Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Vittra Vallentuna Grundskola och Fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015/16 Vittra Vallentuna Zetterlunds väg VALLENTUNA Telefon epost

2 Innehåll Sida Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Utvärdering av förra årets plan mot diskriminering och kränkande behandling Utvärdering av årets plan Främjande del Vår vision och ställningstagande Vår definition av begreppen kring likabehandling Diskriminering - direkt, indirekt samt bristande tillgänglighet Kränkning, kränkande behandling och trakasserier Andra viktiga begrepp Beskrivning av det lokala vardagsarbetet för att främja allas lika värde och trygghet Kontinuerliga handlingar Punktinsatser Kommunikationsplan för den årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling Förebyggande del Mål, fokusområden och planerade åtgärder utifrån resultatet av kartläggningarna Delaktighet i arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling Åtgärdande del Upptäcka Anmäla, utreda, åtgärda och följa upp Arbetsgång från upptäckt till uppföljning Åtgärdstrappor vid diskriminering och kränkande behandling Bilagor 2

3 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (d.v.s inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan och skolan ska ha samma rättigheter tjejer som killar oavsett etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vittra Vallentuna tar årligen fram en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Där tydliggör vi konkreta mål och handlingar för kultur- och likabehandlingsarbetet samt hur vi på kort och lång sikt agerar för att effektivt och aktivt förebygga, upptäcka, utreda och åtgärda händelser som inte stämmer överens med Vittras och nationella värderingar och regler. Vi har nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på skolan vilket innebär att vi för elevens skull har nära samarbete med socialtjänst, polis, Vallentuna kommuns resurscentrum samt Vittras barn - och elevombud. Planen är indelad i en främjande del, en förebyggande del samt en åtgärdande del. Handlingsplaner, samtalsmallar och andra dokument som används i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling finns bifogade i detta dokument. Verksamheten som berörs av planen är grundskolan samt fritidshemmet och gäller perioden till Skolans uppdrag är att möjliggöra för våra barn och elever att utveckla kunskaper och värden så som det står beskrivet i läroplanen. Alla som bedriver utbildning inom skola i Sverige utgår från samma styrdokument. I Vittra har vi en gemensam tolkning av uppdraget 3

4 och en gemensam bild av den kultur vi behöver bygga och underhålla för att nå vår vision med medvetna och ansvarstagande medborgare. Vi kallar denna grund för Vittrakulturen. Varje verksamhet i Vittra har sin version av den, skapad och buren av de människor som verkat och verkar där. Eftersom varje förskola/skola utgår från Vittras gemensamma kärnvärden känner man ändå igen sig när man kliver in i en Vittraskola på atmosfären, känslan och sättet vi bemöter varandra på, med respekt och vänlighet. I vårt arbete med kulturen utgår vi ifrån våra tre kärnvärden; inkluderande, tydliga och ansvarstagande. Det är genom att vara inkluderande, tydliga och ansvarstagande som vi bygger en stark gemenskap där våra barn och elever kan känna trygghet och lust att lära. Arbetet med att bygga och upprätthålla en god kultur behöver vara ständigt pågående, prioriteras, planeras omsorgsfullt och följas upp. I Vittra har vi därför också gemensamma metoder och aktiviteter som stödjer den processen i form av förhållningssätt, ordningsregler, Uppstartsperiod och daglig samling. Våra tre kärnvärden är: Ansvarstagande På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt vi gör. Inkluderande Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra elever och deras utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det betyder också att vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel. 4

5 Tydliga Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, vårdnadshavare och kollegor. Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform med specifika Vittraverktyg som tydliggör hur vi bedriver våra verksamheter, med gemensamma strukturer, metoder och aktiviteter. Utvärdering av förra läsårets plan mot diskriminering och kränkande behandling Utifrån resultaten av kartläggningarna hade vi under läsåret 14/15 följande mål, fokusområden och åtgärder. Här följer en utvärdering av dessa. Att stärka och tydliggöra Vittrakulturen så att alla på Vittra Vallentuna har ett ägarskap i arbetet med att skapa trygghet, trivsel, studiero och ett gott undervisningsklimat. Fokusområden: Otrygga platser Mål: Att samtliga elever upplever skolan och skolgården som en trygg plats. Planerade åtgärder: Fortsatt hög vuxennärvaro och synliga vuxna under hela skoldagen. Att pedagogerna är där eleverna är. Trygghetsvandring och samtal kring otrygga platser med hjälp av Husmodellen i samtliga ansvarsgrupper/undervisningsgrupper. 5

