Väg 50, delen Rude-Askersund

Transkript

1 GRANSKNINGSHANDLING Väg 50, delen Rude-Askersund Askersund kommun, Örebro län Vägplanbeskrivning Projektnummer: V1880

2 Dokumenttitel: Granskningshandling Skapat av: Karolina Wettermark, WSP Uppdragsnummer hos WSP: Dokumentdatum: Dokumenttyp: Planbeskrivning DokumentID: Ärendenummer: TRV 2012/60779 Projektnummer: V1880 Version: 1,0 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Mattias Broberg Uppdragsansvarig: Mattias Broberg Tryck: Fotograf: WSP, såvida inte annat anges. Distributör: Trafikverket, Tullgatan 8, Box 1140, Eskilstuna, telefon: Kartorna i denna rapport inklusive bilagor är allmänt kartmaterial från Lantmäteriverket, medgivande L1999/139. Omslagsbilden är tagen norrut mellan Rude och Askersunds södra infart. 2

3 Innehåll 1 Sammanfattning Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål Nuvarande förhållanden Markanvändning Väg- och trafikförhållanden Behov av förändringar Ändamål och projektmål Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Kunskapskravet: Försiktighetsprincipen: Lokaliseringsprincipen: Skälighetsprincipen: Skadeansvaret: Produktvalsprincipen: Hushållnings- och kretsloppsprinciperna: Bevisbörderegeln: Den planerade vägens/järnvägens lokalisering och utformning med motiv Tidigare utredningar Val av utformning Konsekvenser av förslaget Trafiktekniska konsekvenser Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Restid/komfort Framkomlighet Kapacitet Trafiksäkerhet Miljökonsekvenser Se kapitel 5, Miljöbeskrivning Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Åtgärder som undantas från förbud eller skyldigheter Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning Vägområde för allmän väg

4 4.5.2 Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Område med tillfällig nyttjanderätt Förändringar av väghållningsområde Förändring av allmän väg Påverkan under byggnadstiden Allmänna åtgärder Miljöbeskrivning Avgränsningar Naturmiljö Förutsättningar Påverkan samt effekter och konsekvenser Åtgärder Kulturmiljö Förutsättningar Påverkan samt effekter och konsekvenser Åtgärder Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Påverkan samt effekter och konsekvenser Åtgärder Barriäreffekter Förutsättningar Påverkan samt effekter och konsekvenser Åtgärder Vägtrafikbuller Förutsättningar Påverkan samt effekter och konsekvenser Åtgärder Förorenad mark Förutsättningar Påverkan samt effekter och konsekvenser Åtgärder Vatten EU:s vattendirektiv Grundvatten av god kvalitet Förutsättningar Påverkan samt effekter och konsekvenser

5 5.8.3 Åtgärder Genomförande och finansiering Formell hantering Fastställelseprövning Fastställelsebeslutets omfattning Rättsverkningar av fastställelsebeslutet Kommunala planer Genomförande Tillstånd och dispenser Finansiering

6 1 Sammanfattning Vägsträckan från Rude till Askersund är cirka 5,5 km och har relativt god geometrisk standard i såväl plan som profil. Sträckan är inte mötesseparerad och har en relativt hög trafikmängd och inte tillräckligt god standard för att vara huvudvägnät för långväga godstransporter NVN-1. Från Rude fram till Askersunds södra infart präglas landskapet av jordbruksverksamhet med stora åkrar för att sedan övergå i ett mer småskaligt landskap med åkrar, ängar skogsdungar och områden med industrier och villabebyggelse. Vägbredden på aktuell del av väg 50 ligger mellan 8-9 meter och hastigheten är 90 km/h, bortsett från korsningen vid Askersunds södra infart där hastigheten är begränsad till 70 km/h. Senaste mätningen av trafikmängder genomfördes 2011 och uppgick då till cirka 8000 fordon per årsmedeldygn söder om Askersund och 7000 fordon förbi Askersund. Andelen tung trafik uppgick till cirka 20 %. Enligt Trafikverkets generella uppräkningstal bedöms trafiken på aktuell sträcka år 2035 uppgå till cirka fordon per årsmedeldygn varav 21 % tung trafik. Anslutande vägar uppskattas öka med cirka 1 % per år. På grund av vägens relativt låga standard i förhållande till vägens höga trafikmängd och betydelse i det nationella stamvägnätet är denna del ett hinder som behöver åtgärdas. Under åren togs en förstudie fram på sträckan Rude-Askersund. Förstudien föreslog utbyggnad till mötesseparerad väg med målhastigheten 100 km/timme i befintlig sträckning. Efter förstudiearbetet beslutades att gå vidare med en vägplan för den aktuella sträckan. Länsstyrelsen beslutade att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Målet med vägplanen är att väg 50 ska ha en hög transportkvalitet och en hög säkerhet, vilket innebär att väg 50 på sikt ska vara en mötesfri landsväg med referenshastigheten 100 km/h. De åtgärder som föreslås på sträckan ska också så långt som möjligt bidra till att övriga transportpolitiska mål uppfylls. Väg 50 föreslås breddas och utformas med två körfält i vardera riktning (2+2) från Rude upp till cirkulationen vid Askersunds södra infart. Från Rude breddas vägen på västra sidan i cirka 600 meter, på båda sidor i cirka 200 meter, på östra sidan i cirka 300 meter, på båda sidor i cirka 800 meter och avslutas med breddning på västra sidan i cirka 100 meter innan Askersund södra infart. Sträckan mellan Askersunds södra infart och Askersunds norra infart utformas som mötesseparerad med ett körfält i vardera riktningen (1+1), med undantag för passage vid två broar (bro och bro ) där räcket upphör under en kort bit. Med föreslagna åtgärder skulle väg 50 få en jämnare standard utifrån ett stråkperspektiv, tillgängligheten och framkomligheten skulle öka vilket är viktigt då väg 50 tillhör en av de viktigaste transportlänkarna i landet. Ökad hastighet samt framkomlighet förutsätts ge en restidsvinst och mötesseparering av sträckan innebär ökad trafiksäkerhet. Projektet påverkar boende med ökade bullernivåer och breddningen av vägen påverkar bland annat riksintressen och en del naturmiljö- och kulturmiljöintressen. Bedömd påverkan samt föreslagna åtgärder för att minska konsekvenserna av projektet redovisas i miljöbeskrivningen. 6

