Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Bondsjöhöjdens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bondsjöhöjdens skola & Fritidshem Norra rektorsområdet Läsåret 2015/2016

2 Innehållsförteckning Inledning Organisation Vision Målsättningar Lagar och styrdokument Definitioner Det främjande arbetet Rutiner för det förebyggande arbetet Rutiner för åtgärder och uppföljning Analys utifrån senaste kartläggningen gjord vt Uppföljning av åtgärder läsåret 14/ Nya målsättningar läsåret 15/

3 Inledning Bondsjöhöjdens skola är en F-3 skola. På skolan finns två fritidshemsavdelningar samt att vi har en mottagningsklass för nyanlända/flerspråkiga elever. Vår skola ligger i ett villaområde beläget i utkanten av staden med närhet till skog och natur. Skolväsendet vilar på demokratins grund (Läroplanen kap.1). Att motverka diskriminering och kränkande behandling är en del av skolans demokratiska uppdrag. Detta hänger i sin tur samman med hela skolans verksamhet. Vår handlingsplan omfattar arbetet med att motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Det är en strategi för hur vi ska arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande. Främjande för att förankra respekten för alla människors lika värde vilket bidrar till en skolmiljö där alla elever känner sig trygga och kan utvecklas i, förebyggande och åtgärdande för att tidigt upptäcka och stoppa kränkande behandling och diskriminering på Bondsjöhöjdens skola. Arbetet förankras i vårt dagliga värdegrundsarbete med såväl elever som personal och föräldrar. Arbetet ska präglas av helhetstänkande och ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet, i arbetet med trivsel- och ordningsregeler och i skolans övriga arbete. I texten som följer kommer detta arbete att benämnas likabehandlingsarbete. 2

4 1. Organisation Skolledningen har ett övergripande ansvar för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling samt för personalens kompetensutveckling i ämnet. Skolans lokala elevhälsoteam, LEHT, bestående av rektor, skolsköterska, kurator och speciallärare ansvarar för uppföljning av arbetet med att motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Under läsåret träffas teamet regelbundet. På skolan finns en Trygghetsgrupp som träffas minst två gånger varje termin. All personal stöttar Trygghetsgruppen genom att väva in likabehandlingsarbetet i sin undervisning och dagliga aktivitet. Lokalt elevhälsoteam Helena Norell, rektor Cajsa Vikman-Alarcon, skolsköterska Ylva Brundin, kurator Anna-Karin Erbell, speciallärare Trygghetsgrupp Helena Norell, rektor Anna-Karin Erbell, speciallärare Christina Kaati, fritidspedagog Ann-Louise Åhman, förskollärare Ylva Brundin, kurator Klasslärare/ansvarig pedagog ansvarar för, att genom observationer och samtal med elever och föräldrar, skaffa sig kunskap om elevens skolsituation. Vid diskriminering eller kränkande behandling ansvarar berörd personal för att Trygghetsgruppen informeras. En åtgärdsplan upprättas av Trygghetsgruppen, tillsammans med berörd personal då åtgärder och/eller stöd sätts in. Åtgärderna ska dokumenteras, följas upp och utvärderas av Trygghetsgruppen och rapporteras till LEHT. Kontaktpersoner: Helena Norell, rektor, Bondsjöhöjdens skola Expeditionen Bondsjöhöjdens skola

5 2. Vision Bondsjöhöjdens skola och fritidshem är en social och mångkulturell mötesplats, där FN:s barnkonvention skall genomsyra vårt arbete. Vår målsättning är att det råder ett lugnt och tryggt klimat och god stämning mellan alla samt att vi visar varandra ömsesidig respekt. Planen mot diskriminering och kränkande behandling syftar till att främja elevernas lika rättigheter oavsett -Kön -Etnisk tillhörighet -Religion eller annan trosuppfattning -Sexuell läggning -Funktionshinder -Könsöverskridande identitet -Ålder Hem, skola och fritidshem ska samarbeta och klart ta avstånd från alla former av trakasserier och kränkande behandling. Ett gott samarbete får en positiv inverkan på våra barn. 3. Målsättningar På Bondsjöhöjdens skola: råder det ett lugnt och tryggt klimat. är det en god stämning mellan alla. visar vi varandra en ömsesidig respekt. utsätts ingen för diskriminering, mobbning, sexuella trakasserier eller någon annan form av kränkande behandling. vet alla barn/elever, föräldrar och personal vem de ska vända sig till när de själva eller någon annan behöver hjälp. känner alla elever, föräldrar och personal till Planen mot diskriminering och kränkande behandling och verkar för att den efterlevs. 4