6 Utvärdering av åtgärderna: Vi har fört samtal kring och lokaliserat otygga platser i och kring skolan med hjälp av Husmodellen i samtliga ansvarsgrupper. Trygghetsvandring har genomförts i de yngre åldrarna. I år 4-9 har man diskuterat vilka områden som känns otrygga och vad man kan göra för att de ska bli tryggare. Vi har jobbat vidare med att ha hög vuxennärvaro och synliga vuxna under hela skoldagen både utomhus och inomhus. Bland de äldre eleverna har pedagogerna delat in skolan i ansvarsområden som man ansvarar för under de kortare rasterna. Utifrån den feedback vi har fått från eleverna så tycker de att pedagogerna är lättare att hitta en pedagog ute nu när de har gula reflexvästar på sig. De äldre eleverna tycker även att pedagogerna blivit mer synliga inomhus på rasterna. Denna åtgärd blir därmed en främjande åtgärd from läsåret 15/16. Arbetsklimat Mål: Att eleverna respekterar varandra och behandlar varandra med respekt. Planerade åtgärder: Diskutera och arbeta i ansvarsgrupperna kring begreppet respekt och hur vi är mot varandra. Kulturdagar med tema respekt. Varje ansvarsgrupp/undervisningsgrupp ska sätta upp gruppmål i syfte att skapa ett bättre arbetsklimat och trivsel. 6

7 Utvärdering av åtgärderna: Vi har arbetat kring begreppet respekt och hur vi är mot varandra genom att bland annat bjudit in externa föreläsare för år 7 och 8, samt haft ett nära samarbete med Fältgruppen i år 8. Vi har haft 5 kulturdagar under läsåret som har haft som syfte att skapa vi-känsla över hela enheten, utveckla respekten för varandra samt skapa trygghet över alla årskurser. De flesta ansvarsgrupper har arbetat fram gruppmål som de har arbetat med under läsåret. Då vi inte fullt ut har nått det uppsatta målet -vilket syntes i elevenkäterna i Stora Kvalitén- så är detta ett mål som vi kommer att arbeta vidare med under läsåret 15/16. Utvärdering av årets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen utvärderas under period 1 på höstterminen då det även upprättas en ny plan för kommande läsår. Som underlag för utvärderingen ligger resultatet från Stora Kvalitén samt samtal med eleverna under Uppstartsveckorna (period 1). Under läsåret säkerställer Trygghetsgruppen på sina möten (6 gånger/år) att planen efterföljs. Varje ansvarsgrupp/fritidsgrupp arbetar under läsåret med Husmodellen för att ringa in otrygga platser. 7

8 1 Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (ur Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Vår vision och ställningstagande På Vittra Vallentuna har vi absolut nolltolerans mot kränkningar, diskriminering och trakasserier vilket innebär att alla medarbetare i Vittra i alla sina val och beslut ska se till varje barns bästa och alla barns lika värde. I ärenden som handlar om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är det alltid den utsatte elevens upplevelse som avgör om det handlar om en kränkning. Vår vision är att skapa: En trygg miljö där alla får komma till sin rätt oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. En stimulerande miljö som bidrar till diskussion och handling kring diskriminering och kränkande beteenden. En utmanande miljö som öppnar upp för olika tolkningar och levnadssätt. 8

9 Vår definition av begreppen kring likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika (se indirekt diskriminering). Kön Diskriminering på grund av kön handlar om att bli sämre behandlad på grund av det kön du tillhör. Till exempel om du inte får vara med i dansgruppen för att någon vuxen på skolan inte tycker att killar ska dansa, eller du som tjej inte får högsta betyg i idrott för att läraren anser att killar är starkare. Könsöverskridande identitet eller uttryck Det finns en massa uppfattningar om hur tjejer och killar ska se ut och vara, beroende på vilket kön de har. Det finns också en stark uppfattning om att alla ska ha ett kön och hålla sig till det hela livet inte vara både kille och tjej, inget av det, känna sig osäker eller vilja byta. Och så finns det massa människor som bryter mot de här uppfattningarna, eller som inte vill leva upp till kraven på att vara kille eller tjej på ett speciellt sätt. Diskrimineringen uppstår när omgivningen medvetet eller omedvetet behandlar dig orättvist, för att du bryter mot uppfattningarna om hur eller vad en tjej eller kille är. "Diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck" kan handla om att du blir orättvist behandlad för att någon tycker att ditt sätt att klä dig eller bete dig inte stämmer överens med ditt kön (eller det kön som personen tycker att du har). Du kanske föddes som kille men ser dig som tjej. Du kanske är tjej men klär dig eller beter dig på ett sätt som uppfattas som manligt. Eller du kanske inte ser dig själv som varken tjej eller kille och blir dåligt bemött på grund av det. 9