7 2 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål 2.1 Nuvarande förhållanden Vägsträckan från Rude till Askersund är cirka 5,5 km och har relativt god geometrisk standard i såväl plan som profil. Sträckan är inte mötesseparerad och har en relativt hög trafikmängd och inte tillräckligt god standard för att vara huvudvägnät för långväga godstransporter NVN Markanvändning Från Rude fram till Askersunds södra infart präglas landskapet av jordbruksverksamhet med stora åkrar för att sedan övergå i ett mer småskaligt landskap med åkrar, ängar skogsdungar och områden med industrier och villabebyggelse. Askersunds tätort har cirka invånare, vilket motsvarar cirka en tredjedel av kommunens invånarantal. Mellan Rude och Askersunds södra infart finns spridd bebyggelse med friliggande hus. På sträckan förbi Askersund består bebyggelsen av mera tätortsbebyggelse. I direkt anslutning till väg 50 finns flera större och mindre näringslivsverksamheter. Cirka en kilometer norr om Rude ligger Stockshammar, som säljer köks-, garderobssamt heminredning. Öster om denna, ute vid vattnet, ligger Husabergsudde kamping. Söder om Askersunds södra infart ligger Norra Vättern Marina och norr om infarten ligger Hotell Norra Vättern samt en bensinstation. Drygt en kilometer norr om Askersunds södra infart ligger Ullavi industriområde vid Askersundsby med företag som Rejmes, Weidermans Buss, Per Willén Lantbruk, Askersunds ridklubb, samt hunddagis. I slutet av sträckan, i anslutning till Askersunds norra infart, ligger ytterligare en bensinstation. Förutom dessa företag finns fler näringsverksamheter i anslutning till Askersunds tätort. Viktiga målpunkter i anslutning till sträckan är dels verksamheterna enligt ovan samt all service i Askersunds tätort. På västra och östra sidan om väg 50 mellan Rude och Stockshammar, cirka sektion 21/600, finns två nybyggda sedimenteringsdammar för infiltration av jordbruksvatten. Längs större delen av sträckan finns tele- och optokablar. Elledningar i mark finns längs med större delen av sträckan på östra sidan av väg 50. På flertalet platser korsar dessa ledningar väg Väg- och trafikförhållanden Vägbredden på aktuell del av väg 50 är knappt 8 meter söder om väg 205 och cirka 9 meter norr om Askersunds södra infart. Hastigheten är 90 km/h, bortsett från korsningen vid Askersunds södra infart där hastigheten är begränsad till 70 km/h. Trafiksäkerhetskameror (så kallad ATK) finns utmed sträckan. 7

8 Senaste mätningen av trafikmängder genomfördes 2011 och uppgick då till cirka 8000 fordon per årsmedeldygn söder om Askersund och 7000 fordon förbi Askersund. Andelen tung trafik uppgick till cirka 20 %. Enligt Trafikverkets generella uppräkningstal bedöms aktuell sträcka öka med 1,4 % per år mellan 2011 och 2030 och 0,8 % per år mellan 2030 och 2035 enligt referensscenario för personbilar. Motsvarande ökningar för lastbilar är 1,4 % respektive 1 % per år. Med denna ökning skulle trafiken år 2035 på aktuell del av väg 50 uppgå till cirka fordon per årsmedeldygn varav 21 % tung trafik. Anslutande vägar uppskattas öka med cirka 1 % per år. Se figur nedan. Trafikmängder år 2011 respektive prognosår Aktuell del av väg 50 är primär transportväg för farligt gods. Detta innebär att sådana transporter i första hand ska ske på dessa vägar. Väg 50 mellan Rude-Askersund trafikeras av länstrafikens linje 751 samt 629 med cirka 7 respektive 8 dubbelturer per vardag. Hållplatserna på sträckan ligger vid Stockshammar och är delvis utbyggda. På aktuell del av väg 50 finns en gång- och cykelväg som sträcker sig längs med vattnet förbi Husabergs kamping och vidare upp mot Askersunds södra infart. På sträckan förbifart Askersund finns flera planskilda passager med väg 50. På den aktuella sträckan har det under perioden januari 2003 till januari 2010, det vill säga under 7 år, inträffat 11 polisrapporterade olyckor med personskador. Sammanlagt har 1 person dödats, 4 personer skadats svårt och 17 personer fått lindriga skador. Dödsolyckan var en mötesolycka. Samtliga olyckor med svårt skadade var även de mötesolyckor. Olyckorna med lindrigt skadade bestod främst av mötesolyckor och singelolyckor. 8

9 2.3 Behov av förändringar På grund av vägens relativt låga standard i förhållande till vägens höga trafikmängd och betydelse i det nationella stamvägnätet är denna del ett hinder som behöver åtgärdas. 2.4 Ändamål och projektmål Syftet med vägplanen är att: Ge väghållaren tillstånd att bygga vägen enligt vägplanens förslag Ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt Reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning Målen med projektet är att: väg 50 ska ha en hög transportkvalitet väg 50 ska ha en hög säkerhet Konkretisering av målen ovan är att väg 50 på sikt ska vara en mötesfri landsväg med referenshastigheten 100 km/h. De åtgärder som föreslås på sträckan ska också så långt som möjligt bidra till att övriga transportpolitiska mål uppfylls. 2.5 Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta Väg 50 tillhör en av de viktigaste transportlänkarna i landet och är också ett utpekat stråk som ingår i det nationella huvudvägnätet för långväga godstransporter, NVN-1. Ambitionen med NVN-1 är att attrahera tung trafik och att kvaliteten i nätet ur olika aspekter ska vara bättre än på alternativa vägar. Effekterna av att koncentrera den tunga trafiken till vissa utpekade vägar har visat sig vara goda ur både företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt perspektiv. Dessutom blir miljö- och trafiksäkerhetseffekterna goda. Sträckorna Rude-Askersund samt Askersund-Åsbro är en begränsning i omkringliggande mötesseparerade vägstråk. Under oktober 2013 invigdes sträckan Motala-Mjölby som byggts om till mötesfri landsväg. Även norr om Åsbro är sträckan mötesseparerad idag. 2.6 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen Områden av naturmiljöintresse framgår av miljökarta i bilaga 1. Sträckan mellan Rude och Askersunds södra infart ligger inom riksintresse för kulturmiljövården. Området Edö-Stjärnsund-Askersund (T4) består av ett herrgårdslandskap, Edö säteri och Stjärnsunds slott, som är framstående exempel på den klassicistiska herrgårdarkitekturen. Stadsmiljön i Askersund är en typisk representant för de nygrundade städerna vid 1600-talets mitt. Vägen föreslås breddas genom detta riksintresse. Eftersom vägen går i befintlig sträckning görs bedömningen att det riksintressanta herrgårdslandskapet kring Edö säteri och Stjärnsunds slott inte otydliggörs även om vägen blir avsevärt bredare. 9

10 Sträckan mellan Rude och Askersunds södra infart ligger inom Vättern med öar och strandområden, av riksintresse för turism och rörligt friluftsliv enligt miljöbalken 4 kapitel 2. Detta innebär att turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen ska beaktas vid bedömning av tillåtlighet av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. En breddad väg bedöms varken motverka eller medverka till uppfyllelse av riksintresset turism och rörligt friluftsliv. Väg 50 är av riksintresse för kommunikationer. 2.7 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer I miljöbalkens 2 kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen av tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens, villkor (förutom ersättning) samt tillsyn. Syftet med reglerna är framför allt att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i olika sammanhang ska öka. Det är den som ska bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som ska bevisa att hänsynsreglerna uppfylls. Den som riskerar att drabbas av en olägenhet, eller tillsynsmyndigheten, ska inte behöva visa motsatsen. Nedan redovisas hur för vägplanen relevanta hänsynsregler tillämpats. Kunskapskravet: Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Genomförd projektering har skett enligt Trafikverkets normer och krav. Utförande kommer att ske enligt Trafikverkets normer och krav. Trafikverket har såväl erfarenhetsmässiga kunskaper som personella resurser för verksamheten. Försiktighetsprincipen: Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I miljöbeskrivningen konsekvensbedöms och föreslås eventuella åtgärder för att mildra effekten av negativa konsekvenser. I efterföljande handlingar och byggskede projekteras och ställs krav på utförande. Lokaliseringsprincipen: För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde skall det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Projektets karaktär, samt val av lösning (breddning i befintlig sträckning), innebär att minsta möjliga mark tas i anspråk. 10

