Digital Signalbehandling i multimedia

Relevanta dokument
Digital Signalbehandling i multimedia

Digital Signalbehandling i multimedia

Digital signalbehandling

Digital signalbehandling

Digital signalbehandling

ICKE-HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM ( MED KONSTANTA KOEFFICIENTER I HOMOGENA DELEN)

Föreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4

Föreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4

TSDT18/84 SigSys Kap 7 Fouriertransformanalys av tidskontinuerliga signaler 1 1 Kap 7 Fouriertransformanalys av tidskontinuerliga signaler 2

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

Föreläsning 9. Digital signalbehandling. Kapitel 6. Sampling. LTH 2014 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

Föreläsning 6. Kapitel 4. Fouriertransform av analog signal, FT Fouriertransform av digital signal, DTFT fortsättning

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

TENTAMEN Datum: 18 aug 11 TEN2: TRANSFORMMETODER

TENTAMEN Datum: 4 feb 12

Föreläsning 7. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 5. LTI system Signaler genom linjära system

============================================================ vara en given funktion som är definierad i en punkt. i punkten a och betecknas f (a) def

FÖRELÄSNING 13: Analoga o Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Ex) på användning av analoga filter = tidskontinuerliga filter

Tentamenn. som har. del II. Handbook av Råde. Del I. Modul 1. fasporträttt. x 2 är en 0, x. Sida 1 av 25

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

Föreläsning 10. Digital signalbehandling. Kapitel 7. Digitala FourierTransformen DFT. LTH 2011 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

Digital signalbehandling Föreläsningsanteckningar

TENTAMEN. Tillämpad digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare Sven Knutsson: Signalprocessorn ADSP-2105

Inlämningsuppgift 2 i Digital signalbehandling ESS040, HT 2010 Måndagen den 22 november 2010 i E:B.

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2017, kl. 9:00-13:00

Frikort utskrivet 14/6 2013, giltigt t.o.m 23/ / kr 150 kr Första avgift erlagd för nytt avgiftsåret

Transformkodning. Transformkodning. Transformkodning. Transformkodning Grundläggande idé. Linjära transformer. Linjära transformer ( ) ( ) ( )

Vilka varor och tjänster samt länder handlar svenska företag med? - och varför?

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

6 Strukturer hos tidsdiskreta system

VECKANS LILLA POSTKODVINST á kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 219 lottnummer kronor vardera:

1. lösa differentialekvationer (DE) och system av DE med konstanta koefficienter

Lösningar till övningsuppgifter i

( ) ( θ( n) 1. Ett kausalt tidskontinuerligt filter F har tillståndsekvationen

Fyr-fältingen, utvidgad. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 6. Ex) på användning av z-transform: En avancerad hörapparat

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n i me d le ms k o nt o r et.

Föreläsning 10 pn- övergången III

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Institutionen för elektrovetenskap. Tentamen i Digital Signalbehandling ESS040 (ETI240/ETI275)

Svar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y

Digital signalbehandling Sampling och vikning på nytt

= BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. a) Maclaurins formel

Föreläsning 7 pn-övergången III

TENTAMEN. HF1903 Matematik 1 TEN2 Skrivtid 13:15 17:15 Fredagen 10 januari 2014 Tentamen består av 3 sidor

ρ. Farten fås genom integrering av (2):

TENTAMEN. Digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare

INLÄMNINGSUPPGIFT 1 MATEMATIK 2, HF1000 ( DIFFERENTIAL EKVATIONER)

Sommarpraktik - Grundskola 2017

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Institutionen för elektrovetenskap. Tentamen i Digital Signalbehandling ESS040 (ETI240/ETI275)

Statistisk mekanik (forts) Kanonisk ensemble. E men. p 1. Inledande statistisk mekanik:

Digital signalbehandling Digital signalbehandling

( ) ( ()) LTI-filter = linjärt, tidsinvariant filter. 0. Svaret skall ges utan -tecken. 2. Ett LTI-filter har amplitudkarakteristiken A( ω) =

============================================================ ============================================================

bruksanvisning/ user manual

Föreläsning 11: Grafer, isomorfi, konnektivitet

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

Ämne: Svenska åk 5 Läromedel: ZickZack Skrivrummet åk 5 Beräknad tidsåtgång: 160 minuter per vecka

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

Jag vill inte vara ensam

Höstlov i Motala 2010

R S T. k a fp n a f s a f a f LAPLACETRANSFORMEN. (Enkelsidig) laplacetransform, forts. z. Antag. xt dt. Följaktligen existerar.

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

Föreläsning 10. java.lang.string. java.lang.string. Stränghantering

En krona dagen om dag ona om r e k n n E E n n k e g o r a d m o a n

FÖRELÄSNING 13: Tidsdiskreta system. Kausalitet. Stabilitet. Egenskaper hos ett linjärt, tidsinvariant system (LTI)

Uppgifter 9 och 10 är för de som studerar byggteknik

Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

Lösningar/svar till tentamen i MTM060 Kontinuumsmekanik Datum:

Trädstrukturer. Definitioner och terminologi. Informationsteknologi Tom Smedsaas 21 augusti 2016

Föreläsning 4. Laplacetransformen? Lösning av differentialekvationer utan Laplacetransformen. Laplacetransformen Överföringsfunktion

27. NATURLJUD. o k k o k k k. p k k k kz k k o k k k k k k n k k k. k o k. a f4 Fredrik: kk k. k dk. a f4 4 j. k n. k n k k. k n k n k n.

