Väg 50, delen Askersund-Åsbro

Transkript

1 GRANSKNINGSHANDLING Väg 50, delen Askersund-Åsbro Askersund kommun, Örebro län Vägplanbeskrivning Projektnummer: V1773

2 Dokumenttitel: Granskningshandling Skapat av: Karolina Wettermark, WSP Uppdragsnummer hos WSP: Dokumentdatum: Dokumenttyp: Planbeskrivning DokumentID: Ärendenummer: TRV 2012/60780 Projektnummer: V1773 Version: 1,0 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Mattias Broberg Uppdragsansvarig: Mattias Broberg Tryck: Fotograf: WSP, såvida inte annat anges. Distributör: Trafikverket, Tullgatan 8, Box 1140, Eskilstuna, telefon: Kartorna i denna rapport är allmänt kartmaterial från Lantmäteriverket, medgivande L1999/139. Omslagsbilden är tagen norrut mellan Askersund och Skyllberg. 2

3 Innehåll 1 Sammanfattning Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål Nuvarande förhållanden Markanvändning Väg- och trafikförhållanden Behov av förändringar Ändamål och projektmål Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Kunskapskravet: Försiktighetsprincipen: Lokaliseringsprincipen: Skälighetsprincipen: Skadeansvaret: Produktvalsprincipen: Hushållnings- och kretsloppsprinciperna: Bevisbördesregeln: Den planerade vägens/järnvägens lokalisering och utformning med motiv Tidigare utredningar Val av utformning Konsekvenser av förslaget Trafiktekniska konsekvenser Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Restid/komfort Framkomlighet Kapacitet Bytespunkter med koppling till andra transportsystem Trafiksäkerhet Miljökonsekvenser Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Åtgärder som undantas från förbud eller skyldigheter Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning Vägområde för allmän väg

4 Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Område med tillfällig nyttjanderätt Mark som behövs för enskild väg Förändring av allmän väg Massbalans Påverkan under byggnadstiden Allmänna åtgärder Miljöbeskrivning Avgränsningar Naturmiljö Förutsättningar Påverkan samt effekter och konsekvenser Åtgärder Kulturmiljö Förutsättningar Påverkan samt effekter och konsekvenser Åtgärder Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Påverkan samt effekter och konsekvenser Åtgärder Barriäreffekter Förutsättningar Påverkan samt effekter och konsekvenser Åtgärder Vägtrafikbuller Förutsättningar Påverkan samt effekter och konsekvenser Åtgärder Förorenad mark Förutsättningar Påverkan samt effekter och konsekvenser Åtgärder Olyckor med farligt gods Förutsättningar Påverkan samt effekter och konsekvenser Åtgärder

5 5.9 Jord- och skogsbruk Förutsättningar Påverkan samt effekter och konsekvenser Åtgärder Vatten Förutsättningar Påverkan samt effekter och konsekvenser Åtgärder Genomförande och finansiering Formell hantering Fastställelseprövning Fastställelsebeslutets omfattning Rättsverkningar av fastställelsebeslutet Kommunala planer Genomförande Tillstånd och dispenser Finansiering

6 1 Sammanfattning Vägsträckan från Askersund till Åsbro är cirka 15 km och har en bredd varierande mellan sju och nio meter. Sträckan är inte mötesseparerad och har en relativt hög trafikmängd och inte tillräckligt god standard för att vara huvudvägnät för långväga godstransporter NVN-1. Sträckan saknar även möjlighet till säker gång- och cykeltrafik. Markerna i anslutning till aktuell del av väg 50 används till största delen för skogsbruk, men även för jordbruksändamål. Vägbredden på aktuell del av väg 50 är cirka 8 meter mellan Askersund och upp till väg 608 norr om Skyllberg. På sträckan mellan väg 608 och upp till Åsbro är vägen nyare med vägbredden cirka 9 meter. På denna sträcka finns även viltstängsel, mellan Rönnesån och Åsbro. Vägen har dålig standard på stora delar av sträckan, framför allt på sträckan mellan Askersund och Skyllberg. Hastigheten är 70 km/h mellan Askersund och söder om Skyllberg och 90 km/h mellan Skyllberg och Åsbro. På grund av vägens relativt låga standard i förhållande till vägens höga trafikmängd samt vikt i det nationella stamvägnätet är denna del ett hinder som behöver åtgärdas. År 2001 togs en förstudie fram på sträckan Askersund-Åsbro. Syftet med denna var att föreslå åtgärder för att återställa hastigheten till 90 km/h och förbättra trafiksäkerheten. Denna innefattade inte mötesseparering. Under åren 2010 och 2011 togs en ny förstudie fram på sträckan Askersund-Åsbro. Förstudien föreslog utbyggnad till mötesseparerad väg med målhastigheten 100 km/timme i befintlig sträckning. Parallellt med denna förstudie togs en förstudie för sträckan Rude - Askersund fram. Länsstyrelsen beslutade att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Efter förstudiearbetet gjorde Trafikverket ett ställningstagande och beslutade att gå vidare med en vägplan för den aktuella sträckan. Målet med vägplanen är att väg 50 ska ha en hög transportkvalitet och en hög säkerhet, vilket innebär att väg 50 på sikt ska vara en mötesfri landsväg med referenshastigheten 100 km/h. De åtgärder som föreslås på sträckan ska också så långt som möjligt bidra till att övriga transportpolitiska mål uppfylls. Väg 50 föreslås utformas med två körfält i vardera riktning (2+2) från Askersunds norra infart till Falla (sektion 33/300). Från Askersund till sektion 32/600 breddas vägen på vänster sida i körriktningen från söder till norr för att sedan upp till sektion 34/200 breddas på höger sida. Förbi Skyllberg (sektion 34/000-35/500) utformas vägen med ett körfält i vardera riktning (1+1) och breddas på båda sidor. Ingen breddning sker över bron vid sektion 35/000-35/100 där det blir en öppning i mitträcket. Efter korsningen vid sektion 35/500 36/900 utformas vägen med ett körfält i ena riktningen och två i andra (2+1). Först med två körfält i riktning mot Åsbro (norrut), därefter med två körfält mot Askersund (söder ut) och slutligen med två körfält i riktning mot Åsbro (norrut). Med föreslagna åtgärder skulle väg 50 få en jämnare standard utifrån ett stråkperspektiv, tillgängligheten och framkomligheten skulle öka vilket är viktigt då väg 50 tillhör en av de viktigaste transportlänkarna i landet. Ökad hastighet samt framkomlighet förutsätts ge en restidsvinst och mötesseparering av sträckan innebär ökad trafiksäkerhet. Projektet påverkar boende med ökade bullernivåer och breddningen av vägen påverkar bland annat riksintressen och en del naturmiljö- och kulturmiljöintressen. Bedömd påverkan samt föreslagna åtgärder för att minska konsekvenserna av projektet redovisas i miljöbeskrivningen. 6

7 2 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål 2.1 Nuvarande förhållanden Aktuellt vägavsnitt är cirka 15 km och har en bredd varierande mellan sju och nio meter. Vägen har stora brister i den geometriska utformningen vilket försämrar siktförhållandena och därmed möjligheterna till säkra omkörningar. Större delen av sträckan har trånga sektioner med omväxlande höga bergsskärningar och höga branta bankar med otillräckligt säkerhetsavstånd till fasta föremål. Korta siktsträckor begränsar möjligheten till omkörningar och vägens standard gör att hastigheten måste begränsas till 70 km/h på delar av sträckan. Hela sträckan saknar mötesseparering och har en relativt hög trafikmängd och inte tillräckligt god standard för att vara huvudvägnätet för långväga godstransporter, NVN- 1. Sträckan saknar även möjlighet till säker gång- och cykeltrafik Markanvändning Markerna i anslutning till aktuell del av väg 50 används till största delen för skogsbruk, men även för jordbruksändamål. Askersunds tätort har cirka 4000 invånare, vilket motsvarar cirka en tredjedel av kommunens invånarantal. Längs hela den aktuella sträckan finns spridd bebyggelse med friliggande hus. Åsbro har drygt 1000 invånare. Optokabel ligger inom befintligt vägområde i sektionerna 27/000-29/300, 29/400-30/050, 30/190-30/240 och 30/350-42/ Väg- och trafikförhållanden Vägbredden på aktuell del av väg 50 är cirka 8 meter mellan Askersund och upp till väg 608 norr om Skyllberg. På sträckan mellan väg 608 och upp till Åsbro är vägen nyare med vägbredden cirka 9 meter. På denna sträcka finns även viltstängsel, mellan Rönnesån och Åsbro. Vägen har dålig standard på stora delar av sträckan. Hastigheten är 70 km/h mellan Askersund och söder om Skyllberg och 90 km/h mellan Skyllberg och Åsbro. Trafiksäkerhetskameror, så kallad ATK (automatisk trafiksäkerhetskontroll), finns på sträckan. Senaste mätningen av trafikmängder genomfördes 2011 och varierade då mellan cirka 7900 och 8900 fordon per årsmedeldygn. Andelen tung trafik uppgick till cirka 17 %. Enligt Trafikverkets generella uppräkningstal bedöms aktuell sträcka öka med 1,4 % per år mellan 2011 och 2030 och 0,8 % per år mellan 2030 och 2035 enligt referensscenario för personbilar. Motsvarande ökningar för lastbilar är 1,4 % respektive 1 % per år. Med denna ökning skulle trafiken år 2035 på aktuell del av väg 50 uppgå till cirka fordon per årsmedeldygn varav 18 % tung trafik. Anslutande vägar uppskattas öka med cirka 1 % per år. Se figur nedan. 7

8 Trafikmängder år 2011 respektive prognosår Delar av den aktuella sträckan på väg 50 trafikeras av länstrafikens linje 704, 708, 755 och 841. Bussarna trafikerar sträckan mellan Askersund och Skyllberg för att sedan ta väg 608 upp till Åsbro. Sammanlagt går det cirka 28 dubbelturer per vardag. Linjehållplatser finns endast söder om avfarten mot Rönneshytta. Hållplatserna har låg standard och är bara markerade med en hållplatsskylt vid vägkanten. Idag kommer skolbussen från Rönneshytta och går söder ut på väg 50, svänger höger in på väg 595 kör norrut för att sedan köra ut på väg 50 norrut och sedan svänga av höger på väg 607 mot Åsbro. Skolbussen går alltså endast kortare sträckor på väg 50. På aktuell del av väg 50 finns endast möjlighet för gång- och cykel separerat från väg 50 på vissa delsträckor, exempelvis väg 582 vid Ingelsbyn samt väg 608 mellan Lerbäck och Åsbro. Längs vägen finns behov av ett sammanhängande gång- och cykelstråk separerat från väg 50. På den aktuella sträckan har det under perioden januari 2003 till januari 2010, det vill säga under 7 år, inträffat 26 polisrapporterade olyckor med personskador. Sammanlagt har 1 person dödats, 8 personer skadats svårt och 37 personer fått lindriga skador. Dödsolyckan var en mötesolycka. Olyckorna med svårt skadade har bestått av mötesolyckor, avsvängolyckor, upphinnandeolyckor samt övriga olyckor. Olyckorna med lindrigt skadade bestod främst av singelolyckor och mötesolyckor. 2.2 Behov av förändringar På grund av vägens relativt låga standard i förhållande till vägens höga trafikmängd samt vikt i det nationella stamvägnätet är denna del ett hinder som behöver åtgärdas. 8

