Systematiskt kvalitetsarbete Sörgårdens förskola Förskolechef
|
|
- Lisa Svensson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Systematiskt kvalitetsarbete Sörgårdens förskola Förskolechef 1
2 2
3 Innehåll 1 Uppföljning, utvärdering och utveckling (kap.2.6 Lpfö 98 reviderad 2010) 4 2 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts för att förbättra verksamheten. 5 3 Förutsättningar Barn Personal Ekonomiska resurser Materiella resurser Arbetet i verksamheten Normer och värden Våra prioriterade mål inom normer och värden (Lpfö 2.1) : Utveckling och lärande Våra mål inom utveckling och lärande (Lpfö 2.2): Barns inflytande Våra prioriterade mål inom barns inflytande (Lpfö 2.3) : Redovisning av arbetet för barn i behov av särskilt stöd Resurser: Organisering av stödet och lärandet: Personalens kompetens och tillgänglighet: Redovisning av genomförda åtgärder för anpassning av miljön för barn med olika förutsättningar(t.ex. funktionshinder)? I vilken utsträckning barn i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver? I vilken utsträckning upprättas handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd? Resultat attitydundersökning 14 6 Förskolechefens helhetsbedömning 17 3
4 1 Uppföljning, utvärdering och utveckling (kap.2.6 Lpfö 98 reviderad 2010) Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera 4
5 kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. 2 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts för att förbättra verksamheten. Förskolan har börjat använda Lotusdiagrammet som planeringsverktyg. Tid för reflektion i arbetslaget har lagts in. Språklådorna och den nya tekniken med Ipad och den interaktiva tavlan har varit till stor hjälp i det pedagogiska arbetet. 3 Förutsättningar 3.1 Barn Avstämningsdatum 15/ / / / /2013 Antalet inskrivna barn Antalet barn med annat modersmål än svenska Antalet barn med annat modersmål än svenska som får modersmålstöd i förskolan Antalet förskoleavdelningar Antalet tillsynstimmar per barngrupp och vecka ,97 661,15 Genomsnittligt barnantal per grupp Avstämningsdatum:15/10 5
6 Kommentar/analys: Den 15/10 hade vi 19 förskolebarn inskrivna på Sörgården i maj -13 har vi 24 barn. Tillsynstimmarna har ökat från 661 till 784. Vi har ett stort tryck på förskoleplatser i hela vårt rektorsområde. Av de fem barnen med annat modersmål fick de tre romska barnen modersmål. De ryska och tyska barnen fick vara utan stöd. 3.2 Personal Avstämningsdatum 15/ / / / /2013 Antalet årsarbetare 2,75 2,39 2,67 2,77 Antalet inskrivna barn per årsarbetare på förskolan Andel årsarbetare med behörighet som förskollärare Antal förskollärare med specialpedagogisk utbildning omfattande minst 90 p 6,18 6,28 5,99 6,86 60 % 74 % 60 % 72 % Kommentar/analys: Här redovisas endast personal inom förskolan. Sörgården har en integrerad fritidshemsverksamhet också. 3.3 Ekonomiska resurser Kostnad per tillsynstimma(exkl. lokalkostnader) 53,16 59,81 49,47 49,00 Resultat: Kostnaden per tillsyns timma har minskat om man ser över tid Kommentar /analys: Barnantalet i grupperna har ökat. Kraven på personalen har ökat och de känner sig ofta otillräckliga. På en liten förskola med bara en avdelning är man också mer sårbar. Det är svårt att med befintlig personal täcka dagen med långa öppettider. Det innebär ensamarbete tidiga morgnar och sena eftermiddagar. Det kan emellanåt kännas otryckt för pedagogerna. Föräldrar i vårt rektorsområde påpekar det stora barnantalet på förskolorna och ifrågasätter om vi har tillräckligt med personal Åtgärder för fortsatt utveckling: Vi behöver ökat personaltätheten i våra förskolor. Arbeta för alla barn som har rätt till modersmålsstöd får det. 6
