Borrby Skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Borrby Skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6 och fritidshem Läsår 2016/2017 1/10

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6 och fritidshem a för planen Rektor: Dennis Hjelmström Socionom: Carina Burman Kurator: Gun-Marie Karlsson Vår vision Borrby skolans vision för likabehandlingsarbetet är att skapa en miljö där alla vuxna känner och tar ansvar för skolans elever. Alla ska känna sig trygga och välkomna till skolan. Vi vill skapa ett öppet klimat där alla tillåts vara sig själva. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Elevernas delaktighet Eleverna ska få komma med synpunkter genom trivselundersökningar, elevråd/klassråd/mentorstid. Enkäter går ut till skolrespektive fritidsverksamhet en gång per termin. Trygghetsteamet kommer arbeta gemensamt med eleverna ute i klasserna för att få dem mer delaktiga. Fokus under året kommer vara att ytterligare öka elevernas delaktighet i likabehandlingsarbetet. Vårdnadshavarnas delaktighet Vid föräldramöte uppmanas föräldrarna att ta del av planen. Planen är tillgänglig för föräldrarna i pappersform och digitalt. Personalens delaktighet Varje anställd har tillgång till likabehandlingsplanen. Varje nyanställd och vikarie ska delges informationen. Samtliga arbetslag kommer vara delaktiga i likabehandlingsarbetet. Deras tankar och förslag kommer att sammanställas av trygghetsteamet. Förankring av planen Planen ska förankras bland elever, vårdnadshavare och personal via elevråd, klassråd, hemsidan och föräldraföreningen samt genom skolans arbetslag. Lärarna ska i klassen gå igenom planen och diskutera med eleverna. Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument. 2/10

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering har gjort via enkäter under läsåret till både elever och personal. Sammanställning har gjorts av trygghetsteamet och lämnats till rektor. Resultatet är en del av den nya likabehandlingsplanen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Elever, personal och skolledning. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utvärderingsresultatet visar att man måste fortsätta arbetet kring rasterna då det sker flest kränkningar där. Vuxennärvaro är avgörande såsom att vuxen ska finnas på fotbollsplanen vid varje rast. Det framkommer att lågstadiet jobbat mer kring att få en tydlighet kring vad rastvärden ska göra och var hen ska befinna sig under rasten. En svårighet för mellanstadiets personal är att det är färre personal som ska täcka en stor skolgård. Vid utvärdering av rasterna är det tydligt att de organiserade rastaktiviteterna varit otillräckliga och detta måste skolan åtgärda för att minska kränkningar mellan eleverna. Analys av kränkningsanmälningar påvisar att dokumentation och utredningar ibland är bristfälliga. Under läsåret arbetade trygghetsteamet med att handleda och utbilda personal i dokumentation och utredning. Vidare gjordes en lathund för tillvägagångssätt vid kränkning. Personal och elever har påtalat att det råder mycket oklarheter kring gemensamma regler och förhållningssätt på skolan. Detta har bland annat medfört att konflikter uppstått om vad som gäller och har ibland övergått i maktkamp mellan elev och vuxen. Detta måste skolan arbeta vidare med. Vid gemensamma aktiviteter på skolan såsom fotbollsdag under vårterminen påverkades många elever negativt på grund av avbrott i de vardagliga rutinerna. Aktiviteterna blev därmed ej tillgängliga för alla elever. Ett utvecklingsområde är att se över gemensamma aktiviteter så att dessa blir tillgängliga för alla oavsett ålder, etnicitet, kön eller funktionsnedsättning. Eleverna besvarade trivselenkät under mars/april Av materialet framgick att elevernas trivsel i klasserna var lägre än förväntat. Under samtal med eleverna framkom det från någon klass att det inte fanns något tillåtande klimat, att man inte fick skratta eller hade svårt att stå för sina åsikter. Eleverna upplevde att man blev skrattad åt. I en klass på lågstadiet berättade eleverna att språkbruket var oacceptabelt och man sa grova saker till varandra. I samma klass upplevde 90% av eleverna att ljudnivån var för hög. Under oktober månad genomfördes en enkät riktad till personalen på skolan. Syftet var att utvärdera den tidigare likabehandlingsplanen. Svarsfrekvensen var låg. Som positivt framkom arbetet med FN-dagen/barnkonventionen där hela skolan arbetat på samma tema kring barnkonventionen/barns rätt och diskrimineringsgrunderna. Något som skolan dock måste arbeta vidare med är de demokratiska processerna där bland annat klassråd ej genomförts i alla klasserna. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärdering av planen ska ske skriftligen av personalen i slutet av vårterminen. Synpunkter tas in från elevråd, klassråd och vårdnadshavare. Trivselenkät går ut en gång per termin till eleverna som sedan utvärderas. Resultatet sammanställs av trygghetsteamet tillsammans med rektor. för att årets plan utvärderas Carina Burman/Gun-Marie Karlsson 3/10

