Kallelse/föredragningslista /17 Finansiering av mobila närvårdsteam VS /17 Lägesrapport angående Primärvårdens arbete med patienter

Transkript

1 Kallelse/föredragningslista Vårdstyrelsen kallas till sammanträde Tid: Tisdagen den 9 maj 217, kl. 9: 17: Hålltider: Kl Gruppmöten Kl Sammanträdet börjar Kl. 13. Plats: Uppföljning av förändrade regler för psykoterapi information om väntetider till remissbedömning m.m. Fortsatt ärendeberedning Fortsatt sammanträde Regionkontoret (Lokal: Kungsängen) Föredragningslista Nr Ärenden 48/17 Justering Dnr Beslutsärenden 49/17 Fastställelse av föredragningslista VS /17 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport VS /17 Månadsrapport för mars 217 VS /17 Primärvårdens roll i Framtidens hälso- och sjukvård VS /17 Delrapportering inför revidering av förfrågningsunderlag för vårdcentral 218 VS /17 Initiering av upphandling av kiropraktorer VS217-37

2 Kallelse/föredragningslista /17 Finansiering av mobila närvårdsteam VS /17 Lägesrapport angående Primärvårdens arbete med patienter i livets slutskede och deras anhöriga VS /17 Återrapportering av Närvårdsteam för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) VS /17 Uppföljning av målrelaterad ersättning LOV vårdcentraler 216 VS /17 Uppföljning av målrelaterad ersättning 216 externa vårdgivare VS /17 Revisionssvar avseende Granskning av samverkan kring barn- och ungdomspsykiatrin Uppföljning av förändrade regler för psykoterapi svar på initiativärende VS /17 Anmälan av delegationsbeslut VS /17 Anmälan av inkomna skrivelser VS /17 VS217-43

3 Dagordning Justering Beslutsärenden 49/17 Fastställelse av föredragningslista för vårdstyrelsen /17 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport 5 51/17 Månadsrapport för mars /17 Primärvårdens roll i Framtidens hälso- och sjukvård 31 53/17 Delrapportering inför revidering av förfrågningsunderlag för vårdcentral /17 Initiering av upphandling av kiropraktorer 47 55/17 Finansiering av mobila närvårdsteam 51 56/17 Lägesrapport angående Primärvårdens arbete med patienter i livets slutskede och deras anhöriga 58 57/17 Återrapportering av Närvårdsteam för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) 62 58/17 Uppföljning av målrelaterad ersättning LOV vårdcentraler /17 Uppföljning av målrelaterad ersättning 216, externa vårdgivare 12 6/17 Revisionssvar avseende samverkan kring barn- och ungdomspsykiatrin - gemensam granskning med kommunerna /17 Uppföljning av förändrade regler för psykoterapi - svar på initiativärende /17 Anmälan av delegationsbeslut 217 t.o.m. maj /17 Anmälan av inkomna skrivelser 217 t.o.m. maj 271

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämnskansliet Anna Sandström Tfn E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Vårdstyrelsen Fastställelse av föredragningslista för vårdstyrelsen 217 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Förslag till föredragningslista för sammanträdet fastställs. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen föreslås fastställa förslag till föredragningslista för sammanträdet. Bilagor Kallelse och föredragningslista för vårdstyrelsens sammanträde en 9 maj 217 Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr Dnr VS217-32

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS217-2 Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för maj 217 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport läggs till handlingarna enligt bilaga. Ärendebeskrivning Vid mötet ger hälso- och sjukvårdsdirektören en muntlig och skriftlig rapport avseende aktuella frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet som berör vårdstyrelsens ansvarsområden. Vårdstyrelsen föreslås lägga rapporten till handlingarna. Bilagor Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

6 2 (2)

7 Dnr VS217-2 Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport maj 217 Målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård Den 6 april träffades verksamhetschefer inom hela primärvården i Uppsala län för att tillsammans diskutera mål och utmaningar. Ta del av vad som sades och gör själv inlägg i vårt digitala forum. Det blev väldigt uppskattat bland deltagande chefer! Jag ser fram emot fortsättningen av arbetet. Det är flera av som är engagerade men också många ute på förvaltningarna. Vi har också träffat branschrådet och diskuterat målbild samt ett förstärkt arbetsutskott (vårdstyrelsen). Ni kan följa arbetet med målbilden som helhet här På den här sidan samlar vi tips på olika aktiviteter. Det blir ett interaktivt webbseminarium den 5 maj kl : Primärvården i fokus med Mats Brännström som sammanställt rapporten med samma namn. Vad kom Norrlandstingen fram till när de tillsammans funderade på framtidens primärvård? Det finns ett system som är något utöver det vanliga och som är omtalat sedan många år. South Central Foundation i Alaska har sedan många år arbetat i fronten och utvecklat sitt system med stor tydlighet utifrån medborgarnas behov och i nära samarbete med dem. Den 11 maj kl gästas SKL av Doug Eby från South Central Foundation i Alaska. Du hittar inbjudan på primärvårdshemsidan. Han har varit med och byggt upp ett väl fungerande primärvårdssystem och kommer att berätta om hur de jobbat med mål och mått, värderingar och relationer, personcentrering, förbättringsarbete och personalstrategi. Genom vilja och ett långsiktigt, målmedvetet arbete finns nu lysande resultat. En studie - av South Central NUKA s Foundations långa transformationsresa som utförts på uppdrag av Kings Fund i England kan laddas ner på Hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket är referensgrupp till utredningen Nära vård god vård med den nationella samordnaren och utredaren, Anna Nergårdh. De kommer att lämna ett delbetänkande redan i juni om en professionsneutral vårdgaranti och färre antal dagar för medicinsk bedömning istället för 7 dagar som idag. Ev. kommer garantin benämnas Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

8 2 (2) behovsstyrd och inte professionsneutral. Det är bra! Jag uppfattar att det är en efterlängtad förändring, men det får inte bli för komplicerat och tungt administrativt för kärnverksamheterna. Det är nog också så att vi behöver tänka mer nära vård än enbart primärvård! Vi har de resurser vi har, men vi kan nyttja dem mycket bättre om vi tänker utifrån mål och behov och att det är vårt gemensamma ansvar! Utvecklad kunskapsstyrning ett sätt att bli bättre på att bli bättre Arbetet med landstingens gemensamma kunskapsstyrningsstruktur går framåt. Nationellt kommer vi att utveckla programområden med underliggande arbetsgrupper (dagens programråd) och på regional nivå utvecklar vi regionala programområden. Vi kommer sannolikt etablera det första inom psykiatri. En samverkansgrupp startar upp inom uppföljning och analys. Den 12 maj beslutar SKL:s styrelse om en rekommendation till landstingen om att anta förslag om vår gemensamma kunskapsstyrningsstruktur inkl. förslag på hur den bör styras. Sen är det upp till oss att fatta beslut senast i oktober. Ett beslut innebär att vi ingår som en aktiv part i detta och att vi anpassar oss till den gemensamma stödstrukturen även lokalt. Vi har kommit en bit på väg när det gäller den del som rör kunskapsstöd men finns mycket kvar att göra. Sofia Wallström lämnar sitt slutbetänkande från kunskapsstödsutredningen i juni och det blir spännande att se om hon fortfarande hänvisar till den struktur som landstingen byggt tillsammans. Det pågår utveckling och anpassning av de nationella kvalitetsregistren utifrån att satsningen nu är över. Tanken så här långt är att de bör integreras i kunskapsstyrningsstrukturen och bli en del i kunskapsstyrningssystemet även om vi styr tillsammans med staten. Det innebär bl.a. att ansvar behöver förtydliggöras. Vi behöver också integrera detta mer med e-hälsoområdet. Arbetet med att förbereda för den statliga nivåstruktureringen av den nationella högspecialiserade vården pågår för fullt vid Socialstyrelsen. Arbetet med att ta fram process för arbetet ska vara klart den 15 juni. Vi förväntar oss en snabb process där efter. I arbetet ingår även utfasning av nuvarande processer för nivåstrukturering dvs rikssjukvårdsnämndens arbete och nivåstruktureringen inom cancerområdet. Även här är det helt väsentligt att jobbet utgår från landstingens gemensamma kunskapsstyrningsstruktur. Det skulle vara olyckligt om Socialstyrelsen utser särskilda expertgrupper för detta. Då riskerar vi att experterna inte räcker till! Vi behöver dem också i vården! En av kunskapsstyrningens komponenter är att stödja utvecklingsarbete. Om vi vill bli bättre på att bli bättre behöver vi rätt verktyg för det! Jag vill kunna klara mig själv och leva livet bäst möjligt - så heter en rapport som handlar om ett långsiktigt förbättringsarbete i Skellefteå kommun! Det är en berättelse om förändring. En berättelse som syftar till att beskriva ett sätt att tänka, och framförallt ett sätt att göra deras sätt. Att agera för att med handlingskraft, och i samskapande med dem vi finns till för, förändra och förbättra för att möta framtiden. Ejja Häman Aktell som varit drivande i detta arbetade tidigare med den nationella satsningen Bättre Liv för sjuka äldre. Nu arbetar hon som äldreomsorgschef i Skellefteå kommun. Den här rapporten bör vi alla läsa! Hur kan vi tänka hos oss? Hur kan vi göra? Vilket sätt är vårt sätt? Ni hittar rapporten här

9 TJÄNSTEUTLÅTANDE Avd för ekonomi och hållbar utveckling Marie Johansson Tfn E-post marie.johansson@regionuppsala.se Dnr VS217-1 Vårdstyrelsen Månadsrapport för mars 217 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Vårdstyrelsen och förvaltningarnas månadsrapporter för mars 217 läggs till handlingarna enligt bilaga. Ärendebeskrivning Förvaltningarna Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering ingår i vårdstyrelsens ansvarsområde. Dessutom har styrelsen också ansvar för upphandlad vård och vårdval inom primärvård och tandvård. Förvaltningarna inom vårdstyrelsens ansvar brottas fortsatt med problem att rekrytera och bemanna samtidigt som den totala sjukfrånvaron har ökat jämfört med samma period föregående år. Detta påverkar produktion och tillgänglighet negativt. På total nivå är den ekonomiska prognosen 1 miljon kronor bättre än budget vilket är oförändrat jämfört med föregående månads prognos. Primärvårdens produktion för perioden januari till mars 217 ligger på en lägre nivå än budgeterad produktionsvolym. Det gäller för såväl läkarkontakter som övriga kontakter. Den lägre produktionen påverkar tillgängligheten i verksamheten och framförallt tillgängligheten till läkare inom sju dagar. Förvaltningen varnar för ett ekonomiskt underskott vid slutet av året vilket är kopplat till kostnader vid uppstart av nya vårdcentraler. Hälsa och habiliterings produktion ligger under budgeterad produktionsvolym för perioden (minus 13 procent). Vakanta tjänster inom habiliteringens verksamheter påverkar produktionen negativt. För att möjliggöra högre produktion kommer det påbörjas ett pilotprojekt i form av resursteam på förvaltningen. Samtidigt lyfter förvaltningen fram att produktionen och eventuellt även ekonomin förmodligen kommer påverkas under året på grund av problem med lokaler. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

10 2 (2) Folktandvårdens produktion för perioden överstiger såväl budgeterad produktionsvolym som föregående års utfall. Detta gäller för både allmäntandvården och specialisttandvården. Ökningen gäller främst barnpatienter men även frisktandvårdsoch vuxenpatienter har ökat jämfört med 216. Patienttrycket är fortsatt mycket högt vilket gör att det trots en ökad produktion finns köer inom flera områden. Bilagor Månadsrapport mars 217 för vårdstyrelsens totala verksamhet Månadsrapport mars 217 för Primärvården Månadsrapport mars 217 för Hälsa och habilitering Månadsrapport mars 217 för Folktandvården

11 Månadsrapport mars 217 Vårdstyrelsen SAMMANFATTNING Förvaltningarna inom vårdstyrelsens ansvar brottas fortsatt med problem att rekrytera och bemanna samtidigt som den totala sjukfrånvaron har ökat jämfört med samma period föregående år. Detta påverkar produktion och tillgänglighet negativt. På total nivå är den ekonomiska prognosen 1 miljon kronor bättre än budget vilket är oförändrat jämfört med föregående månads prognos. Primärvårdens produktion för perioden januari till mars 217 ligger på en lägre nivå än budgeterad produktionsvolym. Det gäller för såväl läkarkontakter som övriga kontakter. Den lägre produktionen påverkar tillgängligheten i verksamheten och framförallt tillgängligheten till läkare inom sju dagar. Förvaltningen varnar för ett ekonomiskt underskott vid slutet av året vilket är kopplat till kostnader vid uppstart av nya vårdcentraler. Hälsa och habiliterings produktion ligger under budgeterad produktionsvolym för perioden (minus 13 procent). Vakanta tjänster inom habiliteringens verksamheter påverkar produktionen negativt. För att möjliggöra högre produktion kommer det påbörjas ett pilotprojekt i form av resursteam på förvaltningen. Samtidigt lyfter förvaltningen fram att produktionen och eventuellt även ekonomin förmodligen kommer påverkas under året på grund av problem med lokaler. Folktandvårdens produktion för perioden överstiger såväl budgeterad produktionsvolym som föregående års utfall. Detta gäller för både allmäntandvården och specialisttandvården. Ökningen gäller främst barnpatienter men även frisktandvårds- och vuxenpatienter har ökat jämfört med 216. Patienttrycket är fortsatt mycket högt vilket gör att det trots en ökad produktion finns köer inom flera områden. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi totalt vårdstyrelsen inklusive förvaltningarna Årsprognos, tkr Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Vårdvalsersättning Intäkter enligt tandvårdstaxan S:a övriga intäkter Personalkostnader Köpt vård Köpt tandteknik och tandvård Läkemedel S:a övriga kostnader Resultat Ack utfall Ack budget Ack utfall Bokslut Årsbudget Årsprog Budgetavvikelse årsprog

12 2 (6) Tre månader in på året är Primärvårdens bedömning fortsatt ett resultat på -5,3 miljoner kronor. Nya vårdcentraler gör att kostnaderna ökar mer än vad förvaltningen budgeterat. Intäkterna för vårdvalet kommer inte nå upp till budgeterad nivå på grund av att produktionen är lägre än budgeterat men samtidigt beräknas kostnaderna för personal och medicinsk service att understiga budget på grund av vakanser och låg produktion. Folktandvården och Hälsa och habilitering lämnar oförändrade prognoser. Ekonomi VS egen verksamhet ej förvaltningarna Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Mnkr Ack. utfall 217 Anslagsintäkter egen verksamhet Kostnad upphandlade avtal Kostnad vårdval Kostnader övrig primärvård Kostnader tandvård Kostnader fast ersättning egna verksamheter Kostnader övrig verksamhet Ack. budget Utfall helår Budget 217 Prognos Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Efter tre månaders utfall är avvikelserna fortsatt relativt små. Kostnaderna för övrig primärvård (köpt och såld utomlänsvård samt doskostnader) avviker positivt och är anledningen till att prognosen för årets resultat är + 7 miljoner kronor. Kostnaderna för vårdvalet inom primärvård är efter 3 månader lägre än budget vilket beror på en låg produktion i början på året och att antalet olistade invånare ökat. Bedömningen är att kostnaderna kommer att öka under året och ingen förändring av prognosen görs med anledning av detta. Medarbetare Ack utfall 217 Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Ack utfall % 2 Förändring Antalet årsarbetare har sammantaget ökat vid de tre förvaltningarna. Vid Folktandvården har antalet medarbetare ökat, medan närvarotiden mätt i årsarbetare inte har ökat med motsvarande mellan jämförelseperioderna. Detta på grund av ökad sjukfrånvaro samt ökat semesteruttag. Vid Primärvården har den förändrade finansieringsmodellen för ST-läkare medfört att närvarotiden har ökat med 12 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Tidigare har närvarotiden för ST-läkare registrerats vid Regionkontoret. Vid Hälsa och habilitering är antalet årsarbetare oförändrat. Vid Primärvården och Hälsa och habiliteringen är utfallet för inhyrd personal mätt i antal årsarbetare något högre efter mars jämfört med motsvarande period föregående år. Vid Primärvården är det i huvudsak läkare som hyrs in och de är i genomsnitt 14 årsarbetare efter mars och på samma nivå som motsvarande period föregående år. Folktandvården har inget utfall för inhyrd personal. Den totala sjukfrånvaron har ökat vid samtliga tre förvaltningar jämfört med samma period föregående år. Det är den längre sjukfrånvaron, 6 dagar eller mer som ökar. Årsprognosen för den längre sjukfrånvaron vid Primärvården och Hälsa och habilitering är osäker när det gäller utveckling under året. Vid Folktandvården är årsprognosen att man inte klarar att minska den längre sjukfrånvaron jämfört med föregående år. Insatser pågår.

13 3 (6) REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH K VALITET Primärvården Primärvårdenstillgänglighetmätsutifrån måluppfyllnadgällandevårdgarantibesökinom 7 dagaroch vårdgaranti telefontillgänglighetdär patientenska kommai kontaktmedsin vårdgivaresammadag. Undermarsmånadligger den samladeprimärvårdenpå mellan9-94% avseendetelefontillgänglighetdär 9% motsvarargränsenför den målrelateradeersättningeninom RegionUppsalamedanvårdgarantinär 1%för patientersomska kommai kontaktmed sin vårdcentralsammadag.siffran ligger på jämförbaranivåersom föregåendemånad.gällandetelefontillgänglighetenbefinnersig RegionUppsalastrax över det nationellasnittet.vid uppföljning av vårdcentralernas arbetekring telefonihanteringinom RegionUppsalaframkommeratt vårdcentralernaarbetarmedatt hanteratelefoninenligt telefonsamtalsflödet medhögrebemanningpå förmiddagaroch mottagningarpå eftermiddagarna. Till läkarbesökskiljer sig den offentliga och privataprimärvårdenåt med 8% tillgänglighetför offentlig primärvård och 92% för privat primärvård,vilket ocksåillustrerasav grafernanedan.vid granskningav de nationella siffrorna befinnersig Uppsalaunderdet nationellasnittet underinledningenav 217för läkarbesökmed 86% tillgänglighetundermarsmånad. Trendenkring att det behövshyrläkareinom RegionUppsalasprimärvårdfortsätter då det är fortsattsvårtatt rekryteraspecialisteri allmänmedicin. Det har identifieratsatt det inom regionens vårdcentralerfinns en diskrepanskring hur bokningsunderlaget ifylls i Cosmic,bland annatpatientvaldväntansom kan påverkaverksamheternas tillgänglighetsresultat.informationsmötenmellanregionensväntetidssamordnare och utvaldavårdcentralerkommergenomförasundermaj/juni 217för att uppdateravårdcentralernas rutiner kring bokningsunderlagen för ökadsamsyninom regionen. Tabell: TillgänglighetPrimärvårdmars217(egenregi och privat) Primärvård i egen regi Vårdgaranti Telefontillgä nglighet 9% Primärvård i privat regi 94% Tillgänglighet LUL Samtlig primärvård Region Uppsala Vårdgaranti Besök inom 7 dagar 8% 92% inom 92 Diagram: Primärvårdprivatavårdcentraler 86 Primärvårdegenregi

14 4 (6) Hälsa och habilitering Hälsa- och habilitering redovisar nedanstående måluppfyllnad avseende mars 217. Nyckeltal Neuropsykiatriska diagnoser (utredn. av autismspektrum) inom vårdgarantin Uppfylld andel/antal Antal väntande till besök 1% 1 1% 22 Besök vid Cosmos (hälsoundersökningar) inom 3 dagar Antal belagda platser NÄVA (närvård) under månaden *) 91% *) Antal belagda platser (pl) utifrån antalet öppna platser (23 vardagar,2 helger pl). De budgeterade platserna var 26 pl, men har inte kunnat öppnats fullt ut pga brist på sjuksköterskor Gällande nyckeltalen för hälsoundersökningar vid Cosmos och utökad vårdgaranti för barn och ungdomar levererar hälsa- och habilitering en 1% vårdgaranti. Gällande närvårdsplatserna har närvårdsavdelningen svårt att rekrytera sjuksköterskor vilket lätt till ökade kostnader för personal samt behov av att begränsa antalet platser inom vårdavdelningen. Folktandvården Folktandvården uppfyller kravet i indikatorn kring att andelen patienter som får planerad vård inom tre månader ska vara 95%, under mars har 95,6% av patienterna fått vård. Fortsatt är variationerna stora mellan mottagningarna med en kövariation på mellan 24 månader. Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön

15 5 (6) BILAGOR Årsprognos för vårdstyrelsens totala verksamhet Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 216 Årsbudget Årsprog Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad -197 Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar

16 6 (6) Specifikation av vårdstyrelsens egen verksamhet mars 217 Ack. utfall 217 Intäkter av anslag vårdstyrelsens verksamhet, tkr Kostnader primärvård - upphandlade avtal LOU, tkr Hembesöksverksamhet, Uppsala hemläkarjour Uppsala Närakut och Ortopediakut Naprapater Kiropraktorer Sjukvårdsrådgivning Summa Kostnader primärvård - vårdval LOV, tkr Ack. utfall Ack. utfall 217 Ack. budget Utfall helår Ack. budget Utfall helår Ack. budget Utfall helår Budget 217 Prognos Budget Prognos Budget Prognos 217 Vårdcentraler kapitering och besök inkl bvc Barnmorskemottagning Kapitering läkemedel Läkarinsatser i särskilda boenden Primär hörselrehabilitering Psykoterapeuter Influensavaccinationer Summa Kostnader övrig primärvård, tkr Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Apodos Summa Kostnader tandvård, tkr Ack. utfall 217 Ack. budget Utfall helår Budget 217 Prognos Ack. utfall 217 Ack. budget Utfall helår Budget 217 Prognos 217 Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn och ungdom Tolk tandvård Summa Kostnader vårdöverenskommelser egna verksamheter, tkr Ersättning Primärvården Ersättning Hälsa och habilitering Ersättning Folktandvården Summa Kostnader övrig verksamhet, tkr Närvårdsutveckling Folkhälsomedel Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Beslutade projektmedel Reserverade verksamhetsmedel Summa Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Ack. utfall 217 Ack. budget Utfall helår Budget 217 Prognos Ack. utfall 217 Ack. budget Utfall helår Budget 217 Prognos