7 3.4 Materiella resurser Förskolan är inrymd i en gammal lärarbostad och är inte ändamålsenlig för förskoleverksamhet. De två våningsplanen gör att det är svårt att överblicka. Utemiljön är sliten och behöver en översyn. Staketet runt förskolan är inte säkert. Sammanfattande resultat (starka och svaga sidor): Lokalerna i sig är väldigt dåliga och slitna. Det är svårarbetade lokaler med dålig överblick. Däremot är vi nöjda med vår inredning och det mesta vårt material. Enligt brandsyn får ett begränsat antal vistas på andra våningen. Förskolan är i stort behov av renovering. I avvaktan på den översyn som görs av lokaler i kommunen får inga reparationer göras. Ritningar är på gång att tas fram för en förskola i Sjötoftaskolans lokaler. Vi avvaktar ett beslut att börja renoveringen. Staketet som finns runt förskolan har för stora maskor vilket gör att barnen lätt kan klättra över. Det behöver snarast åtgärdas då genomfartsleden genom samhället går precis utanför förskolan. Analys: I väntan på utredningen angående kommunens lokaler måste pedagogerna utvärdera och utveckla inomhus och utomhusmiljön så att den passar alla barns intresse och behov. En översyn över lokalerna är nödvändigt Åtgärder för fortsatt utveckling: I samråd med samhällsbygg ta fram en lokalplan för nya lokaler 7
8 Kommentar/analys: Föräldrarna ser inte verksamheten på samma sätt som vi, kanske därför deras betyg på utegården blir bättre än vad vi ger den. Det är svårt med överblick av gården då huset ligger mitt på tomten. Åtgärder för fortsatt utveckling: Nytt material på gården samt en bättre planering. Kommentar/analys: Vi tror att en del föräldrarna tycker att det är mysigt att förskolan är belägen i ett hus. De ser inte den svårarbetade och svåröverblickbara lokalerna med samma ögon som pedagogerna. Åtgärder för fortsatt utveckling: Vi kommer att byta lokal inom en snar framtid. 4 Arbetet i verksamheten 4.1 Normer och värden Våra prioriterade mål inom normer och värden (Lpfö 2.1) : öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, 8
9 förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Åtgärder/ insatser för att nå målet (kortfattad beskrivning) Varje mål redovisas för sig: Förskolan har köpt ett nytt material Vännerna i kungaskogen som pedagogerna har arbetat med under läsåret. Materialet är en hjälp i arbetet med normer och värden. Resultat: Barnen vågar uttrycka sig, prata med och inför andra och vågar visa sina känslor. Barnen vågar framföra egna tankar och åsikter. Barnen lyssnar på varandra och är öppna för andras idéer Barnen visar att de är rädda om varandra, vår natur och miljö Barnen accepterar olikheter Barnen lyssnar på och tar till sig andras åsikter. Barnen kan se och sätta sig in i andra människors situation. Barnen har viljan att hjälpa till. Barnen har lärt sig dela med sej och visa medkänsla. Barnen är rädda om sina egna och andras saker. Barnen vet att de kan påverka sin vardag. Barnen tar ansvar för sina handlingar. Barnen har lärt sig säga nej till saker de inte vill. Barnen visar hänsyn till och förstår att människors behov är olika genom att de delar med sig i leken, tröstar och hjälper varandra i olika situationer. Måluppfyllelse: Pedagogernas arbete med målen inom normer och värden visar på att förskolan är på god väg. Analys Barnen har fått ökad kunskap. De kan ta till sig kunskapen och har en större förmåga att ha förståelse för andras känslor. Det är svårt att få färdiga arbeten att fungera som tänkt. Barnen är dock medvetna om vad som är rätt och fel men har svårt att rätta sig efter det när händelser dras till sin spets. Arbetet med normer och värden är däremot ett ständigt pågående arbete, oavsett ålder. Pedagogerna har haft många bra diskussioner med barnen om vad som hänt i sagan om vännerna. Så arbetet har trots svårigheter gett tänkt resultat. Det är svårt att tänka om när det inte blir riktigt som man planerat. Pedagoger vet hur de tänkt sig och vilka kopplingar de ser men barnen kanske har svårt att se det som pedagogerna ser. Pedagogerna kan ha svårt att frångå den tänkta vägen. Det är ett ständigt arbete med att få större förståelse för känslor och relationer. 9
