Likabehandlingsplan för Rockadens förskola

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Likabehandlingsplan för Rockadens förskola Upprättad: Reviderad: Gäller till: Fastställd av: Rockaden, Svaneholmsgårdens och Hackebackens Likabehandlingsteam Förskolechef: Camilla Norrhede

2 Innehåll 1 Vision för Rockadens förskola Till dig som barn på Rockaden Till dig som vårdnadshavare Förväntansdokument Definitioner Diskriminering Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Trakasserier Kränkande behandling Mobbning Repressalier Befogade tillsägelser De sju diskrimineringsgrunderna Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder BRA: Bemötande Resultat Ansvar Lagar och styrdokument Diskrimineringslag Skollagen SFS 2010: Lpfö -98 (reviderad 2010) Landskrona stad skolplan Mål för utbildningsnämndens värdegrundsarbete i Landskrona stad Utbildningsnämndens policy för värdegrundsarbete... 13

3 6.7 Handikapplan för Landskrona stad, Förskolans förebyggande åtgärder mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Rockadens prioriterade arbetsområden läsåret 2013/ Trygghet Social kompetens Demokrati Kartläggning av nuläget Så här har vi genomfört vår kartläggning inför 2013/ Nuläget Revidering Om det händer Mobbning, diskriminering eller kränkande situation, barn mot barn Diskriminering eller kränkande behandling, personal mot barn Vem har ansvar för att lagen följs? Förskolans Likabehandlingsteam Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

4 1 Vision för Rockadens förskola Vad är vår policy? På vår förskola tar vi avstånd från all form av kränkning. Här ska inte förekomma någon form av diskriminering, trakasserier, kränkande behandling eller mobbing. På förskolan ska alla barn, vårdnadshavare och personal känna sig sedda, välkomna och trygga varje dag. Vår vision på förskolan är att all personal ser på alla barn som sina oavsett vilken avdelning man kommer ifrån. Detta gör/visar vi genom att hälsa på alla vi möter. Vi tar också tag i eventuella konflikter som uppstår även om det är barn från en annan avdelning än den man jobbar på. All personal på förskolan ska se till att barnen trivs och vi ska vara goda förebilder. Personalen ska vara tillgänglig för vårdnadshavarna och skapa ömsesidigt förtroende. Vårdnadshavarna ska veta att deras barn inte utsätts för några repressalier om de skulle anmäla något de sett. Detta vet vårdnadshavarna genom att vi har skapat ett ömsesidigt förtroende. 1.1 Till dig som barn på Rockaden Du som barn ska trivas på din förskola och veta att all personal på förskolan finns där för dig när du behöver en hjälpande hand. 1.2 Till dig som vårdnadshavare Du som vårdnadshavare ska veta att all personal på förskolan dagligen arbetar för att ditt barn ska trivas och känna sig tryggt. Får du kännedom om att ditt eller något annat barn på förskolan blir kränkt/mobbad på något sätt då vill vi att du tar kontakt med någon personal som du har förtroende för. 3

5 2 Förväntansdokument Detta kan du förvänta dig av vår förskolechef: Att hon ser till att all personal, barn och vårdnadshavare är medvetna om att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling inte är tillåten på förskolan Att likabehandlingsteamet årligen utvärderar och reviderar likabehandlingsplanen i samarbete med personal, barn och vårdnadshavare Att det pågår ett målinriktat värdegrundsarbete enligt BRA i Landskrona Om diskriminering, trasserier eller kränkande behandling upptäcks så ser hon till att utredning görs, åtgärder vidtas och kontakt med likabehandlingsteamet tas. Detta dokumenteras och följs upp. Detta kan du förvänta dig av pedagoger och annan personal: Att alla direkt ingriper om diskriminering, trasserier eller kränkande behandling upptäcks Att alla ser barnet som individ och därmed har olika förutsättningar och behov Att alla deltar i det som står i likabehandlingsplanen och agerar som goda förebilder Att alla är närvarande där barnen finns och att vi lyssnar på barnen och er som vårdnadshavare Vi arbetar för en demokratisk förskola där barnen är med och påverkar. Detta förväntar vi oss av dig som är barn på Rockaden: Att du alltid försöker vara en god kamrat Att du använder ett vårdat språk Att du hjälper till att tänka på vår miljö, både inne och ute. 4

6 Detta förväntar vi oss av dig som vårdnadshavare: Att du talar om för oss om du ser eller upptäcker att ditt eller något annat barn har gjort någon annan illa, eller själv har råkat illa ut Att du tar del av innehållet i förskolans Likabehandlingsplan Att du försöker vara en god förebild när du befinner dig på förskolan. 5

