Partille kommun Furulunds skola/lunden /2016. Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Partille kommun Furulunds skola/lunden /2016 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling 1

2 Innehåll 1.Inledning Definitioner... 4 Diskriminering... 4 Trakasserier... 4 Kränkande behandling... 4 Repressalier Schematisk bild av likabehandlingsarbetet Arbetsgång vid upptäckt av kränkande behandling... 7 Arbetsgång när elev kränker elev:... 7 Dokumentation när elev kränker elev:... 7 Arbetsgång när vuxen kränker elev:... 8 Dokumentation när vuxen kränker elev: Kartläggning Utvärdering och analys Årlig plan Främjande arbete Förebyggande arbete Åtgärdande arbete Organisation och ansvarsfördelning Delaktighet och inflytande Dokumentation Kommunikation och förankring Utvärdering Telefonlista Bilagor Bilaga 1: Lagstöd Bilaga 2 Dokumentation när elev kränker elev... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 3 Uppdrag till Elevhälsoteamet... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 4 Anmälan till huvudman... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2

3 Skolans vision Furulunds skola/lunden skall vara en skola dit alla elever är välkomna. Vi skapar goda förutsättningar för lärande genom att garantera en trygg och generös miljö. Alla skall bli bemötta med respekt oavsett ålder, kön eller bakgrund. 1.Inledning Alla verksamheter inom skola, förskola och fritidsverksamhet är enligt lag skyldiga att upprätta en Likabehandlingsplan/plan mot trakasserier och kränkande behandling. Detta för att främja likabehandling, förebygga mobbing och trakasserier och förhindra att kränkningar sker på skolan. Processen styrs framför allt av Skollagen och Diskrimineringslagen. Se mer om lagstöd på s. 16. Lundens skolas likabehandlingsplan finns till för att säkerställa att personal, barn och unga arbetar på ett effektivt och framgångsrikt sätt med att förhindra kränkningar och trakasserier på skolan. Vi inleder med ett citat ur skolverkets allmänna råd : Alla barn har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Kommunens förskolor och skolor ska vara fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. När elever känner sig trygga i skolan påverkas även studieresultaten i positiv riktning göra omvärlden begriplig. Men genom vuxnas vägledning, uppmuntran till eget ansvar, tydlig förväntan och gränssättning hjälper vi barn och unga att hitta förhållningssätt och redskap att inleda och behålla goda relationer, samarbeta och förstå andra. Lundens likabehandlingsplan är utarbetad enligt de riktlinjer som fastlagts av Barn och utbildningsförvaltningen i Partille. Furulunds skola Lunden har ca 300 elever i skolåren 6 9. Dessutom har Lunden förberedelseklass för kommunens räkning. Skolan är organiserad i arbetslag med lagledare. Lagen träffas två gånger i veckan och lyfter alltid frågor om elevernas trivsel och trygghet. Elevhälsoteamet träffas varje vecka och är alltid uppdaterat. Lunden har heller inget trygghetsteam, utan detta arbete ligger ute på all personal och elevhälsoteamet. All personal arbetar dagligen med elevernas delaktighet och inflytande i den pedagogiska verksamheten som naturliga och medvetna inslag utifrån kravet på demokratiska arbetsformer. 3

4 2. Definitioner Följande definitioner och begrepp används i Skolverkets allmänna råd 2009 och är hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (2007/08:95). Fler definitioner finns i Skolverkets allmänna råd Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Diskriminering Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper. I skolan och förskolan är det personalen eller huvudmannen som kan göra sig skyldig till diskriminering. En elev kan aldrig diskriminera en annan elev. Ett barn eller en elev får inte direkt diskrimineras och missgynnas genom särbehandling på grund av någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Inte heller indirekt diskriminering får ske, det vill säga att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom att tillsynes neutrala ordningsregler eller liknande, tillämpas så att de får en diskriminerande effekt i praktiken. Trakasserier Uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Handlingar som kränker barns eller elevers värdighet och som inte hänger samman med diskrimineringsgrunderna. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta eller dolda och subtila. De kan utföras i verksamheten eller utanför. Kränkningar och trakasserier kan vara Fysiska - till exempel att bli utsatt för slag eller knuffar. Verbala - till exempel att bli hotad eller kallad hora, bög Psykosociala - till exempel att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning Text- och eller bildburna - till exempel klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms Mobbning som är en form av kränkande behandling, är när en eller flera personer flera gånger och under en tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera personer. Den som utsätts kränks alltså vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Det råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Repressalier Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, 4

