Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 1 (33) Osäning ino änsesekorn 2017 HA0101 Inneåll 0 Allänna uppgifer... 2 0.1 Änesoråde... 2 0.2 Saisikoråde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Saisikansvarig... 2 0.5 Saisikproducen... 2 0.6 Uppgifsskyldige... 2 0.7 Sekreess oc regler för beandling av personuppgifer... 2 0.8 Gallringsföreskrifer... 3 0.9 EU-reglering... 3 0.10 Syfe oc isorik... 3 0.11 Saisikanvändning... 4 0.12 Uppläggning oc genoförande... 4 0.13 Inernaionell rapporering... 5 0.14 Planerade förändringar i koande undersökningar... 5 1 Översik... 6 1.1 Observaionssoreer... 6 1.2 Saisiska ålsoreer... 8 1.3 Uflöden: saisik oc ikrodaa... 9 1.4 Dokuenaion oc eadaa... 10 2 Uppgifsinsaling... 10 2.1 Ra oc raförfarande... 10 2.2 Urvalsförfarande... 11 2.3 Mäinsruen... 12 2.4 Insalingsförfarande... 13 2.5 Daaberedning... 14 3 Saisisk bearbening oc redovisning... 15 3.1 Skaningar: anaganden oc beräkningsforler... 15 3.2 Redovisningsförfaranden... 25 4 Sluliga observaionsregiser... 27 4.1 Produkionsversioner... 27 4.2 Arkiveringsversioner... 27 4.3 Erfareneer från senase undersökningsogången... 27 Bilaga 1 Inrodukionsbrev... 28 Bilaga 2 Frågeforulär... 30 Bilaga 3 Påinnelsebrev... 32
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 2 (33) 0 Allänna uppgifer 0.1 Änesoråde Änesoråde: 0.2 Saisikoråde Saisikoråde: 0.3 SOS-klassificering Tillör (SOS) Handel ed varor oc änser Inrikesandel Ja För undersökningar so ingår i Sveriges officiella saisik gäller särskilda regler när de gäller kvalie oc illgänglige, se Förordningen o den officiella saisiken (2001:100). 0.4 Saisikansvarig Myndige/organisaion: Saisiska cenralbyrån (SCB) Posadress: Box 24 300, 104 51 Sockol Besöksadress: Karlavägen 100 Konakperson: Krisina Frändén Telefon: 010-479 43 89 E-pos: fornan.efernan@scb.se 0.5 Saisikproducen Myndige/organisaion: Saisiska cenralbyrån (SCB) Posadress: Box 24 300, 104 51 Sockol Besöksadress: Karlavägen 100Klosergaan 23 Konakperson: Krisina Frändén Telefon: 010-479 4389 E-pos: fornan.efernan@scb.se 0.6 Uppgifsskyldige Uppgifsskyldige föreligger enlig lagen o den officiella saisiken (SFS 2001: 99), förordning o den officiella saisiken (SFS 2001:100) sa SCBs föreskrifer (SCB-FS 2015:4). 0.7 Sekreess oc regler för beandling av personuppgifer I yndigeernas särskilda verksae för frasällning av saisik gäller sekreess enlig 24 kap. 8 offenliges- oc sekreesslagen (2009:400). Sekreess gäller för de uppgifer so länas in ill undersökningen. Uppgifer so beövs för forskningsändaål kan dock efer särskild prövning koa a länas u.
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 3 (33) Vid auoaiserad beandling av personuppgifer gäller reglerna i personuppgifslagen (1998:204). På saisikoråde finns dessuo särskilda regler för personuppgifsbeandling i lagen (2001:99) oc förordningen (2001:100) o den officiella saisiken. 0.8 Gallringsföreskrifer Enlig beslu från Riksarkive RA-MS 1998:7 kan SCB gallra frågeforulär efer idigas 12 ånader. Observaionsregiser ed regiseruppgifer oc priärdaa överlänas ill Riksarkive så snar de ine beövs i produkionen. Sysedokuenaion bevaras oc överlänas ill arkive. Progra oc dylik gallras när de ine beövs för bearbeningar. De finns inge illäpningsbeslu för arkivering oc gallring för undersökningen. 0.9 EU-reglering Osäning ino änsesekorn ofaas av Council Regulaion of Sor Ter Saisics, EG 1165/98 and aended by e regulaion (EC) No 1158/2005. Förordningen reglerar bland anna ur saisiken ska as fra, vad saisiken ska avse oc vilka idsraar so gäller. Månadssaisik över dealandeln levereras senas 35 dagar efer referensånadens ugång. Kvaralsvis levereras ånadssaisik över övriga änsenäringar, leveransen sker senas 50 dagar efer referenskvarales slu. 0.10 Syfe oc isorik Osäning ino änsesekorn (uo finans- oc försäkringsverksae) visar ånads-, kvarals- oc årsvis uveckling för änsesekorns osäning uppdela på branscer. Saisiska cenralbyrån (SCB) ar undersök osäningen ino dealandeln sedan 1963, då saisiken överogs från Socialsyrelsen. Socialsyrelsen ar agi fra saisiken från 1948. Idag ar SCB en idsserie över dealandeln från 1990. Saisiken ar löpande byggs u ed kvaralsuppgifer för de flesa andra änsenäringarna. Från 2008 görs insaling på ånadsbasis för saliga branscer ino övriga änsesekorn. Från 2013 ar undersökningen by eod för kalenderkorrigering oc säsongsrensning. Den nya eoden föler praxis för säsongrensning på SCB so är uppbyggd enlig både SCB:s rikliner oc rekoendaioner från Eurosa. År 2010 påbörades e sor proek ed syfe a a fra en saordnad undersökning för indusri- oc änsesekor. Undersökningen drifsaes i april 2015 oc innebär a Osäning ino änsesekorn saordnades ed flera andra undersökningar ed avseende på bland anna urvalsdesign, esiaion oc insalingsvariabel. Tidsserien räknades i saband ed publiceringen av referensånad april 2015 o för a undvika nivåskifen oc idsseriebro.