7 3 Definitioner Nedan följer definitioner av diskriminering, trakasserier, kränkande behandling, mobbning, repressalier och befogade tillsägelser. 3.1 Diskriminering Det är en rättighet för barn och vuxna att inte bli diskriminerade. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn omfattar de sju diskrimineringsgrunderna: Kön att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin könstillhörighet Etnicitet (etnisk tillhörighet)- att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin hudfärg, sitt etniska eller nationella ursprung eller sitt språk Religion eller annan trosuppfattning att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin religion eller trosuppfattning Sexuell läggning att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av att man är homosexuell, bisexuell, transexualitet eller heterosexuell Funktionshinder att bli annorlunda eller orättvist behandlad för att man har varaktiga begränsningar i sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga förmåga Könsidentitet och könsuttryck att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av hur man uppfattar sitt kön, dvs. hur man beter sig eller hur man ser ut kopplat till kön Ålder att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin ålder, dvs. sin uppnådda levnadslängd Direkt diskriminering När barn missgynnas genom särbehandling på grund av någon av ovan nämnda diskrimineringsgrunder. 6

8 3.1.2 Indirekt diskriminering När barn missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. 3.2 Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och har en koppling till någon av ovan nämnda diskrimineringsgrunder. Både personal och barn kan göra sig skyldig till trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. 3.3 Kränkande behandling Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkande behandling är en subjektiv bedömning. Det är inte handlingen i sig som är kränkande utan om en handling upplevs som kränkande av den som utsätts för den. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. De kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna. Kränkningar kan vara fysiska, verbala psykosociala eller text- och bildburna. 3.4 Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ behandling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 3.5 Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barn eller vårdnadshavare har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när ett 7

9 barn, exempelvis som vittne, medverkat i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 3.6 Befogade tillsägelser Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande. 4 De sju diskrimineringsgrunderna Här kommer en förklaring till hur vi på förskolan arbetar med de sju diskrimineringsgrunderna i verksamheten med barnen. 4.1 Kön Mål: På vår förskola ska flickor och pojkar få lika mycket uppmärksamhet och känna sig lika mycket värda. De ska ha tillgång till och erbjudas alla olika aktiviteter. Arbetssätt: Pedagogernas förhållningssätt och miljön ute och inne, är utan särskilda genussignaler Barnen erbjuds olika slags material, leksaker, sånger, böcker och aktiviteter som speglar båda könen. Aktiva val görs vid inköp av material och inventarier Vi låter barnen vara barn- inte kön Vi samtalar och diskuterar med barnen för att motverka traditionella könsroller. 4.2 Etnisk tillhörighet Mål: Alla barn ska känna sig stolta över sitt ursprung och respektera andra. På vår förskola har vi inte så stor andel barn med annan etnisk tillhörighet men vi arbetar aktivt för att synliggöra detta. 8

10 Arbetssätt: Vi tar vara på barns, föräldrars och pedagogers olika erfarenheter i arbetet på förskolan Skapar medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kulturer Uppmärksammar traditioner och festligheter med t.ex. mat, kläder och språk Den kulturella mångfalden synliggörs i miljön och materialet på förskolan t.ex. sånger, böcker, dockor och flaggor Bejakar barnens modersmål Använder tolk vid behov. 4.3 Religion eller annan trosuppfattning Mål: Barnen har förståelse för olika religioner och livsåskådningar och respekterar andra trosuppfattningar. Arbetssätt: Om en familj tillhör en religion som vi inte är förtrogna med, ber vi dem berätta så att vi får veta vad som är viktigt att känna till Finns det något som kan innebära ett dilemma för oss på förskolan kommer vi överens med familjen hur vi ska hantera detta t.ex. fira jul, födelsedagar, bada utan kläder, ev. besök i kyrkan mm. De barn som av religiösa skäl inte äter viss sorts mat erbjuds alternativ mat. 4.4 Funktionshinder Mål: Funktionshindrade erbjuds att delta i alla aktiviteter utifrån sina förutsättningar. Personalen ska se till att barnen får den hjälp/hjälpmedel de behöver för att delta i verksamheten. Arbetssätt: Personalen får kunskap och fortbildning utifrån barnets behov Lokaler, material och verksamheten är anpassad i möjligaste mån till barnets behov 9