6 4. Lagar och styrdokument Följande lagar och styrdokument ligger till grund för skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Utdrag ur Skollagen 6 kap. paragraf 6, 7, 8: 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i paragraf 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling (skollagen) 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling (skollagen) 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Diskrimineringslagen (2008:567) 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011 Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (Läroplanen kap. 1) Barnkonventionen Kap. 6 i skollagen, åtgärder mot kränkande behandling, grundar sig bl.a. på barnkonventionens artiklar 2,3,6,19 och 28. Dessa artiklar är särskilt viktiga för likabehandlingsarbetet. Härnösands Kommuns värdegrund Kund Ansvar Glädje Jag möter våra kunder med respekt och god service Jag tar ansvar för våra mål och respekterar fattade beslut. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra vår verksamhet. Jag har en positiv inställning till alla människor jag möter. Vi samarbetar genom att se och bekräfta varandra. 5

7 5. Definitioner En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter oavsett kön och etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Diskriminering: Diskriminering är när skolan/ fritidshemmet på osakliga grunder behandlar ett barn/ en elev sämre än andra barn/ elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Diskriminering kan t ex ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om han eller hon blir särbehandlad på grund av förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder m m. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt: Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering kan ske när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn/ en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Kränkande behandling kan delas in i trakasserier och annan kränkande behandling. Trakasserier: Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet ålder Både personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. 6

8 Det är trakasserier även när en elev till exempel kränks på grund av en förälders funktionsnedsättning, sexuella läggning etc. Annan kränkande behandling: Med annan kränkande behandling menas en kränkning av ett barns eller en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Kränkningar kan vara: Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, ryktesspridning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (klotter, teckningar, skrivna meddelanden, sms, mms, sociala medier, fotografier eller liknande) Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Befogade tillsägelser Förbudet för personal i skola /fritidshem att utsätta elever för kränkningar gäller inte tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Enligt de förutsättningar som följer av 7-23 får det beslutas om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål. (Utdrag ur skollagen kap

9 6. Det främjande arbetet Ett främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning samt är en naturlig del i det vardagliga arbetet. (Skolverket). Likabehandlingsarbete handlar om att förankra respekten för alla människors lika värde samt att skapa en skolmiljö som präglas av tillit och förtroende, där alla elever är trygga och kan utvecklas. Alla barn och elevers lika rättigheter och möjligheter ska främjas, oberoende av bakgrund eller andra omständigheter. På vår skola/fritidshem har vi en verksamhet som främjar goda relationer och lärande miljöer genom: Fadderverksamhet, elever i åk 3 är faddrar till barnen i Förskoleklass. Väl fungerande rasttillsyn med minst tre vuxna ute bland eleverna. Elevråd hålls varje månad under läsåret tillsammans med elevrepresentanter från varje klass. Elevrådet har som stående punkt på dagordningen att ta upp trivsel och trygghet. Huvudansvaret för elevrådet har rektor tillsammans med utsedd personal. Klassråd var fjortonde dag. Varje klassråd har en stående punkt på dagordningen att ta upp trivsel och trygghet. Enkla tydliga regler, där alla har samma normer (se Bondsjöhöjdens skola. Vår värdegrund! ). Regler som eleverna har varit med om att ta fram. Värdegrundsarbete där områden som trygghet, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa diskuteras med barnen/eleverna. Exempelvis genom kill- och tjejsnack, kompissamtal, Gyllene regeln, ordningsregler, filmer (Friends), individstärkande övningar, rollspel, webb-etik med mera. Medinflytande och ansvar utifrån ålder och mognad i sådant som rör den psykiska och fysiska arbetsmiljön. Arbeta kontinuerligt med till exempel gruppsamtal och temaarbeten (FNbarnkonventionen) för att elever ska bli medvetna och trygga individer som vågar säga nej till våld och kränkande behandling. Skolan strävar efter att så många som möjligt kontinuerligt får utbildning i främjande arbete. 8

