLANERING I ÖSTRA MELLANSVERIGE 2
Innehåll Förord...2 Utgångspunkter och mål...4 En storregional samverkan med utblick mot 2050 5 Transportsystemets nyckelroll 5 Ambition och vägledande mål 6 Strategisk inriktning...7 Regional struktur östra Mellansverige 2050...11 Uppföljning och analys...17 SAMVERKAN KRING PLANERING I ÖSTRA MELLANSVERIGE 3
Utgångspunkter och mål De sju länen Stockholm, Uppsala, Gävleborg, Västmanland, Örebro, Södermanland och Östergötland utgör en i flera avseenden sammanlänkad enhet, med en ledande roll för hela landets utveckling och internationella konkurrenskraft. Östra Mellansverige fungerar som en gemensam marknad för arbete, utbildning och bostäder som ger en mångfald av möjligheter och kvaliteter för människor och företag. Det ger underlag för ett varierat och starkt näringsliv med högt kunskapsinnehåll och produktionsvärde, liksom för ett kulturliv med både bredd och spets. ÖMS kan och bör dra nytta av Stockholms befolkningsmässiga, ekonomiska och beslutsfattande roll som motor i den framtida utvecklingen av hela östra Mellansverige. Samtidigt är regionens olikheter, såväl vad gäller boendemiljöer som näringsmässig specialisering, en viktig drivkraft för en mer sammankopplad region. Figur 1: Östra Mellansverige med kommunhuvudorter och ortsstruktur [ÅTGÄRD: INFOGA HÖGUPPLÖST] Östra Mellansverige står för nära hälften av Sveriges befolkning, sysselsättning och BNP och genererar mer än hälften av tillväxten i landet och mycket talar för en fortsatt tillväxt. Befolkningen i ÖMS förväntas öka från 4,15 miljoner 2015 till 5,7 miljoner 2050 och sysselsättningen förväntas stiga från 2 miljoner 2013 till 2,75 miljoner 2050. Det motsvarar ett tillskott med nästan 1,6 miljoner invånare och drygt 700 000 arbetstillfällen.1 En så stor tillväxt ställer höga krav på koordinerade framtidssatsningar för att hantera kapacitet och brister inom regionens bostadsmarknad, transportsystem och kompetensförsörjning. 1 Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige. Stockholms läns landsting, rapport 2017:02. SAMVERKAN KRING PLANERING I ÖSTRA MELLANSVERIGE 4
Figur 2: Östra Mellansveriges andel av rikets befolkning, tillväxt och förvärvsarbetande.2 [ÅTGÄRD: FORMGE, HÖGUPPLÖST] Stockholms län Övr län i ÖMS Övriga landet BNP-tillväxt 2008-2016 Jobbtillväxt 2008-2014 Befolkningsökning 2008-2016 BNP 2016 Förvärvsarbetande 2016 Befolkning 2016 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Källa: SCB Med hänsyn till de faktiska avstånden i östra Mellansverige och till klimatmålen behöver regionförstoringen ha en väl fungerande och utbyggd spårtrafik som grund och nya bostäder bör byggas i kollektivtrafiknära lägen. Några uttryck för detta är de satsningar som görs på förtätning i ÖMS storregionala nodstäder och på att länka samman Stockholms läns regioncentrum, de regionala stadskärnorna och de storregionala nodstäderna i samtliga län. En nära samverkan mellan närliggande nodstäder ger dessutom möjlighet till mer storstadsmässiga förutsättningar. Samspelet mellan nodstäderna och deras omgivningar ökar i sin tur utbudet och innebär att tillgången till kvalificerade arbeten och aktiviteter av olika slag sprids till fler invånare i ÖMS. En storregional samverkan med utblick mot 2050 Östra Mellansveriges territorium täcks in av sju regionala utvecklingsstrategier eller -planer. En samsyn om mål och prioriteringar gör det lättare att nå resultat, såväl i det regionala arbetet som i samverkan med den nationella nivån och EU-nivån. Tidsperspektivet 2050 har valts dels mot bakgrund av att det är den tillämpliga horisonten för allt fler långsiktiga strategiska plandokument på kommunal och regional nivå, dels med hänsyn till klimatfrågan där 2045 är nationellt målår för ett samhälle utan klimatpåverkan. Av samma skäl används 2030 som en avstämningspunkt för bland annat infrastrukturutveckling och övergången till fossilfria transporter. Grunden för ett robust och hållbart samhällsbygge vilar på förmågan att skapa en hållbar inriktning för lokaliseringen av bostäder, arbetsplatser och övrig infrastruktur, där balansen mellan en mer koncentrerad och en mer spridd bebyggelse ger bästa möjliga utfall i förhållande till de storregionala förutsättningarna och behoven. Den strategiska markanvändningen i varje kommun och stationssamhälle är en avgörande framgångsfaktor för att kunna hantera utmaningarna. Transportsystemets nyckelroll Ett bärande element i en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar storregional struktur är ett väl fungerande och resurseffektivt transportsystem för såväl människor som gods. 2 BNP-tillväxt beräknad i löpande priser, förvärvsarbetande dagbefolkning (RAMS). SAMVERKAN KRING PLANERING I ÖSTRA MELLANSVERIGE 5
Ett övergripande samarbete kring regionens framtida utveckling måste därför inkludera samverkan och samplanering för att uppnå gemensamma mål för transportsektorn. ÖMS 2050 är samordnat med Mälardalsrådets samarbetsprocess för utveckling av transportinfrastruktur, En bättre sits (EBS)3. De politiskt antagna målen i den processen är en utbyggnad av transportsystemet där regionens och nationens internationella konkurrenskraft utvecklas och bidrar till ökad attraktivitet för de samverkande länen i östra Mellansverige utvecklingen är långsiktigt hållbar ekonomiskt, socialt och ekologiskt samverkan, helhetssyn och utnyttjande av alla fyra trafikslagen leder till effektivitet flerkärnighet och en förstorad arbetsmarknad främjar regional utveckling. Ambition och vägledande mål Det övergripande målet för det storregionala samarbetet och utvecklingen i östra Mellansverige är: Stärkt hållbar konkurrenskraft genom effektiv resursanvändning och samverkan i en storregional struktur som främjar den funktionella sammankopplingen inom ÖMS. ÖMS-samarbetet är ett viktigt verktyg för att bidra till en positiv utveckling i länen, där samverkan och storregional planering inom östra Mellansverige ska förbättra invånarnas livsvillkor och näringslivets förutsättningar inom ramen för vad miljön och klimatet tillåter. Figur 3: Ett tillämpat perspektiv på hållbar utveckling där social hållbarhet är målet, ekonomin medlet och ekologin sätter ramarna. [INFOGA HÖGUPPLÖST BILD, TA BORT TEXT ÖVRE VÄNSTERKANT INNE I BILDEN] 3 En bättre sits (EBS) är namnet på en bred och långsiktig process i Mälardalsrådets regi inom infrastruktur och transporter som har pågått under flera år i samverkan mellan Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Örebro, Sörmlands, Östergötlands och Gotlands län. SAMVERKAN KRING PLANERING I ÖSTRA MELLANSVERIGE 6
Strategisk inriktning Den strategiska inriktningen för planeringen och det regionala utvecklingsarbetet är att: integrera arbets-, utbildnings- och bostadsmarknaderna verka för en koncentrerad, tät och sammanhållen bebyggelse i de bästa kollektivtrafiklägena länka samman de storregionala nodstäderna med Stockholm och med varandra genom tvärförbindelser stärka ÖMS internationella kopplingar och förbindelser med andra storstadsregioner som Helsingfors, Oslo och Öresund säkra en resurseffektiv och hållbar godsförsörjning. Den strategiska inriktningen ska kunna användas i planering som exempelvis omfattar åtgärdsplanering i transportinfrastrukturen, regional utvecklingsplanering, kommunal översiktsplanering och bostadsplanering. De kan även användas i projekt och samarbeten inom regionalt tillväxtarbete. Figur 4. Den rumsliga inriktningen för östra Mellansverige [ÅTGÄRD: INFOGA HÖGUPPLÖST FIGUR] FAKTARUTA Analysfrågor för att kunna bedöma ett dokument i förhållande till den storregionala strategiska inriktningen: Kopplar ambitionen i dokumentet till någon del i den strategiska inriktningen? Finns det något samband mellan dokumentets åtgärder och den strategiska inriktningen? Förs det något resonemang om vilka delar i den strategiska inriktningen som dokumentet påverkar på kort och på lång sikt? Beaktas dessa effekter vid val och utformning av olika åtgärder? SAMVERKAN KRING PLANERING I ÖSTRA MELLANSVERIGE 7
Genomförande För att ta tillvara potentialen i ÖMS finns det anledning för den ansvariga linjeorganisationen i respektive ÖMS-län att fördjupa arbetet med samverkan och en koordinerad planering. Befintliga forum, såsom nuvarande kompetensplattformar eller länsplanearbete, kan med fördel användas när det är relevant att samverka eller samspela med etablerade storregionala samverkansinitiativ. De regionalt utvecklingsansvariga eller motsvarande i respektive län har dessutom en ledande roll när det gäller att samverka med det egna länets eller den egna regionens kommuner och andra intressenter. Att den strategiska planeringen i varje kommun görs med hänsyn till den storregionala utvecklingen är en avgörande framgångsfaktor. FAKTARUTA Integrera arbets-, utbildnings- och bostadsmarknaderna Befolkningen i regionen ökar kraftigt vilket påverkar efterfrågan på arbetskraft, både när det gäller mängd och inriktning. Att företag och offentligt drivna verksamheter kan finna den personal de behöver och att människor kan hitta en sysselsättning i överensstämmelse med sina intressen och utbildning är avgörande för regionens utveckling. En väl fungerande matchning har därför en central betydelse för regionens arbetsmarknad. Det finns behov av gemensam kunskap och analys utifrån ett storregionalt perspektiv på samspelet i östra Mellansveriges arbets- och utbildningsmarknader. Det omfattar även östra Mellansveriges forsknings- och innovationsmiljöer. Även kunskap och tillgång och efterfrågan på olika utbildningsgrupper på längre sikt är viktigt. Östra Mellansveriges högskolor har stor betydelse när det gäller att försörja regionens lokala arbetsmarknader med kvalificerad arbetskraft. En särskilt viktig aspekt är utbildningarnas lokalisering. Närheten till eftergymnasial utbildning har stor betydelse för studieval och övergång till högre studier. Närmare nio av tio av alla som har studerat i ÖMSregionen finner även ett arbete inom regionen. Till viss del möter de olika delregionerna i ÖMS liknande utmaningar när det gäller framtida tillgång och efterfrågan på olika utbildningsgrupper. FAKTARUTA Verka för en koncentrerad, tät och sammanhållen bebyggelse i de bästa kollektivtrafiklägena. En varierad bebyggelse med blandade former av bostäder, verksamheter, handel, kultur och annan service ger förutsättningar för en hållbar och levande bebyggd miljö. Utformningen av boende- och arbetsplatsmiljöer i lägen som har en hög storregional tillgänglighet med kollektivtrafik är avgörande för marknadsintegrationen i hela östra Mellansverige. Ur ett storregionalt perspektiv är det betydelsefullt att genom strategisk markanvändning möjliggöra så att merparten av de bostäder och arbetsplatser som tillkommer hamnar inom gång- och cykelavstånd från stationer. En sådan utveckling möjliggör en hållbar regionförstoring i östra Mellansverige även om antalet resor ökar kraftigt över länsgränserna. Att anpassa bebyggelseutvecklingen till den befintliga infrastrukturen är ekonomiskt och ekologiskt hållbart och utnyttjar de befintliga investeringarna i infrastruktur på ett resurseffektivt sätt. Den tekniska infrastrukturen och försörjningssystemen behöver ytterligare samordnas, integreras och stödja varandra för att minska resursåtgången och utsläppen, samt öka återanvändningen och återvinningen enligt hushållnings- och kretsloppsprinciper. I en växande region handlar det även om nya ytor och utökad kapacitet för infrastruktur och tekniska anläggningar samt satsningar på ny teknik, men också på beteendeförändringar, samverkan mellan olika aktörer samt mellankommunal och regional samordning. SAMVERKAN KRING PLANERING I ÖSTRA MELLANSVERIGE 8
FAKTARUTA Länka samman de storregionala nodstäderna med Stockholm och med varandra genom tvärförbindelser. Flerkärnighet ger förutsättningar för en hållbar tillväxt av bostäder, arbetsplatser och högre utbildning med god tillgänglighet. När nodstäder och omland binds samman får fler invånare tillgång till en större lokal och regional arbets-, bostads- och utbildningsmarknad. Tillgänglighet påverkas i huvudsak av två saker: var bostäder, arbetsplatser och service är lokaliserade, samt trafiksystemets utformning och de resmöjligheter som det skapar. För resor över långa avstånd är en kortare restid viktigast för resenären, medan turtäthet har stor betydelse för resor som sker inom ett dagligt pendlingsavstånd. Ett storregionalt transportsystem som kombinerar spårbunden kollektivtrafik med turtäthet kring stationslägen är nyckeln till en resurseffektiv och hållbar tillgänglighet. I områden utanför de storregionala stråken och i glest befolkade delar av regionen är det svårt att erbjuda konkurrenskraftiga alternativ till bilen. Här bygger transporttillgängligheten även fortsättningsvis i hög grad på bilen. FAKTARUTA Stärk ÖMS internationella kopplingar och förbindelser med andra storstadsregioner som Helsingfors, Oslo och Öresund. Internationella flygförbindelser och snabba tågförbindelser har stor betydelse för regionens företag, organisationer och besökare, men är också en viktig aspekt på livskvalitet för regionens invånare. För både kunskapsintensiva tjänsteföretag och exportindustrin är det avgörande att transporterna är väl integrerade med omvärlden, inte minst för att kunna attrahera och behålla viktiga kommersiella beslutsfunktioner och huvudkontor. Arlanda är ÖMS-regionens och Sveriges absolut viktigaste målpunkt för internationella resor. Det är dessutom en snabbt expanderande storregional arbetsplats. Det reguljära internationella resandet förväntas även öka från Skavsta och andra flygplatser i östra Mellansverige. I takt med utvecklingen av järnvägstransporterna i regionen knyts även flygplatserna närmare varandra. På lång sikt kan de delvis fungera som ett integrerat flygplatssystem. Kopplat till detta utvecklas på sikt även snabbare tågförbindelser till utlandet. FAKTARUTA Säkra en resurseffektiv och hållbar godsförsörjning. Befolkningstillväxten och inkomstutvecklingen driver på efterfrågan på godstransporter för dels bebyggelse och avfall, dels allehanda mikrotransporter i täta miljöer. Den internationella handeln medför omfattande godsflöden till och från östra Mellansverige, mätt i volym och värde. För att klara klimatmålen behöver en större andel av de långväga godsflödena ske med sjöfart och järnväg istället för vägtransporter. ÖMS-regionens hamnar för containertrafik och bulkfartyg har en avgörande betydelse i detta avseende. Detsamma gäller Hallsberg som är viktig för hela ÖMS och även för Sverige. Både Arlanda och Örebro flygplats har storregionala roller för försörjningen av högvärdigt och känsligt gods genom flygfrakt. En genomtänkt och koordinerad lokalisering av logistikområden och kombiterminaler med omlastning av gods i östra Mellansverige är en förutsättning för resurseffektiv godsförsörjning och internationell handel. Figur 4a: Rumslig inriktning för ÖMS godsförsörjning i ett europeiskt sammanhang SAMVERKAN KRING PLANERING I ÖSTRA MELLANSVERIGE 9
SAMVERKAN KRING PLANERING I ÖSTRA MELLANSVERIGE 10
Regional struktur östra Mellansverige 2050 Den storregionala strukturen i vilka områden bostäder, arbetsplatser och infrastruktur finns idag och var de utvecklas framöver är en central fråga i det storregionala utvecklingsarbetet. Investeringar i ny bebyggelse och infrastruktur har en avgörande inverkan på möjligheterna att nå en hållbar och funktionell sammankoppling och regionförstoring inom östra Mellansverige. Strukturbilden för östra Mellansverige 2050 visar en ändamålsenlig bild av hur orter och storregionala transportsamband förväntas vara i regionen 2050, med utgångspunkt från olika mål och principer för framtida bebyggelse och transportsystem. Så långa tidsperspektiv som fram till 2050 är samtidigt alltid förenade med stora osäkerheter när det gäller utvecklingen av befolkning, ekonomi och teknik. Figur 5: Storregional ortsstruktur och ressamband i östra Mellansverige [ÅTGÄRD: INFOGA HÖGUPPLÖST STRUKTURBILD] Bildtext: Figur 5b: Storregional godsstruktur för östra Mellansverige. [ÅTGÄRD: INFOGA HÖGUPPLÖST GODSSTRUKTURBILD HÄR] SAMVERKAN KRING PLANERING I ÖSTRA MELLANSVERIGE 11
Befolkning och sysselsatta 2050 Framskrivningar för befolkning och sysselsättning har tagits fram med stöd i bland annat Långtidsutredningen 2015 och SCB:s befolkningsprognoser.4 Befolkningen 2050 väntas uppgå till omkring 5,7 miljoner personer i östra Mellansverige. År 2015 var befolkningen i ÖMS 4,15 miljoner. År 2050 beräknas 2,75 miljoner vara sysselsatta i ÖMS, vilket kan jämföras med 2 miljoner 2013. Den starka befolknings- och sysselsättningsutvecklingen innebär att ÖMS behöver ha planeringsberedskap för omkring 1,6 miljoner fler invånare och omkring 700 000 fler arbetstillfällen i perspektivet 2015 2050.5 Bebyggelse och transportsystem 2050 Principen för framtida bebyggelse och transportsystem baseras på täthet, tillgänglighet, flerkärnighet6 och spårburen kollektivtrafik som möjliggör en storregional marknadsintegration. Genom att verka för en koncentrerad, tät och sammanhållen bebyggelse i de bästa kollektivtrafiklägena maximeras också nyttan av kostsamma trafikinvesteringar. Bebyggelseutvecklingen och ambitionen för den storregionala kollektivtrafiken blir därmed viktiga vägvalsfaktorer för utvecklingen inom östra Mellansverige. 4 Se vidare i Framskrivning av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige (TRF 2016). För alternativa scenarier se Framskrivning av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige (TRF 2016). 6 Prioriterade noder är Stockholms centrala regionkärna, Sollentuna-Kista-Häggvik, Barkarby-Jakobsberg, Arlanda-Märsta, Flemingsberg, Södertälje, Uppsala, Gävle, Västerås, Örebro, Eskilstuna, Nyköping-Skavsta, Norrköping och Linköping. 5 SAMVERKAN KRING PLANERING I ÖSTRA MELLANSVERIGE 12
De åtgärder som siktar på 2030 följer inriktningen i den storregionala kollektivtrafiken som har skisserats inom ramen för Mälardalsrådets samarbetsprocess för utveckling av infrastruktur, En bättre sits (EBS), med sikte på 2030. Från 2030 till 2050 antas den idémässiga inriktningen för den storregionala kollektivtrafiken från EBS. FIGUR 6. Procentuella restidsförbättringar mellan storregionala ressamband östra Mellansverige till 2050 i jämförelse med nuläge. [ÅTGÄRD: SKA FORMGES] Pendling och resande med kollektivtrafik 2030 och 2050 De förbättrade resmöjligheterna och att befolkningen växer i kollektivtrafiknära lägen innebär att tillgängligheten till arbete och studier förbättras. Det blir klart färre och större arbetsmarknadsregioner i jämförelse med nuläget. Utvecklingen drivs främst av förbättringarna i den storregionala kollektivtrafiken före 2030. Figur 7. Lokala arbetsmarknadsregioner 7, nuläge och 2050 [ÅTGÄRD: INFOGA HÖGUPPLÖST] 7 Figur 7 visar beräknade modellresultat enligt gängse kriterier för Lokala Arbetsmarknadsregioner (LAregioner). För att en kommun ska betraktas som lokalt centrum måste minst 80 procent av de sysselsatta som bor i kommunen också arbeta i sin bostadskommun. Vidare får den största pendlingsströmmen till en enskild kommun inte överstiga 7,5 procent. Källa: SCB, SAMVERKAN KRING PLANERING I ÖSTRA MELLANSVERIGE 13
Förutsättningar för hållbar förtätning I de större städerna har fler möjlighet att välja kollektivtrafik och att gå eller cykla, vilket är positivt för miljön. Att bygga tätt i kollektivtrafiknära lägen kan dock ibland skapa en punktvis hög belastning med trängsel, buller och koncentrationer av utsläpp. Det kan även vara en utmaning med kostnader för sanering, att skapa utrymmen för rekreation och lek och att bygga bostäder för hushåll som inte har en hög betalningsförmåga. Samtidigt sparar förtätningen värdefull natur, skog och jordbruksmark. I merparten av östra Mellansverige är problemen som är relaterade till hög täthet begränsade. Däremot är de påtagliga i vissa delar av Stockholms län och även i vissa av de storregionala nodstäderna. Figur 8: Andel av befolkningen i ÖMS som når närmaste storregionala nod inom 30 minuter med kollektivtrafik [ÅTGÄRD: INFOGA HÖGUPPLÖST] Hållbar regionförstoring i ÖMS Till år 2050 beräknas minst en dubblering av antalet kollektivtrafikresor över länsgränserna. I enlighet med detta beräknas även en något högre total kollektivtrafikandel. Även gång- och cykelandelen blir något högre. Styrmedel kan driva på regionförstoringen ytterligare. När det gäller kapaciteten i kollektivtrafiken fram till år 2030 förväntas en ökad trängsel och att det är trångt i alla stråk in mot Stockholm i maxtimmen (se Fig. 9, vänster). SAMVERKAN KRING PLANERING I ÖSTRA MELLANSVERIGE 14
Figur 9. Passagerarbeläggning på regionaltågen 2030 (vänster) och 2050 (höger), maxtimme [ÅTGÄRD: INFOGA HÖGUPPLÖST] Med de föreslagna investeringarna 2030 2050 (enligt EBS) höjs kapaciteten i systemet, vilket får en positiv inverkan på trängseln8. 8 För en sammanställning av trafikinvesteringar som analysen bygger på, se Stockholms läns landsting, Rapport 2017:16, Strukturanalyser för Stockholms län och östra Mellansverige år 2050. SAMVERKAN KRING PLANERING I ÖSTRA MELLANSVERIGE 15
Figur 10. Beräknade färdmedelsandelar i östra Mellansverige för nuläget samt år 2030 2050. [ÅTGÄRD: HÖGUPPLÖST] SAMVERKAN KRING PLANERING I ÖSTRA MELLANSVERIGE 16
Uppföljning och analys Det är främst genom uppföljning och analys som det går att följa i vilken utsträckning utvecklingen i ÖMS utvecklas i linje med den storregionala strategiska inriktningen. Analys och uppföljning omfattar följande indikatorer: Integrera arbets-, utbildnings- och bostadsmarknaderna 1. antalet arbetsmarknadsregioner inom ÖMS-regionen 2. andel av ÖMS-regionens invånare som når minst 40 procent av ÖMSregionens arbetsplatser inom 60 minuter med kollektivtrafik 3. andel av ÖMS-regionens invånare som når ett högre lärosäte inom en timme med kollektivtrafik. Verka för en koncentrerad, tät och sammanhållen bebyggelse i de bästa kollektivtrafiklägena 4. andel av ny bebyggelse som tillkommer i de bästa kollektivtrafiklägena 5. transportsystemets vägtransporter ska följa de nationella målen för klimatpåverkan (inga nettoutsläpp 2050). Länka samman de storregionala nodstäderna med Stockholm och med varandra genom tvärförbindelser 6. restid med tåg mellan de storregionala nodstäderna och Stockholm, samt mellan de storregionala nodstäderna (ska vara kortare än med bil). Stärk ÖMS internationella kopplingar och förbindelser med andra storstadsregioner som Helsingfors, Oslo och Öresund 7. andel av ÖMS-invånarna som når en internationell flygplats (Arlanda eller Skavsta) med tåg inom en timme (inklusive gång-, åkoch bytestid) 8. restid med tåg från en storregional nodstad i ÖMS till Köpenhamn och Oslo. Säkra en resurseffektiv och hållbar godsförsörjning 9. andel och total mängd (volym, vikt) av gods som transporteras med sjöfart och järnväg. SAMVERKAN KRING PLANERING I ÖSTRA MELLANSVERIGE 17