11 Vi nyttjar föräldrarnas specialkunskap genom att be dem berätta för både personal och barn och eventuellt föräldrar för att öka förståelsen Vi lyssnar på barnens frågor och funderingar och låter dem vara med och hjälpa utifrån sina förutsättningar. 4.5 Sexuell läggning Mål: Barnen på förskolan känner till att det finns olika familjekonstellationer och relationer mellan könen. Alla barn ska ha rätt att känna stolthet över sin familj. Arbetssätt: Förskolan har relevant litteratur tillgängligt för barnen, så att olika familjebilder blir ett naturligt ämne att samtala omkring Personalen har en tillåtande attityd i barnens rollekar. Det finns andra sätt att leka mamma, pappa, barn än det traditionella. 4.6 Könsöverskridande identitet eller uttryck Mål: Barnen på förskolan får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Arbetssätt: Personalen på förskolan har fortlöpande genusdiskussioner med varandra och med barnen Personalen har en fördomsfri och accepterande attityd. 4.7 Ålder Mål: Alla barn ska bli bemötta med respekt som individer oavsett ålder. Arbetssätt: Personalen ser barnen som individer och anpassar aktiviteter och material efter dem 10

12 Vi delar barnen i mindre grupper t.ex. 5-åringar, 3-4 åringar och stora och lilla gruppen. Detta för att barnen ska lära sig knyta nya kontakter och skapa nya relationer. 5 BRA: Bemötande Resultat Ansvar I Landskrona stad arbetar vi med Värdegrunden BRA i Landskrona det gör vi även på Rockadens förskola. Det innebär att vi har: ett professionellt och respektfullt bemötande ett målinriktat och resultatorienterat arbete utifrån våra styrdokument ett tydligt ansvar för vårt arbetssätt och förhållningssätt. 6 Lagar och styrdokument 6.1 Diskrimineringslag Lag (2008:567) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever trädde i kraft i april Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Lagen innebär ett förbud mot diskriminering på grund av: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck 11

13 6.2 Skollagen SFS 2010:800 Kapitel 6 i skollagen behandlar åtgärder mot kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 6.3 Lpfö -98 (reviderad 2010) I Läroplanen för förskolan står det bla: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur skall bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. 12

14 Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt 6.4 Landskrona stad skolplan INDIVIDEN Alla barn möts utifrån den unika person de är. TRYGGHET Alla upplever trygghet och bemöts respektfullt i förskolan. Alla barn upplever harmoni i en hälsofrämjande miljö. INFLYTANDE Alla barn uppmuntras att göra egna val och deras initiativ tas tillvara. 6.5 Mål för utbildningsnämndens värdegrundsarbete i Landskrona stad Alla barn och elever upplever trygghet och trivsel All personal arbetar aktivt i enlighet med värdegrunden Nolltolerans mot all form av kränkning av den värdegrund verksamheten står för såväl fysisk, verbal, psykosocial, text- och bildburen. Överträdelse ska leda till åtgärder Förmedling till barn, föräldrar och andra vuxna av normer och etik som främjar människovärde, respekt och omtanke Aktivt stöd till barnens reella inflytande över sitt lärande och stärkande av ansvarstagande. 6.6 Utbildningsnämndens policy för värdegrundsarbete Fundamentet i Utbildningsförvaltningens värdegrundsarbete är FN:s barnkonvention 13

15 och skollagen. Utifrån detta har läroplaner, kursplaner och stadens skolplan utformats. En del i arbetet är också den värdegrund Landskrona stad har tagit fram och som syftar till att det ska vara "BRA i Landskrona" för kommuninvånarna, övriga aktörer och för medarbetare. Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheterna. Detta innefattar människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta. 6.7 Handikapplan för Landskrona stad, Situationen för barn och elever med funktionsnedsättning ska uppmärksammas i likabehandlingsplanen. Barn med funktionsnedsättning har samma rättigheter som alla andra barn. 7 Förskolans förebyggande åtgärder mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling På förskolenivå Vuxna är alltid närvarande där barnen vistas. All personal är ansvarig för detta Vi har ett gemensamt förhållningssätt på förskolan. All personal är ansvarig för detta Vi har gemensamma aktiviteter så som firande av högtider osv. Vi har personalutbildning, likabehandlingsutbildning, entris (entreprenöriellt lärande), dokumentationsutbildning och mentorsutbildning Vårdnadshavarna uppmuntras till delaktighet genom föräldraråd, utvecklingssamtal och föräldramöte Kontakt tas med likabehandlingsteamet vid behov Vi är öppna och positiva till olikheter. 14

16 På avdelningsnivå Samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan Förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle Vi genomför Qualisenkäter kopplade till likabehandlingsplanen med de äldre barnen på förskolan. På individnivå Vi uppmärksammar barnen på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande Genom dokumentation synliggörs barnets positiva lärande. 8 Rockadens prioriterade arbetsområden läsåret 2013/2014 Vi i Likabehandlingsteamet har satt upp följande prioriterade arbetsområden, trygghet, socialkompetens och demokrati för att synliggöra arbetet med Likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. 8.1 Trygghet Syfte Att alla barn, vårdnadshavare och personal ska känna glädje och trygghet på vår förskola Att alla barn känner sig sedda och bekräftade varje dag på förskolan Att alla barn vågar utrycka sina tankar och önskemål. Detta uppnår vi genom att vi tillämpar föräldraaktivaktiv inskolning där vårdnadshavarna finns med som en trygghet för barnet under deras första kontakt med förskolan. Varje avdelning på förskolan har samlingar i både stora och små grupper, dagliga samtal i vardagssituationer t.ex. vid matbordet, i hallen, i den pedagogiska leken. Vi arbetar med olika projekt på förskolan för att utforma den dagliga 15