9 2.3 Ändamål och projektmål Ändamålet med projektet är att öka framkomligheten och trafiksäkerheten för trafiken längs det aktuella stråket. För biltrafiken och den tunga trafiken innebär det en jämnare standard utifrån ett stråkperspektiv vilket är viktigt då väg 50 tillhör en av de viktigaste transportlänkarna i landet. För de oskyddade trafikanterna ges ökad möjlighet att kunna gå och cykla separerat från väg 50. Syftet med vägplanen är att: ge väghållaren tillstånd att bygga vägen enligt vägplanens förslag ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning Målen med projektet är: att väg 50 ska ha en hög transportkvalitet att väg 50 ska ha en hög säkerhet Konkretisering av målen ovan är att riksväg 50 på sikt ska vara en mötesfri landsväg med referenshastigheten 100 km/h. De åtgärder som föreslås på sträckan ska också så långt som möjligt bidra till att övriga transportpolitiska mål uppfylls. 2.4 Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta Väg 50 tillhör en av de viktigaste transportlänkarna i landet och är också ett utpekat stråk som ingår i det nationella huvudvägnätet för långväga godstransporter, NVN-1. Ambitionen med NVN-1 är att attrahera tung trafik och att kvaliteten i nätet ur olika aspekter ska vara bättre än på alternativa vägar. Effekterna av att koncentrera den tunga trafiken till vissa utpekade vägar har visat sig vara goda ur både företags och samhälls perspektiv. Dessutom blir miljö- och trafiksäkerhetseffekterna etc. goda. Sträckorna Rude-Askersund samt Askersund-Åsbro är en begränsning i omkringliggande mötesseparerade vägstråk. Sträckan Motala-Mjölby har precis byggts om till mötesfri landsväg. 2.5 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen Mellan Skyllberg och Lerbäck (cirka sektion 35/200-35/500) går väg 50, på en kortare sträcka, genom riksintresse för naturvård. Riksintresset Lerbäcksmon (NRO18006) består av ett cirka 12 km 2 stort sandfält med dyner söder om Hallsbergsåsens randdelta vid Lerbäck. Inom fältet finns flera tiotal dyner eller grupper av dyner varav den högsta når hela 18 meter över dynfoten och den längsta är drygt 1,5 km lång. Vägen föreslås breddas och infarten till väg 608 flyttas, på sträckan genom riksintresset Lerbäcksmon. En breddad väg, samt tillkommande nysträckning av väg 608, bedöms inte i något väsentligt avseende försämra kvaliteterna i riksintresseområdet Lerbäcksmon; ingreppen ligger långt från kärnområdet varför inga konsekvenser bedöms uppstå. 9

10 Området kring Skyllberg (RK07) är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Området är en industri- och bruksmiljö, bestående av järnbruk med dominerande välbevarad herrgårdsanläggning. Inom bruksanläggningen med reglerad plan finns en herrgård uppförd 1830 med allékantad infartsväg, monumental och dominerande ladugårdsanläggning. Föreslagna åtgärder innebär att sträckan förbi Skyllberg blir en 1+1-sträcka, men med en mindre breddning på båda sidor om befintlig väg. Korsningen vid Skyllbergsvallen byggs ut och vägen breddas ytterligare något här. Bedömningen görs att Skyllbergs riksintressanta bruks- och herrgårdsmiljö inte otydliggörs, även om vägen breddas på sträckan. 2.6 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer I miljöbalkens kapitel 2 redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen av tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens, villkor (förutom ersättning) samt tillsyn. Syftet med reglerna är framförallt att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i olika sammanhang ska öka. Det är den som ska bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som ska bevisa att hänsynsreglerna uppfylls. Den som riskerar att drabbas av en olägenhet, eller tillsynsmyndigheten, ska inte behöva visa motsatsen. Nedan redovisas hur för vägplanen relevanta hänsynsregler tillämpats. Kunskapskravet: Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Genomförd projektering har skett enligt Trafikverkets normer och krav. Utförande kommer att ske enligt Trafikverkets normer och krav. Trafikverket har såväl erfarenhetsmässiga kunskaper som personella resurser för verksamheten. Försiktighetsprincipen: Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I miljöbeskrivningen konsekvensbedöms och eventuella åtgärder föreslås för att mildra effekten av negativa konsekvenser. I efterföljande handlingar och byggskede projekteras och ställs krav på utförande. Lokaliseringsprincipen: För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde skall det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Projektets karaktär, samt val av lösning (breddning i befintlig sträckning), innebär att minsta möjliga mark tas i anspråk. 10

11 Skälighetsprincipen: Kraven på hänsyn enligt ovan gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Avvägningen får dock inte medföra att en miljökvalitetsnorm åsidosätts. Åtgärder, enligt vägplan, är rimliga att uppfylla. Några miljökvalitetsnormer åsidosätts inte. Skadeansvaret: Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning som det kan anses skäligt. Det är inte sannolikt att det föreslagna projektet kommer att medföra någon permanent miljöskada. Skulle ändå någon oförutsedd miljöskada ske kommer åtgärder i erforderlig utsträckning att vidtas för att avhjälpa skadan eller olägenheten. Produktvalsprincipen: Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med andra produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Trafikverkets krav på kemiska produkter innebär att miljömässigt sämre alternativ fasas ut när bättre alternativ finns på marknaden. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna: Hushållnings- och kretsloppsprinciperna innebär att råvaror och energi ska användas så effektivt som möjligt. Det som utvinns ur naturen ska återanvändas, återvinnas eller bortskaffas på ett miljöriktigt sätt. I första hand ska förnyelsebara energikällor användas. Trafikverket styr projektets materialanvändning och utförande, samt åtar sig att genomföra de miljöskyddsåtgärder som krävs för att undvika skada på viktiga miljöintressen. Bevisbördesregeln: Bevisbördesregeln innebär att det är den som driver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidtar en åtgärd som ska visa att hänsynsreglerna följs. Det sker bland annat genom en fungerande egenkontroll. I den sammanställda miljöbeskrivningen redovisas de miljökonsekvenser som kan uppkomma i samband med den föreslagna breddningen av väg

12 3 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv. 3.1 Tidigare utredningar År 2001 togs en förstudie fram på sträckan Askersund-Åsbro. Syftet med denna var att föreslå åtgärder för att återställa hastigheten till 90 km/h och förbättra trafiksäkerheten. Denna innefattade inte mötesseparering. Under åren 2010 och 2011 togs en ny förstudie fram på sträckan Askersund-Åsbro. Förstudien föreslog utbyggnad till mötesseparerad väg med målhastigheten 100 km/timme i befintlig sträckning. Parallellt med denna förstudie togs en förstudie för sträckan Rude - Askersund fram. Länsstyrelsen beslutade att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Efter förstudiearbetet gjorde Trafikverket ett ställningstagande och beslutade att gå vidare med en vägplan för den aktuella sträckan. Järnvägsspåret som går genom Åsbro och löper parallellt med väg 50 ner till Lerbäck och vidare genom Rönneshytta ingår i sträckningen Hallsberg-Degerön som planeras att byggas ut till dubbelspår. Det finns en järnvägsutredning framtagen med olika sträckningar mellan Hallsberg och Åsbro. Ett omtag på denna pågår och valet av lokalisering beräknas vara klart till våren/sommaren Val av utformning Väg 50 breddas och utformas med två körfält i vardera riktning (2+2) från Askersunds norra infart till Falla (sektion 33/300). Från Askersund till sektion 32/600 breddas vägen på vänster sida i körriktningen från söder till norr för att sedan upp till sektion 34/200 breddas på höger sida. Förbi Skyllberg (sektion 34/000-35/500) utformas vägen med ett körfält i vardera riktning (1+1) och breddas på båda sidor. Ingen breddning sker över bron vid sektion 35/000-35/100 där det blir en öppning i mitträcket. Efter korsningen vid sektion 35/500 36/900 utformas vägen med ett körfält i ena riktningen och två i andra (2+1). Mellan sektion 36/900 39/100 utformas sträckan med två körfält i riktning mot Åsbro (norrut) för att sedan mellan sektion 36/900 39/100 utformas med två körfält mot Askersund (söder ut) och mellan sektion 39/100 42/100 utformas vägen med två körfält i riktning mot Åsbro (norrut). Från sektion 35/500 sker breddning på båda sidor upp till sektion 35/800, därefter sker breddning på höger sida till sektion 41/700, därefter sker breddning på båda sidor upp till Åsbro. Omkörningsandelen uppgår till cirka 56 % för norrgående trafik och 47 % för södergående trafik. Typsektioner framgår av nedanstående sektionsillustrationer. 12

13 Typsektion 2+2-körfält vid breddning av befintlig väg (söder om Skyllberg). Typsektion 1+1 körfält där befintlig väg breddas (förbi Skyllberg). 13

14 Typsektion 2+1-körfält vid breddning av befintlig väg (norr om Skyllberg). Motivet till att vägförslaget innebär en körfältsindelning med 1+1, 2+1 respektive 2+2 istället för traditionell 2+1-indelning är att delen mellan Askersund och Skyllberg saknar bra omledningsvägnät, vilket sträckan förbi Skyllberg har genom Skyllberg och sträckan mellan Skyllberg och Åsbro har genom väg 608. För hela sträckan har motivet varit att få ut så mycket omkörningsandelar för så liten kostnad som möjligt samt att långsiktigt se hela sträckan som utbyggd 2+2-väg. Korsningen vid Askersunds norra infart (sektion 27/000) byggs ut med vänstersvängfält för södergående trafik och högerpåsvängsfält för norrgående trafik från Askersund. Söder om korsningen utformas en vändslinga för norrgående trafik till/från Norra Äsplunda. Korsningen vid Norra Fallet (cirka sektion 28/300) utformas med vänstersvängfält samt vänsterpåsvängsfält för norrgående samt södergående trafik. Korsningen vid väg 586 (sektion 30/950) utformas med vänsterpåsvängsfält samt vänsterpåsvängsfält för norrgående samt södergående trafik. Korsningen vid Falla och väg 582 flyttas något längre norrut för bättre sikt (sektion 33/300) och byggs ut med vänstersvängfält samt vänsterpåsvängsfält för norrgående samt södergående trafik. Korsningen vid Skyllbergs södra infart (sektion 34/200) breddas något men behåller samma utformning som idag. Korsningen vid Skyllbergsvallen (sektion 34/700) byggs ut med vänstersvängfält i båda riktningarna. Skyllbergs norra infart (väg 595) och avfarten mot Lerbäck (väg 608) dras ihop till en 4-vägskorsning i sektion 35/500. Korsningen utformas med vänstersvängfält och vänsterpåsvängsfält i båda riktningar. Korsningen vid sektion 39/200 utformas med vänstersvängfält för norr och södergående trafik samt vänsterpåsvängsfält för södergående trafik från Toskekärr. För norrgående trafik till Hagaberg (37/400), Ödeskärr (38/070) och Hylletorp (39/770) utformas en vändplats på östra sidan om väg 50. Befintlig korsning vid sektion 41/570 stängs och ersätts med ny parallellväg upp till korsningen vid Åsbro (sektion 42/200). Denna korsning utformas med vänstersvängfält för södergående trafik samt med högerpåsvängsfält och vänsterpåsvängsfält för trafik från Åsbro. 14