17 Dnr PV217-5 Månadsrapport mars 217 Primärvården SAMMANFATTANDE ANALY S OCH FRAMTIDSBEDÖMN ING Primärvårdenssammanfattande bedömningefter tre månadersutfall är en verksamhetssomuppnårbudgeteradproduktion meddrygt 9 %. Dettagenomatt det budgeteradevärdetförutsätterfull bemanning,vilket i sin tur inte uppnås.dettapåverkarkortsiktigt bådeutfallet för denrörliga vårdvalsersättning en liksom nivån på lönekostnaderna inklusive inhyrd personal. Den lägreproduktionenän vad sombudgeteratspåverkartillgängligheteni verksamhetenoch då fram för allt tillgänglighetentill läkareinom sju dagar.viss verksamhetupprätthållsför närvarandemedinhyrd personalvilket långsiktigt inte är ekonomisktförsvarbart.beroendepå användningenav inhyrd personalgår tillgänglighetenatt förbättra,men till ett relativt högt pris, varför indikatornmarkeratmedgult nedan.vad avsertelefontillgänglighetenprimärvårdens vårdcentralerså förväntasdennaförbättrasytterligareunderåret. Medarbetarnas sjukfrånvaroöverstigande6 dagarär fortsatthögrejämfört medföregåendeår. I samtligaärenden upprättasrehabiliteringsplaneri enlighetmedregion Uppsalasriktlinjer. Årsprognosenär här markeradmedgult vilket indikeraren stor osäkerhetom sjuktaletsutvecklingunderåret. Det förväntadeekonomiskaunderskottetför verksamhetsåret 217är så här långt kopplattill uppstartenav nya vårdcentraler i Gottsunda,Stenhagenoch Gränbystaden.Det förväntadeunderskottetär en kombinationextrakostnadervid uppstartav verksamhetenoch svårigheteratt till fullo finansieraverksamhetenfullt ut medvårdvalsersättning från startav den nya vårdcentrale rna. Personalkostnader och övriga kostnaderövergårinitialt vårdvalsersättningen då det tar en viss tid att lista upp det antal listadesomvårdcentralenär bemannadför. Den förstabedömningen217 av det ekonomiskaunderskottetär 5.331tkr. BEDÖMNIN G AV NULÄGET OCH ÅRS PROGNOS Ekonomii balans Tillgänglighet, telefon Tillgänglighet, besök Produktion: Läkarkontakter jfr budget Nuläget Årsprognos Obs! Sekriterier för bedömningensist i anvisningarna. Ekonomi (från Exceleratormallen,finns i presentationsmalllis1) Produktion: Övriga kontakterjfr budget Medarbetare: Sjukfrånvaro> 6 dgr i procent

18 2 (5) Årsprognos, tkr Vårdvalsersättning S:a övriga intäkter Personalkostnader Inhyrd personal Medicinskt mtrl Läkemedel S:a övriga kostnader Resultat Ack utfall Ack budget Ack utfall Bokslut Årsbudget Årsprog Budgetavvikelse årsprog Medarbetare (att fylla i) Ack utfall 217 Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Total sjukfrånvaro, procent 622,38 3,95 15,56 Ack utfall 217 6,16 Ack utfall 216 Förändring 598,71 23,67 14,24 1,32 Förändring, % enheter,41 Ack utfall 216 5,75 Kommentarer till ovanstående tabeller när det gäller Det initiala underskottet för perioden har minskat något jämfört med föregående månad. Detta redovisade underskott har sin grund i beräkningssättet för vårdvalsersättningen. Detta redovisade underskott skall minska månad för månad in på året. Detta för att sedan öka varefter ofinansierade startkostnader för nya vårdcentraler börjar redovisas för Gottsunda, Stenhagen och Gränbystaden vårdcentral. I övrigt så beräknar Primärvården att den fasta ersättningen i vårdvalsersättningen kommer att uppnås för året genom den starka befolkningstillväxten i länet och då fram för allt i Uppsala. Den rörliga ersättningen beräknas vara svårare att uppnå i förhållande till budgeterat värde. Att den rörliga ersättningen beräknas vara svår att uppnå beror då på en lägre produktion än beräknat. Detta i sin tur ger lägre personalkostnader än vad en beräknad full produktion medfört. Primärvården redovisar en högre närvarotid jämfört med föregående år, trots detta uppnås ej den planerade nivån. Den förändrade finansieringsmodellen för ST-läkare har medfört att närvarotiden ökat med 12,2 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Det redovisad förväntade ekonomiska underskottet 217 är så här långt kopplat till uppstarten av nya vårdcentraler i Gottsunda, Stenhagen och Gränbystaden. Det förväntade underskottet är då en kombination av extrakostnader vid uppstart av verksamheten och svårigheter att till fullo finansiera verksamheten fullt ut med vårdvalsersättning från start av vårdcentralen.

19 3 (5) REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH K VALITET Utifrån de strategiskamålenför tillgänglighetföljs indikatorerna upp månadsvis. Indikatorernaär andelenpatienter somfår telefonkontakt1 med vårdcentralsammadag samtandelenpatientersom får ett läkarbesök2 inom 7 dagarpå vårdcentral(vid bedömtvårdbehov). Målet är att värdetska öka 217. Tillgänglighet Primärvård i egen regi Vårdgaranti Telefontillgänglighet 9% Vårdgaranti Besök inom 7 dagar 8% Diagram: Liksom föregåendeår så lever Primärvårdenupp till kravetför målrelateradersättningpå 9 % för telefontillgängligheten,medanför tillgänglighettill läkarbesökinom 7 dagarsåuppnåsinte dettakrav. Orsakenär liksom tidigaresvårigheternaatt bemannamedläkarresurservid våramottagningar.ett arbetepågårlöpandeatt seöver Primärvårdensproduktionsplaneringgenomatt arbetamedtidböckernasplaneringoch triageringtill rätt vårdgivarkategoriinom vårdcentralernai enlighetmedprincipenför bästaeffektiva omhändertagandeniv å BEON. BILAGOR 1. Årsprognos laddasfrån Excelerator(Avvikelser budgetmot prognospå mer än 5 procentalternativt1 mnkr ska notas 2. 1 Uppföljning av produktionsutfall, gäller SHS och VS förvaltningarna.bifogad excelmallfylls i och l äggsin i ekonomichefsdatabasen. Sammadagsom patientensökerhjälp för ett hälsoproblemskapatientenfå kontakt medprimärvården.vårdgarantinsägeratt 1 procentav patienternaskakunnafå kontaktmedvårdensammadag.målet för 217 är ett delmål. 2 Bedömervårdpersonalatt det f inns behovav att träffa en läkareskapatientenfå en tid inom högstsju dagar,exempelvispå en vårdcentral.vårdgarantinsägeratt 1 procentav patienternaskafå en tid inom 7 dagar.målet för 217 är ett delmål.

20 4 (5) Bilaga 1 Årsprognos Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 216 Årsbudget 217 Budgetavvikelse Not årsprog Årsprog Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård -27 Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad -71 Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Noter: 1. Kapiteringsintäkter från VC-uppdraget beräknas öka 8,2 Msek mer utöver budget då Regionen växer ochpv redan tagit över stora delar av listade efter att Söderfors (Tierp) resp. Boländerna avvecklatst. Besöksersättningen beräknas underskrida budget med 22 Msek, liksom Patientavgiften som beräknasnderskrida budget med 4,6 Msek. 2. Övriga intäkter beräknas avvika +1,5 Msek över budget pga. upplupna intäkter för ST-läkare. 3. PV's löneostnader beräknas unddrskrida budget med 2 Msek pga lägre antal årsarbetare 4. Den medicinska servicen beräknas underskrida budget med 9,5 Msekpha färre besök. 5. Övriga kostnader beräknas överskrida budget med 2 Msek då tre nya vårdcentraler startas upp under året

21 5 (5) Förklaringar till bedömningen av nuläget och årsprognosen sid 1: Ekonomi: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om resultatavvikelsen, dvs. ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött. Årsprognosen = grönt om resultatet, dvs. årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Tillgänglighet: Bedömningen görs utifrån målet för indikatorn att värdet för 217 ska öka. För någon/några indikatorer finns ett specifikt värde angivet. Nuläget = grönt om utfallet har ökat jämfört med samma månad föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Produktion: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött om negativ avvikelse är mer än 2 procent. Årsprognosen = grönt om årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Medarbetare: Sjukfrånvaro lika eller mer än 6 dagar mäts mot utfall samma period föregående år respektive årsutfall föregående år. Alternativt mot mål om sådant finns. Nuläget = grönt om utfallet har minskat jämfört med samma period föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om utfallet bedöms minska jämfört med föregående år. Om specifikt mål finns angivet = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Gul markering används endast för årsprognosen om bedömningen är mycket osäker.

22 Månadsrapport mars 217 Hälsa och habilitering SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Hälsa och habiliteringen har ett negativt resultat på 5 tkr per mars 217. Det totala balanserade resultatet speglar inte balans inom samtliga verksamhetsområden. Inom habiliteringens verksamheter har många enheter vakanta tjänster, detta innebär att förvaltningens två verksamhetsområden Habiliteringen i Uppsala och Habilitering i Länet har positivt resultat samtidigt som produktionen inom Habiliteringen i Uppsala är något lägre än budget. För att komma upp i produktion kommer man att påbörja ett pilotprojekt i form av ett resursteam. Resursteamet kommer att bestå av psykolog, arbetsterapeut och kurator i syfte att förstärka enheterna inom habiliteringen och minska sårbarheten. Inom verksamhetsområdet Särskild vård och integration är resultatet negativt, vilket dels förklaras av lägre intäkter från Migrationsverket för hälsosamtalen till Asyl- och integrationshälsan Cosmos. Verksamhetsområdet har även svårt att rekrytera sjuksköterskor och därför har Närvårdsavdelningen i Uppsala ökade kostnader för inhyrd personal jämfört med föregående år och budget. Flera andra enheter inom verksamhetsområdet har även inhyrda läkare för att upprätthålla produktionen. Helårsprognosen för förvaltningen är en ekonomi i balans med viss osäkerhet pga. de stora utmaningar som förvaltningens står inför gällande Kungsgärdets lokaler. Problemen gällande lokalerna kommer förmodligen också påverka produktionen under året. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi i balans Tillgänglighet: Neuropsykiatriska diagnoser Produktion: Läkarkontakter jfr budget Produktion: Övriga kontakter jfr budget Medarbetare: Sjukfrånvaro > 6 dgr i procent Nuläget Årsprognos Ekonomi Medarbetare Ack utfall 217 Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Ack utfall % 4,7 Förändring 38 4,2,5

23 2 (5) Ack utfall 217 Total sjukfrånvaro, procent Ack utfall 216 5,76 4, Förändring, % enheter 1,76 Ackumulerat utfall visar på ett underskott om 51 tkr jämfört med ett budgeterat underskott t o m mars om 2 75 tkr. Underskottet är något större än motsvarande period förra året men inom ramen för budgeterad nivå. För årsprognosen kvarstår ett förväntat balanserat resultat. Sjukfrånvaron har totalt sett ökat i förvaltningen. Det är fram för allt sjukfrånvaro mer än 6 dagar som ökat jämfört med föregående år. Det rör sig om 23 medarbetare, av dessa är 6 medarbetare inte längre sjukskrivna och 12 medarbetare är sjukskrivna på deltid. Årsprognosen är osäker. Jämfört med samma period föregående år är det en ökning, 2,79 % i mars 217 mot 1,57 % i mars 216. Årsutfallet för 216 var 2,68 %. REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Utifrån de strategiska målen för tillgänglighet följs indikatorerna upp månadsvis. Indikatorerna är andelen patienter som får telefonkontakt med vårdcentral samma dag samt andelen patienter som får ett läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov)1. Målet är att värdet ska öka 217. Ett antal nyckeltal följs också upp. Nyckeltal Neuropsykiatriska diagnoser (utredn. av autismspektrum) inom vårdgarantin Uppfylld andel/antal Antal väntande till besök 1% 1 1% 22 Besök vid Cosmos (hälsoundersökningar) inom 3 dagar Antal belagda platser NÄVA (närvård) under månaden *) 91% *) Antal belagda platser (pl) utifrån antalet öppna platser (23 vardagar,2 helger pl). De budgeterade platserna var 26 pl, men har inte kunnat öppnats fullt ut pga brist på sjuksköterskor 1 Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för 217 är ett delmål. Bedömer vårdpersonal att det finns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst sju dagar, exempelvis på en vårdcentral. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 7 dagar. Målet för 217 är ett delmål.

24 3 (5) Primärvård i egen regi Vårdgaranti Telefontillgä nglighet 9% Primärvård i privat regi 94% Tillgänglighet LUL Samtlig primärvård Region Uppsala Vårdgaranti Besök inom 7 dagar 8% 92% inom mars217 Diagram:Privat primärvårdmedelvärdemarsmånad Kommentarertill tillgänglighetoch kvalitet: De privatavårdcentralersom inte klarat 87 % tillgänglighethar fått ett besökav väntetidssamordnare, för att gå igenomvårdgarantinsdefinitioneroch hur manrent praktisktska registreranybesöki Cosmic. BILAGOR 1. Årsprognos 2. Uppföljning av produktionsutfall

25 4 (5) Bilaga 1

26 5 (5) Bilaga 2 Uppföljning av produktionsutfall Hälsa och habilitering, Produktionsbudget 217 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Slutenvård, antal Läkarbesök, antal Övriga besök, antal Totalsumma Tot Hälsa och habilitering, Utfall 217 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Slutenvård, antal Läkarbesök, antal Övriga besök, antal Totalsumma Tot

27 Månadsrapport mars 217 Folktandvården SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Folktandvården satte i mars nytt intäktsrekord för en enskild månad (även vid rensning för prislistehöjningar bakåt i tiden). Det är mycket glädjande att förvaltningen presterat så bra med tanke på att det fortfarande finns vakanser i verksamheten, framförallt på de mer perifert belägna klinikerna. Antalet besök inom Folktandvården har ökat med drygt 6 jämfört med förra året samma period och ligger även högre än produktionsbudgeten för 217. Ökningen gäller främst barnpatienter men även frisktandvårds- och vuxenpatienter har ökat jämfört med 216. Patienttrycket är fortsatt mycket högt men Folktandvården har trots det lyckats att minska antalet väntande patienter sedan årsskiftet. Folktandvården ligger i februari på den periodiserade resultatbudgeten. Resultatet hade varit bättre om inte verksamheten belastats med engångskostnader för att flytta Folktandvårdens ledningskontor från Ulleråker till Kungsgatan. På helår räknar förvaltningen med att nå det budgeterade resultatet. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi i balans Tillgänglighet, riskbedömning, mål att öka jfr tidigare år Tillgänglighet, planerad vård inom 3 mån, mål 95 % Produktion Allmäntandvård Produktion Specialisttandvård Medarbetare: Sjukfrånvaro > 6 dgr i procent Nuläget Årsprognos Obs! Se kriterier för bedömningen sist i anvisningarna. Ekonomi (från Excelerator mallen, finns i presentationsmall LIS1) Årsprognos, tkr Intäkter enl tandvårdstaxan S:a övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd pers Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostn S:a övriga kostnader Resultat Ack utfall Ack budget Ack utfall Bokslut Årsbudget Årsprog 217 Budget-avvikelse årsprog Ekonomi Intäkterna från tandvårdstaxan ligger på budget vilket indikerar att vi träffat rätt i intäktsbudgeteringen hittills i år. Övriga intäkter är också i nivå med budget. Personalkostnaderna ligger mycket under budget vilket till stora delar beror på semesteruttag, vakanser och sjukdom.

28 2 (4) Kostnaderna för köpt tandteknik och tandvård ligger något högre än budget, det kan förklaras med att Folktandvårdens tandläkare gjort fler protetiska behandlingar än vad som varit planerat. Då de ekonomiska marginalerna på dessa behandlingar är goda så är det positivt för ekonomin att dessa åtgärder ökar. Nya filsystem för endodontibehandlingar (rotfyllningar) har köpts in till flera av våra kliniker, därför har vi en mycket högre kostnad för medicinskt material än den ackmulerade budgeten. Kostnaden för medicinskt material väntas plana ut och följa budget senare under året. Den tvingande flytten av Folktandvårdens ledningskontor från lokalerna på Ulleråker till Kungsgatan tynger resultatet för mars. Folktandvården har underbudgeterat flyttkostnaderna, men då dessa är av engångskaraktär är de hanterbara. Lokal- och fastighetskostnaderna samt framförallt övriga kostnader är därför avsevärt högre än den ackumulerade budgeten för mars. Sammantaget presterade Folktandvårdens medarbetare ett mycket gott ekonomiskt resultat för mars månad. Resultatet följer den ackumulerade budgeten och förvaltningen planerar med att uppnå resultatkravet i årsbudgeten för verksamhetsåret 217. Medarbetare (att fylla i) Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Total sjukfrånvaro, procent Ack utfall ,43 Ack utfall 216 Ack utfall 217 Ack utfall 216 7,2 Förändring 43,67 +1,18% 5,32 Förändring, % enheter 1,7 Medarbetare Antalet medarbetare har under senare delen av 216 och i början av 217 ökat markant inom Folktandvården. Jämfört med februari 216 så är vi 21 huvuden fler i år. Denna förändring syns inte i ökningen av antalet årsarbetare. Detta förklaras förmodligen av den ökade sjukfrånvaron i kombination av ett ökat semesteruttag under perioden. Det är den långa sjukfrånvaron som ökat - en trend som kunnat ses sedan hösten 216. En särskild satsning på arbetet med långtidssjukskrivna görs nu på individnivå där HR-avdelning och klinikledning samarbetar tätt. Även anställda med upprepad korttidsfrånvaro kommer att följas upp individuellt.

29 3 (4) REGION FÖR ALLA TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Under januari-mars har patienter fått en fullständig undersökning. Av dessa har 95,6 % fått en riskbedömning. Motsvarande period 216 fick 95,3 % en riskbedömning. En annan indikator är andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader. Målet för 217 är 95 procent. I slutet av mars har 95,6 % av patienterna fått vård. Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön Allmäntandvård: Cirka 7 5 vuxna revisionspatienter har väntat mer än 3 månader på kallelse för undersökning. Detta är en minskning med 15 patienter sedan årsskiftet. Den genomsnittliga förseningen för vuxna är 5,3 månader. Spridningen mellan klinikerna är för den totala väntetiden är -24 månader. Totalt har FTV cirka 115 vuxna revisionspatienter. Det finns risk att antalet väntande överskattas på grund av att patienter tackar nej till vård när de kallas på grund av att de vill skjuta upp undersökningen till senare tillfälle, att de själva väljer förlängd väntetid eftersom de vill gå till viss tandläkare eller att för korta revisionstider i förhållande till patientens riskprofil har valts från början. Av cirka 63 listade barn är det 24 som har en försenad kallelse. Den troliga förklaringen är att vissa barn är svåra att nå då de kallas. Specialisttandvård: Siffrorna i tabellen anger oprioriterade patienter. Patienter med akuta behov får tid samma dag eller inom några dagar. Tandreglering, sjukhustandvård och tandlossning har inga patienter som väntat mer än tre månader. Väntetiderna inom den specialiserade barntandvården, bettfysiologi och endodonti är 3-6 månader. För oral protetik är väntetiden som längst 11 månader. BILAGOR 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 1 mnkr ska notas) 2. Uppföljning av Produktionsbudget, gäller SHS och VS förvaltningarna. Bifogad excelmall fylls i och läggs in i ekonomichefsdatabasen.

30 4 (4) Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Årsbudget 217 Bokslut 216 Årsprog 217 Budgetavvikelse årsprog Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal 1Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Not. 1. Personalkostnaderna ligger under periodiserad budget på grund av vakanser, sjukdom och semestrar. 2. Övriga personalkostnader är högre än budget med anledning av att flera utbildningar och kurser för personalen betalats i början av året, fast kurstillfället äger rum senare. 3. Medicinskt material är dyrare än budgeterat för att Folktandvården köpt in nya filsystem för endodontibehandlingar. 4. Lokal- och fastighetskostnader har stigit mer än budget på grund av flytt av ledningskontoret. 5. Övriga kostnader har också blivit dyrare med anledning av ledningskontorets flytt.