17 verksamheten utefter barnens intressen och önskemål. Vi vill att barnen ska känna att all personal är engagerad i den dagliga verksamheten. 8.2 Social kompetens Syfte Att barnen ska tro på sin egen förmåga Att barnen ska ta hänsyn och leva sig in i andras situationer Att barnen ska våga ta hjälp av varandra, stora som små Att barn, personal och vårdnadshavare ska känna sig delaktiga i gemenskapen på förskolan Att barn, personal och vårdnadshavare bemöts på ett respektfullt sätt utan någon form av diskriminering eller annan kränkande behandling Att verksamheten genomsyras av dagliga samtal kring allas lika värde. Detta uppnår vi genom att uppmuntra och samtala med barnen samt ge mycket positivt beröm både verbalt och med kroppsspråket för att stärka deras tro på sin egen förmåga. Vi ser på alla barn som kompetenta och egna individer. Vi arbetar med dramatisering, handdockor, sagor i olika utformning. Personalen är goda förebilder för barnen och kan be barnen om en hjälpande hand. Vi lär oss tillsammans alla på förskolan, barn och vuxna. På förskolan har vi återkommande föräldrarådsträffar där föräldrarna får tycka till och även få information om vad som händer på förskolan. Dessa leds utav förskolechefen. All personal hälsar på varandra, barnen och vårdnadshavarna vid dagliga möten. 8.3 Demokrati Syfte Att barnen genom delaktighet stärker sin tilltro till sig själva och sin förmåga att påverka. Detta gör vi genom att barnen är delaktiga i beslut som fattas på förskolan. Personalen lyssnar och tar barnens tankar och idéer på allvar och uppmuntrar barnen till att göra egna val. Det är personalens ansvar att se till att alla barn blir hörda i den dagliga 16

18 verksamheten. T.ex. vid samling i stor respektive liten grupp, vid måltider, vid blöjbyten, vid på och avklädning. 9 Kartläggning av nuläget 9.1 Så här har vi genomfört vår kartläggning inför 2013/14 Vi har delat ut enkäter till vårdnadshavare och personal samt genomfört intervjuer med alla 5 åringar på förskolan. Dessa har vi sammanställt, barnens svar har förts in i diagram som kommer att presenteras i denna likabehandlingsplan. (Se bilaga 2,4,6). Utifrån svaren har vi fört diskussioner med all personal på förskolan. 9.2 Nuläget Vi har under hösten 2013 omarbetat vår likabehandlingsplan med hjälp av utbildningen från Malmö högskola. Vi har i Likabehandlingsteamet utformat enkäter till barn, vårdnadshavare och personal, vilka vi kommer att genomföra under vårterminen Resultatet kommer att presenteras i likabehandlingsplanen som revideras Under vårterminen kommer likabehandlingsteamet att arbeta med alla arbetslagen på förskolan. Där vi kommer att konkretisera hur vi arbetar med likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Vi fortsätter att arbeta aktivt för att barnen ska tro på sin egen förmåga genom att uppmuntra dem till att försöka själva med t.ex. påklädning, dela mat mm. Hjälp till självhjälp. Genom ett gott samarbete på hela förskolan stärks tryggheten hos barnen då all personal bli kända ansikten för dem. Alla barn är allas. Vi pedagoger kommer under 2014 att utarbeta gemensamma regler för hela förskolan tillsammans med barnen. 10 Revidering Denna revidering har gjorts utav Ulrika Visuri, Anette Trankell och Anne Olsson. Likabehandlingsplanen ska all personal på förskolan läsa och skriva under. Vårdnadshavarna får ta del av Likabehandlingsplanen via vår hemsida eller i pappersformat om de önskar. 17

