Vallhamra skola 2015/16 Årskurs 1-6

Transkript

1 Likabehandlingsplan med plan mot kränkande behandling Vallhamra skola 2015/16 Årskurs 1-6

2

3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Definitioner Schematisk bild Kartläggning och analys... 8 Främjande arbete Förebyggande arbete Åtgärdande arbete Arbetsgång: Organisation och ansvarsfördelning Delaktighet och inflytande Dokumentation Kommunikation och förankring Utvärdering Telefonlista Bilagor Bilaga 1: Lagstöd Ombud och ombudsmän Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Andra lagar Bilaga 2: Dokumentationsblankett UTREDNING VID MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING... 23

5 Vision: Vallhamra skola skall vara en plats där alla känner sig trygga och accepterade, där man blir bemött med respekt och intresse, oavsett ålder, kön, ursprung och andra olikheter. Vallhamra skola är trygg, rolig och lärorik. 1. Inledning Alla verksamheter inom skola, förskola och fritidsverksamhet är enligt lag skyldiga att upprätta en Likabehandlingsplan/Plan mot trakasserier och kränkande behandling. Planen ska ge ett stöd för personal i arbetet mot mobbing, diskriminering och annan kränkande behandling på skolan. I planen finns en beskrivning av hur Vallhamra skola arbetar för att nå mål och vision. Du ska också som personal på skolan få vägledning i arbetsgång och vart du vänder dig för att få hjälp i det åtgärdande arbetet kring mobbing och kränkande behandling. Planen har alltså tre framträdande syften: Redogörelse kring kartläggning av skolans likabehandlingsarbete och mål inför kommande läsår. Se Årlig plan från s. 6 och framåt. Implementering av ett gemensamt arbetssätt. Se definitioner i nästkommande upplsag samt arbetsgång på s. 13 och telefonlista på s. 16. Lagstadgad skyldighet. Se mer om lagstöd på s. 17. Policy: På Vallhamra skola råder nolltolerans mot mobbing, trakasserier och kränkande behandling.

6 2. Definitioner Det är i huvudsak två lagar som styr likabehandlingsarbetet och de påföljder som kan komma ifråga vid brott mot dessa bestämmelser - Skollagen och Diskrimineringslagen. Organisationens huvudsakliga uppgift är att förhindra att kränkningar sker. Det kan ändå vara värt att notera att i fall där situationer av kränkning eller diskriminering går vidare för granskning av domstol hanteras diskriminering och trakasserier av Diskrimineringsombudsmannen och lyder därmed under Diskrimineringslagen. De ärenden som definieras som kränkande behandling hör hemma hos Barn- och elevombudet och hanteras med stöd av Skollagen. Kränkande behandling: I Skollagens definition är det handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta eller dolda och subtila. De kan utföras direkt i verksamheten eller utanför. Kränkningarna kan vara fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag eller knuffar) verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning) text- bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms) Mobbning är när en eller flera personer upprepade gånger och över tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera personer. Den som utsätts kränks alltså vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Det råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Enlig skollagens och Diskrimineringslagens definition handlar det om kränkningar som inte hänger samman med någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering I skollagen och Diskrimineringslagen är diskriminering när en individ missgynnas av en person eller organisation som har makt att särbehandla individen i förhållande till andra. Diskriminering har i den definitionen samband med någon av nedanstående diskrimineringsgrunder. Sveriges riksdag och regering har valt ut sju diskrimineringsgrunder som anses viktiga att bevaka genom lagstiftning, för att skydda särskilt utsatta grupper och individer. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsövergripande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Trakasserier. I lagstiftarens definition är trakasserier handlingar som kränker en människas värdighet på ett sätt som härleds till diskrimineringsgrunderna. Varje elev bestämmer själv huruvida den handling man har blivit utsatt för är kränkande eller inte. Detta innebär att skolans personal hanterar alla på ett liknande sätt, när någon upplever sig kränkt eller trakasserad. Repressalier Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

7 Arbetet med att förebygga och förhindra att kränkningar sker på Vallhamra skola delas i enlighet med skolinspektionens rekommendation in i tre huvudgrupper: Främjande arbete syftar i enlighet med skolverkets definition till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Förebyggande arbete har som syfte att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och omfattar områden som har identifierats som riskfaktorer i verksamheten utifrån skolans årliga kartläggning. Åtgärdande arbete innefattar de rutiner skolan har för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 3. Schematisk bild Vår Likabehandlingsplan med plan mot kränkande behandling är uppbyggd enligt följande schema: De översta sex rutorna representerar vision och planering för likabehandlingsarbetet från nu och in i framtiden. Den nedre delen symboliserar den årliga plan som utvärderas och revideras varje år.