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 4 (33) Osäning ino änsesekorn ugör den uvudsakliga källan ill Tänseprodukionsindex (HA0104). 0.11 Saisikanvändning Saisiken används av yndigeer, enskilda föreag oc organisaioner för branscsudier, arknadsanalyser oc konunkurbedöningar. Användare är fräs Riksbanken, Konunkurinsiue, Finansdepareene sa EU:s saisikorgan Eurosa. Saisiken används i uvudsak ino SCB so underlag för Naionalräkenskapernas kvaralsvisa konsuions- oc produkionsberäkningar i saband ed beräkning av bruonaionalproduken (BNP) sa för ekonoisk analys. 0.12 Uppläggning oc genoförande Saisiken avser a äa de korsikiga förändringarna i änsesekorns osäning. Uppgifer o ånadsosäning salas in i en kobinerad urvals- oc oalundersökning so går under nane Osäning ino änsesekorn. Rapopulaionen för undersökningen definieras i ars vare år ed älp av SCB:s föreagsdaabas oc ofaar föreag ino avdelningarna E (Vaenförsörning), G (Handel) sa H-J oc L-S (Övrig änsesekor) enlig sandarden för Svensk näringsgrensindelning 2007 (SNI 2007). Bransc 68.201 (Uyrning oc förvalning av egna eller arrenderade bosader) enlig SNI2007 ingår ine i undersökningen. I undersökningspopulaion ingår de föreag so, per bransc, illsaans äcker cirka 90% av rapopulaionens oala årsosäning. Osäningsbidrage från de föreag i rapopulaionen so ine koer ed i undersökningspopulaionen (föreag under cu-off) odellberäknas vilke innebär a undersökningen äcker 100 % av osäningen i rapopulaionen. E sraifiera obunde slupässig urval (OSU) dras från undersökningspopulaionen där sraifiering görs ed avseende på branscillörige oc sorlek (årsosäning). Vare år i april dras e ny urval där nya föreag inkluderas, saidig so e anal andra länar undersökningen. Uppgifer o oal osäning salas in på ånadsbasis ed älp av frågeforulär. E fåal andelsföreag ar beydande inäker från indusri oc/eller änseverksae precis so e fåal änseföreag ar beydande inäker från indusri oc/eller andelsverksae. Dessa föreag delar i blankeen upp sin osäning på indusri-, andel- oc änseosäning. Granskning oc evenuell räning genoförs av inkona uppgifer. Därefer skaas oala osäningsvärden ino respekive branscgrupp. Ipuering används för a kopensera för pariell borfall oc so den uvudsakliga eoden för a kopensera för obeksborfall. Fyra gånger per år äas uppgifer o ånads- respekive kvaralsosäning för akuell kvaral från osdeklaraioner inkona ill Skaeverke för alla föreag i undersökningspopulaionen so illör
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 5 (33) urvalsundersök srau. Dea görs i saband ed den försa revideringen av sisa ånaden i e kvaral. Däred är saisiken näras en oalräkning över alla föreag so ingår i undersökningspopulaion, undanage e anal branscer där osäning från osdeklaraioner per definiion åller låg kvalie. Användningen av adinisaiva daa vare kvaral syfar i försa and ill a förbära kvalieen i saisiken. Uppgifer o prisförändringar används för a fasprisberäkna osäning. Uifrån skaade osäningsnivåer beräknas oc publiceras indexserier uryck i löpande oc fasa priser sa i kalender- oc säsongrensade al. Ino dealandeln (SNI 47) ar SCB e saarbee ed Handelns Uredningsinsiu (HUI Researc AB) vilke bland anna innebär a HUI ansvarar för viss uppgifsinsaling. Ino raen för dea saarbee är för närvarande en saisik över dealandelns försälning uppdelad på försälningssä (buik- respekive e- andelsförsälning) under uveckling. Den nya saisiken innebär a SCB anpassa ra- oc urvalsförfarande sa en ökad uppgifsinsaling eferso e anal beydande föreag redovisar oal osäning oc därav e-andelsförsälning. På uppdrag av VISITA (bransc- oc arbesgivarorganisaion för den svenska besöksnäringen) producerar SCB en dealerad saisik över resaurangbranscen (SNI 561 oc 563). Uppdrage innebär a SCB anpassa ra- oc urvalsförfarande för a också kunna producera denna saisik. Uppdrage innebär vidare en ökad uppgifsinsaling eferso yerligare specifikaion av osäningen krävs. Föreag klassificerade ino oellbranscen (SNI 55100) redovisar oal osäning oc därav resaurangförsälningen. Föreag klassificerade ino personalresaurangbranscen (SNI 56291) redovisar oal osäning oc därav föreagsförsälning. 0.13 Inernaionell rapporering Rapporering av dealandelns osäning sker vare ånad ill Eurosa. De uppgifer so skickas ill Eurosa ofaar uvecklingsal i for av index för olika branscer. Rapporering av osäningssaisiken ino änsesekorn ill Eurosa sker i saband ed publiceringen av kvaralssaisiken. SCB rapporerar då uvecklingsal i for av index för olika branscer. Dea görs enlig kraven i Council Regulaion (EC) no 1165/98, concerning sor-er saisics. 0.14 Planerade förändringar i koande undersökningar En saisik över dealandelns försälning uppdelad på försälningssä (buik- respekive e-andelsförsälning) planeras under år 2017.
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 6 (33) 1 Översik 1.1 Observaionssoreer Observaionssore är verksaesene (VE) so är en branscren uppdelning av e föreag. Vanligas är a e föreag ugör en VE, en e anal föreag ed verksae i flera olika branscer delas upp i flera VE. Dea för a saisikredovisningen på branscnivå ska bli illförlilig. I undanagsfall kan insaling ske på en er dealerad nivå, dvs. a en VE delas upp i flera observaionssoreer. Observaionssore kan också i undanagsfall ugöras av e aggrega av VE. De förekoer för VE so ingår i en oc saa keda oc då länas en osäningsuppgif för alla VE so ingår i kedan. Målpopulaionen besår av VE ino branscerna 36-96 exklusive 41-43, 64-66 oc 68.201 enlig SNI 2007 so illör e icke-finansiell föreag eller salig affärsverk, sekorkod 11, 141 oc 142 (INSEKT, svensk insiuionell sekorindelning, 2014). VE klassade so älpverksae (exepelvis adinisraion, inköp, disribuion, lagerållning, reparaioner.) exkluderas. Undersökningen äer osäning den akuella ånaden. Ino branscerna SNI 47, 55 oc 56 äs osäning inklusive os oc exklusive expor. I övriga branscer äs neoosäning (osäning exklusive os oc inklusive expor). Neoosäning avser inäker från sålda varor oc uförda änser so ingår i föreages norala verksae ed avdrag för länade rabaer, ervärdesska oc annan ska so är direk knuen ill osäningen. De soreer so undersökningen salar in är värde, i usenals kronor. Föreag so ar en påaglig blandning ed avseende på andel-, indusri respekive änseverksae sa uppvisar en isorik av a vara beydande för sin branscillörige, obeds fördela sin neoosäning på dessa re delar. Ino e anal branscer eferfrågas yerligare specificering av föreages osäning. Föreag klassificerade ino oellbranscen (SNI 55100) redovisar oal osäning oc därav resaurangförsälningen. Föreag klassificerade ino personalresaurangsbranscen (SNI 56291) redovisar oal osäning oc därav föreagsförsälning. Föreag klassificerade ino apoeksbranscen (SNI 47730) redovisar oal osäning oc därav fria andelsvaror. Därill redovisar e anal föreag klassade ino dealandeln (SNI 47) oal osäning oc därav e-andelsförsälning. För en aorie av föreagen används blankeuppgifer o osäning på ånadsbasis. Uppgifer o osäning från osdeklaraioner inkona ill Skaeverke inkluderas i beräkningsunderlage fyra gånger per år oc används då för saliga VE i urvalsundersöka srau. Blankeuppgifer från sora oalundersöka VE ersäs aldrig ed osäningsuppgifer från Mosdeklaraioner. Månadssaisiken, so baseras på e urval av VE ed insalade osäningsuppgifer, revideras däred vare kvaral ed saisik baserad på en oalräkning ed osäningssuppgifer från osdeklaraioner för saliga så oc edelsora VE.