10 Etnisk tillhörighet Alla människor har olika hudfärg. Vi kommer från olika kulturer. Vi kan tillhöra olika folk och bo i samma land. Det kan kallas att vi har olika etniska bakgrunder eller etnisk tillhörighet. Alla har en eller flera etniska tillhörigheter. Det innebär att man föds eller växer upp i ett land och därför anses tillhöra en speciell folkgrupp. Exempel på olika etniska tillhörigheter kan vara svenskar, kurder, indier eller fransmän. Det är olagligt att behandla någon annorlunda på grund av hens etniska tillhörighet. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning är fysiska, psykiska och/eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga på grund av en skada eller en sjukdom som man har haft sedan man föddes, har uppstått efter eller kan förväntas uppstå senare i livet. De finns många olika former av funktionsnedsättningar både synliga och osynliga. Det kan t ex vara hörselskada, cerebral pares, dyslexi, allergi eller diabetes. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas om en människa blir kär i män, kvinnor eller både män och kvinnor. Den som blir kär i en person av samma kön kallas homosexuell. Den som blir kär i en person av motsatt kön kallas heterosexuell. Den som blir kär i både män och kvinnor kallas bisexuell. Du får inte behandla en människa annorlunda på grund av vem hon blir kär i. Det är diskriminering. Ålder Med ålder menar man hur gammal man är. Det är diskriminering om du blir sämre behandlad på grund av hur gammal du är. Till exempel om du blir avvisad från en butik eller ett café för att de inte vill betjäna barn eller ungdomar. 10

11 Religion eller annan trosuppfattning Det är förbjudet att diskriminera någon på grund av hens religion eller tro. Kristendom och islam är exempel på religioner. En annan trosuppfattning kan vara ateism. Den som är ateist tror inte på någon Gud alls. Däremot räknas det inte som diskriminering om du blir sämre bemött på grund av dina politiska åsikter eller filosofiska tankar. Diskriminering - direkt och indirekt samt bristande tillgänglighet Diskriminering är när en vuxen i skolan, t.ex. en lärare, behandlar en elev sämre än andra elever och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörig-het, religion och annan trosuppfattning, funk-tionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Ibland kan man känna sig orättvist behandlad utan att det är diskriminering. Det kallas för direkt diskriminering om du behandlas sämre än någon annan skulle behandlas i en situation, som liknar din situation. För att det ska räknas som diskriminering måste sättet du behandlas ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Du kanske behandlas sämre på grund av ditt kön, eller på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Du kanske behandlas sämre på grund av din etniska tillhörighet eller på grund av din tro. Du kanske behandlas sämre på grund av en funktionsnedsättning, din sexuella läggning eller din ålder. Det kallas för indirekt diskriminering om du behandlas sämre än någon annan skulle behandlas i en jämförbar situation, för att man använder en regel som verkar rättvis, men som blir orättvis när man använder den. Det kan t ex vara att om skolan serverar samma mat till alla elever så diskriminerar skolan indirekt de elever som av religiösa skäl behöver annan mat. Regeln kanske är dålig för dig för att du har en viss funktionsnedsättning, en viss sexuell läggning eller ålder. Om regeln måste finnas, så är det inte diskriminering. Regler som måste finnas är till exempel regler som handlar om säkerhet. 11

12 Bristande tillgänglighet kan vara när en person med funktionsnedsättning inte kan göra något som andra kan göra för att det finns hinder i en verksamhet. Sjukhus, skolor och restauranger är exempel på verksamheter. Om det finns hinder behövs åtgärder - saker som gör att det blir bättre. Det kan vara att fixa fram de hjälpmedel som någon behöver för att kunna delta i skolan eller på jobbet. En verksamhet måste inte göra allt för att förbättra tillgängligheten för en person. Om det blir för dyrt eller väldigt krångligt att fixa spelar också roll. (Källa: Kränkning, kränkande behandling och trakasserier Kränkning är ett paraplybegrepp där mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling ingår. Här ryms alla typer av dålig behandling som gör att någon känner sig ledsen, sårad och mindre värd. Kränkande behandling är det ord som används för att beskriva handlingar som kränker en elevs värdighet utan att ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan vara att kalla någon för något, säga fula saker om eller att skämta om någon på ett obehagligt sätt på grund av hens kön, hudfärg, kön, funktionsnedsättning, religion, sexuella läggning eller ålder. Trakasserier kan också vara att någon pratar om en grupp på ett sätt som inte känns bra. Det kan t ex vara att tjejer, homosexuella eller somalier är på ett vissa sätt. Trakasserier är handlingar som gör att en person känner sig ledsen, hotad eller dåligt behandlad. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Det man gör kan vara synligt och handfast men även dolt och knappt märkbart. Det kan utföras i skolan, på fritids eller på sociala medier, telefon och Internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t ex vara att man pratar illa om/till någon, att man sprider 12