5 exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Arbetet på Lunden sker i enlighet med skolinspektionens rekommendationer och delas in i tre huvudgrupper: Främjande arbete Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Förebyggande arbete Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och omfattar områden som har identifierats som riskfaktorer i verksamheten utifrån kartläggningen. Åtgärdande arbete Innefattar rutiner för akuta situationer och att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 5

6 3. Schematisk bild av likabehandlingsarbetet VISION Som tydligt markerar skolans inställning. Främjande arbete Förebyggande arbete Akut arbete MÅL Främja lika rättigheter. MÅL Förebygga trakasserier och kränkningar. MÅL Upptäcka, utreda och åtgärda akuta situationer gällande trakasserier och kränkningar. ÅRLIG KARTLÄGGNING DELMÅL Formuleringen av delmål utgår från de behov som finns i verksamheten och som framkommit vid den årliga kartläggningen. DELMÅL Formuleringen av delmål utgår från de behov som finns i verksamheten och som framkommit vid den årliga kartläggningen. DELMÅL Formuleringen av delmål utgår från de behov som finns i verksamheten och som framkommit vid den årliga kartläggningen. ÅTGÄRDER Redogörelse för de åtgärder som verksamheten avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. ÅTGÄRDER Redogörelse för de åtgärder som verksamheten avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. ÅTGÄRDER Redogörelse för de åtgärder som verksamheten avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. UTVÄRDERING En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas med i nästa års plan. 6

7 4. Arbetsgång vid upptäckt av kränkande behandling Enligt skollagen kapitel 6, 10 har skolans personal, som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, skyldighet att anmäla detta till rektorn. Rektorn i sin tur är skyldig att anmäla det vidare till huvudmannen och huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och vidta åtgärder för att förhindra att kränkningarna fortsätter i framtiden. Arbetsgång när elev kränker elev: Om en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en annan elev följs planen nedan: 1. Den lärare/vuxne som upptäcker eller får kännedom om kränkningen ska genast ingripa och meddela elevens/elevernas mentor eller ansvarig lärare. 2. Ansvarig lärare tar reda på vilka som är inblandade och vad som hänt och har samtal med eleverna. Samtalen dokumenteras 3. Föräldrarna till de inblandade och den utsatte underrättas av mentor innan barnen går hem för dagen. 4. Om det som inträffat är akut tas en omedelbar kontakt med Elevhälsoteamet och rektor underrättas. 5. Uppföljning efter ca 1-2 veckor. Mentorn bedömer behovet och omfattning. 6. Om kränkningar inte upphör lämnas dokumentation till elevhälsoteamet. 7. Någon i elevhälsoteamet utses som samtalsledare och ansvarig för processen. Samarbete och informationsutbyte med mentor sker hela tiden. 8. Elevhälsoteamet gör en uppföljning efter ca 2 veckor. 9. Om kränkningar inte upphör kallar rektor till elevhälsokonferens med de elever som är inblandade och deras föräldrar. En handlingsplan upprättas. 10. Rektor anmäler alla fall av kränkande behandling till sin huvudman, vilken är Utbildningsförvaltningen i Partille kommun. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphör vidtas ytterligare åtgärder. Rektor tar då kontakt med exempelvis stödenheten (om det inte gjorts tidigare) och andra myndigheter såsom polis och socialtjänst. Dokumentation när elev kränker elev: För att säkerställa sekretessen har vi följande dokumentationsförfarande: En blankett fylls i för varje involverad elev. Varje mentor ansvarar för dokumentationen kring sin elev, om inget annat överenskoms. 7