15 Vägen har dimensionerats för 100 km/timme. Minsta vald horisontalradie är 600 m, önskvärd standard enligt VGU (Vägar och Gators Utformning publikation 2012:179, 2012:180 och 2012:181) är 700 meter, minsta godtagbara horisontalradie är 500 meter. Avsteget har godkänts av Trafikverket. Beslut bifogas bilaga 1. De sektioner där radie på 600 m använts är sektion 33/700 34/600. Minsta vald konvex vertikalradie är 6000 meter vilket är i enlighet med VGUs rekommendationer. Minsta vald konkav vertikalradie är 4600 meter bortsett från en kort sträcka där vertikalradien är 1900 meter vilket är i enlighet med VGUs rekommendationer. Lutningen överstiger inte VGUs rekommendationer. I befintliga utfarter vid sektion 27/525, 28/920, 29/270, 30/000, 30/600, 32/640, 36/520, 36/730, 36/950, 37/120, 37/160, 38/750, kommer endast högersväng tillåtas (höger in- höger ut). Detsamma gäller för de flesta mindre skogsbruksvägar. Utfarterna vid sektion 27/200, 27/350, 27/400, 27/725, 28/000, 28/300, 29/850, 30/350, 31/600, 32/000, 32/110, 33/060, 33/100, 33/710, 33/810, 34/350, 35/410, 35/870, 40/900, 41/570 stängs (särskilt beslut). Många av utfarterna ersätts av parallellvägar till större trafiksäkra korsningar. Av dessa är de vid sektion 33/100, 35/870 och 41/570 (västra sidan) allmänna vägar som ersätts av ny anslutning i nytt läge. Busshållplatserna vid Norra Fallet (28/300), Eklundavägen/ väg 586 (31/000), Falla/väg 582 (33/200) samt Skyllberg/väg 597 (34/700) behålls men lägena kan komma att justeras. Korsningen vid busshållplatserna vid Falla/väg 582 utformas med gång- och cykelpassage i plan. Korsningarna vid hållplatserna Norra Fallet, Eklundavägen/ väg 586 och Skyllberg/ väg 597 utformas med planskild passage. Passagen vid Skyllberg sker i samma läge som befintlig koport (34/675) och en ny koport för kreatur får ett nytt läge längre söder ut. Korsningen vid Askersunds norra infart (27/000) utformas med gångoch cykelpassage i plan. Vid Skyllberg är det befintlig koport för kreatur som görs om till gångport. Denna kommer endast vara tillåten som gångport där cykel kan ledas på grund av begränsad höjd. En ny koport för kreatur placeras längre söder ut vid cirka sektion 34/520. Vid korsningen väg 586 (Ingelsby) samt vid Skyllbergsvallen planeras pendlarparkering i anslutning till busshållplatserna. Vid Ingelsby blir det en ny parkering och vid Skyllbergsvallen används befintlig parkering vid Skyllbergsvallen. Det kommer vara tillåtet att gå och cykla på den utbyggda vägen. Längs hela sträckan kommer det även vara möjligt att gå-och cykla separat från riksväg 50 på nya gång- och cykelväger kombinerat med allmänna och enskilda vägar som kompletteras till ett sammanhängande nät. Vid Askersunds norra infart (cirka sektion 27/00) utformas en gång- och cykelpassage i plan. Söder ifrån kommer gång- och cykelväg byggas på den gamla banvallen på östra sidan om väg 50. Vid Norra Fallet (cirka sektion 28/225) kommer en planskild gång- och cykelport anläggas. Möjligheten att gå och cykla avskilt från väg 50 fortsätter sedan på skogsväg på västra sidan om väg 50. Där den vägen ansluter väg 50 vid cirka sektion 30/350 dras en ny sidoväg på västra sidan av väg 50 där gång- och cykel kan ske fram till korsningen Eklunda/väg 586 (31/080) där planskild gång- och cykelport anläggs. Sedan fortsätter möjligheten att gå och cykla skilt 15

16 från väg 50 på väg 582 genom Ingelsby. Där väg 582 ansluter till väg 50, vid Falla (33/300), kan gång- och cykeltrafik ske på ny parallellväg/gång- och cykelväg upp till Skyllbergsvallen/väg 597. Vid Rönnesån sker passage via ny gång- och cykelbro (35/050). Vid Skyllbergsvallen sker passage i planskild gångport. Vidare kan gång- och cykeltrafik ske avskilt från väg 50 genom Skyllberg på väg 595. Där väg 595 ansluter väg 50 kan passage ske i plan och sedan kan gång- och cykeltrafik färdas separerat från väg 50 på väg 608 upp till Åsbro. Karta över planerat gång- och cykelstråk bifogas bilaga 2. Gång- och cykelvägarna utformas generellt som cirka 3 meter breda grusbelagda. Planskilda passager, gång- och cykelbron över Rönnesån samt sträckan förbi Stora Röllingen beläggs med asfalt. Passagen förbi Stora Röllingen utformas med stödmur och blir 2,5 meter bred. Gång- och cykelbron över Rönnesån blir 2,5 meter bred. Broar för planskild gång- och cykeltrafik samt passagen förbi stora Röllingen förses med stänkskydd. Detsamma gäller för befintlig koport som övergår till gångport. De flesta nya gångvägar till busshållplatserna beläggs. Bro över Skyllbergsån vid Kilsborg, cirka sektion 33/080 breddas i befintligt läge. Något längre norr ut vid cirka sektion 33/300 byggs en ny bro över Skyllbergsån för att ansluta den omdragna enskilda vägen till väg 50. Betongtrumma, med diametern cirka 1,6 m, vid vattendag cirka sektion 41/160 förlängs. Befintlig bro vid cirka sektion 41/630 breddas och för att erhålla befintlig höjd under bron behöver den kommunala vägen under bron att sänkas på en sträcka av cirka 34 meter. Som mest behöver vägen sänkas cirka 45 cm. Kostnaden för detta ingår i detta objekt och sker i samråd med kommunen. I övrigt så förlängs samtliga trummor där vägen breddas om skicket på trumman tillåter. De geotekniska förhållandena längs den södra delen av sträckan karakteriseras av fastmarksområden med morän och berg i dagen. I dalgångar och svackor i terrängen kan sand, silt, lera och organisk jord förekomma. Från cirka sektion 32/500 söder om Skyllberg följer vägen Skyllbergsån där större mäktigheter av silt och sand förekommer, mot norr övergående i mer sanddominerad mark kring Skyllberg. Sträckan Skyllberg Åsbro domineras av sandig jord med inslag av silt, lokalt förekommer även områden med organisk jord. Bergförhållanden varierar kraftigt längst med sträckan dock består berget till största del av berg i bergtyp 2, detta kan vara berg som medel- grovkornig granit, metavulkanit med förekomster av skiffer, pegmatit och/eller glimmer. Vid sträckningen 32/420 går en cirka 1 meter bred rörelsezon i skärningen och här bedöms bergkvaliteten som mycket dålig och bergtyp 3. Zonen följer en regional sprickeller rörelsezon som är nord-sydlig. Det finns all anledning att förutsätta att berget går att använda till överbyggnadsmaterial, men det behövs ytterligare undersökningar på laboratorium för att säkerställa de bedömningar som gjorts i fält. Inom delsträckan fram till cirka sektion 32/500 söder om Skyllberg bedöms grundvatten förekomma främst inom terrängens lågpunkter och där ligga nära markytan. Inom de mer höglänta fastmarkspartierna bedöms vatten endast förekomma i någon nämnvärd utsträckning i de tunna jordlagren i samband med kraftig nederbörd och snösmältning eller bundet till ev sprickzoner i berget. 16

17 Efter cirka sektion 32/500 bedöms grundvattennivån till stora delar ligga på ett djup inom 1 m under markytan. På delen Askersund - Åsbro infiltreras vägdagvattnet i vägslänterna och överskottsvattnet leds via öppna diken till korsande vägtrummor och vattendrag. Ambitionen kring rening av vägdagvattnet från vägen är att breddningen inte ska leda till ökade utsläpp till recipienterna. För att klara ambitionen föreslås på delen Askersund - Åsbro utöver rening genom infiltration i stödremsan föreslås väl utformade öppna gräsbeklädda vägslänter och diken, vilket är en tillräcklig reningsåtgärd för den aktuella trafikmängden. Utformningen ökar vattnets uppehållstid i diket vilket leder till ökad infiltration, sedimentation, växtupptag och adsorption. Sträckan kommer förses med nytt viltstängsel från Askersund till Skyllbergs södra infart. Mellan Skyllbergs södra och norra infart, en sträcka på cirka 500 meter (34/200 34/700), placeras inget viltstängsel. På sträckan från Skyllbergs norra infart till Västra Å finns viltstängsel idag som flyttas ut och anpassas efter vägens breddning. Sträckan förses inte med någon belysning utöver där det finns belysning idag. Gång- och cykelport vid Norra Fallet (28/225) avvattnas till befintligt dike söder ut mot Stora Röllingen. Gång- och cykelporten vid Eklunda/väg 586 (31/080) avvattnas till dalgång på västra sidan norr om porten. Ny koport för kreatur (34/530) och befintlig koport som blir gångport avvattnas förslagsvis med ny ledning på östra sidan om väg 50 till dike i sektion 34/270. Nödfickor för uppställning av havererade fordon föreslås i sektion 36/500, 40/900 och 41/560 för södergående trafik. För norrgående trafik finns inget behov av särskilda nödfickor. 17

18 4 Konsekvenser av förslaget 4.1 Trafiktekniska konsekvenser Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Med föreslagna åtgärder skulle väg 50 få en jämnare standard utifrån ett stråkperspektiv. Tillgängligheten och framkomligheten skulle öka vilket är viktigt då väg 50 tillhör en av de viktigaste transportlänkarna i landet. Detta innebär att föreslagna åtgärder är i linje med funktionsmålet. En mötesseparering av sträckan innebär ökad trafiksäkerhet, vilket är i linje med hänsynsmålet. En ökad trafik och hastighet leder dock till något ökade hälsoproblem med avseende på luftföroreningar och buller. Dock genererar inte utbyggnaden av vägen i sig någon trafikökning, vilket innebär att åtgärderna är i linje med hänsynsmålet Restid/komfort Ökad hastighet samt framkomlighet förutsätts ge en restidsvinst. Någon simulering för beräkning av restidsvinster är inte genomförd Framkomlighet En utbyggnad av aktuell sträcka ger ökad framkomlighet både för denna sträcka men framförallt i ett större stråkperspektiv då delen Rude-Askersund på väg 50, väg 49 och väg 50 söder om Rude ut byggs ut. Detta är viktigt framförallt med hänsyn till den höga andelen tung trafik samt vägens vikt som betydande transportlänk. De nya parallellvägarna samt gång- och cykelvägarna ger en bra förutsättning för de oskyddade trafikanterna Kapacitet Utbyggnaden till 2+2 och 2+1 körfält på större delen av sträckan ger en ökad kapacitet på den relativt hårt belastade vägen Bytespunkter med koppling till andra transportsystem Pendlarparkeringar och passager både planskilt och i plan vid busshållplatserna ger ökad säkerhet och tillgänglighet för den kollektiva trafiken Trafiksäkerhet Mötessepareringen ger en ökad trafiksäkerhet för fordonstrafiken och möjligheten att kunna gå och cykla på de sammanlänkade vägnätet avskilt från riksväg 50 ger en ökad trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna. 4.2 Miljökonsekvenser Se kapitel 5, Miljöbeskrivning. 18