Regionala utvecklingsnämnden Protokoll Sammanträdesdatum: 2018-03-08 27/18 Dnr RUN2018-0018 ÖMS 2050 - Samverkan och planering i östra Mellansverige Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionstyrelsen besluta följande: 1. Regionstyrelsen ställer sig bakom ÖMS 2050 Samverkan och planering i östra Mellansverige. 2. Regiondirektören får i uppdrag att beakta ÖMS 2050 Samverkan och planering i östra Mellansverige som underlag inför framtagande av kommande regionala utvecklingsstrategi. Ärendebeskrivning Det framtagna dokumentet ÖMS 2050 bildar ram för regionernas fortsatta samverkan kring storregional fysisk planering och regionalt utvecklingsarbete och innehåller mål, strategisk inriktning, strukturbild samt uppföljningsindikatorer. Därigenom utgör det underlag i fler processer där Region Uppsala deltar, däribland En bättre sits, ABC-samarbetet och Arosstråkssamarbetet. Inför kommande arbete med den nya regionala utvecklingsstrategin kommer den storregionala systembilden i ÖMS 2050 därför vara ett viktigt underlag. Det övergripande målet med det storregionala samarbetet är: Stärkt hållbar konkurrenskraft genom effektiv resursanvändning och samverkan i en storregional struktur som främjar den funktionella sammankopplingen inom ÖMS. Arbetet inriktas bland annat på att integrera arbets-, utbildning- och bostadsmarknaderna, att verka för byggelse i goda kollektivtrafiklägen, att länka samman de storregionala nodstäderna och stärka kopplingen till Stockholm genom tvärförbindelser och att stärka den internationella tillgängligheten. I dokumentet pekas på vikten att ansvariga organisationer i ÖMS-länen kan behöva fördjupa arbetet med samverkan och koordinerad planering inom respektive län. Att den strategiska planeringen i varje kommun görs med hänsyn till den storregionala utvecklingen är en avgörande framgångsfaktor slås fast. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 43 (43)
Regionala utvecklingsnämnden Protokoll Sammanträdesdatum: 2018-03-08 Konsekvenser Region Uppsala har en pågående samverkansprocess med länets kommuner kring såväl infrastruktur som andra fysiska planeringsfrågor. Just nu pågår ett arbete att se över förutsättningarna för att ta fram fördjupade länsövergripande planeringsunderlag för bland annat GIS-analyser (via grafiska informationssystem), vilket i sin tur stärker förutsättningarna för en samordnad planering. Den övergripande målbilden för fysisk planering i Östra Mellansverige är ett viktigt underlag i detta arbete. Beredning Inom ramen för arbetet med RUFS 2050 (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen) har Region Uppsala deltagit i det samverkansarbete som finns med kringliggande regioner i Östra Mellansverige. Region Uppsala har yttrat sig i samband med utställningsförslaget i oktober 2017. Dessförinnan har dåvarande landstinget respektive Regionförbundet yttrat sig under samrådet sommaren 2016. Tomas Stavbom, chefsstrateg, ger en muntligen föredragning av ärendet. Yrkande Regionala utvecklingsnämndens ordförande Jenny Lundström yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionala utvecklingsnämndens ordförande finner att regionala utvecklingsnämnden beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 44 (43)
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-03-27 Regionkontoret Monique Holmgren Tfn 018-61 74 179 E-post monique.holmgren@regionuppsala.se Dnr LS2018-0227 Regionstyrelsen Planering för sjukvård under höjd beredskap Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Initiativet anses besvarat med hänvisning till redovisningen av ärendet. Ärendebeskrivning Anna-Karin Klomp (KD) och Björn-Owe Björk (KD) inkom vid regionstyrelsens sammanträde 2018-03-27 med ett initiativärende med förslag att regiondirektören får i uppdrag att genomföra planläggning för Region Uppsala så att nödvändig verksamhet kan bedrivas under höjd beredskap. Enligt initiativtagarna saknas idag en kartläggning och planering för vad höjd beredskap skulle innebära för vår region vid höjd beredskap. Regionkontoret, genom Säkerhets- och beredskapsenheten, har uppdraget att planera för civilt försvar och höjd beredskap. Inom ramen för detta uppdrag har en säkerhetsskyddsanalys genomförts under hösten 2017 och vidare har en säkerhetsskyddsplan utarbetats för beslut under våren 2018. En fortsatt planering för höjd beredskap kommer att ske stegvis under 2018 2021 och startar under 2018 i form av en risk- och sårbarhetsanalys för Region Uppsala. Planering och kartläggning kommer vara kopplat till förmåga att bedriva samhällsviktig sjukvård både vid kriser i fredstid samt vid höjd beredskap. Kostnader och finansiering Finansiering för planering och kartläggning sker genom statliga medel från Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Bilagor Initiativ Kopia till Koncernledning Registrator, Akademiska sjukhuset Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se
Initiativärende regionstyrelsen 180327 Planering för sjukvård under höjd beredskap Enligt åtta av riksdagens partier kan ett väpnat angrepp mot Sverige inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige. Kommuner och landsting/regioner ska enligt förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ha de planer som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Dessa planer ska innehålla uppgifter om den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap. Av planerna ska också krigsorganisationen framgå samt personal som ska tjänstgöra i den organisationen samt vad i övrigt som behövs för att kommuner och landsting/regioner ska kunna bedriva verksamhet under höjd beredskap. Idag saknas en kartläggning och planering för vad höjd beredskap skulle innebära för vår region vid höjd beredskap. Ett väpnat angrepp mot Sverige och ett krig på svenskt territorium skulle resultera i förluster av människoliv samt masskadeutfall. En sådan situation skulle innebära en mycket stor belastning på sjukvården. Om det uppstår störningar i viktiga samhällsfunktioner som el- och vattenförsörjning samt transporter skulle det medföra en allvarlig inverkan på vårdens kvalitet och påverka möjligheterna att genomföra sjuktransporter. Det är viktigt att funktionalitet kan upprätthållas inom sjukvården i krig. I en krigssituation kommer sjukvårdens främsta uppgift vara att ta hand om ett stort antal krigsskadade. Försvarsberedningen uppskattar att en krigssituation som pågår under ett antal veckor skulle kunna resultera i ca 20 000 30 000 döda och skadade. Region Uppsalas uppgift under en under höjd beredskap och i en krigssituation är att tillhandahålla nödvändig sjukvård och för civilt försvar prioriterad verksamhet i övrigt. Yrkanden: Att Regiondirektören får i uppgift att genomföra planläggning för Region Uppsala så att nödvändig verksamhet kan bedrivas under höjd beredskap. Anna-Karin Klomp(KD) Björn-Owe Björk (KD)
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-03-20 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Jan Andersson Tfn 018-6116007 E-post jan.g.andersson@regionuppsala.se Dnr LS2018-0212 Regionstyrelsen Avtal om ersättning för vård av utskrivningsklar patient Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Ersättningsnivån för vård av utskrivningsklara patienter regleras i enlighet med bifogat avtal. Ärendebeskrivning Enligt lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, ska riktlinjer för samverkan tas fram inom ett län. Lagen ger också möjlighet att komma överens om en ny regional ersättningsmodell, bl.a. ersättningsnivå, för betalningsansvaret. Vid avsaknad av regional överenskommelse om ersättningsnivå ska kommunerna lämna ersättning för vård av utskrivningsklara patienter med det belopp som motsvarar genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. Beloppet fastställs i en föreskrift av Socialstyrelsen. Under 2017 var kommunernas totala kostnad för utskrivningsklara patienter ca 9,5 mnkr, vilket omfattade 2189 vårddygn. Om antalet vårddygn skulle bli lika många under 2018 med den nya ersättningsnivån blir den totala kostnaden för kommunerna 15,5 mnkr, d.v.s. en ökning med 6 mnkr. Under januari och februari 2018 har antalet vårddygn med utskrivningsklara patienter minskat med 13 %. Om kostnaderna för 2018 med den nya ersättningsnivån ska motsvara kostnaderna för 2017 behöver antalet vårddygn med utskrivningsklara minska med ca 40 % för hela 2018. Enligt ett förslag till tjänstemannaledningen (TML HSVO) från styrgruppen den 1 december 2017 ska arbetsgruppen för projektet, Trygg och säker utskrivning, göra nulägesanalyser av utskrivningsprocessen. En gemensam analys av processmått och effektmål ska ske såväl lokalt som länsövergripande och rapporteras till styrgruppen för projektet. En utvärdering av kostnaden och fördelning av betalningsansvar ska vara klart den 30 juni 2018. Därefter ska möjlighet till en annan ersättningsmodell för betalningsansvar än vad lagen förespråkar, analyseras och tas ställning till. Frågan om samverkan kring Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se
2 (2) utskrivningsklara har tagits upp kontinuerligt både i tjänstemannaledningen och i det politiska samrådet under 2017. Avtalet ska gälla under perioden 1 maj 2018 tills nytt beslut avseende ersättningsnivå fattas av parterna. Kostnader och finansiering Den ekonomiska ersättningsmodellen fastställs i en särskild överenskommelse enligt 4 kap. 5 lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Överenskommelsen innebär att kommunerna ska lämna ersättning för vård av utskrivningsklara patienter med 5 042 kronor per vårddygn för patienter vid en enhet för somatisk akutsjukvård, 3 638 kronor per vårddygn för patienter vid en enhet för geriatrisk vård samt 4 277 kronor per vårddygn för patienter vid en enhet för psykiatrisk vård. Förslag till avtal bifogas. Beredning Ärendet har tagits upp på tjänstemannaledningen HSVO. Ärendet är berett i hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet 2018-04-11. Bilagor Avtal om vård av utskrivningsklar patient Kopia till Akademiska sjukhuset Enköpings kommun Heby kommun Håbo Kommun Knivsta kommun Lasarettet i Enköping Tierps kommun Uppsala kommun Älvkarleby Kommun Östhammars kommun
Regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och Protokoll FoUU-utskott Sammanträdesdatum: 2018-04-11 30/18 Dnr LS2018-0212 Avtal avseende ersättning för vård av utskrivningsklar patient Beslut Regionstyrelsen föreslås besluta att ersättningsnivån för vård av utskrivningsklara patienter regleras i enlighet med bifogat avtal. Bilaga 30 Ärendebeskrivning Enligt lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, ska riktlinjer för samverkan tas fram inom ett län. Lagen ger också möjlighet att komma överens om en ny regional ersättningsmodell, bl.a. ersättningsnivå, för betalningsansvaret. Vid avsaknad av regional överenskommelse om ersättningsnivå ska kommunerna lämna ersättning för vård av utskrivningsklara patienter med det belopp som motsvarar genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. Beloppet fastställs i en föreskrift av Socialstyrelsen. Under 2017 var kommunernas totala kostnad för utskrivningsklara ca 9,5 mnkr, vilket omfattade 2189 vårddygn. Om antalet vårddygn skulle bli lika många under 2018 med den nya ersättningsnivån blir den totala kostnaden för kommunerna 15,5 mnkr, d v s en ökning med 6 mnkr. Under januari och februari 2018 har antalet vårddygn med utskrivningsklara minskat med 13 %. Om kostnaderna för 2018 med den nya ersättningsnivån ska motsvara kostnaderna för 2017 behöver antalet vårddygn med utskrivningsklara minska med ca 40 % för hela 2018. Enligt ett förslag till tjänstemannaledningen (TML HSVO) från styrgruppen den 1 december 2017 ska arbetsgruppen för projektet, Trygg och säker utskrivning, göra nulägesanalyser av utskrivningsprocessen. En gemensam analys av processmått och effektmål ska ske såväl lokalt som länsövergripande och rapporteras till styrgruppen för projektet. En utvärdering av kostnaden och fördelning av betalningsansvar ska vara klart den 30 juni 2018. Därefter ska möjlighet till en annan ersättningsmodell för betalningsansvar än vad lagen förespråkar, analyseras och tas ställning till. Frågan om samverkan kring utskrivningsklara har tagits upp kontinuerligt både i tjänstemannaledningen och i det politiska samrådet under 2017. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 (13)
Regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och Protokoll FoUU-utskott Sammanträdesdatum: 2018-04-11 Avtalet ska gälla under perioden 1 maj 2018 tills nytt beslut avseende ersättningsnivå fattas av parterna. Kostnader och finansiering Den ekonomiska ersättningsmodellen, som ska gälla under perioden 1 maj 2018 tills nytt beslut avseende ersättningsnivå fattas av parterna, fastställs i en särskild överenskommelse enligt 4 kap. 5 lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Överenskommelsen innebär att kommunerna ska lämna ersättning för vård av utskrivningsklara patienter med 5 042 kronor per vårddygn för patienter vid en enhet för somatisk akutsjukvård, 3 638 kronor per vårddygn för patienter vid en enhet för geriatrisk vård samt 4 277 kronor per vårddygn för patienter vid en enhet för psykiatrisk vård. Förslag till avtal bifogas. Beredning Ärendet har tagits upp på tjänstemannaledningen HSVO. Ärendet är berett i hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet 2018-04-11. Yrkanden Ordförande Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till utsänt förslag och finner bifall. Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet beslutar enligt utsänt förslag. Kopia till Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (13)
ViS - Vård i samverkan 2018-03-26 Dnr LS2018-0212 Avtal om ersättning för vård av utskrivningsklar patient Bakgrund Enligt lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ska riktlinjer för samverkan tas fram inom ett län. Lagen ger också möjlighet enligt 4 kap. 5 att komma överens om en ny regional ersättningsmodell för betalningsansvaret. Lagens intention är att minska antalet dagar som patienter vårdas som utskrivningsklara på sjukhus och bygger på ömsesidig tillit mellan de berörda parterna. Regleringen av betalningsansvaret i Uppsala län återfinns i en riktlinje1 där hänvisning görs till gällande lagstiftning. I riktlinjen beskrivs respektive huvudmans ansvar gällande utskrivningsklara patienter men utöver det fastställs inte något särskilt ersättningsbelopp. Enligt lag innebär avsaknaden av en överenskommelse om belopp att kommunerna ska lämna ersättning för vård av utskrivningsklara patienter med det belopp som fastställts i föreskrift av Socialstyrelsen (HSLFFS 2017:72). Eftersom beloppet för betalningsansvaret höjts och fastställts i ett sent skede har kommunernas ekonomiska förutsättningar påverkats. Syfte Syftet med avtalet är att Region Uppsala och kommunerna gemensamt ska fastställa nivån på ersättningen för vård av utskrivningsklara patienter. Beredning Beslut om avtalet fattas av respektive huvudmans berörda styrelser. Reglering av betalningsansvar Kommunens betalningsansvar ska inträda tre dagar efter det att en underrättelse enligt 3 kap. 1 lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har skickats. Om en sådan underrättelse skickas efter klockan 12.00, ska kommunens betalningsansvar emellertid inträda fyra dagar efter det att underrättelsen har skickats. För patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård ska fram till och med den 31 december 2018 kommunens betalningsansvar enligt 5 kap. 4 inträda först 30 dagar efter det att en underrättelse enligt 3 kap. 1 har skickats. 1 Samverkan vid utskrivning från slutenvård, Vård i samverkan, VIS Avtal om ersättning för vård av utskrivningsklar patient DocPlus-ID: DocPlusSTYR-17910 Version: 1.0 Handlingstyp: Avtal Sidan 1 av 3
Kommunen ska lämna ersättning för vård av utskrivningsklara patienter med 5 042 kronor per vårddygn för patienter vid en enhet för somatisk akutsjukvård, 3 638 kronor per vårddygn för patienter vid en enhet för geriatrisk vård och 4 277 kronor per vårddygn för patienter vid en enhet för psykiatrisk vård. Kommunens betalningsansvar ska enligt 5 kap. 5 inte inträda om patientens utskrivning från den slutna vården försvåras på grund av att insatser som den landstingsfinansierade öppna vården är ansvarig för inte är tillgängliga, eller om det saknas information om att sådana insatser är tillgängliga. Uppföljning Kontinuerlig uppföljning av utskrivningsklara inom slutenvården, där även ekonomisk uppföljning ingår, ska genomföras så att utfall kan följas och utvärderas. Representanter från både kommun och Region Uppsala ska månatligen kontrollera följsamhet och rapportera till TML HSVO, som i sin tur rapporterar till det politiska samrådet HSVO. Avtalsperiod Avtalet ska gälla under perioden 1 maj 2018 tills nytt avtal avseende ersättningsnivåer träder i kraft efter gemensamt beslut av parterna. Endera parten har rätt att säga upp avtalet, varvid den ersättningsnivå träder ikraft som fastställs av Socialstyrelsen i enlighet med 5 kap 6 lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Vid uppsägning ska motparterna meddelas skriftligen och därefter ska en uppsägningstid om 30 dagar löpa. Tvister Eventuell tvist om ersättning tas upp i TML HSVO. Kan TML HSVO inte lösa frågan diskuteras frågan vidare i det politiska samrådet HSVO. Övrigt Detta avtal har upprättats i likalydande exemplar varav parterna tagit varsitt. Regionstyrelsens ordförande XX ordförande Region Uppsala XX kommun Avtal om ersättning för vård av utskrivningsklar patient DocPlus-ID: DocPlusSTYR-17910 Version: 1.0 Handlingstyp: Avtal Sidan 2 av 3
XX ordförande XX ordförande XX kommun XX kommun XX ordförande XX ordförande Xx kommun XX kommun XX ordförande XX ordförande XX kommun XX kommun XX ordförande XX kommun Avtal om ersättning för vård av utskrivningsklar patient DocPlus-ID: DocPlusSTYR-17910 Version: 1.0 Handlingstyp: Avtal Sidan 3 av 3
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-03-14 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Åsa Himmelsköld Tfn 018-611 61 33 E-post asa.himmelskold@regionuppsala.se Dnr LS2017-0293 Regionstyrelsen Effektiv och nära vård 2030 Målbild och strategi Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: 1. Regionfullmäktige ställer sig bakom målbild och strategier i enlighet med rapporten Effektiv och nära vård 2030 Målbild och strategi för ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion. Regionstyrelsens beslut 2. Regiondirektören får i uppdrag att i oktober 2018 återkomma med bearbetade förslag och konsekvenser av ett genomförande samt förslag till etableringsplan och förändringar av fastighetsinvesteringsbehov inför fastighetsinvesteringsplanen för 2020 2029. 3. Det fortsatta arbetet ska även fortsättningsvis ske i nära samverkan med länets kommuner, utförare och företrädare för patienter och anhöriga samt med fackliga representanter. Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvården i Region Uppsala står inför genomgripande förändringar i framtiden. Därför behöver hela hälso- och sjukvården i samverkan med berörda samhällsaktörer, främst kommunerna, involveras i löpande dialoger om hur hälso- och sjukvården ska struktureras för att få till stånd en effektiv och nära vård för invånarna i Uppsala län. Den 30 maj 2017 beslutade regionstyrelsen att ge hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet i uppdrag att till regionstyrelsen i april 2018 lägga förslag på målbild och strategi för effektiv och nära vård år 2030 - för ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion. Samtidigt utsågs hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet till politisk styrgrupp och samrådet för hälsa, stöd, vård och omsorg (HSVO) på politisk nivå och på tjänstemannanivå skulle nyttjas för dialog och kunskapsutbyte. Regiondirektören fick Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se
2 (3) dessutom i uppdrag att ansvara för utredningen samt att säkerställa att nödvändiga resurser ställs till förfogande. En handlingsplan kommer att delges efter regionstyrelsens beslut i oktober 2018. Koncernledningen i Region Uppsala har varit styrgrupp på tjänstemannanivå och vårdledningsgruppen har verkat som operativ styrgrupp. Projektägare har varit hälsooch sjukvårdsdirektören. Projektet Effektiv och nära vård 2030 startade i juni 2017. Göran Stiernstedt, tidigare särskild utredare för utredningen Effektiv vård, har varit projektledare. Uppdraget har huvudsakligen baserats på den statliga utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2), utredningen God och nära vård (SOU 2017:53) och arbetet med Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård (dnr VS2017-0026). Den regionala strategin för närvårdssamverkan i Uppsala län bidrar till ett förtroendefullt samarbete kring gemensamma målgrupper och säkrar ett gott omhändertagande för de personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och omsorg från både Region Uppsala och kommunerna. Strategin har varit vägledande i dialogarbetet med kommunerna. Målbild och strategier I bifogad rapport återfinns målbild, strategier och förslag som underlag för det fortsatta arbetet med effektiv och nära vård i Region Uppsala. Rapporten ska därför ses som ett första steg i ett långsiktigt utvecklings- och omställningsarbete i syfte att nå målbilden om en effektiv och nära vård 2030. Målbilden innebär en utveckling mot nära och effektiv vård som samskapas av medarbetarna tillsammans med patienterna och anhöriga och där ökat fokus läggs på förebyggande och hälsofrämjande insatser. De strategier som föreslås för att nå målbilden är: Driva kvalitetsutveckling Påverka utbildning och utveckla kompetens Anpassa och stärka forskningen Utveckla ledning och styrning Stödja kontinuitet och egenvård med stöd av digital infrastruktur Förnya vårdstrukturen Då vissa av förslagen innebär vidare utredningar och ställningstaganden föreslås att regiondirektören får i uppdrag att återkomma med bearbetade förslag och konsekvenser utifrån målbild och strategier samt förslag till förändringar i fastighetsinvesteringsplanen inför 2020 2029. Arbetet behöver även fortsättningsvis genomföras i nära samverkan med länets kommuner, utförare och representanter för patienter och anhöriga. Den bilagda rapporten kan ligga till grund för dessa dialoger. Sannolikt kommer arbetet behöva återrapporteras och stämmas av successivt under omställningsperioden fram till 2030. Det är också troligt att ytterligare frågeställningar ställs under arbetet som behöver lyftas in och prövas.