4 Främjande insatser er för att främja likabehandling Kränkande behandling Alla elever ska känna sig lika mycket värda och känna sig välkomna och trygga i skolan. Uppföljning görs i form av elevenkät där det finns frågor kring trygghet på skolan, om det finns vuxna att prata med, hur man upplever rasterna. Vidare görs uppföljning i form av enskilda samtal, klassråd, diskussioner i elevråd samt i arbetslagen. Likabehandlingsplanen gås igenom i respektive klass vid terminsstart för att sedan fortsätta arbetet kontinuerligt. Samtliga arbetslag ska arbeta mer strukturerat kring rasterna och fortsätta utveckla rastaktiviteter. Socionom ska tillsammans med fritidspersonalen och elever utveckla och strukturera upp rasterna med olika aktiviteter. Trivselkamraterna arbetar aktivt tillsammans med skolans kurator och socionom för att förbättra elevinflytandet och ta vara på elevernas önskemål och ideér när det gäller trivsel, trygghet och hur skolgården ska utformas. Trygghetsteamet fortsätter att ge elever information om hur de själva ska agera när de blir utsatta för kränkande behandling. Skolan har anställt socionom för att på heltid arbeta med att utveckla och stärka likabehandlingsarbetet. All personal på skolan Arbetet pågår under hela läsåret. Värdegrundsarbete och främjande av likabehandling Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Arbetet ska utgå ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Vi vill identifiera och stärka de positiva förutsättningar som finns för detta i verksamheten. Detta värdegrundsarbete ska syfta till att förankra respekten för människors lika värde samt utveckla en skolmiljö där alla elever kan känna sig trygga och utvecklas. Skolan arbetar med värdegrund och förhållningssätt i samband med skolstarten. Trivselregler och åtgärder för hur personalen hanterar konflikter, diskriminering och kränkande behandling gås igenom med personal och elever. En arbetsgrupp håller på att sammanställa gemensamma regler som ska gälla på vår skola. Eleverna är också delaktiga i denna process. Alla elever ska få klart för sig vad diskriminering och kränkande behandling är och att vi inte tillåter detta i någon form. Diskussioner kring värdegrundsfrågor ska ske kontinuerligt i den ordinarie undervisningen, i trygghetsteam och i enskilda samtal med elever. Under höstterminen driver socionom och kurator projekt kring barnkonventionen kopplat till FN-dagen. Syftet med insatsen är att belysa alla barns rätt och att aktivt jobba med dessa frågor i klasserna. All personal på skolan Arbetet fortsätter och pågår under hela läsåret 4/10

5 Främja likabehandling oavsett kön Kön Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Löpande pedagogiska diskussioner runt jämställdhetsperspektivet ska ingå i planeringen av vår undervisning, utifrån vårt ledarskap, vid val av läromedel och aktiviteter. Tillsammans med eleverna diskuteras vilka fördomar och stereotypa föreställningar om kön som kan förekomma i media eller läromedel. Arbetet sker utifrån elevernas ålder och mognad. All personal på skolan Kontinuerligt arbete under hela läsåret Främja likabehandling oavsett könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Eleverna ska inte känna sig begränsade av invanda normer och könsmönster. Samtal i elevgrupper om respekt för hur man uttrycker sin könsidentitet med exempel smink, kläder, frisyr. erna följs upp i arbetslagen. Personal i skola och fritidshem Arbetet pågår under hela läsåret Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Sexuell läggning Eleverna ska ha kännedom om och respektera att människor kan ha olika sexuell läggning. Samtal och diskussioner förs som en del i undervisningen utifrån elevernas ålder och mognad. Undervisande lärare /10