19 4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Längs den aktuella sträckan beräknas 41 bostadshus få ekvivalenta ljudnivåer över 55 dba utomhus vid fasad år 2035 om inga åtgärder utförs. För att komma till rätta med bullerproblem kan flera metoder tillämpas. De åtgärder som föreslås i detta projekt är fastighetsnära åtgärder som innebär åtgärder på den aktuella fastigheten, till exempel byte till fönster med hög ljudreduktion eller tilläggsruta i fönster eller tysta uteplatser. Då bostadshusen som behöver åtgärder ligger utspritt blir bullerdämpande skärmar ej försvarbara då skärmarna antingen skulle bli väldigt långa eller så skulle det krävas en skärm per fastighet. I många fall skulle det dessutom inte räcka med skärm utan fastigheten skulle ändå behöva kompletteras med till exempel fönsteråtgärder. Vissa av fastigheterna föreslås att de löses in. Ljudnivåer samt förslag på åtgärder redovisas i tabell, bilaga 4. En arkeologisk utredning FAS 1 är påbörjad och om den resulterar i registrering av nya objekt kan även FAS 2 bli aktuellt. Efter genomförandet av utredningen kan eventuella skyddsåtgärder för befintliga fornlämningar eller borttagande av dessa bli aktuellt. Om misstänkta kulturlämningar påträffas under bygget ska arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med Länsstyrelsen. Om misstänkta markföroreningar skulle påträffas under bygget ska arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med tillsynsmyndighet. Arbete i och nära vatten ska ske med metoder som minimerar grumling. Befintligt vegetationsskikt nära vattendrag ska hållas så intakt som möjligt. Vattendrag får inte köras över av arbetsmaskiner annat än via körplåt, bro eller annan åtgärd som skyddar vattendraget och det närmaste vegetationsskiktet. Provtagning av halter PAH ska genomföras för asfalt som rivs. Om förhöjda halter upptäcks ska dessa omhändertas i samråd med tillsynsmyndighet. Utterpassage ska anordnas vid bro (som breddas) över Skyllbergsån vid Kilsborg, cirka sektion 33/080 samt vid bro över Multens utlopp o Skyllberg (breddas ej, kompletteras enbart med utterpassage) cirka sektion 35/030. Utterpassager ska även anordnas vid ny trumma vid cirka sektion 34/175, samt vid trumma som förlängs vid cirka sektion 41/160. Vid utformning av dessa passager ska Trafikverkets temablad Natur Utter och Natur Miljöanpassning av trumma/bro användas. För att kompensera för den rödlistade skogsklockans lokaler (beskrivs i kap ) som utgår ska antingen dessa plantor flyttas alternativt ska frön samlas så att den kan odlas på en ny plats. Flytten ska ske så att de hamnar i samma läge (brynläge) efter breddningen, dock utom räckhåll för kantslåtteraggregaten. Om inte detta är möjligt kan flytt ske till liknande lägen i Ingelsbytrakten där flertalet lokaler finns idag. 4.4 Åtgärder som undantas från förbud eller skyldigheter Vägprojektet kan medföra åtgärder som innebär intrång inom strandskyddade områden. Strandskydd på 100 meter på ömse sidor gäller för sjöarna Stora och Lilla Röllingen samt för Skyllbergsån och Rönnesån. De fastigheter som berörs av dispens från strandskyddet berörs även av ianspråktagande av mark och redovisas i fastighetsförteckningen. Åtgärder vid Stora och Lilla Röllingen omfattar breddning av befintlig väg inom strandskyddsområde. En prövning av dispens 19

20 vid Skyllbergsån omfattar arbete inom strandskyddsområdet för breddning av en bro (sektion 33/080) på det allmänna vägnätet samt byggnation av en ny bro på enskild väg (sektion 33/300). Ianspråktagande av mark inom dessa områden redovisas på plankartorna. Dispens från strandskydd erhålls för den allmänna vägen i och med fastställande av vägplanen. Dock måste strandskyddsdispens sökas för det enskilda vägnätet. 4.5 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning Vägområde för allmän väg Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel 3. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på båda sidor om 2 meter i skog och 0,5 meter på jordbruks- och ängsmark. Kantremsan behövs för drift och underhåll. På plankartorna framgår befintligt och nytt vägområde. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg enligt denna vägplan omfattar cirka m Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Område med inskränkt vägrätt uppgår till cirka 200 m 2 för omdragning av dike Område med tillfällig nyttjanderätt Områden med tillfällig nyttjanderätt uppgår till cirka m 2. Den tillfälliga nyttjanderätten består av två olika användningsområden. Den ena (T1) är arbetsområde och den andra (T2) behövs för etablering. Den tillfälliga nyttjanderätten gäller under byggtiden, dock längts till och med 30 månader från byggstart. Ytorna för arbetsområde (T1) uppgår till cirka m 2 och ytorna för etablering (T2) uppgår till cirka m Mark som behövs för enskild väg Områden för enskild väg ingår inte i fastställelsebeslutet. Förändringar av det enskilda vägnätet visas på illustrationskartorna under flik 12. Trafikverket avtalar och betalar ersättning för upplåten mark samt ansöker hos lantmäteriet om inrättande av gemensamhetsanläggning. Lantmäteriet bestämmer vilket utrymme som upplåts för den enskilda vägen och andelstal för drift- och underhåll. Lantmäteriet kan även bestämma ersättningen för upplåtet utrymme. Följande sträckor får nya eller ombyggda enskilda vägar: 26/970 27/930 V Norra Äsplunda Hagaberg 28/700 32/00 V Högalund Linnefors 33/120 33/310 V Falla vid Skyllbergsån 33/310 33/650 H Strömsborg Bunken 1:2 20

21 Förändring av allmän väg Tre korsningar påverkas av omdragning av allmän väg. Korsningen där väg 582 ansluter till väg 50 i cirka sektion 33/100 dras till nytt läge med bättre sikt cirka 200 meter norr ut. Korsningen där väg 608 ansluter till väg 50 i cirka sektion 35/875 dras till nytt läge cirka 350 meter väster ut. Anslutning som stängs vid cirka sektion 41/570 dras till nytt läge cirka 600 meter öster ut. Här blir det även indragning av allmän väg. Totalt är det cirka 435 m 2 som utgår ur det allmänna vägnätet Massbalans Projektet medför cirka m 3 i överskott. Massorna är framförallt jordmassor då det mesta av berget beräknas kunna användas i vägbanken. Delar av dessa jordmassor kan användas till så kallade miljövallar där fastighetsägarna så önskar. 4.6 Påverkan under byggnadstiden Under byggtiden som beräknas till cirka 2,5 år kommer byggnadsarbete att orsaka varierande form av störningar, exempelvis buller, vibrationer, damm och byggtrafik. Byggtiden kan också innebära risker för skada på mark och vegetation. Byggskedets miljöhänsyn kommer bland annat att regleras i bygghandling/förfrågningsunderlag. Den blivande entreprenören kommer att ha ett ansvar enligt gällande kontrakt och kvalitetssystem samt skyldighet att ha en egenkontroll i Miljöbalkens mening Allmänna åtgärder I publikation TDOK 2012:93 Generella miljökrav vid entreprenadupphandling redovisar Trafikverkets gemensamma grundkrav på omgivningsmiljö vid upphandling av entreprenadtjänster. Av publikationen framgår bland annat att entreprenören ska upprätta en entreprenadanpassad miljöplan. I publikationen framgår även krav på olika fordon och arbetsmaskiner samt skärpta krav för känsliga områden. Krav ställs även på drivmedel, kemiska produkter samt val av material och varor. 21

22 5 Miljöbeskrivning Miljöbeskrivningens olika kapitel Naturmiljö, Kulturmiljö, Rekreation och friluftsliv, Barriäreffekter, Vägtrafikbuller, Förorenad mark, Olyckor med farligt gods, Jord- och skogsmark samt Vatten tar upp de konsekvenser som bedöms uppstå till följd av vägutbyggnaden. Ett intresseområde beskrivs i de flesta fall som en händelsekedja: förutsättningar (nuläge, exempelvis friluftsområde) påverkan (en förväntad påverkan, utan värderingar av följder, exempelvis väg byggs) effekter (en neutral bedömning av vilken följd för respektive område som förväntad påverkan kan leda till, exempelvis störning, barriär) konsekvenser (verksamhetsutövarens värdering av de effekter som förväntas uppstå, exempelvis minskat nyttjande) åtgärder (i förekommande fall förslag till möjliga/rimliga åtgärder som kan begränsa störningen, exempelvis ny och trafiksäker anslutningsstig till friluftsområdet. Bedömning/värdering av en åtgärds konsekvens görs genom en sammanvägning av det berörda intressets värde och av ingreppets eller störningens omfattning. Konsekvenserna bedöms som inga, små, måttliga, stora eller mycket stora. Där inget annat anges avses negativ konsekvens. 5.1 Avgränsningar Miljöbeskrivningens geografiska avgränsning utgörs av området kring föreslagen ombyggd väg samt lokalvägar, stigar etc. där fysiska förändringar uppstår. Avgränsningar för detta projekt har genomförts i ett inledande skede. Avgränsningsmöte med Länsstyrelsen har hållits för att vara överens om miljöbeskrivningens nivå, samt projektets påverkan på olika intresseområden. De intresseområden som inte kommer att beskrivas och konsekvensbedömmas i denna miljöbeskrivning redovisas och motiveras nedan: Landskapsbild - landskapsbilden bedöms inte påverkas då breddning sker i befintlig sträckning och ingen påtaglig profiljustering föreslås. Luftföroreningar - luftkvaliteten utmed nuvarande väg bedöms som god då halterna ligger under gällande normer. Projektet innebär inga förändringar av luftkvaliteten jämfört med om åtgärderna inte genomförs. Vibrationer - vibrationer beror på markens geotekniska förhållanden. Dessa förändras generellt inte jämfört med dagens situation. Vibrationerna bedöms därför inte öka på grund av föreslagna åtgärder. 22

23 5.2 Naturmiljö Naturvårdens intressen avser skydd och vård av natur- och kulturlandskapet. Naturvårdens företrädare samverkar med andra sektorer för att visionen om det hållbara samhället ska bli verklighet. Påverkan på miljön ska reduceras till nivåer som är långsiktigt hållbara. Ett viktigt mål är att bevara den biologiska mångfalden och att bevara miljöer som möjliggör studier av och förståelse för naturen Förutsättningar Områden av naturmiljöintresse framgår av bilaga 3. Endast områden som kan bli direkt eller indirekt berörda, med undantag av riksintresseområden, konsekvensbeskrivs nedan och har siffror eller namn som redovisas på kartan. Sträckan mellan Askersunds norra infart och förbi Lilla Röllingen ligger inom naturvårdsprogram även kallat naturvårdsöversikt, som är en naturvårdskatalog med beskrivning av länets natur och redovisningar av de värdefullaste områdena. Inventeringsperiod Sjön Lilla Röllingen. Området Närströvområde NO om Askersund (82:80) är klassat som klass 3, högt värde, enligt en skala 1-3 där 1 är högsta värde. Området är starkt kuperat med omväxlande terräng och avsnitt och flera sjöar. Vegetationen domineras av hällmarkstallskog och granskog, men det finns även odlingsmarker i området. Med sitt läge i omedelbar anslutning till tätorten har området stora förutsättningar för rörligt friluftsliv främst tack vare den variationsrika terrängen med sjöar, utsiktspunkter och skogsområden. Här finns även ett elljusspår. I anslutning till väg 586, söder om Ingelsbyn, ligger gården Dampetorp. Gården och dess närområde är utpekat som riksintresse för naturvård samt även upptagen i naturvårdsprogram. 23

24 Gården Dampetorp. Riksintresseområdet Dampetorp (NRO18082) är ett representativt och välbevarat odlingslandskap med naturbetesmarker i form av öppen hagmark, björkhage och igenvuxen annan träd- och buskbärande hagmark. Vanliga vegetationstyper är rödvenäng, fårsvingelvariant av rödvenhed etc. Enligt naturvårdsprogrammet är området Dampetorp (82:81) klassat som klass 3, högt värde. I beskrivningen anges att gården Dampetorp omges av ett småbrutet och småkuperat odlingslandskap med till största delen hävdade åker- och betesmarker omväxlande med moränholmar bevuxna med lövskog. Det småbrutna och ålderdomliga odlingslandskapet vid Dampetorp utgör en mycket vacker och idag ovanlig landskapsbild. Här finns dessutom inslag av en rik och krävande flora. Odlingslandskapet vid Dampetorp. 24

25 I anslutning till väg 582, vid sjön Åmmelångens nordspets, ligger ytterligare ett område inom naturvårdsprogram. Området Moränkulle vid Linnefors (82:104) är klassat som klass 3, högt värde. Vid sjöns nordspets skjuter en moränkulle ut som en udde från dalsidan. Framförallt de östra och södra sidorna är branta. Vegetationen är hagmarksartad med torrängsflora på krönområdet och talrika tibastbuskar i östsluttningen. Kullen utgör en välbelägen naturskön rastplats med mycket vacker utsikt över Åmmelången; den har också botaniska värden. Mellan väg 50 och väg 582 finns en sumpskog enligt Skogens källa, Skogsstyrelsen. Sumpskogen som ligger mellan väg 50 och 582. Mellan Skyllberg och Lerbäck går väg 50, på en kortare sträcka, genom riksintresse för naturvård. Riksintresset Lerbäcksmon (NRO18006) består av ett cirka 12 km 2 stort sandfält med dyner söder om Hallsbergsåsens randdelta vid Lerbäck. Inom fältet finns flera tiotal dyner eller grupper av dyner varav den högsta når hela 18 meter över dynfoten och den längsta är drygt 1,5 km lång. I anslutning till den norra korsningen in till Skyllberg, väg 50/595, finns ett område med naturvärde, en barrskog, enligt Skogsstyrelsens Skogens källa. 25