10 Åtgärder för fortsatt utveckling: Arbetet med normer och värden löper som en röd tråd genom vår verksamhet. 4.2 Utveckling och lärande Våra mål inom utveckling och lärande (Lpfö 2.2): utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, Åtgärder/ insatser för att nå målet (kortfattad beskrivning) Varje mål redovisas för sig: Pedagogerna behöver arbeta mer med barnens förståelse för andra kulturer. Pedagogerna behöver arbeta aktivt med barnens språk och kommunikation och arbeta bredare så att de får med alla målen. Synliggöra skriftspråket i vardagen genom att göra texter synliga. Arbeta med att få in den nya tekniken i verksamheten. Strukturera upp sångstunden och vidareutveckla den. Resultat: Barnen är stolta över sig själva, sin familj och sitt ursprung. Barnet står för sina åsikter. Barnen är nyfikna och inspireras av miljön och varandra. Barnen väljer fritt aktivitet efter intresse och mognad. Barnen tror på sig själva, vet vad de kan och att de kan. Barnen vågar ta nya utmaningar. Barnen har kännedom om olika traditioner och högtider. Barnen har kännedom om sin egen och andras kulturer. Barnen kan leka enskilt och i grupp. Barnen följer och tar ansvar för gemensamma regler. Barnen talar och samtalar. Barnen berättar, återberättar och leker med orden. 10
11 Barnen har förståelse för andras argument kan bemöta dessa samt ställa frågor. Barnen använder sig av skriftspråk som krumelurer, klotter och symboler. Barnen förstår samband mellan skriftspråk och talade ord. Barnen förstår och använder sig av bilder, texter och symboler i samtal med andra. Barnen uttrycker sig genom bild och text. Barnen har förmåga att kompromissa och lyssna på varandra. Måluppfyllelse: Resultaten visar på att förskolan är på god väg i sin strävan att nå målen under Utveckling och lärande Analys Språket går framåt för de nya barnen. Även skriftspråket syns tydligt i barngruppen. En del barn har påbörjat läsning och en del börjat skriva bokstäver och ord. Ipaden och den interaktiva tavlan har en plats i vår vardag. Förståelse för andra kulturer blir så påtagligt varje dag så det arbetet har vi jobbat bra med. Likaså språk och kommunikation, För de barn som inte kan svenska har vi avsatt extra tid för språkträning. Däremot har vi tappat de barn som kan svenska men har ett annat modersmål. Modersmålsstöd är svårt att få ut till alla språk. Vi kan behöva uppmärksamma även de andra barnens modersmål. Skriftspråkets värld har vi synliggjort för barnen och flera av dem har verkligen tagit till sig det. Materialet vi får från Anne, talpedagogen, har hjälpt oss mycket. Vår nya teknik har fått en stor plats i vår verksamhet, både bland de små och stora barnen. På grund av att vi har så många barn samt många små så har sångstunden inte alltid fungerat riktigt bra. Vi har dock förnyat sångstunden något. Vårt arbete med lotusdiagrammen har hjälpt oss mycket i vårt pedagogiska arbete. Att sångstunden tappat lite det sista beror lite på att det varit svårt att få till exempelvis onsdagarna då Attnan är med och ska tolka. Ipaden och tavlan har också hjälpt oss att nå våra mål. Att vi faktiskt arbetat med det vi tänkt och koncentrerat oss på specifika områden har gjort att genomslaget blivit större. Åtgärder för fortsatt utveckling: Vi ska se till att försöka få med alla barns olika språk i verksamheten. Försöka få en djupare förståelse för andras kulturer. 11