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 7 (33) Ino änsesekorn finns e anal branscer (SNI 85, 86, 87, 88 oc 92) där ycke osbefriad verksae bedrivs. De innebär a de ine är ölig a äa osäningsuppgifer från osdeklaraioner oc använda adinisraiv aerial i kvaralsberäkningen. Desaa gäller e anal branscer ed ånga VE so endas deklarerar os ill Skaeverke en gång per år, SNI 9602, 9603, 9604, 9609. För redovisningsgrupper där dessa branscer ingår revideras allså ine ånadssaisiken ed den ovan nända oalräknade saisiken. Däreo revideras ånadssaisiken ed älp av uppgifer från föreag so koi in ed osäningsuppgif efer den försa publiceringen. Uppgifer o prisförändringar används för a fasprisberäkna osäningsuppgiferna. Uppgifer o prisförändringar äas från undersökningarna Prisindex i producen- oc iporled, PPI (PR0301), Konsuenprisindex (PR0101), oc Konunkursaisik, löner för priva sekor, KLP (AM0101).
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 8 (33) Obekgrupp Populaion VE so illör SNI 36-39, 45-46, 49-53, 58-63 oc 68-96 ino SNI2007 VE so illör SNI 47 oc 55-56 ino SNI2007 Indelning i Redovisningsgrupper Bransc Bransc Variabel Neoosäning från försälning Osäning inklusive os exklusive expor från försälning Osäning avseende e- andelandel Osäning avseende resaurangförsälning Osäning avseende föreagsänser 1.2 Saisiska ålsoreer Osäningssaisiken redovisar procenuella uvecklingsal oc indexserier för olika branscer oc grupper av branscer enlig SNI 2007 ino branscerna 36-96 exklusive 41-43, 64-66 oc 68.201. Osäningen redovisas so e index ed e give basår sa so e uvecklingsal ellan saa period under vå på varandra fölande år oc. De beskrivna saisiska åen beräknas föruo i löpande priser även i fasa priser sa fasa oc kalenderkorrigerade priser. För a kunna äföra en period ed osvarande period föregående år so ofa ine ofaar lika ånga elger eller kalenderdagar genoförs en så kallad kalenderkorrigering. Undersökningen ar även fra säsongrensade serier oc rendserier urycka i for av index. Resulaen redovisas fördelade på branscgrupper oc aggrega enlig SNI2007
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 9 (33) Insalade variabler Obekgrupp Variabel Må Populaion Indelning i redovisningsgrupper Bransc ino SNI 36-39, 45-63 oc 68-96. Bransc Neoosäning från försälning, löpande priser Indexal Neoosäning från försälning, fasa priser Indexal Neoosäning från försälning, löpande priser Uvecklingsal Neoosäning från försälning, fasa priser Uvecklingsal Bransc ino SNI47 Bransc Osäning inklusive os exklusive expor från försälning Indexal Osäning inklusive os exklusive expor från försälning Nivå 1.3 Uflöden: saisik oc ikrodaa Osäningssaisik på ånads- oc kvaralsbasis redovisas i Saisikdaabasen vare kvaral sa årsvis för övriga änse-branscer. På SCB:s webbplas (www.scb.se/ha0101) redovisas dessuo abeller vare kvaral för oorandel (SNI 45), pariandel (SNI 46) sa oelloc resaurangverksae (SNI 55-56). Publicering sker cirka 50 dagar efer undersök kvarals slu. Månadssiffror ed förändringsal sa index publiceras i Dealandelsindex, DHI, cirka 28 dagar efer undersök ånads slu. SCB saarbear ed HUI Researc AB ed a frasälla DHI. Uppgifer finns även illgängliga i Saisikdaabasen. På SCB:s webbplas (www.scb.se/ha0101) redovisas e fleral abeller oc diagra vare ånad. I saband ed a DHI publiceras en svensk respekive engelsk saisiknye. I saisiknyeerna koeneras resulae även av HUI Researc AB. Mikrodaa bevaras i for av daabasabeller i Microsof SQL-server. Mikrodaa so gör idenifikaion av obek ölig länas ine u. SCB uför på besällning specialbearbeningar av priäraerial från idigare
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 10 (33) undersökningar. Forskare, uredare, fl. kan efer prövning få illgång ill avidenifiera ikrodaa för egen bearbening. 1.4 Dokuenaion oc eadaa Frasällningen av saisiken oc saisikregisre beskrivs i dea dokuen, Saisikens fraagning (SCBDOK). Kvalieen os saisiken beskrivs i Beskrivning av Saisiken (BaS). Dealerad inforaion o saisiken beskrivs i Saisikens dealerade inneåll (MeaPlus). Saliga dokuenaioner finns publicerade på SCB:s webbplas, p://www.scb.se. 2 Uppgifsinsaling 2.1 Ra oc raförfarande Den ålpopulaionen so undersökningen avser a äa besår av de VE ino näringsoråde andel oc övrig änsesekor, branscerna 36-96 exklusive 41-43, 64-66 oc 68.201 enlig SNI 2007, so illör e ickefinansiell föreag eller salig affärsverk, sekorkod 11, 141 oc 142 (INSEKT 2014). VE klassade so älpverksae (exepelvis adinisraion, inköp, disribuion, lagerållning, reparaioner.) sa VE so ine bidrar ill svensk produkion exkluderas. Undersökningen använder sig av SCB:s syse för saordning av rapopulaioner oc urval (SAMU) för a uppräa sin rapopulaion. SAMU baseras på en ögonblicksbild av SCB:s föreagsregiser (FDB) oc rapopulaionen använder sig av den version av FDB so gäller i ars år (). Eferso rapopulaionen fassälls i ars vare år är föroppningen a föreagsförändringar so ske vid årsskife unni regisreras i FDB. Tros dea är de oölig a få en el uppdaerad rapopulaion, vilke gör a en viss över- oc underäckning förekoer. Uppgif o årsosäning, per föreag, används so sorlekså oc äas från Mosdeklaraioner inkona ill Skaeverke, senas illgängliga olvånadersperiod. Föreag kan a läna deklaraioner ill skaeverke avseende en period indre än 12 ånader (exepelvis föreag nysarade under åre). För a få e så bra sorlekså so ölig vägs då länad osäningsuppgif upp ill e elårsvärde. Den underäckning so skulle kunna uppså i saisiken geno a exkludera föreag so bedriver verksae en so av någon anledning saknar osdeklaraion, inieras geno a åsäa (ipuera) de e uppskaa osäningsvärde. Dea gäller föreag so beala u lön under åre före rafrasällningsåre enlig skaedeklaraion avseende ånalig lön oc skaeinbealning (SKD) eller ar ansällda enlig FDB, en saknar uppgif o årsosäning i Mosregisre. Uppskaningen görs ed älp av liknande föreag so ar både årsosäning oc lönesua (alernaiv både årsosäning oc ansällda). Föreag, vars uppgifer salas in av HUI as bor från rapopulaionen.