26 Barrskogen vid norra korsningen in till Skyllberg. I anslutning till korsningen vid Lerbäck, väg 50/608, finns en nyckelbiotop (barrskog med grova träd) enligt Skogens källa, Skogsstyrelsen. Strax norr om korsningen vid Lerbäck, gränsar, enligt Skogsstyrelsens Skogens källa, väg 50 i öster mot ett område med naturvärde, en barrskog. På sträckan mellan Lerbäckskorset och Åsbro ligger två sumpskogar i anslutning till väg 50 enligt Skogens källa, Skogsstyrelsen. En rödlista är en förteckning över de arter vars framtida överlevnad i landet inte är säker. Skogsklocka (Campanula cervicaria), som är rödlistad, finns på flera platser längs aktuell del av väg 50. Enligt Trafikverkets rapport Tillståndsbeskrivning av brister gällande utter och väg finns utter i området och därmed finns behov av åtgärder i form av passager vid vattendrag. Vid utformning av dessa passager ska Trafikverkets temablad Natur Utter och Natur Miljöanpassning av trumma/bro användas Påverkan samt effekter och konsekvenser På sträckan genom närströvområdet öster om Askersunds norra infart föreslås vägen breddas på vänster sida i körriktningen söder till norr. En breddning av vägen påverkar inte kvaliteterna hos det schematiskt markerade närströvområdet. Breddad väg sker åt vänster förbi riksintresseområdet Dampetorp som ligger på höger sidan om väg 50 varför ingen påverkan sker. Detsamma gäller för området vid Åmmelången, vilket liksom Dampetorp tas upp i naturvårdsprogrammet. Vid sumpskogen vid Ladäng, cirka sektion 32/100 33/100, sker först breddning på vänster sida, ungefär halvvägs genom sumpskogen byter breddningen sida och sker på höger sida. Vägens påverkan på sumpskogens eventuella urvattning är svåra att förutspå, men då området är relativt litet görs bedömningen att även om vissa värden utgår bedöms konsekvenserna som små. 26

27 Vägen föreslås breddas och infarten till väg 608 flyttas, på sträckan genom riksintresset Lerbäcksmon. En kort sträcka breddad väg, samt tillkommande ny lokalväg, bedöms inte i något väsentligt avseende försämra kvaliteterna i riksintresseområdet Lerbäcksmon; ingreppen ligger långt från kärnområdet. Inga konsekvenser bedöms uppstå. Vid en ombyggnad av norra infarten till Skyllberg kommer mark behöva tas i anspråk vid utpekad barrskog. Anslutningen med väg 608 ska flyttas söder ut varför utpekad nyckelbiotop inte bedöms påverkas. Den södra av de två sumpskogarna, cirka sektion 37/500, på sträckan mellan Lerbäckskorset och Åsbro kommer påverkas då breddning av vägen kommer ske på högra sidan om befintlig väg. Redovisade objekt som nyckelbiotoper eller områden med naturvärde, barrskogar, är inte på något sätt unika, och skulle de till någon liten del påverkas av en breddning, bedöms konsekvenserna som små. Samma sak gäller för de redovisade sumpskogarna. Den rödlistade skogsklockan ligger på vänster sida om vägen där breddning sker åt vänster på tre platser längs sträckan. Detta innebär att den kommer försvinna helt inom dessa lokaler. Konsekvenserna bedöms som måttliga till stora. Trafiken på våra vägar är ett stort hot mot uttern och det är därför viktigt att reducera antalet trafikdödade uttrar. I de fall vägen ska passera ett vattendrag eller liknande kommer bro eller trumma att användas där vattnet får passera igenom. Dessa kan utgöra hinder för utter och andra organismer som lever i anslutning till vattendraget. Utter som passerar vägen riskerar att bli överkörda och kan utgöra en trafikfara Åtgärder Den rödlistade skogsklockan ska antingen flyttas alternativt ska frön samlas så att den kan odlas på en ny plats. Flytten ska ske så att de hamnar i samma läge (brynläge) efter breddningen dock utom räckhåll för kantslåtteraggregaten. Om inte detta är möjligt kan flytt ske till liknande lägen i Ingelsbytrakten där flertalet lokaler finns idag. Detta arbete sker gärna i samråd med Länsstyrelsens kontaktperson Gunnar Hallin. Utterpassage (passage för småvilt) ska anordnas vid fyra vattendrag längs sträckan. Vid bro som breddas över Skyllbergsån vid Kilsborg, cirka sektion 33/080, vid trumma över vattendrag cirka sektion 34/175 samt vid bro över Multens utlopp o Skyllberg cirka sektion 35/030. Denna bro breddas inte utan ska enbart förses med utterpassagepassage. Trumma som förlängs vid cirka sektion 41/160 ska även den förses med utterpassage. 27

28 5.3 Kulturmiljö Kulturmiljön speglar människornas samspel sinsemellan och med omgivningen. Skyddsvärda kulturmiljöer visar kulturhistoriska sammanhang i landskapet definierade utifrån människan och hennes levnadsvillkor. Målet för kulturmiljövården är att bevara och levandegöra kulturarvet för att syfta till kontinuitet i utvecklingen av den yttre miljön, främja den lokala kulturella identiteten och öka medvetenheten om historiska sammanhang Förutsättningar Områden av kulturmiljöintressen framgår av bilaga 3. Mellan Askersund och sjön Stora Röllingen ligger en kulturhistorisk lämning bestående av lägenhetsbebyggelse (RAÄ Askersund 165:1) på östra sidan om väg 50. Norr om sjön Lilla Röllingen, passerar vägen två stycken objekt utpekade i Skog och Historia. Detta är en inventering av forn- och kulturlämningar i skogsmark enligt Skogens källa, Skogsstyrelsen. Objekten, som ligger på cirka 400 meters avstånd från varandra, består av en husgrund respektive en hägnad (stengärdsgård). Båda dessa ligger på höger sidan om väg 50. I anslutning till väg 50, i Röllingsbacken, ligger två kulturhistoriska lämningar. Den sydvästra (RAÄ Lerbäck 268:1) är en ask- och tjärugn och den nordöstra (RAÄ Lerbäck 356:1) är en bebyggelselämning. Båda dessa ligger på vänster sidan om väg 50. Ask- och tjärugn, RAÄ Lerbäck 268:1. 28

29 Bebyggelselämning RAÄ Lerbäck 356:1. Området kring Skyllberg (RK07) är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Området är en industrimiljö, bruksmiljö, bestående av järnbruk med dominerande välbevarad herrgårdsanläggning. Inom bruksanläggningen med reglerad plan finns en herrgård uppförd år 1830 med allékantad infartsväg, monumental och dominerande ladugårdsanläggning. Området kring Skyllberg (RK07). 29

30 Vid Skyllberg ligger en kulturhistorisk lämning sydost om väg 50. Lämningen (RAÄ Lerbäck 327:1) består av en lägenhetsbebyggelse Påverkan samt effekter och konsekvenser På sträckan mellan Askersund och Pukaberget (sektion 32/500) breddas vägen åt vänster varför de två kulturhistoriska lämningarna Lerbäck 268:1 och 356:1 blir berörda. Konsekvenserna av detta är i dagsläget svåra att bedöma utan arkeologisk utredning av värdet på dessa samt möjligheten för ytterligare lämningar. Förbi Skyllberg breddas vägen cirka 1 meter på vardera sidan genom riksintresset Skyllberg. Bedömningen är att Skyllbergs riksintressanta bruks- och herrgårdsmiljö inte otydliggörs, även om vägen blir något bredare Åtgärder En arkeologisk utredning (FAS 1) har påbörjats för att få ytterligare kännedom om känsligheten och värdet på de sträckor där breddning sker. Eventuellt kan även en fortsatt utredning (FAS 2) bli aktuellt om nya objekt registrerats vid den första utredningen. Om fornlämningar kan behöva flyttas eller tas bort krävs tillstånd enligt kulturminneslagen. Tillstånd söks hos Länsstyrelsen. 30

31 5.4 Rekreation och friluftsliv Beskrivningar av konsekvenser för rekreation och friluftsliv har sin utgångspunkt i påverkan på attraktivitet och tillgänglighet. Ett områdes attraktivitet för rekreation och friluftsliv beror bland annat på aktivitetsmöjligheter, tillgänglighet, närhet till bostad, utblickar, naturvärden, landskapsbild och kulturvärden Förutsättningar Skogen nordost om Askersund, se Naturmiljö 82:80 ovan, fungerar som ett värdefullt närströvområde. Skogen nordost om Askersund är ett värdefullt närströvområde. Bilden är tagen från östra sidan av väg 50. Översiktsplanens mark- och vattenanvändningskarta pekar ut ett stort skogsområde nordväst om väg 50 av intresse för friluftslivet. Skogsområdet begränsas i princip av de vägar som förbinder orterna Askersund-Skyllberg-Snavlunda. Det kommer vara tillåtet att gå och cykla på den utbyggda vägen. Längs hela sträckan kommer det även vara möjligt att gå och cykla separat från riksväg 50 på nya gång- och cykelvägar kombinerat med allmänna och enskilda vägar som kompletteras till ett sammanhängande nät Påverkan samt effekter och konsekvenser En breddad väg kommer inte att påverka det i översiktsplanen utpekade stora skogsområdet för friluftsliv nordväst om väg 50. En eventuell breddning av vägen påverkar inte kvaliteterna hos det schematiskt markerade närströvområdet öster om Askersunds norra infart. Föreslagna gång- och cykelvägar är en positiv effekt av vägprojektet, och fungerar väl i närområdet samtidigt som de binder samman gårdar och byar med tätorter. 31