31 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Åsa Himmelsköld Tfn E-post asa.himmelskold@regionuppsala.se Dnr VS Vårdstyrelsen Primärvårdens roll i Framtidens hälso- och sjukvård Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Lägesrapport rörande pågående uppdrag med framtagande av målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård inom Region Uppsala läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen beslutade , 22, att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utreda och ta fram förslag på målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård inom Region Uppsala samt att återkomma till styrelsen med delrapport i maj och slutrapport i oktober 217. Utgångspunkten för uppdraget är Regionplan och budget som anger att Region Uppsala ska arbeta för en långsiktig förändring där primärvårdens uppdrag och resurser stärks för att få en större roll som första linjens vård. Tidiga vårdinsatser och förebyggande hälso- och sjukvård möjliggör en omställning och resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård. Då kan primärvården ta ett större ansvar för första linjens vård. Inriktningen innebär även satsning på kunskaps- och uppföljningsstöd, utvecklad e-hälsa och att säkra kompetensförsörjningen. Arbetet kommer att ligga till grund för kommande revideringar av förfrågningsunderlag för vårdval samt inför Regionplan och budget 218. Bilagor Protokollsutdrag från vårdstyrelsens sammanträde den 27 februari 217 Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård Kopia till Regionstyrelsen Sjukhusstyrelsen Förvaltningsdirektör Primärvård Förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

32 2 (2)

33 Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr VS Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård Beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att utreda och ta fram förslag på målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård inom Region Uppsala. 2. Återkomma till vårdstyrelsen med delrapport i maj 217 och slutrapport i oktober Utse vårdstyrelsens arbetsutskott till politisk referensgrupp med återkommande avrapportering till utskottet. Bilaga 22 Ärendebeskrivning Uppdraget baseras på inriktningen i Regionplan och budget som innebär att Region Uppsala ska arbeta för en långsiktig förändring där primärvårdens uppdrag och resurser stärks för att få en större roll som första linjens vård. Tidiga vårdinsatser och förebyggande hälso- och sjukvård möjliggör en omställning och resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård. Då kan primärvården ta ett större ansvar för första linjens vård. Inriktningen innebär även satsning på utvecklad e-hälsa och att säkra kompetensförsörjningen. Uppdraget baseras även på yttrandet från Region Uppsala på förslag i SOU 216:2, Effektiv vård, som innebär att Region Uppsala i stora delar ställer sig positiv till problembild och förslag. Genomförande Arbetet ska genomföras i nära samverkan med patient- och professionsföreträdare, berörda förvaltningar, privata vårdgivare och fackliga företrädare. Arbetet ska samordnas med andra utvecklingsarbeten som sker parallellt. Arbetet kommer att ligga till grund för kommande revideringar av förfrågningsunderlag för vårdval samt inför Regionplan och budget 218. En delrapport lämnas i maj 217 och en slutrapport i oktober 217. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 19 (19)

34 Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Kostnader och finansiering Eventuella behov av förstärkningar och förslag på insatser som påverkar vårdstyrelsens budget kommer att hanteras i arbetet med Regionplan och budget Kopia till Regionstyrelsen Sjukhusstyrelsen Förvaltningsdirektör Primärvård Förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering Exp. 217Sign. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 2 (19)

35 BILAGA VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Åsa Himmelsköld Tfn E-post Dnr VS Vårdstyrelsen Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård Det blir allt fler äldre och allt fler kommer att leva länge med kroniska sjukdomar. Antalet personer äldre än 85 år att öka med mer än 9 procent till 235 (Hälso- och sjukvården 235). Om kostnadsökningarna fortsätter i samma takt som de senaste decennierna kommer skattesatsen för kommuner och landsting att behöva öka med i genomsnitt cirka 13 kronor fram till 235 enligt rapporten. Eftersom sådana skattehöjningar inte är möjliga i praktiken, innebär det att hälso- och sjukvården behöver effektivisera resursutnyttjandet. Enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys kan 8-85 procent av sjukvårdens kostnader knytas till vård av personer med kroniska sjukdomar. I stort sett varannan vuxen har minst en kronisk sjukdom och var femte av dem under 2 år. Av dem som dör av en kronisk sjukdom har 9 procent en sjukdom som är möjlig att förebygga. Vården måste alltså anpassas till ett sjukdomspanorama som allt mer domineras av kroniska sjukdomar. Medicinteknisk utveckling och digitalisering skapar ständigt nya förutsättningar för både vården och patienterna. Allt mer av vården kommer i framtiden utföras utanför sjukhusen, inte sällan i patientens hem och med patienten som medskapare. Om vården ska bedrivas effektivt måste hälso- och sjukvårdssystemet utvecklas organisatoriskt, kompetensmässigt och kulturellt. I den svenska hälso- och sjukvården bedrivs en större andel vård på sjukhus jämfört med många andra länder. Samtidigt har primärvården svårt att klara uppdraget som första linjens vård. Många patienter söker sig till sjukhusakuterna i stället för primärvården med följd att patienter inte sällan befinner sig på fel vårdnivå. För de patienter som inte behöver sjukhusets resurser ska omhändertagandet främst ske inom primärvården. Primärvården har ett långsiktigt ansvar för listade patienter genom en fortlöpande kontakt och rådgivning. För att primärvården ska kunna ta ett större och mer långsiktigt ansvar för patienter som behöver bedömning av andra specialister kan nätverk byggas upp mellan vårdcentraler och olika specialistmottagningar. Genom dessa kontakter och ökade konsultationer kan allt fler hälsoproblem skötas på den primära vårdnivån, samtidigt som förutsättningar ges till primärvården att vara patientens lots i vårdsystemet. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

36 2 (4) Värdet av hälso- och sjukvården uppstår i interaktionen mellan patienten och vården. En viktig förutsättning är därför att vården arbetar mer personcentrerat och hälsoinriktat jämfört med idag samt att såväl patient som medarbetare har lättillgängligt och anpassat kunskapsstöd med hjälp av digitala verktyg. Digitaliseringen är enskilt den starkaste förändringsfaktorn i hela samhället och e-hälsa är en del av den. Att utgå från hur patientvärde skapas har en avgörande betydelse för utveckling och prioriteringar. För att möta framtidens utmaningar och ta tillvara möjligheter är det angeläget att stärka primärvården så att den kan bli patientens kontinuerliga kontakt med vården för de allra flesta vårdbehov som inte kräver vård på sjukhus samt kunna koordinera och integrera tillsammans med patienten, och se patientens samlade förutsättningar och behov. Nationellt pågår flera utvecklingsprojekt för att ge bättre förutsättningar för ledare och medarbetare i primärvården exempelvis nationella behandlingsrekommendationer, nationella programråd för de stora sjukdomsgrupperna, primärvård och levnadsvanor, uppföljningsstöd genom Primärvårdskvalitet och utvecklad uppföljning av tillgänglighet. Inom regionen pågår också flera utvecklingsinsatser som rör primärvården. Tidiga vårdinsatser och förebyggande hälso- och sjukvård ökar förutsättningarna för en omställning och resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård. Primärvården styrs huvudsakligen av förfrågningsunderlag varför det är viktigt att dessa fortlöpande ses över och anpassas till den utveckling som sker av vårdformer och vårdinnehåll. Vårdstyrelsens fattade den 13 juni 216 beslut om fortsatt arbete kring revideringar av förfrågningsunderlag för vårdval i Uppsala län. Det gäller till exempel uppdragets omfattning, nya framtida arbetsformer som och olika e-hälsotjänster liksom former för ersättning för till exempel videomöten och behandlingar via nätet. För att möta utmaningarna och ta tillvara de möjligheter som ligger i att utveckla en primärvård som kan utgöra basen i vården på riktigt behövs en långsiktig målbild för primärvårdens roll i regionens framtida hälso- och sjukvård tas fram. Uppdraget ska landa i konkreta förslag som kan hanteras i Regionplan och budget 218. Målbilden ska baseras på inriktningen i Regionplan och budget om bland annat resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård, e-hälsosatsningar och att säkra kompetensförsörjningen av allmäntjänstgörande läkare, samt utifrån förslag i SOU 216:2, Effektiv vård, om riktad och allmän primärvård. Genom digitaliseringen av vården kan tillgängligheten förbättras och vårdarbetet effektiviseras. En säker kompetensförsörjning är en förutsättning för att bedriva primärvård, varför det är särskilt viktigt att satsningar görs för att säkerställa tillgång till alla personalkategorier. Exempel på frågeställningar: Hur kan ett mer patientcentrerat och hälsofrämjande arbetssätt utvecklas med fokus på personer med kroniska sjukdomar och äldre? Hur kan arbetet med omhändertagande av psykisk ohälsa utvecklas? Hur kan användning av e-hälsa och digitala verktyg utvecklas? Hur kan primärvården attrahera och behålla kompetens? Vilka kunskaps- uppföljnings- och utvecklingsstöd behövs inom primärvården?

37 3 (4) Hur kan Region Uppsalas sistahandsansvar tydliggöras och finansieras? Genomförande Arbetet ska genomföras i nära samverkan med patient- och professionsföreträdare, berörda förvaltningar, privata vårdgivare och fackliga företrädare. Arbetet ska samordnas med andra utvecklingsarbeten som sker parallellt. Arbetet kommer att ligga till grund för kommande revideringar av förfrågningsunderlag för vårdval samt inför Regionplan och budget 218. En delrapport lämnas i maj 217 och en slutrapport i oktober 217. Kostnader och finansiering Eventuella behov av förstärkningar och förslag på insatser som påverkar Vårdstyrelsens budget kommer att hanteras i arbetet med Regionplan och budget Barnkonsekvensanalys? Bilagor Kopia till Regionstyrelsen Sjukhusstyrelsen Förvaltningsdirektör Primärvård Förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering

38 4 (4)

39 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Sofie Schwan Tfn E-post Dnr VS Vårdstyrelsen Delrapportering inför revidering av förfrågningsunderlag för vårdcentral 218 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Redovisningen avseende det fortsatta arbetet med att se över uppdrag och ersättning för primärvården läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning I beslutet om förfrågningsunderlag för vårdcentral 217 (VS 16613, 9) framgick att några av frågeställningarna skulle fortsätta utredas till 218. Enligt beslutet skulle en delrapport ges till vårdstyrelsen i december 216 och slutrapportering skall göras i samband med revidering av förfrågningsunderlag inför 218. Eftersom beslut om förfrågningsunderlag för vårdcentral har flyttats fram från juni till oktober 217, har delrapporteringen senarelagts till maj 217. Nedan följer en kort redovisning av status för de olika frågeställningarna. Listning: Region Uppsala och Stockholms läns landsting tillämpar aktiv listning på vårdcentral. I övriga län och regioner tilldelas invånaren en vårdcentral såvida den inte gör ett eget val (passiv listning). I Region Uppsala är cirka 1 procent av befolkningen olistade och andelen har ökat något de senaste åren. Andelen olistade i respektive vårdcentrals upptagningsområde varierar relativt mycket. Vårdcentralerna får ingen kapitering för olistade personer, men ges högre besöksersättning. Att införa passiv listning skulle öka andelen fast ersättning inom vårdcentralsuppdraget i förhållande till besöksersättning. Under våren kommer ekonomiska simuleringar göras för att se hur utfallet skulle bli ifall regionen skulle införa passiv listning. Införande av passiv listning kan också ses som en förberedelse inför att den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård träder i kraft 218. Strukturersättning: Enligt SKL har 75 procent av landstingen och regionerna ersättningsmodeller som inkluderar någon form av lokaliseringstillägg (utifrån särskilda orter, avstånd till sjukhus eller glest befolkade områden). Tittar man på ersättningsmodeller i våra Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

40 2 (3) omkringliggande län så har alla någon form av lokaliseringsersättning och alla är utformade olika, sannolikt för att passa lokala förutsättningar och önskemål om styreffekter. I Region Uppsala utgår 15 procent strukturersättning till vårdcentraler i kommuner utanför Uppsala, Knivsta och Enköping. Hälso- och sjukvårdsavdelningen har med hjälp av tillgängliga nyckeltal och i dialog med vårdgivarna försökt hitta faktorer som bör vägas in vid utformning av lokaliseringsersättning. Inga förslag har inkommit från vårdgivarna, men det framkommer att de offentliga vårdcentralerna har ortstillägg på läkarlönerna för att förbättra rekryteringsmöjligheterna på orter utanför Uppsala. Hur privata vårdgivare utformar sina löner har Hälso- och sjukvårdsavdelningen inte inblick i. Analys av kostnader för medicinsk service och förskrivning av basläkemedel i förhållande till avstånd till sjukhus kan ses som ett försök att indirekt uppskatta vårdmängd. Analyserna ger en splittrad bild. Många av mottagningarna som får strukturersättning har högre kostnader för medicinsk service och större förskrivning av basläkemedel än vårdcentraler utan strukturersättning, men även vårdcentraler i tätort kan ligga högt i dessa parametrar. Sammantaget har Hälsooch sjukvårdsavdelningen inte kunnat identifiera ett självklart alternativ till dagens strukturersättning. Viktning av läkemedelskapitering utifrån Care Need Index (CNI): Utredning pågår inom läkemedelsteamet på enheten för kunskapsstyrning. Simuleringar kommer att göras under våren 217. Närområdesansvar läkarinsatser i kommunens särskilda boenden (säbo): De senaste årens många önskemål från vårdcentraler att avsäga sig uppdrag på säbo har aktualiserat ett behov att hitta en stabilare modell än det nuvarande tilläggsåtagandet inom vårdcentralsuppdraget. Ett önskat läge för läkarinsatserna är att de ska vara prioriterade, att organisationen ska underlätta kvalitetsutveckling och att antalet parter att kommunicera med ska vara begränsade. Vid tiden för vårdstyrelsens beslut om förfrågningsunderlag 217 var Hälso- och sjukvårdsavdelningens inriktning att omvandla tilläggsåtagandet till ett grunduppdrag för vårdcentraler. Det skulle göra att de sju vårdcentraler som antingen har avsagt sig tidigare uppdrag eller aldrig tagit något säbouppdrag skulle tilldelas sådana. Mot bakgrund av vårdcentralernas fortsatta utmaningar gällande bemanning och tillgänglighet är det dock osannolikt att det skulle lösa hela problemet. Erfarenheter från omkringliggande län är också att det trots en modell med grunduppdrag och kapitering kan vara svårt att få vårdcentraler inom LOV att prioritera säbouppdrag. Hälso- och sjukvårdsavdelningen utreder för närvarande andra förslag, som innebär att läkarinsatserna skulle lyftas ut från LOV vårdcentral. Under våren 217 utförs även en fördjupad uppföljning av läkarinsatser på säbo. Resultaten kommer att beaktas i det fortsatta arbetet. Övrigt: Den fortsatta utredningen inför revidering 218 kommer att beakta resultatet av pågående ärenden som berör primärvården, såsom ärendet Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård VS Bilagor Protokollsutdrag från vårdstyrelsens sammanträde , 9

41 3 (3) Kopia till Primärvårdsdirektören Förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering Pernilla Netinder Susanne Svahn Merri Subasic Gunilla Liljedahl Petra Vogt Anne Widdas Nasrin Abar Staffan Anderberg Ebbe Wahlund Mats Brolin Anna-Lena Karlsdotter Dag Gilstring Jonas Thun Annette Stenberg Håkan Jernberg Monika Leissner Peter Skoghagen Ture Ålander Charlotte Möller Carola Johansson

42

43

44

45

46

47 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Sandra Hult Sellin Tfn E-post Dnr VS Vårdstyrelsen Initiering av upphandling av kiropraktorer Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Upphandling av kiropraktorer enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) initieras och hälso- och sjukvårdsdirektören ges uppdraget att genomföra upphandlingen. 2. Avtal ska tecknas för två år med möjlighet till förlängning i maximalt 24 månader. 3. Kostnader för kiropraktorer belastar ansvar Ärendebeskrivning Region Uppsala har totalt 8 upphandlade avtal med kiropraktorer som samtliga tecknades under 214 med rätt till att förlänga avtalen upp till 24 månader. Tre av avtalen, med lokalisering i Öregrund (Östhammars kommun), Heby och Enköping löper ut , utan möjlighet till vidare förlängning. Fem av avtalen, med lokalisering i Knivsta och i Uppsala löper ut , utan möjlighet till förlängning. Bilagor Sammanställning kiropraktik, Region Uppsala Kopia till Administrativa avdelningen, upphandlingsenheten, funktionsbrevlåda Landstingets resurscentrum, ekonomiservice@regionuppsala.se Landstingets ledningskontor, hälso- och sjukvårdsavdelningen, assistent.hsa@lul.se Elektronisk patientjournal, epj-support@regionuppsala.se Regionstyrelsen Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

48 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Sandra Hult Sellin Bilaga 1 Sammanställning kiropraktik, Region Uppsala Avtalen I Region Uppsala är kiropraktorer i dag verksamma enligt lagen (27:191) om offentlig upphandling (LOU). Region Uppsala har totalt 8 upphandlade avtal med kiropraktorer som samtliga tecknades under 214 med rätt till att förlänga avtalen upp till 24 månader. Totalt finns det ca 2 verksamma legitimerade kiropraktorer i länet, inklusive de Region Uppsala har avtal med. För att få en viss geografisk spridning av kiropraktorer inom Uppsala län uppdelades upphandlingen i 3 anbudsområden: norra (Tierp, Älvkarleby, Östhammar och Heby), södra (Enköping och Håbo) och Uppsala/Knivsta. Ett konstaterande är att det idag saknas upphandlade kiropraktorer både i Tierps och i Håbo kommun (Bålsta). Tilldelningen till anbudsområdet Uppsala/Knivsta blev överklagat vilket förklarar de olika avtalstiderna. Region Uppsala har förlängt avtalen med samtliga vårdgivare en gång och kan därmed inte förlänga avtalen ytterligare. Vårdgivare Avtalstid Mottagning Kommun Kaj s Chiropraktik & Massage Affero Hälsa & Rehab AB Enköpings Kiropraktorklinik Förlängt t.o.m Förlängt t.o.m Förlängt t.o.m Öregrund Heby Enköping Östhammar Heby Enköping VikingREHAB Knivsta Kiropraktorkliniken Wickström AB Stockholms Kiropraktorklinik & Fv/Uppsala VikingREHAB Kiropraktorkliniken Lindström AB Förlängt t.o.m Förlängt t.o.m Knivsta Uppsala Knivsta Uppsala Förlängt t.o.m Uppsala Uppsala Förlängt t.o.m Förlängt t.o.m Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Förutom skillnader i avtalens löptid skiljer sig också ersättningsnivån och maximalt antal behandlingar per år, dvs. tillåten årsvolym. Produktion och ekonomi Avtalet inkluderar en takersättning om sammantaget tkr för alla avtalen (med årlig uppskrivning enligt LPIK). Antal besök under 216 var 5 13 stycken och den ekonomiska ersättningen var totalt 138 tkr. Nedan tabell visar respektive vårdgivares tillåtna årsvolym. 1

49 Besök 214 Besök 215 Besök 216 Tillåten årsvolym Kaj s Chiropraktik & Massage Affero Hälsa & Rehab AB Enköpings Kiropraktorklinik Vårdgivare VikingREHAB Knivsta Kiropraktorkliniken Wickström AB Stockholms Kiropraktorklinik & Fv/Uppsala VikingREHAB Kiropraktorkliniken Lindström AB Evidens I många länder, däribland Sverige, arbetar kiropraktiken parallellt eller integrerat med vården. I flertalet länder ses det fortfarande som en alternativ behandlingsmetod som ligger i gråzonen mellan alternativmedicin och ortopedisk manuell terapi (OMT). SBU har utvärderat det vetenskapliga underlaget för hur fysisk träning, manuell behandling och insatser för att förändra beteendet kan förhindra att akuta eller subakut smärta i rygg och nacke utvecklas till långvarig smärta. Dessa behandlingar utförs vanligen hos fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat. I undersökningen kom SBU fram till att det är omöjligt att avgöra vilka metoder som idag används av fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat som bäst hindrar att akut smärta i nacke och rygg blir långvarig. Befintlig forskning ger inga besked om hur nuvarande vårdrutiner skulle kunna förbättras eller huruvida det är motiverat att öka eller minska användningen av metoderna i hälsooch sjukvården.1 Omvärldsspaning Av Sveriges totalt 2 landsting/regioner är det 6 stycken som har upphandlat kiropraktorer: Region Uppsala, Region Jönköpings län, Region Skåne, Stockholms läns landsting, Region Östergötland och Landstinget Sörmland. Kiropraktorernas uppdrag/diagnoskoder Enligt gällande avtal mellan Region Uppsala och kiropraktorerna ska kiropraktorerna erbjuda patienter folkbokförda i Uppsala län kiropraktisk behandling med akuta, subakuta och kroniska besvär i rörelseapparaten, framförallt rygg, nacke, axlar/skuldror (avtalet formulerades innan nya patientlagen trädde i kraft därav begränsningen till folkbokförda i länet). De ICD-koder som är aktuella finns främst inom ICD 1; kapitel XIII delavsnitt M 54 (ryggvärk) och M 75 (sjukdomstillstånd i skulderled). Koder inom dessa avsnitt ska utgöra behandlingsdiagnos för minst 6 % av patienterna. 1 SBU. Preventiva insatser vid akut smärta från rygg och nacke. Effekter av fysisk träning, manuell behandling och beteendepåverkande åtgärder. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 216. SBU-rapport nr 245. ISBN

50 Förnyad upphandling En fördel för Region Uppsala med att göra en förnyad upphandling enligt LOU är att kostnaden för produktionen inom avtalet går att förutsäga under avtalstiden. Upphandlingen ska som tidigare upphandlingar sträva efter att få mottagningar i hela länet. 3

51 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Jan Andersson Tfn 16 7 E-post jan.g.andersson@regionuppsala.se Dnr VS216-3 Vårdstyrelsen Finansiering av mobila närvårdsteam Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Vårdstyrelsen beslutar att avsätta 2 miljoner kronor till utbyggnad av mobila närvårdsteam under 217. Medel tas från ansvar (reserverade verksamhetsmedel). Ärendebeskrivning I april 215 uppdrog hälso- och sjukvårdsstyrelsen åt hälso- och sjukvårdsdirektören att utreda behov och kostnader för utökade mobila team för äldre i Uppsala län. Syftet med utredningen var att ta fram underlag för beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen avseende den framtida utvecklingen av mobil hemsjukvård i länet. I april 216 beslutade vårdstyrelsen, att i samverkan med länets kommuner, satsa på att utveckla vården med mobila närvårdsteam i hela länet. Av vårdstyrelsens beslut framgår att mobila närvårdsteam ska kopplas till den vårdstruktur som finns i respektive länsdel/kommun. Målgrupperna ska vara äldre med omfattande behov och personer med svår funktionsnedsättning. Syftet är framförallt att utveckla tillgången till läkare i hemsjukvården och genom tidiga/akuta insatser minska undvikbar inläggning och återinskrivning till slutenvården samt underlätta trygg och säker utskrivning från slutenvården. Efter beslutet har politisk förankring genomförts och arbetsgrupper har startats i kommunerna. Hälsa och habilitering har ansvaret för att utveckla och driva verksamheten i samverkan med framförallt kommunerna och primärvården. En vårdmodell och indikatorer för uppföljning har tagits fram och ett pilotprojekt i Heby pågår. Arbete med länsövergripande riktlinjer samt lokala rutiner för verksamheten pågår. Verksamheten planeras vara fullt utbyggd till år 218. För att utvecklingen ska löpa enligt plan behöver rekryteringsprocesser påbörjas under våren 217. Samtliga Mobila närvårdsteam kommer att ingå i en länsövergripande central organisation inom Hälsa och Habilitering med noder placerade i Uppsala, Tierp, Östhammar samt Enköping. Verksamheten föreslås bygga på samverkan med nuvarande vårdstrukturer närvårds- och geriatriska avdelningar. Detta möjliggör Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