13 rykten, att man förlöjligar eller att man använder fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Det är olika vad människor tycker är trakasserier. Det är du som blir trakasserad som bestämmer om det är okej eller inte. Sexuella trakasserier är när någon t ex tar på din kropp fast du inte vill, att någon säger att hon elller han vill ligga med dig fast du inte vill. Det kan vara att någon visar dig sexuella bilder som du inte vill se. Det kan också vara att någon skämtar om sex på ett sätt som du inte tycker om. (Källa: Andra viktiga begrepp Mobbning är när någon eller några medvetet och med avsikt upprepade gånger kränker en person under en kortare eller längre tid. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och att det är okej att förtrycka, utnyttja eller kontrollera dessa. Främlingsfientlighet Rädsla för eller stark motvilja mot grupper på grund av att de är kroppsligt, kulturellt, etniskt eller beteendemässigt annorlunda. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. 13

14 Sexism Betraktelse- eller handlingssätt som innebär diskriminering på grund av kön. Med kön avses enligt svensk lag det kön som registrerats för en person vid födelsen eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. Beskrivning av det lokala vardagsarbetet för att främja allas lika värde och trygghet Skolans vardagsarbete för att främja allas trygghet och lika värde kan delas in i kontinuerliga handlingar och punktinsatser. De kontinuerliga handlingarna kan knytas till arbetet med att sätta grundläggande värderingar, gemensamt förhållningssätt och Vittrakulturen. Punktinsatserna avser de tillfällen under läsåret som planeras och utformas i syfte att främja arbetet kring diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kontinuerliga handlingar De nära pedagogiska relationer vi skapar i våra verksamheter är avgörande i vårt likabehandlingsarbete - att aktivt förebygga och bekämpa kränkningar, diskriminering och trakasserier. Ett förtroende byggs upp mellan oss och barnen, de vet att vuxna tar ansvar, agerar och bryr sig om. Genom goda relationer och att systematiskt arbeta med individuella och gruppvisa samtal om hur vi är mot varandra, var och ens lika värde osv kan vi också tidigt fånga upp signaler på relationer som fungerar och inte fungerar, elever som mår bra eller inte mår bra, spänningar i grupperingar osv. Kort sagt, vi kan snabbt agera för att förhindra olika former av oacceptabelt beteende i form av trakasserier eller kränkande behandling. Åldersintegrerade arbetslag bidrar till att visa på att olikheter berikar samt att skapa förutsättningar för eleverna att bygga relationer över åldersgränserna. Uppstartsveckor i början av varje läsår där vi arbetar för att sätta kulturen på skolan. Enheten och varje ansvarsgrupp kommer fram till gemensamma spelregler och förhållningssätt vilka grundar sig i vittras kärnvärden; inkluderande, tydliga och ansvarstagande. 14

15 Pedagogisk lunch vilket innebär att pedaogerna äter tillsammans med eleverna i syfte att under måltiden skapa goda relationer till eleverna genom att samtala med eleverna om ämnen som är viktiga för dem samt att genom ord och handling vara en god förebild för eleverna. Pedagogerna är där eleverna är vilket innebär att pedagogerna möter upp eleverna i hallen på morgonen innan skolan börjar för att alla elever ska känna sig sedda när de kommer. Vi har ett rastvärdsschema som innebär att det varje lunchrast finns minst 1-2 pedagoger ute bland eleverna. På de kortare rasterna under förmiddag och eftermiddag är samtliga pedagoger rastvärdar. Att pedagogerna är där eleverna är möjliggör för pedagogerna att skapa goda relationer till eleverna, uppmärksamma och bemöta beteenden bland eleverna som strider mot skolans ordningsregler, uppmärksamma och agera vid kränkande behandling, vara behjälplig vid konfliktlösning samt genom ord och handling vara en god förebild för eleverna. För att pedagogerna ska vara synliga i vår utemiljö använder de gula reflexvästar. Fritidspedagogerna finns med de yngre eleverna under hela dagen vilket främjar det nära pedagogiska arbetet samt skapar trygghet för eleverna i övergången mellan skola och fritids. Skolans gemensamma förhållningssätt är de ordningsregler som utformas tillsammans med elever och pedagoger i syfte att alla barn, elever och pedagoger ska komma till sin rätt och få utvecklas i en stimulerande och trygg lärmiljö där alla blir bemötta med respekt oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Punktinsatser Dagliga samlingar i ansvarsgrupperna där ansvarspedagogen tillsammans med eleverna tar upp och diskuterar värderingar och gemensamt förhållningssätt utifrån samtliga diskrimineringsgrunder i syfte att dessa samtal ska vara en naturlig del av skoldagen. 15