8 4. Kartläggning och analys Vallhamra skola, årskurs F-6, har under året haft ca 322 elever. Ledorden för skoienheten F-6 är Trygg, rolig och lärorik. Skolan har ett Elevhälsoteam som stöder rektorernas övergripande ansvar för barn i behov av särskilt stöd och även i frågor rörande likabehandling. För att samplanera det verksamhetsnära likabehandlingsarbetet har skolan ett Likabehandlingsteam, bestående av en pedagog från varje arbetslag samt kurator. Skolan har också ett Trygghetsteam. Detta team består av olika personalkategorier och ska bistå pedagoger och Elevhälsoteam i det åtgärdande arbetet mot kränkningar och trakasserier. Enheten har i elevhälsofrågor och likabehandlingsarbetet ett nära samarbete med enheten för årskurserna 7-9. För att kartlägga skolans likabehandlingsarbete har följande delar granskats: Dokumentation från Elevhälsoteam och Trygghetsteam Dokumentation från arbetslagens utvärderingar Elevenkäten Dokumentation från Elevhälsoteam och Trygghetsteam: Framgångsfaktorer: Regelbundna och respektfulla föräldrakontakter leder till god samverkan i arbetet med elever som upplever sig fara illa i skolmiljön. Sedan höstterminen 2014 har EHT och arbetslag regelbundna möten där elevhälsoarbetet tas upp på individ-, grupp- och organisationsnivå. Arbetslagen har i år fått mer tid att utvärdera och reflektera över resultatet av likabehandlingsarbetet tillsammans med rektor och kurator. Elevhälsoteamet arbetar kontinuerligt för en ökad tydlighet och struktur i arbetet med barn i behov av stöd, vilket skapar möjlighet till utveckling och kvalitetssäkring. Elevhälsoteamet har under våren använt dokumentationsprogrammet PMO och utvecklat en dokumentationsstruktur som skapar tydlighet och rättsäkerhet. Förbättringsområden: Skolans rutiner kring hur vi informerar och handlar när det gäller kränkningar och trakasserier behöver förbättras och förankras hos personal och elever. Elevhälsoteamets utvärdering av insatser som berör barnen bör göras tydligare och mer genomgående. Elevhälsoteamets dokumentation kring kränkningar och anmälan till huvudman bör förbättras.

9 Dokumentation från arbetslagens utvärderingar: Personalen i verksamheten är uppdelade i tre arbetslag utifrån årskurs. Pedagogerna har gemensamt utvärderat sitt arbete med utgångspunkt från likabehandlingsarbetets indelning i främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Samtliga arbetslag betonar vikten av att vara närvarande och möta eleverna där de är. Att lösa konflikter i stunden, lyssna och samtala. Många känner en frustration över att inte räcka till och upplever att det behövs fler vuxna för att kunna hantera barnens sociala miljö. Vissa klasser växlar mellan olika skolbyggnader i undervisningen och där ser pedagogerna en risk för konflikter och otrygghet bland eleverna. Framgångsfaktorer: Det finns gemensamma mötesforum där pedagogerna har möjlighet att ta upp elevhälsofrågor med sina kollegor och lyfta oro kring enskilda elever. Pedagogerna upplever generellt ett gott samarbetsklimat, vilket främjar ett gemensamt förhållningssätt och snabb handläggning när de får kännedom om kränkningar och trakasserier. Verksamheten har flexibla grupper, vilket har fördelen att grupperna kan anpassas så att kränkningar och trakasserier mellan elever undviks. Ett av arbetslagen har under året bland annat arbetat med EQ, massage, avslappning, dilemmafrågor, Friends on line samt annat värdegrundsmaterial. Förbättringsområden: Två av arbetslagen upplever att det har funnits få möjligheter att arbeta med värdegrundsfrågor och utföra gruppförbättrande åtgärder. Man har inte arbetat med diskrimineringsgrunderna och personalen upplever att det är otydligt hur och när detta ska göras. Det behövs strategier kring hur arbetet ska anpassas till elevernas behov, med utgångspunkt från hur skolans lokaler disponeras. Skolan behöver en tydligare arbetsgång kring de elever som har stor frånvaro. Man ser att bidragande orsaker bland annat är hur verksamheten är organiserad och/eller sociala relationer. Vi behöver tillsammans med föräldrar utarbeta strategier för att stävja konflikter som uppstår under fritiden, exempelvis genom sociala medier.