6 Främja likabehandling oavsett funktionsförmåga Funktionsnedsättning Skapa ökad förståelse för elever med funktionsnedsättning bland personal och elever på skolan. Skolan ska var tillgänglig för alla oavsett funktionsförmåga. Ge alla elever förutsättningar för att utvecklas oavsett funktionsförmåga. erna följs upp löpande av det lokala elevhälsoteamet, skolledning och trygghetsteam. Successiv utbildning för personal, både internt och externt. Handledning för utvalda personalgrupper. Personalen ska arbeta med hjälp av värderingsverktyg för tillgänglig utbildning, SPSM (specialpedagogiska skolmyndigheten). Elever ska ges extra stöd i undervisningen och pedagogiska hjälpmedel där det behövs. Anpassa gemensamma aktiviteter och hur de utformas så att alla elever kan delta. Aktivt värdegrundsarbete bland eleverna i det dagliga arbetet. Eleverna är med och driver processen kring sin fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö. Skolledning, lokala elevhälsan, trygghetsteam, skol- och fritidshemspersonal Arbetet ska pågå hela året Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen ej blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Elever ska känna till religionsfrihet och vad detta innebär samt känna till att det finns olika religioner. Uppföljning kommer att ske i form av utvärdering med personal. I framförallt svenska och SO läser och bearbetar eleverna litteratur som tar upp frågor kring etnicitet/religion/trosuppfattning. Resultatet följs upp genom olika bedömningar av undervisande lärare. Undervisande lärare, socionom/kurator och skolledning Arbetet pågår hela läsåret 6/10

7 Främja likabehandling oavsett ålder Ålder Att främja gemenskap och samarbete mellan alla elever på skolan. Skoljoggen Talangjakt Tema FN-dagen/barnkonventionen Elevens val, blandas åldrar utifrån intresse Gemensam skolgård, rastaktiviteter för alla åldrar, fritidsverksamhet i blandade åldersgrupper. Löpande klassrumsaktiviter där äldre elever integreras med yngre. All skolans personal Pågår hela läsåret Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Motverka etnocentriskt tänkande. Etnisk tillhörighet och bakgrund ska inte spela någon roll för hur man bemöts. Att i undervisningen lyfta fram och ta till vara elevernas egna erfarenheter och kunskaper om olika etniska tillhörigheter. De elever som vill dela med sig av andra kulturella händelser än det traditionellt svenska ska uppmuntras till detta. Hela skolans personal Arbetet sker under hela låsåret 7/10

8 Kartläggning Kartläggningsmetoder Alla elever på skolan får svara på trivselenkäter som genomförs av trygghetsteamet. De yngre barnen får åldersanpassat material. Syftet är att få information om stämningen på skolan, arbetsklimatet, otrygga platser och om kränkningar och trakasserier. Trygghetsteam tillsammans med rektor ska analysera anmälningar till huvudman samt utredningar kring kränkande behandling. I samtal med elevrådsrepresentanter och trivselkamrater diskuterar vi stämningen på skolan, arbetsklimatet samt otrygga platser. Skolan har anställt en socionom på heltid för arbete kring likabehandling. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har besvarat en enkät. Eleverna har själva lyft problematik i elevrådet/klassråd/mentorstid. Elevinflytande tas även in via trivselkamraterna som har regelbundna träffar med likabehandlingsteamet. Hur personalen har involverats i kartläggningen Arbetslagen har fått resultaten av kartläggningen för att sedan diskutera åtgärder i respektive klasser samt i arbetslagen. Trygghetsteamet bevakar och samordnar dessa frågor samt sammanställer och analyserar enkätsvaren. Personalen får ta del av sammanställningen. Undervisande lärare återkopplar sammanställningen för eleverna och resultaten diskuteras i elevråd/klassråd/mentorstid. Schemalagda rastvärdar täcker in elevernas skoldag. Genom detta arbete får vi god insikt i vad som händer på skolgården och vad vi behöver arbeta med. Resultat och analys Trygghetsteamet har genomfört enkäter med alla elever på skolan. På lågstadiet har trygghetsteamet gått igenom resultatet i klasserna, med mentor samt i smågrupper. Enkäterna i sig anses inte ge en heltäckande bild men tillsammans med elevsamtal i grupper, elevråd samt trivselkamrater ger det en samlad bild av trivsel och trygghet på skolan. Förbättringsområden som skolan behöver och kommer jobba vidare med under läsåret är en ökad tillgänglighet för alla. 8/10