19 11 Om det händer 11.1 Mobbning, diskriminering eller kränkande situation, barn mot barn Den som känner sig kränkt eller misstänker att någon blivit utsatt för kränkande handlingar tar kontakt med personalen eller annan vuxen och berättar vad som hänt Personalen utreder vad som hänt och samtalar med berörda barn snarast möjligt Personalen informerar berörda föräldrar Personalen ger stöd till det barn som blivit kränkt/mobbat och är uppmärksamma så att det inte händer igen. Eventuellt pratar man med alla barn, personal och föräldrar om det som inträffat Arbetslaget dokumenterar händelsen och följer upp En bedömning görs om åtgärdsprogram behöver upprättas Diskriminering eller kränkande behandling, personal mot barn En anställd som upplever att en kollega eller annan vuxen kränker ett barn ska omedelbart prata med den som agerat tvivelaktigt Den som misstänker att någon blir utsatt för kränkande behandling tar kontakt med Likabehandlingsteamet som ansvarar för vidare utredning Händelsen dokumenteras och följs upp av Likabehandlingsteamet. Alla ska i vardagsarbetet observera och direkt vidta åtgärder vid händelser av kränkande karaktär. Alla former av trakasserier och annan kränkande behandling ska direkt utredas, åtgärdas, utvärderas och dokumenteras. Om någon i personalen upptäcker eller får kännedom om att ett barn i verksamheten anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, så har de skyldighet att se till att det utreds och eventuellt vidta åtgärder för att förhindra fortsatt kränkande behandling. 18

20 11.3 Vem har ansvar för att lagen följs? Alla har ansvar för att diskriminering eller kränkande behandling inte förekommer på vår förskola. All personal ska delta i det ständiga arbetet med att främja likabehandling, att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Om det uppkommer en diskriminerande eller kränkande handling ska förskolechefen alltid informeras. Händelsen ska utredas, åtgärdas och dokumenteras enligt ovan. Vårdnadshavarnas medverkan i arbetet med kränkande behandling är viktig. Samarbete och dialog med dem i såväl det förebyggande som det åtgärdande arbetet är av stor betydelse. Förskolechefen är ytterst ansvarig vid uppkomna situationer. 12 Förskolans Likabehandlingsteam Vi i Likabehandlingsteamet träffas tre gånger per termin för att diskutera likabehandlingsplanen. Vid uppkomna situationer tillkallas Likabehandlingsteamet för att åtgärda händelsen. Om du som barn, personal eller vårdnadshavare får kännedom om någon form av kränkande behandling så ta kontakt med någon utav dessa personer: Camilla Norrhede, förskolechef camilla.norrhede@landskrona.se Ulrika Visuri, förskollärare, samordnare, utvecklingsledare ulrika.visuri@landskrona.se Anne Ohlsson, förskollärare, utvecklingsledare anne.olsson2@landskrona.se Anette Trankell, förskollärare, utvecklingsledare anette.trankell@landskrona.se 19

21 Bilaga 1 Enkät till vårdnadshavare på Rockadens förskola Vision Vad är vår policy? På Rockadens förskola tar vi avstånd från all form av kränkning. Här ska inte förekomma någon form av diskriminering, trakasserier, kränkande behandling eller mobbing. På Rockadens förskola ska alla; barn, vårdnadshavare och personal känna sig sedda, välkomna och trygga varje dag. Detta gör/visar vi genom att hälsa på alla vi möter. All personal på förskolan ska se till att barnen trivs och vara goda förebilder. Personalen ska vara tillgänglig för föräldrarna och skapa ömsesidigt förtroende. Föräldrarna ska veta att deras barn inte utsätts för några repressalier vid en eventuell anmälan. Revidering av likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen berör alla; barn, vårdnadshavare, personal och alla övriga vuxna som vistas på Rockadens förskola. Likabehandlingsteamet på förskolan har utvärderat och reviderat likabehandlingsplanen. Vi behöver er hjälp för det fortsatta arbetet, var snäll och svara på nedanstående frågor antingen via mail eller anonymt. Likabehandlingsplanen hittar ni på Vill ni ha den i pappersform så säg till på ert barns avdelning. Känner ni er trygga med att lämna ert barn på Rockadens förskola? Upplever du att ditt barn är trygg på förskolan? Motivera ditt svar Har ni förtroende för personalen på er avdelning? Vågar ni framföra era åsikter? Motivera ditt svar. Anser ni att ni blir väl bemötta av all personal på förskolan? Har ni tankar och funderingar angående vår Likabehandlingsplan som ni vill delge oss? Tack så mycket för er medverkan! 20