12 4.3 Barns inflytande Våra prioriterade mål inom barns inflytande (Lpfö 2.3) : utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Åtgärder/insatser för att nå målen: Förskolan är i behov av hitta bra verktyg för att underlätta när vi gör pedagogiska dokumentationer och lära oss ställa reflekterande frågor till barnen Vi ska uppmuntra och ge barnen möjlighet att ta egna initiativ Resultat: Barnen vet att de kan påverka sin situation i förskolan. Barnen förstår att det är betydelsefullt att uttrycka sig på olika sätt genom att de får gehör för sina synpunkter och åsikter. Barnen förstår att det de gör och säger har betydelse för alla i omgivningen. Barnen förstår att det finns olika sätt att fatta beslut. Barnen har förståelse för och kan följa majoritetsbeslut. Barnen kan leka i olika gruppkonstellationer och delta i olika former av samarbete. Barnen är delaktiga i att arbeta fram regler och följer dessa. Måluppfyllelse: Förskolans arbete med barns inflytande har gett resultat. De är på god väg. Analys Vi lyssnar på barnen och deras önskan. De kommer med egna idéer och får ofta gehör. De har förståelse för att allt inte går då hela gruppen emellanåt ska tas hänsyn till. Den stora åldersspridningen i gruppen gör att alla idéer inte går att genomföra. Dessutom så fungerar det inte alltid rent organisationsmässigt. Vi har hittat bra verktyg för våra dokumentationer vilket har hjälpt oss mycket. Lotusdiagrammen underlättar för oss i vårt arbete. Överlag så har vårt dokumentationsarbete gått framåt, vi har bra pedagogiska dokumentationer samt bra arbete med dokumentationen till portfolierna. 12
13 Åtgärder för fortsatt utveckling: Vi ska fortsatta att analysera vårt arbete med vår dokumentation samt försöka få mer tid till samtal med barnen så att våra pedagogiska dokumentationer leder vidare. 4.4 Redovisning av arbetet för barn i behov av särskilt stöd Resurser: Vi har besök av en talpedagog en gång i veckan. Vi har dessutom en modersmålslärare som besöker oss en gång i veckan och som är med i barngruppen Organisering av stödet och lärandet: Talpedagogen tar med sig barnet/barnen för enskild undervisning. Vid något tillfälle har hon träffat hela gruppen Personalens kompetens och tillgänglighet: Vi har tillgång till en så kallad språklåda som byts ut med jämna mellanrum. Lådan använder vi i arbetet med barngruppen. Ipaden har hjälpt oss mycket i vårt arbete med språket vad gäller de barn med annat modersmål. Vanliga brädspel har även det underlättat i språkarbetet Redovisning av genomförda åtgärder för anpassning av miljön för barn med olika förutsättningar(t.ex. funktionshinder)? Vi har skrivit hälsningsfraser på alla våra barns modersmål. Vi har satt upp ord på saker runt om på förskolan samt att vi har en språklåda I vilken utsträckning barn i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver? Vi har lagt mycket fokus på språket och tagit hjälp av ramsor och rim samt sånger i samlingarna. Det kan dock vara svårt att få ut modersmålsstöd till alla barn I vilken utsträckning upprättas handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd? Talpedagog/specialpedagog har tagit fram en handlingsplan som vi ska använda oss av i fortsättningen. 13
14 Sammanfattande resultat: Vi har barn som gått framåt och avslutat sin enskilda undervisning. Det märks tydligt att barnens språk förbättrats. Analys: Vi har jobbat mycket med språket i år och det har gett resultat. Att låta de nyanlända barnen få lov att komma till förskolan under en längre tid varje dag, det skulle gynna deras språkutveckling. Åtgärder för fortsatt utveckling: Vi ska fortsätta att jobba med språket 5 Resultat attitydundersökning 14
15 15
16 Sammanfattande resultat: Sörgårdens förskolan har fått goda resultat i årets enkät till vårdnadshavarna i alla frågeställningar. Enkäten pekar på en hög trivsel och trygghet. Föräldrarna har stort förtoende för pedagogerna och anser att personalen tror på barnens förmågor. De upplever också att de har en god dialog med pedagogerna Analys: Pedagogerna har medvetet visat på läroplanmålen och på barnens lärande vid tamburkontakt, föräldramöten och vid utvecklingssamtalen. Detta har gett resultat vilket visar på hur nöjda vårdnadshavarna är med förskolan. 16
