Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Bondsjöhöjdens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bondsjöhöjdens skola & Fritidshem Norra rektorsområdet Läsåret 2014/2015

2 Innehållsförteckning Inledning Organisation Vision Målsättningar Lagar och styrdokument Definitioner Det främjande arbetet Rutiner för det förebyggande arbetet Rutiner för åtgärder och uppföljning Analys utifrån senaste kartläggningen Uppföljning av åtgärder läsåret 13/ Nya målsättningar läsåret 14/

3 Inledning Bondsjöhöjdens skola är en F-3 skola. Vi har för närvarande 198 elever och 20 pedagoger. På skolan finns två fritidshemsavdelningar samt att vi har en mottagningsklass för nyanlända/flerspråkiga elever. Vår skola ligger i ett villaområde beläget i utkanten av staden med närhet till skog och natur. Skolväsendet vilar på demokratins grund (Läroplanen kap.1). Att motverka diskriminering och kränkande behandling är en del av skolans demokratiska uppdrag. Detta hänger i sin tur samman med hela skolans verksamhet. Vår handlingsplan omfattar arbetet med att motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Det är en strategi för hur vi ska arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande. Främjande för att förankra respekten för alla människors lika värde vilket bidrar till en skolmiljö där alla elever känner sig trygga och kan utvecklas i, förebyggande och åtgärdande för att tidigt upptäcka och stoppa kränkande behandling och diskriminering på Bondsjöhöjdens skola. Arbetet förankras i vårt dagliga värdegrundsarbete med såväl elever som personal och föräldrar. Arbetet ska präglas av helhetstänkande och ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet, i arbetet med trivsel- och ordningsregeler och i skolans övriga arbete. I texten som följer kommer detta arbete att benämnas likabehandlingsarbete. 2

4 1. Organisation Skolledningen har ett övergripande ansvar för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling samt för personalens kompetensutveckling i ämnet. Skolans lokala elevhälsoteam, LEHT, bestående av rektor, skolsköterska, kurator och speciallärare ansvarar för uppföljning av arbetet med att motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Under läsåret träffas teamet regelbundet. På skolan finns en Trygghetsgrupp som träffas minst två gånger varje termin. All personal stöttar Trygghetsgruppen genom att väva in likabehandlingsarbetet i sin undervisning och dagliga aktivitet. Lokalt elevhälsoteam Olov Asplund, rektor Cajsa Vikman-Alarcon, skolsköterska Kerstin A Hägglund, kurator Anna-Karin Erbell, speciallärare Trygghetsgrupp Olov Asplund, rektor Anna-Karin Erbell, speciallärare Christina Kaati, fritidspedagog Ann-Louise Åhman, förskollärare Kerstin A Hägglund, kurator Klasslärare/ansvarig pedagog ansvarar för, att genom observationer och samtal med elever och föräldrar, skaffa sig kunskap om elevens skolsituation. Vid diskriminering eller kränkande behandling ansvarar berörd personal för att Trygghetsgruppen informeras. En åtgärdsplan upprättas av Trygghetsgruppen, tillsammans med berörd personal då åtgärder och/eller stöd sätts in. Åtgärderna ska dokumenteras, följas upp och utvärderas av Trygghetsgruppen och rapporteras till LEHT. Kontaktpersoner: Olov Asplund, rektor, Bondsjöhöjdens skola Expeditionen Bondsjöhöjdens skola

5 2. Vision Bondsjöhöjdens skola och fritidshem är en social och mångkulturell mötesplats, där FN:s barnkonvention skall genomsyra vårt arbete. Vår målsättning är att det råder ett lugnt och tryggt klimat och god stämning mellan alla samt att vi visar varandra ömsesidig respekt. Planen mot diskriminering och kränkande behandling syftar till att främja elevernas lika rättigheter oavsett -Kön -Etnisk tillhörighet -Religion eller annan trosuppfattning -Sexuell läggning -Funktionshinder -Könsöverskridande identitet -Ålder Hem, skola och fritidshem ska samarbeta och klart ta avstånd från alla former av trakasserier och kränkande behandling. Ett gott samarbete får en positiv inverkan på våra barn och ungdomar. 3. Målsättningar På Bondsjöhöjdens skola: råder det ett lugnt och tryggt klimat. är det en god stämning mellan alla. visar vi varandra en ömsesidig respekt. utsätts ingen för diskriminering, mobbning, sexuella trakasserier eller någon annan form av kränkande behandling. vet alla barn/elever, föräldrar och personal vem de ska vända sig till när de själva eller någon annan behöver hjälp. känner alla elever, föräldrar och personal till Planen mot diskriminering och kränkande behandling och verkar för att den efterlevs. 4