11 Skälighetsprincipen: Kraven på hänsyn enligt ovan gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Avvägningen får dock inte medföra att en miljökvalitetsnorm åsidosätts. Åtgärder enligt vägplanen är rimliga att uppfylla. Några miljökvalitetsnormer åsidosätts inte. Skadeansvaret: Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning som det kan anses skäligt. Det är inte sannolikt att det föreslagna projektet kommer att medföra någon permanent miljöskada. Skulle ändå någon oförutsedd miljöskada ske kommer åtgärder i erforderlig utsträckning att vidtas för att avhjälpa skadan eller olägenheten. Produktvalsprincipen: Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med andra produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Trafikverkets krav på kemiska produkter innebär att miljömässigt sämre alternativ fasas ut när bättre alternativ finns på marknaden. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna: Hushållnings- och kretsloppsprinciperna innebär att råvaror och energi ska användas så effektivt som möjligt. Det som utvinns ur naturen ska återanvändas, återvinnas eller bortskaffas på ett miljöriktigt sätt. I första hand ska förnyelsebara energikällor användas. Trafikverket styr projektets materialanvändning och utförande, samt åtar sig att genomföra de miljöskyddsåtgärder som krävs för att undvika skada på viktiga miljöintressen. Projektet strävar efter att i största möjliga mån uppnå massbalans. Bevisbörderegeln: Bevisbörderegeln innebär att det är den som driver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidtar en åtgärd som ska visa att hänsynsreglerna följs. Det sker bland annat genom en fungerande egenkontroll. I den sammanställda miljöbeskrivningen redovisas de miljökonsekvenser som kan uppkomma i samband med den föreslagna breddningen av väg

12 3 Den planerade vägens/järnvägens lokalisering och utformning med motiv. 3.1 Tidigare utredningar Under åren togs en förstudie fram på sträckan Rude-Askersund. Förstudien föreslog utbyggnad till mötesseparerad väg med målhastigheten 100 km/timme i befintlig sträckning. Efter förstudiearbetet beslutades att gå vidare med en vägplan för den aktuella sträckan. Länsstyrelsen beslutade att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Tidigare har väg 50 söder om Rude utretts i två olika etapper/delar. Dels sträckan Brattebro backar Rude där ombyggnation pågår och beräknas vara klart i december Dels Medevi Brattebro där en arbetsplan togs fram redan år En ny förstudie togs fram under 2012 och objektet finns med i förslaget till Nationell plan för transportsystemet med ett planerat genomförande tidigast Båda delsträckorna föreslås bli mötesseparerade. Väg 49, sträckan Stubbetorp-Gustavstorp, har byggts om till mötesfri landsväg och sträckan Gustavstorp-Rude ska precis påbörjas och planeras vara klart hösten I och med dessa ombyggnationer är en upprustning och ombyggnation av sträckan Rude-Askersund ännu mer motiverad utifrån ett stråktänk. 3.2 Val av utformning Väg 50 breddas och utformas med två körfält i vardera riktning (2+2) från Rude upp till cirkulationen vid Askersunds södra infart. Från Rude upp till cirka sektion 22/600 breddas vägen på västra sidan, från cirka sektion 22/600 till cirka sektion 22/800 breddas vägen på båda sidor om befintlig väg, från cirka sektion 22/800 till cirka sektion 23/100 breddas vägen på östra sidan, från cirka sektion 23/100 till cirka sektion 23/900 breddas vägen på båda sidor och från cirka sektion 23/900 till 23/980 breddas vägen på västra sidan om befintlig väg. Sträckan mellan Askersunds södra infart och Askersunds norra infart utformas som mötesseparerad med ett körfält i vardera riktningen (1+1). Med undantag för bro och bro där räcket upphör under en kort bit. Med föreslagen utformning uppgår omkörningsmöjligheten till cirka 40 %. 12

13 Typsektioner framgår av nedanstående sektionsillustration. Typsektion 1+1-körfält på befintlig 9-metersväg. Typsektion 2+2-körfält vid breddning av befintlig väg. Motivet till att vägförslaget innebär en körfältsindelning med 1+1 respektive 2+2 istället för traditionell 2+1-indelning är att den södra delen (där 2+2 körfält föreslås) saknar omledningsvägnät, vilket den norra delen har genom Askersund. För hela sträckan har motivet varit att få ut så mycket omkörningsandelar för så liten kostnad som möjligt. Av den anledningen föreslås en sektion med 1+1 som ryms på befintlig 9-metersväg med körfält på 3,5 meter och förbud för gång- och cykeltrafik på väg 50 för sträckan mellan södra och norra infarten till Askersund. Denna sträcka förses dock med ny beläggning, mitträcke samt slänträcken. Vägen har dimensionerats för 100 km/timme. Minsta vald horisontalradie är 600 meter (sektion 25/200-26/125), önskvärd standard enligt VGU (Vägar och Gators Utformning publikation 2012:179, 2012:180 och 2012:181) är 700 meter, minsta godtagbara horisontalradie är 500 meter. Avsteget har godkänts av Trafikverket. Beslut bifogas i bilaga 2. Minsta vald konvex vertikalradie är m vilket är i enlighet med VGUs rekommendationer. Minsta vald konkav vertikalradie är m vilket är i enlighet med VGUs rekommendationer. Lutningen överstiger inte VGUs rekommendationer. 13

14 Befintliga utfarter vid sektion 21/800, 22/800 och 23/170 kommer endast högersvängar tillåtas (höger in- höger ut). Utfarterna vid sektion 22/000, 22/400, 22/250 och 23/075 stängs och ersätts med parallellväg på väster sida om väg 50 mellan sektion 21/350 (Rude) och 23/170 (Nordhammar). Från denna sidoväg finns möjlighet att ansluta till väg 50 vid cirka sektion 22/520 (Stockshammar). Korsningen vid Stockshammar byggs ut med vänstersvängfält och vänsterpåsvängskörfält. Vid anslutningen vid Rude, befintlig väg 49, tillåts inte vänstersväng direkt ut på väg 50 norrut eller vänstersväng in på väg 49 söder ifrån väg 50. Här utformas en slinga för avoch påfart så att passage av väg 50 endast sker rakt över. Busshållplatserna vid Stockshammar flyttas cirka 100 meter längre norrut och placeras i anslutning till korsningen mot Husabergsudde. I anslutning till busshållplatsen på östra sidan om väg 50 placeras även Askersunds kommuns informationsplats som idag sitter vid cirka sektion 23/650. Längs sträckan Rude-Askersunds södra infart kommer det vara möjligt att gå och cykla på den mötesseparerade vägen. Möjlighet att gå och cykla separat från väg 50 finns på enskilda vägar parallellt med väg 50. Vid Stockshammar utformas en gång- och cykelpassage i plan. Strax norr om Nordhammar, vid cirka sektion 23/200, placeras en port för planfri gång- och cykelpassage, denna fastställs och kommer tillhöra Trafikverket. Denna ansluter sedan till befintlig gång- och cykelväg över Dohnaforsån förbi marinan och vidare in till Askersund. På sträckan mellan Askersunds södra och norra infart kommer det vara förbjudet att gå och cykla på väg 50 (sektion 24/060-26/900). Här finns befintligt vägnät skilt från väg 50 samt planskilda passager (sektion 24/880, 25/840 och 26/400) att färdas på för de oskyddade trafikanterna. Bro över Dohnaforsån, cirka sektion 23/300, behöver breddas och ska i samband med detta byggas ut med utterpassage. De geotekniska förhållandena inom området domineras av leravlagringar som skett under tid då Vätterns vattennivå stod högre. På sträckan Rude Dohnaforsån varierar lerdjupen och uppgår som mest till cirka 20 meter. Inom delsträckan finns även fastmarkspartier i anslutning till vägen med morän och berg, varvid lermäktigheterna i anslutning till dessa minskar kraftigt. Leran utgörs överst av torrskorpelera med en mäktighet som varierar mellan 1 och 3 meter. I torrskorpeleran kan även finnas inslag av silt och sand. På sträckan Dohnaforsån södra infarten Askersund passerar vägen Lindbomossen där lerdjupen kan uppgå till cirka 25 meter. Över lerlagret förekommer torv och gyttja till cirka 2 meters djup. Befintlig väg 50 har till stora delar sjunkit ned i denna jord och vid sidan av vägen förekommer även tryckbankar vilka till stor del sjunkit till i nivå med ursprunglig markyta. Fyllningens mäktighet uppgår till 1-2 meter. Mellan södra och norra infarten till Askersund har geotekniska undersökningar utförts i samband med att förbifart Askersund byggdes. Eftersom inga breddningar sker här har inga närmare geotekniska utredningar utförts för denna sträcka. Dock liknar de i stora drag de förhållanden som beskrivits ovan med särskilt dåliga geotekniska förhållanden i anslutning till passagen av Alsen. Grundvattennivån ligger vid Lindbomossen samt strax norr om Rude nära markytan. I området i övrigt bedöms grundvattnet ligga på större djup, i anslutning till Stockshammar har t.ex. grundvattnet påträffats på cirka 5 meters djup. 14