10 Elevenkäten Vallhamra skola har en egen elevenkät där samtliga elever en gång per termin får svara på frågor om sin upplevelse kring bland annat trivsel och trygghet. Enkäten görs av barnen i årskurs 4-6. Av totalt 275 (år 4-6) elever har 176 stycken svarat på enkäten. Se bilder nedan från resultatredovisningen av ett antal utvalda frågor. Cirka 93% trivs bra eller mycket bra i skolan och drygt 94% trivs bra eller mycket bra i sin grupp. Nedanstående fråga är en skalfråga, där 1 betyder mycket svårt att vara sig själv och 6 innebär att man upplever sig helt och hållet kunna vara sig själv i skolan.

11 Diagram över svarsresultat gällande frågor om kränkningar och mobbing: Ca 16% svarar att de har blivit utsatta för kränkningar under året och det är en hög siffra jämfört med föregående år (12% 2014). 55% har valt att prata med en vuxen, vilket är en minsking med 15 procentenheter jämfört med förra läsåret. Runt 58% anser att det har blivit bättre efter att ha pratat med en vuxen, vilket är en ökning med 13 procentenheter jämfört med föregående läsår.

12 Analys På Vallhamra skola F-6 pågår ett kontinuerligt arbete för att stärka strukturerna för ett gott likabehandlingsarbete. Personalen arbetar bra med att stödja och stötta där behov finns och stoppa konflikter, kränkningar och trakasserier i ett tidigt stadium. Men arbetet har idag ingen koppling till delmålen i Vallhamras Elevhälsoplan. Ett flertal pedagoger uttrycker osäkerhet om hur de ska gå tillväga när elever kränker och trakasserar varandra. Det finns därför ett fortsatt behov av implementering och information. Främjande arbete: På Vallhamra skola pågår det ett främjande arbete på olika nivåer. När det gäller likabehandlingsarbetet handlar det främjande arbetet till en del om diskrimineringsgrunderna, som eleverna ska få möjlighet att arbeta med och reflektera kring. Det handlar också om generellt värdegrundsarbete och verksamhet som utvecklar gruppen och skapar trygghet och trivsel för eleverna. Det saknas planering för att arbeta med diskrimineringsgrunder och generellt värdegrundsarbete. Arbetslagen uttrycker behov av att få stöd i hur de ska organisera arbetet. Trygghetsteamet är en lämplig samarbetspartner i detta hänseende. 1 Förebyggande arbete: Enligt elevenkäten är trivseln i skolan och elevgruppen väldigt hög. Men oroväckande många upplever att de blir kränkta under skoldagen och vi har ett flertal elever som uppvisar ett riskbeteende i form av hög frånvaro och som uttrycker olust för att gå till skolan. Det finns organisatoriska utmaningar som vi måste arbeta med på olika nivåer, för att vi ska ha en tillfredsställande miljö för samtliga barn. Det pågår redan ett arbete med att säkerställa att en vuxen är närvarande innan lektion startar och efter lektion är slut, samt vid byten av lektionssal där det finns ökad risk för att miljön blir otrygg. Detta arbete behöver fortsätta kommande läsår. Enligt elevenkäten är det färre elever som väljer att gå till en vuxen när de känner sig utsatta. Det är dock fler som känner sig hjälpta av att gå till en vuxen, vilket kan ses som en framgång och som på sikt kan få fler elever att berätta för pedagoger och annan personal om hur de upplever sin situation. Pedagogerna upplever att många konflikter och situationer uppstår på fritiden, exempelvis genom sociala medier. Ökat samarbete med föräldrar i denna fråga ses kunna öka förståelsen och samsynen kring hur vi stöttar barnen i dessa sammanhang. Det finns en god medvetenhet hos personalen om Internets påverkan på barnen och i vissa arbetslag arbetar man tillfredsställande med detta. Frågan bör lyftas upp, strategier och arbetsredskap delas, så att fler barn får möjlighet att utveckla sin kunskap och få stöd i detta hänseende. 2 Åtgärdande arbete: Som tidigare har nämnts upplever många pedagoger en otydlighet i när och hur vi arbetar med det åtgärdande arbetet. Delaktighet och samarbete mellan EHT och arbetslagen behövs, för att skapa arbetsplan och verksamhetsförankrade arbetsrutiner. För samtlig personal, men främst för nyanställda, bör information finnas lätt tillgängligt och informationsvägarna vara tydliga. 3 1 Se planering under rubriken Främjande arbete 2 Se planering under rubriken Förebyggande arbete 3 Se planering under rubriken Åtgärdande arbete