9 Förebyggande åtgärder Aktivt arbeta för en tillgänglig skola för alla Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Social tillgänglighet under skoldagens alla situationer (lektioner, raster etc). Det skall inte ske kränkande behandling på skolan. Det skall inte ske kränkningar/diskriminering av något slag. Uppföljning sker regelbundet av trygghetsteamet genom analys av kränkningsanmälningar samt enkätsvar. Uppföljning sker även på arbetslagsmöten, klassråd/elevråd/mentorstid samt i möten med trivselkamrater. Åtgärd Vi förstärker med personal på rasterna och förbättrar rastaktiviteterna. Trygghetsteamet tillsammans med trivselkamraterna bjuder in samhällsbyggnadskontoret för att diskutera förbättringar av skolans utemiljö. Personalen ska arbeta med SPSMs "värderingsverktyg för tillgänglig utbildning". Skolan har anställt socionom på heltid för arbete kring likabehandling. Ljudabsorbenter sätts succesivt in i alla klassrum/grupprum för att förbättra arbetsmiljön. Motivera åtgärd Utifrån trivselenkäten, kränkningsärenden samt observationer kan vi se att åtgärder krävs. Kränkningar förekommer främst på raster, i 4-6 kapprum och korridor. Eleverna har identifierat flera platser på skolan och skolgården som en otrygg plats att vara på. När rastaktiviteterna har skett har antalet kränkningar sjunkit och stämningen på skolan har varit lugnare. Att dessutom ge information till de lägre årskurserna innan rast om vilka aktiviteter som kommer ske har visat sig vara bra. Vi vill utveckla detta. I enkätsvaren framgår att många elever upplever ljudnivån som för hög. All personal på skolan samt rektor /10

10 Rutiner för akuta situationer Policy Borrby skola accepterar inte någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Detta gäller alla, elever, personal och föräldrar. Elev som känner sig utsatt för diskriminering eller kränkande behandling skall själv, eller med stöd av vårdnadshavare, med förtroende vända sig till personalen, skolsköterskan, kurator eller skolledningen. Det är varje elevs uppdrag att medverka till goda arbetsförhållanden. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen skall ha god uppsikt över eleverna under lektionsfri tid, tillexempel genom ett rastvärdsschema som baserar sig på kunskap om vilka platser som eleverna upplever som otrygga. I klassrumssituationer finns oftast två personal för att se alla elever. Trygghetsteamet arbetar förebyggande. Skolan undersöker regelbundet genom trivselenkäter och i möten med eleverna om det finns elever som är utsatta för trakasserier och kränkande behandling. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Eleven ska främst vända sig till sin mentor. Eleven kan förutom mentor vända sig till skolans kurator/socionom, fritidspersonal, skolsköterska, rektor och övrig personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Den personal som först får kännedom om kränkning informerar rektor om kränkningarna/trakasserierna och anmälan görs av rektor till huvudman. Utredning startas av den som bevittnat händelsen. Utredaren gör en skyndsam utredning av vad som hänt. Utredaren gör en bedömning om vilka åtgärder som behövs. Utredaren följer upp ärendet inom 2 veckor. Om inte kränkningarna/trakasserierna har upphört så tar utredaren hjälp av trygghetsteamet och ev rektor. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal När rektor får kännedom om att en elev kränks av personal så startar rektor en utredning. Rektor kontaktar även personalkontoret för kännedom och rådfrågning. Rutiner för uppföljning Utredaren ska inom 2 veckor har gjort en uppföljning. Trygghetsteamet följer upp de ärenden som inkommer och tar vid när kränkningar återupprepas. Rutiner för dokumentation Rektor anmäler till huvudman och vald utredare dokumenterar i hänvisad blankett. Ansvarsförhållande Enligt skollagen är all personal som får kännedom om att en elev blivit utsatt för kränkande behandling i skolan skyldig att anmäla detta till rektor. Rektor ansvarar för att anmälan till huvudman görs. Utredaren ansvarar för utredning, åtgärder och uppföljning. Trygghetsteamet stöttar utredaren om kränkningarna inte upphört. 10/10