6 4. Lagar och styrdokument Följande lagar och styrdokument ligger till grund för skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Utdrag ur Skollagen 6 kap. paragraf 6, 7, 8: 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i paragraf 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling (skollagen) 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling (skollagen) 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Diskrimineringslagen (2008:567) 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011 Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (Läroplanen kap. 1) Barnkonventionen Kap. 6 i skollagen, åtgärder mot kränkande behandling, grundar sig bl.a. på barnkonventionens artiklar 2,3,6,19 och 28. Dessa artiklar är särskilt viktiga för likabehandlingsarbetet. Härnösands Kommuns värdegrund Kund Ansvar Glädje Jag möter våra kunder med respekt och god service Jag tar ansvar för våra mål och respekterar fattade beslut. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra vår verksamhet. Jag har en positiv inställning till alla människor jag möter. Vi samarbetar genom att se och bekräfta varandra. 5

7 5. Definitioner En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter oavsett kön och etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Diskriminering: Diskriminering är när skolan/ fritidshemmet på osakliga grunder behandlar ett barn/ en elev sämre än andra barn/ elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Diskriminering kan t ex ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om han eller hon blir särbehandlad på grund av förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder m m. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt: Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering kan ske när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn/ en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Kränkande behandling kan delas in i trakasserier och annan kränkande behandling. Trakasserier: Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning. könsöverskridande identitet ålder Både personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. 6

8 Det är trakasserier även när en elev till exempel kränks på grund av en förälders funktionshinder, sexuella läggning etc. Annan kränkande behandling: Med annan kränkande behandling menas en kränkning av ett barns eller en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Kränkningar kan vara: Fysiska (slag, knuffar), Verbala (hot, svordomar, öknamn), Psykosociala (utfrysning, ryktesspridning, grimaser, alla går när man kommer), Texter och bilder (klotter, teckningar, skrivna meddelanden, sms, mms, sociala medier, fotografier eller liknande). Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Befogade tillsägelser Förbudet för personal i skola /fritidshem att utsätta elever för kränkningar gäller inte tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Enligt de förutsättningar som följer av 7-23 får det beslutas om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål. (Utdrag ur skollagen kap

9 6. Det främjande arbetet Ett främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning, samt är en naturlig del i det vardagliga arbetet. (Skolverket). Likabehandlingsarbete handlar om att förankra respekten för alla människors lika värde samt att skapa en skolmiljö som präglas av tillit och förtroende, där alla elever är trygga och kan utvecklas. Alla barn och elevers lika rättigheter och möjligheter ska främjas, oberoende av bakgrund eller andra omständigheter. På vår skola/fritidshem har vi en verksamhet som främjar goda relationer och lärande miljöer genom: Fadderverksamhet, elever i åk 3 är faddrar till barnen i Förskoleklass. Väl fungerande rasttillsyn med minst tre vuxna ute bland eleverna. Elevråd hålls varje månad under läsåret tillsammans med elevrepresentanter från varje klass. På elevrådet har vi som stående punkt på dagordningen att ta upp trivsel och trygghet. Huvudansvaret för elevrådet har rektor tillsammans med utsedd personal. Klassråd var fjortonde dag. Varje klassråd har en stående punkt på dagordningen att ta upp trivsel/trygghet. Enkla tydliga regler, där alla har samma normer (se Bondsjöhöjdens skola. Vår värdegrund! ). Regler som eleverna har varit med om att ta fram. Värdegrundsarbete där områden som trygghet, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa diskuteras med barnen/eleverna. Exempelvis genom kill- och tjejsnack, kompissamtal, Gyllene regeln, ordningsregler, filmer (Friends), individstärkande övningar, rollspel, webb-etik med mera. Medinflytande och ansvar utifrån ålder och mognad i sådant som rör den psykiska och fysiska arbetsmiljön. Arbeta kontinuerligt med till exempel gruppsamtal och temaarbeten (FNbarnkonventionen) för att elever ska bli medvetna och trygga individer som vågar säga nej till våld och kränkande behandling. Skolan strävar efter att så många som möjligt kontinuerligt får utbildning i främjande arbete. 8