8 Var saklig och kortfattad, klipp och klistra för att förenkla dokumenteringen. Övriga elever i situationen kan exempelvis benämnas som elev 1 och 2 eller med initialer. I uppdragshandlingen till elevhälsoteamet kan hela situationen beskrivas med samtliga namn på involverade elever. Allt häftas ihop och lämnas i brevlådan för Elevhälsoteamet, antingen för att arkiveras eller för att gå vidare i arbetet. Arbetsgång när vuxen kränker elev: Om en elev utsätts för trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling av en vuxen följs planen nedan: 1. Händelsen anmäls till rektor. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs. 4. Rektor följer upp ärendet med eleven och hans/hennes föräldrar. 5. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen med berörd elev fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med rektors chef. Eleven kan vända sig till Barn- och elevombudet. 7. Rektor anmäler alla fall av kränkande behandling till sin huvudman, vilken är Utbildningsförvaltningen i Partille kommun. Dokumentation när vuxen kränker elev: För att säkerställa sekretessen har vi följande dokumentationsförfarande: En blankett, se bilaga 4, fylls i för varje involverad elev och vuxen. Rektor ansvarar för dokumentationen, om inget annat överenskoms. I uppdragshandlingen beskrivas situationen med samtliga namn på involverade elever. Rektor ansvarar för att både den vuxna och elev blir hörd samt beslutar vilka insatser som behövs för att reda ut situationen. 8

9 5. Kartläggning Furulunds skola/lunden har flera olika metoder för att kartlägga elevernas situation och behov. Kartläggning kan vara både formellt undersökande men också ett sätt att fånga upp vardagen och belysa i olika sammanhang och forum. Alla lärare deltar i ett utvecklingsprojekt Ledstjärnor med sikte på framtiden (Bilaga finns som separat broschyr) Exempel på ledstjärnor: solidaritet, kamratskap, hänsyn, respekt, samarbete, empati mfl. Arbetet med ledstjärnor sker tillsammans med eleverna och är en del av skolvardagen och avser samtliga lektioner. På så vis tränar vi våra elever att reflektera och samtala kring grundläggande värdefrågor. Ledstjärnorna fungerar som ett sätt att kartlägga klimat och attityder på skolan och är både främjande, förebyggande och åtgärdande. Mentorssamtal. Alla elever har regelbundna samtal med sin mentor. Det är ett personligt möte där eleven får möjlighet att tala om sin sociala situation och sitt lärande. Klasstid 2 ggr varje vecka, ett forum för dialog och information Uppstartsvecka i augusti ägnas till stor del åt frågor som rör etik på nätet, likabehandlingsplanen, ledstjärnor mm. Trivselenkät åk 6 i november. Åk 7 och 9 i februari Riskbedömning elever i åk 6 får i uppdrag att analysera skolans fysiska miljö utifrån ett trygghetsperspektiv. Sker i november tillsammans med kurator och rektor Partille kommuns årliga elevenkät GR s enkät i åk 8 Regelbunden inventering av elevhälsoteamet Uppföljning i arbetslagen 6. Utvärdering och analys I slutet av varje läsår sker en utvärdering av de planerade aktiviteter som skolan har ställt upp. Både det främjande, förebyggande samt åtgärdande arbetet utvärderas. Delaktiga i det arbetet är personal, elever och rektor. 9