3 (3) Beredning Projektet har använt sig av en öppen, bred och transparent dialogprocess på samma sätt som gjordes i målbildsarbetet för primärvården. Dialoger har därför hållits med ett stort antal personer, både inom Region Uppsala och exempelvis med aktörer i den regionala samverkansstrukturen för hälsa, stöd, vård och omsorg (HSVO). Konsekvenser För att skapa ett långsiktigt hållbart system behövs en omställning, som kan leda till ökade kostnader på kort sikt. För att klara dessa i en region med betydande ekonomiska utmaningar behöver de möjligheter som förändringarna ger i form av effektiviseringar samtidigt hämtas hem. Planering och genomförandet med dess ekonomiska konsekvenser behandlas i den årliga processen kring att ta fram regionplan och budget. Långsiktigt innebär förslagen sannolikt ökade möjligheter till hållbara förutsättningar jämfört med om inga förändringar genomförs. Den strategiska fastighetsutvecklingen för bland annat fastigheterna Tierp vårdcentrum och Kungsgärdet kommer att utgöra en integrerad del i regiondirektörens uppdrag att i oktober 2018 återkomma med bearbetade förslag och konsekvenser utifrån målbild och strategier samt etableringsplan och förslag till förändringar av fastighetsinvesteringsbehov inför fastighetsinvesteringsplanen för 2020 2029. Förslagen utgår från ett system som är mer behovsstyrt, vilket innebär att förutsättningarna för att säkerställa barn- och jämställdhetsperspektivet stärks. Bilagor Effektiv och nära vård 2030 Målbild och strategi för ett gott liv i en nyskapande region Kopia till Regionfullmäktige
Regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och Protokoll FoUU-utskott Sammanträdesdatum: 2018-04-11 29/18 Dnr LS2017-0293 Effektiv och nära vård 2030 - Målbild och strategi Beslut Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottets beslut 1. Regionstyrelsen föreslås ställa sig bakom målbild och strategier i enlighet med rapporten Effektiv och nära vård 2030 Målbild och strategi för ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion. 2. Regionstyrelsen föreslås ge regiondirektören i uppdrag att i oktober 2018 återkomma med bearbetade förslag och konsekvenser av ett genomförande samt förslag till etableringsplan och förändringar av fastighetsinvesteringsbehov inför fastighetsinvesteringsplanen för 2020 2029. 3. Det fortsatta arbetet ska även fortsättningsvis ske i nära samverkan med länets kommuner, utförare och företrädare för patienter och anhöriga samt med fackliga representanter. Bilaga 29 Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvården i Region Uppsala står inför genomgripande förändringar i framtiden. Därför behöver hela hälso- och sjukvården i samverkan med berörda samhällsaktörer, främst kommunerna, involveras i löpande dialoger om hur hälso- och sjukvården ska struktureras för att få till stånd en effektiv och nära vård för invånarna i Uppsala län. Den 30 maj 2017 beslutade regionstyrelsen att ge hälso-, sjukvård- och FoUUutskottet i uppdrag att till regionstyrelsen i april 2018 lägga förslag på målbild och strategi för effektiv och nära vård år 2030 - för ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion. Samtidigt utsågs hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet till politisk styrgrupp och samrådet för hälsa, stöd, vård och omsorg (HSVO) på politisk nivå och på tjänstemannanivå skulle nyttjas för dialog och kunskapsutbyte. Regiondirektören fick dessutom i uppdrag att ansvara för utredningen samt att säkerställa att nödvändiga resurser ställs till förfogande. En handlingsplan kommer att delges efter regionstyrelsens beslut i oktober 2018. Koncernledningen i Region Uppsala har varit styrgrupp på tjänstemannanivå och vårdledningsgruppen har verkat som operativ styrgrupp. Projektägare har varit hälso- och sjukvårdsdirektören. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3 (13)
Regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och Protokoll FoUU-utskott Sammanträdesdatum: 2018-04-11 Projektet Effektiv och nära vård 2030 startade i juni 2017. Göran Stiernstedt, tidigare särskild utredare för utredningen Effektiv vård, har varit projektledare. Uppdraget har huvudsakligen baserats på den statliga utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2), utredningen God och nära vård (SOU 2017:53) och arbetet med Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård (dnr VS2017-0026). Målbild och strategier I bifogad rapport återfinns målbild, strategier och förslag som underlag för det fortsatta arbetet med effektiv och nära vård i Region Uppsala. Rapporten ska därför ses som ett första steg i ett långsiktigt utvecklings- och omställningsarbete i syfte att nå målbilden om en effektiv och nära vård 2030. Målbilden innebär en utveckling mot nära och effektiv vård som samskapas av medarbetarna tillsammans med patienterna och anhöriga och där ökat fokus läggs på förebyggande och hälsofrämjande insatser. De strategier som föreslås för att nå målbilden är: Driva kvalitetsutveckling Påverka utbildning och utveckla kompetens Anpassa och stärka forskningen Utveckla ledning och styrning Stödja kontinuitet och egenvård med stöd av digital infrastruktur Förnya vårdstrukturen Då vissa av förslagen innebär vidare utredningar och ställningstaganden föreslås att regiondirektören får i uppdrag att återkomma med bearbetade förslag och konsekvenser utifrån målbild och strategier samt förslag till förändringar i fastighetsinvesteringsplanen inför 2020 2029. Arbetet behöver även fortsättningsvis genomföras i nära samverkan med länets kommuner, utförare och representanter för patienter och anhöriga. Den bilagda rapporten kan ligga till grund för dessa dialoger. Sannolikt kommer arbetet behöva återrapporteras och stämmas av successivt under omställningsperioden fram till 2030. Det är också troligt att ytterligare frågeställningar ställs under arbetet som behöver lyftas in och prövas. Beredning Projektet har använt sig av en öppen, bred och transparent dialogprocess på samma sätt som gjordes i målbildsarbetet för primärvården. Dialoger har därför hållits med ett stort antal personer, både inom Region Uppsala och exempelvis med aktörer i den regionala samverkansstrukturen för hälsa, stöd, vård och omsorg (HSVO). Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 (13)
Regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och Protokoll FoUU-utskott Sammanträdesdatum: 2018-04-11 Konsekvenser För att skapa ett långsiktigt hållbart system behövs en omställning, som kan leda till ökade kostnader på kort sikt. För att klara dessa i en region med betydande ekonomiska utmaningar behöver de möjligheter som förändringarna ger i form av effektiviseringar samtidigt hämtas hem. Planering och genomförandet med dess ekonomiska konsekvenser behandlas i den årliga processen kring att ta fram regionplan och budget. Långsiktigt innebär förslagen sannolikt ökade möjligheter till hållbara förutsättningar jämfört med om inga förändringar genomförs. Den strategiska fastighetsutvecklingen för bland annat fastigheterna Tierp vårdcentrum och Kungsgärdet kommer att utgöra en integrerad del i regiondirektörens uppdrag att i oktober 2018 återkomma med bearbetade förslag och konsekvenser utifrån målbild och strategier samt etableringsplan och förslag till förändringar av fastighetsinvesteringsbehov inför fastighetsinvesteringsplanen för 2020 2029. Förslagen utgår från ett system som är mer behovsstyrt, vilket innebär att förutsättningarna för att säkerställa barn- och jämställdhetsperspektivet stärks. Yrkanden Ordförande Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till utsänt förslag med komplettering av den tredje beslutspunkten enligt följande: Det fortsatta arbetet ska även fortsättningsvis ske i nära samverkan med länets kommuner, utförare och företrädare för patienter och anhöriga samt med fackliga representanter. Ordföranden finner bifall till eget yrkande. Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet beslutar enligt utsänt förslag med komplettering av den tredje beslutspunkten. Kopia till Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (13)
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-03-27 Regionkontoret Anneli Kjellberg Tfn 018-611 61 15 E-post anneli.kjellberg@regionuppsala.se Dnr LS2018-0230 Regionstyrelsen Möjlighet för tredje parts applikationer att skriva och läsa information i patienters journal Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Initiativet avslås med hänvisning till redovisningen av ärendet Ärendebeskrivning Anna-Karin Klomp (KD), Stefan Olsson (M), Annika Krispinsson (C) och Carl Nettelblad (L) inkom vid regionstyrelsens sammanträde 2018-03-27 med ett initiativärende med förslag att regiondirektören får i uppdrag att verka för att Cosmics gränssnitt ska öppnas upp för att tillåta tredje parts applikationer att skriva och läsa information i patienters journal. Varje vårdgivare äger, rent legalt, sina inom vården upprättade journaler. Vårdgivaren har också ansvaret för att patientjournalerna förs på ett korrekt sätt av den personal som är anställd hos vårdgivaren. Därav följer att bara den egna personalen får skriva i vårdgivarens journaler eftersom det är denna personal som vårdgivaren har ansvar för. Detta framgår indirekt av bestämmelserna i PDL. I 4 kap. 1 PDL, som handlar om inre sekretess. Där framgår också att bara den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade uppgifter om en patient endast om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården. När det gäller andra vårdgivares möjlighet att få direktåtkomst till uppgifter hos en annan vårdgivare finns regler för s.k. sammanhållen journalföring i patientdatalagen (PDL), t.ex. Nationell patientöversikt (NPÖ). Observera att detta endast innebär en s.k. tittafunktion d.v.s. man kan endast läsa vad som står i den andra vårdgivarens journal, inte skriva i den. Idag finns, som ovan angivits, förutsättningar för att utbyta information som i t.ex. NPÖ och eremisser. Integrationerna bygger på etablerade tjänstekontrakt och rutinerna för test och verifiering är etablerade. Detta via den befintliga nationella tjänsteplattformen. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se
2 (2) Redan idag pågår ett, av samtliga medlemmar i kundgruppen, högprioriterat arbete med leverantören Cambio för att möjliggöra kontaktytor via Open service. Utvecklingen avser en plattform som tillhandahåller öppna API:er (kontaktytor). Detta för att möjliggöra enkla integrationer med tredjepartsleverantör samt en gemensam plattform för innovationsledning, kvalitetssäkring och etablering av lösningar. Initiativet förslås avslås med hänvisning till det redan idag pågående arbetet med att skapa en plattform som tillhandahåller öppna kontaktytor (API:er) vidare pågår det på Inera ett arbete för att hantera den legala komplexiteten avseende informationsdelning. Bilagor Initiativ
Regionstyrelsens sammanträde 2018-03-27 Initiativärende Vi i Alliansen vill underlätta för vårdgivare att samarbeta för att ge patienterna bästa möjliga vård. Därför är det viktigt att all information som behövs för detta finns samlad i patientens journal. Oavsett om du kontaktar en läkare i ett annat län eller gör ett digitalt vårdbesök ska den som ger vården kunna dokumentera i patientens journal. För oss är patientsäkerheten viktig och en vanlig orsak till vårdskador är att den som vårdar inte har tillgång till korrekt information. Därför vill vi öppna upp Cosmics gränssnitt för 3:e parts applikationer. Ett öppet gränssnitt skulle också innebära att exempelvis tillverkare av medicinsk teknisk utrustning skulle kunna utveckla applikationer som gör att patientdata hamnar på rätt ställe i patientens journal. Idag måste vi stå för kostnaden av all sådan utveckling. Vi yrkar därför att: Regiondirektören får i uppdrag att verka för att Cosmics gränssnitt ska öppnas upp för att tillåta 3:e parts applikationer att skriva och läsa information i patienters journal. Anna-Karin Klomp (KD) Stefan Olsson (M) Annika Krispinsson (C) Carl Nettelblad (L)
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-03-19 Regionkontoret Eva Wikström Tfn 018-611 E-post eva.wikstrom@regionuppsala.se Dnr LS2018-0208 Regionstyrelsen Kompetensförsörjning - Goda förutsättningar för vårdens medarbetare och stöd till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut 1. Insatserna för att utveckla arbetsmiljön för medarbetarna och arbetsorganisationen förstärks. 2. Insatserna för en god, jämlik och effektiv hälso- och sjukvård förstärks genom att förbättra förutsättningarna för hälso- och sjukvårdens medarbetare att öka andelen tid för patientnära arbete och stärka Region Uppsalas planering av sitt kompetensbehov. Ärendebeskrivning Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tecknar årligen överenskommelser inom områden som båda parter har identifierat som särskilt viktiga för utvecklingen av hälsa, vård och omsorg. De riktade statsbidragen till hälso- och sjukvården uppgår till drygt 9,7 miljarder kronor 2018. Överenskommelserna brukar beslutas i slutet av året eller i början av aktuellt år. Det händer dock att parterna beslutar om överenskommelser löpande under året. Överenskommelserna publiceras på https://skl.se/halsasjukvard/overenskommelsermellansklochregeringen.1463.html Landstingsstyrelsen beslutade den 31 mars 2015 om en process för hantering av de riktade statsbidragen. Beslutet reviderades 2016 p.g.a. omorganisationen. Beslutet innebär bl.a. att medel hanteras centralt och budgeteras på finansförvaltningen. Utgångspunkten är inriktning och mål i plan och budget. Enligt regionplan och budget 2018-2020 ska primärvård, tillgänglighet, kompetensförsörjning och digitalisering prioriteras då det finns utrymme för olika vägval inom de olika överenskommelserna. Den 27 februari 2018 beslutade regionstyrelsen om en förstärkning av det långsiktiga arbetet för psykisk hälsa som också finansieras av riktade statsbidrag. Vidare beslutade Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se
2 (3) regionstyrelsen den 27 mars om insatser för tillgänglig, personcentrerad och samordnad vård med stöd av digitala verktyg. Personalmiljarderna Enligt överenskommelsen Personalmiljarderna mellan Regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) är syftet att utveckla arbetsmiljön för medarbetarna och arbetsorganisationen. Den ska ses som ett komplement till överenskommelserna Professionsmiljarden och Kvinnors hälsa och förlossningsvård vad gäller kompetensförsörjning och arbetet för en god arbetsmiljö och arbetssätt samt arbetets organisering och planering. Medlen inom ramen för denna överenskommelse får användas i enlighet med budgetpropositionen för 2018. Det kan handla om följande områden: - Se över arbetsvillkor genom att se över arbetets organisering och förhållandet mellan arbetstider och arbetsbörda - Erbjuda kompetensutveckling eller vidareutbildning till alla kategorier av vårdpersonal - Öka bemanningen - Utveckla arbetssätt i syfte att vårdpersonal ska arbeta kvar inom hälso- och sjukvården. Nya arbetssätt kan vara satsningar på system och verktyg som underlättar administration och kommunikation med patienter vilket gör att personalen får mer tid för vård och omvårdnad av patienterna. 2018 tilldelas Region Uppsala totalt 72 miljoner kronor varav 43,5 miljoner avsätts till kompetensförsörjningsåtgärder. Professionsmiljarden Enligt överenskommelsen Professionsmiljarden mellan Regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) är syftet med satsningar inom ramen för professionsmiljarden att de ska bidra och leda till: - It-stöd och processer för förenklad administration och bättre tillgång till information för vårdens medarbetare, smartare användning av medarbetarnas kompetens stöd till planering av långsiktig kompetensförsörjning. 2018 tilldelas Region Uppsala totalt 34,6 miljoner kronor, varav 10 926 921 kr destineras för att erbjuda möjlighet för sjuksköterskor att genomgå specialistutbildning. Styrgruppen för specialdestinerade statsbidrag har beslutat att samma fördelningsmodell som tidigare ska gälla för 2018 inom Region Uppsala. 10 miljoner kronor ska gå till aktiviteter och projekt inom e-hälsoområdet. Kompetensförsörjningsinsatser i Region Uppsala Region Uppsala har sedan 2016 en Region Uppsala övergripande process för kompetensförsörjning. Syftet med processen är att Region Uppsala ska arbeta systematiskt och resurseffektivt med att säkerställa organisationens behov av kompetens på kort och lång sikt. Processen har lett till att planer för kompetensförsörjning arbetas
3 (3) fram på alla nivå i organisationen och dessa aggregeras och diskuteras för att som sista steg ligga till grund för Region Uppsalas övergripande strategiska åtgärder. Statsbidragen syfte ligger i linje med det arbete som har bedrivit inom ramen för kompetensförsörjningsprocessen och de fokusområden samt insatser som genomförts och förstärker detta ytterligare. Insatserna inom kompetensförsörjning är inom områdena; - Förstärkt yrkesintroduktion. - Studielön vid vidareutbildning. - Utlandsutbildades kompetens. - Handledning. - Bemanning och schemaläggning. - Kompetensförstärkningsersättning. - Kringresurser för att avlasta de patientnära yrkeskategorierna. - Kompetensutveckling och utbildningsinsatser inom flera yrkeskategorier och verksamheter. - Organisation av korttidsbemanning. Kostnader och finansiering Insatserna finansieras inom ramen för de riktade statsbidragen i enlighet med överenskommelserna. Beredning Framtagande av insatser har tagits fram i nära samverkan med förvaltningarna i Region Uppsala med kompetensförsörjningsprocessen som grund. Kopia till Samtliga förvaltningschefer Registrator, Akademiska sjukhuset Förvaltningarnas HR-chefer
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-01-29 HR-avdelningen Eva Wikström Tfn 018-611 61 09 E-post eva.wikstrom@regionuppsala.se Dnr LS2018-0087 Regionstyrelsen Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Projektet, med dess finansiering, avseende klinisk introduktionstjänst för läkare utbildade och legitimerade i annat EU/EES-land förlängs till 2019. Ärendebeskrivning Läkare utbildade och legitimerade i annat EU/EES-land får med automatik, vid ansökan till Socialstyrelsen svensk legitimation efter det att de uppnått språkkravet för högskolestudier. I många länder innehåller läkarexamen väldigt liten eller ingen klinisk praktik och någon motsvarighet till den svenska allmäntjänstgöringen (AT) föregår inte legitimationen. För att bidra till att säkerställa kompetensförsörjning i Region Uppsala och därmed kunna ge patienterna i Region Uppsala en god och säker vård, beslutades i Regionplan och budget 2017-2019 att Region Uppsala ska utveckla introduktionstjänst för utlandsutbildade läkare 2017. Ett pilotprojekt om två år startades 2017 med uppgift att utarbeta och pröva att genomföra en introduktionstjänst för läkare utbildade i annat EU/EES-land. Syftet med inrättandet av en klinisk introduktionstjänst för EU-läkare, är att ge deltagarna en god introduktion, möjlighet att utveckla kompetens och kunskap som krävs för att arbeta på ett mer patientsäkert sätt som bidrar till god och säker vård. Målet är att deltagarna ska lära sig att arbeta självständigt som läkare samt att projektet ska bidra till att säkerställa kompetensförsörjning inom Region Uppsala. Projektet har två omgångar med start dels i mars 2017, samt september 2018. Anledningen till att Region Uppsala har ändrat startdatum är utifrån resultat av utvärdering och utvecklingsarbete under 2017. Detta gör att finansiering behöver säkerställas t.o.m. juli 2019. Inom ramen för personalmiljarderna kan medel säkras för finansiering under 2019. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se
2 (2) För att säkerställa en fortsatt satsning på klinisk introduktionstjänst för läkare utbildade i annat EU/EES-land behöver medel och organisation säkerställas fr o m hösten 2019. Även detta kan säkras genom statsbidrag 2019-2020, därefter bör beslut tas om finansiering av introduktionstjänsten. Förändrad läkarutbildning Förslagen i de två utredningarna om dels den svenska läkarutbildningen som innebär AT föreslås tas bort och förslaget om införande av bastjänstgöring (Ds 2017:56) som inledning på specialisttjänstgöring innebär att alla som erhåller svensk läkarlegitimation genom den s.k. tredjelandsordningen eller genom ett automatiskt erkännande av formella kvalifikationer som läkare kommer att omfattas av bestämmelserna om bastjänstgöring som inledning på specialiseringstjänstgöringen redan vid ikraftträdandet. Ikraftträdandet föreslås ske juli 2020. De erfarenheter som Region Uppsala fått genom klinisk introduktionstjänst kommer att vara avgörande för en eventuell omställning för att tillhandahålla bastjänstgöring som inledning på specialisttjänstgöring. Kostnader och finansiering Totalt beräknas kostnaderna under ht 2018-vt 2019 för KIT 2 uppskattas till cirka 5,1 miljoner kronor varav personalkostnaderna utgör cirka 3,9 miljoner kronor. Under 2018 finansieras KIT genom medel i professionsmiljarden och under 2019 med medel i personalmiljarderna. Konsekvenser Region Uppsala säkerställer genom en strukturerad introduktion till svensk hälso- och sjukvård en god och säker vård för patienter samt bidrar till att säkra kompetensförsörjning i verksamheterna. Beredning Beredning har skett inom KIT-projektet med verksamhetschefer, läkare samt HR. Ärendet är berett i regionstyrelsens personalutskott 2018-02-06. Bilagor Utkast till projektdirektiv Kopia till Förvaltningsdirektörer vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna HR-direktör/HR-chefer vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna
Blueclue!BÄ Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare Projektdirektiv
PROJEKTiL PROJEKTDIREKTIV PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: 2018-02-22 PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 2.0 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Syfte 5 1.3 Verksamhetsstrategi 6 2 MÅL 6 2.1 Effektmål 6 2.2 Kostnads- och nyttoanalys 7 2.3 Projektmål 8 2.4 Förväntat resultat av Etableringsfasen 9 3 KRAV PÅ PROJEKTET 10 3.1 Förutsättningar 10 3.2 Miljö- och resepolicy 10 3.3 Avgränsningar 10 3.4 Kopplingar till andra projekt och verksamheter 11 4 TIDPLAN 12 5 PROJEKTBUDGET 13 5.1 Projektkostnader 13 5.2 Projektfinansiering 13 6 ÖVERGRIPANDE RISKER 13 7 ÖVERLÄMNANDE 15 8 STYRGRUPP 15 9 REFERENSER OCH BILAGOR 15 2 (17)
PROJEKTiL PROJEKTDIREKTIV PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: 2018-02-22 PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 2.0 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: 10 CHECKLISTA 16 3 (17)
PROJEKTiL PROJEKTDIREKTIV PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: 2018-02-22 PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 2.0 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: 1 Grundläggande information 1.1 Bakgrund Läkare utbildade och legitimerade i annat EU/EES-land får med automatik, vid ansökan till Socialstyrelsen svensk legitimation efter det att de uppnått språkkravet för högskolestudier. I många länder innehåller läkarexamen väldigt liten eller ingen klinisk praktik och någon motsvarighet till den svenska allmäntjänstgöringen (AT) föregår inte legitimationen. För att bidra till att säkerställa kompetensförsörjningen i Region Uppsala och därmed kunna ge medborgarna i Region Uppsala en god och säker vård, fattade Region Uppsala beslut om att starta ett pilotprojekt med uppgift att utarbeta och pröva att genomföra en introduktionstjänst för läkare utbildade i annat EU/EES-land. Arbetet inleddes hösten 2015 då HR-avdelningen på Regionkontoret, Region Uppsala, fick ett utredningsuppdrag att ta fram förslag på hur en klinisk introduktionstjänst kan utformas för att tillse legitimerade läkare med examen inom annat EU/EES erhåller den kunskap och kompetens som krävs inom Region Uppsala. En arbetsgrupp bestående av företrädare för AT/ST-organisationen, kliniskt träningscentrum (KTC) och HR bildades och det togs fram ett förslag till klinisk introduktionstjänst. Förslaget förankrades i verksamheterna och med UAL. Under 2015 2016 har HR-avdelningen lett arbetet med att utforma den kliniska introduktionstjänsten, fortsättningsvis benämnt som KIT. Pilotprojektet innefattar två intag där den första omgången gick av stapeln mars 2017. Andra intaget är planerat hösten 2018. Arbetsgruppen utarbetade följande ramar för första intaget: En tidsbegränsad tjänst på 100 % under 11 mån. 20 % utbildning. 80 % tjänstgöring i verksamhet. Klinisk tjänstgöring på Lasarettet i Enköping respektive primärvården med byte efter halva tiden. Kliniskt träningscentrum (KTC) ansvarar för utbildningsdelen. Den kliniska tjänstgöringen förlades halva tiden på Lasarettet i Enköping, medicinskt centrum, respektive primärvården i Knivsta, Flogsta och Tierp. Utbildningen vid KTC inkluderade teori och praktik. Den teoretiska delen syftade till att ge läkarna grundläggande kunskaper om det svenska sjukvårdssystemet och de viktigaste delarna inom försäkringsmedicin, juridik och förskrivningsrätt. Även etik, genus och jämställdhet ingick. Den praktiska delen av utbildningen bestod av olika simulatorövningar med syfte att ge ökad förmåga att kommunicera, leda och fördela arbete. Även medicinsk problemlösning och träning av basala kunskaper ingick. 4 (17)
