Nybo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Nybo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, Skolbarnomsorg, Grundskola a för planen Rektor Marie Plomér Vår vision Alla elever och vuxna känner sig trygga i Nybo skola. Vi accepterar inte någon form av våld, hot, trakasserier, diskriminering, rasism eller annan kränkande behandling. Vi har en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt råder och där alla elever känner sig sedda och där ingen utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet trygghetsvandringar vandringar varje år under september i halvklass med en pedagog utomhus och inomhus för att upptäcka riskmiljöer i skola också fritidshem för kränkande handlingar. Syftet är att klargöra var barnen känner sig otrygga och var det händer saker (fula ord, knuffar, klotter o.s.v.) Vi fotograferar och noterar det barnen tar upp. Eleverna i åk 2 sammanställer resultatet tillsammans med trygghetsgruppen och klasslärare. I sammanställningen värderar tvåorna vilka platser de upplever som viktigast att åtgärda. Åtgärder diskuteras och presenteras sedan på ett stormöte. trivselsamtal - varje elev ges minst 1 tillfälle/läsår till enskilt samtal någon pedagog eller med skolsköterskan trygghetsintervju - enskilda samtal med personal från Trygghetsgruppen klassråd samtal i klassen varannan vecka, elevernas forum där varje elev får säga sin mening. elevråd två representanter från varje klass deltar enligt ett rullande schema. Elevrådsmöten varannan vecka som leds av en pedagog. Gemensamma trivselfrågor tas upp. stormöte för alla elever vid behov. trivselenkäter Incito-enkäter som vänder sig till elever utvecklingssamtal 1 gång/termin där frågor om trygghet och trivsel tas upp. ordningsregler/trivselregler arbetas fram tillsammans med eleverna varje höst i skolan och i fritidshemmet. Vårdnadshavarnas delaktighet trivselenkäter Incito-enkäter som vänder sig till vårdnadshavare utvecklingssamtal 1 gång/termin där frågor om trygghet och trivsel tas upp. Skolråd 1-2 ggr/termin Personalens delaktighet trivselenkäter Incito-enkäter som vänder sig till personal. utvärdering av förra årets plan på APT-träff där all pedagogisk personal deltar. presentation och analys av höstens Trivselvandring vid APT-träff en grupp med representanter från förskoleklass, skola och fritids, 5 personer arbetar fram den nya planen. Förankring av planen Gruppen som upprättat den nya planen presenterar den på en APT-träff för all pedagogisk personal Planen presenteras för kök-,städ- och vaktmästarpersonal vid ett morgonmöte Presenteras för föräldrar på föräldramöten. Läggs ut på skolans hemsida. Om detta meddelas i veckobreven. Planen presenteras för eleverna klassvis och för fritidsgrupperna. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering av planen gjordes på APT-träffar under hösten med samtliga pedagoger närvarande och på planeringsdagen 8/1- 1/7

2 14. För elevernas del genom elevintervjuer i december -13. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, personal och elever Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Främjande insatser kön: Boken "100% fördomar" är aktuell fortfarande. Vi har nyanställd personal som läser den och flera vill också läsa den på nytt. Genusutbildningen är nu avslutad. Observationer av varandra har känts bra och medvetenheten hos personalen har höjts. Arbetslaget vill fortsätta att hjälpa varandra att få syn på omedvetna icke önskvärda genusmönster i arbetet med barnen. Främjande insatser gällande kränkande behandling: Det fungerar bättre ute på raster och vid busskön efter att vi ökat antalet värdar ute med eleverna. Trygghetsgruppen som från början bestod av tre personal har minskat detta läsår från tre till två och den schemalagda tiden för arbetet är nu bara 1 tim från att tidigare varit 1,5 tim. Det är den tid som inryms i schemat idag. Det uppstår många konflikter på rasterna och många elever har svårt att se sin roll i det som händer. Det är framförallt vid bollspel som bråken uppstår. En av rastvärdarna måste alltid finnas där spel pågår. Fadderverksamheten har fallit på grund av att några elever i åk 2 inte klarade uppgiften att ta hand om de yngre och vara goda förebilder. Främjande insatser funktionshinder: Vi har samtalat om elevers specifika behov pga. funktionsnedsättningar men filmen om ADHD har vi ännu inte sett. Främjande arbete etnisk tillhörighet: Här har inte mycket blivit gjort. Vår strävan att engagera föräldrar till barn med annan etnisk tillhörighet kvarstår. Främjande arbete sexuell läggning: Vi hade planer på att använda Pia Linderbaums barnböcker för att beröra ämnet sexuell läggning. Det hann vi inte med utan tar det Förebyggande trygghetsarbete: Eleverna har varit mycket engagerade i likabehandlingsarbetet. De väntar spänt på att få representera klassen på elevrådet och ser fram emot att få lägga fram sina egna och klassens synpunkter. Vi har kommit till rätta med problemen som uppstod i bussköerna och där är nu lugnt. I kapprummen är det nu bättre och vi fortsätter att ha vuxna där när alla skall ut eller in från rast. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vid APT-träffar i slutet av HT-14 och vid en planeringsdag i januari Vid trygghetsvandringar och genom enkäter för eleverna. Incito-undersökningar för elever, personal och föräldrar. Vid klassmöten/skolmöten och föräldramöten. Några få kränkningsärenden har dokumenterats. för att årets plan utvärderas Rektor Marie Plomér Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön. Kränkande behandling, Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Ingen elev på skolan får vara utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av sitt kön. Vår skola skall aktivt verka för att främja flickor och pojkars lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Vi vill ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. Vi vill också skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. 2/7

3 "Vi följer upp genom en fråga i föräldraenkäten och i trivselenkäter för elever. Erfarenhetsutbyte och gemensam utvärdering sker regelbundet vid Arbetsplatsträffat (APT). Den centrala fortbildningen är nu avslutad och medvetenheten har höjts. Arbetet fortsätter nu i arbetslaget genom egna spaningar vad gäller det talutrymme som ges i klasserna/grupperna, tonlägen hos personal, kroppsspråk m.m. Personalen hjälper varandra med iaktagelser av omedvetna uttryck. Uppföljning sker kontinuerligt under året via enkäter och vid APT-träffar. All pedagogisk personal. Arbetet pågår under hela läsåret. Arbete för att få bukt med kränkande behandling Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Alla elever skall känna sig trygga i Nybo skola och fritidshem. De skall också veta vem de skall gå till om de känner sig kränkta eller trakasserade. All personal i skola och fritids skall samarbeta för att skapa en trygg miljö för barnen. Uppföljning kontinuerligt vid Arbetsenhetskonferenser och APt-träffar. Genom enkäter för elever, föräldrar o personal och vid utvecklingssamtal. Vuxna skall alltid finnas i närheten av där barnen är, såväl inne som utomhus. Vi har ett schema för såväl rastvärdar som matvärdar och bussvärdar. Utomhus bär dessa personer västar för att vara väl synliga för barnen. Antalet rastvärdar är nu tre. Trygghetsgrupp: Nybo skola har en gemensam Trygghetsgrupp består nu av två pedagoger, en från fritids och en från skolan. De har i sitt schema ca en timme/vecka för elevsamtal, utredningar samt för att planera och utföra trygghetsvandringar. Trygghetsarbetet är absolut nödvändigt för att hjälpa/lära barnen konflikthantering. Social träning/livskunskap: Grupp- och elevstärkande övningar sker regelbundet i såväl klasserna under lektionstid som på fritidstid, ibland i enkönade grupper. Pedagogerna i Nybo skola och fritids. Ständigt pågående Främja likabehandling oavsett Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Vår skola skall underlätta för elever som har funktionsnedsättningar, både praktiskt och i fråga om attityd och förhållningssätt. Vi vill i möjligaste mån skapa individuella lösningar för att möjliggöra allas delaktighet oavsett funktionsnedsättning. 3/7

4 Uppföljning via enkäter, elevintervjuer, föräldraträffar och APT-träffar. Vi skall öka personalens kunskap om vad ett liv med funktionsnedsättning innebär. Det skall ske genom att vi har gemensamma diskussioner om elevers olika behov och hur vi bemöter dem. Vi skall också tillsammans titta på filmen ADHD. Ny personal som inte har läst boken "100 % fördomar" skall läsa den. Alla pedagoger har eget ansvar för att förkovra sig. Senast Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Vi skall bättre ta tillvara elevers olika traditioner t.ex. religiösa högtider och matkultur. Vi bjuder in och engagerar föräldrar till barn från andra kulturer. Alla berörda pedagoger. Arbetet pågår under hela året. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning. Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan. Vi skall arbeta för att få eleverna att sluta använda könsord mot varandra. Personalen läser 100% fördomar och annan litteratur. Vi skall arbeta strukturerat för att synliggöra vilket språk eleverna använder till varandra. Barnböcker av Pia Linderbaum skall användas. All pedagogisk personal. Arbetet fortlöper hela året. Kartläggning Kartläggningsmetoder Trygghetsvandringar Vi fotograferar och noterar det barnen tar upp under rundvandringen. Eleverna i åk 2 sammanställer resultatet tillsammans med trygghetsgruppen och klasslärare. I sammanställningen värderar tvåorna vilka platser de upplever som viktigast att åtgärda. Åtgärder diskuteras och presenteras sedan på ett stormöte. Trivselsamtal - varje elev ges minst 1 tillfälle/läsår till enskilt samtal någon pedagog eller med skolsköterskan Trygghetsintervju - enskilda samtal med personal från Trygghetsgruppen 4/7

5 Trivselenkäter Incito-enkäter som vänder sig till elever, vårdnadshavare och personal. Utvecklingssamtal 1 gång/termin där frågor om trygghet och trivsel tas upp. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Etnisk tillhörighet Hur eleverna har involverats i kartläggningen Samtliga elever har deltagit i trygghetsvandringarna. Eleverna i åk 2 sammanställer resultatet tillsammans med trygghetsgruppen och klasslärare. I sammanställningen värderar tvåorna vilka platser de upplever som viktigast att åtgärda. Åtgärder diskuteras och presenteras sedan på ett stormöte. Vid samtal och intervjuer med varje barn enskilt beskriver de sin uppfattning om hur det är på skolan och på fritids. Eleverna har besvarat en trivselenkät. Vid klassråd och vid stormöten går man igenom resultat av trivselundersökningar och diskuterar åtgärder. Eleverna har under utvecklingssamtalet fått frågor om trygghet och trivsel. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har besvarat en trivselenkät. Resultatet har sedan diskuterats vid APT-träffar. Under kompetensutvecklingsdagar där all personal deltar förs diskussion om trygghetsarbetet. Resultat och analys Föräldraenkäter: "Mitt barn blir respekterat i skolan" 7,9 (skala 1-10) (en nedgång, förra årets siffra var 8.0). "Mitt barn känner sig respekterat av sina kamrater" 8, (en uppgång, förra årets siffra var 7,6) "Mitt barn trivs på fritids" 8,2 (en uppgång, förra årets siffra var 7,5) Elevenkäten: Skola: Ja Ibland Nej Känner du dig trygg i skolan? 61% 31% 8% Lyssnar de vuxna på dig? 70% 29% 1% Lyssnar kamraterna på dig? 63% 33% 4% Fritids: Känner du dig trygg på fritids? 62% 35% 3% Vi har problem med att få in enkätsvar från föräldrarna, endast 28% har svarat. De kan svara på enkäten via internet från hemmet men erbjuds också att göra det i samband med hämtning eller lämning på fritids. Siffrorna på elevernas känsla av trygghet känns skrämmande låga. Våra elever är unga, 6-8 år, och vi vet att när man frågar dem om de känner sig trygga i skolan så refererar de ofta till den sista händelsen när någon bråkade. Trots att vi utökat antalet rastvärdar tycks eleverna inte känna sig trygga. Vi kommer att jobba med begreppet trygghet för att förstå vad eleverna lägger in i det. Vi har ett fåtal elever som skapar otrygghet för många. Det startar ofta vid busshållplatsen nära hemmet och fortsätter sedan på bussen, i skolan och på fritids. Dessa elever lyssnar inte när man säger Stopp! Vi har kopplat in skolpsykolog och skolkurator och arbetslaget får handledning för att komma till rätta med problemen. Under en period hade vi organiserade rastlekar för eleverna. Det var mycket bra för de elever som har svårt att hitta kamrater/aktiviteter på rasterna. Det dog ut främst för att så få av eleverna deltog i de organiserade lekarna och rastvärden behöver vara där eleverna är. Förebyggande åtgärder Trygghetsåtgärder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Vi vill få barnen att respektera varandra och varandras ägodelar. Ingen får förstöra något för en kamrat eller ta saker som tillhör någon annan. Utvärdering sker vid klassråd och APT-träffar. 5/7