10 7. Rutiner för det förebyggande arbetet För att kunna arbeta aktivt med att motverka alla former av diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande behandling krävs det en god kunskap om nuläget på skolan. Skolans LEHT och Trygghetsgruppen ansvarar för att det förebyggande och åtgärdande arbetet runt kränkande behandling följs upp och åtgärdas. På Bondsjöhöjdens skola vidtar vi följande åtgärder för att kartlägga detta: Alla elever i förskoleklass har Hälsosamtal med skolsköterska. Föräldramedverkan genom utvecklingssamtal, föräldramöten och skolråd. Skolans ledning och LEHT samarbetar med Socialtjänsten och Polisen. Elevvård på gemensamma möten som hålls ungefär var fjärde vecka. Kartläggning av yttre och inre miljö genomförs i varje klass, antingen i hel- eller halvklass under oktober månad. Ansvarig för denna kartläggning är respektive förskoleklass- eller klasslärare. Kartläggningen mynnar ut i att olika riskområden markeras på en karta över skola och skolgård. Enkät som kartlägger elevernas trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Trivselenkäten görs i mars varje år. Ansvarig för att enkäten genomförs och sammanställs är respektive förskoleklass- eller klasslärare. Enkäten sammanställs och följs upp av Trygghetsgruppen. Enkäterna finns bifogade i detta dokument. Analys av kartläggning för att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utvärdering av tidigare insatser. Utifrån identifierade risker formulera konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet. Planera vilka insatser som ska genomföras under året för att nå målen och hur dessa ska följas upp samt bestämma vem som ansvarar för respektive insats. Uppföljning i klasser och fritidshem. Eleverna ska vara delaktiga i kartläggningen, och i analysen av resultatet samt när man avgör vilka insatser som ska sättas in. Medarbetarsamtal som genomförs under höstterminen. Ansvarig för dessa är skolledningen. Information om Planen Eleverna får information om Planen mot diskriminering och kränkande behandling via elevrådet och klassråd. Personalen ser till att den genomsyrar det vardagliga arbetet på skolan. Föräldrar informeras om Planen mot diskriminering och kränkande behandling av ansvarig personal vid föräldramöten. Planen presenteras även på skolans hemsida och följs årligen upp, utvärderas och revideras. Handlingsplanens innehåll förankras hos elever och föräldrar genom klassråd, elevråd, föräldramöten och Skolråd. 9

11 Pedagogerna väver in innehållet i värdegrundsarbetet i respektive klass och fritidshem. Ansvariga är skolledning, all personal och LEHT. Skolledningen ansvarar för att möjliggöra fortbildning samt informera nyanställda. 8. Rutiner för åtgärder och uppföljning Åtgärder vid upptäckt av diskriminering eller kränkande behandling Om diskriminering eller kränkningar upptäcks/anmäls är det skolans (all personals) ansvar att de stoppas. LEHT och Trygghetsgruppen arbetar för att snabbt stoppa diskriminering/kränkning. Uppföljning av varje fall görs av skolans LEHT med stöd av Trygghetsgruppen. Elev, personal eller förälder som misstänker eller får kännedom om diskriminering/kränkning skall omedelbart kontakta ansvarig pedagog, någon i LEHT, Trygghetsgruppen eller direkt till skolledningen. Kommer kännedom upp om att diskriminering/kränkning har eller kan ha inträffat skall uppgifterna utredas. En anmälan om kränkande behandling skrivs och skickas till huvudman. Utredningen skall ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Trygghetsgruppen och berörd personal pratar med de inblandade eleverna och föräldrarna. Arbetslaget informeras och alla ska hjälpas åt med uppföljning och utvärdering. Arbetsgång 1. Vid akut situation skall den vuxne omgående ingripa handlingsplikt. 2. Ansvarig vuxen pratar med eleverna om vad som hänt. 3. Ansvarig vuxen gör en kartläggning av händelsen som dokumenteras och lämnas till klassläraren/ansvarig pedagog. Viktigt att få med exakta citat från samtalen, datum och klockslag. 4. Klassläraren/ ansvarig pedagog informerar vårdnadshavare och arbetslag samt ansvarig skolledare. 5. Vid behov upprättas åtgärdsprogram (om skolarbetet påverkas) för elev som kränkt/kränkts. 6. Rektor kallar till elevhälsomöte och tid för uppföljning om behov föreligger. 7. En bedömning görs av skolans ledning om händelsen ska anmälas vidare. (Se nedan) Kränkande behandling anmälningar Vid kränkning skall rektor ansvara för utredningen. Anmälan angående detta görs på särskild blankett; Anmälan om kränkande behandling. Denna 10

12 blankett finns att ladda ner från Skolförvaltningens interna blanketter på Insidan. Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till Socialtjänsten skall göras. Alla brott mot brottsbalken skall polisanmälas från det år barnet fyller 7 år. Uppföljande möten genomförs. Om rättelse inte sker skall disciplinära åtgärder enligt grundskoleförordningen vidtas. Vid behov kontaktas sociala myndigheter. 9. Analys utifrån senaste kartläggningen Av de elever som har svarat (187/195) har alla svarat att de trivs bra eller ganska bra i klassen. De allra flesta eleverna känner sig trygga i skolan. Om de känner sig otrygga eller rädda så är det oftast på rasten. Platserna som nämns av flera är, baksidan av gymnastiksalen, fotbollsplanen och gungorna. Ett annat ställe som frekvent nämns är toaletterna, där man är rädd för att bli inlåst, de luktar illa, är nedkissade, ospolade med mera. Merparten av eleverna upplever att de har kamrater i klassen och att de själva är bra kamrater. Det finns elever som upplever att andra elever är utanför och blir retade. På frågan om eleverna upplever att de kan få hjälp av någon vuxen på skolan om de är rädd, ledsen eller behöver hjälp på rasten så har de flesta svarat att de finns vuxna att gå till, flera har svarat ibland och några inte alltid. 10. Uppföljning av åtgärder läsåret 13/14 Innemiljön Insatsen med närvarande pedagoger vid på/avklädning i hall och korridor har lett till att eleverna upplever mer trygghet. Alla toaletter är idag könsneutrala men problematiken kvarstår kring lås och miljö. Insatsen med att pedagog alltid finns närvarande vid omklädning har gett resultat, inga elever skriver fram situationen som otrygg. I gymnastiksalen är ljudnivån fortfarande hög. Inget duschdraperi har satts upp utan elever kan duscha i annat duschrum vid behov. Utemiljön Vid rasttillsyn är det minst tre vuxna ute på första rasten om man räknar in de assistenter som arbetar på skolan. Personal på plats vid rasten start är inte genomförbart då alla klasslärare har lektion innan de har rasttillsyn. 11

13 Miljön vid busskön upplevs som mycket lugnare och tryggare av eleverna. En vuxen är alltid där. Utvärdering Många av de åtgärder som vidtogs har lett till förändring men problematik kvarstår kring en del områden. Vid rasttillsyn så skrivs det fram att ansvarig pedagog ska närvara på rasterna. Hur löser vi det? 11. Nya målsättningar läsåret 14/15 När vi fått in mars månads kartläggning sammanställer trygghetsgruppen elevernas svar på enkäten och utarbetar förslag till nya mål inför det kommande läsåret utifrån sin analys av materialet. Trygghetsteamet presenterar resultaten och sin analys för skolans pedagoger. Tillsammans sätter vi nya mål inför det fortsatta likabehandlingsarbetet. Dessa förslag presenteras sedan för skolans elevråd som tar med sina tankar och förslag till skolans klassråd. Miljö Inne Det som av många elever upplevs som otryggt och obehagligt är toaletterna. Åtgärd: Ute Det blir haspar på dörrarna som är enkla att öppna och stänga. (Vaktmästare) Åk 3 gör trivselplanscher med de toalettrutiner som finns för allas trevnad. Dessa sätts upp på toaletterna. (Lärarna åk 3 samt Kicki) Vi går igenom våra toalettrutiner med eleverna. (Kicki) I vår utemiljö finns det flera ställen där eleverna upplever otrygghet. Ex bakom gymnastiksalen, fotbollsplanen, skogen vid vägen. Åtgärd: Ansvarig personal vid rasttillsyn ser till att vara på dessa platser. Övrigt Vi behöver få med alla våra verksamhetsområden i Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Hur fritidsverksamheten arbetar kommer att skrivas in under läsåret. Frågor kring medinflytande och diskrimineringsgrunder behöver finnas med i enkäten kring trivsel. 12