10 7. Årlig plan Främjande arbete Övergripande mål: Att skapa en empatisk skolmiljö där alla behandlar varandra med respekt och tolerans. Att alla får insikt om alla människors lika värde, i och utanför skolan. Delmål: Alla skall ha god kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och innebörd. Förebyggande arbete Övergripande mål: Att skapa en arbetsplats fri från mobbning och kränkande behandling Delmål: Fördjupa arbetet med ledstjärnor (trivselregler) Förankra likabehandlingsplanen Öka elevernas inflytande över sin arbetsmiljö Förbättra och följa upp trivselenkäten Läsåret 2014/2015 Under läsåret 2014/2015 har skolan arbetat med riskbedömning av skolmiljö och klassrumsmiljö, elevers närvaro och frånvaro, ledstjärnor, etik på nätet, elevenkät, Partilles enkät samt mentorssamtal. Utvärdering: Läsåret har präglats av gott klimat, få konflikter och incidenter. Enkätsvaren har följts upp och analyserats i skolans kvalitetsredovisning. Eleverna har hög närvaro. Skolk är sällsynt. Nytt frånvarosystem i bruk from ht 2014 Skolans ledstjärnor är väl förankrade hos elever och personal. Mentorssamtalen har inte genomförts fullt ut. GR s enkät i åk 8 vt 2015 visar att 91% av eleverna känner sig trygga och trivs i skolan skolan. Åtgärdande arbete Övergripande mål Eleverna skall ha tillit till att vuxnas insatser leder till att kränkningar, trakasserier och mobbning inte sker. Delmål Skolans elevhälsoarbete på alla nivåer skall vara väl förankrad hos elever och personal. Tydligare dokumentation och uppföljning. 10

11 Planerade aktiviteter under läsåret 2015/2016. Kartläggning Hur Tidpunkt Ansvar Utvärder ing Förankring av lestjärnor och likabehandlingsplan Temaarbete, övningar och diskussioner Uppstartsdagar i augusti. Fortlöpande Arbetslag, mentorer, EHT Juni 2016 Ovanstående med föräldrar Etik på nätet Riskbedömning av skolmiljö Klassmöten Skolans hemsida Diskussioner och information Elever i åk 6 gör en granskning av skolmiljön. September 2015 Augusti 2015 Fortlöpande Rektor, mentorer Arbetslag, mentorer November 2015 Skyddsombud,kurator, rektor Juni 2016 Juni 2016 Jan Riskbedömning Trygghetsvandring 10/ Rektor, närsamhället Jan 2016 närmilö Klassrumsmiljön Observationer Varje vecka Rektor Specialpedagog Fortlöpa nde EHT Närvaro/frånvaro Analys Digital frånvaro Fortlöpande EHT, mentorer Juni 2016 Utforma och genomföra ny elevenkät Görs av EHT, JANUARI 2016 EHT Arbetslag, mentorer Juni 2016 GR s enkät På nätet, åk 8 Mars 2016 Mentorer Juni 2016 Hälsosamtal År 8 Höstterminen Skolsköterska Juni 2016 Hälsosamtal Nyanlända Fortlöpande Skolsköterska Mentorssamtal Enskilda samtal Hela läsåret Mentorer Juni 2016 Aktivitet Hur Tidpunkt Ansvar Utvärdering Plan för dokumentation PMO Tas fram av EHT och arbetslag HT 2015 Rektor EHT Juni 2016 Fortsatt implementering av likabeh.plan Star for life Utbildning, info och diskussioner på APT och i arbetslag Projekt om värdegrund. Samtal,övningar Fortlöpande Hela läsåret 15/16 Rektor EHT Arbetslag Juni 2016 Lärare Juni

12 Aktivitet Hur Tidpunkt Ansvar Utvärdering Tema sex och Vt 2016 Juni 2016 samlevnad Temaarbete och soareer med inbjudna föräldrar Lärare, mentorer, arbetslag Uppdatera Okt 2015 Rektor, Juni 2015 likab.plan kurator Kval.redovisning/ Fortköpande Rektor Juni 2015 Syst. Kval.arbete Ny elevhälsoplan I EHT Jan 2016 Rektor/EHT Juni Organisation och ansvarsfördelning Skollagen 14 a kap 5 : Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. (Lag 2008:571) Delaktighet och inflytande På skolorna i Partille Kommun kommer barnen och eleverna att vara delaktiga i utformandet av Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling. Det gäller speciellt att ta fram mål som främjar gott arbetsklimat och motverkar kränkningar och som klassen eller skolan ska arbeta mot under året. Elever medverkar även i kamratstödjargrupp, lagråd och som elevskyddsombud. Föräldrar görs delaktiga genom föräldramöten, skolråd, hemsidor och informationsbroschyrer. Lundens likabehandlingsplan/plan mot trakasserier och kränkande behandling är ny både i sin struktur och i sitt innehåll. Planen i sin helhet kommer att tas upp och bearbetas till struktur och innehåll av såväl föräldrar, elever som personal. Ansvarig för att detta blir gjort är skolans arbetslagsledare och skolans rektorer tillsammans med elevhälsoteamet. Utvärdering sker löpande i maj varje. Dokumentation I Partilles skolor dokumenteras alla enskilda ärenden där barn eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta. Det sker på en särskild blankett som tydligt visar hur skolan 12