16 Dagliga samlingar genomförs även på fritidshemmet i syfte att skapa trygghet och gemenskap. Kulturdagar infaller 2-3 gånger per läsår då hela skolan arbetar med Vittras kultur- och värdegrundsarbete. På kulturdagarna deltar även personalen som arbetar på fritids. Elevrådets dag/vittrafestivalen är en aktivitet som infördes under läsåret 13/14 i syfte att ge elevrådet möjlighet att forma en dag för alla elever samt skapa förutsättningar för att stärka vi-känslan på skolan. På Skolmöten finns en punkt på dagordningen för att lyfta frågor som rör värdegrundsarbetet och arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I NO-undervisningen ingår att arbeta med elevernas attityder kring homo-, bi-, trans- och heterosexualitet vilket sker i samband med sex- och samlevnadsundervisningen. Närpolisen och Fältgruppen kommer till seniorerna 1-2 gånger per läsår för att prata om ANDT, nätmobbning, skadegörelse samt om aktuella frågor som rör eleverna ur ett brottsförebyggande perspektiv. Kommunikationsplan för den årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling. Den årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling ska kommuniceras till samtlig personal på skolan, samtliga elever och deras vårdnadshavare. För att vi ska vara försäkrade om att planen når ut till så många som möjligt och att de får möjlighet att tillgodose sig innehållet så har vi fastslagit följande kommunikationsplan: Planen mot diskriminering och kränkande behandling publiceras på vår hemsida under rubriken Planen mot diskriminering och kränkande behandling och på SchoolSoft. All personal på skolan informeras om planen mot diskriminering och kränkande behandling på ett arbetslagsmöte. Planen implementeras i arbetslagens handlingsplaner. 16

17 Elevrådsrepresentanterna diskuterar planen mot diskriminering och kränkande behandling samt värdegrundsarbetet tillsammans med rektor på ett elevrådsmöte. Planen presenteras i samtliga elevgrupper på ansvarsgruppråd i samband med att planen finns tillgänglig. Presentationen av innehållet anpassas efter elevernas ålder och mognad för att nå en god förståelse av dess betydelse. Vårdnadshavare informeras av arbetslagen om att planen mot diskriminering och kränkande behandling finns tillgänglig på skolans hemsida ( på SchoolSoft samt i pappersformat. Nya elevers vårdnadshavare får samma information i samband med att deras barn börjar på skolan. Huvuddragen i planen mot diskriminering och kränkande behandling presenteras av rektorn på ett av höstens föräldrasamrådsmöten. En broschyr som innehåller Planen mot diskriminering och kränkande behandling och Konsekvenstrappa vid kränkande behandling trycks upp och delas ut till eleverna, samt finns tillgänglig på skolans administration samt hos kuratorn. 2 Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (ur Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Mål, fokusområden och planerade åtgärder utifrån resultatet av kartläggningarna Vi har utifrån resultatet av kartläggningarna bestämt att under det kommande läsåret fokusera på arbetet med det sociala klimatet på skolan. Vi har tagit ett av Vittra Vallentunas prioriterade mål "Att stärka Vittrakulturen" och brutit ner det i 2 fokusområden (socialt klimat, lärmiljö) där årets planerade åtgärder finns beskrivna. 17

18 Stärka Vittrakulturen Att alla på Vittra Vallentuna arbetar förebyggande och främjande för att skapa en likabehandlande miljö fri från kränkningar ( Skollagen(2010:800) kap 6, LGR11 avsnitt 2.1) Fokusområden för läsåret 15/16: Socialt klimat Mål: Att eleverna bidrar till gemenskap och trygghet bland eleverna på skolan/på fritidshemmet genom att visa respekt och tolerans för varandras olikheter. Mål: Att skapa förutsättningar för att alla elever ska känna sig trygga att vara som de är utan att bli kränkta eller kränka andra. Planerade åtgärder: Att i ansvarsgrupperna/på fritidshemmet arbeta och diskutera kring begreppet respekt och hur vi är mot varandra. Kulturdagar med fokus på att skapa trygghet på hela skolan. Eleverna är delaktiga i utformandet av kulturdagarna. Uppstartsperiod med fokus på att skapa trygghet i ansvarsgruppen. Varje ansvarsgrupp/fritidsgrupp ska sätta upp gruppmål i syfte att skapa ett gott arbetsklimat och en god trivsel. Mål: Att eleverna vet vilka rättigheter och skyldigheter de har, samt vem de kan vända sig till när de har behov av det. 18

19 Planerade åtgärder: Tydliggöra Trygghetsgruppens arbete och funktion på skolan. Tydliggöra Elevhälsoteamet arbete och funktion på skolan. Diskutera skolans policydokument kring kränkningar, skadegörelse, ANDT etc. Lärmiljön Mål: Att skapa en positiv lärmiljö fri från kränkningar. Planerade åtgärder: Minska skadegörelse och klotter i lärmiljön (t ex klassrum, gemensamma ytor, utemiljön) genom att diskutera policydokument kring skadegörelse. Ta bort klotter och trasiga saker så snart det upptäcks. Delaktighet i arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling Utarbetandet av planen mot diskriminering och kränkande behandling sker under period 1. Kartläggning och analys sker utifrån resultaten i Stora Kvalitén samt samtal med eleverna under uppstartsperioden. Under året sker diskussioner kring diskriminering och kränkande behandling i ansvarsgruppernas gruppråd, elevråd, fritidsråd samt i trygghetsgruppen. Vårdnadshavare ges möjlighet att diskutera skolans likabehandlingsarbete samt planen mot diskriminering och kränkande behandling i samband med IUP-samtal, på föräldramöten samt föräldrasamråd. Diskussioner kring planen sker kontinuerligt bland pedagoger på arbetslagsmöten samt skolmöten. 19