6 Pedagogerna skall finnas med i kapprummen före och efter rast för att öka tryggheten. Utvärdering sker vid klassråd och utvecklingssamtal. Alla barn skall ha roligt på rasten och stöd skall ges till de elever som har svårt att komma med i lekarna. Organiserad rastaktivitet skall erbjudas under en vecka i början av höstterminen. Utvärdering sker vid klassråd, utvecklingssamtal och via enkätfrågor. Åtgärd Samtal med eleverna vid klassråd och stormöten om mitt och ditt och respekten för andra. Gemensamt arbete för att få bort fula tilltalsord och retningar. Pedagogerna dröjer kvar i kapprummen tills alla elever kommit ut på rast och finns där även när eleverna kommer in. Bjuder in representanter för skolskjutsarna till morgonmöten. Undersöker möjligheter till att bjuda in chaufförer till klassråd. Trivselregler utvärderas och arbetas om tillsammans med eleverna i klassråd och elevråd. Motivera åtgärd Stölder och förstörelse av andras ägodelar har förekommit. Elever har uttryckt att det känns otryggt i kapprummen när ingen vuxen finns där. Hoppas därmed att retningar och fula ord skall minska. En del elever känner sig otrygga på skolbussarna och konflikter uppstår. Samtliga pedagoger Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Alla elever skall känna sig trygga i Nybo skola och fritidshem. De skall också veta vem de skall gå till om de känner sig kränkta eller trakasserade. All personal i skola och fritids skall samarbeta för att skapa en trygg miljö för barnen. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vuxna skall alltid finnas i närheten av där barnen är, såväl inne som utomhus. Vi har ett schema för såväl rastvärdar som matvärdar och bussvärdar. Utomhus bär dessa personer västar för att vara väl synliga för barnen. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Trygghetsgruppen: VT-14 Viola Iggström, Annika Träffe Samtliga klasslärare Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Så snart skolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier och/eller kränkning har eller kan ha inträffat skall uppgifterna utredas. Den personal som först blir klar över att en kränkning kan ha ägt rum är ansvarig för att en utredning startar. Utredningen skall alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade och utföras i enrum. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Vårdnadshavare till elever som är inblandade bör informeras skyndsamt. 2. Trygghetsgruppen skall snarast informeras om det inträffade och de tar då tillsammans med klasslärarna ställning till hur de inblandades fortsatta dag i skolan skall utformas. 3. Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig trakasserierna och/eller kränkningen är och om anmälan till Socialtjänst, Polis eller Arbetsmiljöverket skall göras. Rektor står för denna anmälan och en kopia lämnas till föräldrarna. 4. Det är viktigt att åtgärder sätts in genast och de inblandade får inte lämnas ensamma. 5. Åtgärder skall grundas på utredningen av vad som skett i det enskilda fallet och bör som regel riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den/de som utövat trakasserierna och/eller kränkningen,. 6. Åtgärder på individnivå bör syfta till att avhjälpa akuta situationer liksom att finna mer långsiktiga lösningar. Vid behov skall ett 6/7

7 åtgärdsprogram upprättas för den utsatte såväl som för den/de som utfört trakasserierna och/eller kränkningen. Eleven och dennes vårdnadshavare skall ges tillfälle att medverka vid upprättandet av åtgärdsprogrammet. Rutiner för uppföljning 1. Den som utrett händelsen måste följa upp den de närmaste dagarna efter att den ägt rum. 2. Skolsköterskan bör vid allvarliga fall under den närmaste veckan undersöka om det kvarstår behov av ytterligare hjälp. Efter en månad gör skolsköterskan en uppföljning för att se om några problem kvarstår. 3. Utifrån de enskilda fallen bör alltid överväganden göras om åtgärder också bör vidtas i syfte att förändra förhållanden på grupp- och skolnivå. Ärendet lämnas då till den lokala Elevhälsan. Rutiner för dokumentation Utredningen skall dokumenteras på därför avsedd blankett och sedan arkiveras. Utredningen bör allsidigt och kortfattat belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Om personal misstänks för kränkning av en elev bör rektor ansvara för utredningen liksom om elev kränker personal. Ansvarsförhållande 1. Den som får kännedom om att en kränkning har skett måste starta en utredning eller genast lämna över ärendet till klassföreståndaren eller någon med ansvar för fritidsgruppen som startar en utredning och dokumenterar den på blanketten "Utredning av trakasserier eller annan kränkande behandling". 2. Den som startat utredningen ansvarar även för att en uppföljning görs. 3. Är det en personal som utfört kränkningen lämnas ärendet till rektor som ansvarar för utredningen. 7/7