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

Digital signalbehandling Digitalt Ljud

Övning 3 - Kapitel 35

Tentamen TEN1, HF1012, 1 juni Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:00-12:00 Lärare och examinator : Armin Halilovic

BUFFÉ. Smedj an, 340. Gr öndal, 270 Fr i t t er s på gul a är t or kr yddade med kor i ander f r ön

Kap 7 Fouriertransformanalys av tidskontinuerliga signaler 1

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

Definition 1a: En talföljd är en reell (eller komplex) funktion vars definitionsmängd är mängden av naturliga tal {0,1,2,3,4, }.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 15-18, 30/11-12/

Fyr-fältingen, utvidgad. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 12. Ex) på användning av z-transform: ljud. z-transform och TDFT, formler

Schrödingerekvationen i 3 dim: Väteatomen.

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

Matematisk statistik

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

arctan x tan x cot x dx dz dx arcsin x x 1 ln x 1 log DERIVERINGSREGLER och några geometriska tillämpningar

Digital signalbehandling Föreläsningsanteckningar Bilagor

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

TENTAMEN Datum: 19 aug 08 TEN1: Differentialekvationer, komplexa tal och Taylors formel Kurskod HF1000, HF1003, 6H3011, 6H3000, 6L3000

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 249 lottnummer kronor vardera:

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz

Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:

Hela denna bilaga är en annons från bråviken bil

Transkript:

Digil siglbhdlig, Isiuio ör lkro- och iormioskik LH, Lud Uivrsiy örläsig Digil Siglbhdlig i mulimdi EI65 Digil siglbhdlig, Isiuio ör lkro- och iormioskik Digil Siglbhdlig Smplig AD Digil sig. bhdl. Digil krs DA Lågpssilr Lågpssilr Rkosrukio Digil Sigl Procssig: Pricipls, Algorihms, d Applicios. Joh G. Prokis, Dimiris G. Molkis DSP srrs ki xs Isrums DSK673 örläsigr: Bg Mdrsso Digil siglbhdlig, Is ör lkro- och iormioskik Exmpl: Ekok x AD x y DA y mikroo Dly D höglr Digil siglbhdlig, Isiuio ör lkro- och iormioskik Exmpl på rvrb kok Dly D Dly D 3 Hur lår d? Vi sr på lborior Mlb och DSP. Vi bsämmr också ördröigr D, D och D 3 u xr isrum. Smplk: 8 khz. 3 4

Digil siglbhdlig, Isiuio ör lkro- och iormioskik Exmpl på krsr Alog krs, RC-krs Digil siglbhdlig, Isiuio ör lkro- och iormioskik Ihåll LP4 EI65 Joh G. Prokis, Dimiris G. Molkis, Digil Sigl Procssig: Pricipls, Algorihms, d Applicios', ourh Ediio, Chprs -. Prso Pric Hll, ISB ISB -3-873-5-3-87374-. y y b x Digil krs x krs y y y b x Chpr : Chpr : Chpr 3: Chpr 4: Chpr 5: Chpr 6: Chpr 7: Chpr 8: Chpr 9: Iroducio. Discr-im Sigls d Sysms. h z-rsorm d is Applicio o h Alysis o LI Sysms. rqucy Alysis o Sigls. rqucy-domi Alysis o LI Sysms. Smplig d Rcosrucio o Sigls. h Discr ourir rsorm: Is propris d Applicios. Eici Compuio o h D: s rsorm Algorihms igår. Implmio o Discr-im Sysms. Kod som körs vr gåg y värd is rå ADomvdlr.9, b xadipu; y-.9*yold x; yoldy; DAoupuy; örläsig: Övig Lboriodorövig: 4 immr pr vck 4 immr pr vck immrvck udr 4 vckor Ilämigsuppgir i kombiio md dugg Amäligslisor ill lborior på hmsid. 5 6 Digil siglbhdlig, Isiuio ör lkro- och iormioskik Exmpl. MP3 kodig v musik Digil siglbhdlig, Isiuio ör lkro- och iormioskik Vd är idsdiskr sigl? Exmpl på idsdiskr siglr mprurkurv x{ 4.4 7.8.4.5.4.. } Siussigl xsi 8 { -.7 - -.7.7.7 -.7 -.} 7 8