20 Under året utvärderas och utvecklas arbetet mot diskriminering och kränkande behandling löpande genom regelbundna möten i fyra forum - Trygghetsgruppen, Elevrådet, Grupprådet/ Fritidsrådet samt Föräldrasamrådet. Trygghetsgruppen har ansvar för att arbetet med likabehandling hela tiden drivs framåt enligt principen upptäcka, kartlägga och åtgärda. I detta forum säkerställer vi att handlingsplaner mot kränkande behandling upprättas och fullföljs. Det är också här som arbetet på hela skolan hålls samman och kvalitetssäkras. Trygghetsgruppen består av rektor, pedagoger från grundskolan och fritids, socialpedagog samt elevrepresentanter. Elevrådets uppgift är att fånga upp aktuella ärenden som kommer från skolans samtliga elever och ta tag i dessa utifrån ett skolperspektiv. Elevrådet består av elevrepresentant från varje årskurs (F-9), socialpedagog samt rektor. Elevrådet utser elevskyddsombud samt representanter till matrådet. Elevrådet träffas 1 gång per månad. Ansvariga för elevrådet är rektor och socialpedagog. Grupprådet/Fritidsrådet är det forum där eleverna kan ta upp och diskutera saker som händer både i den egna ansvarsgruppen och i hela skolan. Det är även på grupprådet/ fritidsrådet som eleverna diskuterar ärenden från elevrådet. Föräldrasamrådets roll är att fungera som rådgivare i frågor som direkt rör Vittra Vallentuna, att agera bollplank i frågor vilka ligger i linje med Vittras modell och som direkt rör Vittra Vallentuna samt att verka för att skapa stabilitet på vår enhet och lyfta eventuella orosmoment till Vittra Vallentunas ledning. Representanter till Samådet utses i samband med läsårets första föräldramöte. Samrådet består av föräldrarepresentanter, representanter från elevrådet, specialpedagog samt rektor. Samrådet träffas 1-2 gånger per termin. Samrådet har ej beslutanderätt. Samtliga möten dokumenteras och protokollen görs tillgängliga för elever, vårdnadshavare och medarbetare på SchoolSoft. 20

21 3 Åtgärdande del Upptäcka De nära pedagogiska relationer vi skapar i våra verksamheter är avgörande i vårt likabehandlingsarbete - att aktivt förebygga och bekämpa kränkningar, diskriminering och trakasserier. Ett förtroende byggs upp mellan oss och barnen, de vet att vuxna tar ansvar, agerar och bryr sig om. Genom goda relationer och att systematiskt arbeta med individuella och gruppvisa samtal om hur vi är mot varandra, var och ens lika värde osv kan vi också tidigt fånga upp signaler på relationer som fungerar och inte fungerar, elever som mår bra eller inte mår bra, spänningar i grupperingar osv. Kort sagt, vi kan snabbt agera för att förhindra olika former av oacceptabelt beteende i form av trakasserier eller kränkande behandling. Uppstartsperioden i början av varje läsår där vi arbetar för att sätta kulturen på skolan. Enheten och varje ansvarsgrupp kommer fram till gemensamma spelregler och förhållningssätt vilka grundar sig i Vittras kärnvärden: Inkluderande, tydliga och ansvarstagande. Pedagogisk lunch vilket innebär att pedagogerna äter tillsammans med eleverna i syfte att under måltiden skapa goda relationer till eleverna genom att samtala med eleverna om ämnen som är viktiga för dem samt att genom ord och handling vara en god förebild för eleverna. Pedagogerna är där eleverna är vilket innebär att pedagogerna möter upp eleverna i hallen på morgonen innan skolan börjar för att alla elever ska känna sig sedda när de kommer. Vi har ett rastvärdsschema som innebär att det varje lunchrast finns minst en pedagog ute bland eleverna. På de kortare rasterna under förmiddag och eftermiddag är samtliga pedagoger rastvärdar. Att pedagogerna är där eleverna är möjliggör för pedagogerna att skapa goda relationer till eleverna, uppmärksamma och bemöta beteenden bland eleverna som strider mot ordningsreglerna, upptäcka och agera vid kränkande behandling, vara 21