52 2 (2) direktinläggning vid behov av sluten vård. Personalen kommer att ingå i en gemensam personalpool med koordinerad bemanning och samordning av teamen. Om verksamheten ska kunna drivas fullt utbyggd till år 218 måste all personal rekryteras för att kunna träda i tjänst under hösten 217. Vid eventuella rekryteringssvårigheter kommer Uppsala, som redan har mobila äldreakuten, att prioriteras ned till förmån för uppbyggnad av nya närvårdsteam i resten av länets kommuner. Kostnader och finansiering För att undvika oklarheter i ansvarsfördelning och för att underlätta genomförande föreslås att Region Uppsala tar hela kostnaden för de mobila närvårdsteamen. Bedömningen av det samlade behovet och kostnaderna är att full utbyggnad i länet ger en total kostnad på ca 2 miljoner kr/år (se bilaga). Därmed krävs ett tillskott från Region Uppsala på ca 18 miljoner kr/år. Den Mobila äldreakuten inkluderas i verksamheten och de har en tilldelad budget för år 217 på 3,4 miljoner kr varav Uppsala kommun betalar 1,4 miljoner kr. I Hälsa och habiliterings verksamhetsuppdrag för år 217 framgår att vårdstyrelsen redan beslutat om riktad finansiering för utbyggnaden av mobila närvårdsteam med tkr. Eftersom personal inte kommer att vara rekryterad och i tjänst förrän i oktober månad bedöms behovet av tillskjutna medel under år 217 uppgå till 2 miljoner kr. Beredning Ärendet har beretts i samråd med Hälsa och habilitering. Bilagor Kostnader mobila närvårdsteam Kopia till Hälsa och habilitering

53 Kostnadsunderlag per år för lönekostnader för 8,5 Mobila närvårdsteam Besöksbehov omräknat till standardteam Enköping Håbo Knivsta Uppsala Heby Tierp Älvkarleby Östhammar Summa standardteam Lönekostnader per team Enköping Håbo Knivsta Uppsala Heby Tierp Älvkarleby Östhammar Summa sjuksköterske- samt läkarkostnader för 8,5 team* 1,5,5,26 4,24,5,62,23,62 8,5 **Sjuksköterskekostnad 888 kr 296 kr kr kr 296 kr kr kr kr kr ***Läkarkostnad kr 664 kr kr kr 664 kr kr kr kr kr kr *Kostnad för kommunkoordinatorer finns ej med här men bör beaktas. Idag finns 1 kommunkoordinator på 8% på Akutmottagningen i Uppsala. Vid utökning till 8,5 team i hela länet föreslås även tjänstgöringsgraden på kommunkoordinator utökas. **Medellön DSK/år *** Medellön DSKläkare/specialist allmänmedicin/år 592 kr kr

54 Totalsumma lönekostnader för 8,5 team/år bestående av 1 sjuksköterska samt 1 läkare/team enligt ovan kr

55 Kostnadsunderlag per år för övriga kostnader för 8,5 Mobila närvårdsteam Övriga kostnader per team Kostnader för köpt verksamhet och material * Övriga verksamhetskostnader Varav lokalhyror Varav transportmedel Totalsumma/team Totalsumma 8,5 team 163 kr 292 kr 118 kr 81 kr 455 kr kr * Denna kostnad är baserad på löpande kostnader för Mobila äldreakuten 216, inköpskostnaden för medicinteknisk apparatur vid uppstart av Mobila närvårdsteam kommer dock att vara högre som engångskostnad

56 Kostnadsunderlag per år för totala kostnader för 8,5 Mobila närvårdsteam Summa lönekostnader för 8,5 team Summa övriga kostnader för 8,5 team Totala kostnader 8,5 team/år kr kr kr

57 Mobila äldreakuten Budget Mobila äldreakuten 217 totalt kr Utfall Mobila äldreakuten 216* kr varav sjuksköterskekostnader kr varav kostnad för kommunkoordinator kr *Differensen mellan budget och utfall härleds till att sjuksköterka gått ner i tjänst från 1% til 8% i fyra månader samt att två läkare tillsammans gått ner i tjänst från 15% till 1%

58 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Jan Andersson Tfn E-post jan.g.andersson@lul.se Dnr VS Vårdstyrelsen Lägesrapport angående primärvårdens arbete med patienter i livets slutskede och deras anhöriga svar på initiativärende Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Lägesrapport angående primärvårdens arbete med patienter i livets slutskede och deras anhöriga läggs till handlingarna. 2. Förvaltningschefen för Hälsa och habilitering ges uppdraget att upprätta en plan för utbildning och implementering av riktlinjer inom primärvården avseende palliativ vård och stöd till anhöriga barn och vuxna samt återkomma med en lägesrapport på vårdstyrelsens möte i oktober 217. Ärendebeskrivning Av en utvärdering som genomförts av Socialstyrelsen framgår att det finns brister i den palliativa vården i Uppsala län.1 Ett viktigt förbättringsområde som pekas ut i rapporten är primärvården. I rapporten framgår t.ex. att endast en tredjedel av primärvårdsmottagningarna i länet angav att de har tillgång till rådgivningsteam kopplade till palliativ vård och att hälften av mottagningarna angav att de inte erbjuder stöd till närstående till palliativa patienter. Med anledning av detta har en lägesrapport efterfrågats gällande primärvårdens arbete med patienter i livets slutskede och deras anhöriga. Detta efterfrågades i ett initiativärende från Johan Enfeldt (L), som väcktes vid vårdstyrelsens sammanträde i början av februari. Tillgång till handledning i palliativa frågor för personal i primärvården En webbutbildning Allmän palliativ vård finns tillgänglig för alla verksamma inom hälso- och sjukvården i länet. Utbildningen är riktad till all vårdpersonal som kommer i kontakt med palliativ vård och ska ge ökad kunskap för en god palliativ vård i livets slut oavsett diagnos och vårdform. Inom den offentliga primärvården finns mål för 217 att samtliga läkare med ansvar för läkartillsyn vid särskilda boenden för äldre ska ha genomgått webbutbildningen i palliativ vård. Totalt sedan utbildningen startade har 1 Palliativ vård i livets slutskede: Nationella riktlinjer utvärdering, Socialstyrelsen 216 Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

59 2 (3) 263 personer i länet påbörjat utbildningen. Av dessa jobbade 48 personer inom Region Uppsala varav 5 personer var från primärvården. Tillgång till palliativa rådgivningsteam Alla vårdcentraler i länet har möjlighet att kontakta det palliativa konsultteamet (PKT) vid Palliativt centrum. Det har inte gått att se vid hur många tillfällen primärvården har kontaktat det palliativa konsultteamet men enligt uppgift från teamet händer det mycket sällan. Primärvårdens handlingsplan för implementering av stöd till anhöriga Den offentliga primärvården har enligt egen uppgift inte haft möjlighet eller resurser att prioritera frågan om implementering av stöd till anhöriga barn och vuxna enligt den av politiken beslutade Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna. Hälsa och habilitering har lyft fram implementeringen av handlingsplanen för primärvården som en viktig aktivitet 217. Primärvårdens roll som anhörigstöd i den palliativa vården, rutiner för efterlevandesamtal samt rutiner för stöd till efterlevande barn Eftersom handlingsplanen inte har implementerats så har arbetet med stöd till anhöriga och efterlevande inte varit systematiserat. Den offentliga primärvården anser inte att de har haft resurser för att arbeta med stöd till anhöriga enligt de palliativa riktlinjerna eller för att skapa rutiner för att särskilt beakta barns behov av stöd då förälder eller syskon drabbats av svår sjukdom. Region Uppsalas arbete med palliativ vård går även att följa genom Vården i siffror (VIS), SKL:s verktyg för kvalitets- och förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård.2 Den palliativa vården följs där upp genom nio indikatorer som omfattar brytpunktsamtal samt vården och läkemedelsbehandlingen under sista tiden i livet. Underlaget i VIS omfattar alla åldrar och jämförelser kan göras med andra regioner/landsting. Uppsala ligger på riksgenomsnittet eller över när det gäller de flesta parametrarna förutom smärtoch symtomskattning där Uppsala ligger klart under riksgenomsnittet. Vid bedömningen av siffrorna är en viktig utgångspunkt att riksgenomsnittet endast är ett samlat statistiskt utfall och inte i sig behöver vara ett eftersträvansvärt mått för verksamheten i Uppsala län. Konsekvenser På grund av att ärendet endast är en lägesbedömning utifrån Socialstyrelsens rapport har ingen fullständig barnkonsekvensanalys gjorts. När det gäller barnrättsperspektivet kan en dock framhållas att berörda barn i länet idag inte är garanterade likabehandling (art 2 barnkonventionen, 1 kap 6 patientlag) eftersom tillämpningen av och kännedomen om de riktlinjer och rutiner som finns är låg och varierar hos vårdpersonalen. Att uppmärksamma barn som anhöriga och särskilt beakta barns behov av stöd har inte varit systematiserat. I ett nationellt perspektiv finns det andra län som enligt Socialstyrelsens rapport har kommit betydligt längre i detta arbete. 2 Vården i siffror, SKL,

60 3 (3) Beredning Primärvården samt Hälsa och habilitering har beretts möjlighet att lämna synpunkter på resultaten i Socialstyrelsens utvärdering. Bilagor Initiativ till Vårdstyrelsen primärvårdens roll i den palliativa vården Kopia till Förvaltningsdirektören, Hälsa och habilitering Primärvårdsdirektören

61 BILAGA VS 217, 13

62 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Pierre Houdet Tfn E-post pierre.houdet@regionuppsala.se Dnr VS Vårdstyrelsen Återrapportering av Närvårdsteamet för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Närvårdsteamet (NPF) övergår från projektform till en permanent verksamhet från och med 1 januari 218, under förutsättning att Uppsala kommun fortsätter att medfinansiera enligt samma fördelning som tidigare. 2. Hälsa och habilitering får fortsatt ansvar för personal, ekonomi och drift avseende den del av verksamheten som faller på Region Uppsala. 3. Kostnaderna om 2 33 tkr för Region Uppsalas del i verksamheten tillförs Hälsa och habiliterings verksamhetsuppdrag och anslag. Medel tas från vårdstyrelsens projektmedel Återrapportering av Närvårdsteamet (NPF) och dess verksamhet skall ske genom ordinarie årsredovisning från Hälsa och habilitering. Ärendebeskrivning Närvårdsteamet för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är ett gemensamt projekt med uppdrag från Region Uppsala och Uppsala kommun. Målgruppen är personer som har eller själva tror sig ha neuropsykiatriska problem från 18 år och uppåt. Målet med projektet är att ge deltagare verktyg att hantera sin situation genom psykoedukativa insatser samt skapa möjlighet till samordnade vård- och stödinsatser, i ett tidigt och förebyggande skede utan krav på diagnos för att överbrygga svårigheter som kan uppstå till följd av funktionsnedsättningen. Projektet avslutas 31 december 217. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i augusti 212 att fastställa arbetsmodell för Neuropsykiatriskt närvårdsteam. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i maj 213 att bevilja 94 tkr kr år 213 och 2 1 tkr år 214. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i maj 214 att förlänga projektet till 31 december 215 och i maj 215 att Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

63 2 (3) förlänga projektet till 31 december 216 (HSS ). Inför 217 skulle ställning tas till en eventuell permanentning och långsiktig finansiering. Vårdstyrelsen beslutade i maj 216 att förlänga projektet ett år till den 31 december 217 till en kostnad av 2 33 tkr år 217, under förutsättning att Uppsala kommun medfinansierade projektförlängningen, vilket också skedde (VS216-62). Vårdstyrelsen beslutade också att en återrapportering skulle ske till styrelsen i maj 217. I återrapporteringen skulle berörda verksamheters bedömning av nyttan med projektet presenteras. Vid goda resultat skulle en plan för hur verksamheten kan permanentas och finansieras från den 1 januari 218 ingå i återrapporteringen. Under utredningen, inför återrapporteringen, har det konstateras att mycket talar för en stor nytta med Närvårdsteamet (NPF). Teamet fyller en funktion i samhället, såväl på kommunal nivå som på regional nivå, som inte motsvaras av någon annan verksamhet. Målgruppen, personer som ännu inte har en diagnos eller som inte anses ha tillräckligt stora funktionsnedsättningar, har svårt att få tillgång till NPF-anpassat stöd någon annanstans. Förutom stöd till individen själv erbjuder teamet råd och stöd till anhöriga/närstående samt till professionen. Inte minst indikeras nyttan och behovet av antalet individer som söker kontakt får hjälp av teamet. Det har under lång tid konstant legat över den nivå om 5 insatser per månad som sattes upp som mål för verksamheten. En ökning går därtill att notera. Mot bakgrund av ovanstående förordas en permanentning av verksamheten under förutsättning att Uppsala kommun fortsätter att medfinansiera verksamheten enligt samma fördelning som tidigare. Någon anledning till förändring av nuvarande strukturer kan ej ses, varför Region Uppsalas del av ansvaret även fortsättningsvis bör ligga hos Hälsa och habilitering. Verksamheten bör permanentas från 1 januari 218. Ledningsgruppen för projektet rörande närvårdsteam NPF har uppmärksammat att det finns en målgrupp, personer med nydiagnostiserade autismspektra utan större funktionsnedsättning, som i dagsläget har en otydlig situation rörande vart man kan få rätt vård och stöd. Frågan rör enkom Region Uppsala och förvaltningen Hälsa och habilitering, som behöver lyfta frågan och ta fram en konstruktiv lösning. Kostnader och finansiering Hälsa och habilitering ansvarar för ekonomi och drift samt har personalansvar för medarbetare anställda vid Region Uppsala. Uppsala kommun ansvarar för hyreskontrakt inklusive medföljande ansvar (uppdragskontoret). Kostnaderna vid en permanentning uppgår till 2 33 tkr för Region Uppsala, vilket tillförs Hälsa och habiliterings verksamhetsuppdrag och anslag. Medel tas från vårdstyrelsens projektmedel Konsekvenser Nedläggning av Närvårdsteam NPF kommer sannolikt att innebära: Att fler personer kommer att vända sig direkt till specialistnivån, vilket medför ökade köer.

64 3 (3) Ökad risk för behandling på fel nivå. Ökad risk för att patienter faller mellan stolarna och bollas mellan olika förvaltningar. Patienter med lindrig funktionsnedsättning riskerar att bli utan stöd, vilket på sikt belastar hälso- och sjukvården. Minskad samordning mellan olika relevanta aktörer. Den kunskap och kompetens som byggts upp inom närvårdsteamet går förlorad för hela länet. För mer detaljer rörande konsekvenser hänvisas till risk- och konsekvensanalyser gjorda vid Akademiska sjukhuset, Verksamhetsområde Psykiatri, Hälsa och habilitering respektive Attention Tierp. Beredning Synpunkter har avseende Närvårdsteamet (NPF) och dess verksamhet har inhämtats från Verksamhetsområde Psykiatri vid Akademiska sjukhuset, Hälsa och habilitering respektive Attention Tierp. Vid kontakt med Uppsala kommun har information erhållits om att man avser att fatta beslut om en permanentning av verksamheten och en fortsatt finansiering, under förutsättning att Region Uppsala fortsätter att medfinansiera enligt samma fördelning som gällt tidigare. Bilagor Utredningsrapport rörande Närvårdsteam NPF Årsrapport Neuropsykiatriskt team (NPF) 216 Riskanalys från Attention Tierp Riskanalys från Hälsa och habilitering Riskanalys från verksamhetsområde Psykiatri, Akademiska sjukhuset Kopia till Sjukhusstyrelsen Beredningen för äldre och funktionsnedsatta Förvaltningsdirektör vid Hälsa och habilitering Sjukhusdirektör vid Akademiska sjukhuset (via registrator) Chef VO Psykiatri vid Akademiska sjukhuset Föreningen Attention

65 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Pierre Houdet Tfn E-post pierre.houdet@regionuppsala.se Dnr VS Vårdstyrelsen Utredning/redovisning rörande Närvårdsteam för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Bakgrund För att bättre möta målgruppens behov initierade Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län under 212 en utredning som utmynnade i en projektplan för Närvårdsteamet NPF. Utredningen beaktade erfarenheter från den tidigare NPF-portalen som samordnades via centrumledningsgruppen inom Landstinget i Uppsala län, men även hur behoven för målgruppen lyftes fram ur ett kommunalt perspektiv. Närvårdsteamet NPF är ett gemensamt projekt med uppdrag från Region Uppsala och Uppsala kommun. Målgruppen är personer som har eller själva tror sig ha neuropsykiatriska problem från 18 år och uppåt. Målet med projektet är att ge deltagare verktyg att hantera sin situation genom psykoedukativa insatser samt skapa möjlighet till samordnade vård- och stödinsatser, i ett tidigt och förebyggande skede utan krav på diagnos för att överbrygga svårigheter som kan uppstå till följd av funktionsnedsättningen. Projektet avslutas 31 december 217. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i augusti 212 att fastställa arbetsmodell för Neuropsykiatriskt närvårdsteam. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i maj 213 att bevilja 94 tkr år 213 och 2 1 tkr år 214. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i maj 214 att förlänga projektet till 31 december 215 och i maj 215 att förlänga projektet till 31 december 216 (HSS ). Inför 217 skulle ställning tas till en eventuell permanentning och långsiktig finansiering. Vårdstyrelsen beslutade i maj 216 att förlänga projektet ett år till den 31 december 217, till en kostnad av 2 33 kr år 217 och under förutsättning att Uppsala kommun medfinansierade projektförlängningen, vilket också skedde (VS216-62). En återrapportering till Vårdstyrelsen skall ske i maj 217. I återrapporteringen ska ingå berörda verksamheters bedömning av nyttan med projektet samt vid goda resultat en plan för hur verksamheten kan permanentas och finansieras från den 1 januari 218. Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

66 2 (5) Utredning Personer med NPF har ofta begränsningar i fyra huvudområden; perception, exekutiva funktioner, motorik och socialt; som kan bringa oordning i deras liv och gör det svårt att rent praktiskt få vardagen att fungera. Samordning och psykoedukation är två sätt att arbeta för att individen ska uppleva en ökad hanterbarhet av eventuell funktionsnedsättning. Närvårdsteamet NPF har aktivt arbetat med att ha en hög kvalitet på genomförandet av samordnade individuella planer (SIP). Nytt material och rutiner för arbetsgång har tagits fram. Närvårdsteamet NPF har från start varit noggrant med att uppmärksamma samordningsbehov samt informerat om och initierat SIP vid behov och önskemål från besökare. Även om besökaren inte har insatser från både Region Uppsala och kommun arbetar Närvårdsteamet NPF ofta med samordning och samverkan. Att sammankalla till ett möte där individens behov tydliggörs och vilken kontakt/verksamhet som kan bistå med vad, är ofta mycket värdefullt och stressreducerande. Psykoedukation eller psykopedagogik är riktad information i olika former till personer med psykiska problem. Det kan handla om att förstå problemets natur, hur man kan hantera konsekvenserna eller hur man relaterar till andra människor. Målet är att stärka individens förmåga att hantera sin vardag, det vill säga uppleva en ökad hanterbarhet av eventuell funktionsnedsättning. Psykoedukationen kan ges till individen, dess anhöriga/närstående eller till personal. I vissa fall kan ett hjälpmedel underlätta, och öka hanterbarheten för individen. Det kan handla om exempelvis tidshjälpmedel, tyngdtäcke eller magnettavlor för planering. Personal i teamet kan då förmedla kontakt med en arbetsterapeut i kommun (distriktsarbetsterapeut eller arbetsterapeut inom socialpsykiatrin) eller Region Uppsala (om personen har kontakt inom psykiatrin). I förhållande till övriga insatser inom region och kommun befinner sig Närvårdsteamet NPF:s insatser på bas- och mellannivå. Ambitionen är att tiden från aktualisering av ett ärende tills det att utbildningsinsatser och samordning är slutförda och fungerar, bör klaras inom 3-6 månader. I de fall ärenden kommer åter ska det vara möjligt att erbjuda stöd igen, med korta och avgränsade insatser. I möjligaste mån är det två ur teamet som tillsammans tar ett ärende. En kartläggning görs för att få en bild av inom vilka områden som personen upplever att den har svårigheter. Kartläggningen omfattar även vilka kontakter/insatser som redan finns runt individen. Tillsammans med besökaren bedömer personalen om besökarens behov kan tillgodoses av Närvårdsteamet NPF, eller om det är någon annan verksamhet som bättre svarar mot behovet. Om personen har insatser både från Region Uppsala och kommun ställs frågan om det finns en samordnad individuell plan (SIP) och om inte så lämnas information om vad det innebär. Besökaren informeras om vad Närvårdsteamet NPF kan göra och tillsammans görs en plan över vad personen vill jobba med och vilka kurser/föreläsningar som kan bli aktuella. Grunden för samtalen är MI (Motivational interviewing), där personen bestämmer själv vad personen tycker är viktigast och vad personen behöver stöd med.

