Förslag till förändring Nuläge

Transkript

1 Förslag till förändring Korsningen med Gamla landsvägen kan flyttas norrut för att förbättra sikten söderut. Alternativt kan man förbättra sikten genom schaktning och röjning längs vägens västra sida söder om korsningen. Vägen bör profiljusteras strax söder om korsningen med Brännerivägen. Alternativ 80 km/h Delsträckan kan utformas utan mötesseparering. Säkerheten kan förstärkas genom räffling av mittlinjen. Detta kan dock ge upphov till ökat buller vilket främst påverkar bebyggelsen i höjd med Brännerivägen, vilket är platsen där behovet av räfflor är som störst på grund av den dåliga sikten. Alternativ 100 km/h Med tanke på det begränsade antalet anslutningar kan delsträckan med fördel förses med mittseparering. Det ökade vägbullret som ökad hastighet innebär utgör ett mindre problem då ett fåtal bostäder ligger längs vägen, mindre bullerskyddsåtgärder kan bli aktuella i höjd med Brännerivägen. Anslutningar längs delsträckan utformas lämpligtvis som höger in höger ut. Profiljustering vid Brännerivägen bör övervägas även med mittseparering. Delsträcka 6, Lottefors bruk - Koldemo Arbrå Nuläge Delsträckan är knappt 4 kilometer lång och börjar i trevägskorningen med Gamla landsvägen. Här är sikten begränsad mot söder men god mot norr. Korsningen saknar vänstersvängfält. De första två kilometrarna går genom ett skogslandskap och siktförhållandena är dåliga. De avslutande två kilometrarna från Lunda och norrut går genom ett jordbrukslandskap med viss bebyggelse. I höjd med Lunda är sikten dålig på grund av svackor och krön som kan gömma mötande och stillastående fordon. Parallellvägnät saknas förutom på västra sidan mellan Lunda och Träslottet. Delsträcka 6 31

2 Delsträcka 6 Förslag till förändring För att förbättra för de oskyddade trafikanterna bör en ny GC-väg byggas längs hela östra sida av vägen. Korsningen vid delsträckans början bör förses med vänstersvängfält och man bör även se över möjligheten att förbättra sikten söderut genom att korsningen flyttas norrut eller genom schaktning och röjning längs vägens västra sida. I den norra delen bör man se över möjligheten att stänga korsningen med Bondegatan, detta beskrivs närmre under delsträcka 7. Alternativ 80 km/h Om breddning och mittseparering inte genomförs bör ändå möjligheterna till förbättring av profilen undersökas, på samma sätt som gjorts tidigare närmare Bollnäs. Delen som går genom skogen har ingen bebyggelse nära vägen och där kan räffling av mittremsan ske som en kompletterande åtgärd. Även här bör man se över vilka anslutningar som kan stängas för att förbättra trafiksäkerheten. Alternativ 100 km/h Breddas vägen till 13 meter kan den förses med mitträcke och körfält och högsta tillåtna hastighet 100 km/h. Genom skogen finns inte så många anslutningar som behöver stängas, men konsekvenserna av en mittseparering blir större när vägen når jordbrukslandskapet söder om Arbrå. Där kommer ett 32

3 antal anslutningar att behöva stängas eller endast tillåta höger in och höger ut. I vissa fall kan man tillåta att jordbruksfordon korsar rakt över vägen. Delsträcka 7, Förbi Arbrå Nuläge Det finns tre huvudkorsningar som leder in till Arbrå (Bondegatan, Galvvägen och Flästavägen) samt ett antal mindre anslutningar och korsningar, t.ex. till Koldemåsens friluftsområde. Infarten till Bondegatan har en olämplig utformning med ett högersvängfält där högersvängande fordon kan skymma sikten mot vänster för fordon som kommer från Arbrå. Korsningarna vid Bondegatan och Galvvägen saknar vänstersvängfält medan korsningen vid Flästavägen har vänstersvängfält. Sikten norrut är begränsad i denna korsning på grund av ef- Delsträcka 7 33