22 behjälplig vid konfliktlösning samt genom ord och handling vara en god förebild för eleverna. För att pedagogerna ska vara synliga i vår utemiljö använder de gula reflexvästar. Dagliga samlingar i ansvarsgrupperna där ansvarspedagogen tillsammans med eleverna tar upp och diskuterar värderingar och gemensamt förhållningssätt utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. På Skolmöten finns en punkt på dagordningen för att lyfta frågor som rör värdegrundsarbetet och arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I samband med IUP-samtalet får eleven frågor angående sin skolsituation avseende trivsel och ev kränkande behandling. De elever som är inskrivna på fritidshemmet får även frågor avseende trivsel och ev kränkande behandling på fritidshemmet. Anmäla, utreda, åtgärda och följa upp Anmälan Utredning Åtgärd Utvärdering Vem Alla Rektor i samverkan med EHT Rektors beslut utifrån utredning Rektor eller den rektor delegerar till Tid Samma dag, se till att kränkningen upphör på kort sikt. Samma dag Direkta åtgärder på kort sikt. Beslut om åtgärder på långre sikt inom två dagar Obs! Tät uppföljning. Minst en gång/ vecka tills kränkningen upphört. Dokument Anmälan till rektor Utredning Handlingsplan vid kränkande behandling. 22

23 Anmäla I de fall som ärendet blir en anmälan om kränkande behandling ska anmälan göras till rektor i dokumentet Anmälan till rektor som även den finns på Vittras Strukturtorg. Anmälan lämnas i rektors fack på administrationen. Dokumenten får av sekretesskäl inte sparas på enskilda datorer. Utreda och åtgärda Efter upptäckt av eller misstanke om mobbning eller kränkande behandling samt vid konflikter elever emellan där kränkningar har förekommit agerar alltid pedagogerna för att inte bara stoppa situationen utan hjälpa eleverna att förstå vad som hände och anledningen till det egna och motpartens agerande. För att komma tillrätta med situationen är det viktigt att samtalen med både offer och den/de som mobbar/kränker sker snabbt. Föräldrar till de båda ska så snart som möjligt informeras. Samtalen med eleverna sker i en lugn och ostörd miljö för att skapa trygghet och förtroende. Samtalen dokumenteras i dokumenten Utredning och Handlingsplan som finns att hämta på Vittras Strukturtorg under fliken Pedagogik, kvalitet och elevhälsa/vårt elevhälsoarbete/elevhälsa grundskola 2014/Åtgärda. Dessa dokument ska efter de fyllts i skrivas ut och lämnas till EHT. Dokumenten får av sekretesskäl inte sparas på enskilda datorer. Arbetsgång från upptäckt till uppföljning; Samtal med den som är utsatt Samtalet sker med en pedagog som barnet har förtroende för. Anteckningar förs under samtalets gång. Följande frågor är exempel på saker som utreds för att kunna kartlägga problemet: - Vad har hänt? - Vem eller vilka är det som kränker? - Vem leder kränkningen? - Hur länge har det pågått? 23

24 - När och var sker kränkningen? Samtal med den som kränker Detta samtal syftar till att den som kränker skall få tillfälle att berätta vad som pågår. Här handlar det inte om att få en utskällning utan göra barnet medveten om att skolan vet vad som händer och vill få stopp på detta. Eleven kan bli ombedd att skriva en redogörelse över förloppet om det gäller en enskild händelse. Om det är så att det finns fler än en mobbare, sker samtalen enskilt med var och en. Finns det en ledare, börjar samtalen med denna. Anteckningar förs under samtalets gång. En sammanställning av samtalet dokumenteras i dokumentet Utredning. Ytterligare information Ansvarig pedagog samlar in ytterligare information via samtal med andra vuxna, föräldrar, kamrater, etc. Handlingsplan När utredningsarbetet är färdigt gör ansvarig pedagog en plan för hur skolan ska säkerställa att kränkningen/kränkningarna verkligen upphör. Denna handlingsplan delges vårdnadshavare samt elev.handlingsplanen delges även berörda pedagoger. Handlingsplanen lämnas till EHT för att förvaras i Kränkande behandlingspärmen. Uppföljning Samtal med såväl den utsatta som den elev som kränker sker ända tills vi är säkra på att kränkningarna har upphört. Kontroll av detta görs genom samtal med den utsatta och kontakt med hemmet samt med berörda pedagoger. Dokumentation av uppföljningen görs i handlingsplanen. Ibland kan såväl offer som mobbare behöva stöd för att kunna gå vidare. Skolan tillhandahåller då hjälp från kurator, psykolog, skolsköterska eller skolläkare ur vårt elevhälsoteam. Detta görs efter överenskommelse med föräldrarna. 24