15 I samband med breddning kan geotekniska förstärkningsåtgärder krävas dels av stabilitetsskäl och dels av sättningsskäl. För att klara stabilitet för nya bullervallar krävs en släntlutning på 1:3. Fyllnadsmaterialets tunghet bör vara max 17 kn/m 3. På delen Rude Askersund infiltreras vägdagvattnet i vägslänterna och överskottsvattnet leds via öppna diken till korsande vägtrummor och vattendrag. Trafikmängden kan ge en grov uppskattning av vägdagvattnets behov av rening. Trafikmängden beräknas uppgå till fordon år 2035 per årsmedeldygn. För vägar med ÅDT bör vägdagvatten inte avledas via ledning eller genom direktavrinning till recipient. Avvattning via väl utformade öppna diken är normalt ett fullgott alternativ för att breddningen av vägen inte ska leda till ökade utsläpp till recipienterna. För att klara ambitionen föreslås på delen Rude Askersund södra, vid cirkulationsplatsen, flacka gräsbeklädda vägslänter och breda diken. Utformningen ökar vattnets uppehållstid i diket vilket leder till ökad infiltration, sedimentation, växtupptag och adsorption. På delen från Askersunds södra till norra infart sker ingen breddning av vägen, därför förväntas ingen nämnvärd ökning av vägdagvattnet. Sträckan kommer inte förses med viltstängsel eller belysning. 15

16 4 Konsekvenser av förslaget 4.1 Trafiktekniska konsekvenser Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Transporter utförs för att tillgodose behov hos medborgare och näringsliv. Målsättningen för transportpolitiken, den som styr verksamheten inom transportområdet, är därför att den ska bidra till att uppnå andra samhällsmål. Transporterna är alltså inget mål i sig självt utan de bidrar till tillväxt och välfärd. De övergripande målen för transporter och infrastruktur fastställs av riksdag och regering. Myndigheterna inom området har sedan till uppgift att genomföra politiken. För vägtrafik är det Trafikverket som är ansvarig myndighet. Det innebär ett ansvar dels för hela vägtransportsystemet (sektorsansvar) dels för förvaltning av statens vägnät. Enligt riksdagens beslut ska det övergripande målet vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål: Funktionsmålet och hänsynsmålet. Funktionsmålet berör resans eller transportens tillgänglighet medan hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De transportpolitiska målen är utgångspunkt för alla statens åtgärder inom transportområdet, exempelvis hur myndigheterna ska prioritera bland olika önskemål och behov när de genomför sina uppdrag. Målen ska även vara ett stöd för regional och kommunal planering. Med föreslagna åtgärder skulle väg 50 få en jämnare standard utifrån ett stråkperspektiv. Tillgängligheten och framkomligheten skulle öka vilket är viktigt då väg 50 tillhör en av de viktigaste transportlänkarna i landet. Detta innebär att föreslagna åtgärder är i linje med funktionsmålet. En mötesseparering av sträckan innebär ökad trafiksäkerhet, vilket är i linje med hänsynsmålet. En ökad trafik och hastighet leder dock till något ökade hälsoproblem med avseende på luftföroreningar och buller. Dock genererar inte utbyggnaden av vägen i sig någon trafikökning, vilket innebär att åtgärderna är i linje med hänsynsmålet Restid/komfort Ökad hastighet samt framkomlighet förutsätts ge en restidsvinst. Någon simulering för beräkning av restidsvinster är inte genomförd Framkomlighet En utbyggnad av aktuell sträcka ger ökad framkomlighet både för denna sträcka men framför allt i ett större stråkperspektiv då delen Askersund-Åsbro och väg 49 och 50 söder ut byggs ut. Detta är viktigt framförallt med hänsyn till den höga andelen tung trafik samt vägens vikt som betydande transportlänk. Den nya parallellvägen mellan Rude och Nordhammar kombinerat med den befintliga gång- och cykelvägen längs med vattnet ger en bra förutsättning för de oskyddade trafikanterna Kapacitet Utbyggnaden till 2+2 körfält på delar av sträckan ger en ökad kapacitet på den relativt hårt belastade vägen. 16

17 4.1.5 Trafiksäkerhet Mötessepareringen ger en ökad trafiksäkerhet för fordonstrafiken. 4.2 Miljökonsekvenser Se kapitel 5, Miljöbeskrivning. 4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Längs den aktuella sträckan beräknas 26 bostadshus få ekvivalenta ljudnivåer över 55 dba utomhus vid fasad år 2035 om inga åtgärder utförs. För att komma till rätta med bullerproblem kan flera metoder tillämpas. Exempel på åtgärder är uppsättande av bullerdämpande skärm, bullervall, byte till fönster med hög ljudreduktion eller tilläggsruta i fönster eller tysta uteplatser. Ljudnivåer samt förslag på åtgärder redovisas i tabell, bilaga 3. Milstenen vid cirka sektion 23/200 stängslas in och skyddas under byggtiden så att ingen påverkan sker. Om misstänkta kulturlämningar påträffas under bygget ska arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med Länsstyrelsen. Om misstänkta markföroreningar skulle påträffas under bygget ska arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med tillsynsmyndighet. Arbete i och nära vatten ska ske med metoder som minimerar grumling. Befintligt vegetationsskikt nära vattendrag ska hållas så intakt som möjligt. Vattendrag får inte köras över av arbetsmaskiner annat än via körplåt, bro eller annan åtgärd som skyddar vattendraget och det närmaste vegetationsskiktet. Provtagning av halter PAH ska genomföras för asfalt som rivs. Om förhöjda halter upptäcks ska dessa omhändertas i samråd med tillsynsmyndighet. Vid breddning av bro över Dohnaforsån ska denna byggas ut med utterpassage. Generellt ska samtliga trummor förlängas för breddning av vägen. Om någon trumma visar sig vara i så dåligt skick att den byts istället för att förlängas, ska denna kompletteras med liten trumma eller hylla för småvilt. 4.4 Åtgärder som undantas från förbud eller skyldigheter Vägprojektet kan medföra åtgärder som innebär intrång inom strandskyddade områden. Strandskydd gäller 100 meter på ömse sidor om Dohnaforsån samt sjön Vättern. De fastigheter som berörs av dispens från strandskyddet berörs även av ianspråktagande av mark och redovisas i fastighetsförteckningen. Åtgärder vid Dohnaforsån och Vättern omfattar breddning av befintlig väg och bro inom Strandskyddområde. Dispens från strandskydd erhålls för den allmänna vägen i och med fastställande av vägplanen. Dock måste strandskyddsdispens sökas för det enskilda vägnätet. 17