4 terföljande kurva. För oskyddade trafikanter finns goda möjligheter att passera sträckan genom Arbrå, längs Gamla landsvägen, men för att ta sig till Koldemåsens friluftsområde måste man korsa vägen. Förslag till förändring Man bör studera om antalet korsningar in till Arbrå kan minskas från tre till två, antingen genom att anslutningen vid Bondegatan eller Galvvägen stängs. Dessa korsningar bör förses med vänstersvängfält. Dessutom bör ett flertal mindre anslutningar stängas. Vid passagen över till Koldemåsens friluftsområde bör mittrefug anläggas så att gående kan passera vägen i två etapper och koncentrera sig på trafik från ett håll i taget. Möjligheten att förbättra sikten norrut vid Flästavägen bör ses över. Alternativ 80 km/h Ett antal mindre korsningar bör stängas och trafiken koncentreras till tre alternativt fyra större korsningar även om vägen inte förses med mitträcke. Korsningen vid Bondegatan stängs alternativt byggs om så att högersvängfältet får en säkrare utformning. En refug bör anordnas för passagen över till Koldemoåsens friluftsområde. Alternativ 100 km/h Sträckan förbi Arbrå kan förses med mitträcke och körfält. Det innebär begränsade möjligheter till omkörning men påtagligt förbättrad trafiksäkerhet. Med ökad hastighet ökar också bullret, och då vägen ligger nära bebyggelsen kan detta skapa bullerproblem. I och med uppsättande av mitträcke måste små korsningar stängas och trafiken samlas till tre alternativt fyra större korsningar med vänstersvängsfält. Vid Koldemoåsen föreslås en trevägskorsning med vänstersvängfält och vändmöjlighet samt öppning i mittbarriären för gående. Delsträcka 8, Arbrå - Vallsta Nuläge Delsträckan är knappt 4 kilometer lång och har två tvära kurvor. Raksträcka där emellan inbjuder till omkörningar. Längs den norra delsträckan finns krön/ svacka som försämrar sikten. Vägen går genom jordbrukslandskap och flera bostäder och anslutningar finns nära vägen. Både sidovägnät och separat gångoch cykelväg saknas förutom mellan Flästavägen och infarten till Arbrå kyrka. 300 m söder om infarten till kyrkan finns en så kallad koport under vägen. Förslag till förändring Det stora antalet anslutningar längs sträckan och frånvaron av sidovägnät gör att mittseparering innebär ett omfattande parallellet vägnät. 34

5 Arbrå kyrka Delsträcka 8 Alternativ 80 km/h Möjligheten att förbättra sikten norrut vid Flästavägen bör ses över. Vid delsträckans sista kilometer föreslås att möjligheten att justera vägens profil för att förbättra sikten undersöks. Räffling av mittremsan kan övervägas, men bullerproblematiken måste tas i beaktning då bostäderna ligger nära vägen. För oskyddade trafikanter är 80 km/h en osäker miljö, varför en separerad gångoch cykelväg parallellt med vägens västra sida från Arbrå till Vallsta bör anläggas. Det ställer krav på passage av riksvägen, och möjligheten att utnyttja den befintliga så kallade koporten 300 meter söder om kyrkan bör undersökas. Alternativ 100 km/h Trots de många anslutningarna längs vägen går det att förse vägen med mitträcke och bredda den till 2+1 körfält. Den föreslagna gc-vägen på västra sidan av riksvägen kan utnyttjas som parallell uppsamlingväg för boende på den sidan av vägen. Där finns flest gårdar och boende och de kan samlas ihop och anslutas till vägen vid utvald plats. För boende på östra sidan innebär 100 km/h en höger in-höger ut-lösning i de flesta fall, möjligen kan några gårdar anslutas till en större korsningspunkt. 35