Digil siglbhdlig, Isiuio ör lkro- och iormioskik Exmpl på idsdiskr krs. y 5 x 5 x- 5 x- 5 x-3 5 x-4 b Lågpssilr Smplig AD x Digil sig. bhdl. Digil krs krs Krs bräkr mdlvärd v d m ss isiglvärd. y 5 x - 5 x- 5 x- - 5 x-3 5 x-4 Vd gör ovsåd krsr kvior? D örsärkr låg rkvsr bs D dr örsärkr hög rkvsr disk M hur? D vill vi ku bräk i d kurs. y.9 y- x b. y.5 y- x DA y Lågpssilr Rkosrukio Målsäig i kurs: örså smbd mll krsr lig ov och dss gskpr, spcill rkvsgskpr. Digil siglbhdlig, Isiuio ör lkro- och iormioskik Siusoids koiurlig x { cos 44 {.4 { A mpliud rkvs 443 Φ s x Priodid Ω viklrkvs Ω.4 { cos 44 { 44 rkvs 443 3 A mpliud rigoomrisk smbd: Eulrs ormlr: Ω viklrkvs cos Ω si Ω Φ Ω Ω Ω Ω id ördröig 9 Digil siglbhdlig, Is ör lkro- och iormioskik Syisk lud, ågr xmpl övrs: vågorm, udrs: rkvsihåll Sius x si { Hz Digil siglbhdlig, Is ör lkro- och iormioskik Syisk lud, ågr xmpl övrs: vågorm, udrs: rkvsihåll AM-sys x.8 si { si 3 { Hz 66 Hz Addiiv sys summ v siussiglr rombo x si k { k k Hz M-sys Ymh x si{ { 3 si { } Hz Hz Clri

3 Digil siglbhdlig, Isiuio ör lkro- och iormioskik Priodisk siglr, siglr uppbyggd v hrmoisk dlor Siglr som är priodisk, dvs smm vågorm upprps md priod k skrivs som summ v siussiglr md hrmoisk dlor. Siglr bsår v rkvskompor hrmoisk dlor,, 3, 4 osv där Sigl k llså skrivs klls grudo x A Asi φ A si φ A si 3 φ osv Exmpl 3 3 Digil siglbhdlig, Isiuio ör lkro- och iormioskik Smplig sid x cos 44 {.4 vläs md rkvs llr x x. s Hz mll vläsigr 44 cos.4 s s 44 dvs. 44 Bckigr: Ω rkvs rspkiv viklrkvs ör idskoiurlig siglr. rkvs rspkiv viklrkvs ör idsdiskr siglr. Övrs : Vågorm, drs: rkvsihåll 3 4 Digil siglbhdlig, Isiuio ör lkro- och iormioskik idsdiskr sius sid 3 Digil siglbhdlig, Isiuio ör lkro- och iormioskik Kpil Discr-im Sigls sid 4-43 Bckigr: x i viss böckr väds x[] x cos cos hll, 8.5 <.5 gr mis smplpriod, x 4 {... ör övrig Impuls: δ ör övrig 4...} { 4 } {......} Hur ri rkvsihåll? Spkrum X -78-8 8 78 - -.5.5 - - priod Lyss på sigl gom spl upp d gom DA-omvdlr Vi välr u priod - -.5 < <.5 och splr upp md s Hz -5 < < 5 vrklig rkvs y cos 8 cos 5 5 Sg: u < {......} x u x cos Diiio: Kusl sigl sigl som är ör giv idx Md hälp v impuls k vi skriv x { 4 } δ 4 δ δ x k δ k k 6

Digil siglbhdlig, Isiuio ör lkro- och iormioskik Exmpl på krsr sid 57, 58 Digil siglbhdlig, Isiuio ör lkro- och iormioskik Ergi, k sid 44, 45 A ördröig ski x z - yx- rgi: E x B örs ordigs krs x z - y k: P E< klls rgy sigl <P< klls powr sigl x.5 y.5 y- x- Jäm, udd C Adr ordigs krs x z -.5 -.5.5 z - y äm v x x udd odd x x spglig v x oldig, rlcio Här bhövr vi hälp v Z-rsorm, kp 3. krig origo gr y x Mr om srukurr i kpil 9. 7 8 Digil siglbhdlig, Isiuio ör lkro- och iormioskik Discr-im Sysms LI sysms IR,IIR IR: Krs md ädlig mi x. y x x IIR: Krs md oädlig mi x. y.5 y x Liri om x α x β x gr y α y β y Ski ivri om x y mdör x y Digil siglbhdlig, Isiuio ör lkro- och iormioskik Mmik i kurs Komplx l: z b r Φ r Φ där r b Φ rc b om > rcosφ rsiφ Eulrs ormlr: cos si Omskrivig md Eulrs ormlr:, cos si BIBO-sbili Boudd ipu > boudd oupu om ör vr x M x gällr y M y < Vlig vä rigoomisk smbd cos cos b llr.5 cos b cos b cos cos.5 cos cos 9

Digil siglbhdlig, Isiuio ör lkro- och iormioskik Gomrisk summ: 4 3 4 8 4 8 S oädlig summ S ädlig summ Bvis ör gomrisk summ:... Bild... g u dirs D gr summ D oädlig summ... < om Digil siglbhdlig, Isiuio ör lkro- och iormioskik Om år vi si si Jämör igrl: si d