13 utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Blanketten förvaras i skolans arkiv efter avslut. På Partille kommuns hemsida finns blankettarkiv. Kommunikation och förankring Varje enhet gör upp en plan om hur all personal blir medveten om Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling. Huvudmannen ser till att personalen får rätt kompetensutveckling för att klara sitt ansvarsområde. Utvärdering Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett verktyg som ska användas i det dagliga arbetet. Den kommer att utvärderas årligen och nya mål sätts upp vid varje läsårsstart. Uppföljningen av planen görs även inom ramen för förskolan och skolans skriftliga kvalitetsredovisning. Lundens skolas Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas i sin helhet i maj varje år. 13

14 9. Telefonlista Rektor Leif Engdahl Specialpedagog Mikael Wallanger Psykolog Victoria Bäcke Kurator Vanessa Korsle Skolsköterska Pia Slungare Skolsköterska Tove Karlsson SYV Katrin Algotsson Expedition Andra aktuella telefonnummer Socialtjänst Polis alt. 112 Rädda Barnens föräldratelefon BRIS (Barnens rätt i samhället) ( Föräldratelefon Barnens hjälptelefon (mottagaren betalar samtalet, du ringer anonymt, syns inte vem som ringer, syns inte på tele räkning) Röda korset (wwww.redcross.se) Jourhavande kompis Aktuella internetadresser:

15 10. Bilagor Bilaga 1: Lagstöd Varje verksamhet ska ha en Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling som beskriver arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt upprätta rutiner för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda). Två lagar som ska skydda barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkningar i skolan är Skollagen 14 a kap och Diskrimineringslagen. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Syftet med lagarna är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Ytterligare lagar och förordningar skyddar barn/elever i förskola/skola se nedan. Barn- och elevombudet övervakar regler om kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på: FN s konvention om barns rättigheter. Skollagen (2008:571) Enligt 14:e kapitlet i skollagen så ska den som äger skolan, om det är en kommunal skola så är det kommunen, se till att varje verksamhet: målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av barn och elever. gör allt de kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. varje år gör en plan mot kränkande behandling. Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt så måste de agera och ta reda på vad som hänt. De måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen. I skollagens 14 a kapitel finns också ett förbud för vuxna i skolan att kränka ett barn eller en elev till exempel säga taskiga saker, hota eller använda våld. Lärarna har också en skyldighet att skapa en trygg miljö i skolan. Det kan ibland innebära att de måste använda sig av vissa disciplinära åtgärder, till exempel visa ut en elev från resten av en lektion. Även om det kan upplevas kränkande behöver det inte vara det i lagens mening. FN s konvention om barns rättigheter. Skollagen (SFS 1985:1100) 1 kap 2, 4 kap 2. 1 kap 2 : Verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 15

16 främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling som mobbning och rasistiska beteenden. (SFS 1999:886) Lgr 11 (2011 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.) Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Direktiv mot etnisk diskriminering som behandlar diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung och Arbetslivsdirektivet som behandlar diskriminering på grund av religion, funktionshinder, ålder och sexuell läggning. Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken: - misshandel - olaga hot - olaga tvång - ofredande - trakasserier - förtal - sexuellt ofredande - hets mot folkgrupp 16

17 17