22 Bilaga 2 Redovisning utav svar från enkäten i likabehandlingsplanen Föräldrar Enkäten har delats ut till 118 barn på förskolan. Vi har fått in 14 svar. Vad anser ni vara en befogad tillsägelse? Alla föräldrar anser att en befogad tillsägelse är ok om barnen inte följer de regler som gäller på förskolan. Det är viktigt att man förklarar för barnen varför det får göra så. Tonläget som personalen använder är viktigt anser föräldrarna. Om personalen påtalat samma sak flera gånger och det inte hjälper är det ok att höja rösten. Om det behövs är det ok att ta tag i barnets arm och lada bort det och förklara vad det gjort för fel. Om barnet riskerar att skada sig själv eller någon annan måste personalen säga ifrån. Har ni sett eller upplevt att någon på Rockadens förskola blivit kränkt/mobbad? Utav 14 svar har endast en upplevt att ett barn blivit kränkt med könsord och svordomar. Har ni i så fall tagit kontakt med personalen? I fallet upplevde de att personalen skötte ärendet utmärkt. Allt löste sig bra. Vi arbetar kontinuerligt med vårt värdegrundsarbete och HAV, hänsyn, ansvar och vänskap. Är det något ni anser fattas i vårt arbete? Det skulle vara bra om man pratade om respekt. Prata om vad en bra kompis är. Resterande svar är att personalen gör ett strålande jobb med detta. Man har fullt förtroende för personalen. Har ni tankar kring vår likabehandlingsplan som ni vill delge oss? Det är en lång plan och den innehåller mycket både mer och mindre viktiga saker. Det ät nytt för just mig men det är positivt. Är glada över att likabehandlingsplanen finns och att den ligger till grund för den pedagogiska verksamheten på förskolan. Den är mycket genomarbetad. 21

23 Gedigen, tydlig och lättläst. Inga svåra och knepiga ord och meningar som gör att läsaren tappar bort sig. Innehållet är superbra. Vårt samhälle är idag mångkulturellt, vilket inte speglas särskilt bra på er förskola. Detta tycker jag är något man bör vara medveten om och jobba extra med barnen. Har ni förtroende för personalen på er avdelning? Vågar ni framföra era åsikter? Motivera ditt svar. Har en öppen dialog med personalen och kan framföra våra åsikter. Tar sig alltid tid att prata om man behöver. Märks att personalen har en ambition att se varje barn och tillgodose deras individuella behov. Vågar framföra våra åsikter och har ett stort förtroende för personalen. Super nöjda med förskola och personal. Vågar framföra våra åsikter eftersom personalen framstår som mycket kompetenta och professionella. Mycket gott förtroende för personalen på vårt barns avdelning. Alltid ett gott bemötande. Inga problem att framföra våra åsikter på våra barns avdelningar. Stort förtroende och tillit till personalen. De är mycket kompetenta och duktiga.(speciellt de med utbildning). Stort förtroende för all personal på förskolan, inte bara för personalen på mina flickors avdelningar. Jag tycker att man märker att alla barn är allas barn. Alla hälsar, är trevliga kan namnen på alla barn. Jag vågar absolut framföra mina åsikter och har alltid blivit trevligt och proffsigt bemött. Har förtroende för personalen på avdelningen. De gör ett bra jobb, det är lite manfall ibland men jag tycker de brukar lösa det så gott det går. Jag vågar framföra mina åsikter. Tycker att personalen är väldigt öppen och lyhörd. De är lätta att resonera med. Vi har en bra kommunikation med personalen och vi är supernöjda. Anser ni att ni blir väl bemötta av personalen vid lämning samt hämtning av ert/era barn? Ja personalen är underbar. Alltid. Ja alltid vi är jättenöjda. Brukar mötas av ett leende när ni kommer och likaså när vi ska gå hem. Härligt bemötande. Vi blir väl bemötta vid varje lämning och hämtning. Även då inte ordinarie personal är på plats känns det väldigt proffsigt och tryggt. Mycket bra bemötande. Det finns alltid tid att prata några ord och man får veta hur dagen varit. Ibland har det hänt att personal vid hämtning inte bemöter föräldrar likadant. Jag menar att bemötandet är olika beroende på vilken personal det är. 22

24 Mycket bra. Mycket nöjda med personalen på vår sons avdelning. Övriga synpunkter som kommit fram i enkäten. Satsa på fler högskoleutbildade pedagoger eftersom man märker tydligt skillnad i deras kompetens gentemot de som ej har denna utbildning. All personal är förstås trevlig mot barnen. Viss personal kan skämta lite väl mycket och vara ironisk. Som vuxen är det okej men barnen förstår inte alltid ironi och blir förvirrade. Vårt barn blir ofta ledset när det lämnas på en annan avdelning än den egna och till okänd personal, detta känns jobbigt. Vi skulle vilja betona vikten av att personalen sprider ut sig när barnen är ute på gården. Det verkar inte bra när man ser personal stå i klungor, istället för att vara utspridda bland barnen på den stora ute ytan. Tankar och åsikter som kommer förbättras och åtgärdas i den mån vi kan påverka. Vi skulle vilja betona vikten av att personalen sprider ut sig när barnen är ute på gården. Det verkar inte bra när man ser personal stå i klungor, istället för att vara utspridda bland barnen på den stora ute ytan. Viss personal kan skämta lite väl mycket och vara ironisk. Som vuxen är det okej men barnen förstår inte alltid ironi och blir förvirrade. Ibland har det hänt att personal vid hämtning inte bemöter föräldrar likadant. Jag menar att bemötandet är olika beroende på vilken personal det är. Vårt samhälle är idag mångkulturellt, vilket inte speglas särskilt bra på er förskola. Detta tycker jag är något man bör vara medveten om och jobba extra med barnen. 23