67 3 (5) Specialistnivå Psykiatri Habiliteringen Myndighetsutövning Närvårdsteamet Mellannivå Råd & Stöd Basnivå Infoteket Utbildningscenter Bibliotek Webbplats Kartläggning Kurser SIP (samordnad indivduell plan) Förmedling av kontakt till annan insats Introduktionskurser Rådgivning Primärvård 1177 Närvårdsteamet NPF:s insatser finns på bas- och mellannivå. På basnivån finns Introduktionskurser som är öppna för alla som vill lära sig om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I mellannivån återfinns insatser som är generella, exempelvis kurser, samt riktade insatser till individen, såsom förmedling av kontakt till distriktsarbetsterapeut. Mellannivån kallas även för första linjen. Region Uppsalas del i Närvårdsteamet NPF lyder organisatoriskt under förvaltningen Hälsa och habilitering. En stark koppling till Infoteket finns. Ledningsgruppen för projektet rörande närvårdsteam NPF har uppmärksammat att det finns en målgrupp, personer med nydiagnostiserade autismspektra utan större funktionsnedsättning, som i dagsläget har en otydlig situation rörande vart man kan få rätt vård och stöd. Frågan rör enkom Region Uppsala och förvaltningen Hälsa och habilitering, som behöver lyfta frågan och ta fram en konstruktiv lösning. Resultat Närvårdsteamet NPF fyller en funktion i samhället, såväl på kommunal nivå som på regional nivå, som inte motsvaras av någon annan verksamhet. Målgruppen med personer som ännu inte har en diagnos eller som inte anses ha tillräckligt stora funktionsnedsättningar har svårt att få tillgång till NPF-anpassat stöd någon annanstans. Förutom stöd till individen själv erbjuder Närvårdsteamet NPF råd och stöd till anhöriga/ närstående samt till professionen. De verktyg, de metoder och det stöd som verksamheten vid Närvårdsteamet NPF kan ge och ger till personer ingående i patientgruppen och deras närstående, synes fylla en viktig och betydelsefull roll. Inte minst indikeras det av antalet individer som söker kontakt och

68 4 (5) får hjälp av teamet. Det har under lång tid konstant legat över den nivå om 5 insatser per månad som sattes upp som mål för verksamheten. En ökning går därtill att notera. Behovet av teamet framgår även genom sannolika konsekvenser vid en nedläggning, se nedan. Antal personer som fått insats, per månad och år Redan i februari 214 uppnåddes målet om att ge 5 personer insats, per månad. Under 215 ökade antalet något men en markant ökning har skett under 216. Bortsett från lågsäsongsmånaderna januari, juli och augusti, överstiger antalet personer i insats 1 stycken. Kostnader och finansiering Hälsa och habilitering ansvarar för ekonomi, drift och personalansvar för medarbetare anställda vid Region Uppsala. Uppsala kommun ansvarar för hyreskontrakt inklusive medföljande ansvar (uppdragskontoret). Personalkostnader, tre årsarbetare från Region Uppsala och tre från Uppsala kommun fördelas till respektive huvudman. Två arbetsterapeuter, en socionom (8 %) och en kommunikatör (2 %) är anställda av Region Uppsala. Uppsala kommuns anställda är koordinatorer. Beslut om projektbudget fattades utifrån 212 års kostnadsläge. År 214 beslutades att bevilja projektet en uppräkning med 1 tkr (4,7 %). Landstinget i Uppsala läns/region Uppsalas del av finansieringen : År Rekvirerade medel (tkr)

69 5 (5) Kostnaderna vid en permanentning uppgår till 2 33 tkr för Region Uppsala. Tillförs Hälsa och habiliterings verksamhetsuppdrag och anslag. Medel tas från Vårdstyrelsens reserverade verksamhetsmedel Konsekvenser Nedläggning av Närvårdsteam NPF kommer sannolikt att innebära: Att fler kommer vända sig direkt till specialistnivån, vilket medför ökade köer. Ökad risk för behandling på fel nivå. Ökad risk att patienter faller mellan stolarna och bollas mellan olika förvaltningar. Patienter med lindrig funktionsnedsättning riskerar bli utan stöd vilket på sikt belastar sjukvården. Minskad samordning mellan olika relevanta aktörer. Den kunskap och kompetens som byggts upp inom närvårdsteamet går förlorad för hela länet. För mer detaljer rörande konsekvenser hänvisas till risk-/konsekvensanalyser gjorda vid UAS VO Psykiatri (17224), Hälsa och habilitering (16412) respektive Attention Tierp (16412). Beredning Synpunkter har avseende Närvårdsteamet NPF och dess verksamhet har inhämtats från VO Psykiatri vid UAS, Hälsa och habilitering respektive Attention Tierp. Vid kontakt med Uppsala kommun har information erhållits om att man avser att fatta beslut om en permanentning av verksamheten och en fortsatt finansiering, under förutsättning att Region Uppsala fortsätter att medfinansiera enligt samma fördelning som gällt tidigare, inom det gemensamma projektet. Slutsats Under utredningen inför återrapporteringen har det konstateras att mycket talar för en stor nytta med Närvårdsteamet NPF. Detta såväl för aktuell personkategori som för Region Uppsala och Uppsala kommun. Utifrån det förordas en permanentning av verksamheten. Någon anledning till förändring av nuvarande strukturer kan ej ses, varför Region Uppsalas del av ansvaret även fortsättningsvis bör ligga hos Hälsa och habilitering. Verksamheten bör permanentas från 1 januari 218.

70 ÅRSRAPPORT Neuropsykiatriskt närvårdsteam 216 Författare rapport: Susanne Andersson, projektledare Dokumentidentitet Version Datum Status

71 Rapport Innehåll 1 SAMMANFATTNING INLEDNING BESKRIVNING AV PROJEKTET KÖN... 8 ÅLDER... 9 UTBILDNING OCH ARBETE... 9 ÖVRIGA KONTAKTER... 1 ANHÖRIGA OCH NÄRSTÅENDE RESULTAT UTIFRÅN MÅL TILLGÄNGLIGHET... 6 SAMVERKAN OCH INFORMATION TILL PROFESSIONEN... 7 BESKRIVNING AV BESÖKARNA ORGANISATION OCH HUVUDMANNASKAP... 5 RESURSER... 5 RIKTADE INSATSER PÅ OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA (PRIO)... 5 BESKRIVNING AV ARBETSMODELLEN BAKGRUND... 4 PROJEKTETS UPPDRAG OCH MÅLSÄTTNING... 4 PROJEKTETS GENOMFÖRANDE DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR... 3 AVGRÄNSNINGAR... 3 MÅLGRUPP FÖR RAPPORTEN... 3 ANTAL PERSONER SOM FÅTT STÖD AV TEAMET SAMORDNING HANTERBERHET AV FUNKTIONSNEDSÄTTNING UTVECKLINGSOMRÅDEN Sidan 2 av 18

72 Rapport 1 Sammanfattning Närvårdsteamet för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är ett gemensamt projekt med uppdrag från Region Uppsala och Uppsala kommun. Målet med projektet är att ge deltagare verktyg att hantera sin situation genom psykoedukativa insatser samt skapa möjlighet till samordnade vård- och stödinsatser, i ett tidigt och förebyggande skede utan krav på diagnos för att överbrygga svårigheter som kan uppstå till följd av funktionsnedsättningen. Verksamheten öppnade för besökare i december 213 och projekttiden har förlängts med ett år och nuvarande beslut gäller till och med 217. Antalet personer som fått stöd av närvårdsteamet har under större delen av 216 legat runt 1 stycken per månad med en nedgång på sommaren. Stödet kan variera; allt ifrån ett utbildningstillfälle till en mer omfattande insats med exempelvis samordning. Närvårdsteamet har tagit fram och genomfört utbildningar och kurser inom, för målgruppen, relevanta områden med syfte att öka hanterbarheten av en eventuell funktionsnedsättning. Personer som söker sig till Närvårdsteamet har i många fall insatser från andra verksamheter, myndigheter där samverkan varit ett viktigt inslag för att bättre kunna tillgodose individens behov och även för att göra insatserna mer begripliga. Det har varit aktuellt med samordnad individuell plan i ett par ärenden men av olika anledningar har ingen av dem genomförts. 2 Inledning 2.1 Definitioner och förkortningar NPF- neuropsykiatriska funktionsnedsättningar SIP- samordnad individuell plan Psykoedukation eller psykopedagogik är riktad information i olika former till personer med psykiska problem. Det kan handla om att förstå problemets natur, hur konsekvenserna kan hanteras eller hur relatera till andra människor. Psykoedukationen kan ges till individen, anhöriga/närstående eller till personal. 2.2 Avgränsningar Rapporten sammanfattar främst det arbete som skett inom ramen för projektet Närvårdsteamet NPF under 216. Statistik för hela projekttiden redovisas för att se utveckling över projekttiden. 2.3 Målgrupp för rapporten Rapporten ska ligga till grund för budgetplaneringen 218 och eventuell implementering av projektet. Rapporten ska även ge inblick i projektets verksamhet, syfte och resultat. Sidan 3 av 18

73 Rapport 3 Beskrivning av projektet 3.1 Bakgrund En ökad tillströmning av individer tillhörande målgruppen ses inom både kommunala verksamheter samt primärvård, psykiatri och habiliteringen. En utredning har visat att särskilda satsningar behövs på området för att bättre tillgodose målgruppens behov. Målet med insatserna är att skapa sådana förhållanden att individen trots sin funktionsnedsättning kan leva ett liv med god livskvalitet, en fungerande vardag och vara delaktig i samhället. En stor del av målgruppen har problem med att ta och upprätthålla nödvändiga kontakter med myndigheter och vårdgivare. De har dessutom ofta problem med att initiera och samordna de insatser som erbjuds. Följden av detta kan vara att personerna inte får sina behov tillgodosedda på ett optimalt sätt, och att samhället satsar resurser som inte ger avsedd effekt. För att bättre möta målgruppens behov initierade Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län under 212 en utredning som utmynnade i en projektplan för Närvårdsteamet NPF. Utredningen beaktade erfarenheter från den tidigare NPFportalen som samordnades via centrumledningsgruppen inom Landstinget i Uppsala län, men även hur behoven för målgruppen lyftes fram ur ett kommunalt perspektiv. 3.2 Projektets uppdrag och målsättning Målgrupp är personer som har eller själva tror sig ha neuropsykiatriska problem från 18 år och uppåt och Närvårdsteamets uppgift är att skapa bättre samordning i ett tidigt och förebyggande skede, att utbilda individer i att bättre kunna leva med sin funktionsnedsättning samt att sprida information och kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar till allmänhet och andra verksamheter som möter målgruppen. Samordnande insatser kommer i första hand att erbjudas personer boende i Uppsala kommun. Psykopedagogiska insatser erbjuds till länets invånare tillhörande målgruppen. I dagsläget finns beslut om att driva projektet i nuvarande form 217 ut. Produktionsmål för Närvårdsteamet är: att NPF-teamet ska erbjuda upp till 5 personer i månaden stöd enligt modellen under projekttiden (det totala antalet personer som erbjuds tjänster samtidigt). att deltagare som har behov av samordning av insatser efter utskrivning från NPF-teamet har en Samordnad individuell plan att deltagare upplever en högre grad av hanterbarhet av eventuell funktionsnedsättning Sidan 4 av 18

74 Rapport 4 Projektets genomförande 4.1 Organisation och huvudmannaskap Projekt Närvårdsteamet NPF ägs tillsammans av Region Uppsala och Uppsala kommun. Regionens del lyder organisatoriskt under förvaltningen Hälsa och habilitering. Uppsala kommun ansvarar för hyreskontrakt inklusive medföljande ansvar (uppdragskontoret). Kommunens medarbetare hade under 216 sin anställning vid Vård & omsorg, Socialpsykiatri och socialt stöd (från 217 Omsorgsförvaltningen, Socialpsykiatri). 4.2 Resurser Regionen finansierar sin del av projektet genom Vårdstyrelsens medel för utvecklingsprojekt. Uppsala kommun finansierar projektet med medel som erhållits i PRIO satsningen. Personalkostnader, 3 årsarbetare från landstinget och 3 från kommunen fördelas till respektive huvudman. Två arbetsterapeuter, en kurator (8 %) och en kommunikatör (2 %) var under 216 anställda av Regionen. Kommunens anställda är 2 koordinatorer och en projektledare. Den ekonomiska tilldelningen på landstinget var 2,2 milj. kr. för 216 och 2,3 milj. kr. för Uppsala kommun. Under 217 bidrar Region Uppsala med resurser för att kunna öka kuratorns tjänst till 1 %. 4.3 Riktade insatser på området psykisk ohälsa (PRIO) Ett av målen för PRIO är ökad samverkan mellan huvudmännen och Närvårdsteamet ses som en del att uppfylla detta mål. De inriktningsmål som finns angivet i överenskommelsen är: - insatser samordnas så att psykiska, fysiska och sociala konsekvenser av funktionsnedsättningen minskas - individer är och upplever sig delaktiga i planering och genomförande av insatser. Intentionerna med Närvårdsteamet stämmer väl med dessa mål och det finns goda skäl till att stödja, utveckla och sprida det synsätt som ligger till grund för projektet. 5 Beskrivning av arbetsmodellen I förhållande till övriga insatser inom Region Uppsala och Uppsala kommun befinner sig Närvårdsteamets insatser på bas- och mellannivå. Mellannivån kallas även för första linjen inom Regionen (se bild 1). Ambitionen är att tiden från aktualisering av ett ärende tills det att utbildningsinsatser och samordning är slutförda och fungerar, bör klaras inom 6 månader. I de fall ärenden kommer åter ska det vara möjligt att erbjuda stöd igen, med korta och avgränsade insatser. I möjligaste mån är det två ur teamet som tillsammans tar ett ärende. En kartläggning görs för att få en bild av inom vilka områden som personen upplever att den har svårigheter. Kartläggningen omfattar även vilka kontakter/insatser som redan finns runt individen. Tillsammans med besökaren bedömer personalen om besökarens behov kan tillgodoses av Närvårdsteamet eller om det är någon annan verksamhet som bättre Sidan 5 av 18

75 Rapport svarar mot behovet. Om personen har insatser både från landsting och kommun ställs frågan om det finns en Samordnad individuell plan och om inte så lämnas information om vad det innebär. Besökaren informeras om vad Närvårdsteamet kan göra och tillsammans görs en plan över vad personen vill jobba med och vilka kurser/föreläsningar som kan bli aktuella. Grunden för samtalen är MI (Motivational interviewing) där besökaren bestämmer själv vad hen tycker är viktigast och vad hen behöver stöd med. Specialistnivå Myndighetsutövning Mellannivå Råd & Stöd Basnivå Primärvård Introduktionskurser Rådgivning 1177 Bild 1. Närvårdsteamets insatser finns på bas- och mellannivå. På basnivån finns Introduktionskurser som är öppna för alla som vill lära sig om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I mellannivån återfinns insatser som är generella, exempelvis kurser, samt riktade insatser till individen, såsom förmedling av kontakt till distriktsarbetsterapeut. Mellannivån kallas även för första linjen. 5.1 Tillgänglighet Det betonas särskilt i projektplanen att teamet ska ha en hög tillgänglighet. För att tillgodose detta är personalen kontaktbar via telefon vardagar mellan Det går även att nå teamet via e-post och det behövs alltså ingen remiss eller kontakt via annan profession. Några (1-2 per månad) kommer till lokalen utan att ha bokat tid via telefon eller e-post. Personal tar då ett första möte om utrymme finns och om inte, så bokas en tid in för ett senare besök. Närvårdsteamet har en hemsida som under 216 besökts av drygt 4 personer. Teamet har i november 215 anställt en kommunikatör på 2 % som arbetar med att göra hemsidan tydligare. Sidan 6 av 18

76 Rapport Verksamheten har som ambition att kunna erbjuda ett första besök inom två veckor. Under 216 har det blivit svårare att uppnå eftersom inströmningen av nya ärenden ökat. Väntetiden för ett första besök ligger nu snarare på tre veckor. Lokalen på Bangårdsgatan 8 fungerar väl då den är centralt belägen och har nödvändiga utrymmen för att kunna bedriva kursverksamhet samt för att ta emot besök. Teamet har även tillgång till lokaler på Infoteket när större utrymmen behövs. Flera besökare har kommenterat att lokalen känns lugn och trevlig att komma till. 5.2 Samverkan och information till professionen För att personer ska hitta till Närvårdsteamet NPF är det viktigt med informationssatsningar. Informationsblad har tagits fram där verksamheten kortfattat beskrivs och som har kontaktuppgifter samt en enkel karta över var lokalen är belägen. Verksamheten har även en hemsida som många har besökt. En annan viktig kanal för att sprida information om Närvårdsteamet är studiebesök och information på arbetsplatsträffar. Från och med november 215 finns kommunikatör anställd på 2 % i teamet som bland annat kommer att arbeta med att marknadsföra och informera om Närvårdsteamet. Tabell 1. Var har besökaren fått information om, och blivit rekommenderad att vända sig till NVT? Var har besökaren fått information om NVT? Primärvård Psykiatrin Internet Vänner/anhöriga Socialtjänst Annat Andel 27 % 28 % 2 % 8% 5% 16 % I projektplanen betonas vikten av att teamet har tät kontakt med verksamheter inom Uppsala kommun och Region Uppsala som ger insatser till personer med neuropsykiatrisk problematik. För att underlätta kommunikationen har Närvårdsteamet försökt att ha en kontaktperson inom dessa verksamheter. Till den kan personal i teamet vända sig med frågor om tillvägagångssätt, vad som är möjligt etc. Detta är mycket värdefullt då besökaren snabbt kan få information om vad den kan förvänta sig i kontakt med den andra verksamheten. Närvårdsteamet samarbetar med Infoteket om funktionshinder kring föreläsningar och annat utbud som riktar sig till personer med en neuropsykiatrisk problematik. En del av den psykopedagogiska verksamheten i teamet hålls på Infoteket för att så många som möjligt ska upptäcka verksamheten. På Bangårdsgatan finns informationsblad om funktionsnedsättningar som tagits fram av Infoteket. Personalen NVT hänvisar även dit och följer även med vid behov. Infotekets nystartade visningstorg med information om kommunikativt och kognitivt stöd är till stor nytta för NVT och dess besökare. I och med att Närvårdsteamets arbetsterapeuter inte har förskrivningsrätt av hjälpmedel, krävs samverkan med kommunernas distriktsarbetsterapeuter i de fall där individen inte Sidan 7 av 18

77 Rapport har kontakt med specialistpsykiatrin eller kommunens socialpsykiatri. Närvårdsteamets arbetsterapeuter bedömer behov av hjälpmedel och informerar individen om tillvägagångsätt. Om önskemål finns så hjälper de även till med kontakten, och kan vara med för informationsöverföring. Närvårdsteamets arbetsterapeuter har mycket goda kunskaper om NPF och kan tydliggöra svårigheter som är specifika för målgruppen. En del av projektets uppdrag är att sprida information och kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar till allmänhet och andra verksamheter som möter målgruppen. Detta görs dels genom att personal från andra verksamheter, exempelvis socialtjänsten hör av sig med frågor men även genom att personal från Närvårdsteamet besöker arbetsplatser för att informera om vad neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är och vad man kan tänka på som personal. 6 Beskrivning av besökarna De som besökt Närvårdsteamet och tagit del av utbudet, psykoedukation och/eller samordning, har fått svara på frågor angående sin livssituation. Utifrån dessa data har informationen nedan hämtats. 6.1 Kön Under 216 har ungefär lika många kvinnor som män fått insats av Närvårdsteamet; 5,8 % av besökarna är kvinnor och 49,2 % är män. Detta har varierat mycket lite över åren. Det är dock betydligt vanligare att kvinnor kontaktar teamet angående sina vuxna barn. Teamets uppfattning är att det oftare rör sig om mödrar som hör av sig angående söner och deras problematik. Tidigare år har det varit betydligt fler kvinnor än män i ålderskategorin år som har sökt insats hos NVT. Under 216 har det varit det omvända. Svårt att veta varför Diagram 1. Könsfördelningen hos det totala antalet besökare på Närvårdsteamet är jämn, 5,8 % är kvinnor och 49,2 % är män, men fördelat på ålderkategorier finns det skillnader. I ålderskategorin år är det fler män än kvinnor som söker hjälp medan det i ålderskategorierna och år är något fler kvinnor. Sidan 8 av 18

78 Rapport 6.2 Ålder De flesta som söker hjälp är mellan år. Erfarenheten visar att neuropsykiatriska svårigheter ofta visar sig vid livsförändringar, som exempelvis flytt till eget boende. Från att tidigare haft stöd med rutiner och vardagssysslor från familjen förväntas nu den unga vuxna klara sig i stort sett själv. Att klara ett hushåll, kosthållning etc. själv i kombination med ett arbete eller studier ökar kraven, och konsekvenserna av de neuropsykiatriska svårigheterna blir tydligare. Familjebildning är en annan livsförändring som ökar kraven på förmågan att planera och organisera sig. Flera personer som kommit till teamet uppger dessutom att det var när deras barn blev utredda och diagnostiserade som de själva började fundera över om svårigheterna i vardagen kunde ha samma orsak. Ålderskategorin utgör under % av besökarna. Detta är en markant ökning jämfört med tidigare år då andelen har legat runt 3 %. Många hänvisas till NVT av den psykiatriska mottagningen Unga vuxna i väntan på NPF-utredning. Diagram 2. Åldersfördelningen av besökare som under 216 som fått psykoedukation och/eller samordning i Närvårdsteamet. 6.3 Utbildning och arbete Anmärkningsvärt många av de som kommer till närvårdsteamet har fullgjort gymnasiet (82 %) men i den här gruppen finns även de som påbörjat men inte slutfört studier på högskolenivå (8 %). 39 % av dem som deltagit i Närvårdsteamets verksamhet uppger att de under det senaste året studerat på gymnasie- eller högskolenivå. Många har stora svårigheter att klara av studierna på grund av, som de själva upplever det, neuropsykiatriska svårigheter. Det kan vara svårigheter med koncentration, svårt att planera eller veta hur man ska lägga upp studierna, svårigheter med att hålla ordning på när uppgifter ska vara inlämnade, svårigheter med att komma igång, etc. Sidan 9 av 18