13 Främjande arbete Planerade aktiviteter under läsåret Övergripande mål: Att skapa en empatisk skolmiljö, där både barn, unga och vuxna behandlar varandra med respekt och tolerans. Att varje barn får insikt om sitt okränkbara värde, en gemensam förståelse för människors olika förutsättningar och en insikt om alla människors lika värde i och utanför skolans gränser. Delmål: Vid detta läsårs slut ska alla barn och unga på Vallhamra skola ha en ökad kunskap om diskrimineringsgrunderna. De ska också beredas möjlighet att delta i gemenskapsfrämjande aktiviteter samt reflektera kring värdegrundsfrågor. Planerade aktiviteter under läsåret Planerad aktivitet Hur når vi målet Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Enhetens Likabehandlingsteam ska tillsammans med kurator utveckla en idébank med förslag på aktiviteter i arbetet med diskriminerings- och värdegrundsarbete. Diskussion i Likabehandlingsteam. September 2015 Kurator juni Under läsåret 2015/2016 skall de olika diskrimineringsgrunderna tas upp och belysas i undervisningen årskursvis enligt nedanstående schema. Diskrimineringsgrund Tidpunkt Utv. Etnisk tillhörighet X X X X X X Hela läsåret Juni -16 Kön X X Hela läsåret Juni -16 Religion eller annan X X Hela läsåret Juni -16 trosuppfattning Funktionshinder X X Hela läsåret Juni -16

14 Förebyggande arbete Övergripande mål: Målet är att alla, både barn och vuxna, är delaktiga i att skapa en skolmiljö där alla känner sig trygga. Delmål: Elevenkäten ska visa att barnen känner ökad trygghet i verksamheten. Plan för hantering av hög frånvaro ska upprattas. Planerad aktivitet Hur når vi målet Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Utveckla strategier för arbetet med barn som signalerar otrivsel, exempelvis genom hög frånvaro. Diskussion i EHT och med arbetslag. Läsåret 2015/16 EHT Juni 2016 Arbetslagens arbete med vuxennärvaro i utsatta miljöer ska fortsätta. Rektor och arbetslag. Läsåret 2015/16 Rektor Juni 2016 Upprätta gemensam planering för föräldramöten. Arbetsgrupp. Läsåret 2015/16 Rektor Kurator Juni 2016 Djupintervjuer och diskussioner med elever ska utföras. Samtal arrangeras under HT-15 Läsåret 2015/16 Kurator Juni 2016 Åtgärdande arbete Övergripande mål: Eleverna ska ha tillit till att vuxnas insatser leder till att kränkningar, trakasserier och mobbing inte sker. Delmål: Vi ska skapa ny arbetsgång och förankra rutinen kring ärenden som rör kränkningar och trakasserier. Pedagogerna ska uppleva en större säkerhet i det åtgärdande arbetet. Planerad aktivitet Hur når vi målet Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Skolans personal ska få relevant information kring arbetsgång. Planen delas ut vid läsårsstart Augustiseptember 2015 Rektor juni 2016 Aktuell arbetsplan för det åtgärdande arbetet ska förankras och utvecklas i arbetslagen. Utbildning vid läsårsstart. Diskussion i möten med EHT och arbetslag. Läsåret 2015/16 Kurator Juni 2016