PROJEKTiL PROJEKTDIREKTIV PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: 2018-02-22 PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 2.0 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: Hösten 2016 gick Region Uppsala ut med en rekryteringsannons för klinisk introduktionstjänst för läkare. Region Uppsala erbjöd åtta tjänster med anställning from mars 2017 januari 2018. Följande krav på sökanden ställdes i samband med rekryteringen: Läkarexamen inom EU/EES men utan klinisk läkarerfarenhet inom svensk sjukvård. Svensk legitimation utfärdad av Socialstyrelsen. Svenska som modersmål eller har uppnått Socialstyrelsens krav om svenska (svenska på nivå C1 enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS)). Annonseringen genomfördes vid två tillfällen då första omgången inte gav tillräckligt med kvalificerade sökande. Mars 2017 påbörjade fem läkare sin tjänstgöring. Tjänsten omfattade elva månader och första intaget pågick till 31 januari 2018. En ny utlysning planeras för nästa intag september 2018. Inom ramen för arbetet med KIT intag 1 fanns avsatta medel för en extern utvärdering. Konsultföretaget Governo upphandlades som under april - juni 2017 utvärderade arbetsprocessen för upprättandet av KIT intag 1. Governo granskade även KIT som koncept utifrån det underlag som fanns. Juni 2017 presenterade Governo sina resultat för styrgruppen. Styrgruppen beslöt då att inför det andra intaget, anpassa och utveckla utifrån Governos resultat, bland annat upprätta en ändamålsenlig organisation, se över rekryteringsprocess, introduktion och innehåll. Projektägaren har således utformat föreliggande projektdirektiv som ska användas för att ge styrning som tillser att utvecklandet och etablerandet av intag 2 tillämpar de rekommendationer som Governo ger i sin rapport, samt allmän utveckling utifrån de erfarenheter som KIT intag 1 givit. I samband med styrgruppens möte i augusti presenterade KTC ett förslag till en ny övergripande struktur. Styrgruppen ställde sig positiva till KTC förslag och kommer lämna till projektgrupp att vidareutveckla. Projektledare och ansvarig från KTC träffades i februari 2018 och det framkom att KTC inte har möjligheten att ta sig an huvudansvaret för KIT intag 2. Frågan lyftes omgående till Lasarettet i Enköping med förslag om att Lasarettet tar huvudansvaret liksom för intag 1 men med de förändringar som Governo påvisar i sin utvärdering. 1.2 Syfte Syftet med inrättandet av en klinisk introduktionstjänst för EU-läkare, är att ge deltagarna en god introduktion till svensk sjukvård. Därigenom ges målgruppen möjlighet att vidareutveckla kompetens och kunskap som krävs för att arbeta på ett mer patientsäkert sätt som bidrar till god och säker vård. Detta syftar även till att bidra till säkerställandet av kompetensförsörjning inom Region Uppsala. 5 (17)
PROJEKTiL PROJEKTDIREKTIV PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: 2018-02-22 PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 2.0 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: 1.3 Verksamhetsstrategi Projektet har en direkt koppling till Region Uppsalas styrande dokument, Regionplan och budget (RPB) och KIT är en konkret aktivitet i arbetet bättre tillvara ta utlandsutbildades kompetens, samt för att säkerställa en god introduktion till svensk sjukvård. 2 Mål Effektmål är de effekter man önskar uppnå efter levererat resultat och beskriver vilken nytta som slutresultatet ger. Projektmålen ska innehålla de resultat som projektet ska leverera. Projektmålen följs upp kontinuerligt under projektet. 2.1 Effektmål Efter att projektet överlämnats och läkarnas anställningsperiod inom ramen för KIT intag 2 har nått sitt slut, kan följande effektmål följas upp av projektägare. Effektmål Uppföljning Kommentar Efter genomgånget program ska deltagarna visa förmåga att självständigt kunna handlägga patienter. Tid: augusti 2019. I projektet ingår att ta fram ett underlag för bedömning av deltagarnas utvecklingsförmåga och självständighet. Metod: Via handledare, genom frågeformulär. Ansvarig: PL/PÄ. Efter genomgånget program ska deltagarna ha sådan kunskap och kompetens så att minst 75% erbjuds anställning inom Region Uppsala. Tid: augusti 2019. Metod: Hur många erbjuds anställning efter genomgånget program? Ansvarig: PL/PÄ. 6 (17)
PROJEKTiL PROJEKTDIREKTIV PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: 2018-02-22 PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 2.0 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: Efter genomgått program ska deltagarna uppleva att de är tryggare i läkarrollen och har den kompetens som krävs för vidare anställning inom Region Uppsala. Tid: augusti 2019. Efter genomgått program ska deltagarna var nöjda med KIT och uppleva att de kan rekommendera programmet till andra EU-läkare. Tid: augusti 2019 Metod: Utvärderings formulär. Ansvarig: PL/PÄ. Metod: Utvärderings formulär. I projektet ingår att ta fram ett utvärderingsformulär för skattning av deltagarnas upplevelser vid start och vid anställningens slut. För att bidra till att säkerställa kompetensförsörjning inom Region Uppsala. * Effektmål och uppföljningsmetod kan komma att utvecklas i projektplan. 2.2 Kostnads- och nyttoanalys I denna form av projekt finns det nyttor som är svåra eller omöjliga att värdera i finansiella termer men som ändå är av betydelse. Målgruppen för KIT är läkare som idag redan anställs direkt i verksamhet. Denna målgrupp får med automatik, vid ansökan till Socialstyrelsen svensk legitimation efter det att de uppnått språkkravet för högskolestudier. Samtidigt innehåller deras läkarexamen väldigt liten eller ingen klinisk praktik och någon motsvarighet till den svenska allmäntjänstgöringen (AT) föregår inte legitimationen. Av naturliga skäl saknar målgruppen i regel insyn i den svenska sjukvården, kunskaper i sjukvårdssvenska, journalföring, försäkringsmedicin och kunskaper i juridik förenad med svensk hälso-sjukvård. Målgruppen har en god teoretisk grund men är i stort behov av en god introduktion till svensk sjukvård. Då denna målgrupp anställs redan direkt i verksamheten finns det starka skäl att samla dessa, tillse att målgruppens behov tillgodoses samt därmed stärka patientsäkerheten. Detta är en investering som Region Uppsala behöver göra som är i linje med vår politiska inriktning. Vid att centralisera introduktion för denna målgrupp säkerställer vi att vi använder våra resurser optimalt och därmed kostnadseffektivt. 7 (17)
PROJEKTiL PROJEKTDIREKTIV PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: 2018-02-22 PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 2.0 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: Idag läser ca 2500 svenskar vid utländska lärosäten, cirka 40% av dessa får svensk legitimation utan att AT föregår legitimationen 1. Samtidigt pågår en nationell utredning om att förändra det svenska läkarprogrammet och ta bort AT. Inför en sådan omställning behöver Region Uppsala vara i framkant och undersöka koncept och modeller som kan vara till gagn inför planering av ett kliniskt basår. Det finns också en viktig dimension av socialt ansvarstagande, att tillse att de som läser vid utländska lärosäten, får en god ingång till svensk sjukvård och deras kompetens tas tillvara. Detta är av stor vikt i bidragandet att säkerställa en god kompetensförsörjning inom Region Uppsala. 2.3 Projektmål Projektets övergripande mål är att utveckla och etablera KIT så intag 2 kan starta hösten 2018 med 8 läkare. Inom ramen för detta övergripande mål behöver följande projektmål tillgodoses. 1 Förslag till klinisk tjänstgöring 2018 Beskrivningen ska innehålla: o Kliniska placeringar o Mål och innehåll i respektive placering. o Handledning utifrån KIT-läkarna erfarenheter och kunskaper Förankring av klinisk tjänstgöring 2018 Ska göras tillsammans med verksamhetschef o Längd på tjänstgöringen på respektive placering o Schemaläggning o Klinisk handledning Förslag till organisation och förvaltning av KIT intag 2 Förslaget ska innehålla och beskriva: o Förläggning av anställning. o Chefsroll, ansvar och mandat. o HR-roll och ansvar Rekrytering ska vara genomförd våren 2018 o Plan och upplägg för rekryteringsprocess ska utarbetas. o Projektet ansvarar för rekrytering av 8 läkare inför intag 2 utifrån ett kompetenförsörjningsperspektiv. SLF utland 8 (17)
PROJEKTiL PROJEKTDIREKTIV PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: 2018-02-22 PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 2.0 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: 2.4 Förslag till handledning ska vara upprättad våren 2018 o Handledarstöd ska utarbetas. o Handledare som ej har handledarutbildning ska utbildas Program för övergripande introduktion ska vara framtagen våren 2018 Programmet ska innehålla: o En beskrivning av hur läkarna ska introduceras till Region Uppsala. o Beskrivning av vilka som ansvarar och vilka som medverkar vid introduktion. o Plan för genomförande. Beställning utbildning KTC ska vara gjord våren 2018 o Ramverk för utbildning ska tas fram o Plan för genomförande ska upprättas. Förväntat resultat av Etableringsfasen Riskanalys klar. Styrgrupp utsedd. Projektledare utsedd. Projektgrupp utsedd. 9 (17)
PROJEKTiL PROJEKTDIREKTIV PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: 2018-02-22 PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 2.0 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: 3 Krav på projektet 3.1 Förutsättningar Följande förutsättningar är nödvändiga för att lyckas med projektet: Finansiering. Förvaltning upplåter plats för kliniska placeringar. Handledarstöd. Förvaltning upplåter personella resurser till styrgrupp och projektgrupp. Deltagare i projektet får möjlighet att avsätta tillräckligt med tid och resurser som krävs i projektet. Klinisk kompetens som kan säkerställa innehåll och upplägg. Styrgruppen är engagerad och fattar nödvändiga beslut i rätt tid. Lyckad rekrytering. 3.2 Miljö- och resepolicy Projektet följer Region Uppsalas miljö- och resepolicy. 3.3 Avgränsningar Läkarna är under introduktion och är därmed utöver ordinarie personalstyrka. Projektet ska inte finansiera övrig verksamhet. I projektet ingår inget verksamhetsansvar för de verksamheter KIT-läkarna jobbar i. I projektet ingår inte att ta hand om andra EU-läkare som finns i verksamhet. 10 (17)
PROJEKTiL PROJEKTDIREKTIV PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: 2018-02-22 PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 2.0 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: 3.4 Kopplingar till andra projekt och verksamheter Sveriges kommuner och landsting (SKL) har initierat projektet Oberoende av inhyrd personal, där samtliga landsting och regioner nu arbetar gemensamt med stöd av SKL för att nå ett oberoende av inhyrd personal inom hälso- och sjukvården. Det handlar främst om inhyrda läkare och sjuksköterskor, och oberoende ska ha uppnåtts senast den 1 januari 2019. Region Uppsala är delaktig i denna överenskommelse och ska bidra till att det nationella effektmålet uppnås. Region Uppsala tar fram en egen handlingsplan i syfte att uppnå det nationella effektmålet. Handlingsplanen ska baseras på en långsiktig kompetensförsörjningsplan. KIT är ett exempel på en av de aktiviteter som beskrivs i handlingsplanen. På nationell nivå pågår en utredning om den svenska läkarutbildningen, huruvida AT ska tas bort till förmån för en obligatorisk bastjänstgöring som ska gälla för alla legitimerade. Detta skulle innebära att alla med utbildning inom Europa får läkarlegitimation direkt efter avslutad läkarutbildning men påbörjar istället en bastjänstgöring innan ST. De erfarenheter vi får genom KIT kan vi dra lärdom av inför en eventuell omställning till bastjänstgöring. 11 (17)
PROJEKTiL PROJEKTDIREKTIV PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: 2018-02-22 PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 2.0 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: 4 Tidplan Här nedan beskrivs en grov tidplan, projektet tar slut vid tillträde KIT intag 2. Aktivitet Tidpunkt Ansvar Projektdirektiv upprättas, BP1 2018-02 Projektägare Projektledare utsedd 2018-02 Projektägare Styrgrupp utsedd 2018-03 Projektägare Projektgrupp utsedd 2018-03 Projektledare i samråd med projektägare Projektplan upprättad 2018-04 Projektledare Projektplan godkänd, BP2 2018-04 Projektägare i samråd med styrgrupp Rekryteringsprocess inledd 2018-03 Projektledare Rekryteringsprocessavslutad 2018-05 Projektledare Statusrapport och projektgranskning, BP3 2018-05 Projektägare i samråd med styrgrupp Överlämning chef och mottagande avdelningar 2018-09 Projektledare Avstämning inför slutrapport, BP4 2018-11 Styrgrupp Slutrapport godkänd 2018-11 Projektägare Projektet avslutas 2018-12 Projektägare 12 (17)
PROJEKTiL PROJEKTDIREKTIV PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: 2018-02-22 PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 2.0 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: 5 Projektbudget 5.1 Projektkostnader Projektets direkta personalkostnader utgörs av 8 läkare. För ekonomisk kalkyl vid anställning av 8 läkare med en månadslön med utgångspunkt medianlön på 30 000/mån, samt övriga projektkostnader se bilaga 2. Personalkostnader för styrgrupps- och projektgruppsmedlemmar hanteras av respektive huvudman. Externa kostnader utanför budgetram finansieras efter beslut i styrgruppen. Projektledare har mandat att göra omfördelningar i budget inom finansieringsram. Totalt beräknas kostnaderna för KIT intag 2 uppskattas till cirka 5, 1 miljoner kronor varav personalkostnaderna utgör cirka 3,9 miljoner kronor. 5.2 Projektfinansiering Under 2018 finansieras KIT genom medel i professionsmiljarden och under 2019 med medel i personalmiljarderna. 6 Övergripande risker Tidsplanen för igångsättning av KIT intag 2 är snäv och är beroende av yttre faktorer som behöver komma på plats. Om kliniska placeringar inte utses i god tid kommer det ge utslag på hela projektet. Vilka kliniska placeringar som utses påverkar också tillsättning av projektgrupp. Projektgruppen behöver tidigt etableras för att arbeta med rekryteringsprocessen och resterande aktiviteter. Rekryteringsprocessen behöver utarbetas med hänsyn till de verksamheter som tar emot, samt att representanter från dessa verksamheter behöver delta. Om inte verksamhetsområden utses på förhand och i tid kan rekryteringsprocessen inte genomföras utifrån verksamhetens behov och på ett ändamålsenligt sätt. Om nyckelpersoner slutar kan tidsplanen påverkas negativt, likaså om styrgrupp, projektgrupp och eventuella delprojektledare inte avsätter tillräckligt med tid och engagemang för att förse projektledare med beslut och underlag i rätt tid. 13 (17)
PROJEKTiL PROJEKTDIREKTIV PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: 2018-02-22 PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 2.0 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: Andra övergripande risker är otillräckligt med tid för diskussion, analys och beslut avsätts från resursägarna. Att ett gott handledarstöd inte utarbetas Att klinisk kompetens som kan säkerställa innehåll och upplägg i programmet inte finns Att åtta läkare ej rekryteras. Detta kan påverka syfte och effektmålen negativt. 14 (17)
PROJEKTiL PROJEKTDIREKTIV PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: 2018-02-22 PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 2.0 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: 7 Överlämnande Överlämnandet sker vid tillträde KIT intag 2, då tar utsedd KIT-chef över ansvaret för genomförande. Projektledare och projektägare ansvarar för adekvat överlämning till respektive verksamhet som tar emot KIT-läkare. Vid projektdirektivets upprättande är detta inte klart. Vid överlämnandet ska även plan för uppföljning av effektmål finnas utarbetad. Denna plan ska beskriva hur uppföljning sker och av vem. 8 Styrgrupp, förslag på funktioner Styrgruppens ordförande: Styrgruppsmedlem: Styrgruppsmedlem: Styrgruppsmedlem: Styrgruppsmedlem: Styrgruppsmedlem: HR-direktör HR chef, Lasarettet Enköping Verksamhetschef Lasarettet Enköping HR-chef Närvårdsförvaltning Ansvarig chef KTC Representant Akademiska 9 Referenser och bilagor Som bilaga till detta projektdirektiv finnes: Ekonomisk kalkyl för avseende projektkostnader Uppdragsdirektiv KIT Governos rapport 15 (17)
PROJEKTiL PROJEKTDIREKTIV PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: 2018-02-22 PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 2.0 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: 10 Checklista Checklista inför beslut, BP1 Ja Nej Projektägare är utsedd (finansiär) Projektledare, Styrgrupp, Mottagare är utsedda och införstådda med åtagandet Resurserna för Etableringsfasen och projektet är säkrade Det förväntade resultatet för Etableringsfasen och projektet är dokumenterat och kopplat till verksamhetens mål och strategier Effektmålen är definierade för projektet Övergripande risker för projektets genomförande finns dokumenterade En ansvarig för diarieföring är utsedd och en akt är upprättad för projektet KRYSSA I RUTAN FÖR VILKET ALTERNATIV SOM GÄLLER: Ja Nej Kommentar Beslut att starta initieringsfasen, BP1 Beslut att bordlägga Datum och underskrift av projektägare/beställare Namnförtydligande 16 (17)
PROJEKTiL PROJEKTDIREKTIV PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: 2018-02-22 PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 2.0 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: 9.1 Bilaga 2 Ekonomisk kalkyl Ekonomisk kalkyl vid anställning av 8 läkare med utgångspunkt medianlön 30 000/mån start sept 2018 KOSTNADER Pers. kostn. inkl. soc. avgift. 100%, baseras på grundlön 30 000 kr/mån, 8 läkare i 11 månader Kurs KTC, ansvarig KTC Handledning, ansvarig resp förvaltning Administration, Utvärdering Kringkostnader vid anställning Summa 2018-2019 3 900 000 408 000 300 000 300 000 150 000 40 000 5 098 000 KIT omgång 2 pågår 180901-190731 Ovan redovisas kostnader för hela anställningsperiod 17 (17)
Regionstyrelsens personalutskott Protokoll Sammanträdesdatum: 2018-02-06 4/18 Dnr LS2018-0087 Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare Beslut Regionstyrelsens personalutskotts beslut Föreslå regionstyrelsen besluta om förlängning av projektet och dess finansiering avseende klinisk introduktionstjänst för läkare utbildade och legitimerade i annat EU/EES-land till 2019. Bilaga 4/18 Ärendebeskrivning Läkare utbildade och legitimerade i annat EU/EES-land får med automatik, vid ansökan till Socialstyrelsen svensk legitimation efter det att de uppnått språkkravet för högskolestudier. I många länder innehåller läkarexamen väldigt liten eller ingen klinisk praktik och någon motsvarighet till den svenska allmäntjänstgöringen (AT) föregår inte legitimationen. För att bidra till att säkerställa kompetensförsörjning i Region Uppsala och därmed kunna ge patienterna i Region Uppsala en god och säker vård, beslutades i Regionplan och budget 2017-2019 att Region Uppsala ska utveckla introduktionstjänst för utlandsutbildade läkare 2017. Ett pilotprojekt startades 2017 med uppgift att utarbeta och pröva att genomföra en introduktionstjänst för läkare utbildade i annat EU/EES-land. Syftet med inrättandet av en klinisk introduktionstjänst för EU-läkare, är att ge deltagarna en god introduktion, kompetens och kunskap som krävs för att arbeta på ett patientsäkert sätt som bidrar till god och säker vård. Målet är att deltagarna ska lära sig att arbeta självständigt som läkare samt att projektet ska bidra till att säkerställa kompetensförsörjning inom Region Uppsala. Projektet har två omgångar med start dels i mars 2017, samt september 2018. Anledningen till att Region Uppsala har ändrat startdatum är utifrån resultat av utvärdering och utvecklingsarbete under 2017. Detta gör att finansiering behöver säkerställas t.o.m. juli 2019. Förändrad läkarutbildning Förslagen i de två utredningarna om dels den svenska läkarutbildningen som innebär AT föreslås tas bort och förslaget om införande av bastjänstgöring (Ds 2017:56) som inledning på specialisttjänstgöring innebär att alla som erhåller svensk läkarlegitimation genom den s.k. tredjelandsordningen eller genom ett automatiskt erkännande av formella kvalifikationer som läkare kommer att Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 10 (11)
Regionstyrelsens personalutskott Protokoll Sammanträdesdatum: 2018-02-06 omfattas av bestämmelserna om bastjänstgöring som inledning på specialiseringstjänstgöringen redan vid ikraftträdandet. Ikraftträdandet föreslås ske juli 2020. De erfarenheter som Region Uppsala fått genom klinisk introduktionstjänst kommer att vara avgörande för en eventuell omställning för tillhandahålla bastjänstgöring som inledning på specialisttjänstgöring. Sayeh Ardabili Asl, HR-strateg, ger en muntlig föredragning av ärendet. Kostnader och finansiering Totalt beräknas kostnaderna under ht 2018-vt 2019 för KIT 2 uppskattas till cirka 5,1 miljoner kronor varav personalkostnaderna utgör cirka 3,9 miljoner kronor. Konsekvenser Region Uppsala säkerställer genom en strukturerad introduktion till svensk hälso- och sjukvård en god och säker vård för patienter samt bidrar till att säkra kompetensförsörjning i verksamheterna. Beredning Beredning har skett inom KIT-projektet med verksamhetschefer, läkare samt HR. Yrkande Ordförande Bertil Kinnunen yrkar att regionstyrelsens personalutskott beslutar enligt föreliggande förslag. Regionstyrelsens personalutskott beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Förvaltningsdirektörer vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna HR-direktör/HR-chefer vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna HR-direktör Region Uppsala Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 11 (11)
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-03-19 Inköps- och upphandlingsenheten Niklas Magnusson / Mikael Hahlin Tfn 018-6116737 E-post Niklas.Magnusson@regionuppsala.se Dnr LS2018-0207 Regionstyrelsen Initiering av upphandling av utskriftstjänster Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Upphandling av utskriftstjänster initieras och regiondirektören får i uppdrag att genomföra upphandlingen. Ärendebeskrivning Nuvarande avtal för skrivare, multifunktionsskrivare (MFP), samt tillhörande tjänster går ut 2019-04-12 och för att säkerställa Region Uppsalas framtida behov måste en ny upphandling genomföras. I dagens utskriftsmiljö finns sex huvudmodeller av skrivare uppdelade i två kategorier, bordsskrivare respektive multifunktionsskrivare (MFP). Tre modeller av bordsskrivare köper och äger regionen själva, Dessa är mindre modeller av skrivare som klarar av att skriva ut pappersstorlekar upp till A4. De används ofta inom vården där utskrift sker direkt i behandlingsrummet eller i receptioner där arbetet inte ger möjlighet för användaren att gå till en multifunktionsskrivare. I detta segment finns även små färgskrivare och enklare skrivare som kan kopiera och faxa. I kategori Multifunktionsskrivare (MFP) finns de större maskinerna som hyrs och som är anslutna mot Regionens followprint-system Uniflow. Med followprint menas att användaren kan hämta ut sin utskrift från valfri multifunktionsskrivare inom regionen. Denna utskrift är säker och gör att endast personen som skriver ut information kan få den utskriven från multifunktionsskrivaren. Användaren identifierar sig enkelt genom att lägga sitt e-tjänstekort mot multifunktionsskrivare och får då upp sina utskrifter med möjlighet att välja vilka som ska skrivas ut. Multifunktionsskrivare har även högre kapacitet än de mindre skrivarna med möjlighet till färgutskrift, skanning, kopiering, fax och i vissa fall kan de skriva ut i pappersstorlekar upp till A3. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se