17 Åtgärder för fortsatt utveckling: Fortsätta det pågående arbetet. 6 Förskolechefens helhetsbedömning I vilken utsträckning har förskolan arbetat mot läroplanens mål att sträva mot: Förskolan arbetar i stor utsträckning mot läroplanens strävansmål Analys och bedömning av måluppfyllelsen Pedagogerna har arbetat medvetet med målen i läroplanen. De har kommit långt med den pedagogiska planeringen. De använder Lotusdiagrammet där de planerar sina teman, följer upp och utvärderar varje tema och visar på vilka läroplansmål som de arbetat med. De är noga med att följa planeringen som gjorts. De tar också med barnen i den pedagogiska dokumentationen där de får vara med och reflektera över arbetet de gjort. Åtgärder för fortsatt utveckling: Pedagogerna skall fortsätt det påbörjade arbetet 17
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Mobacken/Villan Ort Hammerdal Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Mobacken/Villans förskola Moviksgatan 1 83070 Hammerdal
Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd 6 2015/2016. Barn och utbildning
Arbetsplan Lillbergets förskola Avd 6 2015/2016 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet
Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan
Bulltofta förskola Lokal Arbetsplan Lokal arbetsplan Vår förskola Bulltofta förskola är en enavdelningsförskola på Kirseberg. Förskolan ligger mitt emot Bulltoftaskolan och har närhet till bland annat
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer
Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
Kvalitetsredovisning Läsår 2010-2011
Kvalitetsredovisning Läsår 2010-2011 Arbetsplats: Annebo förskola avd. Ekebo Arbetslag: Sara Lindström, Lena Narvefors och Johanna Karlsson Annebos gemensamma pedagogiska utgångspunkt På vår förskola vill
Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete
Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete Förskolans namn: Ansvarig förskolechef: Sörgårdens förskola nov-15. Kristine Johansson 9. Sammanställ och dokumentera Hur blev det? 8. Utvärdering av genomförda
Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan
Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande behandling.
Skolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Verksamhetsplan Vommedalens förskola 2014-2015
Verksamhetsplan Vommedalens förskola 2014-2015 Tillsammans skapar vi utveckling" Bakgrund och syfte Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser.
Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.
Likabehandlingsplan Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015. 1 Ansvariga Ansvariga för planen är pedagogerna och förskolechefen vid Vitå förskola Vår vision är En förskola för alla På Vitå
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Roma, Hogrän och Vänge förskolor, Roma förskoleområde Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete
Arbetsplan för Kometen
Köpings kommun Arbetsplan för Kometen Läsår 2015 2016 Lena Malmberg, Lotta Zilén 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem. Verksamheten
Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.
Likabehandlingsplan Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016. 1 Ansvariga Ansvariga för planen är pedagogerna och förskolechefen vid Vitå förskola. Vår vision är En förskola för alla På Vitå
Arbetsplan Årsunda förskola 2015-2016
Sandvikens kommun Arbetsplan Årsunda förskola 2015-2016 Kunskapsförvaltningen Datum Sidan 2(7) Arbetsplan för Årsunda förskola 2015 2016 Under läsåret 2014/15 förändrade Årsunda förskola delar av sitt
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen Ansvarig förskollärare Sandra M Karlsson
Avdelningsplan! för! Havet!