15 Arbetsgång: Vid akuta kränkningsärenden, (grovt våld eller andra övergrepp där situationen påbjuder exempelvis polisanmälan) kontaktas rektor, alternativt kurator. I övriga fall använder mentor, tillsammans med arbetslaget, nedanstående arbetsgång. 1. Upptäckt. Situation stoppas, mentor informeras. Mentor informerar rektor. Åtgärd Mentor ansvarar för att samtal sker med elever och föräldrar. Informera om arbetsgången. Dialog i arbetslaget. EHT medverkar var fjärde vecka. 2. Uppföljning. Efter en vecka eller tid som mentor bedömer är lämpligt. Vid oförändrad situation, se punkt 3. Kurator informerar EHT och ger ev. uppdrag till Trygghetsteamet, som i sin tur kontaktar mentor. 3. Åtgärd Dokumentera i dokumentationsblankett. Kontakta företrädelsevis kurator, alt. rektor. Samtalsledare tar kontakt med mentor för att planerar insatsen. 4. Uppföljning. Planeras tillsammans med Trygghetsteamet. Sker ev tillsammans med förälder. Information till kurator/rektor. Vid fortsatta kränkningar se punkt Rektor beslutar om och bjuder in till Elevstödjande konferens (ESK). Föräldrar och elev samt mentor medverkar. 6. Genomgång av situationen på EHT där det bl.a. beslutas om vidare insatser. EHT återkopplar till mentor och arbetslaget

16 Förtydligande 1. Den lärare som upptäcker kränkningar ska genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats anmäls händelsen till rektor och elevernas mentorer meddelas. Rektor anmäler i sin tur händelsen till huvudman. Mentor (och eventuellt ytterligare en personal) talar med den elev som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till mentor om något händer innan dess. Dokumentera samtalet. Mentor och ytterligare en person talar sedan med den eller de elever som utfört kränkningen, om flera personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Det är viktigt att eleverna får information om vad som händer om situationen inte förändras. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare. Dokumentera samtalet. Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare och berätta om vad som har hänt och vad som har beslutats. Dokumentera samtalen. Meddela elevhälsoteamet vad som har skett och vad som har gjorts, exempelvis på gemensamt möte EHT/arbetslag. Eleverna hålls under uppsikt. 2. Uppföljande samtal hålls på liknande sätt som beskrivs i punkt Om kränkningarna inte upphör: Dokumentera samtalen i Utredning vid misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i utskrivet format i arbetsrummet, alternativt på personalhemsidan under fliken Likabehandling. Kontakta kurator för att lämna vidare informationen till EHT. Beslut om åtgärd av Trygghetsteamet innebär att två samtalsledare kopplas in. I samråd med mentor görs en plan över hur Trygghetsteamet ska lägga upp arbetet. Vanligtvis sker samtal med alla inblandade elever en och en. Tillsammans med eleverna gör samtalsledarna en överenskommelse som ska leda till att kränkningarna upphör. 4. Uppföljning enligt överenskommelse med Trygghetsteamet. 5. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som mobbar tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor, mentor och elevhälsopersonal (elevstödjande konferens, ESK). En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor, mentor och elevhälsopersonal. Rektor ansvarar för detta. Även detta samtal dokumenteras. 6. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. EHT ansvarar för återkoppling till arbetslaget. Dokumentation Skolan har följande dokumentationsförfarande: Varje mentor ansvarar för dokumentationen kring sin elev, om inget annat överenskoms. Se blankett på personalens hemsida under fliken Likabehandling. Ärendet följs upp med lämpliga mellanrum och även uppföljningarna dokumenteras. Samlad dokumentation förvaras inledningsvis hos kurator.