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 11 (33) Rapopulaionen delas in i disunka delängder, så kallade srau. Dessa äcker ela rapopulaionen uan a överlappa varandra. Rapopulaionen sraifieras i vå diensioner: efer krav på redovisning (132 branscgrupper) sa efer föreages sorlek (i erer av årsosäning). På grund av uppdragen a a fra er dealerad saisik ino resaurang- oc dealandelsbranscen görs en er dealerad sraifiering ino SNI 561, 563 oc 4791. Undersökningspopulaionen ofaar sedan de VE, per branscgrupp, so illsaans äcker cirka 90% av oal årsosäning. Osäningsbidrage från de föreag i rapopulaionen so ine koer ed i undersökningspopulaionen (föreag under cu-off) odellberäknas vilke innebär a undersökningen äcker 100 % av osäningen i rapopulaionen. Vare branscgruppssrau i undersökningspopulaionen inneåller sex sorleksgrupper oc föreagen fördelas över de ed älp av uppgif o föreagens årsosäning. Srau besår allså av kobinaionen bransc oc sorlek. I vå sorleksklasser (oberoende av branscgrupp) undersöks saliga föreag, de vå sorleksklasserna so inneåller de sörsa föreagen ed avseende på årsosäning. Den eod so används för a besäa gränser ellan de urvalsundersöka sorleksgrupperna är cu f -eoden. Denna eod går i uvudsak u på a ia gränser för e give anal sorleksgrupper så a variansen för en punkskaning inieras, give a urvale allokeras enlig Neyans forel. Den älpinforaion so används i Cu f -eoden är årsosäning per föreag. 2.2 Urvalsförfarande E sraifiera obunde slupässig urval (OSU) dras från undersökningspopulaionen. Urvalssorlek i vare srau uppskaas ed ledning av krav på en viss precision i punkskaningarna (i erer av e relaiv edelfel (variaionskoefficien)) för re vikiga branscaggrega. Två av de re aggregaen bildas av branscer so ingår i NR:s privakonsuionsberäkningar (dealandel oc reserande branscer ino priva konsuion) oc de rede aggregae ugörs av resen av branscerna. Neyan (opial) allokering används för a uppskaa urvalssorlekar oc en på förand given inforaion är a oalundersöka de vå sorleksgrupper so inneåller de sörsa föreagen sa en insa illåen urvalssorlek o fe föreag (VE) vare srau. Den undersökningspopulaion (oc urval) so as fra i ars år () används sedan för a äa ånadsosäning referensånad april år () ars år (+1). Sörre organisaoriska förändringar os föreagen, likso nybildningar, so sker efer a urvalsdragningen för e år är gord kan aneras. Dessa obek inkluderas då i urvale i eferand oc beräknas ino e så kalla surprise -srau. Efer a åres urval är fraage görs viss vidarebearbening där de VE so ska läna neoosäning uppdela på indusri-, andel- oc änseosäning uses, priär ed ledning av senas illgängliga
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 12 (33) årsuppgifer so föreagen redovisa ill SCB (ino raen för SCB:s undersökningar Föreagens ekonoi respekive Indusrins varuprodukion) oc Skaeverke. De är e indre anal sora VE so ar en påaglig blandning ed avseende på andel-, indusri respekive änseverksae sa uppvisar en isorik av a vara beydande för sin branscillörige so ska fördela sin neoosäning på dessa re delar. Målsäningen är a fånga de andels- oc änseföreag so uppvisar en blandad verksae, av illräcklig ofaning för a vara av beydelse för saisiken. Alla uppgifer o osäningen används os SCB oc uvecklingsarbee pågår ed a a fra e ny produkionsindex. Cirka 20 VE fördelar neoosäning på andel, änser respekive indusriverksae. För a läna neoosäning uppdela på indusri-, andels- oc änseverksae gäller fölande arbesgång: a) Övrig osäning beräknas, per VE, för saliga VE i undersökningspopulaionen: övrig osäning = andels- + indusriosäning uo i SNI 45-47 där övrig osäning = änse- + indusriosäning b) Endas VE ino oalundersöka srau kan välas u c) VE ino SNI 47, 55 oc 56 väls ine u på grund av a de ine länar neoosäning d) De VE so sår för ins en procen av oal övrig osäning väls u för a läna uppdelad neoosäning e) Kopleera dea urval så a alla VE ino en koplex föreagsene (föreag ed er än en VE) där någon VE illfrågas o uppdelad neoosäning (saordnas ed saisiken över indusrin) ingår. Tilläggen gäller e exkluderade branscgrupper, e eller exkluderade älp-verksaeseneer 1. 2.3 Mäinsruen Uppgifer o osäning salas in ed älp av frågeforulär på ånadsbasis. I bilaga 2 illusreras frågeforuläre i for av en webbenkä i sin es dealerade for. En aorie av föreagen länar dock enbar uppgifer o neoosäning oc obeds ine a fördela denna på de re delarna indusriverksae, andel oc änser såso illusreras i bilaga 2. Denna uforning besvaras av de ca 20 föreag so länar uppdelad neoosäning. Föreagen ino dealandeln länar osäning (inklusive os, exklusive expor) varpå deras blanke ser någo annorlunda u. Även de frågeforuläre i for av en webbenkä illusreras i bilaga 2. E påinnelsebrev går u ill saliga föreag, so ine redan besvara frågeforuläre, srax innan sisa svarsdau. Dea brev illuseras i bilaga 3. 1 Hälpverksae so.ex. adinisraion, inköp, disribuion, lagerållning, Reparaioner ec.