Avdelningsplan! för! Havet! Strumpans förskola! Verksamhetsår! 2015/2016! Grundfakta och förutsättningar - pedagoger, barngruppens sammansättning, lokaler och lärmiljö 39 barn på Havet varav 12 barn på
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Lärkan förskola, Öja Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret
Förskollärarprogrammet
Översikt, kompetenser Relationell/ Visa intresse att etablera kontakt med barn, skapa relationer med barn, skapa förtroendefulla relationer med barn, Ledarskap Didaktisk Visa ett respektfullt bemötande
NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord
NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord Läsåret 2011-2012 Skutan Norrbacka förskolor består av förskolorna Skutan, Norrbacka och Lyan, som har ett nära samarbete kring förskolepedagogik för barnen i området. Två dagbarnvårdare
Kvalitetsredovisning 2014. Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening
Kvalitetsredovisning 2014 Föräldrakooperativet Pinocchio Olympia ekonomisk förening 1. Förutsättningar Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening är en personal- och föräldradriven förskola. Den löpande
Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. I Ur och Skur Västbyggeby förskola 2012/2013
2011-05-30 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet I Ur och Skur Västbyggeby förskola 2012/2013 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet
Läroplanen i Gy 2011 - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Planering gymnasiet 24/11 Filmen visas 8/12 Genomgång av kunskapssyn + diskussionsfråga
Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011
Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011 Normer och värden: Vår pedagogiska miljö: Vi har hörnor, tillgängligt material, hörnorna är anpassade efter denna grupps intressen. Vi får in turtagning då varje
Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016
Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna
Arbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2016 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen
Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål Förskolan ska sträva efter
Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret 2009-2010
Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret 2009-2010 Vi sjunger om Bockarna Bruse ( ni ser väl trollet under bron) Kvalitetsredovisning Dagbarnvårdarna i Månkarbo 2009-2010
Verksamhetsplan HT -09 och VT -10
Verksamhetsplan HT -09 och VT -10 Vi på Solen har under hösten märkt att det finns en nyfikenhet och lust i barngruppen på att titta närmare på detaljer, upptäcka skillnader, mäta och jämföra. Barnen har
Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här
Förskolan Skogsgläntan
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Förskolan Skogsgläntan Förskolan med det kompetenta barnets nyfikenhet i fokus En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens
Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling
Minnesanteckningar från föräldramöte på 9/10 2014 Tack till er alla som nyfiket och intresserat deltog under kvällen. Under kvällen berättade pedagogerna hur vi möter vardagen tillsammans med era barn
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2011-2012
1(6) Sörgårdens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2011-2012 2 Vår vision Vi vill att: alla barn på Sörgården ska känna att de har samma rättigheter och möjligheter, flickor
I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling
I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2016-2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Syfte med Pysslingens LärandeINDEX
U N D E R L A G f ö r B E D Ö M N I N G a v K V A L I T E T E R I L Ä R A N D E T i P Y S S L I N G E N S F Ö R S K O L O R Syfte med Pysslingens LärandeINDEX Kvalitetssäkra - Utveckla Pysslingen väljer
Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr
Plan För att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan Prärien Läsåret 2014/15 Fastställd 2014-09-18 Marianne Nilsson Förskolechef
Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM 2014-09-01
Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM 2014-09-01 för planering av verksamhetens innehåll och genomförande utifrån Lpfö 98/10 1. Pedagogiskt område: Förskola - Hem 2. Nulägesbeskrivning Vad står vi nu? 1-5
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Tallets förskola 2014/2015 Likabehandlingsplanen gäller enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (kap. 6) Reviderad september 2014 Innehållsförteckning
Ölycke rektorsområde Likabehandlingsplan
Ölycke rektorsområde Likabehandlingsplan för Förskola 2011 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 Läroplan förskolan... 3 FÖRSKOLANS MÅL... 3 VAD ÄR KRÄNKANDE BEHANDLING? DEFINITIONER... 4 SÅ
Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.
Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång. Innehåll Vad säger lagen?. Definition av begrepp.. Åby förskolas likabehandlingsplan... Målsättning Främjande arbete Åtgärdande arbete Förankring.
SOLGLÄNTANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-11-24 MÅL
SOLGLÄNTANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-11-24 MÅL På Solgläntan tar vi ett gemensamt ansvar för att var och en känner sig välkommen, trygg, respekterad för den man är, och får uppleva gemenskap. LEVNADSREGLER
LIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde 2014 2015
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde 2014 2015 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN PLAN FÖR FRÄMJANDE AV LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGANDE AV DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2015 Upprättad 2014-09-01 Revidering under hösten 2015 1 INNEHÅLL Likabehandlingsplan...
Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar
Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar Sibbebos verksamhet Vi arbetar efter vårt årshjul Temat planeras gemensamt i maj månad Vi arbetar efter visionen Jag vill, jag kan, jag vågar Reggio filosofin/barnsynen
Systematiskt kvalitetsarbete. 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef
Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef 1 2 Innehåll 1 Uppföljning, utvärdering och utveckling (kap.2.6 Lpfö 98 reviderad 2010) 4 2 Redovisning av särskilda insatser
BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw 2012-02-27 1 (6)
SBG1001, v1.2, 2010-04-07 BARN OCH 1 (6) Språkutveckling är nyckeln till lärande och framgång Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor
Förskolan Solbacken. Köpings kommun. Läsår 2015 2016. Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell 2015 10 09
Köpings kommun Förskolan Solbacken Läsår 2015 2016 Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell 2015 10 09 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Kvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret 2014-2015
Kvalitetsarbete Stora Paletten Läsåret 2014-2015 Kvalitetsarbete Vi redovisar årets kvalitetsarbete inom följande områden; Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Normer
Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Arbetsplan för Hjorten
Köpings kommun Arbetsplan för Hjorten Läsår 2015 2016 Elisabet Jäder Lars Selin Janina Pettersson 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012
2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för XXX förskoleenhet FörskolanNyckelpigan 2011/2012 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Stockholm stad Förskoleundersökning 2014. 023387 Förskolan Pärlan
Stockholm stad Förskoleundersökning 2 27 Förskolan Pärlan Presentation Om undersökningen Frågorna i enkäten Inför läsning av rapporten Svarsfrekvens Resultat Övergripande resultat Förskola per år Förskola
Vilka är Pysslingen Förskolor?
Vilka är Pysslingen Förskolor? Pysslingen startar 1986 Finns 2015/2016 i Stockholms Län Knivsta Enköping Västerås Kristianstad Lund Höganäs Helsingborg 89 förskolor 1 förskola 1 förskola 3 förskolor 2
IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016
IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016 Reviderad februari 2016 Tallbackens vison med IKT Nyckelord Nyfikenhet Delaktighet Medvetenhet Kompetens Organisation Teknik 1. Nyfikenhet: På Tallbackens förskola uppmuntras
Förskolan är till för ditt barn
Förskolan är till för ditt barn E N B RO S C H Y R O M F Ö R S KO L A N S L Ä RO P L A N Du är viktig Du är den som står ditt barn närmast. Därför är dina synpunkter be tydelsefulla i förskolan. Om du
Förskolan I Ur och Skur De fyra årstiderna. Kvalitets- och årsredovisning 2014 Utvecklingsplan 2015 Enskild verksamhet
Förskolan I Ur och Skur De fyra årstiderna Kvalitets- och årsredovisning 2014 Utvecklingsplan 2015 Enskild verksamhet 1 Innehållsförteckning 1. Beskrivning av verksamheten och hur den är organiseras..3
Välkommen till vår förskola
Välkommen till vår förskola ns logga Verksamhetsplan Innehållsförteckning Värdegrund och förskolans uppdrag utifrån Lpfö 98/10 Om Norlandias värdegrund Fakta om vår förskola Så arbetar vi med normer och
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Storbrons förskola
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Storbrons förskola VISION Att varje barn får vara sitt bästa jag. Innehållsförteckning 1. Inledning... sid 2 2. Förutsättningar.
Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik
Den nya skollagen Nuvarande skollag är på olika sätt föråldrad Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik Avspeglar
Kvalitetsanalys för Föräldrakooperativet IUS Blåbäret läsåret 2013/14
Datum 1 (7) Kvalitetsanalys för Föräldrakooperativet IUS Blåbäret läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck
Muskötens förskolas Kvalitetsredovisning För år 2009/2010 Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck Innehållsförteckning Verksamhetens förutsättningar...3 Inledning...3 Enhetens bokslut...3 Barngrupp...3
Arbetsplan 2015/2016 Kubens förskola Skolförvaltning sydväst
Arbetsplan 2015/2016 Kubens förskola Skolförvaltning sydväst Rosta förskolor skall ha en inspirerande lärandemiljö där barn, utifrån sina förutsättningar, utvecklar sina kompetenser, nyfikenhet och lust
Lokal verksamhetsplan Förskolan
Lokal verksamhetsplan Förskolan Område B Söderköpings kommun Läsåret 2015/2016 Söderköpings Vision 2020 Nationella mål och resursplan KF Skolplan BUN Verksamhetsplan BUN Uppföljningsplan BUN Lokal verksamhetsplan
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Förskolan Karlavagnen 2013 Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
HUSMUSEN UTSIKTENS FÖRSKOLA
2012 för avdelning HUSMUSEN på UTSIKTENS FÖRSKOLA Presentation: Välkomna till Utsiktens förskola i byn Brösarp, omgiven av fantastisk natur, nära till havet och med skogen inpå knuten. Tomelilla är närmsta
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: förskolechef pedagoger Planen gäller från 2014-10-01 Planen gäller till 2015-09-30
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för verksamhet vid Strövelstorps förskolor
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för verksamhet vid Strövelstorps förskolor Reviderad i november 2012 INNEHÅLL 1. Vision... 3 2. Begrepp... 3 3. Resultat av föregående års konkreta åtgärder...