79 Rapport Tabell 2. Högsta avslutade utbildningsnivå. Utbildningsnivå Grundskola eller motsvarande Avbruten Grundskola eller motsvarande Högsta fullgjorda utbildning Gymnasial utbildning Påbörjad men avbruten Gymnasial utbildning - Högsta fullgjorda utbildning Högskola/universitet - Påbörjad men avbruten Högskola/universitet - Högsta fullgjorda utbildning Andel % 7% 11 % 5 % 8% 17 % 61 % av besökarna har under det senaste året varit anställda, eller egenföretagare, på hel- eller deltid. 8 % har inte haft någon sysselsättning under det senaste året. Dessa siffror har varit ungefär de samma under de tre år som projektet varit igång. 6.4 Övriga kontakter När en besökare kommer till Närvårdsteamet kartläggs vilka övriga vård- och stödkontakter personen har. Det är vanligast att individen har kontakt med primärvården följt av öppenvårdspsykiatrin, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Tabell 3. Visar de vanligaste vård- och stödkontakterna som besökarna på Närvårdsteamet har. En individ kan ha flera kontakter. Vård- eller stödkontakt Primärvård Öppenvårdspsykiatri Arbetsförmedling Försäkringskassa Socialtjänst Andel 49 % 43 % 2 % 13 % 8% Det har blivit vanligare att personer som söker sig till Närvårdsteamet har kontakt med primärvården och oftast då med kurator eller psykolog. Personer som har kontakt med primärvården har stadigt ökat under se senaste två åren (12 % sedan 214). Anledningen till detta kan eventuellt vara att Neuropsykiatriska mottagningen rutinmässigt informerar om teamet när de avvisar remisser om utredning. Andra anledningar kan vara att primärvårdsanställda kuratorer och psykologer har fått information om Närvårdsteamet samt att information finns på TV-skärmar i väntrummen. Personer som har kontakt med öppenvårdspsykiatrin har under det senaste året ökat och det är då främst den affektiva mottagningen för Unga vuxna som man har kontakt med. Sidan 1 av 18

80 Rapport 6.5 Anhöriga och närstående En fjärdedel av dem som kontaktar Närvårdsteamet är anhöriga eller närstående. Anledningen kan vara att personen själv tycker att det är för jobbigt att ta den första kontakten eller att det inte blir av. Personalen kan då antingen boka in ett informationsmöte alternativt ringa upp personen om den så önskar. Det är inte ovanligt att den anhörige/närstående följer med på det första mötet. I de fall då personerna bor ihop kan det vara lämpligt att jobba tillsammans eftersom det då blir lättare för individen att genomföra förändringar. Det kan till exempel vara att förändra dygnsrytmen, göra en veckoplanering för hela familjen, eller att den anhörige bara finns där för uppmuntran och stöd. I en del fall kontaktar personer teamet eftersom de behöver stöd och råd kring hur de kan förhålla sig till sin anhöriga med, som man vet eller tror, neuropsykiatriska problematik. Personen som har svårigheterna kanske inte själv är redo eller intresserad av att ha kontakt med Närvårdsteamet men den anhöriga kan ändå komma till teamet för att få stöd. Dels kan det handla om att lära sig mer om vad Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är, hur det yttrar sig, hur man kan hantera konsekvenserna men även vad det finns för stöd att få i samhället. Informationen kan ges både i föreläsningsform och individuellt. Närvårdsteamet har inga grupper riktade direkt till anhöriga/närstående utan hänvisar till brukarföreningen Attention och till Anhörigcentrum i kommunerna i länet, som har anhörigträffar riktade mot NPF. För anhöriga till personer med en funktionsnedsättning och som har kontakt med Habiliteringen i Uppsala län finns en samtalsmottagning. 7 Resultat utifrån mål 7.1 Antal personer som fått stöd av teamet I det här kapitlet redovisas resultatet för målsättningen att NPF-teamet ska erbjuda upp till 5 personer i månaden stöd enligt modellen under projekttiden (det totala antalet personer som erbjuds tjänster samtidigt). Teamet har sedan under 216 blivit kontaktade 424 gånger via telefon, direktbesök eller e-post. Dessa kontakter har dels handlat om att man vill boka tid för att få en insats av teamet, dels för att ställa frågor eller få rådgivning. Drygt 4 personer besöker Närvårdsteamets hemsida årligen. Sidan 11 av 18

81 Rapport Diagram 3. Närvårdsteamet kontaktas via telefon, e-post eller direkt besök av individen själv, anhöriga eller personal. 43 % av kontakterna är rådgivning medan resten blir ett bokat besök. En insats kan exempelvis vara rådgivning om vad det finns för stödinsatser i samhället, deltagande i en eller flera psykoedukationstillfällen, samordning, eller stöd med att koppla på insatser från andra verksamheter m.m. Insatsen kan ha getts till individen själv eller till en anhörig/närstående. I diagram 4 visas hur många som fått någon form av insats per månad under 216. Liksom föregående år sker en nedgång i antal besökare under sommaren. Från hösten 215 har det skett en markant ökning av antalet människor som söker sig till NVT. Det finns förmodligen flera anledingar till detta. Några skulle kunna vara: Neuropsykiatriska mottagningen hänvisar rutinmässigt till NVT vid avvisande av remiss om utredning. Vårdcentralerna fått en ökad kunskap om teamet. Remissgruppen vid Hälsa och habilitering hänvisar till NVT som ett första steg innan personen kan bli aktuell på habiliteringen. Ökad kunskap om NVT inom kommunens verksamheter då teamet varit igång i tre år. Psykaitriska mottagningen Unga vuxna har inte någon arbetsterapeut och hänvisar därför ofta till NVT. Sidan 12 av 18

82 Rapport Diagram 4. En målsättning är att teamet ska erbjuda stöd till 5 personer per månad. Antalet personer som fått stöd per månad har under större delen av året legat på drygt det dubbla. Juli redovisas inte eftersom verksamheten då var stängd. Diagram 5. Redan i februari 214 uppnåddes målet om att ge 5 personer insats, per månad. Under 215 ökade antalet något men en markant ökning har skett under 216. Bortsett från lågsäsongsmånaderna januari, juli och augusti, överstiger antalet personer i insats 1 stycken. Det varierar hur många besök en individ gör vid Närvårdsteamet. En del kommer endast en gång vilket kan bero på att besökaren fått den information som behövs eller att teamets insatser inte motsvarar behovet. Som tidigare beskrivits är tanken att stödet ska vara i max 6 månader men så ser det inte alltid ut. I några fall har personerna fått insatser i upp till ett år. Det kan då bero på att personen kommit till teamet och där det inledningsvis varit aktuellt med psykoedukativa insatser. Efterhand har det blivit tydligt Sidan 13 av 18

83 Rapport att personen behöver få hjälp med att koppla på stödinsatser för att kunna upprätthålla struktur i vardagen. Det kan exempelvis vara boendestöd eller personligt ombud. Det kan även bli aktuellt med att sammankalla till en samordnad individuell plan. En annan anledning kan vara att det inte finns någon annan insats som personen kan ta del av. Teamet har även många som uteblir från inbokade besök eller som ringer återbud; något som är vanligt för målgruppen. 7.2 Samordning I det här kapitlet redovisas resultatet för målsättningen att deltagare som har behov av samordning av insatser efter utskrivning från NPF-teamet har en Samordnad individuell plan. Närvårdsteamet har aktivt arbetat med att ha en hög kvalitet på genomförandet av Samordnade individuella planer. En koordinator i teamet har under 216 deltagit i utbildning i Vård- och stödsamordning där SIP är ett inslag. I utbildningen har det även ingått att vidareutveckla materialet kring SIP för att öka kvaliteten. Nytt material och rutiner för arbetsgång har tagits fram. Bland annat handlar det om att: noga förarbeta SIP:en, så att den enskildes mål är tydligt formulerade innan mötet. tydligt ange syftet till mötet. ta kontakt med dem som kallas för att säkerställa att de kan komma och för att ta reda på vilket stöd de kan bidra med. ha en dagordning för mötet. den enskilde deltar utefter sina förutsättningar och är huvudperson på mötet. genom att leda mötet på ett respektfullt sätt för att på så sätt undvika att, exempelvis en anhörig av välvilja gör sig till talesperson för den enskilde eller att skilda meningar mellan verksamhetsrepresentanter kring ansvarsfördelning öppet ventileras. undvika att yrkesutövare som inte är relevanta för SIP:ens syfte, bjuds in. Under 216 har få personer sökt sig till Närvårdsteamet som har kontakter inom både kommun och landsting vilket är en förutsättning för att göra en samordnad individuell plan1. Närvårdsteamet har från start varit noggrant med att uppmärksamma samordningsbehov samt informerat om, och initierat SIP vid behov och önskemål från besökare. Även om besökaren inte har insatser från både landsting och kommun arbetar Närvårdsteamet ofta med samordning, samverkan. Vanligt är att teamet kontaktas av försörjningsstödsenheten, socialtjänsten för att en handläggare uppmärksammat att en klient har svårigheter som eventuellt kan ha orsak i neuropsykiatri. Om individen själv så önskar kan man sedan samarbeta och erbjuda insatser som kan öka livskvaliteten och 1 Enligt Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen är kommuner och landsting skyldiga att tillsammans med den enskilde göra en Samordnad individuell plan när det behövs för att den enskildes behov ska bli tillgodosedda. Detta gäller verksamheter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. (Ur ViS riktlinje för SIP). Sidan 14 av 18

84 Rapport förutsättningarna att komma vidare. Andra verksamheter/myndigheter som Närvårdsteamet ofta samarbetar med är Arbetsförmedlingen, Unga vuxna (psykaitrisk mottagning) och boendestöd. Att sammankalla till ett möte där individens behov tydliggörs och vilken kontakt/verksamhet som kan bistå med vad är ofta mycket värdefullt och stressreducerande. Bland annat socialtjänsten har numer speciella SIP-samordnare vilket kan bidra till att inte så många samordningsärenden kommer till Närvårdsteamet. 7.3 Hanterberhet av funktionsnedsättning I det här kapitlet redovisas resultatet för målsättningen att deltagare upplever en högre grad av hanterbarhet av eventuell funktionsnedsättning efter insats i teamet. Personer med NPF har ofta begränsningar i fyra huvudområden; perception, exekutiva funktioner, motorik och socialt; som kan bringa oordning i deras liv och gör det svårt att rent praktiskt få vardagen att fungera. Samordning och psykoedukation är två sätt att arbeta för att individen ska uppleva en ökad hanterbarhet av eventuell funktionsnedsättning. Psykoedukation eller psykopedagogik är riktad information i olika former till personer med psykiska problem. Det kan handla om att förstå problemets natur, hur man kan hantera konsekvenserna eller hur man relaterar till andra människor. Målet är att stärka individens förmåga att hantera sin vardag, det vill säga uppleva en ökad hanterbarhet av eventuell funktionsnedsättning. Psykoedukationen kan ges till individen, dess anhöriga/närstående eller till personal. Tabell 4. Översikt över vilka kurser/föreläsningar som Närvårdsteamet gett under 216 samt hur många som deltagit. Typ av kurs (antal tillfällen en kurs består av) Antal kursomgångar Antal Deltagare totalt Introduktionskurs NPF (1 tillfälle) Introduktionskurs Smidigare vardag (1 tillfälle) Strategier i vardagen (Enköping, 3 tillfällen) Grundläggande diagnoskurs inom ASD (6 tillfällen) Att hantera stress och främja hälsa (4 tillfällen) Ha koll! (8-1 tillfällen) Vardagssamtal (11 tillfällen) Ca Under de år som teamet har varit igång har kursutbudet varierat. Det har tagit tid att hitta material som matchar behovet hos besökarna. De längre kurser som nu erbjuds är manualbaserade och utformade för målgruppen. Generellt sett är kursdeltagarna mycket nöjda med kurserna och alla som svarade på utvärderingen sade att de skulle rekommendera kursen till andra. En stor vinst med att ge psykoedukation i grupp är att deltagarna får träffa andra med likanande svårigheter men även att de får dela med sig av sina egna kunskaper och strategier empowerment. Sidan 15 av 18

85 Rapport Tabell 5. Medelvärden på utvärderingsfrågor ställda efter avslutad kurs. 1 motsvarar mycket missnöjd Utvärderingsfråga Hur nöjd är du med föreläsningen/kursen? Jag har fått nya kunskaper och idéer. Kunskaperna kommer att vara användbara för mig i vardagen Det var lagom mycket innehåll i förhållande till tiden Det har varit lätt att förstå, och följa med i det som sägs Jag är nöjd med gruppledarnas insatser Jag har haft utbyte av att träffa de andra i gruppen medelvärde (1-4) 3,72 3,61 3,67 2,94 3,67 4 3,59 Psykoedukation ges även individuellt. Det kan handla om att besökaren behöver befästa kunskapen som erhållits i en kurs eller att det behövs ytterligare individanpassning. I de fall där personen har boendestöd behövs även en kunskapsöverföring så att boendestödjaren kan vara ett fortsatt stöd med att upprätthålla de nya kunskaperna/rutinerna. Anledningen kan även vara att teamet inte har någon kurs som motsvarar det behov besökaren har. I vissa fall kan ett hjälpmedel underlätta, och öka hanterbarheten för individen. Det kan handla om exempelvis tidshjälpmedel, tyngdtäcke eller magnettavlor för planering. Personal i teamet kan då förmedla kontakt med en arbetsterapeut i kommun (distriktsarbetsterapeut eller arbetsterapeut inom socialpsykiatrin) eller landsting (om personen har kontakt inom psykiatrin). Det har varit svårt att utvärdera de långsiktiga effekterna av psykoedukationen. Har personerna som deltagit i psykoedukativa insatser fått en bättre fungerande vardag med hjälp av de verktyg, kunskaper som lärts ut? 8 Utvecklingsområden Under de första åren som Närvårdsteamet varit igång har fokus varit på att hitta fungerande arbetssätt och rutiner, att utveckla kursutbudet samt att bygga upp arbetet kring Samordnad individuell plan. Mindre tid har lagts på den del av uppdraget som gäller information/utbildning till professionen. Vid några tillfällen har Närvårdsteamets tillfrågats om att hålla en halvdag kring bemötande, vad NPF är etc. Det finns alltid möjlighet för personal från andra verksamheter att delta i Närvårdsteamets öppna kursutbud men betydligt fler nås av kunskapen om informationen hålls på respektive arbetsplats. Det finns då även möjlighet att specialanpassa informationen. Ett annat utvecklingsområde är att stödja individen med att få arbetet att fungera så bra som möjligt. Många bli sjukskrivna för utmattningsyndrom eftersom arbetsplatsen inte är utformad på ett NPF-vänligt sätt. Det kan handla om miljön såsom ljud och ljus men även hur arbetsuppgifterna är utformade. Personal har möjlighet att följa med till arbetsplatsen och vara ett stöd för arbetstagaren med att förklara för arbetsgivaren vad som kan vara svårt. Samt med att komma med förslag på vad som eventuellt skulle kunna underlätta. Sidan 16 av 18

86 Rapport Region Uppsala har krav på att en jämlik vård ska finnas över länet. Uppsala kommuns bidrag och insatser i Närvårdsteamet riktar sig mot den egna befolkningen, men det psykoedukativa inslaget kan ges till alla länsinnevånare. Under åren som teamet varit igång har cirka 15 % av de som fått insats av teamet varit skrivna i annan kommun än Uppsala. Teamet har haft enstaka föreläsningar i olika kommuner i länet och senast, under 216 fyra tillfällen i Enköping. Idén med Närvårdsteamet NPF är dock inte att bara ge föreläsningar utan modellen inkluderar att personens behov tillgodoses både med individuellt anpassad psykoedukation och genom att befintliga stödinsatser samordnas. Har personen inga stödinsatser men behov finns, bör hen få hjälp med detta. Det skulle därför vara bra för målgruppen om det fanns anställda i de övriga kommunerna som jobbade på ett liknande sätt och som NVT kunde samarbeta med. I dagsläget har ett par av kommunerna i Regionen visat intresse för ett samarbete. Ytterligare ett utvecklingsområde är arbetet som riktar sig till studenter. Som tidigare beskrivits så studerar en tredjedel av besökarna på Närvårdsteamet, antingen på gymnasie- eller högskolenivå. Det är många som inte får den hjälp de skulle behöva för att kunna slutföra sina studier. I en hel del fall har studenten klarat hela utbildningen men har examensarbetet kvar. Att en person lägger ner så mycket tid på en utbildning utan att få en examen är naturligtvis en stor förlust, inte bara för individen utan även för samhället. Under våren 217 startas i Uppsala kommun en verksamhet - Supported education vars syfte är att stödja personer mellan år med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala kommun att påbörja eller återvända till studier. Ett samarbete kring den gemensamma målgruppen ter sig naturligt. NVT verkar på en bas- och mellannivå, innan specialistnivå. Det gäller inom Region Uppsala såväl som Uppsala kommun. En del av de som idag beviljas stöd utifrån myndighetsbeslut kanske skulle klara sig med Närvårdsteamets insats. Det är därför viktigt att fortsätta att sprida kunskap om teamet inom båda organisationerna. Närvårdsteamet NPF jobbar förebyggande med hög tillgänglighet vilket innebär stöd i ett tidigt skede med att stärka upp individens egna resurser att klara sin vardag. Detta ligger i linje med Uppsala kommuns mål: Uppsala kommun ska vara en rättvis och jämställd kommun där alla är delaktiga och där människor och verksamheter växer och utvecklas i en dynamisk och långsiktig hållbar miljö (Uppsala kommuns vision). Kommunen har ett antal inriktningsmål som berör den aktuella satsningen: Uppsala kommun ger förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen Skillnader och levnadsvillkor för kommunens invånare jämnas ut Det förebyggande arbetet och tidiga insatser utvecklas i kommunens alla verksamheter. 2 Under hela projekttiden har det funnits svårigheter med att utvärdera en eventuell ökad hanterbarhet av funktionsnedsättning hos besökare. Skulle verksamheten bli permanent planeras för att använda sig av metoderna ORS, Outcome Rating Scale och SRS, Session Rating Scale. Det är två enkla uppföljningsinstrument i form av skalor, som gör det möjligt att systematiskt arbeta med uppföljning och utvärdering. ORS, Outcome 2 Mål & Budget 216 med plan för Uppsala kommun, 215 Sidan 17 av 18

87 Rapport Rating Scale gör det möjligt att systematiskt följa en insats och se hur den påverkar klientens liv. SRS, Session Rating Scale, ger klienten möjlighet att under pågående insats tycka till om den hjälp som erbjuds och om den passar för de behov som finns. Den problematik som Närvårdsteamet NPF:s målgrupp har tenderar att öka i samhället. Det är svårt för Uppsala kommun och Regionen att utan samverkan sinsemellan ge målgruppen rätt stöd. Närvårdsteamet NPF fyller en funktion i samhället, både på kommun och på regionsnivå, som inte motsvaras av någon annan verksamhet. Målgruppen med personer som ännu inte har en diagnos eller som inte anses ha tillräckligt stora funktionsnedsättningar har svårt att få tillgång till NPF-anpassat stöd någon annanstans. Förutom stöd till individen själv erbjuder NVT råd och stöd till anhöriga/ närstående samt till professionen. Under de år som projektet har varit i gång har förändringar skett som förändrat flödet av nya ärenden in till närvårdsteamet. En sådan förändring är att specialistpsykiatrin har tydligare kriterier för vilka som får en NPF-utredning. Detta har lett till att fler får sina remisser om utredning avvisade och istället hänvisas till NVT för att se om stödbehovet därigenom kan tillgodoses. Ett annat är att antalet personer med en diagnos inom Autismspektrum har ökat på NVT. Det kan handla om att personen har fått en diagnos i annat län eller att den har en diagnos sedan tidigare men inte har någon pågående kontakt med Habiliteringen. När en remiss inkommer till Habiliteringen hänvisas dessa personer till NVT för att se om den insatsen är tillräcklig. För att få insatser från habiliteringen ska man ha omfattande behov som inbegriper flera livsområden, såsom boende, studier/arbete/sysselsättning, vardagsfungerande, relationer och aktivitet. Behovet av insatser över tid ska vara omfattande och livslångt. Utan Närvårdsteamet skulle en grupp människor som fått en diagnos inom autismspektrum stå utan hjälp att förstå sin funktionsnedsättning och hur man kan hantera konsekvenserna. Om inte Närvårdsteamet fanns riskerar målgruppen att stå helt utan möjlighet att få stöd och redskap för att kunna hantera sin vardag och att delta i samhället på samma sätt som alla andra. Kostnaden för verksamheten är förhållandevis låga jämfört med vad individen skulle ha kostat på sikt om de inte får stöd i ett tidigt skede. Det kan handla om att individen inte behöver omfattande vård inom specialistpsykiatrin, att kunna behålla sitt arbete eller att komma ut i arbete, att inte behöva försörjningsstöd eller stöd i hemmet (boendestöd). Sidan 18 av 18

88 Risk- och konsekvensanalys närvårdsteam NPF Uppdrag: Närvårdsteam NPF, länsövergripande Tänkta positiva fördelar: Medborgare oavsett boende i länet, ges tillgång till liknande stödfunktioner. Närvårdsteamet kan i större grad, applicera sin kunskap och kompetens, till flera personer/familjer som har behov. Samordnad utbildning ger möjligheter till förbättrade behandlingsmetoder. Individer/anhöriga boende på mindre orter, ges större tillgång till ny kunskap och bredare kompetens. Samordning mellan olika instanser, t.ex FK, AF eller andra aktörer. Större möjligheter för enskild/familj att få vara mer anonyma än vad som annars kan vara ett problem på mindre ort (individ/anhörig ofta igenkänd sedan tid och förutfattade åsikter av behandlande personal kan försvåra förbättring, utveckling). Risker: Resor kan vara en förhindrande faktor då gruppen NPF kan ha svårt med nya, annorlunda miljöer. Ekonomi.- mindre möjligheterna att Närvårdsteamet besöker mindre orter om det blir ekonomiska indragningar i Landstinget. Mindre kunskap om specifika samordningsmöjligheter på liten ort (ortsspecifik kunskap). Mindre trygghet för person/familj/anhörig om teamet inte har kunskap om den mindre ortens förutsättningar i skola/omsorg/arbete etc. Carina Pettersson Attention Tierp-Älvkarleby

89 Riskanalys Närvårdsteam NPF, utifrån dialog vid Hälsa och habilitering RiskID Beskrivning av risk För organisationen Mer belastning på habilitering och på vuxempsykiatrin Långa köer Resurser läggs på fel nivå Uppdraget att vara specialiserad verksamhet får svårare att utvecklas Det blir otydligt vad som är basrespektive specialistnivå vilket innebär att basnivån inte heller får möjlighet att utvecklas För den enskilde Bollas runt mer i systemet Missnöje och frustration Kan ges mer omfattande vård/stöd än vad hen behöver Motverkar en hälsofrämjande utveckling!! Resurskrävande Sämre fungerande relationer och därmed ett sämre stöd till den enskilde. Föräldrar får inte det stöd som de behöver Ja eller Nej Riskpoäng Beskrivning Om NPF närvårdsteam ej förlängs eller permanentas Fortsätta analys? Upptäckbarhet ID (om den identifierade risken inträffar) Allvarlighetsgrad Risk (möjlighet att negativ händelse inträffar) Sannolikhet Delprocess eller aktivitet Poäng Konsekvens Vid Ja överför risken till formulär 2 och identifiera orsaker och åtgärder

90 Om projekt ska övergå till permanent verksamhet Om projektet ska övergå till permanent verksamhet behöver diskussion föras i vilken förvaltning verksamheten bäst hör hemma. Lutar det mer åt psykiatri än habilitering? Det är viktigt att verksamheten har en hemvist med ett tydligt ansvar för drift och utveckling. Att tillhöra en centrumbildning med delat ansvar blir lätt ingens ansvar. Samverkan kan lösas på annat sätt. Om Närvårdsteamet NPF ska fortsätta skulle samordningsvinster kunna göras med SUF och Infoteket när det gäller lokaler och viss personal. Det finns i dag ingen plan för hur Närvårdsteamet skulle kunna utvecklas till ett länsperspektiv och därmed ingen modell för arbetssätt etc. Därför är det svårt att beräkna kostnaderna. Oavsett utveckling av teamet behöver kostnader tillföras om Hälsa och habilitering ska ansvara för verksamheten. Alternativt måste andra uppdrag prioriteras ner och kostnader omfördelas.