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 13 (33) Osäningsuppgifer från osdeklaraioner inkona ill Skaeverke används på ånadsbasis so ipueringsunderlag för saknade uppgifer i frågeforuläre, ed vissa undanag för föreag ed koplicerad srukur. Kvaralsvis används osäningsuppgif från osdeklaraionen för alla så oc edelsora föreag i undersökningspopulaionen. Se avsni 3.1 Skaningar: anaganden oc beräkningsforler. Skaeverke oc SCB ar en skriflig överenskoelse där Skaeverke förbinder sig a dagligen leverera alla inkona osdeklaraioner oc korrigeringar av dessa. Skaeverke illandaåller dealerade anvisningar ill föreagen o ur oc när uppgiferna ska redovisas oc osredovisning ofaas av skaeförfarandelagen. Föreage åse läna osdeklaraion för vare redovisningsperiod även o de ine finns någon os a redovisa. Uebliven deklaraion kan leda ill a föreage blir skönbeskaa oc skyldig a beala förseningsavgif. Föreagen skiler sig å i redovisningsfrekvens. Föreagens skyldige a läna osdeklaraionen varierar ed sorleken på beskaningsunderlage enlig nedan. Osäningsbidrage från föreag so endas redovisar os en gång per år odellberäknas vare kvaral. Beskaningsunderlag Redovisningsperiod Alernaiv Årsosäning ögs 1 ilon kr Beskaningsår Kalenderånad eller kalenderkvaral Årsosäning ögs 40 iloner kr Kalenderkvaral Kalenderånad Årsosäning ögre än 40 iloner kr Kalenderånad Inga 2.4 Insalingsförfarande SCB är ansvarig yndige för Osäningssaisiken i Sverige oc salar in osäningsuppgifer från föreag. Beräffande dealandelssaisiken sker viss insaling av uppgifer via HUI Researc AB. Uppgiferna rapporeras från HUI ill SCB för vidare bearbening. För bransc 68.204 (Förvalning i bosadsräsföreningar) enlig SNI2007 görs ingen uppgifsinsaling uan osäningen odellberäknas. Modellen baseras på e volyanagande över socken färdigsällda lägeneer oc såus ed älp av SCB:s saisik över nybyggda bosäder. Den odellberäknade osäningen erålls geno a reflaera volyuppgifen. Dryg 99 procen av de inkona svaren länas via de elekroniska frågeforuläre (SIV) edan reserande del inkoer via elefon eller pappersblanke, vilka bearbeas anuell. De föreag so ingår i urvale får vare ånad e issiv uskicka ill sig ed inloggningsuppgifer för a kunna logga in oc läna uppgifer via de elekroniska frågeforuläre. All usän aerial adresseras ill ekonoiansvarig ill dess a uppgifslänaren eddelar en nangiven
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 14 (33) konakperson. Vanligvis sker dea direk i frågeforuläre en i vissa fall görs ändringen efer konak ed uppgifslänaren via elefon eller e- pos. I prakiken innebär uppgifsinsalingen a uppgifslänaren loggar in i frågeforuläre oc fyller i uppgifer för den akuella perioden. De ges även öligeen a kopleera eller ändra idigare länade uppgifer för vå ånader bakå. I saband ed uppgifslänande finns e anal konroller inbyggda i frågeforuläre. Dessa är uppbyggda så a uppgifslänaren uppärksaas o de finns issänka fel. Uppgifslänaren får då även öligeen a skriva in en koenar angående de issänka felen. I frågeforuläre uppanas uppgifslänaren a eddela evenuella förändringar i föreage so kan påverka rapporeringen. En sor del av de ärenden so föranleder korrigeringar i undersökningens regiser inkoer via denna kanal. Relaiv vanlig förekoande är a föreag anser sig vara felklassificerade i FDB oc undrar o de verkligen ska läna uppgifer. Dea är någo so är särskil vanlig perioden efer urvalsbye eferso FDB ine allid är uppdaera ed akuella uppgifer. För a undvika e allför sor borfall i undersökningen påinns uppgifslänarna via brev o uppgiferna ine inkoi när sisa svarsdau passeras. Särskil vikiga föreag för saisiken påinns även via elefon. Obeksborfall oc pariell borfall aneras ed ipuering, se avsni 3.1 Skaningar: anaganden oc beräkningsforler. 2.5 Daaberedning Efer a uppgiferna regisreras i produkionsdaabasen granskas de ed älp av radiionell felsignalering där issänka fel rangordnas efer feles beydelse i beydande redovisningsgrupper. Föreag ed issänka fel, so är av beydelse, föls upp ed åerkonaker i for av elefonsaal oc e-pos. Efer a svarsborfall kopenseras ed ipuering esieras osäning för den akuella perioden i löpande pris. Därefer granskas branscgrupper (akroresula) ed älp av rapporer där an äför ed render oc nivåer för a avgöra o resulaen är riliga.
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 15 (33) 3 Saisisk bearbening oc redovisning 3.1 Skaningar: anaganden oc beräkningsforler Seg 1. Borfallskopensaion Obeksborfall oc pariell borfall aneras i försa and ed ipuering en även vikodifiering kan förekoa. Den odell so används för a ipuera e inkona värden bygger ill sor del på, för e enskil föreag, inkoen uppgif från en idigare idpunk userad ed en osäningsuveckling. Osäningsuvecklingen är beräknad ed älp av liknande föreag ed uppgif vid båda idpunkerna. Med liknande föreag enas är föreag so illör saa ipueringsgrupp so de akuella föreage. En represenaiv oc sabil uveckling kan anas kunna beräknas o de finns ins 10 föreag i ipueringsgruppen ed uppgif vid båda idpunkerna. Därför kan den ipueringsgrupp so inneåller de föreag so es liknar akuell föreag visa sig oanvändbar so ipueringsgrupp oc näs bäsa åse användas. Dessuo gäller a kvoen ellan osäningsvärde akuell period oc osäningsvärde vid äförelseperioden ska ligga ino inervalle 0.5 kvo 1.5 för a få ingå i beräkningen av osäningsuvecklingen. Dea för a undvika exrevärden so, exepelvis, kan uppkoa när underliggande värden inneåller fel. Ipueringsberäkningar = akuell år = akuell ånad k= föreag k so ska ipueras, k=1,.k = föreag so ingår i akuell ipueringsgrupp ed uppgif båda idpunkerna oc ed kvo ino inervalle 0.5 kvo 1. 5. y k (, ) = Osäningsvärde för föreag (k) från undersökningen år () ånad () x k (, ) = Osäningsvärde för föreag (k) från Mosregisre år () ånad () z k = Årsosäningsvärde för föreag (k) (avser senas illgängliga olvånadersperiod) från osdeklaraioner ˆ y k, ( ) = Ipuera osäningsvärde föreag (k), år (), ånad () Su olika ipueringsodeller används i undersökningen där 1) väls i försa and, sedan 2) oc så vidare.
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 16 (33) 1) Osäning enlig osdeklaraion akuell ånad: ( ) ( ) k k x y,, ˆ = Meoden används ine för föreag klassade ino branscer ed ycke osbefriad verksae, branscerna 85, 86, 87, 88 oc 92. 2) ( ) ( ) ( ) ( ) = ipgr ipgr k k n N y y n N y y 1,, 1,, ˆ 3) ( ) ( ) ( ) ( ) = ipgr ipgr k k n N x x n N x y 1,, 1,, ˆ Meoden används ine för föreag klassade ino branscer ed ycke osbefriad verksae, branscerna 85, 86, 87, 88 oc 92. 4) ( ) ( ) ( ) ( ) = ipgr ipgr k k n N y y n N y y 1,, 1,, ˆ Observera a fölande odeller används också för föreag i sorleksklass 8 oc 9 5) ( ) ( ) 1,, ˆ = k y k y 6) ( ) ( ) k k y y, 1, ˆ = 7) ( ) = 12 ˆ, k k z y Årsosäning per föreag ( k z ) i odell 7) är densaa so används so sorlekså vid uforningen av undersökningen.