25 Bilaga 3 Enkät personalen Skriv dina svar på ett separat papper som du lämnar till någon i Likabehandlingsteamet. 1. Hur kan barn bli kränkta eller orättvist behandlade i vardagliga situationer på förskolan? 2. Vad gör du om du ser/hör ett barn bli kränkt av någon på förskolan? 3. Kan det finnas några bestämmelser, regler eller arbetssätt som kan upplevas som orättvisa för barnen? 4. Vad är ett bra bemötande för dig? Beskriv kortfattat. Jag har tagit del av enkätfrågorna riktade till personalen Personalens namn: Datum: 24

26 Bilaga 4 Enkätsvar från personalen Hur kan barn bli kränkta eller orättvist behandlade på sätt som har samband med: Kön Om andra barn skrattar åt dem. På grund utav hur de ser ut, vilka kläder de har på sig Att barnen inte får samma möjligheter i sin lek, intresse och erbjudande utav material. Olika förväntningar på barnen beroende på kön. Att pojkar inte får gråta. Rosa är flickfärg och blått är pojkfärg. Könsidentitet eller könsuttryck Pojkar som vill gå i klänning, vill klä ut sig men får inte det. Andra barn som skrattar åt dem. Hur man pratar åt barnen, tuffare till pojkarna och mer sött till flickorna. Om man inte har en fördomsfri och accepterande attityd i sitt genustänk. Om man anspelar på att pojkar är starkare och smartare än flickor. Etnisk tillhörighet Om vi inte ger barnet samma möjlighet att förstå vad vi säger och gör. Talar illa om olika folkslag. Att barnet inte bemöts med respekt för att det har ett annat ursprung. Att barnet får höra skällsord för att det är från ett annat land. Barn som äter annan mat, hur förklarar vi som vuxna för barnen. Att peka ut olikheterna som ett problem och inte alls prata om det t.ex. hudfärg, religion och språket. Religion eller annan trosuppfattning Att skratta eller håna de barn vars föräldrar bär huvudduk eller dyl. Om verksamheten inte är anpassad så att alla barn kan vara med när det pysslas vid olika högtider. 25

27 Om barnen inte erbjuds annan kost eller alternativ mat. Funktionsnedsättning Suckar över att barnet inte kan gå. Om man är kortare än alla andra och blir kallad kortis. Att barnet inte kan vara med på alla aktiviteter. Överbeskydda, prata över huvudet och hindra från att göra saker. Att verksamheten inte är anpassad efter barnets behov. Om barnet inte får de hjälpmedel som de behöver och stöd i verksamheten. Förutfattade meningar om vad barnet inte klarar av. Att vi tillåter barnen att prata om den funktionsnedsatta utan att vi pratar med dem om detta. Sexuell läggning Att ett barn får påpekande om att de har två mammor eller pappor. Om det pratas nedvärderande om barnets föräldrar om barnets föräldrar är homosexuella. Om barnen inte får leka med barn som har föräldrar som är homosexuella. Ålder Om barnen får höra t.ex. det får du inte göra för du är för liten. Du som är så stor ska väl kunna detta. Om du beter dig så får du gå på småbarnsavdelning. Hur ska ni kunna börja skolan så som ni beter er. Personalen kallar de små för bebisar hela tiden. Små barn förstör hela tiden. Att man väljer att inte lyssna på barnet för det är litet. 2. Hur kan barn bli kränkta eller orättvist behandlade i vardagliga situationer? Att vi inte tror på det kompetenta barnet. Alla barn kan. Att vi inte ger barnen tid. 26

28 Mellan barn och barn är det kläder och saker som kan styra och bli utanför och retade för. Kö på toaletten kan göra att barn inte får sitta ifred. Av och påklädnings situationer. Att vi inte reagerar och agerar när vi ser någon annan blir kränkt. Att lägga över skuld på barnen t.ex. vid glömda kläder. Kroppsspråk, minspel, tonfall. Ignorerande godtyckligt bemötande utifrån hur personalen mår. Ingen hänsyn till barnets situation. Att vi särbehandlar barnen, ett barn får göra en massa och ett barn får inte göra något. När man inte ser till barnets bästa i deras behov, intresse och nyfikenhet. När barn kallar andra för glåpord mm. 3. Kan det finnas några bestämmelser, regler eller arbetssätt som kan upplevas som orättvisa. När det finns bestämmelser som bara rör det ena könet. Att men inte får vara med på gympan om man glömt gympakläder. När personalen inte tänker på värdegrunden och sitt förhållningssätt. När neutrala ordningsregler används så de får en diskriminerande effekt. Regler som barnen inte förstår. 4. Vad kan göras för att förbättra barns vardag i er verksamhet med tanke på: Kön Att man behandlar alla lika oavsett vilken diskrimineringsgrund. Samt reflekterar över våra egna värderingar. Alla har ett lika värde och ska behandlas efter detta och det är allas ansvar att det blir så. Att all personal har en gemensam barnsyn. Att vi ska vara goda förebilder och öppna och positiva för olikheter och istället ser en lärprocess i det. Att pojkar och flickor får lika mycket uppmärksamhet. Att man erbjuder material och lek som speglar båda könen. 27