32 Där viltstängsel sätts upp kommer de att begränsa möjligheterna för friluftsutövare att korsa väg 50. Detta kommer innebära en avsevärd skillnad i jämförelse med idag. Planskilda gång- och cykelpassager föreslås vid Norra Fallet (cirka sektion 28/225), Eklunda/väg 586 (31/080) samt vid Skyllbergsvallen (cirka sektion 34/700). Passage i plan föreslås vid Askersunds norra infart (sektion 27/000), den nya korsningen vid Falla/väg 582 (sektion 33/300) samt vid den ombyggda korsningen väg 595/608 (cirka sektion 35/500). Vid Askersunds norra infart (cirka sektion 27/00) utformas en gång- och cykelpassage i plan. Söder ifrån kommer gång- och cykelväg byggas på den gamla banvallen på östra sidan om väg 50. Vid Norra Fallet (cirka sektion 28/225) kommer en planskild gångoch cykelport anläggas. Möjligheten att gå och cykla avskilt från väg 50 fortsätter sedan på skogsväg på västra sidan om väg 50. Där den vägen ansluter väg 50 vid cirka sektion 30/350 dras en ny sidoväg på västra sidan av väg 50 där gång- och cykel kan ske fram till korsningen Eklunda/väg 586 (31/080) där planskild gång- och cykelport anläggs. Sedan fortsätter möjligheten att gå och cykla skilt från väg 50 på väg 582 genom Ingelsby. Där väg 582 ansluter till väg 50, vid Falla (33/300), kan gång- och cykeltrafik ske på ny parallellväg/gång- och cykelväg upp till Skyllbergsvallen/väg 597. Vid Rönnesån sker passage via ny gång- och cykelbro. Vid Skyllbergsvallen sker passage i planskild gångport. Vidare kan gång- och cykeltrafik ske avskilt från väg 50 genom Skyllberg på väg 595. Där väg 595 ansluter väg 50 kan passage ske i plan och sedan kan gång- och cykeltrafik färdas separerat från väg 50 på väg 608 upp till Åsbro Åtgärder Utöver de planskilda och passagerna i plan som redovisats föreslås inga ytterligare åtgärder. 5.5 Barriäreffekter Med barriäreffekt avses biltrafikens inverkan på trygghet, trivsel och framkomlighet för oskyddade trafikanter och de effekter på förflyttningsvanor och kontaktmönster som uppkommer av denna inverkan (Trafikverkets Effektkatalog, publ 1989:16). Trafikverket arbetar med målsättningen att särskilt barn och funktionshindrade fritt ska kunna röra sig i trafiksystemet Förutsättningar Sträckan mellan Skyllbergs norra infart och strax söder om Åsbro, där skogsmarken övergår till öppen jordbruksmark, är försedd med viltstängsel på båda sidor av vägen frånsett kortare sträckor vid anslutningar. Sträckan mellan Askersund och Skyllberg saknar viltstängsel. Idag saknas separat sammanhängande gång- och cykelmöjlighet på sträckan mellan Askersund och Åsbro. På vissa delsträckor finns parallellvägnät som kan användas. Annars är den oskyddade trafiken hänvisad till väg Påverkan samt effekter och konsekvenser På de ställen där väg 50 breddas där det finns viltstängsel i dag kommer viltstängslet att flyttas ut från vägen i motsvarande grad. På dessa sträckor ändras inte möjligheten för exempelvis friluftsutövare att röra sig mellan områdena öster och väster om väg

33 På sträckan mellan Askersund och Skyllbergs södra infart, där det idag saknas viltstängsel, kommer detta sättas upp. Här innebär den breddande vägen, viltstängslet och mitträcket en förändring i möjligheten att kunna passera väg 50. Något viltstängsel sätts inte på sträckan förbi Skyllberg. Befintlig väg med det relativt höga trafikflödet utgör en barriär redan idag varför konsekvenserna bedöms som små. Föreslagen utbyggnad av gång- och cykelnätet innebär möjlighet att kunna gå och cykla separerat från väg 50 på hela sträckan mellan Askersund och Åsbro. Vid Norra Fallet (cirka sektion 28/225), Eklunda/väg 586 (31/080) samt vid Skyllbergsvallen (cirka sektion 34/700) föreslås även en planskild passage för de oskyddade trafikanterna. Passage i plan föreslås vid Askersunds norra infart (sektion 27/000), den nya korsningen vid Falla/väg 582 (sektion 33/300) samt vid den ombyggda korsningen väg 595/608 (cirka sektion 35/500). Detta innebär att trafiksäkerheten och därmed tillgängligheten för de oskyddade trafikanterna ökar Åtgärder Utöver de planskilda och passagerna i plan som redovisats föreslås inga ytterligare åtgärder. 5.6 Vägtrafikbuller Buller från fordonstrafik är sammansatt av motor-, avgas-, vind- och däcksbuller. Bulleralstring varierar med trafikmängd, fordonstyp, hastighet, körsätt samt vägens utformning, beläggning och underhåll. Ljudnivån påverkas också av avstånd, markdämpning och eventuell skärmdämpning. Markdämpning beror på hur nära marken ljudet sprids och hur porös ytan är. En slät, hård yta, som asfalt eller vatten, ger nästan ingen dämpning alls Förutsättningar Buller från fordonstrafik beskrivs på två sätt: ekvivalent ljudnivå som är ett vägt medelvärde för hela dygnet och maximal ljudnivå som är den högsta förekommande ljudnivån när ett fordon passerar. Den maximala ljudnivån bestäms oftast av enstaka särskilt bullrande fordon, exempelvis lastbilar, och har störst betydelse för bedömning av störning nattetid. Riksdagen fastställde år 1997 riktvärden för trafikbuller (Infrastrukturinriktning för framtida transporter (Prop 1996/97:53)). Trafikverket använder sig av dessa riktvärden i projekt som kan anses som väsentlig ombyggnad. Denna ombyggnad anses som väsentlig ombyggnad. Riktvärden för trafikbuller: 30 dba ekvivalentnivå inomhus i bostad 45 dba maximalnivå inomhus i bostad nattetid (får överskridas högst fem gånger per natt (22-06)) 55 dba ekvivalentnivå utomhus för bostad (vid fasad, två meter ovan mark) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan 33

34 reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Riktvärdena för buller bör ses som långsiktiga mål. Riktvärdena är inga rättsligt bindande normer, utan skall vara vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet. En husfasad reducerar ljudnivån med dba (beroende på typ av fasad, isolering, fönstertyp etc.). I dessa beräkningar har fasadreduktionen antagits till 25 dba. En förändring av bullernivån på 2-3 dba är knappt uppfattbar, medan en förändring på 8-10 dba uppfattas som en fördubbling/halvering av ljudnivån. Bullerberäkningarna baserar sig på nordisk beräkningsmodell för vägtrafikbuller, rev 1996, Rapport 4653, Naturvårdsverket, ISBN Beräkningsmodellens giltighet: Denna beräkningsmodells giltighet är begränsad till avstånd upp till 300 meter, mätt vinkelrätt mot vägen vid neutrala eller måttliga medvindsförhållanden, det vill säga (0-3 m/s) medvind, eller vid motsvarande temperaturgradienter. Noggrannheten i beräkningsmodellen för vägbuller är avståndsberoende och varierar 3 db vid 50 meters avstånd och 5 db vid 200 meters avstånd. Använt beräkningsprogram är AutoCad med Novapoints bullermodul. Mottagarhöjden för beräkningspunkterna är 2 meter. Värdena på beräkningspunkterna är frifältsvärde vid fasad. Tre olika beräkningar är genomförda. En för dagens (2012) trafiksituation, en för uppräknad trafiksituation (2035) men med befintlig vägutformning och hastigheter och en för uppräknad trafiksituation (2035) med utbyggd väg samt 100 km/timme. Trafiksiffror redovisas i kapitel 2.1 Nuvarande förhållanden samt i tabell, bilaga Påverkan samt effekter och konsekvenser Längs den aktuella sträckan beräknas 41 bostadshus få ekvivalenta ljudnivåer över 55 dba utomhus vid fasad år 2035 om inga åtgärder utförs. Bullerstörda bostadshus redovisas i tabell i bilaga 4, samt på plankartor. Obebodda hus med nivåer över 55 dba får åtgärder först då de bebos. Störning av sömn, vila och avkoppling är en betydelsefull och omfattande konsekvens av trafikbuller. Ostörd sömn är en förutsättning för god fysiologisk och psykologisk funktion. Buller medför även sämre förmåga att uppfatta tal och andra ljud. Skillnaden mellan bullret och bakgrundsnivån är viktigare för hälsokonsekvenserna än bullrets nivå. Det innebär att ett ljud i tyst miljö är mer störande än vad samma ljud skulle vara i en bullrig miljö, vilket dock inte innebär att tillskott av buller i bullrig miljö inte märks Åtgärder För att komma till rätta med bullerproblem kan flera metoder tillämpas. De åtgärder som föreslås i detta projekt är fastighetsnära åtgärder som innebär åtgärder på den aktuella fastigheten, till exempel byte till fönster med hög ljudreduktion eller tilläggsruta i fönster eller tysta uteplatser. Då bostadshusen som behöver åtgärder ligger utspritt blir bullerdämpande skärmar ej försvarbara då skärmarna antingen skulle bli väldigt långa eller så skulle det krävas en skärm per fastighet. I många fall skulle det 34

35 dessutom inte räcka med skärm utan fastigheten skulle ändå behöva kompletteras med till exempel fönsteråtgärder. Vissa av fastigheterna föreslås att de löses in. Ljudnivåer samt förslag på åtgärder för de 41 beräknade bostadshusen redovisas i tabell, bilaga Förorenad mark Förutsättningar Risk för föroreningar finns där någon miljöstörande verksamhet bedrivits, exempelvis vid bensinstationer, verkstäder, industrier eller nedlagda deponier. Asfalt som är lagd innan 1973 riskerar att innehålla stenkolstjära, vilket innehåller cancerogena PAH (polycykliska aromatiska kolväten). Mellan norra infarten till Askersund och Stora Röllingen finns ett objekt som pekats ut som förorenat område enligt Länsstyrelsen. Enligt GIS-data (Geografisk Information System) från Länsstyrelsen är objektet placerat på vägens östra sida, cirka 30 meter från befintlig vägs mittlinje. Vid objektet, Stadskvarn i Askersund, finns risk för att så kallad betning av säd och plantor utförts. Betning av säd med kvicksilver har förekommit sedan slutet av talet och fram till 1966 då det förbjöds. Vid betning användes kvicksilver för att bekämpa svampsporer och svampmyceler i sädeskornets ytskikt. Från 1938 tillverkades betningsmedlet Panogen som är en mycket stabil och giftig form av kvicksilver Påverkan samt effekter och konsekvenser Vägen kommer att breddas och detta kommer innebära att befintlig asfalt kommer brytas upp. Uppbruten asfalt från vägområdet som innehåller tjärasfalt riskerar att vid felaktig hantering förorena mark och vatten i det område där asfalten förvaras På sträckan förbi objektet kommer breddning av vägen att ske på den vänstra sidan av väg 50 och det är på den sidan som schaktarbete kommer att utföras. På den högra sidan där objektet är placerat kommer slänter att justeras, men schaktningen på denna sida vägen kommer att vara begränsad och det kommer inte innebära att det eventuellt förorenade området påverkas. Eftersom det förorenade området är placerat så pass långt ifrån den befintliga vägen och då inget större schaktarbete kommer att ske på den östra sidan bedöms risken för spridning av föroreningar från denna plats i samband med vägbyggnationen som liten. Konsekvenserna bedöms sammantaget som små Åtgärder För att kunna avgöra hanteringen av asfalten ska asfalten kontrolleras innan eller under byggtiden för att avgöra om asfalten innehåller stenkolstjära. 5.8 Olyckor med farligt gods Förutsättningar Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om de inte hanteras rätt under transport. Farligt gods kan delas in i tre huvudgrupper; 35

36 brandfarligt/ explosivt gods, giftigt gods samt frätande gods. Den vanligaste typen av farligt gods är brandfarliga vätskor. Väg 50 är ett utpekat stråk som ingår i det nationella huvudvägnätet för långväga godstransporter. Enligt inventering utförd av Räddningsverket (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) transporterades i september månad år 2006 upp till ton farligt gods på aktuell sträcka av väg Påverkan samt effekter och konsekvenser Vid olyckor med farligt gods uppstår risker för de inblandade i själva olyckan, för andra trafikanter på vägen och i vissa lägen för närboende eller människor som på grund av arbete eller av andra skäl vistas i närheten av vägen. Gasutsläpp kan vara skadliga upp till 500 meter eller mer från olycksplatsen. Explosioner når sannolikt inte över cirka 200 meter medan vätskeutsläpp i första skedet endast påverkar de som befinner sig på eller i vägens omedelbara närhet. I nästa skede kan indirekta skador uppkomma om farliga vätskor sprider sig till grundvatten eller vattendrag. Olyckor med farligt gods får störst negativ effekt på miljön när farliga vätskor som till exempel petroleumprodukter läcker ut i sjöar eller vattendrag och i värsta fall snabbt sprider sig till stora områden genom vattensystemet. Infiltrationskänslig mark med grundvattentillgångar är ett annat riskområde. Grundvatten som blivit förorenat av olja kan bli otjänligt som dricksvatten under hundratals år Åtgärder Den förbättrade vägstandarden, med i första hand mitträcken, innebär att risken för olyckor med farligt gods kommer att minska. 5.9 Jord- och skogsbruk Förutsättningar Enligt miljöbalken 3 kap 4 är jord- och skogsbruk näringar av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk Påverkan samt effekter och konsekvenser Enligt vägförslaget breddas väg 50 mer eller mindre på hela sträckan mellan Askersund och Åsbro varav cirka 70 % ligger i skogsmark och 30 % i jordbruksmark/betesmark. Arealbortfallet av jordbruksmark är cirka m 2 och tillgängligheten förändras inte, varför konsekvenserna bedöms som små. Arealbortfallet av skogsmark är cirka m 2. Tillgängligheten till marken från väg 50 kan komma att förändras. Konsekvenserna bedöms som små Åtgärder Inga särskilda åtgärder föreslås. Inför byggskedet kontrolleras med respektive markägare vilka befintliga tillfarter och grindar i viltstängslet som är aktuella.. 36