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 17 (33) Seg 2. Osäningsoaler beräknas För a beräkna skaningar av oal osäning per redovisningsgrupp d (d=1, 2,.,D) används en så kallad kobinerad kvoesiaor. Sora föreag, i erer av årsosäning, är oalundersöka oc ofaas ine av kvoesiaorn på grund av deras sora påverkan på skaningarna. Efersraifiering används för a anera föreag ed osäningsvärde so avviker krafig från osäningsvärden os liknande föreag, så kallade ouliers, so uppäcks under undersökningsogången. Osäningsbidrage från föreag under den så kallade cu-off gränsen odellberäknas geno a ana a deras andel av den skaade ånadsosäningen är densaa so den andel so kan beräknas vid sälva rafrasällningen. Sraifiering av rapopulaionen är so idigare näns gord i vå seg, efer bransc b (b=1, 2,.,B), oc ino bransc efer sorlek (=1,2,H). Branscgrupperna b (b=1, 2,.,B) används so odellgrupper i esiaionen. E föreags bransc- oc redovisningsgrupp saanfaller noral en i undanagsfall illås e föreags värden a redovisas i en redovisningsgrupp so ine saanfaller ed dess branscgrupp. De rör sig o ensaka sora oalundersöka föreag vars värden ar en beydande påverkar på saisiken oc so byer SNI-klassificering under en undersökningsogång. För vare redovisningsgrupp skaas osäning basera på inkona blankeuppgifer oc ipuerade värden akuell ånad år y, enlig: dd EEEEEE (yy,) = yy ii + HH ii ss dd NN HH uuuuuu ii ssdd yy ii xx NN ii HH uuuuuu xx ii ssbb ii HH uuuuuu ii UU bb där xx ii beecknar årsosäning avseende åre innan, yy ii akuell ävariabel, HH ängden oalundersöka sraa, ss dd den del av urvale so faller ino redovisningsgrupp d oc srau, ss bb den del av urvale so faller ino odellgrupp b oc srau, HH uuuuuu ängden urvalsundersöka sraa, NN oc undersökningspopulaionssorlek respekive svarsängdssorlek i srau, oc UU bb den del av undersökningspopulaionen so faller ino odellgrupp b oc srau. Till de skaade värde illkoer e odellberäkna värde för föreag under cu-off gränsen: bb EEEEEEEEEE (yy,) NN HH ii ss yy bb ii = NN HH ii ss xx bb ii xx ii ii CCCC bb där CCCC bb beecknar den del av rapopulaionen under cu-off so faller ino odellgrupp b, oc HH ängden urvalsundersöka sraa (sorleksgrupp 1-4), uo i de falle inga urvalsundersöka erålls ino
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 18 (33) kobinaionen odellgrupp b oc urvalsundersöka sraa, då isälle HH liksälls ed den oala ängden sraa. Toalvärden för redovisningsgrupper erålls således geno: bb TTTTTT (yy,) bb = EEEEEE (yy,) bb + EEEEEEEEEE (yy,) E branscaggrega berakas so en redovisningsgrupp oc osäningsoaler för branscaggrega erålls ed älp av beräkningsforlerna ovan. Toalräknad-/urvalsbaserad osäningssaisik I saband ed senare revideringar av publicerad saisik för de ingående ånaderna i e avslua kvaral förvänas inflöde av osdeklaraioner ill skaeverke vara så go so avslua. Insalade värden i urvalsundersöka sraa kan därigeno ersäas av osäningsvärden från osdeklaraion för ela undersökningspopulaionen vilke leder ill fölande kvaralsvisa skaning av indusriverksaeens oala osäning ovanför cu-off: dd EEEEEEEEEEEE (yy,kk) = YY ii + ZZ ii HH ii UU dd HH uuuuuu ii UU bb där YY ii beecknar ill undersökningen rapporerad/ipuerad osäning suerad för ingående ånader i akuell kvaral, oc ZZ ii suering av osvarande uppgifer från osdeklaraioner. Till de skaade kvaralsvisa värde ovanför cu-off illkoer, föruo kvaralsvis cu-off-usering enlig principen ovan: HH dd ii ss YY dd ii EEEEEEEEEE (yy,kk) = xx NN ii HH ii ss xx bb ii ii CCCC bb även e odellberäkna värde för föreag ovanför cu-off so redovisar os årligen: NN HH dd ii ss YY dd ii EEEEEEEEEE (yy,kk) = xx NN ii HH ii ss xx bb ii ii AAAAAAAAAAAAAA bb där AAAAAAAAAAAAAA bb beecknar den del av rapopulaionen so faller ino branscgrupp b sa bedös osdeklarera årsvis. Toalvärden för branscgrupper erålls således geno: dd DDDDDD (yy,kk) dd = EEEEEEEEEEEE (yy,kk) NN dd + EEEEEEEEEE (yy,kk) dd + EEEEEEEEEE (yy,kk) Dessa fördelas sedan på ingående ånader i kvarale basera på de andelar so noeras i de urvalsbaserade skaningarna osvarande kvaral.