91 Formulär 1: Identifiera risker och utför riskbedöm Titel på riskanalysen: Ej förlängning av NPF närvård, konsekvenser för specialistpsykiatrin,17224 Om NPF närvård ej förlängs eller permanentas föreligger följande konsekvenser för specialistpsykiatrin. Beskrivning av risk Specialistpsykiatrin får lägga mer resurser på grundläggande psykoedukation Mindre utrymme för insatser på specialistnivå, dvs färre neuropsykiatriska utredningar, läkemedelsbehandling och psykologisk behandling. Fler bedömningssamtal men färre utredningar/ behandlingar. Efterfrågan av neuropsykiatrisk Ytterligare ökade väntetider till utredning/ och behandling ökar då alla neuropsykiatrisk utredning och insatser riktas till specialistnivå direkt. behandling. Större risk att patienter faller mellan Patientsäkerhet påverkas negativt stolarna, dvs bollas mellan olika huvudmän (Psykiatri, PV, Habilitering och kommun) Patienter med lindrig Högre belastning på andra aktörer funktionsnedsättning riskerar att bli på fel vårdnivå och i ett försenat utan stöd och hjälp och på sikt belasta skede. Ökat lidande hos patienten primärvård och psykiatri i ett senare och försämrat mående. skede. Ur hälsoekonomiskt perspektiv blir Ökade kostnader för alla det ökade kostnader. När personen ej vårdgivare. får hjälp på rätt nivå riskerar de att Utarbetad av Ulrica Fjärstedt, MIT, , efter Händelseanalys & Riskanalys, Handbok för patientsäkerhetsarbete st st st or or or st st st or or or st st lit or or en St St På or or si kt st or St St Li or or te n Fortsätta analys? Ja eller Nej Riskpoäng RiskID Poäng Upptäckbarhet Beskrivning Konsekvens (om den identifierade risken inträffar) Sannolikhet ID Risk (möjlighet att negativ händelse inträffar) Allvarlighetsgrad Delprocess eller aktivitet Vid Ja överför risken till formulär 2 och identifiera orsaker och åtgärder

92 Formulär 1: Identifiera risker och utför riskbedöm Beskrivning av risk försämras och belasta sjukvård, socialtjänst istället. Starkare kriterier från 1 september 215 inom Psykiatrin för att erhålla neuropsykiatrisk utredning/ behandling, i avsikt att allokera resurser för de svårast sjuka patienterna. Brister i samordning leder till uteblivna SIP(Samordnad individuell plan). Utarbetad av Ulrica Fjärstedt, MIT, , efter Händelseanalys & Riskanalys, Handbok för patientsäkerhetsarbete Finns ingen 1:a linjens neuropsykiatri. Finns ingen instans att hänvisa till. Insatser samordnas inte kring den enskilde i ett tidigt förebyggande skede. St St Li or or te n Fortsätta analys? Ja eller Nej Riskpoäng RiskID Poäng Upptäckbarhet Beskrivning Konsekvens (om den identifierade risken inträffar) Sannolikhet ID Risk (möjlighet att negativ händelse inträffar) Allvarlighetsgrad Delprocess eller aktivitet Vid Ja överför risken till formulär 2 och identifiera orsaker och åtgärder

93 Formulär 1: Identifiera risker och utför riskbedöm Utarbetad av Ulrica Fjärstedt, MIT, , efter Händelseanalys & Riskanalys, Handbok för patientsäkerhetsarbete

94 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Sofie Schwan Tfn E-post Dnr VS Vårdstyrelsen Uppföljning av målrelaterad ersättning LOV vårdcentraler 216 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Privata vårdcentraler och Primärvården ska återbetala totalt kr respektive kr av den målrelaterade ersättningen för Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att fakturera de i bilaga 1 och 2 angivna beloppen till respektive vårdgivare. 3. Privata och offentliga barnavårdscentraler får behålla den målrelaterade ersättningen för 216. Målet har inte kunnat bedömas på grund av uppgiftsbortfall vid byte av journalsystem. Ärendebeskrivning Målrelaterad ersättning utgör enligt förfrågningsunderlaget 5 % av respektive vårdcentrals totala kapitering 216. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till mål inom de kvalitetsområden som betecknar god vård. En analys av om vårdgivarna har uppfyllt de uppsatta målen har genomförts utifrån utdata samt genom inkomna redovisningar i verksamhetsberättelserna. Totalt att fakturera, se detaljerad beskrivning bilaga 1 och 2 Privata vårdcentraler: kr Primärvården egen regi: kr Återbetalningen för vårdcentraler såväl i egen som privat regi beror huvudsakligen på bristande måluppfyllelse gällande tillgänglighet. Svagast resultat ses för målet som avser läkarbesök inom sju dagar. Öregrunds vårdcentral bedriver ett särskilt pilotprojekt som följs av vårdstyrelsen, vilket innebär att måluppfyllelse för nybesök till läkare har inte kunnat bedömas för Öregrunds VC. Bland läkemedelsmålen är det främst de två målen rörande antibiotika som givit skäl för återbetalning under 216. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

95 2 (3) Jämfört med föregående år ses en förbättring av måluppfyllelsen för registrering av KVÅ-koder inom hälsoinriktat arbete, vilket bara ett fåtal vårdcentraler behöver göra återbetalning för 216. Totalt har en ökning jämfört med 215 om drygt 3 registreringar gjorts. Fjorton av vårdcentralerna har ökat med mer än 1 och några har ökat med mer än 35-4 registreringar. Målen för vårdcentraler 216 beskrivs i bilaga 3. Barnavårdcentral (BVC) är ett tilläggsåtagande till vårdcentral. För BVC finns ett mål som är kopplat till målrelaterad ersättning, gällande hembesök inom 3 dagar efter födseln. Den målrelaterade ersättningen utgör 1 procent av det faktiska belopp som utbetalats i kapiteringsersättning. Barnhälsovården har i sin uppföljning av kvalitetsdata för barnavårdscentraler noterat ett stort bortfall av uppgifter för 216. Sannolikt beror detta på införande av Cosmic för dokumentation inom BVC och därmed en ovana att dokumentera korrekt i Cosmic. Det betyder att det saknas säkra uppgifter för att bedöma måluppfyllelsen avseende den målrelaterade ersättningen 216. Barnhälsovården kommer att gå vidare i samarbete med EPJ för att ta fram en återkopplingsrapport som ska skickas ut till samtliga BVC varje månad med uppgift om data som man inte fyllt i. Detta tillsammans med fortsatt utbildning och intensifierad kontakt med BVC i dokumentationsfrågor hoppas man ska ge förbättrade förutsättningar för godtagbar datatäckning i fortsättningen. Bilagor Bilaga 1 Återbetalning målrelaterad ersättning privata vårdcentraler 216 Bilaga 2 Återbetalning målrelaterad ersättning offentliga vårdcentraler 216 Bilaga 3 Beskrivning av mål 216 Kopia till Primärvårdsdirektören Pernilla Netinder, pernilla.netinder@aleris.se Susanne Svahn, susanne.svahn@privat.regionuppsala.se Merri Subasic, merri.subasic@privat.regionuppsala.se Gunilla Liljedahl, gunilla.liljedahl@privat.regionuppsala.se Anne Widdas, anne.widdas@capio.se Nasrin Abar, nasrin.abar@privat.regionuppsala.se Staffan Anderberg, staffan.anderberg@capio.se Ebbe Wahlund, ebbe@wahlund.org Mats Brolin, mats.brolin@ekebyhalsocenter.se Anna-Lena Karlsdotter, anna-lena.karlsdotter@enkopingshalsan.se Dag Gilstring, dag.gilstring@telia.com Jonas Thun, jonas.thun@famlak.se Annette Stenberg, grethe.annette.stenberg@privat.regionuppsala.se Håkan Jernberg, hakan.jernberg@halsohuset.se Monika Leissner, monika.leissner@privat.lul.se Peter Skoghagen, peter.skoghagen@kabohalsan.se Ture Ålander, ture@tapraktik.se Charlotte Möller, charlotte.moller@privat.regionuppsala.se

96 3 (3) Carola Johansson, Region Uppsalas resurscentrum, ekonomiavdelningen

97 Bilaga 1 VS Återbetalning målrelaterad ersättning privata vårdcentraler 216 Vårdcentral Kapitering Sjukdomsförebyggande Tillgänglig1% per mål (4 het telefon 1% 5% mål) Tillgänglighet telefon 15 % LäkemedelsTillgänglig- Tillgänglig- mål, 4 mål het läkare het läkare om vardera Totalt att 1 % 15 % 15 kr fakturera Aros läkarmottagning Bålstadoktorn Capio Enköpings vårdcentral Capio Liljeforstorgs vårdcentral Capio Sävja vårdcentral Centrumkliniken husläkarmottagning Dr Wahlunds läkarmottagning Enköpingshälsan Kåbohälsan Aleris Nyby vårdcentral Ekeby Hälsocenter Familjedoktorn Familjeläkarna Bålsta vårdcentral Familjeläkarna Luthagen vårdcentral Husläkargruppen Hälsohuset Knivsta Läkargrupp Ture Ålanders läkarpraktik Aleris Uppsala barncentrum och vårdcentral Öregrund vårdcentral

98 Bilaga 2 VS Återbetalning målrelaterad ersättning offentliga vårdcentraler 216 Vårdgivare Kapitering Sjukdomsförebyggande Tillgänglig1% per mål (4 het telefon 1% 5% mål) Tillgänglighet telefon 15 % LäkemedelsTillgänglig- Tillgängligmål, 4 mål om het läkare 1 het läkare 15 vardera 15 Totalt att % % kr fakturera Alunda vårdcentral Enköpings husläkarcentrum Eriksbergs vårdcentral Flogsta vårdcentral Fålhagens vårdcentral Gimo vårdcentral Gottsunda vårdcentral Heby vårdcentral Knivsta vårdcentral Knutby vårdcentral Kungsgärdets vårdcentral Samariterhemmets vårdcentral Skutskärs vårdcentral Storvreta vårdcentral Svartbäckens vårdcentral Tierps vårdcentral Årsta vårdcentral Östervåla vårdcentral Östhammars vårdcentral Örsundsbro vårdcentral

99 Bilaga 3 VS beskrivning av mål vårdcentraler 216 Mått som ska redovisas Rapportering Avdrag Patienter som fått kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk Antal patienter som registrerats med KVÅ-kod DV113. Redovisa ökning eller minskning jämfört med föregående år. 1 procent Patienter som fått rådgivande samtal om riskbruk av alkohol Antal patienter som registrerats med KVÅ-kod DV122. Redovisa ökning eller minskning jämfört med föregående år. 1 procent Patienter som fått rådgivande samtal om otillräcklig fysisk aktivitet med tillägg (FaR ) Antal patienter som registrerats med KVÅ-kod DV132 och DV2. Redovisa ökning eller minskning jämfört med föregående år. 1 procent Patienter som fått kvalificerat rådgivande samtal om ohälsosamma matvanor Antal patienter som registrerats med KVÅ-kod DV143. Redovisa ökning eller minskning jämfört med föregående år. 1 procent Hälsoinriktat arbete Fotnot: Om antal registrerade patienter = så görs avdrag med ovan angivna procentsats Vård i rimlig tid Telefontillgänglighet enligt genomsnittligt värde av samtliga SKL:s nationella mätningar januari-oktober. - Vid full måluppfyllelse > 9 % procent Definition: Besvarade samtal (dvs fått tid för återuppringning), i % av totalt inkomna samtal under mottagningens öppna telefonrådgivningstid. - Vid > 8 procent men < 9 procent 1 procent - Vid < 8 procent 15 procent Andel läkarbesök inom sju dagar enligt genomsnittligt värde av samtliga SKL:s nationella mätningar januari-oktober. - Vid full måluppfyllelse > 9 % procent - Vid > 8 procent men < 9 procent 1 procent - Vid < 8 procent 15 procent

100 Läkemedel Vårdgivaren ska för patienter 75 + fortsätta arbetet med att minska förskrivningen jämfört med föregående år av följande läkemedel: - antikolinerga preparat - tramadol - långverkande bensodiazepiner - propiomazin - NSAID-preparat Redovisa arbete med att minska förskrivningen. 15 kr Vårdgivaren ska minska antalet antibiotikarecept per listad patient jämfört med föregående år. Antal recept per listad patient i jämförelse med föregående år. 15 kr Vårdgivaren ska säkerställa att kvoten Kvoten i jämförelse med diklofenak/nsaid inte ökat jämfört med föregående år. föregående år. 15 kr Vårdgivaren ska säkerställa att kvoten fluorokinoloner/all antibiotika inte ökat jämfört med föregående år. 15 kr Kvoten i jämförelse med föregående år. Kommentar: Ett mål i förfrågningsunderlaget avseende redovisning av registrerade patienter i NDR har utgått på grund av svårigheter med uthämtning av data. Målet tillkom och beslutades innan bildandet av Programråd diabetes, vilka till 217 har arbetat fram nya mål inom diabetes.

101 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Helen Askebro Sandra Hult Sedin Tfn E-post Dnr VS Vårdstyrelsen Uppföljning av målrelaterad ersättning 216, externa vårdgivare Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Vårdstyrelsen utbetalar kronor av totalt avsatta kronor till Uppsala närakut, CityAkuten i Praktikertjänst AB. 2. Vårdstyrelsen utbetalar kronor av totalt avsatta kronor till 1177 Vårdguiden på telefon, MedHelp Care Uppsala AB. Ärendebeskrivning Uppsala närakut Den målrelaterade ersättningen utbetalas i efterskott efter måluppfyllelse. Den totala målrelaterade ersättningen för 216 var kronor. För Uppsala närakut var den målrelaterade ersättningen knuten till fyra mål kopplade till läkemedelsförskrivning, läkemedels miljöpåverkan samt patienternas vistelsetid på mottagningen, bilaga 1. Uppsala närakut uppnår 3 av de fyra uppsatta målen, vilket innebär att kronor utbetalas i målrelaterad ersättning. MedHelp Care Uppsala AB Telefonrådgivning Den målrelaterade ersättningen utbetalas i efterskott efter måluppfyllelse. Den totala målrelaterade ersättningen för 216 var kronor. Uppföljning och bedömning av den målrelaterade ersättningen grundas på nationellt genomförda nöjdhetsmätningar. Inför år 214 förändrades dessa mätningar, både avseende metod, frågeställningar och index. Mot bakgrund av detta finns en stor osäkerhet då det gäller att bedöma måluppfyllelse enligt avtalet. Mätningen visar dock att region Uppsala har ett index på 81 av 1, vilket på skalan motsvarar mycket bra. Vårdstyrelsen föreslås därför besluta att utbetala kronor av totalt avsatta kronor till MedHelp Care Uppsala AB. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

102 2 (2) Bilagor Bilaga 1. Målrelaterad ersättning Uppsala närakut Bilaga 2. Målrelaterad ersättning MedHelp Care Uppsala AB 1177 Vårdguiden på telefon Kopia till MedHelp Care Uppsala AB, Björn Arkinger, Cityakuten i Praktikertjänst AB, carlos.hagel@cityakuten.se Regionkontoret, Controller Marie Johansson ekonomiservice@regionuppsala.se

103 Bilaga 1. Målrelaterad ersättning 216 för CityAkuten i Praktikertjänst AB Uppsala närakut Mätning ska göras på årsbasis och redovisas 26 januari årligen i verksamhetsrapporten. Landstinget ansvarar för att uttag av statistik sker ur landstingens system. Målen och ersättningen kan komma att förändras under avtalsperioden. Den målrelaterade ersättningen utgörs av ett fast belopp på kronor per år. Mått som ska redovisas Andel antibiotikarecept (försålda varurader av J1 ej metenamin) per läkarbesök (totalt) och år Andel kinoloner (försålda DDD) av antibiotika (DDD, J1A ej metenamin) Antalet def dygnsdoser (försålda, DDD) av diklofenak Tid mellan ankomst till mottagningen fram till patienten lämnar mottagningen (total vistelsetid) 1 (1) Målvärde Minska andelen antibiotikarecept per läkarbesök (totalt) och år med mer än 5 % Resultat: Ökat med 1 % Under 3 % Resultat: 2,6% Ska minska med minst 5 % Resultat: Minskat med 76% < 9 minuter Resultat: 41 minuter Ersättning kronor Inte OK kronor OK kronor OK kronor OK

104 Bilaga 2 Målrelaterad ersättning 216 MedHelp Care Uppsala Vårdguiden på telefon Stockholms läns landsting genomför nationella mätningar av kundnöjdhet Nöjd kund index (NKI) avseende 1177 Vårdguiden på telefon. För att mäta den övergripande nöjdheten används NKI som är ett standardiserat index framtaget av Statistiska centralbyrån. Indexet består av tre frågor som besvaras på en 1gradig skala men omvandlas till skalan -1. I tabellen nedan kan utläsas vilka frågor som inkluderas i NKI. SCB:s gränsvärden för NKI: NKI >74 Mycket nöjd NKI Nöjd NKI < 55 Inte nöjd NKI för Region Uppsala år 216 är 81 vilket motsvarar Mycket nöjd i SCB:s skala. Kan ej bedöma Hur nöjd är du med 1177 Vårdguiden på telefon totalt sett? Hur nöjd är du med 1177 Vårdguiden på telefon i förhållande till dina förväntningar? Tänk dig en rådgivningstjänst på telefon som är perfekt i alla avseende, hur nära eller långt ifrån en sådan perfekt rådgivningstjänst är Vårdguiden på telefon? % 1. Inte alls nöjd/mycket långt ifrån % % % % 8 9 1% 1. Mycket nöjd/mycket nära Källa: SLL 1 (1)

105 TJÄNSTEUTLÅTANDE Enheten för analys och utveckling Birgitta Lejman Tfn E-post birgitta.ekholm.lejman@regionuppsala. se Dnr VS Vårdstyrelsen Revisionssvar avseende Granskning av samverkan kring barnoch ungdomspsykiatrin Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Svar till revisorerna avseende Granskning av samverkan kring barn och ungdomspsykiatrin lämnas enligt bilaga. 2. Återrapportering kring pågående arbete utifrån de i revisionssvaret utpekade förbättringsområdena ska ske till vårdstyrelsen senast i slutet av 218. Ärendebeskrivning Regionens revisorer har genom Helseplan AB granskat samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Granskningen har genomförts tillsammans med länets kommuner. Se bilaga, Granskning av barn- och ungdomspsykiatrin gemensam granskning med kommunerna. Granskningen har genomförts i syfte att bedöma om regionstyrelsen och kommunerna säkerställer att det finns en tillfredställande samverkan mellan kommuner och Region Uppsala som möjliggör en ändamålsenlig verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa. Regionens revisorer sammanfattande bedömning efter genomförd granskning 216 är att regionstyrelsen och kommunerna inte i en tillräcklig utsträckning säkerställer att det finns en tillfredställande samverkan som möjliggör en ändamålsenlig verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa. Granskningen visar att det saknas tydliga mål som möjliggör uppföljning av samverkan mellan regionen och kommunerna. Ansvarsfördelning, system och rutiner för planering och uppföljning är inte tillfredställande. Förutsättningarna för samverkan har skapats inom ett antal områden men det behövs ytterligare förutsättningar för att samverkan ska skapas mellan regionen och kommunerna. Det saknas exempelvis samarbetsavtal med samtliga kommuner och Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