6 7 Analys av tänkbara åtgärder 7.1 Måluppfyllelse I det aktuella projektet bedöms åtgärder motsvarande steg 1 och 2 enligt fyrstegsprincipen att inte inom rimlig tid tillfullo bidra till måluppfyllelsen vad avser en säker trafikmiljö. Till detta krävs åtgärder i huvudsak enligt steg 3, det vill säga ombyggnader och förbättringar av befintligt vägnät. Vissa mindre åtgäder enligt steg 4 kan också bli aktuella, i form av kompletteringar i det parallella vägnätet. Om huvuddelen av sträckan byggs om till mötesfri landsväg innebär att hastigheten på dessa sträckor kan höjas till 100 km/h. Det och vägens utformning i sig med omkörningsmöjligheter innebär att framkomligheten kommer vara god för trafiken mellan Bollnäs och Vallsta. Längs de enfältiga delarna kan långsamtgående fordon vara temporärt hindrande med försämrad framkomlighet som följd. Tillgängligheten till vissa fastigheter och verksamheter kan försämras i samband med att utfarter stängs eller där endast högersväng in/ut från riksväg 83 tillåts. För de oskyddade trafikanterna innebär mittseparering att vägens barriäreffekt förstärks. Däremot innebär ombyggnad av korsningar med gång- och cykelpassager som sker via en ordnad och avskiljande mittö förbättrad framkomlighet och säkerhet. För gående och cyklister längs med riksvägen, inklusive barn och personer med funktionsnedsättning, förbättras trafiksäkerhet markant, då de leds på mindre trafikerade parallella vägar eller på nya friliggande gc-vägar. Konsekvenserna blir att oskyddade trafikanter får en ökad rörelsefrihet och ökad trygghet. Ett gång- och cykelvägnät kan ge positiva effekter på individens möjligheter till fysisk aktivitet och konsekvenser som förbättrad hälsa på individnivå. Att inte bygga om vägen till mötesfri landsväg utan endast åtgärda delar av sträckan innebär att hastigheten inte kan höjas utan blir kvar på 80 km/h. Barriäreffekten för de oskyddade trafikantern blir mindre, och eftersom många av åtgärderna som är riktade till de oskyddade trafikanterna förelsås genomföras oberoende av alternativ kommer såväl trafiksäkerhet som tillgänglighet att förbättras. 7.2 Effekter och konsekvenser Trafiksäkerhet Genom att bygga om vägen till en väg med mittseparering och säkerställa att vägens sidoområden är trafiksäkra, minskas antalet döda och svårt skadade med 50 %. Mötesolyckor och omkörningsolyckor är de olyckorna där de allvarligaste skadorna oftas inträffar, och dessa kan minskas med upp till 90 % med mittseparering. Detta innebär en påtalig förbättring av trafiksäkerheten för bilister på sträckan. 36

7 Även för de oskyddade trafikanterna förbättras trafiksäkerheten. Möjligheten att färdas i ett parallellt vägnät innebär en påtaglig förbättring för trafik längs riksvägen och även de punktvisa åtgärderna vid passager förbättrar trafiksäkerheten sett utifrån dagens situation. De punktvisa förbättringarna och förbättringarna på kortare sträckor som föreslås som alternativa åtgärder är svårare att bedöma effekterna av. Att trafiksäkerheten förbättras även av dessa är dock otvivelaktigt. Framkomlighet och tillgänglighet Medelhastigheterna höjs och högsta tillåtna hastigheten kan höjas till 100 km/h på stora delar av sträckan om vägen förses med mitträcke, vilket innebär förbättrad framkomlighet för trafik längs vägen. För boende längs vägen kan det dock innebära en något längre färdväg när anslutningar stängs och möjlighet till vänstersväng försvinner. Det parallella vägnätet innebär bättre framkomlighet även för oskyddade trafikanter, men kan innebära en något längre färdväg jämfört med dagens situation. Ett mitträcke innebär att spontana passager försvåras men de passager som blir kvar, och som i stor utsträckning kommer att vara vid hållplatser, förbättras. Antalet hållplatser kan dock komma att minska vilket skulle minska tillgängligheten till kollektivtrafiken. Landskapets karaktär Vägens dominans och skala i landskapet förstärks vid mittseparering då vägsektionens bredd ökar i förhållande till byarnas och gårdarnas storlek. Anläggande av ersättningsvägar medför splittring av landskapet. De vida utblickarna över det öppna landskapet ner mot Ljusnan finns kvar och eventuella breddningar av vägen påverkar inte detta. Vägombyggnaden medför att landskapet i stort har kvar sin prägel och karaktär men kan påverkas lokalt. Om vägsektionens bredd bibehålls kommer landskapets karaktär inte att förändras. Eventuella bullerskyddsåtgärder utformas så att de passar in i omkringliggande landskap. Kulturmiljö Eftersom vägen redan idag skär igenom ett riksintresseområde för kulturmiljövård, Koldemo, finns redan en påverkan på kulturmiljön. Riksintresset Koldemo kommer att påverkas av begränsade markintrång vid breddning av vägsektionen. En ny in- och utfart placeras på längre avstånd från Träslottet vilket medför risk för att antalet spontanbesök minskar. Kulturmiljövärdena i riksintresset för kulturmiljövård Koldemo bedöms inte påverkas negativt om skyddsåtgärder vidtas för att minimera intrången. 37