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Innehållskvalitet Processkvalitet Strukturkvalitet Resultatkvalitet Utveckling och lärande Formellt och informellt Att lyckas
Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Smedens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Smedens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Förskolan Hästen Avdelningen Hästskon Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande
Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström
Elevinflytande i planeringen av undervisningen BFL-piloter 121114 Mats Burström Ur Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,
Arbetsplan för Hamneda förskola
Arbetsplan för Hamneda förskola 2014 Värdegrund Förskolan och skolan har en gemensam värdegrund, gällande Hamnedas rektorsområde. Förskolans/skolans uppgift är att, hos barnen/eleverna förankra och förmedla
Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2015 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Förskolan ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 (5) Verksamhetsbeskrivning Dellens förskola
1 (5) Verksamhetsbeskrivning Dellens förskola 2014/2015 2 (5) Förskolans uppdrag Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98) som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,
Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola, läsåret: 2015-2016 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete
januari 2016 Segeltorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattning av Segeltorpsskolans kvalitetsredovisning Segeltorpsskolan växer för varje år och närmar sig
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 - Hagagymnasiets plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1. Inledning Bestämmelser i 14 a kap.
LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07
1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,
Fritidshem och skola i samspel
Fritidshem och skola i samspel Pedagogisk plan för fritidshemmen på UTBYNÄSSKOLAN 1 Fritidshemmet är en frivillig verksamhet som ligger utanför skolans timplan. Alla som arbetar i skolan har som uppdrag
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Förskolan Myran, Lyckåker förskoleområde Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under
Arbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2015 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER
VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER Dubbelklicka på aktuell ruta och välj Markerad KUNSKAPER NORMER OCH VÄRDEN ELEVENS ANSVAR
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016
Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar
Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola
1(8) Lokal arbetsplan Mellangårdens förskola 2011-2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 4 Mål 4 4 2.3 Barns inflytande 5 Mål 5 5 2.4 Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Vika År 2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: förskolechef Tove Jensen pedagoger Lena Johansson Planen gäller från 2015-03-01
Lokal arbetsplan läsåret 2014/15. Vilans öppna förskola
Barn- och utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan läsåret 2014/15 Vilans öppna förskola Rektors namn: Per-Inge Ström Telefonnummer: 044-13 54 23 E-postadress: pingestroem@kristianstadse 1 Innehållsförteckning
En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5
En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola i en trygg miljö där alla utvecklas utifrån sina förutsättningar Utbildning ger individen
Bakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag
SYNTELEJE FÖRSKOLA Utskriftsversion likabehandlingsplan 20151001-20161001 Innehåll Bakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag Diskrimineringsgrunder Vår plan mot kränkande/diskriminerande behandling
Solglimtens verksamhetsplan läsåret 2015-2016
Solglimtens verksamhetsplan läsåret 2015-2016 SOLGLIMTENS MÅL - Att barnen är trygga och harmoniska och att vi har roligt tillsammans - Att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt för
Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :
Sid 1 (6) Snösätra Förskolor Pedagogiska ställningstaganden :? Vi bygger vår verksamhet på barnens nyfikenhet, lust och inre motivation! För att vi ska lyckas krävs att vi hittar en ingång till varje barn!?
Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning
Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1, dnr 2016:428 Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning Steg 1 2 3 Läs mer om anpassning i
Bild Engelska Idrott
Bild skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till