18 4.5 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning Vägområde för allmän väg Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel 3. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på båda sidor om 2 meter i skog och 0,5 meter på jordbruks- och ängsmark. Kantremsan behövs för drift och underhåll. På plankartorna framgår befintligt och nytt vägområde. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg enligt denna vägplan omfattar cirka m 2. Den mark som tas i anspråk vid sedimentationsdammarna vid cirka sektion 21/600 kompenseras genom utbyggnad av damm åt annat håll. De el-, tele- och optokablar som finns längs med sträckan inom nytt vägområde eller korsar väg 50 kommer behöva flyttas. Detta görs i samråd med berörda ledningsägare Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Områden med inskränkt vägrätt uppgår till cirka m 2. Den inskränkta vägrätten omfattar bullervallar. Markanvändningen får ej förändras så att funktionen som bullervall påverkas Område med tillfällig nyttjanderätt Områden med tillfällig nyttjanderätt uppgår till cirka m 2. Den tillfälliga nyttjanderätten utgörs av transportvägar (T1) och etableringsytor (T2) enligt plankartor. Den tillfälliga nyttjanderätten gäller under byggtiden, dock längst till och med 30 månader från byggstart. Den mark som tas i anspråk vid sedimentationsdammarna vid cirka sektion 21/600 återställs eller kompenseras genom utbyggnad av damm åt annat håll Förändringar av väghållningsområde Förändring av allmän väg - 18

19 4.6 Påverkan under byggnadstiden Under byggtiden, som beräknas till cirka 2,5 år, kommer byggnadsarbete att orsaka varierande form av störningar, exempelvis buller, vibrationer, damm och byggtrafik. Byggtiden kan också innebära risker för skada på mark och vegetation. Etablering, uppställning av maskiner och material etc. kommer i första hand att ske inom vägområdet. Ytor utöver dessa kan tillkomma genom förhandlingar mellan entreprenör och fastighetsägare, under förutsättning att tillstånd erhålls från aktuella myndigheter. Byggskedets miljöhänsyn kommer bland annat att regleras i avtal med entreprenör. Den blivande entreprenören kommer att ha ett ansvar enligt gällande kontrakt och kvalitetssystem samt är skyldig att ha en egenkontroll i Miljöbalkens mening Allmänna åtgärder I publikation TDOK 2012:93 Generella miljökrav vid entreprenadupphandling redovisar Trafikverkets gemensamma grundkrav på omgivningsmiljö vid upphandling av entreprenadtjänster. Av publikationen framgår bland annat att entreprenören ska upprätta en entreprenadanpassad miljöplan. I publikationen framgår även krav på olika fordon och arbetsmaskiner samt skärpta krav för känsliga områden. Krav ställs även på drivmedel, kemiska produkter samt val av material och varor. 19

20 5 Miljöbeskrivning 5.1 Avgränsningar Miljöbeskrivningens geografiska avgränsning utgörs av området kring föreslagen ombyggd väg samt lokalvägar, stigar etc. där fysiska förändringar uppstår. Avgränsningar för detta projekt har genomförts i ett inledande skede. Avgränsningsmöte med Länsstyrelsen har hållits för att vara överens om miljöbeskrivningens nivå samt påverkan på olika intresseområden. De intresseområden som inte kommer att beskrivas och konsekvensbedömmas i denna miljöbeskrivning redovisas och motiveras nedan: Landskapsbild - landskapsbilden bedöms inte påverkas då breddning sker i befintlig sträckning och ingen påtaglig profiljustering föreslås. Luftföroreningar - luftkvaliteten utmed nuvarande väg bedöms som god då halterna ligger under gällande normer. Projektet innebär inga förändringar av luftkvaliteten jämfört med om åtgärderna inte genomförs. Vibrationer - vibrationer beror på markens geotekniska förhållanden. Dessa förändras generellt inte jämfört med dagens situation. Vibrationerna bedöms därför inte öka på grund av föreslagna åtgärder. Förorenad mark några uppgifter om områden med förorenad mark har inte framkommit under utredningsarbetet varför detta inte redovisas i miljöbeskrivningen. 5.2 Naturmiljö Naturvårdens intressen avser skydd och vård av natur- och kulturlandskapet. Naturvårdens företrädare samverkar med andra sektorer för att visionen om det hållbara samhället ska bli verklighet. Påverkan på miljön ska reduceras till nivåer som är långsiktigt hållbara. Ett viktigt mål är att bevara den biologiska mångfalden och att bevara miljöer som möjliggör studier av och förståelse för naturen Förutsättningar Områden av naturmiljöintresse framgår av miljökarta bilaga 1. Endast områden som kan bli direkt eller indirekt berörda, konsekvensbeskrivs nedan och har siffror eller namn som redovisas på kartan. Sträckan mellan Rude och Askersunds södra infart ligger inom naturvårdsprogram även kallat naturvårdsöversikt, som är en naturvårdskatalog med beskrivning av länets natur och redovisningar av de värdefullaste områdena. Inventeringsperiod Området Stjärnsund (82:37) är klassat som klass 2, mycket högt värde, enligt en skala 1-3 där 1 är högsta värde. Området omfattar Vätterns nordligaste vik, Alsen, sunden ut mot Vättern, samt det öppna herrgårdslandskapet längs väg 50, bl.a. kring Stjärnsunds slott. Landskapet inramas av skogsklädda bergknallar med lövbryn mot åkerytorna. Stjärnsundsområdet utgör ett tilltalande kulturlandskap med stort inslag av vatten. Genom läget utmed väg 50 upplevs det av en större allmänhet. 20

21 Bild öster om väg 50 mot Alsen. Strax söder om korsningen väg 205/väg 50, längs västra sidan av väg 50 (cirka sektion 23/700), finns det ett område med naturvärde, en lövsumpskog, enligt Skogsstyrelsens Skogens källa. Området ligger inom Lindbomossen som finns utpekat i Länsstyrelsens våtmarksinventering. Lövsumpskog väster om väg 50 vid Lindbomossen. 21

22 I samma läge, på östra sidan om väg 50 finns en sumpskog enligt Skogens källa, Skogsstyrelsen. Sumpskogen öster om väg 50 söder om cirkulationen vid Askersunds södra infart. Norr om infarten mot Askersundsby industriområde (cirka sektion 25/500) ligger naturreservatet Väderkvarnsbacken. Väderkvarnsbacken, med sitt öppna landskap, är en del av Askersundsåsen och höjer sig som mest 35 meter över den omgivande marken. Väderkvarnsbacken. På norra sidan om väg 50, mellan Askersundsby industriområde och Askersunds norra infart finns två nyckelbiotoper, hällmarkskog (cirka sektion 25/600) och gammal barrskog (cirka sektion 26/800), enligt Skogens källa, Skogsstyrelsen. 22