8 Ängs- och betesmarkerna vid Haga berörs inte av projektet. Bollnäs 235:1, övrig kulturhistorisk lämning, brofundament vid Rösteån kan komma att beröras då gång- och cykelvägen korsar Rösteån. Passagen av Rösteån utformas så att kulturmiljövärdet för brofundamenten bibehålls. Kontakt tas med Länsstyrelsens avdelning samhällsplanering och kulturmiljö för bedömning om eventuell arkeologisk utredning/dokumentation. Dispens söks från lagen om kulturminnen om brofundamenten påverkas. Ytterligare åtta kända fornlämningar samt tre skogshistoriska objekt ligger inom 100 meter från vägmitt. Dessa fornlämningar kommer att märkas ut i byggskedet. Vid utformning av vägen måste hänsyn tas till dessa, men det bedöms finnas utrymme för att genomföra önskade åtgärder utan att fornlämningarna tar skada. En utförligare redovisning av dessa fornlämningar kommer att göras i kommande skeden. Föreslagna vägåtgärder innebär små intrång bl. a. beroende på kortare sidovägar, kompletterande gång- och cykelväg längs riksväg 83 och vänstersvängöglor. Dessa intrång måste uppmärksammas och i eventuella kommande skeden skall samråd ske med länsstyrelsen om vilka skyddsåtgärder som kan bli nödvändiga. Om vägsektionens bredd bibehålls kommer inte någon påverkan på kulturmiljövärden att ske. Naturmiljö Natura 2000-områdena Galvån och Haga ligger väster om förstudieområdet på ett sådant avstånd från riksväg 83 att de inte kommer att beröras av projektet. Riksväg 83 korsar riksintresset Galvån/Rösteån på bro. Vid eventuell breddning av befintlig bro eller byggande av ny gång- och cykelbro kommer riksintresset Galvån att påverkas. Dessa intrång måste uppmärksammas och i eventuella kommande skeden skall samråd ske med länsstyrelsen om vilka skyddsåtgärder som kan bli nödvändiga under byggtiden. Med skyddsåtgärder bedöms påverkan på naturmiljövärdena i riksintresset för naturvård Galvån inte bli bestående. Naturvärdesobjekteten Koldemo och Orbaden är redan idag påverkade av vägen och kommer att påverkas av mindre intrång vid anläggande av mötesfri väg. Naturvärdesobjektet Dropphäll ligger alldeles nedanför riksväg 83 och kan komma att beröras av intrång. Inga vägåtgärder som kommer i konflikt med skyddsvärdet för naturvärdesobjekten Galvån och Flästasjön, bedöms vara aktuella. Inom förstudieområdet finns fyra områden som omfattas av Bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Växsjö och bygden kring Rösteån, Koldemo med Stormyran och Tjärnberg, Prästbordet och Haga samt Vallstabygden. Dessa områden är redan idag påverkade av vägen och kommer att påverkas av mindre intrång i samband med byggande av mötesfri väg. Riksväg 83 korsar nio naturliga vattendrag namngivna på terrängkartan i skala 1: som kommer att beröras av projektet: Magbergsbäcken, Galvån/Rösteån, Tokbäcken, Fagerdalsbäcken, Åmyrbäcken, Stövelbäcken/Partån, Tattar- 38

9 morbäcken och Råmyrbäcken. Samtliga icke-fungerande trummor i naturliga vattendrag bör åtgärdas. Detta kommer att redovisas i arbetsplanens MKB. Vid åtgärder i bäckar finns risk för kortvarig grumling. En ny/justerad trumma kan få en förbättrad ekologisk funktion. Föreslagna vägåtgärder innebär små intrång som endast i liten omfattning påverkar värdefulla naturmiljövärden. Dessa intrång måste uppmärksammas och i eventuella kommande skeden skall samråd ske med länsstyrelsen om vilka skyddsåtgärder som kan bli nödvändiga. Om vägsektionens bredd bibehålls kommer inte någon påverkan på naturmiljövärden att ske. Rekreation och friluftsliv Genomfartstrafiken till och från fjällområdena kommer att få bättre framkomlighet vid anläggande av mötesfri väg. Riksintresset för friluftsliv Ljusnan mellan Färila och Arbrå kommer att få något sämre åtkomlighet genom att mitträcke sätts upp och möjligheten att svänga av till småvägar som leder in i området begränsas. Rekreations- och friluftslivsvärdena inom området bedöms bli opåverkade. Om vägsektionens bredd bibehålls kommer inte rekreation och friluftslivsvärdena i området att påverkas men framkomligheten för fjällturisterna förbättras inte i samma omfattning. Naturresurser Projektet kan medföra att markytor kring befintlig väg behöver lösas in för att skapa ett bredare vägområde. Genom att sätta upp mitträcke försvåras åtkomsten till jordbruksmark då möjligheten att korsa vägen och svänga av riksväg 83 begränsas. Med åtgärder som säkerställer passage av vägen för jordbruksfordon bedöms jordbruksområdet längs Ljusnan påverkas i ringa omfattning. Om vägsektionens bredd bibehålls utan mittseparering kommer inte naturresurserna att påverkas. 7.3 Kostnader I en förstudie är inte alla frågor lösta varför kostnaderna endast kan bedömas på en ungefärlig nivå. Om vägen till stora delar breddas och förses med mitträcke innebär det en kostnad på i storleksordningen 145 miljoner kronor. I den summan ingår också kostnaden för parallella vägar och kompletterande gc-vägar. Om endast punktvisa förbättringar av vägens standard ska genomföras blir kostnaden avsevärt mindre. Kostnaden för kompletterande gc-väg blir drygt 10 miljoner kronor. Övriga kostnader beror helt på vilken omfattning ombyggnationerna sker, men profilförbättringar och korsningsåtgärder kan kosta ytterligare cirka 15 miljoner kronor. 39