10 7. Rutiner för det förebyggande arbetet För att kunna arbeta aktivt med att motverka alla former av diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande behandling krävs det en god kunskap om nuläget på skolan. Skolans LEHT och Trygghetsgruppen ansvarar för att det förebyggande och åtgärdande arbetet runt kränkande behandling följs upp och åtgärdas. På Bondsjöhöjdens skola vidtar vi följande åtgärder för att kartlägga detta: Alla elever i förskoleklass har Hälsosamtal med skolsköterska. Föräldramedverkan genom utvecklingssamtal, föräldramöten och skolråd. Skolans ledning och LEHT samarbetar med Socialtjänsten och Polisen. Elevvård på gemensamma möten som hålls ungefär var fjärde vecka. Kartläggning av yttre och inre miljö genomförs i varje klass, samt av fritidshemsavdelningar under oktober månad. Ansvarig för denna kartläggning är respektive förskoleklass- eller klasslärare och fritidspedagog. Kartläggningen mynnar ut i att olika riskområden markeras på en karta över skola och skolgård. Enkät som kartlägger elevernas trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Trivselenkäten görs i mars varje år. Ansvarig för att enkäten genomförs och sammanställs är respektive förskoleklass- eller klasslärare. Enkäten sammanställs och följs upp av Trygghetsgruppen. Enkäterna finns bifogade i detta dokument. Analys av kartläggning för att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utvärdering av tidigare insatser. Utifrån identifierade risker formulera konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet. Planera vilka insatser som ska genomföras under året för att nå målen och hur dessa ska följas upp samt bestämma vem som ansvarar för respektive insats. Uppföljning i klasser och fritidshem. Eleverna ska vara delaktiga i kartläggningen, och i analysen av resultatet samt när man avgör vilka insatser som ska sättas in. Medarbetarsamtal som genomförs under höstterminen. Ansvarig för dessa är skolledningen. Information om Planen Eleverna får information om Planen mot diskriminering och kränkande behandling via elevråd och klassråd. Personalen ser till att den genomsyrar det vardagliga arbetet på skolan. Föräldrar informeras om Planen mot diskriminering och kränkande behandling av ansvarig personal vid föräldramöten. Planen presenteras även på skolans hemsida och följs årligen upp, utvärderas och revideras. Handlingsplanens innehåll förankras hos elever och föräldrar genom klassråd, elevråd, föräldramöten och Skolråd. 9

11 Pedagogerna väver in innehållet i värdegrundsarbetet i respektive klass och fritidshem. Ansvariga är skolledning, all personal och LEHT. Skolledningen ansvarar för att möjliggöra fortbildning samt informera nyanställda. 8. Rutiner för åtgärder och uppföljning Åtgärder vid upptäckt av diskriminering eller kränkande behandling Om diskriminering eller kränkningar upptäcks/anmäls är det skolans (all personals) ansvar att de stoppas. LEHT och Trygghetsgruppen arbetar för att snabbt stoppa diskriminering/kränkning. Uppföljning av varje fall görs av skolans LEHT med stöd av Trygghetsgruppen. Elev, personal eller förälder som misstänker eller får kännedom om diskriminering/kränkning skall omedelbart kontakta ansvarig pedagog, någon i LEHT, Trygghetsgruppen eller direkt till skolledningen. Kommer kännedom upp om att diskriminering/kränkning har eller kan ha inträffat skall uppgifterna utredas. En anmälan om kränkande behandling skrivs och skickas till huvudman. Utredningen skall ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Trygghetsgruppen och berörd personal pratar med de inblandade eleverna och föräldrarna. Arbetslaget informeras och alla ska hjälpas åt med uppföljning och utvärdering. Arbetsgång 1. Vid akut situation skall den vuxne omgående ingripa handlingsplikt. 2. Ansvarig vuxen pratar med eleverna om vad som hänt. 3. Ansvarig vuxen gör en kartläggning av händelsen som dokumenteras och lämnas till klassläraren/ansvarig pedagog. Viktigt att få med exakta citat från samtalen, datum och klockslag. 4. Klassläraren/ ansvarig pedagog informerar vårdnadshavare och arbetslag samt ansvarig skolledare. 5. Vid behov upprättas åtgärdsprogram (om skolarbetet påverkas) för elev som kränkt/kränkts. 6. Rektor kallar till elevhälsomöte och tid för uppföljning om behov föreligger. 7. En bedömning görs av skolans ledning om händelsen ska anmälas vidare. (Se nedan) Kränkande behandling anmälningar Vid kränkning skall rektor ansvara för utredningen. Anmälan angående detta görs på särskild blankett; Anmälan om kränkande behandling. Denna 10