23 Enligt Trafikverkets rapport Tillståndsbeskrivning av brister gällande utter och väg finns utter i området och därmed finns behov av åtgärder i form av passager vid vattendrag. I övrigt finns inga rödlistade arter längs aktuell del av väg Påverkan samt effekter och konsekvenser Vägen föreslås breddas till två körfält i vardera riktning på sträckan genom naturvårdsprogrammet. Breddningen bedöms dock inte påverka det öppna herrgårdslandskapets naturvärden kring Stjärnsund på något avgörande sätt. Breddning sker på västra sidan, strax söder om Askersunds södra infart, varför ingen påverkan på sumpskogen som ligger på östra sidan sker. Däremot kommer delar av lövsumpskogen på västra sidan om väg 50 försvinna i och med breddningen. Denna anses inte vara unik, varför konsekvenserna för detta anses som måttliga. Även delar av Lindbomossen kommer att försvinna. Vägens påverkan på mossens urvattning är svåra att förutspå, men konsekvenserna bedöms som stora. Eftersom vägen inte breddas på sträckan mellan Askersunds södra och norra infart påverkas inte naturreservatet, hällmarksskogen eller den gamla barrskogen Åtgärder Vid breddning av bro över Dohnaforsån ska denna kompletteras med utterpassage. 5.3 Kulturmiljö Kulturmiljön speglar människornas samspel sinsemellan och med omgivningen. Skyddsvärda kulturmiljöer visar kulturhistoriska sammanhang i landskapet definierade utifrån människan och hennes levnadsvillkor. Målet för kulturmiljövården är att bevara och levandegöra kulturarvet för att syfta till kontinuitet i utvecklingen av den yttre miljön, främja den lokala kulturella identiteten och öka medvetenheten om historiska sammanhang Förutsättningar Områden av kulturmiljöintresse framgår av miljökarta bilaga 1. Endast områden som kan bli direkt eller indirekt berörda, konsekvensbeskrivs nedan och har siffror eller namn som redovisas på kartan. Sträckan mellan Rude och Askersunds södra infart ligger inom riksintresse för kulturmiljövården som beskrivits under kapitel 5.5 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen. Precis öster om korsningen väg 49/50 finns en husgrund enligt Skogens källa, Skogsstyrelsen. Vid Nordhammar (cirka sektion 23/100) finns en fast fornlämning, milstolpe (RAÄ Askersund 104:1). 23

24 Milstolpe vid Nordhammar. Askersunds stadskärna är utpekad som fornlämning (RAÄ Askersund 187:1). Längs sträckan mellan Askersunds södra och norra infart ligger två fornlämningar, cirka sektion 25/600, en boplats (RAÄ Askersund 192:1) och cirka sektion 26/300 en kulturhistorisk lämning (RAÄ Askersund 110:1) Påverkan samt effekter och konsekvenser Utbyggnaden av en vändslinga vid nuvarande anslutning till väg 49 innebär att husgrunden med största sannolikhet kommer försvinna. Konsekvenserna är svåra att bedöma då uppgifterna är preliminära och inte har genomgått fullständig kvalitetsgranskning. Vid milstolpen vid Nordhammar breddas vägen på östra sidan. Utfarten från fastigheterna kommer behöva justeras men kommer inte påverka milstenen. I anslutning till Askersunds stadskärna eller på sträckan förbi sker ingen breddning varför någon påverkan på kulturmiljöintresset eller fornlämningarna inte uppstår Åtgärder Milstenen vid cirka sektion 23/200 stängslas in och skyddas under byggtiden så att ingen påverkan sker. En arkeologisk utredning kommer genomföras på sträckan mellan Rude och Askersund där vägen breddas. 5.4 Rekreation och friluftsliv Beskrivningar av konsekvenser för rekreation och friluftsliv har sin utgångspunkt i påverkan på attraktivitet och tillgänglighet. Ett områdes attraktivitet för rekreation och friluftsliv beror bland annat på aktivitetsmöjligheter, tillgänglighet, närhet till bostad, utblickar, naturvärden, landskapsbild och kulturvärden. 24

25 5.4.1 Förutsättningar Sträckan mellan Rude och Askersunds södra infart ligger inom Vättern med öar och strandområden som är av riksintresse för turism och rörligt friluftsliv enligt miljöbalken 4 kapitel 2 som beskrivits ovan under kapitel 5.5 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen. Öster om väg 50 vid cirka sektion 22/600 ligger Husabergs camping med både stugor och husvagnsplatser. Förbi denna löper gång- och cykelstråk som sträcker sig längs Alsen från Stjärnsunds slott till Askersund. Husabergs camping vid Alsen. Påverkan samt effekter och konsekvenser Avfarten på väg 50, vid Husabergs camping cirka sektion 22/500, byggs ut och tillgängligheten till området kommer vara fortsatt bra Åtgärder Inga särskilda åtgärder föreslås. 5.5 Barriäreffekter Med barriäreffekt avses biltrafikens inverkan på trygghet, trivsel och framkomlighet för oskyddade trafikanter och de effekter på förflyttningsvanor och kontaktmönster som uppkommer av denna inverkan Förutsättningar Idag finns möjlighet att gå och cykla separerat från väg 50, längs med Alsen, på hela den aktuella sträckan. Något viltstängsel finns inte på sträckan idag. 25

26 5.5.2 Påverkan samt effekter och konsekvenser Uppsättande av mitträcke ökar vägens barriäreffekt och möjligheten för oskyddade trafikanter att passera vägen försvinner. Den höga trafikmängden på befintlig väg innebär dock en barriär i sig. Eftersom separat gång- och cykelväg finns och då befintlig väg utgör en barriär idag bedöms föreslagen utbyggnad innebära små ökade barriäreffekter. Något viltstängsel föreslås inte på sträckan Åtgärder Inga särskilda åtgärder föreslås. 5.6 Vägtrafikbuller Buller från fordonstrafik är sammansatt av motor-, avgas-, vind- och däcksbuller. Bulleralstring varierar med trafikmängd, fordonstyp, hastighet, körsätt samt vägens utformning, beläggning och underhåll. Ljudnivån påverkas också av avstånd, markdämpning och eventuell skärmdämpning. Markdämpning beror på hur nära marken ljudet sprids och hur porös ytan är. En slät, hård yta, som asfalt eller vatten, ger nästan ingen dämpning alls Förutsättningar Buller från fordonstrafik beskrivs på två sätt: ekvivalent ljudnivå som är ett vägt medelvärde för hela dygnet och maximal ljudnivå som är den högsta förekommande ljudnivån när ett fordon passerar. Den maximala ljudnivån bestäms oftast av enstaka särskilt bullrande fordon, exempelvis lastbilar, och har störst betydelse för bedömning av störning nattetid. Riksdagen fastställde år 1997 riktvärden för trafikbuller (Infrastrukturinriktning för framtida transporter (Prop 1996/97:53)). Trafikverket använder sig av dessa riktvärden i projekt som kan anses som väsentlig ombyggnad. Denna ombyggnad anses som väsentlig ombyggnad. Riktvärden för trafikbuller: 30 dba ekvivalentnivå inomhus i bostad 45 dba maximalnivå inomhus i bostad nattetid (får överskridas högst fem gånger per natt (22-06)) 55 dba ekvivalentnivå utomhus för bostad (vid fasad, två meter ovan mark) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Riktvärdena för buller bör ses som långsiktiga mål. Riktvärdena är inga rättsligt bindande normer, utan skall vara vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet. En husfasad reducerar ljudnivån med dba (beroende på typ av fasad, isolering, fönstertyp m m). I dessa beräkningar har fasadreduktionen antagits till 25 dba. 26

27 En förändring av bullernivån på 2-3 dba är knappt uppfattbar, medan en förändring på 8-10 dba uppfattas som en fördubbling/halvering av ljudnivån. Bullerberäkningarna baserar sig på nordisk beräkningsmodell för vägtrafikbuller, rev 1996, Rapport 4653, Naturvårdsverket, ISBN Beräkningsmodellens giltighet: Denna beräkningsmodells giltighet är begränsad till avstånd upp till 300 meter, mätt vinkelrätt mot vägen vid neutrala eller måttliga medvindsförhållanden, det vill säga (0-3 m/s) medvind, eller vid motsvarande temperaturgradienter. Noggrannheten i beräkningsmodellen för vägbuller är avståndsberoende och varierar 3 db vid 50 meters avstånd och 5 db vid 200 meters avstånd. Använt beräkningsprogram är AutoCad med Novapoints bullermodul. Mottagarhöjden för beräkningspunkterna är 2 meter. Värdena på beräkningspunkterna är frifältsvärde vid fasad. Tre olika beräkningar är genomförda. En för dagens (2012) trafiksituation, en för uppräknad trafiksituation (2035) men med befintlig vägutformning och hastigheter och en för uppräknad trafiksituation (2035) med utbyggd väg samt 100 km/timme. Trafiksiffror redovisas i kapitel 2.1 Nuvarande förhållanden samt i tabell, bilaga Påverkan samt effekter och konsekvenser Längs den aktuella sträckan beräknas 26 bostadshus få ekvivalenta ljudnivåer över 55 dba utomhus vid fasad år 2035 om inga åtgärder utförs. Bullerstärda bostadshus redovisas i tabell i bilaga 3 samt på plankartor. Störning av sömn, vila och avkoppling är en betydelsefull och omfattande konsekvens av trafikbuller. Ostörd sömn är en förutsättning för god fysiologisk och psykologisk funktion. Buller medför även sämre förmåga att uppfatta tal och andra ljud. Skillnaden mellan bullret och bakgrundsnivån är viktigare för hälsokonsekvenserna än bullrets nivå. Det innebär att ett ljud i tyst miljö är mer störande än vad samma ljud skulle vara i en bullrig miljö, vilket dock inte innebär att tillskott av buller i bullrig miljö inte märks Åtgärder För att komma till rätta med bullerproblem kan flera metoder tillämpas. Exempel på åtgärder är uppsättande av bullerdämpande skärm, bullervall, byte till fönster med hög ljudreduktion eller tilläggsruta i fönster eller tysta uteplatser. Förslag på åtgärder för att reducera buller för de 26 beräknade bostadshusen redovisas i tabell bilaga 3. I framtagandet har hänsyn tagits till vad som är ekonomiskt rimligt genom beräkning av samhällsnyttan. I första hand ska buller åtgärdas vid källan genom t.ex. bullerskärm eller bullervall. Där en sådan lösning ej är samhällsekonomiskt försvarbar, det vill säga att kostnaden är större än nyttan, har fasadåtgärd som t.ex. fönsteråtgärd föreslagits. För vissa fastigheter räcker inte en bullervall som åtgärd utan även fasadåtgärd föreslås. 27

28 5.7 Förorenad mark Förutsättningar Risk för föroreningar finns där någon miljöstörande verksamhet bedrivits, exempelvis vid bensinstationer, verkstäder, industrier eller nedlagda deponier. Inom det aktuella området finns inga kända förorenade områden. Asfalt som är lagd innan 1973 riskerar att innehålla stenkolstjära, vilket innehåller cancerogena PAH (polycykliska aromatiska kolväten) Påverkan samt effekter och konsekvenser Uppbruten asfalt från vägområdet som innehåller tjärasfalt riskerar att vid felaktig hantering förorena mark och vatten i det område där asfalten förvaras. För att avgöra hur hanteringen ska ske krävs kontroller av asfalt under byggskedet Åtgärder För att kunna avgöra hanteringen av asfalten ska asfalten kontrolleras under byggtiden för att avgöra om asfalten innehåller stenkolstjära. 5.8 Vatten Vatten är en livsnödvändig resurs som måste skyddas och vårdas. Två instrument finns för detta ändamål: EU:s vattendirektiv och miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. EU:s vattendirektiv År 2000 antogs EU:s ramdirektiv för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG), en ram för den europeiska gemenskapens vattenpolitiska samarbete. Direktivet gäller för allt vatten; sjöar och vattendrag, grundvatten, större flodmynningar och för kustvatten. Målet är att alla vatten ska ha god vattenstatus senast Vatten som riskerar att inte klara kraven ska åtgärdas, och arbetet med direktivet löper i 6- årscykler med tillståndsbeskrivning, åtgärder, uppföljning och rapportering. Miljökvalitetsnormer för vatten används för att ange krav på vattnets kvalitet vid en viss tidpunkt. Kvaliteten bedöms utifrån en mängd olika faktorer och uttrycks som mått på vattnets yt- eller grundvattenstatus. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status till år Innan en miljökvalitetsnorm fastställs måste vattnets nuvarande status undersökas, klassificeras och påverkansbedömas. Det får inte ske någon försämring från nuvarande status, om det finns risk för att statusen kan komma att försämras måste åtgärder vidtas för att bibehålla vattenkvaliteten. I vissa fall kan det finnas skäl till en mindre sträng miljökvalitetsnorm, eller att tidpunkten för när god vattenstatus ska vara uppnådd skjuts fram. Ett sådant undantag är motiverat om det inte är tekniskt omöjligt att eller orimligt dyrt att vidta de åtgärder som krävs för att nå god status till (Källa VISS) Genom förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten har Sverige genomfört EU:s fiskvattendirektiv (78/659/EEG). Detta behandlar vattendrag och sjöar som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla livskraftiga fiskbestånd. Vättern finns upptagen i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt denna förordning, dock gäller inte skyddet norr om Hammarsundet. 28

29 Grundvatten av god kvalitet Regeringen har antagit sexton nationella miljökvalitetsmål, vilka ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Grundvatten av god kvalitet är ett av dessa miljökvalitetsmål: Grundvatten ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Det övergripande målet har också tre delmål: Skydd av grundvattenförande geologiska formationer. Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Inga negativa förändringar i grundvattennivån. Senast år 2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. Rent vatten för dricksvattenförsörjning. Senast år 2010 ska alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet Förutsättningar Från Rude till Askersund passerar vägen Dohnaforsån och Lindbomossen. I Askersunds tätort ligger sjön Alsen som står i kontakt med Vättern. Vättern i sin tur är en viktig sjö i många aspekter, bland annat som dricksvattentäkt. Under år togs en förstudie fram för att utreda möjligheten att ta ytvatten från Vättern till vattenförsörjning för ett antal kommuner i Örebro län. För Alsen är den ekologiska statusen otillfredsställande till följd av bland att övergödning och fysiska förändringar av förekomsten. För att komma tillrätta med detta krävs ytterligare utredning och därmed har vattenförekomsten fått tidfrist till 2021 för uppfyllande av miljökvalitetsnormen. Den kemiska ytvattenstatusen har bedömts vara god och den förväntas även vara god Vägen passerar Dohnaforsån vid sektion 23/300. Vattenförekomstens ekologiska status har bedömts som måttlig och orsaken bedöms vara fysiska förändringar av förekomsten. För att komma tillrätta med detta krävs ytterligare utredning och därmed har vattenförekomsten fått tidfrist till 2021 för uppfyllande av miljökvalitetsnormen. Den kemiska ytvattenstatusen har bedömts vara god och den förväntas även vara god Enligt brunnsarkivet från SGU finns tre brunnar i anslutning till vägen, dock registreras inte alla brunnar i brunnsarkivet vilket innebär att det inte går att utesluta att det finns ytterligare brunnar inom vägområdet. Längs sträckan finns sex markavvattningsföretag, varav tre berörs av projektet. 29