29 Könsidentitet eller könsuttryck Mer varierande utklädningskläder. Att man reflekterar i sina tankar, känslor kring sitt genustänk. Visa att det är ok när flickor leker med bilar och pojkar med dockor. Att man som pedagog deltar i olika rollekar. Etnisk tillhörighet Vara mer nyfikna på barnen och fråga föräldrarna mer. Prata om landet som barnen kommer ifrån. Erbjuda hemspråk. Bli mer medvetna och delaktiga om andras kulturer. Sagoböcker från andra länder. Olika maträtter från olika länder. Prata likheter och inte skillnader. Lyfta fram det som är gemensamt istället för att prata om ni och dem. Skapa mer medvetenhet om det egna kulturarvet och i andras kulturer t.ex. sånger, böcker och mat. Religion eller annan trosuppfattning Prata mer om olika religioner som finns, varför folk går klädda på olika sätt. Ta hjälp utav föräldrarna. Respektera andras kläder, matvanor. Använda litteratur som speglar olika religioner. Olika maträtter. Funktionsnedsättning Att anpassa miljön och arbetssättet. Akustikplattor, dämpande bord, stolar med bord och att tala tydligt till barnen. Få in barnet i barngruppen utefter dess förutsättningar. Sexuell läggning Ha mer material som är tillgängligt för barnen så att olika familjebilder blir ett naturligt samtalsämne. 28

30 Vara accepterande, ta reda på fakta och prata med barnen. Ålder Ta mer hänsyn till utveckling istället för ålder. Att man som pedagog är iakttagande, observerande och finns i närheten av barnen. Alla på förskolan ser barnen som sina oavsett ålder vilket skapat trygghet. 29

31 Bilaga 5 Enkät barnen Trivselenkät till barn på Rockadens förskola Hur känner du dig när du ska till förskolan? Hur känns det när du är på din avdelning? I hallen? På toaletten? Utomhus? Aktiviteter? T.ex. gymnastik, samling Måltiderna? Har du några kompisar på förskolan? Är du en bra kompis? Lyssnar du på dina kompisar? Lyssnar dina kompisar på dig? Tycker du att de vuxna lyssnar på dig? Tycker du att du lyssnar på de vuxna? Namn: Avdelning:. Genomförd.(ÅÅMMDD) Denna enkät kommer att genomföras för alla 4 och 5 åringar på Rockadens förskola. Vi kommer att göra enkäten 1gång/termin. Resultatet ska sammanställas och analyseras av likabehandlingsteamet. Enkäten utvärderas och revideras 1gång/år i samband med revideringen av vår likabehandlingsplan. 30

32 Bilaga 6 Enkätsvar från barnen på Rockadens förskola

33

34

35

36

37

38

39 15. 38

40 Bilaga 7 Utredning om kränkande behandling Datum: Utredare: Barnets namn: Vem har uppmärksammat problemet? Person som utfört kränkningen: Händelseförlopp: Deltagare vid samtalet: Datum för uppföljningssamtal: Har kränkningen upphört? Datum för uppföljning och utvärdering: Underskrifter: 39

41 Bilaga 8 Åtgärdsprogram vid kränkande behandling Datum: Namn: Förskola: Avdelningsansvarig: Närvarande: Nulägesbeskrivning: Mål: Åtgärder: Ansvarig: Datum för uppföljning och utvärdering: Underskrifter: 40

42 Bilaga 9 Uppföljning av åtgärdsprogram vid kränkande behandling: Datum: Namn: Förskola: Avdelningsansvarig: Närvarande: Hur har det gått, har vi nått målet? Åtgärder: Ansvarig: Datum för uppföljning och utvärdering: Ärendet avslutat, datum: Underskrifter: 41

43 Bilaga 10 Efter att ni läst Likabehandlingsplanen så var god och lämna in denna lapp påskriven till personalen i ditt barns arbetslag. Jag/vi har tagit del utav denna Likabehandlingsplan: 42