2 (2) I denna upphandling finns också behov av att upphandla support och uppgraderingsmöjligheter för regionens två nuvarande utskriftssystem Cirrato och Uniflow. Avtalsperioden beräknas till 4 år. Kostnader och finansiering Kostnaderna belastar respektive verksamhet. Kopia till Inköps- och upphandlingsenheten
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-04-12 HR-avdelningen Eva Wikström Tfn 018-611 61 09 E-post eva.wikstrom@regionuppsala.se Dnr LS2018-0258 Regionstyrelsen Initiering av upphandling avseende tjänst för pensionsadministration Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Upphandling av tjänst för pensionsadministration initieras och regiondirektören får i uppdrag att genomföra upphandlingen. Ärendebeskrivning Innevarande avtal avseende tjänst för pensionsadministration är tecknat med KPA Pensionsservice AB och avser perioden 2014-04-01 2019-03-31. Avtalet omfattar landstingen i Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Värmland, Västmanland samt Folktandvården Västmanland AB. Även Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling och Upplandsstiftelsen omfattas av avtalet. Region Uppsala har tidigare samordnat upphandlingen och har för avsikt att även denna gång åta sig samordningen om parterna kommer överens om det. Avtalstiden är 3 år med möjlighet till förlängning upp till 24 månader. Kostnader och finansiering Finansiering sker inom befintlig ram. Kopia till Upphandlingschefen Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-02-22 Hälso-och sjukvårdsavdelningen Agneta Eklund Tfn 018-611 61 78 E-post agneta.eklund@regionuppsala.se Dnr LS2018-0134 Regionstyrelsen Remissyttrande avseende screening för prostatacancer Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Remissyttrande avseende Screening för prostatacancer lämnas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Region Uppsala har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på rekommendation gällande screening för prostatacancer. Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvården inte erbjuder screening för prostatacancer med PSA-prov, med eller utan kompletterande test före vävnadsprovtagning. Avgörande för rekommendationen är att nyttan med screening för prostatacancer med PSA-prov inte tydligt överstiger de negativa effekterna på befolkningsnivå. De mest betydande effekterna av screening med PSA-prov och eventuellt efterföljande vävnadsprov är att många män skulle få en prostatacancerdiagnos och därefter behandling, trots att deras cancer inte skulle ha utvecklats till en allvarlig sjukdom. Förslaget om att inte genomföra allmän screening för prostatacancer i Sverige ligger i linje med beslut som tagits i en majoritet av länder i världen. Beredning Ärendet har beretts i samarbete med Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Ärendet är berett i hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet 2018-04-11. Bilagor Remissyttrande Remiss Kopia till Socialstyrelsen Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se
Regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och Protokoll FoUU-utskott Sammanträdesdatum: 2018-04-11 31/18 Dnr LS2018-0134 Remissyttrande avseende screening för prostatacancer Beslut Hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottets beslut Regionstyrelsen föreslås lämna bifogat remissyttrande avseende Screening för prostatacancer. Bilaga 31 Ärendebeskrivning Region Uppsala har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på rekommendation gällande screening för prostatacancer. Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvården inte erbjuder screening för prostatacancer med PSA-prov, med eller utan kompletterande test före vävnadsprovtagning. Avgörande för rekommendationen är att nyttan med screening för prostatacancer med PSA-prov inte tydligt överstiger de negativa effekterna på befolkningsnivå. De mest betydande effekterna av screening med PSA-prov och eventuellt efterföljande vävnadsprov är att många män skulle få en prostatacancerdiagnos och därefter behandling, trots att deras cancer inte skulle ha utvecklats till en allvarlig sjukdom. För dessa personer kan såväl cancerdiagnosen i sig som biverkningarna av behandlingen påtagligt minska livskvaliteten. Förslaget om att inte genomföra allmän screening för prostatacancer i Sverige ligger i linje med beslut som tagits i en majoritet av länder i världen. Beredning Ärendet har beretts i samarbete med Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Ärendet har också beretts i hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet 2018-04-11. Yrkanden Ordförande Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till utsänt förslag och finner bifall. Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet beslutar enligt utsänt förslag. Kopia till Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (13)
Regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och Protokoll FoUU-utskott Sammanträdesdatum: 2018-04-11 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6 (13)
2018-03-12 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Agneta Eklund 018-611 61 78 agneta.eklund@regionuppsala.se Dnr LS2018-0134 Socialstyrelsen Remissyttrande avseende screening för prostatacancer Region Uppsala har beretts möjlighet att lämna synpunkter på remissversionen av Socialstyrelsens rekommendation och bedömningsunderlag angående screening för prostatacancer. Region Uppsala stödjer förslaget om att inte genomföra allmän screening för prostatacancer. Förslaget ligger i linje med beslut som tagits i en majoritet av länder i världen. En screening med de metoder vi har idag skulle innebära överdiagnostik, överbehandling och biverkningar med sänkt livskvalitet som följd. Nyttan av screening överstiger inte de negativa effekterna. Region Uppsala stödjer därför att allmän prostatacancerscreening inte införs i Sverige. Region Uppsala vill dock påpeka att rekommendationen saknar slutsatser rörande behovet av att revidera rekommendationen att inte screena, om och när, det finns konkret beslutsunderlag för en omprövning. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör Regionkontoret Storgatan 27 Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se
Screening för prostatacancer Rekommendation och bedömningsunderlag Remissversion
Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2018-2-13 Publicerad www.socialstyrelsen.se, februari 2018
Förord Socialstyrelsen rekommenderade år 2014 att hälso- och sjukvården inte bör erbjuda screening för prostatacancer med PSA-prov till män 50 till 70 år. Nya forskningsresultat har publicerats sedan dess, både om screening med PSA-prov och om tester som kan komplettera PSA-prov för diagnostik av prostatacancer. Socialstyrelsen har därför gjort en ny bedömning av förutsättningarna för ett nationellt screeningprogram för prostatacancer. Denna rapport innehåller en sammanfattning av det underlag som tagits fram för bedömningen och en rekommendation med syfte att nå en nationell samsyn på screening för prostatacancer. Målet med en rekommendation på nationell nivå är att främja en god och jämlik vård. Rekommendationen riktar sig till beslutsfattare, verksamhetsledningar och yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens bedömning utgår från myndighetens modell för att bedöma, införa och följa upp nationella screeningprogram. De vetenskapliga underlag som ligger till grund för bedömningen samt en beskrivning av modellen finns publicerad på myndighetens webbplats. Det här är en remissversion av rekommendationen. Syftet med att publicera en remissversion är att ge möjlighet för intressenter att i en bred och öppen process ta ställning till och komma med synpunkter på rekommendationen. Synpunkter lämnas till Socialstyrelsen senast den 9 maj 2018. Inkomna synpunkter beaktas inför den slutliga versionen av rekommendationen som beslutas under hösten 2018. Ett stort antal personer har arbetat med utredningen på olika sätt och finns namngivna under rubriken Projektorganisation i denna rapport. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har som expertmyndighet tagit fram och bedömt evidensen för tilläggstester till PSA-prov. Socialstyrelsen vill särskilt tacka det nationella screeningrådet, sakkunniga, patientrepresentanter och experter som har deltagit i detta arbete med stort kunnande och engagemang. Socialstyrelsen vill även tacka Statens medicinetiska råd (SMER) och Socialstyrelsens etiska råd för stöd i etiska frågor. Lars-Torsten Larsson Avdelningschef Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård
Innehåll Förord...3 Sammanfattning...7 Inledning...9 Prostatacancer...9 Screening för prostatacancer...11 Rekommendation om screeningprogram... 13 Motivering till rekommendationen...13 Beskrivning av screeningprogrammet...14 Konsekvenser av ett införande...14 Förutsättningar för en ny bedömning...15 Möjlighet att ge synpunkter på rekommendationen...15 Bedömningskriterier med slutsatser... 16 Referenser... 27 Projektorganisation... 28
Sammanfattning Personer som bjuds in till screening har själva inte valt att uppsöka sjukvården. Detta ställer höga krav på att screeningprogrammet är till tydlig nytta för befolkningen, och att det finns vetenskapligt stöd för att det har avsedd effekt. Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvården inte erbjuder screening för prostatacancer med PSA-prov, med eller utan kompletterande test före vävnadsprovtagning. Avgörande för rekommendationen är att nyttan med screening för prostatacancer med PSA-prov inte tydligt överstiger de negativa effekterna på befolkningsnivå. Bedömningen är att det i dagsläget inte finns tillräckligt underlag för att säga hur kompletterande tester till PSAprov skulle påverka detta förhållande mellan hälsovinster och negativa effekter. Det här är en remissversion av rekommendationen. Intressenter har möjlighet att lämna synpunkter på remissversionen till Socialstyrelsen fram till den 9 maj 2018. En slutlig version beslutas under hösten 2018. PSA-prov Den mest betydande negativa effekten av screening för prostatacancer med PSA-prov och eventuellt efterföljande systematiska vävnadsprov är att många män skulle få en prostatacancerdiagnos och därefter behandling, trots att deras cancer inte skulle ha utvecklats till någon allvarlig sjukdom. För dessa personer kan såväl cancerdiagnosen i sig som biverkningarna av behandlingen påtagligt minska livskvaliteten. De flesta som får behandling för tidigt upptäckt prostatacancer får försämrad sexuell funktion. Urinläckage eller ändtarmsbesvär är också förekommande biverkningar. Dessa biverkningar kan vara funktionsnedsättande och så pass omfattande att de innebär en mycket stor påverkan på sexuellt samliv och möjligheterna till ett aktivt socialt liv. Utredningen visar att det pågår omfattande, oorganiserad PSA-testning av män i Sverige i dag. Testningen sker ofta utan att männen får tillräcklig information om testningens tänkbara konsekvenser. Dessutom är en stor del av de testade männen över den ålder vid vilken screening med PSA-prov har visats minska dödligheten i prostatacancer. Samtidigt har användningen av aktiv monitorering (regelbundna kontroller i stället för omedelbar behandling) ökat sedan Socialstyrelsens rekommendation från 2014 om att inte erbjuda screening för prostatacancer. Aktiv monitorering minskar de negativa effekterna av screening, eftersom biverkningar av behandling kan undvikas eller skjutas framåt i tiden. Upp emot hälften av dem som väljer att avvakta med behandling och påbörjar aktiv monitorering får dock behandling på längre sikt. Kompletterande test Det finns numera flera tester som kan användas som komplement till PSAprov för att identifiera män som bör genomgå fortsatt utredning med vävscreening FÖR PROSTATACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN 7
nadsprovtagning. Genom att använda kompletterande tester skulle överdiagnostik av mindre allvarlig prostatacancer kunna minska. Socialstyrelsen har därför genomfört en utredning av ett flertal av dessa tester, för att kunna bedöma om dessa skulle kunna påverka förhållandet mellan positiva och negativa effekter av ett nationellt screeningprogram för prostatacancer. Socialstyrelsens samlade bedömning är att det i nuläget inte finns tillräckligt vetenskapligt stöd för att rekommendera ett nationellt screeningprogram för prostatacancer med PSA-prov kompletterat med något av dessa tester. Det pågår flera forskningsprojekt på dessa kompletterande tester, bland annat i Sverige, med syfte att minska överdiagnostik och överbehandling av tidigt upptäckt prostatacancer. Mycket talar för att resultaten av denna forskning under de närmaste åren kan ge förutsättning för en ny bedömning av ett nationellt screeningprogram. 8 SCREENING FÖR PROSTACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN
Inledning Socialstyrelsen rekommenderade år 2014 att hälso- och sjukvården inte bör erbjuda screening för prostatacancer med test av prostataspecifikt antigen (PSA-prov). Avgörande för rekommendationen var att de negativa effekterna av screening med PSA-prov bedömdes som alltför omfattande. Många män skulle riskera att få en prostatacancerdiagnos och därefter behandling, trots att deras cancer inte skulle ha utvecklats till någon allvarlig sjukdom. De flesta som behandlas för tidigt upptäckt prostatacancer får försämrad sexuell funktion, några får även urinläckage eller ändtarmsbesvär. De senaste åren har det tillkommit flera tester som kan komplettera PSAprovet för att identifiera män som trots ett förhöjt PSA-värde har låg risk att ha en behandlingskrävande prostatacancer. Ett sådant test skulle kunna minska överdiagnostik och överbehandling. Eftersom nya forskningsresultat har publicerats om både PSA-prov och kompletterande test till PSA-prov, har Socialstyrelsen genomfört en förnyad utvärdering av förutsättningarna för ett nationellt screeningprogram för prostatacancer. Det screeningprogram som utvärderats och bedömts är ett nationellt screeningprogram för prostatacancer med PSA-prov, med eller utan kompletterande test före vävnadsprovtagning, för män mellan 50 och 70 år. I denna rapport presenteras Socialstyrelsens rekommendation. Arbetet med rekommendationen har utgått från Socialstyrelsens modell för att bedöma, införa och följa upp olika typer av nationella screeningprogram. Screeningmodellen består av 15 bedömningskriterier som bör vara uppfyllda för att ett program ska rekommenderas. En sammanfattning av underlaget till dessa kriterier finns med i denna rapport. På Socialstyrelsens webbplats finns mer information om själva modellen och om hur myndigheten tar fram rekommendationer om screening i rapporten Nationella screeningprogram modell för bedömning, införande och uppföljning [1]. Till grund för rekommendationen finns vetenskapligt underlag, en etisk analys, ett hälsoekonomiskt underlag samt en analys av organisatoriska aspekter. I det vetenskapliga underlaget finns en bilaga om tilläggstester, vilken tagits fram av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Dessa finns publicerade som bilagor till denna rapport på Socialstyrelsens webbplats, www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellascreeningprogram. Prostatacancer Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform bland män och står för cirka en tredjedel av all cancer hos män. Genomsnittsåldern vid diagnos är 69 år och sjukdomen är ovanlig före 50 års ålder. Antalet nya fall av prostatacancer i Sverige fördubblades mellan 1990 och 2004. Detta främst på grund av att PSA-testning ledde till att fler personer med mindre allvarlig cancer diagnostiserades, men även på grund av ett ökat antal äldre män i befolk- SCREENING FÖR PROSTATACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN 9
ningen. Det senaste årtiondet har omkring 10 000 män fått diagnosen varje år i Sverige. Små områden av cancerceller i prostatakörteln är mycket vanliga hos medelålders och äldre män. De flesta av dessa områden med cancerceller växer långsamt, så långsamt att de inte orsakar symtom under mannens resterande livstid. Många män som har prostatacancer dör därför av andra orsaker än cancern. Svårighetsgraden av prostatacancer varierar dock mycket. Om symtom från prostatacancer uppkommer, såsom besvär med att urinera, smärtor eller trötthet, är det ofta tecken på en lokalt avancerad eller spridd sjukdom som inte längre kan botas. De flesta män med spridd prostatacancer avlider i sjukdomen inom några år. I Sverige dör omkring 1 av 20 män av prostatacancer [2]. De senaste 15 åren har dödligheten i prostatacancer bland svenska män minskat. Denna minskning kan förklaras av både förbättrad diagnostik och förbättrad behandling. Diagnostik av prostatacancer Blodprovet PSA började användas för prostatacancerdiagnostik omkring år 1990. PSA står för prostataspecifikt antigen. Det är ett enzym som produceras i prostatakörteln och som löser upp sädesvätskans gelform. PSA finns i låga halter i blodet hos personer med en normal prostata. Den vanligaste orsaken till ett ökat PSA-värde i blodet är godartad prostataförstoring, något som drabbar de flesta män över medelåldern. Andra vanliga orsaker är urinvägsinfektioner och prostatacancer. Män som efter ett PSA-prov visar sig ha förhöjda PSA-värden brukar utredas vidare med vävnadsprov från prostatakörteln i syfte att upptäcka eller utesluta prostatacancer. Vävnadsprovtagningen orsakar ofta lindrig blödning, ibland allvarlig infektion, och blodförgiftning kan förekomma. De senaste åren har det tillkommit flera tester som kan komplettera PSAprovet för att identifiera män som trots ett förhöjt PSA-värde har låg risk för att ha en behandlingskrävande prostatacancer, och som därmed inte behöver genomgå vävnadsprovtagning. De här testerna skulle, om de är effektiva, kunna minska överdiagnostiken och därigenom de negativa effekterna av screening, utan att samtidigt minska de gynnsamma effekterna. Behandling beroende på allvarlighetsgrad Prostatacancer graderas enligt Gleasonsystemet på en skala från 6 till 10 (Gleasonsumma) utifrån dess mikroskopiska bild. Prostatacancer med Gleasonsumma 6 är den minst allvarliga formen. Den sprider sig ytterst sällan till andra organ. Prostatacancer med Gleasonsumma 10, den mest allvarliga formen, är ofta spridd redan när diagnosen ställs och har mycket hög dödlighet. Prostatacancer som inte är spridd kan delas upp i riskgrupper baserat på mikroskopisk bild, utbredning och PSA-värde (lågrisk, mellanrisk och högrisk). De flesta männen med lågriskcancer och en mindre andel av männen med mellanriskcancer rekommenderas i dag så kallad aktiv monitorering i stället för behandling. Aktiv monitorering innebär att cancerns 10 SCREENING FÖR PROSTACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN
utveckling följs genom regelbundna kontroller med PSA-prov, palpation av prostata och vävnadsprov. Botande behandling ges då först vid tecken på allvarlig cancer. Detta innebär att biverkningar av behandling kan undvikas helt eller skjutas upp, ofta under flera års tid. Biverkningar kopplade till vävnadsprovtagning vid aktiv monitorering kan dock uppkomma. Om prostatacancern inte har spridit sig, kan den botas med antingen operation eller strålbehandling. Men många män behöver ingen behandling alls eftersom tillväxten av cancern sker så långsamt att inga allvarliga symtom hinner utvecklas under deras livstid. Den botande effekten av strålbehandling bedöms likvärdig med den för kirurgi. Både operation och strålning vid prostatacancer ger ofta långvariga biverkningar med negativ inverkan på livskvaliteten. De vanligaste negativa effekterna är erektionsproblem, ändtarmsbesvär, tätare urinträngningar och urinläckage. Dessa biverkningar kan vara funktionsnedsättande och så pass omfattande att de innebär en mycket stor påverkan på sexuellt samliv och möjligheterna till ett aktivt socialt liv. Screening för prostatacancer Ett screeningprogram innebär att en avgränsad del av befolkningen bjuds in till en undersökning med syfte att upptäcka ett specifikt tillstånd. Vid positivt screeningtest erbjuds ytterligare utredning, och om tillståndet påvisas erbjuds även behandling. Personer som bjuds in till screening har själva inte valt att uppsöka sjukvården. Detta ställer höga krav på att det som erbjuds i ett screeningprogram tydligt är till nytta för befolkningen och att det finns vetenskapligt stöd för att det har avsedd effekt. Screening i ett internationellt perspektiv Sjukvårdsmyndigheterna i många andra länder har bedömt frågan om screening för prostatacancer med PSA-prov. Kazakstan är det enda landet som i dag erbjuder screening och i Litauen rekommenderas testning med PSA-prov för alla män mellan 50 och 74 år som besöker primärvården. Många länder avråder dock från populationsbaserad screening för prostatacancer. I Norge, Finland, Island, Storbritannien, Irland, Kanada, Australien och Nya Zeeland rekommenderas att män (i vissa länder specificerat till män mellan 50 55 och 70 års ålder) informeras om tänkbara fördelar och nackdelar med PSA-testning, varefter de själva får avgöra om de vill testas (individbaserad PSA-testning). I Danmark avråder sjukvårdsmyndigheterna från sådan individbaserad PSA-testning, med undantag för män med ärftlighet för prostatacancer. Historiskt sett har USA avrått från individbaserad PSA-testning, men under 2017 publicerades en remissversion av nya riktlinjer i USA, där man ändrat till att rekommendera individbaserad PSA-testning för män mellan 55 och 69 års ålder. Prostatacancer är inte med bland de cancerformer som EU:s råd för hälsofrågor rekommenderar screening för. SCREENING FÖR PROSTATACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN 11
Screening och hälsoundersökningar med PSA i Sverige År 2014 publicerade Socialstyrelsens en rekommendation om att inte införa ett nationellt screeningprogram för prostatacancer med PSA-prov. Dock är oorganiserad PSA-testning vanlig i Sverige i dag. Omkring hälften av de svenska männen mellan 50 och 70 år har testats. Bland män över 70 års ålder är PSA-testning ännu vanligare, trots att PSA-testning endast har visats kunna leda till minskad dödlighet i prostatacancer hos män under 70 års ålder. Testningen sker ofta utan att männen får tillräcklig information om de tänkbara konsekvenserna. En betydande del av resurserna för urologisk öppenvård och en mindre del av resurserna för primärvård, patologi och onkologi tas i anspråk som en följd av denna omfattande PSA-testning. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prostatacancervård från 2014 innehåller rekommendationer om PSA-prov. Rekommendationerna talar om under vilka förutsättningar PSA-prov bör erbjudas, och när det inte bör erbjudas. Enligt riktlinjernas rekommendationer kan män med två eller fler förstagradssläktingar med prostatacancer eller mutation i BRCA2-genen få riktad hälsoundersökning med PSA-prov. Vidare kan män över 50 år med mer än 10 års förväntad kvarvarande livstid få ta ett PSA-prov efter att de tagit del av strukturerad information om PSA-prov. Män som inte har några symtom eller tecken på prostatacancer, men önskar ta ett PSA-prov, bör dock inte erbjudas detta utan att först ha fått information om för- och nackdelarna med ett sådant prov. Enligt riktlinjerna kan hälso- och sjukvården erbjuda organiserad PSAtestning om den sker inom ramen för forskning och utveckling. Ingen region och inget landsting har i dag påbörjat något projekt eller någon studie om organiserad PSA-testning. Däremot utreder bland annat Region Skåne och Västra Götalandsregionen organiserad PSA-testning och systematiskt utskick av information om PSA-prov utvärderas i Värmland. 12 SCREENING FÖR PROSTACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN
Rekommendation om screeningprogram Rekommendation Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda screening för prostatacancer med PSA-prov, med eller utan kompletterande test före vävnadsprovtagning. Rekommendationen är en remissversion Synpunkter tas emot fram till 9 maj 2018 via e-post till Screening-Prostatacancer@socialstyrelsen.se Motivering till rekommendationen Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården inte erbjuda screening för prostatacancer med PSA-prov, med eller utan annat kompletterande test före vävnadsprovtagning. Avgörande för rekommendationen är att nyttan med screening för prostatacancer med PSA-prov inte tydligt bedöms överväga de negativa effekterna på en befolkningsnivå. Ett nationellt screeningprogram med PSA-prov skulle innebära att många av de män i åldern 50 70 år som skulle erbjudas att delta i screeningen skulle riskera att få en prostatacancerdiagnos trots att deras cancer aldrig skulle ha utvecklats till någon allvarlig sjukdom. Screeningprogrammet skulle medföra att 35 50 fler män (per 1 000 män) skulle diagnostiseras med prostatacancer och innebära 1 4 färre dödsfall i prostatacancer efter 10 15 år. Detta jämfört med om det inte förekommit någon screening. De 35 50 extra fallen motsvarar det som kallas överdiagnostik, eftersom dessa män inte hade fått någon prostatacancerdiagnos om de inte hade PSA-testats. Omkring 30 av dessa män skulle få behandling i onödan, eftersom de inte hade utvecklat någon allvarlig cancer utan behandling. De flesta som får behandling för tidigt upptäckt prostatacancer får försämrad sexuell funktion. Urinläckage eller ändtarmsbesvär är också förekommande biverkningar. Dessa biverkningar kan vara funktionsnedsättande och så pass omfattande att de innebär en mycket stor påverkan på sexuellt samliv och möjligheterna till ett aktivt socialt liv. Vid en samlad bedömning innebär det att nyttan med screening för prostatacancer med PSA-prov inte tydligt överstiger de negativa effekterna på befolkningsnivå. De senaste åren har det tillkommit flera tester som kan komplettera PSAprovet för att identifiera män som trots ett förhöjt PSA-värde har låg risk att ha en behandlingskrävande prostatacancer. Ett sådant test skulle kunna minska överdiagnostik och överbehandling. SCREENING FÖR PROSTATACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN 13
Utifrån underlaget som tagits fram har Socialstyrelsen sammantaget bedömt att det inte finns tillräckligt vetenskapligt stöd för hur förhållandet mellan nytta och negativa effekter påverkas om PSA-provet kompletteras med något annat test före vävnadsprovtagning. Eftersom kriterium 1 9 inte bedömdes tillräckligt uppfyllt har inte något hälsoekonomiskt eller organisatoriskt underlag tagits fram för screening med PSA-prov med kompletterande test. Beskrivning av screeningprogrammet Det screeningprogram som har bedömts utgår från en modell där män i åldern 50 70 år aktivt erbjuds att delta i screening med PSA-prov, följt av systematisk vävnadsprovtagning för män som har ett PSA-värde över en viss nivå. Tidsintervallen mellan testtillfällena i screeningprogrammet baseras på senast uppmätt PSA-värde, i överensstämmelse med det nationella vårdprogrammet för prostatacancer [3]. Det innebär att män erbjuds PSA-prov vart sjätte år vid ett PSA-värde under 1 mikrogram per liter (1 µg/l), och vartannat år vid värdet 1 2,9 µg/l. Män med PSA-värde 3 µg/l eller högre hänvisas till utredning med palpation, transrektalt ultraljud och vävnadsprovtagning. Konsekvenser av ett införande Ekonomiska konsekvenser Det pågår i dag en omfattande, oorganiserad PSA-testning av män i Sverige. Jämfört med den nuvarande oorganiserade PSA-testningen skulle ett eventuellt införande av screening med PSA-prov sammantaget kunna vara kostnadsbesparande för samhället. Dessa besparingar skulle ske både i hälso- och sjukvården och genom ett minskat produktionsbortfall. Den hälsoekonomiska analysen baseras i flera delar på antaganden. Det är därför svårt att säkerställa träffsäkerheten i de effekter analysen visar. Organisatoriska aspekter och konsekvenser I analysen av organisatoriska aspekter och konsekvenser av ett eventuellt införande av ett screeningprogram för prostatacancer med PSA-prov lyfts frågor om utformning och utskick av information samt inbjudan till eventuell screening. Analysen utgår från ett förslag på hur ett eventuellt screeningprogram skulle kunna organiseras. Förslaget innebär en modell med en nationell administrativ enhet samt databas. Denna enhet skulle ansvara för inbjudningar till screening och svar efter provtagning. Utöver denna nationella administrativa enhet skulle organisationen bestå av ett stort antal provtagande och utredande enheter spridda över landet. Införandet av ett screeningprogram skulle troligen leda till en större ökning av det sjukvårdsrelaterade resursbehovet i de landsting och regioner som i dag har en förhållandevis låg andel PSA-testade män, än i de som redan nu har en hög andel. Förutom påverkan på de totala sjukvårdsresurserna, skulle ett screeningprogram medföra att resurser skulle behöva omfördelas. Det är framför allt 14 SCREENING FÖR PROSTACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN
behoven av provtagnings- och analysresurser samt av urologisk sjukvård och patologbedömningar som skulle öka. Att tillgodose behovet av nödvändiga resurser skulle sannolikt bli en utmaning i vissa regioner vid ett eventuellt införande av ett nationellt screeningprogram. Belastningen på primärvården skulle däremot minska, eftersom denna hanterar en stor del av den oorganiserade PSA-testning som sker i dag. Förutsättningar för en ny bedömning Det pågår många forskningsprojekt, bland annat i Sverige, med syfte att minska överdiagnostik och överbehandling av tidigt upptäckt prostatacancer. Sannolikt kan hälso- och sjukvården bidra till ökad kunskap om organiserad PSA-testning genom att, i linje med Socialstyrelsens rekommendation, erbjuda organiserad PSA-testning inom ramen för forskning och utveckling i större omfattning än idag. Det skulle även kunna vara värdefullt att inom ramen för detta diskutera olika möjligheter att utvärdera hur diagnostiken av prostatacancer kan förbättras. Mycket talar för att det under de närmaste åren kan finnas förutsättningar för en ny bedömning av ett nationellt screeningprogram för prostatacancer. Möjlighet att ge synpunkter på rekommendationen Det här är en remissversion av rekommendationen. Syftet med att publicera en remissversion är att ge möjlighet för intressenter att i en bred och öppen process ta ställning till och komma med synpunkter på rekommendationen. Synpunkter lämnas till Socialstyrelsen senast den 9 maj 2018. Under remissperioden kommer Socialstyrelsen anordna ett nationellt seminarium där regioner och landsting samt övriga intressenter ska få möjlighet att diskutera rekommendationen och ge återkoppling. Alla inkomna synpunkter beaktas inför den slutliga versionen av rekommendationen som publiceras under hösten 2018. SCREENING FÖR PROSTATACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN 15
Bedömningskriterier med slutsatser Här presenteras ett summerat underlag tillsammans med Socialstyrelsens slutsatser. Dessa utgår från bästa tillgängliga kunskap, aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Ett mer utförligt underlag redovisas i bilagorna Vetenskapligt underlag, Etisk analys, Hälsoekonomiskt underlag samt Organisatoriska aspekter. Dessa finns publicerade på Socialstyrelsens webbplats, www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellascreeningprogram. 1. Prostatacancer är ett viktigt hälsoproblem Prostatacancer är ett stort hälsoproblem. Det är Sveriges vanligaste cancerform bland män och står för en tredjedel av all cancer hos män. År 2015 diagnostiserades 10 440 nya fall av prostatacancer, varav 5 259 bland män mellan 50 och 70 år. Medianåldern vid diagnos är 69 år. Sjukdomen är ovanlig före 50 års ålder. Prostatacancer är den vanligaste orsaken till cancerrelaterad död bland svenska män. Var tjugonde man i Sverige dör av prostatacancer. År 2015 avled 2 357 män av prostatacancer. Spridning till skelettet orsakar ofta stort lidande under de sista levnadsåren för dessa män. Medianåldern hos personer som avlider i prostatacancer är 82 år. Den åldersstandardiserade dödligheten i prostatacancer har de senaste 15 åren minskat med 32 procent, vilket kan förklaras av förbättrad diagnostik och behandling. 2. Naturalförloppet för prostatacancer är känt Naturalförloppet vid prostatacancer varierar stort men är väl studerat i ett flertal observationsstudier. Små områden av cancerceller i prostatakörteln är vanliga hos medelålders och äldre män. De växer ofta så långsamt att de inte orsakar några symtom under männens livstid. Symtom från prostatacancer, såsom besvär att urinera, smärtor och trötthet, är tecken på avancerad och oftast obotlig sjukdom. Män med skelettmetastaser vid diagnos har en medianöverlevnad på 3 år, men några av dem lever i mer än 10 år. Naturalförloppet hos prostatacancer utan spridning är starkt beroende av cancerns mikroskopiska utseende. Detta graderas enligt Gleasonsystemet på en skala från 6 till 10 (Gleasonsumma). Prostatacancer med Gleasonsumma 6 är den minst allvarliga formen. Den sprider sig ytterst sällan till andra organ. Prostatacancer med Gleasonsumma 10, den mest allvarliga formen, har vanligen spridit sig redan när diagnosen ställs och har mycket hög dödlighet. 3. Prostatacancer har en latent eller symtomfri fas som går att upptäcka Prostatacancer har ofta en mycket lång symtomfri fas. Vid PSA-baserad diagnostik upptäcks cancern oftast 5 10 år innan den ger några symtom, men variationen är stor. 16 SCREENING FÖR PROSTACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN
4. Det finns testmetoder för att upptäcka prostatacancer i symtomfri fas PSA-prov PSA-prov har hög sensitivitet och kan identifiera de flesta män som har en behandlingskrävande prostatacancer, men många män har förhöjda värden (över 3 µg/l) utan att ha prostatacancer och specificiteten är därför låg. Ett PSA-prov räcker inte för att ställa diagnosen prostatacancer utan behöver kompletteras med efterföljande vävnadsprov från prostatan. Endast hos omkring en av fyra män med PSA-värde 3 10 µg/l påvisas prostatacancer i efterföljande vävnadsprov. Vävnadsprovtagningen medför risk för överdiagnostik av små cancerhärdar och för komplikationer såsom infektioner och blodförgiftning. PSA-värden under åtgärdsgränsen 3 µg/l är starkt relaterade till en mans risk att utveckla allvarlig prostatacancer på lång sikt. Medelålders män med ett PSA-värde under omkring 1 µg/l har mycket låg risk att utveckla allvarlig prostatacancer på 15 25 års sikt. PSA är därför ett utmärkt test för att individualisera testintervall (tätare testning vid högre värde, glesare testning vid lägre värde). Omkring hälften av männen kan testas med mycket långa intervall och avsluta testningen helt vid 60 65 års ålder. PSA-prov med tilläggstest En rad tilläggstester till PSA-prov har studerats i syfte att minska överdiagnostiken och därigenom de negativa effekterna av screening, utan att samtidigt minska de gynnsamma effekterna. Tilläggstesterna syftar till att minska andelen män som behöver genomgå vävnadsprovtagning efter PSAtestning, och därigenom minska överdiagnostiken. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har tagit fram ett vetenskapligt underlag för att utvärdera nyttan med olika tilläggsmetoder för män med PSA-värde 1 10 µg/l. Underlaget finns i sin helhet i bilagan Vetenskapligt underlag som finns publicerad på Socialstyrelsens webbplats, www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellascreeningprogram. De tester som utvärderats är följande: PSA-kvot PSA-densitet PSA-kvot + PSA-densitet Prostate Health Index (PHI) p2psa % p2psa fritt PSA 4 Kallikrein score (4KS) Multiparametrisk magnetresonanstomografi (mpmrt) Multivariabla modeller, exempelvis Stockholm-3 Övriga markörer i serum: testosteron, IL-6, HGF, hk11 Urinprov: PCA3 Det vetenskapliga underlaget har bedömts enligt evidensgraderingsmetoden GRADE (Grading of Recommendations Assessment, Development and SCREENING FÖR PROSTATACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN 17
Evaluation). Enligt metoden bedöms då det vetenskapliga underlaget som starkt, måttligt starkt, begränsat eller otillräckligt, beroende på tillförlitligheten i de slutsatser som dras utifrån bland annat kvaliteten på de studier som ingått. Begreppen ska inte misstolkas som att testerna var starka eller begränsade som diagnostiska test, utan bedömningen avser kvaliteten på det vetenskapliga underlaget. Ju starkare evidens desto mindre sannolikt är det att redovisade resultat kommer att påverkas av nya forskningsrön. Ett begränsat vetenskapligt underlag innebär alltså att ny forskning skulle kunna ändra de forskningsresultat som finns i studierna. Det vetenskapliga underlaget bedöms vara begränsat för att Prostate Health Index (PHI), fritt PSA, kvoten fritt till totalt PSA, %p2psa och PSAdensitet förbättrar diagnostiken av prostatacancer med Gleasonsumma 7, värderat med det statistiska måttet arean under kurvan (AUC). Måttet AUC kan emellertid inte översättas till hur mycket testen skulle påverka förhållandet mellan hälsovinster och negativa effekter av ett screeningprogram. För att bedöma detta behövs information om hur stor andel män som inte behöver genomgå vävnadsprovtagning och hur mycket upptäckten av cancer med Gleasonsumma 6 minskar. Detta finns inte återgivet i studierna. Stockholm-3-modellen har studerats på 48 000 män i Stockholmsregionen. Den studie som har publicerats om modellen visar att denna skulle ha medfört att 32 procent färre män hade behövt genomgå vävnadsprov och 17 procent färre män hade diagnostiseras med prostatacancer med Gleasonsumma 6, jämfört med om endast PSA-testet hade använts. Det vetenskapliga underlaget för Stockholm-3-modellen bedöms vara begränsat för den diagnostiska träffsäkerheten vid aggressiv form (Gleasonsumma 7) samt för utfallsmåttet undvikbara biopsier. I enlighet med GRADE har studien bristande kvalitet och överförbarhet (vilket kräver flera studier). Det saknas kunskap om modellens effekter vid upprepad testning, och om effekterna av modellen skulle vara desamma för andra grupper än män från en storstadsregion. Studien redovisar inte hur stor andel av männen som behövde undersökas med palpation och ultraljud för storleksbedömning av prostatakörteln, vilket är en förutsättning för att det ska gå att bedöma hur modellen skulle påverka resursåtgången vid screening. Det är också oklart om det gränsvärde för PSA som användes i studien är optimalt. Stockholm-3modellen omfattar bland annat genetisk testning, vilket kräver särskilda etiska och legala överväganden. Värdet av den genetiska komponenten behöver vara betydande för att den ska kunna motiveras för användning för screening. Det är dock oklart hur stor betydelse den genetiska komponenten har i Stockholm-3-modellen. Stockholm-3-modellen utvärderas för närvarande i studier där den kombineras med magnetkameratomografi (MRT). Underlaget var måttligt starkt för att p2psa inte väsentligt förbättrar diagnostiken av prostatacancer med Gleasonsumma 7. För övriga tester var det vetenskapliga underlaget otillräckligt. 18 SCREENING FÖR PROSTACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN
5. Det finns åtgärder som ger bättre effekt i tidigt skede än vid klinisk upptäckt Innan PSA-prov började användas upptäcktes prostatacancer vanligen först när sjukdomen var alltför avancerad för att botande behandling skulle vara möjlig. PSA-testning ökar möjligheterna att upptäcka och behandla prostatacancer i ett botbart skede, och därmed förhindra lidande och död i sjukdomen. Randomiserade studier har visat minskad dödlighet i prostatacancer hos män som genomgått screening med PSA-prov. Detta ger ett starkt vetenskapligt stöd för att behandling ger bättre effekt då sjukdomen upptäcks i ett tidigt (symtomfritt) skede, jämfört med behandling som påbörjas först efter klinisk upptäckt. För prostatacancer utan spridning finns tre tänkbara åtgärder: operation, strålbehandling och uppföljning utan omedelbar behandling (aktiv monitorering). Operation av en tidigt upptäckt prostatacancer (radikal prostatektomi) ger mycket goda chanser till bot, men också ofta bieffekter med långvarig negativ inverkan på livskvaliteten. Enligt det svenska Nationella prostatacancerregistret har 85 procent av männen med en god erektionsförmåga före operationen nedsatt erektionsförmåga och 15 procent av männen urinläckage 1 år efter operationen. En tredjedel av männen i den aktuella åldersgruppen har dock försämrad erektionsförmåga redan före operation. Risken för bestående bieffekter är något mindre efter operation för en tidigt (efter PSAtest) upptäckt prostatacancer, jämfört med prostatacancer upptäckt i rutinsjukvård, eftersom cancern oftast är mindre när diagnosen ställs efter PSAtestning. Strålbehandling anses ge samma chans för bot som kirurgi. De vanligaste bieffekterna efter strålbehandling är nedsatt erektionsförmåga (omkring 60 procent av dem som hade god erektionsförmåga före behandling), ändtarmsbesvär (15 procent) och tätare urinträngningar (5 10 procent). Aktiv monitorering innebär att man med regelbundna kontroller (PSAprov, palpation av prostata, ultraljud, vävnadsprov och eventuell magnetkameraundersökning) följer cancerns utveckling i syfte att ge botande behandling endast vid tecken till allvarlig cancer. De flesta männen med en nyupptäckt lågrisk prostatacancer och en mindre andel av männen med mellanriskcancer påbörjar aktiv monitorering istället för att genomgå omedelbar behandling. Därmed kan biverkningar av behandling undvikas helt eller åtminstone skjutas upp under flera års tid. En negativ konsekvens av aktiv monitorering är de upprepade vävnadsprovtagningarna, som bland annat kan ge infektioner och i vissa fall medföra blodförgiftning. En del män upplever också att det är osäkert att leva med en obehandlad cancer. 6. Screeningprogrammet minskar dödlighet eller sjuklighet i prostatacancer Flera rapporter från en europeisk randomiserad studie (ERSPC, där 8 västeuropeiska länder ingår) och en svensk randomiserad studie (Göteborgsstudien) ger ett starkt vetenskapligt underlag för att screening med PSA-prov SCREENING FÖR PROSTATACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN 19
och systematiska vävnadsprov minskar dödligheten i prostatacancer. Effekten på dödligheten är i samma storleksordning som för de rekommenderade nationella screeningprogrammen för bröstcancer och tjocktarms- och ändtarmscancer. Göteborgs-studien visar att erbjudande om screening med PSA-prov vartannat år, med start mellan 50 och 64 års ålder och avslut vid 70 års ålder, minskade dödligheten i prostatacancer med 4 män per 1000 efter 14 år, jämfört med en kontrollgrupp (relativ riskreduktion 44 procent). Den europeiska studien (ERSPC) visade att erbjudande om screening med PSA-prov med 2 4 års intervall (7 år vid ett center) av män mellan 55 och 69 år resulterade i 1,3 färre dödsfall i prostatacancer per 1 000 män efter 13 år (relativ riskreduktion 21 procent). Med längre uppföljningstid av de randomiserade studierna (från 9 till 14 år) ökade den absoluta riskreduktionen för död i prostatacancer, medan den relativa riskreduktionen var oförändrad. Antalet män som behövde bjudas in för att förhindra ett dödsfall i prostatacancer minskade från 1 420 till 293. Screening med PSA-prov minskar också förekomsten av spridd prostatacancer i något större omfattning än dödligheten, enligt ERSPC och Göteborgs-studien. Sjukligheten i tidig prostatacancer ökar däremot vid screening, eftersom diagnosen tidigareläggs och många män därmed även får leva längre tid med biverkningar av behandling. ERSPC och Göteborgs-studien visar att 40 50 fler män får diagnosen prostatacancer per 1 000 män som bjuds in till screening, jämfört med kontrollgrupperna. För varje förhindrat dödsfall i prostatacancer bland de män som bjöds in till screening fick 12 27 fler män diagnosen prostatacancer under den tid som uppföljningen pågick. 7. Testmetoderna och fortsatt handläggning accepteras av avsedd population PSA analyseras i ett blodprov. I Göteborgs-studien genomgick omkring tre fjärdedelar av de män som erbjöds screening ett eller flera PSA-test. Omkring var tionde man mellan 50 och 70 år som lämnar ett enstaka PSAprov, och var tredje som lämnar flera prov, har någon gång ett förhöjt värde och rekommenderas därför fortsatt utredning med vävnadsprovtagning. Vävnadsprovtagningen genomförs via ändtarmen under lokalbedövning. Den är oftast måttligt obehaglig och ger övergående blod i urinen, avföringen eller sädesvätskan hos omkring hälften av männen. Några procent får infektion med feber, och blodförgiftning kan förekomma. Trots detta accepterar de allra flesta männen vävnadsprovtagningen. I den svenska screeningstudien genomgick 93 procent av männen med förhöjt PSA-värde vävnadsprovtagning. De tilläggstest som har bedömts analyseras även de i ett blodprov, med undantag av urinprovet PCA3 och magnetkamera (MR). Stockholm-3-testet innehåller en genetisk komponent. Testet accepterades av deltagarna i den redovisade studien. Det är dock oklart hur den genetiska komponenten skulle påverka testets acceptans i ett screeningprogram. 20 SCREENING FÖR PROSTACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN
8. Åtgärderna vid tillståndet är klarlagda och accepteras av avsedd population Riktlinjer och nationella vårdprogram för åtgärder vid prostatacancer är allmänt vedertagna i hälso- och sjukvården. De anger att män med högrisk prostatacancer utan spridning och förväntad kvarvarande livstid över 10 15 år ska rekommenderas antingen operation eller strålbehandling. Även de flesta män med mellanrisk prostatacancer rekommenderas behandling, men för vissa av dem är det oklart om aktiv monitorering eller omedelbar kurativt syftande behandling är lämpligast. Det är sällsynt att rekommenderad behandling inte accepteras. Det är också vedertaget att män med lågrisk prostatacancer ska erbjudas aktiv monitorering med intentionen att behandla vid eventuella senare tecken på allvarlig cancer. En del av dessa män föredrar dock operation eller strålbehandling framför att ha en obehandlad cancer. 9. Hälsovinsterna överväger inte tydligt de negativa effekterna av screeningprogrammet Screening med PSA-prov och systematiska vävnadsprov Effekten på dödligheten i cancer av screening för prostatacancer med PSAprov och systematiska vävnadsprov är i samma storleksordning som för de rekommenderade nationella screeningprogrammen för bröstcancer och för tjocktarms- och ändtarmscancer. Däremot är de negativa effekterna större vid screening för prostatacancer än vid de andra programmen. De negativa effekterna består främst av minskad livskvalitet på grund av överdiagnostik och överbehandling av cancer som aldrig skulle ha utvecklats till någon allvarlig sjukdom. Den samlade bedömningen är att nyttan med screening för prostatacancer med PSA-prov inte tydligt överstiger de negativa effekterna på befolkningsnivå. Nedan summeras de positiva och negativa effekterna av ett screeningprogram för prostatacancer med PSA-prov och systematiska vävnadsprov som redovisats i de inkluderade studierna. Effekterna som redovisas är i jämförelse med måttligt förekommande osystematisk PSA-testning. Mer utförlig information finns i bilagan Vetenskapligt underlag som finns publicerad på Socialstyrelsens webbplats, www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellascreeningprogram. Positiva effekter I en europeisk undersökning minskade screening för prostatacancer med PSA-prov och systematiska vävnadsprov metastatisk prostatacancer med 3 fall per 1 000 män efter 12 13 år och dödligheten i prostatacancer minskade med 0,7 1,3 dödsfall per 1 000 män efter 9 13 år. I en svensk undersökning minskade dödligheten med 4 dödsfall per 1 000 män efter 14 år. Många män kan bli lugnade av ett besked om normalt PSA-värde. Riskerna för bestående bieffekter är något mindre efter operation och strålbehandling för screeningupptäckt prostatacancer än motsvarande risker när cancern diagnostiseras i rutinsjukvården. SCREENING FÖR PROSTATACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN 21