17 6. Organisation och ansvarsfördelning Skollagen 14 a kap 5 : Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. (Lag 2008:571). För information till elever, föräldrar och pedagoger samt anmälan om mobbing, diskriminering och kränkande behandling finns rektor, kurator, EHT och i vissa fall Trygghetsteamet. Rektorerna har huvudansvar men har hjälp i arbetet av Elevhälsoteamets, Trygghetsteamets och Likabehandlingsteamets medlemmar. Se telefonlista sidan Delaktighet och inflytande På förskolorna och skolorna i Partille Kommun ska barnen och eleverna att vara delaktiga i utformandet av Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Det gäller speciellt att ta fram mål som främjar gott arbetsklimat och motverkar kränkningar och som klassen eller skolan ska arbeta mot under året. Elever medverkar även i elevråd och som elevskyddsombud. Föräldrar görs delaktiga genom föräldramöten, verksamhetsråd och informationsbroschyrer. 8. Dokumentation I Partilles förskolor och skolor dokumenteras alla enskilda ärenden där barn eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta. Det sker på en särskild blankett som tydligt visar hur skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Blanketten förvaras i skolans arkiv efter avslut. (se bilaga 2) 9. Kommunikation och förankring Varje enhet gör upp en plan om hur all personal blir medveten om Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Huvudmannen ser till att personalen får rätt kompetensutveckling för att klara sitt ansvarsområde. 10. Utvärdering Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett verktyg som ska användas i det dagliga arbetet. Den kommer att utvärderas årligen och nya mål sätts upp vid varje läsårsstart. Uppföljningen av planen görs även inom ramen för förskolan och skolans skriftliga kvalitetsredovisning. Vallhamra skolas Likabehandlingsplan med plan för kränkande behandling utvärderas i sin helhet i juni 2016.

18 11. Telefonlista Rektor Elisabeth Lindeberg Specialpedagog Carina Ekstedt Psykolog Jasmina Eriksson Kurator Åse Olofsson Skolsköterska Birgitta Westberg Expedition Andra aktuella telefonnummer Socialtjänst Polis Rädda Barnens föräldratelefon BRIS (Barnens rätt i samhället) Föräldratelefon Barnens hjälptelefon (mottagaren betalar samtalet, du ringer anonymt, syns inte vem som ringer, syns inte på telefonräkningen) Röda korset Jourhavande kompis Aktuella internet adresser: Likabehandlingsteamet: Inger Boxall Catharina Sävestrand Jönnå Therese Silverbåge Sammankallande: Åse Olofsson Trygghetsteamet: Irene Larsson Anders Svedstam Emanuel Hedeberg Magnus Frykmer

19 12. Bilagor Bilaga 1: Lagstöd Ombud och ombudsmän Barn- och elevombudet (BEO) är en del av Skolinspektionen och tar tillvara barns och elevers rättigheter. BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering utifrån gällande diskrimineringsgrunder. DO utreder anmälningar om diskriminering. Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen (Se Partille.se, BUS i Partille, Barnkonventionen) Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800)

20 Diskrimineringslagen (2008:567) Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i diskrimineringslagen. Där anges; förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling upprättande av likabehandlingsplan varje år. Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med: kön könsöverskridande identitet etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder (Det finns ännu inte krav på att det främjande arbetet ska omfatta könsöverskridande identitet och ålder) Kraven på en likabehandlingsplan är att: det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet den ska upprättas årligen barn och elever ska vara delaktiga när det gäller så väl kartläggning, analys och att arbeta fram aktiviteter i den årliga planen den ska innehålla redovisning av uppföljning och utvärdering av fjolårets åtgärder den ska innehålla en översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning och analys den ska innehålla klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet den ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året den ska innehålla rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året- en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

21 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10 ) Arbetsgång 1. När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras. 2. Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs ärendet på den enskilda förskolan/skolan. 3. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. Se sid När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen. 5. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida. 6. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det finns skäl att misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas till förskolechef/rektor-huvudman enligt rutinerna ovan. Akuta händelser Akuta händelser hanteras enligt den enskilda skolans handlingsplan för kränkande behandling. Förskolechef/rektor informerar huvudmannen varje gång en utredning inletts. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling

22 Andra lagar Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är: Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp

23 Bilaga 2: Dokumentationsblankett UTREDNING VID MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Ort och datum: Elev: Skola: Grupp/Klass: Personnummer: Läsår: Ansvarig pedagog/ arbetslag: Beskrivning av händelsen (datum, plats): Inblandade: Vilken typ av kränkning rör utredningen? Trakasserier, kränker en persons värdighet och har samband med en av följande diskrimineringsgrunder: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder

24 Kränkande behandling, kränker en persons värdighet utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningens uttryckssätt: Fysiskt Verbalt Psykosocialt Digitalt/textburet Kränkningen avser: Elev - elev Personal - elev Kontaktade ( inblandades föräldrar, elevhälsoteamet): Åtgärder: Utredning upprättad av: Datum: BHN Planerat uppföljningssamtal:

25