10 8. Samråd 8.1 Tidigt samråd I samband med startmöte för projektet medverkade representant från Bollnäs kommun (Tony Stark). Tidigt samråd med länsstyrelsen har skett med kontakt via e-post och telefon. Den 13 februari 2012 hölls ett samråd med representanter från Bollnäs kommun, Söderhamns kommun, Ljusdals kommun, Region Gävleborg samt Mellansvenska Handelskammaren. Minnesanteckningar från mötet bifogas denna förstudie. Den 27 mars 2012 hölls ett tidigt samråd med allmänheten i form av ett öppet hus i Forum Arbrå. Mötet pågick mellan 16:00 och 20:00 och besöktes av cirka 70 personer, 55 män och 15 kvinnor. Mellan 17:30 och 19:30 hölls en presentation av projektet. Minnesanteckningar från mötet bifogas denna förstudie. 8.2 Samrådsredogörelse Denna förstudie är utställd på remiss under våren Handlingarna översänds till ett antal myndigheter, särskilt berörda och andra intresseföreningar som ges möjlighet att lämna synpunkter. Annonsering sker i lokala dagstidningar så att berörd allmänhet och övriga intresserade uppmärksammas om möjligheten att lämna synpunkter under remisstid. Handlingarna finns tillgängliga för allmänheten på Trafikverkets hemsida och på Trafikverket Region Mitt kontor i Gävle (Norra Kungsgatan 1) och på Bollnäs kommun. Inkomna yttranden kommer att redovisas i förstudiens beslutshandling. 9. Ställningstagande Trafikverkets ställningstagande görs efter avslutad remisstid och bearbetning av inkomna synpunkter. 10. Fortsatt arbete En förstudies uppgift är att ge underlag till beslut om projektet ska drivas vidare eller ej samt att välja åtgärd för eventuellt fortsatt arbete. Detta är det första steget efter förstudien. Nästa steg i planeringsprocessen är att ta fram en arbetsplan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för föreslagna åtgärder. Arbetsplanen är nödvändig om de beslutande åtgärderna tar ny mark i anspråk utanför dagens område. Om Trafikverket beslutar att en arbetsplan ska genomföras kan det bli aktuellt med vissa kompletterande utredningar, exempelvis geoteknisk undersökning. 40

11 Om vatten eller vattendrag berörs av föreslagen åtgärd måste vattenanmälan alternativt vattenverksamhet sökas. Vid åtgärd som kan påverka fornlämning ska tillstånd enligt Lagen om kulturminnen 2 kap sökas. Bägge dessa tillstånd söks hos Länsstyrelsen. 11. Källor Bollnäs kommun Översiktsplan antagen 19xx-xx-xx Detaljplaner från Bollnäs norr till Vallsta syd Transportstyrelsen xx Trafikverket Förstudie handboken Vägverket publ. 2002:46 Riksantikvarieämbetet Länsstyrelsen Ljusnan, planeringsunderlag för områden med sär skilda hushållningsbestämmelser enl 4 kap 1-2 och 6 miljöbalken, 2002 Nationell vägdatabas Trafikverket och Svenska kommunförbundet Sveriges länsmuseer xx VGU, Vägars och gators utformning Upptäck Sveriges historia. Träslottet Hans-An ders X-trafik Bilagor Minnesanteckningar Samråd Minnesanteckningar Öppet hus Samrådsredogörelse Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 41

12

13

14 Trafikverket, Box 417, Gävle. Besöksadress: Norra Kungsgatan 1 Telefon :