Ytterligare en positiv effekt av screening är att handläggningen av män med förhöjt PSA skulle standardiseras i högre grad. Negativa effekter Screening för prostatacancer med PSA-prov kan leda till falskt positiva resultat, det vill säga att män får besked om att deras PSA-värde är högt och att de kanske har prostatacancer trots att de i själva verket inte har cancer. Av de män som i den svenska screeningundersökningen erbjöds PSA-prov hade 200 per 1 000 någon gång inom 14 år ett PSA-värde över gränsvärdet, utan att någon prostatacancer påvisades. Nästan alla dessa män genomgick dessutom vävnadsprov på grund av det höga PSA-värdet vävnadsprov som alltså togs i onödan. Beskedet om ett högt PSA-prov och den efterföljande utredningen kan antas oroa dessa män. Omkring hälften av de män som i ett screeningprogram får beskedet att de har prostatacancer är överdiagnostiserade, det vill säga att deras cancer inte skulle ha diagnostiserats i frånvaro av screening. Män med en överdiagnostiserad cancer skulle inte ha fått några svåra besvär av sin cancer, även om den inte hade upptäckts; de får alltså ett cancerbesked och eventuellt efterföljande behandling i onödan vilket kan antas minska deras livskvalitet. I den svenska screeningundersökningen blev 40 per 1000 män överdiagnostiserade inom 14 års screening från när de första gången erbjöds att lämna ett PSAprov. Av dessa 40 män genomgick drygt 30 en operation eller en strålbehandling, vilket hos de flesta ledde till försämrad sexuell förmåga och hos en mindre andel bestående urinläckage eller ändtarmsbesvär. Screening innebär också att diagnosen tidigareläggs (med i genomsnitt 9 år) för män som även i frånvaro av screening hade fått en prostatacancerdiagnos. Dessa män får leva längre tid med en cancerdiagnos och eventuellt med biverkningar av behandling, vilket under denna tid kan minska deras livskvalitet. Screening med PSA-prov och kompletterande test Stockholm-3-testet skulle sannolikt ge minskade negativa effekter, men det vetenskapliga underlaget räcker inte för att avgöra hur mycket förhållandet mellan positiva och negativa effekter skulle påverkas. Det är också oklart i vilket PSA-intervall som komplettering med Stockholm-3-modellen ger bäst effekt. Vidare är det oklart hur mycket de kliniska variablerna och blodproven var för sig bidrar till effekten. Pågående studier i och utanför Sverige kommer inom några år att öka kunskapen om Stockholm-3-modellen och andra diagnostiska metoder. Utifrån det underlag som finns för övriga tester går det inte att avgöra om eller hur mycket de andra kompletterande testerna skulle påverka balansen mellan positiva och negativa effekter. 10. Screeningprogrammet har analyserats ur ett etiskt perspektiv Prostatacancer är ett stort hälsoproblem, både på individuell och på samhällelig nivå. Sett till den etiska plattformen (prop. 1996/97:60) bör det därför vara prioriterat att tidigt identifiera och behandla de män som till följd av prostatacancer annars skulle uppleva svårt lidande och för tidig död. Scre- 22 SCREENING FÖR PROSTACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN
ening för prostatacancer aktualiserar dock flera etiska frågeställningar, såväl när det gäller ställningstagandet om det är motiverat att införa screening som vad som bör beaktas vid ett eventuellt införande. Eftersom screeningen riktas till samtliga män i ett visst åldersspann kommer inte bara de som har nytta av testet att få erbjudandet. I praktiken innebär detta att screeningen i viss omfattning kommer att leda till onödig utredning och behandling, vilket i sin tur kan medföra oro, obehag och svåra bieffekter. Ett ställningstagande till att införa screening för prostatacancer behöver alltså beakta flera perspektiv. Om de negativa effekterna med screeningen bedöms tillräckligt stora, riskerar ett införande att bryta mot den vårdetiska principen om att inte skada. Att de män som skulle erbjudas screening ges möjlighet att avstå från att låta testa sig ändrar inte på detta. Att testet är frivilligt innebär inte att erbjudandet som sådant uppfattas som neutralt. Risken för skada är särskilt påtaglig om det i screeningpopulationen finns individer med låg risk att insjukna. Även om screeningens totala effekt är positiv, består frågan om effekten är tillräckligt betydande för att det ska vara försvarbart att erbjuda män testning i stor omfattning. För att detta kriterium ska vara uppfyllt behöver fördelarna med ett screeningprogram tydligt överväga nackdelarna, vilket det inte bedöms göra. Ett eventuellt införande av screening för prostatacancer aktualiserar även andra aspekter. Screeningen bör kunna motiveras i relation till andra insatser inom hälso- och sjukvård. Det är därmed viktigt att ett införande av prostatascreening inte skulle leda till otillbörliga undanträngningseffekter i termer av fördröjd utredning, diagnostik och behandling av särskilda riskgrupper, eller av annan vård. Testmetoder som innehåller genetiska markörer väcker frågor kring genetisk integritet. Personer som själva inte låtit testa sig kan, exempelvis via närstående, få ta del av vad de upplever som oönskad information om sin risk att drabbas av cancer. Det bör även uppmärksammas att genetisk information kan missbrukas. I Sverige gäller att hälso- och sjukvård ska erbjudas på lika villkor. Åldersspannet (50 70 år) måste således kunna motiveras vetenskapligt. Det är vårdbehovet som ska vara avgörande, enligt den etiska plattformen. 11. Screeningprogrammet skulle kunna ge betydande kostnadsbesparingar såväl för samhället som för hälso- och sjukvården En litteraturgenomgång identifierade fyra hälsoekonomiska analyser som har jämfört PSA-baserad screening med ingen eller oorganiserad PSA-testning. Resultaten varierade beroende på studerad population, samt på screeningprogrammens struktur och förväntade påverkan på tidpunkten för upptäckt och behandling av prostatacancern. Två av analyserna talar för att screening för prostatacancer inte är kostnadseffektiv, medan två talar för att screening kan vara kostnadseffektiv. Dock är ingen av analyserna helt överförbara till svenska förhållanden. Socialstyrelsen har låtit göra en hälsoekonomisk analys med beräkning av kostnadseffektiviteten för ett screeningprogram med PSA-prov och systemascreening FÖR PROSTATACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN 23
tiska vävnadsprov, i förhållande till dagens oorganiserade testning. Sammantaget visade analysen att ett screeningprogram skulle kunna ge betydande kostnadsbesparingar såväl för samhället som för hälso- och sjukvården. Samma testintervall som anges i det nationella vårdprogrammet för prostatacancer användes för analysen. Åldersgruppen var 50 70 år i basmodellen. Antagandena i modellen baseras på publicerade resultat från den europeiska och den svenska randomiserade screeningstudien, andra utvärderingar och medicinska experters enade utlåtanden. För att hantera osäkerheten i skattningarna har ett antal känslighetsanalyser genomförts. Analysen talar för att kostnaderna för PSA-testning och utredning kommer att öka om ett screeningprogram för prostatacancer införs, även om provsvar automatiseras och uppföljningen sker enligt en algoritm. Orsaken till ökningen är framför allt att det strukturerade programmet förväntas öka följsamheten till utredning med vävnadsprover, men även att programmet når många män som inte skulle PSA-testas utan screening. Samtidigt talar analysen för att ett screeningprogram skulle kunna leda till något minskade kostnader för prostatacancer, eftersom cancer kan upptäckas och behandlas i ett tidigare skede. Ett screeningprogram förväntas också minska produktionsbortfallet. Analysen talar för att ett screeningprogram skulle kunna medföra en liten hälsovinst mätt i levnadsår och i kvalitetsjusterade levnadsår. Hälsovinsten utgår från summan av dels nyttan, dels skadan eller olägenheten för de män som deltar i screening. Nyttan består då av att män får en tidig diagnos och relevant behandling, som kan fördröja eller förhindra sjuklighet i prostatacancer. Skadan består av att män utan prostatacancer får genomgå vidare utredning eller får en diagnos och eventuellt behandling för en prostatacancer som annars inte hade utvecklats till en allvarlig cancer. Den hälsoekonomiska analysen baseras i flera delar på antaganden och det är därför svårt att ange resultatens träffsäkerhet. För mer information om analysen se bilagan Hälsoekonomiska underlaget. 12. Information om deltagande i screeningprogrammet har värderats Utformningen av den information som skickas ut tillsammans med inbjudan till ett screeningprogram är avgörande för dess täckningsgrad. Sannolikt skulle en rekommendation om nationell screening uppfattas som ett starkt argument för att tacka ja till inbjudan. Screening för prostatacancer skulle innebära en svår balansgång mellan tänkbar nytta och skada för individen. Det är därför angeläget att informationen i inbjudan tydligt beskriver både fördelar och nackdelar, så att den enskilde mannen kan ta ett eget välgrundat beslut om deltagande. I det underlag som tagits fram för kriterium 12 lyfts att inbjudan till screening och bifogad information helst bör vara samma i hela landet, men att den i vissa fall kan behöva anpassas lokalt och regionalt om ett screeningprogram skulle införas. För att ett screeningprogram ska bli jämlikt och nå ut till alla män i den aktuella åldersgruppen, bör information finnas tillgänglig i olika former på flera olika språk. 24 SCREENING FÖR PROSTACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN
Enligt Socialstyrelsens modell för bedömning, införande och uppföljning av screeningprogram bör även följande ingå i informationen till personer som inbjuds till en eventuell screening: risken för att drabbas och konsekvenserna av tillståndet hur screeningprogrammet påverkar konsekvenserna av tillståndet hur stor andel som får ett positivt utfall av screeningtestet vilka åtgärder för tillståndet som kan bli aktuella och deras konsekvenser att det är frivilligt att delta i ett screeningprogram vem som är avsändare. Sedan 2007 ger Socialstyrelsen ut en informationsbroschyr som riktar sig till män som överväger att ta ett PSA-prov. Broschyren tar upp mycket av det som bör ingå i information om screening, men den behöver anpassas om den ska användas inom ett screeningprogram. Eftersom det saknas kunskap om hur information om organiserad screening för prostatacancer borde utformas, är det av stor vikt att alla komponenter i en eventuell information kontinuerligt utvärderas. Bland det som bör utvärderas är hur informationen uppfattas och hur man bäst når grupper med lågt deltagande. Underlaget för kriterium 12 finns i sin helhet i bilagan Organisatoriska aspekter som finns publicerad på Socialstyrelsens webbplats, www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellascreeningprogram. 13. Organisatoriska aspekter som är relevanta för ett nationellt likvärdigt screeningprogram har klarlagts Till skillnad från oorganiserad PSA-testning kan de olika delarna av ett eventuellt screeningprogram kontinuerligt utvärderas, kvalitetssäkras och utvecklas för att successivt uppnå likvärdiga och jämlika förhållanden över hela landet. För att detta ska kunna uppnås bör landsting och regioner samverka under införande av nya screeningprogram. Det är också angeläget att väsentliga delar av ett eventuellt program är lika för hela landet om det skulle införas. Samtidigt skulle också vissa delar av ett eventuellt program kunna organiseras på olika sätt av olika landsting och regioner, beroende på lokala och regionala förutsättningar. Underlaget för kriterium 13 utgår från ett förslag på ett screeningprogram för prostatacancer som omfattar en nationell administrativ enhet samt lokala enheter för provtagning och utredning. Om ett screeningprogram skulle införas är det önskvärt med en strukturerad och nationellt överenskommen struktur för utredningen (palpation, ultraljud och vävnadsprover). Återbesök för svar på vävnadsproven bör ske inom den tidsram som är fastslagen inom standardiserade vårdförlopp (SVF). Män som diagnostiseras med cancer bör därefter tas omhand enligt de principer och med de ledtider som gäller för SVF. Med stor sannolikhet skulle det utifrån dagens förutsättningar bli svårt att bemanna utredningsenheterna med urologer i vissa delar av landet. Sköterskeledd utredning skulle därför kunna behöva utvärderas, men alla enheter skulle behöva ha tillgång till läkare med urologisk kompetens. Även dagens brist på patologer kan påverka rutinerna vid de utredande enheterna. SCREENING FÖR PROSTATACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN 25
I bilagan Organisatoriska aspekter som finns publicerad på Socialstyrelsens webbplats, www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellascreeningprogram finns mer detaljerad information om hur ett screeningprogram skulle kunna organiseras. 14. Screeningprogrammets resursbehov och genomförbarhet har värderats Övergången från oorganiserad PSA-testning till ett screeningprogram för prostatacancer skulle innebära en omfördelning av tillgängliga resurser. Under en införandeperiod, innan den oorganiserade testningen minskat, skulle behovet av resurser för diagnostik öka (personal för provtagning och analyser samt specialistläkare inom urologi och patologi). Belastningen på primärvården, som i dag hanterar en stor del av den oorganiserade PSAtestningen, skulle däremot minska. Dagens brist på urologer och patologer skulle sannolikt vara en utmaning vid ett införande av en nationellt likvärdig screening för prostatacancer. Det är oklart hur fort PSA-provtagningen utanför programmet skulle minska för symtomfria män. En hälsoekonomisk beräkning talar för att ett införande av organiserad PSA-testning i Region Skåne skulle minska det totala resursbehovet till under det ursprungliga efter 3 år, om den oorganiserade testningen helt upphör inom 5 år. För de landsting och regioner som i dag har en låg andel män som PSA-testas, skulle ett screeningprogram troligen medföra större initial ökning av resursbehoven än för dem som i dag har en utbredd PSA-testning. På längre sikt skulle ett screeningprogram troligen leda till att antalet PSA-prov minskar totalt. Ett screeningprogram skulle leda till att antalet funna prostatacancerfall skulle öka. Det ökade antalet män med prostatacancer skulle framför allt öka behovet av urologisk sjukvård, såväl för operationer som för aktiv monitorering. På längre sikt skulle ett minskande antal män med spridd prostatacancer minska den snabba behovsökningen för onkologisk sjukvård, som nu ses på grund av en åldrande befolkning och nya behandlingsmetoder. Underlaget för kriterium 14 finns i sin helhet i bilagan Organisatoriska aspekter som finns publicerad på Social-styrelsens webbplats, www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellascreeningprogram 15. Det finns en plan för utvärdering av screeningprogrammets effekter Utifrån Socialstyrelsens modell för bedömning, införande och uppföljning av nationella screeningprogram har myndigheten tagit fram indikatorer och bakgrundsmått för uppföljning av screening för prostatacancer. Dessa finns angivna i bilagan Organisatoriska aspekter som finns publicerad på Socialstyrelsens webbplats, www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellascreeningprogram 26 SCREENING FÖR PROSTACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN
Referenser 1. 2. 3. Socialstyrelsen. Nationella screeningprogram. Modell för bedömning, införande och uppföljning; 2014. Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas. Regionalt Cancercentrum Uppsala Örebro. Prostatacancer - Nationellt vårdprogram. 2017, ISBN: 978-91-87587-56-6 Den publicerade rapporten finns att ladda ned från Socialstyrelsens webbplats, www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellascreeningprogram SCREENING FÖR PROSTATACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN 27
Projektorganisation Nationellt screeningråd Lars-Torsten Larsson ordförande, avdelningschef, Socialstyrelsen Ami Hommel sakkunnig omvårdnad, ordförande Svensk sjuksköterskeförening Stefan Lindgren sakkunnig medicin, ordförande Svenska Läkaresällskapet Malin Blixt representant Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Anders Tegnell representant Folkhälsomyndigheten Ewa Back landstingspolitiker Norra sjukvårdsregionen Denise Norström landstingspolitiker Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Marie Ljungberg Schött landstingspolitiker Stockholm-Gotland sjukvårdsregion Mia Frisk landstingspolitiker Sydöstra sjukvårdsregionen Cecilia Andersson landstingspolitiker Västra sjukvårdsregionen Stefan Lamme landstingspolitiker Södra sjukvårdsregionen Sakkunniggrupp Ola Bratt Calle Waller 28 ordförande sakkunniggruppen, docent i urologi, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg patientföreträdare Prostatacancerförbundet Anna Bill Axelsson överläkare, specialistläkare urologi, Akademiska sjukhuset Uppsala Johannes Blom överläkare, medicine doktor, enhetschef vårdgivarstöd Stockholms läns landsting Jonas Hugosson professor i urologi, Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Malin Jannesson urologsjuksköterska, kontaktsjuksköterska, Blekinge sjukhus Eva Johansson överläkare, specialistläkare urologi, Akademiska sjukhuset Uppsala SCREENING FÖR PROSTACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN
Bo Lännernäs överläkare, docent, specialistläkare onkologi, Universitetssjukhuset Örebro David Robinsson processledare Regionalt cancercentrum sydöst, specialistläkare urologi, urologiska kliniken Jönköping Elisabeth Skeppner kurator och socionom inom urologi, Universitetssjukhuset Örebro Björn Strandell distriktsläkare och chefsläkare Region Örebro län närsjukvårdsområde söder Johan Styrke processledare för prostatacancer Norra sjukvårdsregionen, styrgruppsmedlem i prostatacancerregistret, specialistläkare urologi, Sundsvalls länssjukhus Olof Ståhl specialistläkare onkologi, Skånes universitetssjukhus Charlotta Sävblom överläkare, verksamhetsutvecklare för screening Regionalt cancercentrum Stockholm/Gotland Sven Törnberg överläkare, docent, specialistläkare onkologi, verksamhetsutvecklare screening, Regionalt cancercentrum Stockholm/Gotland Bodil Westman specialistsjuksköterska onkologi, kontaktsjuksköterska, Regionalt cancercentrum Stockholm/Gotland Vetenskapligt underlag för kriterierna 1 3, 4 (PSA-prov) samt 5 9 Sigrid Carlsson läkare, medicine doktor, docent i experimentell urologi vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet, epidemiolog vid Memorial Sloan Kettering Cancer Center, New York Edith Orem informationsspecialist, Socialstyrelsen Vetenskapligt underlag kriterium 4 (tilläggstester) Helena Domeij projektledare, Statens beredning för medicinska utvärderingar (SBU) Sigurd Vitols projektledare, Statens beredning för medicinska utvärderingar (SBU) Elisabeth Gustafsson projektadministratör, Statens beredning för medicinska utvärderingar (SBU) Hanna Olofsson informationsspecialist, Statens beredning för medicinska utvärderingar (SBU) SCREENING FÖR PROSTATACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN 29
Charlotte Becker sakkunnig, docent klinisk kemi, Region Skåne, Malmö Ove Andrén professor, överläkare, Urologkliniken, Örebro Etisk analys Mats Johansson docent i medicinsk etik, Lunds universitet, (Kriterium 10) Karl Persson de Fine Licht etiker, Chalmers tekniska högskola, (tillägg etiska aspekter kring kriterium 12 15) Hälsoekonomiskt underlag Johanna Svensson pol mag, projektledare, Institutet för hälsooch sjukvårdsekonomi, Lund Katarina Steen Carlsson Docent i hälsoekonomi, projektledare, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, Lund Organisatoriska aspekter Rebecka Arnsrud Godtman PhD, läkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, (kriterium 12 14) Sven Oredsson läkare, medicine doktor, enhetschef, medicinsk rådgivare och specialist i kirurgi, Koncernkontoret, Region Skåne (kriterium 12 14) Medverkande Socialstyrelsen 30 Johanna Kain projektledare Lina Keller projektmedarbetare Anna Mattsson screeningsamordnare Stina Nordqvist redaktör (t.o.m. dec 2017) Linn Cederström redaktör Katrin Tonnes kommunikatör Tiina Laukkanen produktionsledare Christina Broman projektledare kriterium 15 Alexander Svanhagen projektmedarbetare kriterium 15 Almina Kalkan hälsoekonom Mattias Fredricson enhetschef (fr.o.m. jan 2018) Erik Åhlin enhetschef (sept dec 2017) Arvid Widenlou Nordmark enhetschef (t.o.m. sept 2017) Petra Berg pressekreterare, (fr.o.m. okt 2017) Karl Jönsson pressekreterare, (t.o.m. sept 2017) SCREENING FÖR PROSTACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-03-23 Regionkontoret Andreas Scheutz Tfn 018-617 20 22 E-post andreas.scheutz@regionuppsala.se Dnr LS2018-0101 Regionstyrelsen Remissyttrande avseende Etikprövning - en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Remissyttrande avseende Etikprövning en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård lämnas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Region Uppsala har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på betänkandet Etikprövning en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård (SOU 2017:104). Utredningens uppdrag är bland annat att se över vissa definitioner i Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (etikprövningslagen) och dess tillämpningsområde, Centrala etikprövningsnämndens ansvar för tillsyn, göra en översyn av straffskalan för brott mot lagen, klargöra vilken reglering som bör gälla för den kliniska utveckling som sker i gränsområdet mellan hälso- och sjukvård och klinisk forskning samt att föreslå hur bestämmelsen i hälso- och sjukvårdslagen gällande bedömningar innan införande av en ny metod kan förtydligas. Utredningens övergripande målsättning är att regelverket ska ge ett tillfredsställande skydd för personer som deltar i forskning eller hälso- och sjukvård. Utredningen föreslår att de föreslagna ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2019 men inte tillämpas på forskning som har börjat utföras före ikraftträdandet. Region Uppsala anser att det är mycket viktigt att det finns ett starkt och tillfredsställande skydd för både för patienter och forskningspersoner och ser därmed positivt på utredningens uppdrag och ambition. Region Uppsala anser att flera av förslagen gällande etikprövning för forskning förtydligar ansvar och ytterligare stärker skyddet för patienter och forskningspersoner. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se
2 (3) Region Uppsala anser dock att flera av förslagen i betänkandet inte är tillräckligt väl utredda och kan få negativa och ogenomtänkta konsekvenser för hälso- och sjukvårdens verksamhet och ekonomi samt kan påverka enskilda patienter på ett oönskat sätt. Region Uppsala anser att det i betänkandet inte är tillräckligt väl utrett vilket faktiskt merarbete flera av förslagen skulle innebära för huvudmännen och vilka konsekvenser de kan få för enskilda patienter. Detta ser Region Uppsala som en brist i betänkandet och föreslår därför att regeringen tillser att den fortsatta beredningen sker i nära samverkan med hälso- och sjukvårdens huvudmän. Region Uppsala är av uppfattningen att betänkandets förslag, som berör gränslandet mellan hälso- och sjukvård och klinisk forskning, kommer att få långtgående och negativa konsekvenser för hälso- och sjukvårdens verksamhet och påverka enskilda patienter negativt. Hälso- och sjukvården kommer inte på samma vis som idag kunna erbjuda obeprövade åtgärder för enskilda patienter. Något som Region Uppsala bedömer kommer få mycket allvarliga konsekvenser för att utöva god vård. Den del av betänkandet som berör nya metoder i hälso- och sjukvården kan komma att innebära att samma metod skulle behöva bedömas hos samtliga landsting/regioner. Detta skulle innebära onödig byråkrati och administration och ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Det är inte heller rimligt att den individ och samhällsetiska bedömningen skiljer sig mellan olika vårdgivare. Landstingen/regionerna arbetar kontinuerligt för en bättre och mer jämlik vård genom exempelvis ett gemensamt system för kunskapsstyrning inom vården. Kunskapsstyrningsmodellen pekar starkt för behovet av nationell samverkan. Kostnader och finansiering Flera av förslagen i betänkandet förväntas leda till ökade kostnader för Region Uppsala. En tillräckligt djupgående konsekvensbeskrivning för hälso- och sjukvården saknas i betänkandet vilket gör det svårt att kvantifiera de ekonomiska konsekvenserna. Som exempel kan den del av betänkandet som berör nya metoder i hälso- och sjukvården komma att innebära att samma metod skulle behöva bedömas hos samtliga landsting/regioner, istället för hos bara en av dem. Detta skulle innebära onödig byråkrati och administration och ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Även vissa av förslagen, som är väl underbyggda och som Region Uppsala tillstyrker, kommer att medföra ökade kostnader. Exempelvis, kommer förslaget om att ändra definitionen av forskning, så att även observationsstudier omfattas av kravet på etikprövning, leda till ökad kostnad för ansökningsavgifter och tidsåtgång att skriva och administrera ansökningar. Samma konsekvens kommer att bli följden om undantaget för studentarbeten tas bort, även om det i de flesta av dessa fall är lärosätet som står för den kostnaden.