25 I vissa mycket allvarliga fall av t.ex. grov misshandel åtas extraordinära åtgärder såsom anmälan till socialtjänst eller polis. Rektor ansvarar för kontakten med berörda myndigheter. Övrigt Alla samtal, överenskommelser och åtgärder med såväl elever som föräldrar dokumenteras skriftligt enligt samtalsloggen. Alla tillfällen då föräldrar kontaktas t.ex. vid konflikter, användande av fult språk, kränkande behandling dokumenteras skriftligt i en incidentrapport/samtalslogg av personal. Dokumentation kopieras och förvaras i samtliga inblandade elevers mappar och i ett exemplar i Kränkande behandlingspärmen. Uppföljning Alla handlingsplaner mot kränkande behandling följs upp i Elevhälsoteamet för att säkerställa att arbetet fortsätter ända tills kränkningarna upphört. Åtgärdstrappor vid diskriminering och kränkande behandling Vid upptäckt av diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling så följer samtliga medarbetare dessa åtgärdstrappor. Ärenden som faller inom ramen för planen mot diskriminering och kränkande behandling ska alltid behandlas skyndsamt och med förhållningssättet att det alltid är den utsattes upplevelse som avgör vad som är kränkande behandling. Åtgärdstrapporna är indelade i elev-elev och pedagog-elev. 25

26 1. Åtgärdstrappa vid upptäckt av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (elev-elev). Handling Tidsplan Ansvarig Steg 1 Elev som blivit kränkt Berörd pedagog med ev stöd av ansvarspedagog och berörd elev som blivit kränkt samtalar enskilt. Ansvarspedagog informeras om aktuell händelse. Omgående Berörd pedagog med ev stöd av ansvarspedagog Samtalet dokumenteras enligt samtalsmallen och sätts in i Samtalpärmen. Tid för uppföljningssamtal bokas med eleven. Steg 1 Elev som kränkt Berörd pedagog med ev stöd av ansvarspedagog samtalar med den/ de elever som kränkt samtalar enskilt. Omgående Berörd pedagog med ev stöd av ansvarspedagog Eleverna informeras om att skolan inte accepterar någon form av kränkande behandling. Kränkningen skall upphöra med omedelbar verkan. Samtalet dokumenteras enligt samtalsmallen och sätts in i Samtalspärmen. Steg 2 Uppföljningssamtal Inom 1 vecka Berörd pedagog med ev stöd av ansvarspedagog 26

27 Handling Tidsplan Ansvarig Steg 3 Om kränkningen fortgår samtalar ansvarspedagogen med de berörda eleverna och informerar om att deras föräldrar kommer att kontaktas. Uppföljning och utvärdering sker med korta intervaller. Ansvarspedagog Ansvarspedagogen/berörd pedagog kontaktar föräldrarna och informerar om situationen. Ansvarspedagogen informerar arbetslaget och tar upp det till diskussion bland de andra pedagogerna. Samtal med de berörda eleverna genomförs av ansvarspedagog eller annan berörd pedagog. En utredning i ärende gällande diskriminering skrivs. (Se bif dokument) Uppföljning sker med täta intervaller samt dokumenteras. Steg 4 Föräldrar till berörda elever kallas till skolan av ansvarspedagog för samtal, med eller utan sina barn. I samarbete med föräldrarna diskuteras olika åtgärder för att kränkningarna ska upphöra. Om kränkande behandling ej upphör inom rimlig tid vidtas ytterligare åtgärder. Ansvarspedagog Allt dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Uppföljning sker även här med täta intervaller samt dokumenteras. 27

28 Handling Tidsplan Ansvarig Steg 5 Om kränkningarna fortgår tas ärendet upp på där rektor, specialpedagog, kurator och berörda pedagoger diskuterar ärendet. Föräldrarna kallas till möte med skolchef och berörd pedagog. Skolans insatta åtgärder mot kränkande behandling avslutas inte förrän kränkningen helt har upphört! Rektor 1. Åtgärdstrappa vid upptäckt av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (pedagog-elev). Steg 1 Handling Tidsplan H Ansvarig Kollegor som upptäcker vuxens kränkande behandling av barn/elev agerar för att säkerställa barnets/ elevens välmående. Upptäckande kollega meddelar arbetslagsledare som sätter sig in i situationen och vidtar nödvändiga åtgärder så som att ta kontakt med hemmet och dokumentera ärendet som arkiveras i elevakt. Omgående Pedagog Arbetslagsledaren informerar rektor som blir ansvarig för situationen. Steg 2 - elev Rektor samtalar enskilt med elev Omgående Rektor 28

29 Handling Tidsplan H Ansvarig Steg 2 - berörd pedagog Rektor och arbetslagsledare samtalar enskilt med berörd pedagog. Omgående Rektor Regionschef informeras Bilagor Dokument som används för att dokumentera ärenden som avser diskriminering, trakasserier och kränkande behandling finns på Strukturtorget. Övriga dokument; Plan mot diskriminering och kränkande behandling - broschyr Konsekvenstrappa Ordningsregler 29

30 30