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 19 (33) Preliinära ånadsskaningar erålls geno fraskrivning av definiiva värden föregående år osvarande ånad ed älp av ovansående urvalsbaserade skaningar: dd PPrreeee (yy,) dd = DDDDDD (yy 1,) dd TTTTTT (yy,) dd TTTTTT (yy 1,) dd Den preliinära ånadsskaningen, PPPPPPPP (yy,), används för akuell ånad när beräkning av indexal akuell ånad görs. I saband ed revideringen av publicerad saisik för de ingående ånaderna i e dd avslua kvaral ersäs de preliinära skaningarna PPPPPPPP (yy,) ed dd DDDDDD (yy,) för respekive ånad i kvarale. Indexberäkningarna använder sedan de definiiva skaningarna. Noera a i de redovisningsgrupper so besår av föreag ino branscerna SNI 85, 86, 87, 88, 92, 9602, 9603, 9604 oc 9609 är dd dd DDDDDD (yy,) = PPPPPPPP (yy,). Seg 3. Beräkning av indexal, fasa oc löpande priser Ino raen för Osäningssaisik ino änsesekorn beräknas e värde- oc e volyindex. Skillnaden vad gäller beräkningsforler besår i a osäning i löpande priser respekive osäning i fasa priser används. De ingående beräkningsbranscernas årsånadslänkar vägs i båda fallen saan ill en årsånadslänk för e branscaggrega ed älp av viker definierade ed älp av i undersökningens insalade uppgifer o oal osäning föregående elår i löpande priser. I fe delseg beskrivs nedan ur indexal beräknas. Års-ånadslänkar beräknas Beräkning av års-ånadslänk för index görs för beräkningsbransc A enlig fölande re principer: (i) Löpande priser AA VVVV (yy,),yy 1=100 AA TTTTTT (yy,) = 100 1 12 12 TTTTTT AA kk=1 (yy 1,kk) To avser akuell osäningsoal. y avser akuell år, akuell ånad oc y-1 föregående år. (ii) Fasa priser
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 20 (33) AA VVVV (yy,),yy 1=100 = AA TTTTTT (yy,) AA PPPP (yy,),2010 AA 12 kk=1 AA PPPP (yy 1,kk),2010 1 12 TTTTTT (yy 1,kk) 100 PI avser prisindex för deflaering. Års-ånadslänkar på aggregerad nivå beräknas De ingående beräkningsbranscernas årsånadslänkar vägs saan ill en årsånadslänk för branscgruppen. Årsånadslänken för vå dealbranscer A oc B vägs saan ill en årsånadslänk för branscgruppen A+B enlig AA+BB VVVV (yy,),yy 1=100 = ww AA AA yy VVVV (yy,),yy 1=100 + ww BB BB yy VVVV (yy,),yy 1=100 där ww yy AA = AA TTTTTT yy 1 AA TTTTTT yy 1 BB + TTTTTT yy 1 ww yy BB = AA TTTTTT yy 1 BB TTTTTT yy 1 BB + TTTTTT yy 1 Vikerna w definieras uifrån undersökningens insalade uppgifer o oal osäning föregående elår i löpande priser. Aggregering från beräkningsbranscer ill övriga branscaggrega genoförs analog, dvs. so e vika edelvärde ed osäning föregående elår so vikvariabel. Årslänkar beräknas Årslänken för en beräkningsbransc A beräknas so e genosni av årsånadslänkarna, dvs. AA VVVV (yy),yy 1=100 12 = 1 12 VVVV AA (yy,),yy 1=100 =1 Årslänken för branscgruppen A+B beräknas enlig
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 21 (33) AA+BB VVVV (yy),yy 1=100 12 = 1 12 VVVV AA+BB (yy,),yy 1=100 =1 Index beräknas Indexal för akuell period, dvs. år oc ånad, äför ed år 0 för beräkningsbransc A beräknas enlig AA II (yy,),0 yy 1 AA = VVVV (), 1=100 100 =1 AA VVVV (yy,),yy 1=100 För branscgrupp A+B görs osvarande beräkning enlig AA+BB II (yy,),0 yy 1 AA+BB = VVVV (), 1=100 100 =1 AA+BB VVVV (yy,),yy 1=100 Jusering ill referensår 2010 Indexserien useras så a de valda referensåre 2010 får årsgenosnie 100. II (yy,) II (yy,),pppp=2010 = 1 12 12 =1 II (yy=2010,) Seg 4. Säsongrensning oc kalenderkorrigering Säsongrensning syfar ill a dela upp idsseriedaa i olika koponener oc därefer eliinera effeken av säsong oc kalender för a erålla kalenderkorrigerade oc säsongrensade idsserier. Dekoponering av den ursprungliga serien kan ske enlig fölande: YY = KK SS II TT (O odellen definieras so uliplikaiv) YY = KK + SS + II + TT (O odellen definieras so addiiv), där YY = Orensad indexserie KK = Kalenderfakor SS = Säsongfakor II = Irregulär fakor TT = Trend-cykel fakor
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 22 (33) Säsongrensning uförs ed verkyge X-12-ARIMA via proceduren X12 ino SAS prograsyse. Denna procedur är sedan år 2011 sandardverkyg för säsongrensning på SCB. Indaa är orensade indexdaa för perioden år 1991 ill akuell dau (alernaiv år 2000 ill Akuell dau) oc i proceduren dekoponeras serien i dess koponener. Kalenderkorrigerade (KK)-, säsongrensade (SR)- oc Trendcykelserier (TC) kan därefer beräknas i enlige ed fölande: KKKK = YY KK (O odellen är uliplikaiv) KKKK = YY KK (O odellen är addiiv) SSSS = YY KK SS (O odellen är uliplikaiv) SSSS = YY KK SS (O odellen är addiiv) TTTT = YY KK SS II (O odellen är uliplikaiv) TTTT = YY KK SS II (O odellen är addiiv) Principer för beräkning av kalenderfakorn (K) En kalenderfakor beräknas geno a a änsyn ill variaioner i kalendern ellan olika ånader eller kvaral. Vanlig förekoande kalenderkorrigeringar är a a änsyn ill är variaioner i vilken ånad påsken infaller ellan olika år, variaioner i anale veckoslusdagar (lördagar oc söndagar) per ånad, variaioner i anale av enskilda veckodagar ellan olika ånader, skoår ec. Vare enskild kalendervariabel, XX ii, so illäpas i en kalenderkorrigeringsodell, berakas sedan so en regressionsvariabel i en odell av fölande yp: YY = ii XX iiii bb ii + uu (O odellen är addiiv) log(yy ) = ii XX iiii bb ii + uu (O odellen är uliplikaiv), där bb ii är en regressionsparaeer so korresponderar ill kalendervariabeln XX ii oc uu är en slupässig residualer so föler en ARIMAfördelning. Kalenderfakorn, K, erålls ur regressionsurycke so:
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 23 (33) KK = ii XX iiii bb ii, o odellen är addiiv KK = EEEEEE( ii XX iiii bb ii ), o odellen är uliplikaiv. I prakiken uförs säsongrensningen i X-12-ARIMA geno a indaaserien anges illsaans ed fölande inforaion: a) O odellen är uliplikaiv eller addiiv b) Paraerar so anger vilken ARIMA-odell so idsserien anas föla (6 sycken paraerar) c) Kalendervariabler, inklusive påsk oc skoårsfakorer Basera på indaaserier oc angivna förusäningar görs en säsongrensning. Esieringen av koponenerna KK, SS oc II erålls direk ur X-12-ARIMA. Koponenerna används därefer ill a beräkna kalenderkorrigerade, säsongrensade oc rendcykelserier i enlige ed saband specificerade nedan. Kalenderkorrigering De kalendereffeker so finns i Osäningssaisik för änsesekorn är veckodagseffeker (veckodagarna infaller olika ellan ånader), påsk-, sa skoårseffek. Kalenderkorrigeringen ser också någo olika u för olika branscer i Osäningssaisik för änsesekorn, beroende på ur ycke daa so är illgänglig för serierna. En er dealerad kalenderkorrigeringsodell används för dealandeln, oc en enklare kalenderkorrigeringsodell används för övriga änsesekorn. Denna skillnad beror delvis på daaseriernas längd. Kalenderkorrigering för dealandeln Den er dealerade kalenderkorrigeringsodellen so används för dealandeln fångar upp effeker so koer av olika osäning på veckodagarna fredag, lördag oc söndag, äför ed övriga veckodagar. Geno a anale av respekive veckodag skiler sig å ellan olika ånader kan de enskilda effekerna från enskilda veckodagar skaas geno a föra saisik över ur ånga fredagar, lördagar oc söndagar so respekive ånad ar oc använda dessa uppgifer i en regressionsanalys. Den exaka specifikaionen av de re veckodagsparaerarna är so föler: KKKKKKKKKKKK = AAAAAAAAAAAA 1 4 (AAAAAAAAAAAA + AAAAAAAAAAAA + AAAAAAAAAAAA + AAAAAAAAAAAA ) KKKKKKKKKKKK = AAAAAAAAAAAA 1 4 (AAAAAAAAAAAA + AAAAAAAAAAAA + AAAAAAAAAAAA + AAAAAAAAAAAA )