3 (3) Konsekvenser Flera av förslagen i betänkandet är otillräckligt utredda och kan få negativa och ogenomtänkta konsekvenser för både hälso- och sjukvårdens verksamhet och för enskilda patienter. Beredning Yttrandet är framtaget gemensamt av Landstinget Dalarna, Region Gävleborg, Landstinget Sörmland, Region Uppsala, Landstinget Värmland, Landstinget i Västmanlands län och Region Örebro län. Ärendet är berett i hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottet 2018-04-11. Bilagor Remissyttrande Remiss Kopia till Utbildningsdepartementet
Regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och Protokoll FoUU-utskott Sammanträdesdatum: 2018-04-11 32/18 Dnr LS2018-0101 Remissyttrande avseende Etikprövning - en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård Beslut Hälso- sjukvård- och FoUU-utskottets beslut Regionstyrelsens förslås lämna remissyttrande avseende Etikprövning en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård enligt bilaga. Bilaga 32 Ärendebeskrivning Region Uppsala har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på betänkandet Etikprövning en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård (SOU 2017:104). Utredningens uppdrag är bland annat att se över vissa definitioner i Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (etikprövningslagen) och dess tillämpningsområde, Centrala etikprövningsnämndens ansvar för tillsyn, göra en översyn av straffskalan för brott mot lagen, klargöra vilken reglering som bör gälla för den kliniska utveckling som sker i gränsområdet mellan hälso- och sjukvård och klinisk forskning samt att föreslå hur bestämmelsen i hälso- och sjukvårdslagen gällande bedömningar innan införande av en ny metod kan förtydligas. Utredningens övergripande målsättning är att regelverket ska ge ett tillfredsställande skydd för personer som deltar i forskning eller hälso- och sjukvård. Utredningen föreslår att de föreslagna ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2019 men inte tillämpas på forskning som har börjat utföras före ikraftträdandet. Region Uppsala anser att det är mycket viktigt att det finns ett starkt och tillfredsställande skydd för både för patienter och forskningspersoner och ser därmed positivt på utredningens uppdrag och ambition. Region Uppsala anser att flera av förslagen gällande etikprövning för forskning förtydligar ansvar och ytterligare stärker skyddet för patienter och forskningspersoner. Region Uppsala anser dock att flera av förslagen i betänkandet inte är tillräckligt väl utredda och kan få negativa och ogenomtänkta konsekvenser för hälso- och sjukvårdens verksamhet och ekonomi samt kan påverka enskilda patienter på ett oönskat sätt. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6 (13)
Regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och Protokoll FoUU-utskott Sammanträdesdatum: 2018-04-11 Region Uppsala anser att det i betänkandet inte är tillräckligt väl utrett vilket faktiskt merarbete flera av förslagen skulle innebära för huvudmännen och vilka konsekvenser de kan få för enskilda patienter. Detta ser Region Uppsala som en brist i betänkandet och föreslår därför att regeringen tillser att den fortsatta beredningen sker i nära samverkan med hälso- och sjukvårdens huvudmän. Region Uppsala är av uppfattningen att betänkandets förslag, som berör gränslandet mellan hälso- och sjukvård och klinisk forskning, kommer att få långtgående och negativa konsekvenser för hälso- och sjukvårdens verksamhet och påverka enskilda patienter negativt. Hälso- och sjukvården kommer inte på samma vis som idag kunna erbjuda obeprövade åtgärder för enskilda patienter. Något som Region Uppsala bedömer kommer få mycket allvarliga konsekvenser för att utöva god vård. Den del av betänkandet som berör nya metoder i hälso- och sjukvården kan komma att innebära att samma metod skulle behöva bedömas hos samtliga landsting/regioner. Detta skulle innebära onödig byråkrati och administration och ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Det är inte heller rimligt att den individ och samhällsetiska bedömningen skiljer sig mellan olika vårdgivare. Landstingen/regionerna arbetar kontinuerligt för en bättre och mer jämlik vård genom exempelvis ett gemensamt system för kunskapsstyrning inom vården. Kunskapsstyrningsmodellen pekar starkt för behovet av nationell samverkan. Kostnader och finansiering Flera av förslagen i betänkandet förväntas leda till ökade kostnader för Region Uppsala. En tillräckligt djupgående konsekvensbeskrivning för hälso- och sjukvården saknas i betänkandet vilket gör det svårt att kvantifiera de ekonomiska konsekvenserna. Som exempel kan den del av betänkandet som berör nya metoder i hälso- och sjukvården komma att innebära att samma metod skulle behöva bedömas hos samtliga landsting/regioner, istället för hos bara en av dem. Detta skulle innebära onödig byråkrati och administration och ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Även vissa av förslagen, som är väl underbyggda och som Region Uppsala tillstyrker, kommer att medföra ökade kostnader. Exempelvis, kommer förslaget om att ändra definitionen av forskning, så att även observationsstudier omfattas av kravet på etikprövning, leda till ökad kostnad för ansökningsavgifter och tidsåtgång att skriva och administrera ansökningar. Samma konsekvens kommer att bli följden om undantaget för studentarbeten tas bort, även om det i de flesta av dessa fall är lärosätet som står för den kostnaden. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7 (13)
Regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och Protokoll FoUU-utskott Sammanträdesdatum: 2018-04-11 Konsekvenser Flera av förslagen i betänkandet är otillräckligt utredda och kan få negativa och ogenomtänkta konsekvenser för både hälso- och sjukvårdens verksamhet och för enskilda patienter. Beredning Yttrandet är framtaget gemensamt av Landstinget Dalarna, Region Gävleborg, Landstinget Sörmland, Region Uppsala, Landstinget Värmland, Landstinget i Västmanlands län och Region Örebro län. Ärendet är berett i hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottet 2018-04-11. Yrkanden Ordförande Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till utsänt förslag med redaktionell ändring av förslaget till beslut så att regionstyrelsens föreslås lämna remissyttrande, inte hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet. Ordföranden finner bifall till eget yrkande. Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet beslutar enligt utsänt förslag med redaktionell ändring. Kopia till Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8 (13)
2018-04-24 Regionkontoret Andreas Scheutz Tfn 018-617 20 22 E-post andreas.scheutz@regionuppsala.se Dnr LS2018-0101 Utbildningsdepartementet Remissyttrande avseende Etikprövning - en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård Sammanfattande överväganden Region Uppsala anser att det är mycket viktigt att det finns ett starkt och tillfredsställande skydd för både för patienter och forskningspersoner och ser därmed positivt på utredningens uppdrag och ambition. Region Uppsala anser att flera av förslagen gällande etikprövning för forskning förtydligar ansvar och ytterligare stärker skyddet för patienter och forskningspersoner. Etikprövning är en mycket viktig och avgörande förutsättning för att säkra att den enskilda människan skyddas i forskning och att forskning bedrivs med respekten för människovärdet. Vidare stödjer Region Uppsala att studentundantaget tas bort. Däremot anser Region Uppsala att förslaget gällande att inrätta ett särskilt organ på lärosätet för bedömning innan etikprövning inte är tillräckligt utrett och kan få negativa konsekvenser för möjligheten att kunna genomföra studentarbeten. Region Uppsala avvisar de förslag som ges angående nya avgränsningar mellan hälsooch sjukvård och forskning samt de förslag som läggs gällande etisk bedömning av nya metoder i hälso- och sjukvården. Konsekvensanalyserna är otillräckliga och Region Uppsala anser att förslagen kan få långtgående negativa och ogenomtänkta följder för hälso- och sjukvårdens verksamhet och ogenomtänkta negativa följder för enskilda patienter. Region Uppsala anser att betänkandet inte är väl utrett gällande vilket faktiskt merarbete flera av förslagen skulle innebära för huvudmännen och vilka konsekvenser de kan få för enskilda patienter. Detta ser Region Uppsala som en brist i betänkandet. Region Uppsala föreslår att regeringen tillser att den fortsatta beredningen sker i nära samverkan med hälso- och sjukvårdens huvudmän. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se
2 (8) Ändringar i definitionen av forskning (s. 206-) Utredningen föreslår att definitionen av forskning ska ändras med syftet att förtydliga att etikprövningslagen inte enbart omfattar experimentell forskning. Förslaget innebär att forskningsbegreppet vidgas för att förtydliga etikprövningens tillämpningsområde inte enbart omfattar experiment utan även omfattar observationsstudier av olika slag, såsom genomförs med observation, intervjuer, enkäter eller sammanställning av personuppgifter från olika register. Region Uppsala anser att förtydligandet av begreppet är positivt och att även observationsstudier omfattas av etikprövningslagen. Avskaffandet av studentundantaget (s. 206-) Utredningen föreslår att undantaget för arbeten som utförs inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller på avancerad nivå, det s.k. studentundantaget, ska tas bort vilket innebär att sådana arbeten ska etikprövas. Vidare föreslår utredningen att lärosätena, via en ny bestämmelse i högskolelagen, ska åläggas att inrätta ett särskilt organ som ska bedöma studentarbeten ur ett forskningsperspektiv innan etikgodkännande söks hos en etikprövningsnämnd. Detta för att motverka att det ökade antal ärendena hos EPN och att studentprojekten då kan komma att tränga undan andra forskningsprojekt. Region Uppsala stödjer förslaget att studentarbeten som utgör forskning och faller inom lagens tillämpningsområde ska etikprövas. Detta då det inte är rimligt att göra undantag beroende på vem som ska utföra forskningen. Region Uppsala anser dock att konsekvenserna av förslaget behöver en mer djupgående analys då det saknas underlag kring vilken omfattning det rör sig om. Studentarbeten är vanligt förekommande och i många utbildningar ett obligatorisk och mycket viktigt moment i utbildningen. Region Uppsala bedömer att förslaget kommer att medföra ökade kostnader för lärosätena och landsting/regioner för de studentarbeten som faller inom etikprövningslagens tillämpningsområdet men som inte ingår i ett finansierat forskningsprojekt. Region Uppsala ser inte något behov av att det införs ett krav på inrättandet av ett särskilt organ hos lärosätena. Region Uppsala bedömer att ett sådant krav kan medföra förseningar och en administrativ börda som kan försvåra för eller i värsta fall omöjliggöra genomförandet studentarbeten under terminen. Region Uppsala anser att huvudansvaret för att etikprövning sker enligt etikprövningslagen ska ligga på forskningshuvudmannen och att det ska ligga i deras ansvar att sätta upp riktlinjer för sin verksamhet om hur lagen ska efterföljas. För att underlätta för huvudmännen att tillämpa lagen på ett nationellt enhetligt sätt kan tydliga instruktioner tas fram, exempelvis av den nya Etikprövningsmyndigheten, om vad som faller inom lagens tillämpningsområde.
3 (8) Den sammanfattande bedömningen av Region Uppsala är att konsekvenserna av förslaget inte är ordentligt analyserade och att förslaget kommer att medföra ökade kostnader för lärosätena och landstingen/regionerna. Förtydligat ansvar forskningshuvudmannen (s. 261-) Utredningen föreslår att definitionen av forskningshuvudman ändras på så sätt att med forskningshuvudman avses en eller flera statliga myndigheter eller fysiska eller juridiska personer i vars verksamhet forskningen utförs. Detta bland annat för att betona att de inblandade huvudmännen ansvarar för den del av forskningen som utförs inom den egna verksamheten. Vidare ska forskningshuvudmännen, i de fall flera forskningshuvudmän medverkar i ett och samma projekt, gemensamt utse en huvudansvarig forskningshuvudman för projektet som ansvarar för att det görs en samlad ansökan om etikprövning av forskningsprojektet i dess helhet och för att informera övriga forskningshuvudmän om etikprövningsnämndens beslut. Utredningen föreslår också att det anges i etikprövningslagen vilket ansvar forskningshuvudmannen har, d.v.s. att forskning i forskningshuvudmannens verksamhet inte får utförs i strid med etikprövningslagen och för att villkor som har meddelats i samband med godkännande vid etikprövning följs, samt att det görs en ansökan om etikprövning av forskning som utförs i huvudmannens verksamhet. Ansvaret ligger i första hand hos ledningen av den juridiska personen, men kan delegeras till person som har de befogenheter som behövs för att klara av uppgiften. Region Uppsala anser att det är bra med ett förtydligande av forskningshuvudmannens ansvar och stödjer i stort utredningens förslag. Region Uppsala anser att forskningshuvudmannens ansvar att ansvara för att att villkor som har meddelats i samband med godkännande vid etikprövning följs inte ska innebära att enskilda forskare eller andra personer som utför forskning inte ska kunna straffas om de avsiktligt bryter mot villkor som meddelats i samband med godkännande vid etikprövning. Vidare anser Region Uppsala att förslaget gällande delegation av straffansvar behöver utredas och förtydligas och ser komplikationer med att skapa en ordning för delegation av straffansvar. Oavsett vem som har straffansvaret ska enskilda forskare eller andra personer som utför forskning kunna straffas om de bryter mot etikprövningslagen. Region Uppsala anser att formuleringen statliga myndigheter bör ersättas med myndigheter då det är vanligt förekommande att landsting/region, som är myndigheter, är forskningshuvudman, exempelvis för studier inom medicin, omvårdnad, psykologi, fysioterapi och i kliniska läkemedelsprövningar. Kunskap om etikprövning (s. 224-) Utredningen föreslår att kunskaper om etikprövningslagen ska utgöra ett obligatoriskt inslag i forskarutbildningen vid universitet och högskolor. Detta då utredningen bedömt att den osäkerhet som i vissa fall finns avseende etikprövningslagens
4 (8) forskningsdefinition och gränsdragningen mellan forskning och närliggande verksamhet i många fall beror på att kunskapen om etikprövningslagen generellt är för låg eller att frågor om etikprövning inte ges tillräcklig uppmärksamhet. För att höja den allmänna medvetenheten om etikprövningslagen och kunskapen om när den ska tillämpas föreslår utredningen att det i examensbeskrivningen för doktorsexamen tas in ett krav på att doktoranden ska visa kunskap om relevanta författningar avseende etikprövning av forskning som avser människor. Region Uppsala ser positivt på och stödjer förslaget att etikprövningslagen ska utgöra ett obligatoriskt inslag i forskarutbildningen vid universitet och högskolor. Region Uppsala anser dock att denna kunskap även kan vara relevant för den högre utbildningens grund- och avancerade nivåer om dessa omfattar studentarbeten som faller inom etikprövningens tillämpningsområde. Tillsyn (s. 309-) Utredningen föreslår ett förtydligande och en utvidgning av Centrala etikprövningsnämndens (CEPN) tillsynsansvar som innebär att CEPN ska ha tillsynsansvar över verksamhet som utgör forskning enligt etikprövningslagen om forskningen är sådan som omfattas av lagens krav på etikprövning. Vidare förtydligas att den centrala nämnden ska ha tillsyn över att forskning som anges i 3 5 inte bedrivs utan godkännande enligt 6 eller 6 a samt att denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och villkor som har meddelats i samband med godkännande vid etikprövning följs. Utredningen föreslår också att bestämmelsen om att CEPN inte har tillsyn i den mån tillsynen faller inom någon annan myndighets ansvarsområde tas bort. Om det vid CEPNs tillsyn uppkommer frågor som faller inom någon annan myndighets ansvarsområde kan nämnden välja att samråda med eller att lämna frågor på remiss till berörd myndighet. Region Uppsala ser positivt på ett förtydligande gällande CEPNs tillsynsansvar och att CEPN utövar tillsyn över etikprövningslagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, oavsett vilken verksamhet som ska granskas. Rimligen bör tillsynsansvaret framförallt riktas mot beslut som fattats av etikprövningsnämnd och det behövs ett förtydligande angående hur CEPN i praktiken ska utöva tillsyn över forskning som inte har etikprövats. Region Uppsala bedömer dock att det är svårt att i sin helhet bedöma konsekvenserna av utredningens förslag i relation till den nya organisationen för etikprövning. Straffbestämmelser (s. 326-) Utredningen föreslår ändringar av straffansvaret enligt etikprövningslagen på så vis att straffmaximum för uppsåtliga brott mot lagen höjs till två års fängelse (vilket också betyder att preskriptionstiden blir fem år i stället för dagens två år) samt att straffansvar även införs vid överträdelser som sker av grov oaktsamhet, men då med en lägre
5 (8) straffskala (böter eller fängelse i högst sex månader). Utredningen föreslår också att straffbestämmelsen i etikprövningslagen inte längre ska vara subsidiär i förhållande till straffbestämmelser i andra författningar. Bakgrunden är att forskning som utförs utan godkännande kan innefatta forskningsmetoder som medför risk för att en forskningsperson kommer till skada eller att någons personliga integritet kränks. Särskilt sårbara patienter kan utsättas för mycket stora hälsorisker genom att forskning utförs utan godkännande. Den nuvarande strafflatituden speglar inte de skillnader som finns och täcker inte de mer allvarliga fallen. Region Uppsala ser förslaget som ett sätt att stärka skyddet för forskningspersoner och patienter och ser positivt på att preskriptionstiden förlängs i och med förändringen av straffskalan. Etikprövning i efterhand av verksamhet som sker i gränsområdet mellan hälso- och sjukvård och klinisk forskning (s. 337-) Gränsdragning mellan hälso- och sjukvård och forskning Utredningens uppdrag har innefattat att klargöra vilken reglering som bör gälla för den kliniska utveckling som sker i gränsområdet mellan hälso- och sjukvård och klinisk forskning. Utredningen bedömer att det i strikt juridisk bemärkelse inte finns någon gråzon mellan hälso- och sjukvård och klinisk forskning. Detta eftersom huvudregeln är att hälso- och sjukvård ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och att det enda lagstadgade undantaget från denna princip är nödrätten som kommer till uttryck i brottsbalken. Forskning får utföras endast om den har godkänts vid en etikprövning. Utredningen bedömer att användandet av en obeprövad metod inom hälso- och sjukvården ska ske inom ramen för ett forskningsprojekt som ska etikprövas innan det påbörjas. Utredningen bedömer att så fort man vidtar en åtgärd som ligger utanför vad som kan bedömas utgöra vetenskap och beprövad erfarenhet ska den bedömas som forskning, och etikprövningslagens bestämmelser blir tillämpliga. Utredningen menar att så fort det rör sig om en metod eller behandling som ligger utanför det redan beprövade ska fallet behandlas som ett forskningsprojekt, dvs. organiseras som en vetenskaplig studie som kan etikprövas i förväg. Detta gäller även vid användning av obeprövade metoder i syfte att bota och lindra sjukdom hos enstaka allvarligt sjuka patienter. Syftet att förtydliga den befintliga gråzonen är positiv, men det förslag som läggs av utredningen har, anser Region Uppsala, alltför långtgående negativa konsekvenser och är inte tillräckligt analyserat med avseende på konsekvenserna för hälso- och sjukvården och patienter. Utredningen bedömer att så fort man vidtar en åtgärd som ligger utanför vad som kan bedömas utgöra vetenskap och beprövad erfarenhet ska den bedömas som forskning. Detta utan att det finns en definition om vad som kan bedömas utgöra vetenskap och beprövad erfarenhet. Enligt Patientlagen (2014:821) ska patienten ska få sakkunnig och
6 (8) omsorgsfull hälso- och sjukvård som är av god kvalitet och som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Begreppet beprövad erfarenhet finns dock inte definierat i lagstiftningen. Att utredningen gör en klar gräns mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och forskning innebär sålunda inte att förslaget i praktiken ger det klargörande gällande gråzonen som önskat. Utredningen hänvisar till de definitioner som ges i Kungliga Vetenskapsakademiens och Svenska Läkaresällskapets rapport 2016 Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter samt i Smers rapport 2016:1 Etiska bedömningar i gränslandet mellan hälso- och sjukvård och forskning. I deras definitioner av obeprövad behandlingsmetod och klinisk innovation ingår dock det som dessa utredningar bedömer bör falla inom vård (exempelvis behandling enligt vissa kriterier av en enskild patient) och som bör kunna erbjudas inom hälso- och sjukvården utanför ett forskningsprojekt och inte är att bedöma som forskning. Båda rapporterna ger förslag som innebär att en bedömning behöver ske innan behandling av bland annat medicinsk specialistkompetens samt etisk och juridisk kompetens. Det är sålunda mycket tveksamt att använda de definitioner som gjort i nämnda rapporter ovan såsom definition i laglig mening. Om man använder definitionerna i rapporterna ovan innebär utredningens förslag att mer av hälso- och sjukvårdens verksamhet kommer att falla inom etikprövningslagens tillämpningsområde. Användande av det som benämns såsom obeprövade metoder i utredningen är avsevärt mer vanligt förekommande än vad som framgår i utredningen. Region Uppsalas bedömning är att detta inte kommer att röra undantag eller ett fåtal åtgärder för att rädda liv (då obeprövad behandling, såsom nämns i Helsingforsdeklarationen artikel 37, kan användas om det inger hopp om att rädda liv, återställa hälsa eller lindra lidande) och att förslaget, om det genomförs, kommer att påverka möjligheten att behandla enskilda patienter och användning av behandling av läkemedel för närliggande sjukdomsgrupper inom exempelvis reumatiska sjukdomar, hudsjukdomar, cancer och ovanliga sjukdomar samt och off-label användning av läkemedel. Region Uppsala anser att obeprövade behandlingsmetoder eller kliniska innovationer metoder behöver kunna erbjudas inom ramen för hälso- och sjukvård utanför ett forskningsprojekt med den grundläggande utgångspunkten att syftet ska vara att hjälpa en patient med svårt lidande eller uttalad nedsättning av livskvaliteten. Hälso- och sjukvården arbetar med att förebygga, utreda, bota och lindra sjukdomar och skador och pröva läkemedel - för att rädda liv, för att förbättra livskvalitet. För att göra en bedömning om en enskild patient kan få en sådan obeprövad behandlingsmetod eller klinisk innovation krävs sakkunskap om den specifika sjukdomen, patientens förutsättningar, tidigare behandling potentiella risker, hälsovinster mm, samt kunskap om patientens vilja om den kan kommuniceras. Bedömandet av rimligheten och riskerna behöver därmed utföras av behandlande personal samt medicinskt sakkunniga och ansvariga inom hälso- och sjukvården på det sätt som är möjligt innan behandlingen ges. Uppföljning bör även den ske inom ramen för hälso- och sjukvården.
7 (8) Etikprövning i efterhand Utredningen föreslår att det i vissa fall ska vara möjligt med etikprövning i efterhand. Detta då det inom hälso- och sjukvård kan uppstå situationer där det saknas en etablerad metod, men åtgärder ändå måste vidtas omedelbart eller relativt omgående. I dessa fall finns det inte alltid utrymme för att formulera ett forskningsprojekt och ansöka om etikprövning utan prövning kan då ske i efterhand. Utredningen föreslår att det i etikprövningslagen införs en bestämmelse som anger att en forskningsåtgärd som avses i etikprövningslagen får utföras trots att den inte har etikprövats, om den har samband med hälso- och sjukvård och om det allvarligt skulle hota patientens liv eller hälsa att avvakta en etikprövning. Möjligheten till efterhandsprövning ska dock inte gälla vid klinisk läkemedelsprövning. Att utföra forskning i samband med hälso- och sjukvård för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar en persons liv eller hälsa bör enligt utredningens bedömning inte kunna leda till straffansvar enligt etikprövningslagen. Region Uppsala anser att det inte går att uppfylla etikprövningslagens syfte genom att i efterhand etikpröva en studie. Själva grundprincipen är att prövningen ska göras innan studien får starta. Det kan finnas särskilda fall då det skulle vara värdefullt om det gick att komplettera en studie i efterhand, exempelvis för snabb inkludering av en patient i en studie. Ett sådant förfarande ska dock då enbart gälla sådana åtgärder som faller inom begreppet forskning. Sammanfattningsvis anser Region Uppsala att konsekvenserna av förslaget blir långtgående och negativa för hälso- och sjukvårdens verksamhet och kommer att påverka enskilda patienter negativt. Hälso- och sjukvården kommer inte på samma vis som idag kunna erbjuda obeprövade åtgärder för enskilda patienter. Något som Region Uppsala bedömer kommer få mycket allvarliga konsekvenser för att utöva god vård. Region Uppsala avstyrker således utredningens förslag till nya gränsdragningar mellan hälso- och sjukvård och klinisk forskning som innebär att det som avses med obeprövade behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvården ska ske inom ramen för ett forskningsprojekt. Region Uppsala föreslår att regeringen tillser att den fortsatta beredningen sker i nära samverkan med hälso- och sjukvårdens huvudmän. Etisk bedömning av nya metoder i hälso- och sjukvården (s. 391-) Utredningen föreslår att bestämmelsen i 5 kap. 3 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) som avser etisk prövning av vissa diagnos- och behandlingsmetoder ska byggas ut och förtydligas. Utredningen föreslår att bestämmelsen förtydligas genom att ordet ny tas bort, så att bedömningen ska göras innan en diagnos- eller behandlingsmetod som kan ha betydelse för människovärdet och integritet börjar tillämpas inom en vårdgivarens verksamhet, dvs en bedömning ska göras även om metoden allmänt sett inte är ny. Vidare föreslås att bedömningen ska göras av ett särskilt organ som har den kompetens som behövs för att bedömningen ska nå upp till lagens krav. Utredningen anser att det är viktigt att organet får en sådan sammansättning att medicinskt-etiska frågeställningar blir allsidigt belysta. Organet ska ha en egen ställning i vårdgivarens organisation och
8 (8) får inte sättas samman ad hoc vid behov. Utredningen föreslår dessutom att det i lagen ska specificeras vad som avses med att en diagnos eller behandlingsmetod kan ha betydelse för människovärde och integritet samt vad som avses med en bedömning. Om vårdgivaren bedömer att metoden bör bli föremål för en fördjupad analys eller bör bedömas på en nationell nivå, får frågan hänskjutas till den myndighet som regeringen bestämmer. Region Uppsala avstyrker förslaget då det inte av flera skäl är rimligt att en självständig bedömning ska ske av varje vårdgivare. Om förslaget genomförs skulle det i flertalet fall innebära att samma metod skulle behöva bedömas hos samtliga landsting/regioner. Detta skulle innebära onödig byråkrati och administration och ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Det är inte heller rimligt, och emot målet med hälso- och sjukvården - en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen - att den individ och samhällsetiska bedömningen skiljer sig mellan olika vårdgivare. Landstingen/regionerna arbetar kontinuerligt för en bättre mer och mer jämlik vård genom exempelvis ett gemensamt system för kunskapsstyrning inom vården. Kunskapsstyrningsmodellen pekar starkt för behovet av nationell samverkan vilket också i flera fall redan implementerats i praktiken. Region Uppsala ser ett behov av en med djupgående analys och beredning av frågan och föreslår att regeringen tillser att den fortsatta beredningen sker i nära samverkan med hälso- och sjukvårdens huvudmän. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör