FÖRBEREDELSER INFÖR DELTENTAMEN OCH TENTAMEN

Relevanta dokument
SG1108 Tillämpad fysik, mekanik för ME1 (7,5 hp)

Repetition Mekanik, grundkurs

university-logo Mekanik Repetition CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 1 / 11

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen

= v! p + r! p = r! p, ty v och p är dt parallella. Definiera som en ny storhet: Rörelsemängdsmoment: H O

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

" e n Föreläsning 3: Typiska partikelrörelser och accelerationsriktningar

Föreläsning 10: Stela kroppens plana dynamik (kap 3.13, 4.1-8) Komihåg 9: e y e z. e z )

Tentamen i SG1140 Mekanik II. Problemtentamen

Problemtentamen. = (3,4,5)P, r 1. = (0,2,1)a F 2. = (0,0,0)a F 3. = (2,"3,4)P, r 2

Om den lagen (N2) är sann så är det också sant att: r " p = r " F (1)

KOMIHÅG 3: Kraft är en vektor med angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P. = r PA

KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN INSTITUTIONEN FÖR MEKANIK Richard Hsieh, Karl-Erik Thylwe

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

" e n och Newtons 2:a lag

Härled utgående från hastighetssambandet för en stel kropp, d.v.s. v B = v A + ω AB

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4

Omtentamen i Mekanik I SG1130, grundkurs för CMATD och CL. Problemtentamen

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 14. Kroppen har en rotationshastighet. Kulan P beskriver en cirkelrörelse. För ren rotation gäller

KOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi

SG1107 Mekanik Vårterminen 2013

Newtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.

Tentamen i Mekanik - Partikeldynamik TMME08

Kursens olika delar. Föreläsning 0 (Självstudium): INTRODUKTION

Stelkroppsmekanik partiklar med fixa positioner relativt varandra

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

Arbete och effekt vid rotation

Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar

Karl Björk. Elementär. Mekanik. Tredje upplagan

Föreläsning 2,dynamik. Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar.

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

NEWTONS 3 LAGAR för partiklar

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Mer Friktion jämviktsvillkor

Inre krafters resultanter

KOMIHÅG 2: Kraft är en vektor med angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P. = r PA

Mekanik F, del 2 (FFM521)

Basala kunskapsmål i Mekanik

Karl Björk ELEMENTÄR. Tredje upplagan

=v sp. - accelerationssamband, Coriolis teorem. Kraftekvationen För en partikel i A som har accelerationen a abs

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Biomekanik, 5 poäng Introduktion -Kraftbegreppet. Mekaniken är en grundläggande del av fysiken ingenjörsvetenskapen

Föreläsare och examinator: Håkan Johansson, Tillämpad mekanik, tel

Biomekanik, 5 poäng Jämviktslära

Tentamen i Mekanik I SG1130, baskurs P1 och M1. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas!

Var ligger tyngdkrafternas enkraftsresultant? Totala tyngdkraftmomentet (mätt i origo) för kropp bestående av partiklar: M O. # m j.

Lösningsskiss för tentamen Mekanik F del 2 (FFM521/520)

Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Definitioner: hastighet : v = dr dt = r fart : v = v

" = 1 M. ( ) = 1 M dmr. KOMIHÅG 6: Masscentrum: --3 partiklar: r G. = ( x G. ,y G M --Kontinuum: ,z G. r G.

Hanno Essén Lagranges metod för en partikel

En sammanfattning av. En första kurs i mekanik

Obs: Använd vektorstreck för att beteckna vektorstorheter. Motivera införda ekvationer!

Målsättningar Proffesionell kunskap om mekanik. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

Välkommen! Till Kursen MEKANIK MSGB21. Föreläsningar & kursansvar:

Enda tillåtna hjälpmedel är papper, penna, linjal och suddgummi. Skrivtid 4 h. OBS: uppgifterna skall inlämnas på separata papper.

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Mekanik Föreläsning 8

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Till Kursen MEKANIK MSGB21

Mekanik FK2002m. Repetition

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

ALTERNATIVA KOORDINATSYSTEM -Cylindriska koordinatsystem. De polära koordinaterna r och " kan beskriva rörelsen i ett xyplan,

Tentamen i Mekanik för D, TFYY68

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen. Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: Tid:

KOMIHÅG 12: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n

MEKANIK för V och Bi. VSM010 och VSMA15

Komihåg 5: ( ) + " # " # r BA Accelerationsanalys i planet: a A. = a B. + " # r BA

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1 m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

Introduktion till Biomekanik, Dynamik - kinetik VT 2006

Föreläsning 5: Acceleration och tidsderivering (kap ) . Sambandet mellan olika punkters hastigheter i en stel kropp: v A

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

MEKANIK för V och Bi. VSM010 och VSMA15

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

MEKANIK för V och Bi. VSMA25 och VSMA15

Relativistisk kinematik Ulf Torkelsson. 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi

Kollisioner, impuls, rörelsemängd kapitel 8

TFYA15 Fysikaliska modeller (8hp) Kursinformation vt2, 2014

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 2 Dynamik

MEKANIK för V och Bi. VSM010 och VSMA15

Mekanik I Newtonsk mekanik beskrivs rörelsen för en partikel under inverkan av en kraft av

MEKANIK för V och Bi. VSM010 och VSMA15

6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik och partikeldynamik

Institutionen för Fysik och Astronomi! Mekanik HI: Rotationsrörelse

Tentamensskrivning i Mekanik - Dynamik, för M.

Biomekanik Belastningsanalys

Kursinformation Mekanik f.k. TMMI39

MEKANIK för V och Bi Kursprogram 2009

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

Transkript:

FÖRBEREDELSER INFÖR DELTENTAMEN OCH TENTAMEN Repetera de övningsuppgifter som kännts besvärliga. Om du behöver mera övning så kan du välja fritt bland de övningsuppgifter i Problemsamlingen som överhoppats. Bekanta dig med formelsamlingarna så att du vet var du kan hämta relevant information! Studera Läroboken med hjälp av nedanstående anvisningar. Räkna några extentor. De finns på vår hemsida: www.mek.lth.se. LÄSANVISNINGAR Kapitel 1: Introduktion 1.1 1.4 1-3 4 1.5 6-7 5 1) Vad menas med ett referenssystem! 2) Vilka är grundstorheterna, grundenheterna och grunddimensionerna! Kapitel 2: Kraftsystem 2.1 8 2.2 9-11 12-14 2.5, 2.6 2.3 19-21 22-25 2.7, 2.10, 2.11 2.4 29-30 31-33 2.14 2.5 37 2.6 38 2.7 40 2.8 41-42 2.9 43-44 2.19 2.10 46 47, 49 2.21, 2.24 2.11 53 1) Växelverkan mellan kroppar kan beskrivas med begreppet kraft, som karaktäriseras av tre egenskaper. Vilka? 2) Definiera en punktkrafts verkningslinje. 3) Vad menas med yttre och inre krafter i en kropp? 4) En krafts verkningslinje går genom punkterna A och B ( med lägesvektorerna r A och r B )? Skriv kraften som en vektor om kraftens storlek (belopp) är S. 5) Definiera en punktkrafts ( F, ) (kraft-)moment med avseende på punkten B. 1 A 1

6) Definiera en punktkrafts ( F 1, A ) moment med avseende på axeln (, e A ). 7) Kontrollera att du behärskar vektorprodukten, dess algebraiska egenskaper och hur man beräknar den. 8) Definiera begreppet kraftpar. Vad gäller för ett kraftpars moment? 9) Definiera ett kraftsystems kraftsumma och momentsumma. 10) Vad säger sambandformeln för momentsumma? 11) Definiera ekvimomenta kraftsystem. 12) Definiera begreppet resultant för ett kraftsystem med avseende på en punkt A. 13) När är ett kraftsystem ekvimoment med ett kraftsystem bestående av ett kraftparsmoment. 14) När är ett kraftsystem ekvimoment med ett kraftsystem bestående av en punktkraft. 15) Definiera begreppen strålkraftsystem, plant kraftsystem och parallellkraftsystem. Vilka av kraftsystemen har kraftresultant? Kapitel 3: Jämvikt 3.1 54 3.2 55 3.1 3.3 57 3.4 58 3.5 59 60 3.2 3.6 3.12, Gå igenom så många exempel som du hinner av 3.3-3.11 OBS! Avsnitt 3.7 och 3.8 ingår inte i kursen. 1) Definiera begreppet jämvikt. 2) Ange nödvändiga villkor för att en kropp skall vara i jämvikt? 3) Hur många oberoende skalära villkor behövs för att uttrycka att ett kraftsystem är ett nollsystem. 4) Hur många oberoende skalära villkor behövs för att uttrycka att ett plant kraftsystem är ett nollsystem. 5) Vad menas med ett statiskt obestämt system? 6) Karatärisera ett nollsystem bestående av två punktkrafter ( F 1, A ), ( F, B). 2 (Tvåkraftsystem) 7) Karaterisera ett nollsystem bestående av tre punktkrafter ( F 1, A ), ( F, B), ( F, C). 2 3 (Trekraftsystem) 8) Vad innebär metoden med friläggning? Gå igenom sidorna 61-62 i boken. Kapitel 4: Masscentrum 4.1 91-93 4.2 94 4.3 95 2

4.4 96 4.5 100-101, exempel 8) - 10) 4.6 102-103 OBS! Avsnittet 4.7 ingår inte i kursen. 1) Tyngdkraftsfördeningen över en kropp har en kraftresultant. Beskriv verkningslinjen? 2) Definiera, för en kropp i tyngdkraftfältet, begreppet tyngdpunkt. 3) Definiera masscentrum för ett partikelsystem respektive en kontinuerlig massfördelning. 4) Vad gäller för masscentrums läge om massfördelningen hos kroppen har ett eller två symmetriplan. 5) Kontrollera att du kan bestämma masscentrum för sammansatta kroppar när delarnas masscentra är kända (från formelsamlingen). Kapitel 5: Jämvikt med friktion 5.1 106 5.2 107-108 109 5.3 110 Gå igenom så många exempel som du hinner av 5.1-5.4 5.4 115 5.5 5.5 117 5.6 119 120 5.7 1) Definiera det statiska friktionstalet. 2) Definiera det dynamiska friktionstalet. 3) Formulera, med hjälp av friktionskraft, normalkraft och det statiska friktionstalet, nödvändiga kontaktvillkor för ickeglidning i en kontakt mellan kroppar. 4) Formulera kontaktvillkoret vid glidning mellan kroppar. Kapitel 6: Partikelns kinematik 6.1 123 6.2 124 6.3 125-126 6.4 127-131 137, 139, 141 6.7, 6.8 6.5 143 6.12 6.6 145 6.7 148 146-147 6.8 154-155, 158 156-157 6.20, 6.23, 6.24 6.9 164 (Samtliga frågor avser partikelrörelse) 1) Definiera begreppen bankurva, hastighet och acceleration. 3

2) Vilken riktning har hastighetsvektorn i förhållande till bankurvan? 3) Vilken riktning har accelerationsvektorn i förhållande till bankurvan? 4) Definiera rätlinjig rörelse. 5) I en rätlinjig rörelse är accelerationen en känd funktion av tiden. Givet ett begynnelsevillkor bestäm läget som funktion av tiden. dv 6) När använder man formeln a= v? Under vilka förutsättningar gäller den? dx 7) I en rätlinjig rörelse är accelerationen en känd funktion av hastigheten. Antag att accelerationen är skild från noll. Givet ett begynnelsevillkor bestäm hastigheten som funktion av tiden. 8) I en rätlinjig rörelse är accelerationen en känd funktion av hastigheten. Antag att accelerationen är skild från noll. Givet ett begynnelsevillkor, bestäm hastigheten som funktion av läget. 9) I en rätlinjig rörelse är accelerationen en känd funktion av läget. Givet ett begynnelsevillkor bestäm hastigheten som funktion av läget. 10) Ange en partikels hastighet och acceleration i kartesiska koordinater. 11) Härled kastparabeln vid utkast med farten v 0 och elevationsvinkeln β. Vad innebär begreppen kastvidd och stighöjd? 12) Definiera de tre basvektorerna i det naturliga koordinatsystemet. 13) Ange partikelns hastighet och acceleration i naturliga koordinater. (från formelsaml.) 14) Vad innebär begreppen krökning och krökningsradie för en bankurva. 15) En partikel utför en rörelse i en cirkelbana med radien R och den konstanta farten farten v. Ange partikelns acceleration. 16) Definiera de tre basvektorerna i cylinderkoordinatsystemet. 17) Ange partikelns hastighet och acceleration i cylinderkoordinater.(från formelsaml.) Kapitel 7: Kraftekvationen 7.1 165-169 7.2 170-171 7.3 172-174 7.4 175 7.5 176 7.6 177-179 7.7 188-191 181 7.5, 7.6, 7.8, 7.10, 7.11, 7.15 1) Vad menas med en referensram? 2) Vad menas med ett inertialsystem? 3) Formulera Newton s tre lagar. 4) Formulera kraftekvationen för partikelrörelse. 5) Formulera kraftekvationen för allmänna kroppar. 6) Skriv upp kraftekvationens komponenter i det kartesiska koordinatsystemet. 7) Skriv upp kraftekvationens komponenter i det naturliga koordinatsystemet. 8) Skriv upp kraftekvationens komponenter i cylinderkoordinatsystemet. 9) Tänk igenom när det är lämpligt att använda kartesiska, naturliga respektive cylinderkoordinater. 4

Kapitel 8: Energilagar 8.1 199-200 8.2 201 8.3 204-205, 210 202-203, 206-209 8.4 212 211, 213-214 8.5 215 8.6 216 8.1, 8.3, 8.7, 8.9 1) Vad innebär det att en kraft är konservativ? Ge exempel på konservativa krafter. 2) Ange tyngdkraftens potential. 3) Ange fjäderkraftens potential. 4) Definiera en krafts effekt. När är kraften effektlös? 5) Definiera begreppet kinetisk energi för en partikel. 6) Formulera Lagen om arbetet. 7) Formulera Effektlagen. 8) Definiera den mekaniska energin för en partikel. 9) Formulera Lagen om mekaniska energin. Under vilka förutsättningar gäller den? Kapitel 9: Impulsekvationen 9.1 226-227 9.2 228 9.3, 9.5, 9.6 9.3 233 234-236 9.9, 9.10, 9.11, 9.13 3) Definiera begreppet rörelsemängd! 4) Vilken fysikalisk dimension har rörelsemängd? 5) Formulera kraftekvationen med utnyttjande av begreppet rörelsemängd! 6) Formulera impulsekvationen! 7) Vilka ekvationer gäller alltid vid stötproblem? 8) När gäller energiekvationen vid stötproblem? 9) Hur definieras studstalet? 10) Vad innebär elastisk stöt? 11) Vad innebär oelastisk stöt? 12) Definiera rak central stöt! 13) Definiera sned central stöt! 14) Definiera glatt stöt. Kapitel 10: Momentekvationen 10.1 242 10.2 243 10.1 5

!0.3 244-245 10.3, 10.4, 10.5 1) Definiera begreppet rörelsemängdsmoment? 2) Vilken fysikalisk dimension har rörelsemängdsmomentet? 3) Formulera momentekvationen och impulsmomentekvationen? Kapitel 12: Svängningsrörelse Detta kapitel examineras i datorlaborationen och kommer inte att ingå i tentamen. Kapitel 14: Stela kroppens rotation kring en fix axel 14.2 298-299 299 14.2 14.3 302 14.4 303-304 304 14.5 305 305 14.6 306 14.7 307 307 14.8 308 308 14.3 och 14.4 14.9 311-312 312 14.10 313-316 14.5 1) Definiera begreppet stel kropp! 2) Vad är translationshastighet och rotationshastighet? 3) Definiera tröghetmoment med avseende på en axel! 4) Definiera tröghetsradien för en stel kropp! 5) Uttryck den kinetiska energin och rörelsemängdsmomentet med hjälp av tröghetsmomentet! 6) Formulera momentekvationen! 7) Vad menas med lagerreaktioner? 8) Formulera satsen om sambandet mellan tröghetsmomenten för en plan massfördelning ( tunn plan skiva )! 9) Formulera Steiner s sats! 10) Kontrollera att du kan bestämma tröghetsmomenten kring en godtycklig punkt för en stel kropp med känd geometri, genom att slå upp i formelsamlingen och använda Steiner s sats! Lycka till! Aylin Ahadi 6