12 blankett finns att ladda ner från Skolförvaltningens interna blanketter på Insidan. Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till Socialtjänsten skall göras. Alla brott mot brottsbalken skall polisanmälas från det år barnet fyller 7 år. Uppföljande möten genomförs. Om rättelse inte sker skall disciplinära åtgärder enligt grundskoleförordningen vidtas. Vid behov kontaktas sociala myndigheter. 9. Analys utifrån senaste kartläggningen gjord vt 2015 Av de elever som har svarat (191/197) har alla svarat att de trivs bra eller ganska bra i klassen. De allra flesta eleverna känner sig trygga i skolan. På frågan om eleverna upplever att de kan få hjälp av någon vuxen på skolan om de är rädd, ledsen eller behöver hjälp har de flesta svarat att de finns vuxna att gå till, flera har svarat ibland och några inte alltid. Platserna som nämns av flera som otrygga är, baksidan av gymnastiksalen och fotbollsplanen. En slutsats blir att det är på rasten som eleverna upplever att de är otrygga. Ett annat ställe som frekvent nämns är toaletterna, där man är rädd för att bli inlåst, de luktar illa, är nedkissade, ospolade, de är allmänt otrevliga. Över en tredjedel av eleverna anser att det är mindre bra i hallen där de hänger sina ytterkläder. Det är stökigt, högljutt och smutsigt. Omklädning och dusch upplevs av mer än en tredjedel som mindre bra. Eleverna skriver bl a att det är högljutt, duschar stängs av för fort och de fryser. Merparten av eleverna upplever att de har kamrater i klassen och att de själva är bra kamrater. 10. Uppföljning av åtgärder läsåret 14/15 Miljö Inne Det som av många elever upplevdes som otryggt och obehagligt var toaletterna. Det finns idag haspar på toalettdörrarna som är enkla att använda. Åk 3 har gjort trivselplanscher som finns uppsatta på alla toaletter. Flera i personalen har besökt samtliga klasser för att prata toalettrutiner för ökad trivsel. Ute I vår utemiljö fanns det flera ställen där eleverna upplevde otrygghet. Exempelvis bakom gymnastiksalen, fotbollsplanen, skogen vid vägen. Åtgärden var att ansvarig personal vid rasttillsyn såg till att vara på dessa platser. 11

13 Övrigt Vi har skrivit in fritidsverksamheten i Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Utvärdering Många av de åtgärder som vidtogs har lett till förändring men problematik kvarstår kring en del områden exempelvis toaletterna och fotbollsplanen. Frågor kring medinflytande kvarstår att synliggöra. 11. Nya målsättningar läsåret 15/16 När vi fått in mars månads kartläggning sammanställer trygghetsgruppen elevernas svar på enkäten och utarbetar förslag till nya mål inför det kommande läsåret utifrån sin analys av materialet. Trygghetsgruppen presenterar resultaten och sin analys för skolans pedagoger. Tillsammans sätter vi nya mål inför det fortsatta likabehandlingsarbetet. Dessa förslag presenteras sedan för skolans elevråd som tar med sina tankar och förslag till skolans klassråd. Miljö Inne Toaletter Fortsatt arbete med toalettregler (Elevråd) Eleverna får själva komma med förslag på olika sätt att göra toaletterna trevliga (klasslärare) Byta till lampor som lyser på en gång (vaktmästare) Renovering av toaletter. Under läsåret kommer två av toaletterna att renoveras. Hall Trivselregler i hallen (klasslärare) Vuxenstöd i hallen vid in och utgång (klasslärare+resurslärare) Hallvård av eleverna ex hallvärdar (klasslärare) Matsalen Trivselregler (Matråd) Omklädning och dusch vid idrott Det ska alltid finnas en vuxen i varje omklädningsrum vid ombyte (klasslärare+resurspersonal) Duschmatta vid dörr in till duschutrymmet (idrottslärare) 12

14 Undersöka om det finns möjlighet till: Ljudplattor i taket (rektor) Skärmvägg vid bortersta duschen (rektor) Ute I vår utemiljö finns det flera ställen där eleverna upplever otrygghet. Ex bakom gymnastiksalen, fotbollsplanen, skogen vid vägen. Rastvärdar: Vara noga med att tillsätta rastvärd om man är borta (eget ansvar) Se över rastvärdsschema för att möjliggöra fler vuxna ute, ex på fotbollsplanen/ skridskoplanen (rektor) Använder Bondsjöhöjdensskola jacka (eget ansvar) Faddersamarbete (Fskl-åk 3) Busskö Gemensamma regler (rektor+bussbarn) Bussvaktsschema (rektor) Övrigt Frågor kring medinflytande behöver finnas med i enkäten kring trivsel alternativt i en annan enkät. Fritidshemsverksamheten belyser vi genom en enkät riktad till den. 13