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 24 (33) KKKKKKKKKKKK = AAAAAAAAAAAA 1 (AAAAAAAAAAAA 4 + AAAAAAAAAAAA + AANNNNNNNNNN + AAAAAAAAAAAA ), där KALFRE represenerar kalenderfakorn för fredag oc KALLOR respekive KALSON represenerar kalenderfakorn för lördag oc söndag. AAAAAAAAAAAA represenerar anale fredagar i den :e ånaden. På osvarande sä represenerar AAAAAAAAAAAA, AAAAAAAAAAAA, AAAAAAAAAAAA,,AAAAAAAAAAAA, anale lördagar, söndagar, åndagar,, orsdagar för ånad. Kalendereffeker ill föld av påsk aneras geno a använda X-12- ARIMA:s inbyggda funkion EASTER(d), där anale dagar d sas ill värde 7. EASTER(d) fungerar geno a e anal dagar, d, i ansluning ill perioden fra ill påsk definieras so påskdagar. Basera på ur sor andel av dessa dagar so infalli i ars respekive april ånad skaar X- 12-ARIMA en regressionsvariabel, so sedan används illsaans ed övriga kalendervariabler för a beräkna kalenderkorrigerade oc säsongrensade värden. Kalendereffek ill föld av skoår beräknas geno a använda X-12- ARIMA:s inbyggda funkion LPYEAR. LPYEAR definierar en kalendervariabel LY, so specificeras på fölande sä: LLLL = 0,75 fförr ånnnnnnnnnn ffffffffffffffff, ssssssssssårr 0,25 fförr ånnnnnnnnnn ffffffffffffffff, eeee ssssssssssårr 0 fförr övvvvvvvvvv Kalenderkorrigering för övrig änsesekor Den förenklade kalenderkorrigeringsodellen so används för övrig änsesekor separerar effeker so koer av skillnader i osäning ellan veckoslu (lördag oc söndag) äför ed vardag (ån fre). Modellen nyar de faku a anale veckoslusdagar ine är konsan uan varierar ellan olika ånaliga perioder. Specifikaionen av veckoslusvariabeln, KALVS, ser u på fölande sä: KKKKKKKKKK = (AAAAAAAAAAAA + AAAAAAAAAAAA + AAAAAAAAAAAA + AAAAAATTTTTT + AAAAAAAAAAAA ) 5 2 (AAAAAAAAAAAA + AAAAAAAAAAAA ),där AAAAAAAAAAAA, AAAAAAAAAAAA,, AAAAAAAAAAAA represenerar anale åndagar, isdagar,., söndagar i ånad.
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 25 (33) Kalenderkorrigering för påsken aneras ed älp av den inbyggda funkionen EASTER(d) där anale dagar d, sas ill 7. Kalenderkorrigering av skoår görs geno a definiera kalendereffeken för februari so en ren proporionell usering ill föld av a februari ånad e skoår inneåller 29 dagar, isälle för 28 dagar. Den salade kalendereffeken (skoårseffek oc övriga kalendereffeker saanagna) as fra i enlige ed fölande insrukion: 1. Beräkna en skoårsuserad serie, YY 28 YY = 29 YY. oooo ffffffffffffffff ånnnnnn, ssssssssssårr YY. fförr övvvvvvgg 2. Beräkna övriga kalenderfakorer, KK oc säsongfakorer, SS i X-12- ARIMA basera på den skoårsuserade serien, YY 3. Beräkna den sluliga kalenderkorrigerade (KK) oc säsongrensade serien (SR) so: KKKK = YY, o odellen är uliplikaiv KK KKKK = YY KK, o odellen är addiiv SSSS = YY, o odellen är uliplikaiv KK SS SSSS = YY KK SS, o odellen är addiiv Trendberäkning genoförs ed älp av Aria X12. 3.2 Redovisningsförfaranden Vare ånad publiceras saisik över dealandeln på SCB:s webbplas i for av abeller, diagra sa i Saisikdaabasen. Uppgiferna publiceras vanligvis 28 dagar efer referensånadens slu. I saband ed vare ånadspublicering skrivs en saisiknye so inneåller den vikigase inforaionen o dealandeln den senase perioden. En korfaad varian av saisiknyeen finns so fono ill abellen Ekonoiska indikaorer i Saisikdaabasen. Vare ånad skickas uppgifer o dealandeln ill Eurosa. Vare kvaral publiceras ånadssaisik o övriga änsenäringar på SCB:s webbplas i for av abeller, diagra sa i Saisikdaabasen. Månadsuppgifer o änsesekorns osäning publiceras 50 dagar efer referenskvarales slu (då uppgiferna också skickas ill Eurosa). När Osäningssaisiken för en ny ånad publiceras revideras också indexe för idigare ånader. Saisiken revideras ellan vå ill fyra ånader bakå i saband ed publicering av en ny referensånad beroende på var i kvarale referensånaden ligger. När
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 26 (33) osdeklaraioner inkoi ill Skaeverke revideras saisiken för de ingående ånaderna i de senas publicerade kvarale, dea i saband ed publiceringen av försa ånaden i eferfölande kvaral. Eferso säsongrensningen är beroende av prognoser oc odellval kan de säsongrensade uppgiferna revideras från anuari 2000 oc fraå vid vare publiceringsillfälle. De gäller även de kalenderkorrigerade oc rendskaade uppgiferna.
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 27 (33) 4 Sluliga observaionsregiser 4.1 Produkionsversioner I de är dokuene (SCBDOK) ar fraagningen av nedansående sluliga observaionsregiser beskrivis. Regiser Regiservarian Regiserversion 2017 Konunkursaisik för indusrin Osäning ino änsesekorn Forsa dokuenaion, av regisrens dealerade inneåll (i MeaPlus), finns på SCB:s webbplas. Där beskrivs alla variabler oc värdeängder.. Dokuenaionen finns på www.eadaa.scb.se. Klicka dig fra ed älp av nanen på Regiser, Regiservarian oc Regiserversion so finns angivna i ovansående ablå. 4.2 Arkiveringsversioner Inga regiserversioner ar ännu arkiveras. 4.3 Erfareneer från senase undersökningsogången Inga särskilda erfareneer finns från denna undersökningsogång. Arbee ar gå enlig plan.
nralbyrån SCBDOK 3.2 28 (33) Bilaga 1 Inrodukionsbrev
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 29 29 (33) 70404.docx
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 30 30 (33) Bilaga 2 Frågeforulär 70404.docx
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 31 31 (33) 70404.docx
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 32 32 (33) Bilaga 3 Påinnelsebrev 70404.docx
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 33 33 (33) 70404.docx