37 5.10 Vatten Vatten är en livsnödvändig resurs som måste skyddas och vårdas. Två instrument finns för detta ändamål: EU:s vattendirektiv och miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. EU:s vattendirektiv År 2000 antogs EU:s ramdirektiv för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG), en ram för den europeiska gemenskapens vattenpolitiska samarbete. Direktivet gäller för allt vatten; sjöar och vattendrag, grundvatten, större flodmynningar och för kustvatten. Målet är att alla vatten ska ha god vattenstatus senast Vatten som riskerar att inte klara kraven ska åtgärdas, och arbetet med direktivet löper i 6- årscykler med tillståndsbeskrivning, åtgärder, uppföljning och rapportering. Miljökvalitetsnormer för vatten används för att ange krav på vattnets kvalitet vid en viss tidpunkt. Kvaliteten bedöms utifrån en mängd olika faktorer och uttrycks som mått på vattnets yt- eller grundvattenstatus. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status till år Innan en miljökvalitetsnorm fastställs måste vattnets nuvarande status undersökas, klassificeras och påverkansbedömas. Det får inte ske någon försämring från nuvarande status, om det finns risk för att statusen kan komma att försämras måste åtgärder vidtas för att bibehålla vattenkvaliteten. I vissa fall kan det finnas skäl till en mindre sträng miljökvalitetsnorm, eller att tidpunkten för när god vattenstatus ska vara uppnådd skjuts fram. Ett sådant undantag är motiverat om det inte är tekniskt omöjligt att eller orimligt dyrt att vidta de åtgärder som krävs för att nå god status till (Källa VISS) Genom förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten har Sverige genomfört EU:s fiskvattendirektiv (78/659/EEG). Detta behandlar vattendrag och sjöar som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla livskraftiga fiskbestånd. Vättern finns upptagen i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt denna förordning, dock gäller inte skyddet norr om Hammarsundet. Grundvatten av god kvalitet Regeringen har antagit sexton nationella miljökvalitetsmål, vilka ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Grundvatten av god kvalitet är ett av dessa miljökvalitetsmål: Grundvatten ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Det övergripande målet har också tre delmål: Skydd av grundvattenförande geologiska formationer. Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Inga negativa förändringar i grundvattennivån. Senast år 2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. 37

38 Rent vatten för dricksvattenförsörjning Senast år 2010 ska alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet Förutsättningar Vägen passerar tre åsar på sträckan Askersund till Åsbro; Askersundsåsen, Hallsberg- Kumlaåsen, Rönneshyttaområdet och Hallsberg-Kumlaåsen, Åsbroområdet. Enligt VISS har Askersundsåsen och Hallsberg-Kumlaåsen, Rönneshyttaområdet god kvantitativ och kemisk status, men saknar vattenskyddsområde. Den norra åsen (Hallsberg-Kumlaåsen, Åsbroområdet) fungerar som vattentäkt för Åsbro, vattenskyddsområdet ligger dock inte inom det aktuella vägområdet utan cirka 1 km nordväst om korsning mot Västra Å/Karintorp, sektion 41/625. Åsen har god kvantitativ och kemisk status, men det finns risk för att god kemisk status ej uppnås till 2015 då Åsbro gamla impregnering läcker arsenik, krom och koppar till grundvattnet. Det geologiska materialet i åsarna består av isälvsavlagringar och sand. Detta innebär att infiltration av ytvatten sker relativt snabbt. En olycka med utsläpp i närheten av vattentäkten skulle därmed riskera att förorena Åsbro vattentäkt. Sjön Alsen, som ligger i Askersunds tätort, i den inre delen av norra Vätterns skärgård, står i kontakt med Vättern. Vättern i sin tur är en viktig sjö i många aspekter, bland annat som dricksvattentäkt. Under har en förstudie tagits fram för att utreda möjligheten att ta ytvatten från Vättern till vattenförsörjning för ett antal kommuner i Örebro län. För Alsen är den ekologiska statusen otillfredsställande till följd av bland att övergödning och fysiska förändringar av förekomsten. För att komma tillrätta med detta krävs ytterligare utredning och därmed har vattenförekomsten fått tidfrist till 2021 för uppfyllande av miljökvalitetsnormen. Den kemiska ytvattenstatusen har bedömts vara god och den förväntas även vara god Vägen passerar Skyllbergsån vid sektion 33/080, där befintlig bro breddas. Det finns risk för att vattenförekomsten inte uppnår god ekologisk och kemisk status till år 2015 till följd av övergödning och då vattendraget är metallpåverkat (VISS). Enligt hydrologiskt dimensioneringsunderlag för Skyllbergsån, framtaget av SMHI , är medelvattenföringen i aktuell del av ån 1,4 m 3 /s. Längre norrut passerar vägen Rönnesån vid sektion 35/050. Enligt VISS har den ekologiska statusen klassats som otillfredsställande, då det finns flera förorenade områden i anslutning till vattendraget och stundtals förhöjda fosforhalter. Det finns risk för att den ekologiska statusen ej uppnås till Detsamma gäller för den kemiska statusen, anledningen till det är att dioxin från Rönneshytta sågverk rinner ut i vattendraget. Enligt det översiktliga underlag som finns på SMHI:s vattenwebb ligger medelvattenföringen i Rönnesån omkring 0,55 m 3 /s. Enligt brunnsarkivet från SGU finns fyra brunnar i anslutning till vägen, dock registreras inte alla brunnar i brunnsarkivet vilket innebär att det inte går att utesluta att det finns ytterligare brunnar inom vägområdet. Längs sträckan finns fem markavvattningsföretag, varav tre berörs av projektet. 38

39 Påverkan samt effekter och konsekvenser Yt-och grundvatten kan påverkas i samband med vägprojekt genom förändring av vattenkvaliteten och vattennivåer. Påverkan kan uppstå såväl under bygg- och driftskede samt i samband med olyckor med farligt gods. Det vägdagvatten som bildas innehåller förhöjda föroreningshalter, föroreningar som alstras från bilarnas utsläpp av avgaser samt slitage av bromsar, däck och körbana. Påverkan på yt- och grundvattnet kan ge konsekvenser för människans nyttjande av vattnet som resurs, liksom ekologiska konsekvenser. Vidare kan sättningar och skred uppstå vid förändringar av vattennivåer. Trafikmängden kan ge en grov uppskattning av vägdagvattnets behov av rening. Trafikmängden beräknades under 2011 och varierade då mellan 7900 och 8900 fordon per årsmedeldygn (ÅDT). År 2035 beräknas trafikmängden uppgå till cirka fordon per årsmedeldygn. För vägar med ÅDT bör vägdagvatten inte avledas via ledning eller genom direktavrinning till recipient. Avvattning via väl utformade öppna diken är normalt ett fullgott alternativ. Ökande trafik medför att en ökad mängd vägdagvatten, som är förorenat av bilavgaser, oljespill, partiklar från däck och asfalt vägsalt etc., når recipienter och riskerar att nå grundvattnet. Samtidigt kommer föreslagna åtgärder ge en säkrare väg som därmed kommer minska utsläppen i samband med trafikolyckor. Sammantaget bedöms vägprojektet inte motverka uppfyllnaden av miljökvalitetsnormerna för de ytvatten- och grundvattenförekomster som finns på sträckan mellan Askersund och Åsbro. Markavvattningsföretagen påverkas i olika omfattning främst av ianspråktagande av mark. Konsekvenserna bedöms som små Åtgärder Breddad vägbana ger upphov till något mer vägdagvatten som slutligen mynnar i recipienterna. För att minska konsekvenserna av detta kommer avvattning ske via gräsbeklädda slänter. 39

40 6 Genomförande och finansiering 6.1 Formell hantering Fastställelseprövning Denna vägplan kommer att ställas ut (kungöras för granskning) och genomgå fastställelseprövning. Under granskningstiden kan berörda fastighetsägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett utlåtande som upprättas när granskningstiden är slut. De inkomna synpunkterna kan föranleda att väghållningsmyndigheten reviderar vägplanen. De sakägare som berörs av revideringen kommer då att kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan planen behöva ställas ut på nytt. Vägplanen och utlåtandet översänds till Länsstyrelsen som yttrar sig över vägplanen. Därefter begärs fastställelse av planen. De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som tillkommit efter granskningstiden, bland annat utlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Det eventuella fastställelsebeslutet kungörs och berörda fastighetsägare ges möjlighet att överklaga beslutet till regeringen. Om ingen överklagar vinner vägplanen laga kraft. Vid en eventuell regeringsprövning avgörs om överklagandet skall tas upp till prövning, om det skall avslås eller om vägplanen skall återsändas till Trafikverket för omarbetning Fastställelsebeslutets omfattning Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på plankartorna samt de villkor som tas upp i beslutet Rättsverkningar av fastställelsebeslutet Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. Väghållaren erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig nyttjanderätt) till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen för t.ex. tillfälliga upplagsplatser. När den aktuella marken tas i anspråk har berörda fastighetsägare rätt till ersättning. Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för 40

41 intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol Kommunala planer Nu gällande Översiktsplan 1990 för Askersunds kommun, antagen , är under omarbetning. En ny översiktplan har varit på ute på samråd under december till och med februari. I dagens översiktsplan finns en fördjupad översiktsplan över Askersund, som anger möjlig placering av enfamiljshus inom Äsplundaområdet, söder om väg 50 och öster om den norra infarten till Askersund. För Skyllberg anges i översiktsplanen att det finns goda förutsättningar för detaljplaneläggning av mark för småhus, samt att herrgården, det gamla bruket m m är av riksintresse för kulturminnesvården och därför bör skyddas genom antagande av områdesbestämmelser. Det finns områdesbestämmelser för Skyllberg, där väg 50 utgör en sydlig gräns. Breddningen förbi Skyllberg är mycket liten och sker utanför områdesbestämmelserna. Busshållplatsen vid Skyllberg kan komma att ta mark i anspråk inom områdesbestämmelserna för Skyllbergs bruk, detta anses som en mindre avvikelse. Områdesbestämmelser för Skyllbergs bruk. I dagens översiktsplan finns en fördjupad översiktsplan för Åsbro, vilken anger en fortsättning söderut av det industriområde som idag finns öster om väg 50. Det sistnämnda, inklusive väg 50, är detaljplanelagt. Här sker breddning av väg 50 inom detaljplanelagt område men anses som en mindre avvikelse. 41

42 Planlagda områden vid Åsbro. 6.2 Genomförande Projektet är tänkt att genomföras som en totalentreprenad med Trafikverket som byggherre. Entreprenören står för den tekniska lösningen. Under byggnationen av projektet kommer trafik att vara tillåten på väg 50 men med nedsatt hastighet och begränsad framkomlighet. Kortvariga avstängningar kommer genomföras i samband med sprängning av berg Tillstånd och dispenser Bestämmelser om förbud inom strandskyddsområde regleras i 7 kap 15. För att få tillstånd till det som regleras i 7 kap 15 krävs en ansökan om strandskyddsdispens. Strandskyddsdispens erhålls för åtgärder inom fastställt vägområde i samband med att vägplanen fastställs. Strandskyddsdispens måste sökas separat för den nya bron på den enskilda vägen som går över Skyllbergsån, cirka sektion 33/300. Miljödomsansökan för vattenverksamhet, enligt 11 kap 9 miljöbalken, krävs för breddning av befintlig bro, cirka sektion 33/080, för väg 50, samt ny bro för enskild väg över Skyllbergsån, cirka sektion 33/300. För arbete i övriga vattenområden, totalt på 15 ställen längs sträckan, krävs anmälan enligt miljöbalken kap 11 9 a om det inte är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Dessa vattenområden består av både vattendrag och sumpskogar/våtmark. 42