30 5.8.2 Påverkan samt effekter och konsekvenser Yt- och grundvatten kan påverkas i samband med vägprojekt genom förändring av vattenkvaliteten och vattennivåer. Påverkan kan uppstå såväl under bygg- och driftskede samt i samband med olyckor med farligt gods. Det vägdagvatten som bildas innehåller förhöjda föroreningshalter, föroreningar som alstras från bilarnas utsläpp av avgaser samt slitage av bromsar, däck och körbana. Trafikmängden kan ge en grov uppskattning av vägdagvattnets behov av rening. Trafikmängden beräknades under 2011 och varierade då mellan 7900 och 8400 fordon per årsmedeldygn (ÅDT). År 2035 beräknas trafikmängden uppgå till fordon per årsmedeldygn. För vägar med ÅDT bör vägdagvatten inte avledas via ledning eller genom direktavrinning till recipient. Avvattning via väl utformade öppna diken är normalt ett fullgott alternativ. Påverkan på yt- och grundvattnet kan ge konsekvenser för människans nyttjande av vattnet som resurs, liksom ekologiska konsekvenser. Vidare kan sättningar och skred uppstå vid förändringar av vattennivåer. Ökande trafik medför att en ökad mängd vägdagvatten, som är förorenat av bilavgaser, oljespill, partiklar från däck och asfalt vägsalt etc., når recipienter och riskerar att nå grundvattnet. Breddad vägbana ger upphov till något mer vägdagvatten som slutligen mynnar i recipienterna. För att minska konsekvenserna av detta kommer avvattning ske via gräsbeklädda diken. Samtidigt kommer föreslagna åtgärder ge en säkrare väg som därmed kommer minska utsläppen i samband med trafikolyckor. Sammantaget bedöms vägprojektet inte motverka uppfyllnaden av miljökvalitetsnormerna för de ytvattenförekomster som finns längs aktuell sträcka av väg 50. Markavvattningsföretagen påverkas i olika omfattning främst av ianspråktagande av mark. Konsekvenserna bedöms som små Åtgärder Breddad vägbana ger upphov till något mer vägdagvatten som slutligen mynnar i recipienterna. För att minska konsekvenserna av detta kommer avvattning ske via gräsbeklädda diken. 30

31 6 Genomförande och finansiering 6.1 Formell hantering Fastställelseprövning Denna vägplan kommer att ställas ut (kungöras för granskning) och genomgå fastställelseprövning. Under granskningstiden kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett utlåtande som upprättas när granskningstiden är slut. De inkomna synpunkterna kan föranleda att väghållningsmyndigheten reviderar vägplanen. De sakägare som berörs av revideringen kommer då att kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan planen behöva ställas ut på nytt. Vägplanen och utlåtandet översänds till Länsstyrelsen som yttrar sig över vägplanen. Därefter begärs fastställelse av planen. De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som tillkommit efter granskningstiden, bland annat utlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Det eventuella fastställelsebeslutet kungörs och berörda sakägare ges möjlighet att överklaga beslutet till Regeringen. Om ingen överklagar vinner vägplanen laga kraft. Vid en eventuell regeringsprövning avgörs om överklagandet skall tas upp till prövning, om det skall avslås eller om vägplanen skall återsändas till Trafikverket för omarbetning. Fastställelsebeslutets omfattning Fastställebeslutet omfattar det som redovisas på plankartorna samt de villkor som tas upp i beslutet. Rättsverkningar av fastställelsebeslutet Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. Väghållaren erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig nyttjanderätt) till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen för t.ex. tillfälliga upplagsplatser. När den mark eller utrymme som tas i anspråk har berörda fastighetsägarerätt till ersättning Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. 31

32 Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. Kommunala planer Nu gällande Översiktsplan 90, antagen , är under omarbetning. I gällande översiktsplan finns en fördjupad översiktsplan över Askersund, som anger möjlig placering av flerfamiljshus ett stycke väster om väg 50, mellan sjön Vikens utlopp och väg 205. Vidare föreslås industriområden väster om väg 50, dels i anslutning till ett befintligt industriområde vid Ullavi vilket senare delvis blivit detaljplanelagt för detta ändamål, dels på jordbruksmarken väster om Plöjan (mellan väg 50 och 49). Längs förbifart Askersund är mark reserverad för bostäder och industri. Detaljplanelagda områden som sträcker sig över väg 50 finns på sträckan mellan Askersunds södra och norra infart. På denna sträcka sker ingen breddning av vägen. Detaljplanelagda områden längs väg 50 mellan Rude och Askersund framgår av karta nedan. Karta med detaljplanelagda områden i Askersund. 6.2 Genomförande Projektet är tänkt att genomföras som en totalentreprenad med Trafikverket som byggherre. Entreprenören står för den tekniska lösningen. 32

33 Under byggnationen av projektet kommer trafik att vara tillåten på väg 50 men med nedsatt hastighet och begränsad framkomlighet. Tillstånd och dispenser För uppläggning och användning av massor som kan vara förorenade krävs anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken 10 kapitel 9. För etableringsplatser eller uppläggning av massor i naturmark på annan plats än angivet på plankartorna krävs samråd med Länsstyrelsen enligt miljöbalken12 kapitel 6 och 2 kapitel 10 lagen om kulturminnen mm. Samråd enligt miljöbalken 12 kapitel 6 och 2 kapitel 10 lagen om kulturminnen m.m. krävs för enskilda vägar och andra ingrepp i naturmiljö som inte fastställs genom vägplanen. För arbete med breddning av bro vid Dohnaforsån krävs anmälan enligt miljöbalken 11 kapitel 9a. Att det är en anmälan och ej ett tillstånd för vattenverksamheten regleras i förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. 19 punkt 6. För breddning av vägen vid Lindbomossen krävs en tillståndsansökan till mark- och miljödomstolen. Detta då intrånget i mossen överskrider 3000 m 2 som är gränsen för anmälningsplikt och anges i förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. 19 punkt 3. För arbeten i övriga korsande vattendrag till exempel sektion 21/600 för den nya sidovägen samt sektion 23/610 krävs anmälan enligt miljöbalken11 kapitel 9a. För intrång i kända fornlämningar krävs tillstånd enligt lagen om kulturminnen mm för intrång i fornlämning. Påträffas okänd fornlämning ska arbetet stoppas och Länsstyrelsen kontaktas för beslut om vidare åtgärd. För intrång i övrig kulturhistorisk lämning krävs samråd enligt lagen om kulturminnen mm om ingrepp i lämningen är nödvändig. Påträffas okänd kulturhistorisk lämning ska arbetet stoppas och länsstyrelsen kontaktas för beslut om vidare åtgärd. Anmälan krävs enligt miljöbalken9 kapitel 6 vid krossning av berg om verksamheten kommer att pågå längre än 30 dagar under en 12-månaders period. Tillstånd från Länsstyrelsen krävs för intrång i biotopskyddat område enligt miljöbalken 7 kapitel 11 för åtgärd som inte fastställs genom vägplanen. 6.3 Finansiering Projektet beräknas kosta cirka 70 miljoner kronor (prisnivå 2013). Kostnadssammanställning finns under flik 7. Objektet finns med i förslag till ny nationell plan för transportsystemet , och tidigaste byggstart är beräknad till hösten Ort, datum Projektledare 33

34 Trafikverket, Eskilstuna. Besöksadress: Tullgatan 8, Eskilstuna. Telefon: , Texttelefon:

35 Bilaga 1