43

44 Trafikverket, Eskilstuna. Besöksadress: Tullgatan 8, Eskilstuna. Telefon: , Texttelefon:

45 Fredrikslund Sporthall Fotb.pl. Trekanten Karintorp Bladsjön Västra Å Tyckegården Västanå Åfallet Västra Å hytta Österäng Masugnsbacken Plastindustri Skola Åsbro Hundabacken Åsen Slumpen Käringberget Hylle Hylleudde viken Hyllekärret Högalund Lövfallet Skole-Majas Kållsjön Klockberget Åsbrohammar Åsasjön Näskällan Gamla bruket Falkesängen Galgatallen Kämpakullen Dytäppan Sågabäcken Estabo- Badplats sjön Västansjö Ängskullen Kvarnadammen Estabo Hylletorp Hemgården Råstena Stutamossen Örbergatärnen Örbergabacken Övergångsbergen Örberga Örberga Oxängs- kärret berget Kalkugnsruin Fredrikslund Pussalyckan Kalkugnsgärdet Blackorna 50 Limstenshagen Blackskogen Toskekärr Backen Västra Estabo Silvergruvan Estabo masugn Lerbrofallet Klockarhyttan Rosendal Hagalund Guldsmedstorp Hult Ödeskärr Lugnet Klockarhyttebäcken Lillängen Tärnsjölund Aspelund Klockarhyttesjön Påskapussen Lång- brickan Löpperskärret Tärnsjön Stenkumla Dytaget Hålängen Sandfallet Kärrahultet Hästberget Kärrängskanalen Hagaberg Johanneslund Hålängsb. Fångstgrop Badareholmen Kärrängarna Jerusalem Lerbäcks kyrka Hembygdsgårdtallen Kyrksjön Kalkugnsruin Marka Ormakärret Berglunda berg Norra Äsplunda Kroksjön Södra Äsplunda 590 Kärret Ångermanland Asp- lunda lund Arken Gruvhål Lasse-Majagruvan berget Planskild gång- och cykelpassage 50 SandnäsSvens- udden Landboholmen Tärnsjön Gruvområde Karlslund Storgruvan Grävlingekärren Gruvstugan Hyttområde Lugnstorp Igelsjön Kråkviken Markatorp Kvarnkärret Igelsjötorp Lugnasjön Markalund Långrödjan Karlbygget Karlslund Nybacken Almelund Hagaberg Sjörödjan Högelund Hagen Eveborg Koviken Nydalen Oxudden mossen Tärnen Lund syna Änga Tall- Eriksberg gläntan Berggården Kärra Pirön Nytorp Fallön Backhem 586 Planskild gång- och cykelpassage Lahagen Gång- och cykelpassage i plan Skönsta Degernäs Tärnabron Tärnabacken Smörkullen Bredmossen Sjölunda Rösjön Källfallet Sandbacken Kvarnfallet Norra Gruvstugan Läggestaskogen Stora Röllingen Källdalen Lövfallet Badplats Byxehålet Långsjön Lilla Röllingen Spökareberget Fågelsby Hornkroken Sjölunda Skogsborg Hollsten Vinterkärret Västerängen Gruvhål Danstorp Hageberg Östanboda Högalund Perstorp Långstorp Röjan Fallagruvan Brahusmossen Västra Falla Östansjötorp Marieberg Röjkärret Uvamon Dampetorp Nickelgruvan Väggruvorna Bygg- ängen viken Norge Gamla bruket Gruvhål Fågla- gruvorna mossen Haga Ingelsby Långsfors Bergsätter Lövstaholm Gruvområde Björka Karlberg Mamsell Alerots källa 582 Såg mossen 595 Äsp- lunda Högelund Hagalund Fridhem Falla Ladfallet Karlslund Karlbygget 50 Åmmelången Åmme Hultet Linnefors Säbylund Vännebäcken Häger- udden udden Killing- Killing- Östersjön kärren Gjutaregården Södra Fallet Brunnskällan Esperuds kronomasugn Fotbolls- Åtorpet planer Hjortron- Avfallsanl. gruvorna Rosenhill Högbacken Skidbacke Kungskullen Björkeberg Sätterslund Pukaberget Uddafallet Hökabäcken Skyllberg Kilsborg Pukaberget Bunka tall Skyllbergsån Rökulla Arkivtallen Stora mon Bunka tull Fiskarebacken Bunken Abborrhällen Strömsborg Isaks kulle LadängSåg Skuru Mogården 597 Bunkens gruva Koppartorp Äsperud Backetorp Änkelunddammen Jeriko Jerikobäcken Planskild gångpassage Gång- och cykelpassage i plan Trollbergen Björkelund Nytorp Mobygget Bergfallet Rödingsberg Äspedalen Rönnesån Hagen Stimmerkullagruvorna berg Brunnsnäsviken Flintebergsgruvan Lindeberg Klockarhyttekällan Stimmerkulla- Kilaberget Björnmossen 608 Gång- och cykelpassage i plan Berns Godhult Karlsmo Fridhem Lerbäck Hagalund Frölunda Reningsverk Strömsdal Håkanshagen Gammelbråten Teckenförklaring Fångstgrop Hyttområde ängen Hyttområde Skogsliden Skogen Rönnelund Kristinelund Klampenhov Servicehus Rönnelid Fixan Tyrsaröjan Ekbloms uddesjöbacka Altarstenen Hovmansåsen Rönneshytta Badplats Multen Björknatorp Bilskrotningsanläggning Lerbäcksmossen Spånbron Hasstenen Hällebo Simonslund Löcknasjön GC-väg nydragning tillhörande TRV Karlslund Skola Klockarens äng Spånbrokällan Jannebergskärret Lilla Janneberg Långmossen Hästkällan Gölamossen Björkelund Gång och cykel på bef/nytt enskilt vägnät GC-väg befintlig Röjan Löcknaklint Löckna Löcknamon Gång och cykel på befintligt allmänt vägnät 0 0,5 1 1,5 2 Km

46 Norra Gruvstugan Gruvhål Lasse-Majagruvan Vänne- bäcken Nydalen Hollsten Backhem Marieberg Kroksjön Karlbygget Svartgölen Mosstorp Åmmefallet 31 Hässjegölen Uvamon Eklunda Kvarnkärret Läggestaskogen Smörkullen Bredmossen SjölundaRösjön Karlslund RAÄ Lerbäck 356:1 Källfallet Långsjön Nytorp Hornkroken Ormakärret ^_^_^_ ^_^_^_^_ 30/500 31/000 Högalund Perstorp 82:81 Lugnstorp 30/000 Dampetorp Nickelgruvan Igelsjön Berglunda Igelsjötorp Lugnasjön Nybacken Kärret Sandbacken Almelund Hagaberg RAÄ Lerbäck 268:1 28/000 Stora Röllingen Högelund Källdalen 28/ Lövfallet 29/000 29/500 Norra Fallet Husgrund Röllingshagen 82:80 L. Rosendal St. Rosendal Lahagen Hägnad Röllingsängen Högmon Vinterkärret Dampetorp HögmogruvornaGruvområde Gruvhål Röjkärret Väggruvorna Gruvområde Gruvhål Fåglamossen Jansfältsgruvorna Järngruvan Krontallen 27/000 Norra Äsplunda Södra Äsplunda 27/500 RAÄ Askersund 165:1 sjön Sjöfallet Gransjöängen Gruvhål Gruvhål Danstorp 590 Långsberg Kvarn- Edvalla hagen Fotbollsplaner Idrottsplats Skönsta Fågelvik Marielund Strömsvik Stora Djupviken Djupviksängen Strömsdal Sjölunda Gransjölund Hyttområde Krösabacken Gransjötorp Gransjön Avfallsanl. Ljungsberg Stavahagen Djupviken Skathöjden Kasperstorp Röjan BjörnlångenRudtärnen Stensholmen Göranstorp Tärnsjön Bengtstorp Meter

47 ^_ ^_^_^_ ^_ ^_ ^_^_ ^_ ^_^_^_ ^_ ^_ ^_^_ 30/50 31/000 31/500 32/000 32/500 33/000 33/500 34/000 34/500 35/000 35/500 36/000 36/500 37/000 82:81 Åmmelången 82:104 Lerbäcksmon RK RAÄ Lerbäck 327:1 50 Barrskog Barrskog Såg Såg torp berg Äsp- Haga Aspängen kulle Skuru Berns Rönne Hagen lunda Röjan källa Norge lunda Falla Gamla Tall- Kärra dammen Jeriko Ladäng Bunken Nytorp planer Uvamon Björka bruket Hultet Åtorpet Karlsmo Gruvhål Fridhem Gärdes- Godhult Äsperud Backhem Rökulla Fridhem gläntan Änkelund Hagaberg Mobygget gruvorna Hagalund Mogården Karlberg Ingelsby Högalund Perstorp Kilsborg Hagalund Säbylund Jerusalem Backetorp Milkärret Strömsdal Äspedalen Fotbolls- Långstorp Eriksberg Ladfallet Marieberg Karlslund Linnefors Långsfors Skidbacke Skyllberg Högbacken Rosenhill Hästberget Koppartorp Hyttområde Fångstgrop Bergfallet Björkelund Strömsborg Rönnestorp Bunka tull Pukaberget Hökabäcken Pukaberget Bunka tall Bergsätter Lövstaholm Berggården Björkeberg Åmmefallet Karlbygget Kärrängarna Trollbergen Björnmossen Håkanshagen Rödingsberg Björkbacken Reningsverk Arkivtallen Kungskullen Fallagruvan Sätterslund Jerikobäcken Brunnskällan Stimmerkulla Abborrhällen Skyllbergsån Brahusmossen Västra Falla Östansjötorp Ångermanland Bunkens gruva Stimmerkulla- Fiskarebacken Mjölnarens äng Kärrängskanalen Esperuds kronomasugn Meter

48 ^_^_ 37/500 38/000 38/500 39/000 39/500 40/000 40/500 41/000 41/500 42/ Kull sjön Åsen Hult Udden udden dalen Långkyrka Åsbro Skola Dalen bergen berget Kämpakullen backen holmen dammen Estabo masugn källan Estabo Backen Lugnet Oxängs- Åfallet Stickebrickan Hultab. Åsasjön Estabo- Kvarna- Örberga Västanå Slumpen Fotb.pl. Dytäppan Aspudden Hålängen Vika udd Kållsjön Tärnsjön Kyrksjön Hultsjön Klockar- Lerbäcks Aspelund Hagaberg Hagalund Badplats Rosendal Hagalund Västra Å Trekanten Sporthall Blackorna Jerusalem Aronskärr Hålängsb. hyttesjön Näskällan Sjöfallet Stenkumla Västansjö Österhult Hylletorp Hemgården Toskekärr Övergångs- Sandfallet Ängskullen Sågabäcken Fångstgrop Blackskogen Klockberget Falkesängen Påskapussen Gästgivare- Galgatallen Åsbrohammar Tyckegården Fredrikslund Silvergruvan Södra kärret Gamla bruket Johanneslund Lerbrofallet Fredrikslund Masugnsbacken Löpperskärret Örbergatärnen Klockarhytte- Västra Estabo Guldsmedstorp Klockarhyttan Plastindustri Västra Å hytta Klockarhyttebäcken Meter