106 2 (3) alla kommuner har inte en barn- och ungdomsmottagning. Granskningen nämner att mobila team med representanter från barn- och ungdomspsykiatrin kan vara ett alternativ. Konsekvenser Revisorernas granskning av samverkan mellan kommunerna i länet och Region Uppsala kring barn och ungas psykiska ohälsa syftar till barnens bästa. Bedömningen är därmed att det inte finns behov av att ta fram en barnkonsekvensanalys. Beredning Ärendet är kommunicerat med förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering och T.f. förvaltningsdirektören för Primärvården. Initiativ till att bereda ärendet i samverkan med kommunerna i länet har tagits men inte varit genomförbart inom tiden för beredning. Bilagor Bilaga 1 Samverkan kring barn- och ungdomspsykiatrin gemensam granskning med kommunerna, revisionssvar Bilaga 2 Granskning av samverkan kring barn- och ungdomspsykiatrin gemensam granskning med kommunerna, revisionsskrivelse Bilaga 3 Granskning av barn- och ungdomspsykiatrin gemensam granskning med kommunerna, rapport Bilaga 4 Psykisk hälsa regional handlingsplan Bilaga 5 Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård Bilaga 6 Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län Bilaga 7 BUS-Uppsala, riktlinje om samverkan barn och unga Kopia till Region Uppsalas revisorer Beredningen för barn och unga Lena Dahlman, förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering Torun Hall, tf förvaltningsdirektör Primärvården Per Elovsson, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset

107 3 (3)

108 Enheten för analys och utveckling Birgitta Lejman Tfn E-post birgitta.ekholm.lejman@regionuppsala. se Dnr VS Vårdstyrelsen Revisionssvar avseende Granskning samverkan kring barnoch ungdomspsykiatrin Vårdstyrelsen överlämnar följande svar till revisorerna. Regionens revisorer har genom Helseplan AB granskat samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Granskningen har genomförts tillsammans med länets kommuner. Granskningen har genomförts i syfte att bedöma om regionstyrelsen och kommunerna säkerställer att det finns en tillfredställande samverkan mellan kommuner och Region Uppsala som möjliggör en ändamålsenlig verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa. Regionens revisorer sammanfattande bedömning efter genomförd granskning 216 är att regionstyrelsen och kommunerna inte i en tillräcklig utsträckning säkerställer att det finns en tillfredställande samverkan som möjliggör en ändamålsenlig verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa. Granskningen visar att det saknas tydliga mål som möjliggör uppföljning av samverkan mellan regionen och kommunerna. Ansvarsfördelning, system och rutiner för planering och uppföljning är inte tillfredställande. Förutsättningarna för samverkan har skapats inom ett antal områden men det behövs ytterligare förutsättningar för att samverkan ska skapas mellan regionen och kommunerna. Det saknas exempelvis samarbetsavtal med samtliga kommuner och alla kommuner har inte en barn- och ungdomsmottagning. Granskningen nämner att mobila team med representanter från barn- och ungdomspsykiatrin kan vara ett alternativ. Svar gällande rekommendation om uppföljningsmål Gällande regionens revisorers rekommendation till vårdstyrelsen, att utarbeta tydliga uppföljningsmål som kan ligga till grund för styrning och uppföljning av samverkan med kommunerna, finns två pågående processer för att stödja uppföljning. Dels inom den nationella överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 217 finns en regional handlingsplan Psykisk hälsa för 217. I handlingsplanen finns aktiviteter beskrivna med framtagna lång- och kortsiktiga mål och indikatorer. Resultatet kommer Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

109 2 (2) följas upp och redovisas. Andra identifierade förbättringsområden som identifierats där aktiviteter med syfte att förbättra samverkan finns kan med fördel målsättas och följas upp inom den regionala organisationen för samverkan. Inom den regionala organisationen för samverkan kommer sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen tillsammans med kommunerna i länet ha möjlighet att utarbeta tydliga uppföljningsbara mål, som kan ligga till grund för uppföljning av samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa. Inom regionen finns det, i regional plan och budget , framtagna aktiviteter med vidföljande indikatorer inom området barn och ungas psykiska hälsa. Resultaten i regional plan och budget följs upp årligen. Dessa aktiviteter är även prioriterade områdena inom närvården. Svar gällande rekommendation om kommunala samarbetsavtal Gällande samarbetsavtal finns två överenskommelser kring samverkan mellan kommunerna i länet och Region Uppsala, Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård och Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län. Båda överenskommelserna är förlängda till september 217. En revidering av båda dokumenten kommer göras under 217. Svar gällande rekommendation om kartläggning Regionens revisorer rekommenderar sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen att tillsammans med kommunernas individ- och familjeomsorg och elevhälsa genomföra en kartläggning i syfte att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av bristande tillgänglighet. Inom den nationella överenskommelsen mellan staten och SKL, Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 217, ska en fördjupad kartläggning gällande barn och ungas psykiska hälsa genomföras under 217. Inom kartläggningen finns möjlighet att identifiera de målgrupper som riskerar att falla mellan stolarna. En plan för att åtgärda att alla barn och unga får det stöd de har behov av kan tas fram utifrån en analys av kartläggningen. För Uppsala län Malena Ranch Åsa Himmelsköld Vårdstyrelsens ordförande Hälso- och sjukvårdsdirektör

110

111

112 Granskning av barn- och ungdomspsykiatrin gemensam granskning med kommunerna Helseplan Consulting Group AB Februari 217 Pär Ahlborg Frida Sporrong Helseplan Stadsgården 1, 1 tr Stockholm tel helseplan.se

113 Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING... 6 BAKGRUND... 6 UPPDRAGET... 6 REVISIONSFRÅGOR... 7 REVISIONSKRITERIER... 7 METOD OCH AVGRÄNSNING... 8 JÄVSPRÖVNING... 8 METOD... 8 DOKUMENTGRANSKNING OCH STATISTIKINSAMLING... 8 FOKUSGRUPPER... 8 INTERVJUER... 8 PROJEKTORGANISATION IAKTTAGELSER, BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER... 9 IAKTTAGELSER: VERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA... 9 VERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA INOM LANDSTING OCH KOMMUN... 9 FÖRSTA LINJEN TILLGÄNGLIGHET BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: VERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA VERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA INOM LANDSTING OCH KOMMUN FÖRSTA LINJEN TILLGÄNGLIGHET IAKTTAGELSER: ANSVARSFÖRDELNING OCH AVTAL INOM OCH MELLAN LANDSTINGET OCH LÄNETS KOMMUNER GÄLLANDE BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA ANSVARSFÖRDELNING AVTAL BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: ANSVARSFÖRDELNING OCH AVTAL INOM OCH MELLAN LANDSTINGET OCH LÄNETS KOMMUNER GÄLLANDE BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA ANSVARSFÖRDELNING AVTAL IAKTTAGELSER: SAMVERKAN INOM OCH MELLAN LANDSTINGET OCH KOMMUNERNA FÖR BARN OCH UNGA MED PSYKISKA OHÄLSA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SAMVERKAN SAMVERKAN PÅ OLIKA NIVÅER BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: SAMVERKAN INOM OCH MELLAN LANDSTINGET OCH KOMMUNERNA FÖR BARN OCH UNGA MED PSYKISKA OHÄLSA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SAMVERKAN SAMVERKAN PÅ OLIKA NIVÅER IAKTTAGELSER: NÄMNDER OCH STYRELSER MED UPPGIFT ATT SVARA FÖR SAMVERKAN MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING KRING BARN OCH UNGDOMARS PSYKISKA OHÄLSA ANSVARIGA NÄMNDER, UTSKOTT OCH STYRELSER FÖR SAMVERKAN BEFINTLIGHET AV TYDLIGA KRAV PÅ SAMVERKAN FRÅN NÄMND ELLER STYRELSE BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: NÄMNDER OCH STYRELSER MED UPPGIFT ATT SVARA FÖR SAMVERKAN MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING KRING BARN OCH UNGDOMARS PSYKISKA OHÄLSA ANSVARIGA NÄMNDER, UTSKOTT OCH STYRELSER FÖR SAMVERKAN BEFINTLIGHET AV TYDLIGA KRAV PÅ SAMVERKAN FRÅN NÄMND ELLER STYRELSE

114 IAKTTAGELSER: SYSTEM, RUTINER OCH UPPFÖLJNING AV RESULTAT SYSTEM OCH RUTINER FÖR UPPFÖLJNING AV RESULTAT INOM LANDSTINGET SYSTEM OCH RUTINER FÖR UPPFÖLJNING AV RESULTAT INOM KOMMUN SYSTEM OCH RUTINER FÖR UPPFÖLJNING AV RESULTAT GEMENSAMT FÖR LANDSTING OCH KOMMUN BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: SYSTEM, RUTINER OCH UPPFÖLJNING AV RESULTAT... 3 SYSTEM OCH RUTINER FÖR UPPFÖLJNING AV RESULTAT INOM LANDSTINGET... 3 SYSTEM OCH RUTINER FÖR UPPFÖLJNING AV RESULTAT INOM KOMMUNERNA SYSTEM OCH RUTINER FÖR UPPFÖLJNING AV RESULTAT GEMENSAMT FÖR LANDSTING OCH KOMMUN IAKTTAGELSER: BARN OCH UNGDOMAR SOM FALLER MELLAN STOLARNA GRUPPER SOM RISKERAR ATT FALLA MELLAN STOLARNA PÅGÅENDE PROJEKT AVSEENDE SAMVERKAN FÖR ATT FÖRHINDRA ATT BARN OCH UNGA RISKERAR ATT FALLA MELLAN STOLARNA SAMVERKAN KRING KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV ENKÄTEN LIV OCH HÄLSA UNG BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: BARN OCH UNGDOMAR SOM FALLER MELLAN STOLARNA GRUPPER SOM RISKERAR ATT FALLA MELLAN STOLARNA PÅGÅENDE PROJEKT AVSEENDE SAMVERKAN FÖR ATT FÖRHINDRA ATT BARN OCH UNGA RISKERAR ATT FALLA MELLAN STOLARNA SAMVERKAN KRING KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV ENKÄTEN LIV OCH HÄLSA UNG IAKTTAGELSER, BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER PER KOMMUN IAKTTAGELSER: UPPSALA KOMMUN BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: UPPSALA KOMMUN IAKTTAGELSER: KNIVSTA KOMMUN BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: KNIVSTA KOMMUN IAKTTAGELSER: ENKÖPINGS KOMMUN BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: ENKÖPINGS KOMMUN... 5 IAKTTAGELSER: HEBY KOMMUN BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: HEBY KOMMUN IAKTTAGELSER: HÅBO KOMMUN... 6 BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: HÅBO KOMMUN IAKTTAGELSER: ÖSTHAMMARS KOMMUN BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: ÖSTHAMMARS KOMMUN IAKTTAGELSER: TIERPS KOMMUN BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: TIERPS KOMMUN IAKTTAGELSER: ÄLVKARLEBY KOMMUN BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: ÄLVKARLEBY KOMMUN... 8 BILAGA 1. REVISIONSFRÅGOR SAMT TILLÄGGSFRÅGOR BILAGA 2. INTERVJUFÖRTECKNING BILAGA 3. BEGREPPSFÖRKLARING

115 Sammanfattning Helseplan har fått i uppdrag av revisorerna i Landstinget och kommunerna i Uppsala län att genomföra en granskning av verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa. Granskningens syfte och övergripande revisionsfråga är att ge underlag för att kunna bedöma hur landstinget respektive varje kommun i länet säkerställer att det finns en tillfredsställande samverkan mellan kommun och landsting som möjliggör en ändamålsenlig verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa. Vår sammanfattande bedömning är att landstinget och kommunerna inte säkerställer att det finns en tillfredsställande samverkan i tillräcklig utsträckning som möjliggör en ändamålsenlig verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa. I granskningen har vi iakttagit att det saknas tydliga mål i budget och verksamhetsuppföljning, gällande samverkan inom och mellan huvudmännen för målgruppen. Avsaknaden av uppsatta mål gör det svårt för verksamheterna att följa upp samverkan. I granskningen har vi också iakttagit att det inom flera områden finns brister i verksamheten som gör att verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa inte kan beskrivas som ändamålsenlig. För att uppnå en ändamålsenlig verksamhet förutsätts att flera kriterier är uppfyllda. Vi bedömer att dessa kriterier främst avser samverkan, ansvarsfördelning samt system och rutiner för planering och uppföljning. Trots att vi i granskningen har iakttagit att en tillfredsställande samverkan samt en ändamålsenlig verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa inte säkerställs, har vi även noterat att det pågår ett ambitiöst arbete för att förbättra verksamheten. Vi grundar vår bedömning av den övergripande revisionsfrågan särskilt på följande bedömningar: Vi bedömer att ansvarsfördelning till viss del finns upprättad inom och mellan landstinget och länets kommuner vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården för barn och unga med psykisk ohälsa, men att det finns brister inom vissa områden som försvårar för verksamheterna när det gäller avgränsning och samarbete. Det saknas en tydlig och tillräcklig ansvarsfördelning mellan verksamheterna för de patienter som befinner sig i den så kallade mellannivån, det vill säga de patienter som inte har tillräckligt komplicerade frågeställningar för att ansvarsmässigt ligga under Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), men ändå har för komplicerade frågeställningar för elevhälsan eller socialtjänsten. Vi bedömer att det faktum att Enköpings kommun inte har några ingångna avtal för samverkan med andra verksamheter som är involverade i barn och unga med psykisk ohälsa bidrar till en avsaknad av samverkan. Avsaknaden av samverkansavtal med Enköpings kommun försvårar arbetet för medarbetare både inom kommunens verksamheter och landstingets verksamheter, då bland annat ansvarsfördelningen inte är tydliggjord. Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats inom ett antal områden men att ytterligare förutsättningar behöver skapas för att samverkan ska vara väl fungerande mellan huvudmännen. Närvårdsarbetet bidrar till goda förutsättningar för samverkan inom och mellan kommunerna och landstinget. Det finns i dagsläget inte en väl fungerande individnära samverkan mellan BUP och de landstings- och kommundrivna verksamheterna utanför Uppsala kommun. Förutsättningar för samverkan på den individnära nivån mellan huvudmännen har 3

116 minskat i samband med nedläggningarna av öppenvårdsmottagningarna i kommunerna utanför Uppsala kommun. Vi bedömer att det finns flera olika system och rutiner för att följa upp medicinska och ekonomiska resultat men att dessa kräver kontinuerlig förbättring samt regelbunden underhållning för att kunna bedömas som tillförlitliga. Verksamhetsuppföljning och resultatredovisning inom landstinget är till viss del kopplad till ändamålsenliga mål om samverkan. Verksamhetsuppföljning och resultatredovisning inom kommunerna är inte tillräckligt kopplade till ändamålsenliga mål för samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa. Dock förekommer mål samt viss uppföljning som kan härledas till samverkan gällande psykisk ohälsa i de flesta kommuner. Vi bedömer att Samordnad individuell plan (SIP) är ett fördelaktigt verktyg för att hindra att barn och unga faller mellan stolarna. Genom att använda sig av SIP kan både patienten och involverade verksamheter få en god översikt av patienten och frågeställningar. Det skiljer sig åt mellan kommunerna hur verksamheterna arbetar med att fånga upp barn som riskerar att falla mellan stolarna eftersom kommuner inte genomför samma projekt. I dagsläget finns det inte en fungerande samverkan över hela länet i det förebyggande arbetet för hanteringen av hemmasittare i grundskolan, det vill säga barn och ungdomar som av olika skäl inte går till skolan under en längre period. Endast kommunerna Enköping och Älvkarleby har organiserade projekt, Skolan som arena, för att hantera denna grupp. Det finns en fungerande samverkan över hela länet på läns-/regional och lokal nivå i det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung. Däremot saknas samverkan mellan landsting och kommun på en individnära nivå. Det finns i dagsläget inget forum på den individnära nivån där landstinget och samtliga kommuner samverkar i det förebyggande arbetet för att genomföra analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung. Utifrån den genomförda granskningen rekommenderar vi särskilt att: Sjukhusstyrelsen snarast utreder hur BUP:s verksamhet ska kompenseras i de kommuner där BUP:s öppenvårdsmottagningar har lagts ned samt om mobila team med representanter från BUP kan vara ett kompenserande alternativ. Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i samverkan med de nämnder eller utskott i respektive kommun1 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av bristande tillgänglighet. Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun2 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan genomför kartläggningar för att utreda var behov av att upprätta samverkansavtal finns, med syfte att säkerställa att inga barn eller unga faller mellan stolarna. Samverkansavtal bör upprättas med hänsyn till de identifierande områdena. 1 2 Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. 4

117 Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun3 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan fortsätter utveckla närvårdsarbetet för att skapa goda förutsättningar för en utvecklad och fungerande samverkan. Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun4 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan utser den individnära samverkan till ett prioriterat område. Detta med anledning av att denna samverkan direkt påverkar målgruppen. Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun5 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan regelbundet kartlägger befintliga system och rutiner med syfte att identifiera och åtgärda eventuella fel. Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun6 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan utarbetar ändamålsenliga mål om samverkan samt säkerställer att verksamhetsuppföljning och resultatrapporter är kopplade till ändamålsenliga mål om samverkan. Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun7 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan säkerställer att kartläggningar genomförs av samtliga grupper som riskerar att falla mellan stolarna. SIP bör användas som ett sådant verktyg. 3 Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. 5 Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. 6 Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. 7 Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. 4 5

118 1. Inledning Bakgrund Barn och ungdomars psykiska ohälsa har ökat under 199- och 2-talet, och visar på en fortsatt ökning. Det är framför allt depressioner, ångestsjukdomar och beroendeproblematik som ökar inom ungdomsgruppen. Allt fler ungdomar rapporterar psykiska besvär som oro eller ängslan. Sådan självrapportering är ett varningstecken för senare psykisk sjukdom, ökad risk för självmordsförsök eller övriga skador och olyckor. Det finns också ett samband mellan tidiga självrapporterade psykiska besvär och problem med försörjning och familjebildning. Den ökning i psykisk ohälsa som skett bland ungdomar har fört med sig att fler ungdomar behöver psykiatrisk vård och har försämrade möjligheter att etablera sig i samhället. På sikt kan en ökande grupp av psykiskt sjuka barn och ungdomar utgöra ett växande folkhälsoproblem, enligt Socialstyrelsen. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ingick i maj 212 en överenskommelse om stimulansmedel med riktade insatser inom området psykisk ohälsa. Överenskommelsen avser perioden Syftet är att genom ekonomiska incitament och med patientens behov i centrum uppmuntra, stärka och intensifiera utvecklingsarbetet i landstingen och kommunerna. Regeringen vill genom satsningen markera att detta är ett område som måste prioriteras av alla berörda aktörer. Landstingets revisorer har i tidigare granskningar inom området barn- och ungdomspsykiatri iakttagit att verksamheten inte är ändamålsenlig. Bland annat visar granskningarna att ansvarsfördelningen mellan BUP och primärvården inte uppfattas som adekvat. Den uppföljning som sker ger en mycket begränsad information om verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa och speglar inte eventuella olikheter i länet. Det saknas konkretiserade mål för att bedriva en ändamålsenlig verksamhet. Rapportering av resultat och effekter till den politiska nivån är otillräcklig. Kartläggning av den grupp som riskerar att falla mellan stolar saknas. Uppdraget Syftet med granskningen är att ge underlag för att kunna bedöma hur landstinget respektive varje kommun i länet säkerställer att det finns en tillfredsställande samverkan mellan kommun och landsting som möjliggör en ändamålsenlig verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa. 6

119 Revisionsfrågor Granskningen ska utöver den övergripande revisionsfrågan bland annat besvara frågorna nedan8: Har landstinget och kommunerna en ändamålsenlig och tillgänglig verksamhet utifrån barn och ungdomars behov? Har det skapats förutsättningar för att bedriva en samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa? Finns det en tydlig ansvarsfördelning inom och mellan landstinget och länets kommuner vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården för barn och unga med psykisk ohälsa? Finns det ingångna avtal som förbinder huvudmännen att utföra väl definierade uppgifter? Finns det tillförlitliga och säkra system och rutiner som gör det möjligt att följa upp medicinska och ekonomiska resultat (inklusive avvikelsehantering)? Följs resultatet i verksamheten upp och rapporteras det till berörda beslutsfattare på ett tillfredsställande sätt? Är verksamhetsuppföljning och resultatredovisning kopplade till ändamålsenliga mål för samverkan? Vilken nämnd eller styrelse har i uppgift att svara för samverkan mellan kommun och landsting kring barn- och ungdomars psykiska ohälsa? Hur fångas barn och ungdomar upp som faller mellan stolarna? Finns det en fungerande samverkan över hela länet i det förebyggande arbetet, t.ex. när det gäller analys av folkhälsostatistik och lokala/regionala enkäter i "Liv och hälsa ung", och när det gäller hantering av "hemmasittare" i grundskolan? Finns det en fungerande första linje i barn- och ungdomspsykiatrin över hela länet? Fungerar samverkan mellan huvudmännen avseende målgruppen? Har samverkan mellan kommun och landsting skapat ändamålsenliga insatser för avsedd målgrupp? Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningskriterier som utgör grunden för revisionens analyser och slutsatser. Denna granskning ska utgå från gällande regelverk, föreskrifter och skriftligt material som de styrdokument som finns på olika nivåer inom landstinget och kommunerna. I tillämpliga delar ska granskningen även utgå från jämförbar praxis eller erkänd teoribildning. Detta omfattar bland annat: 8 Ha lso- och sjukva rdslagen, 1982:763 Patientsa kerhetslagen, 21:659 Socialtjänstlagen, 21:453 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 21:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Skollagen, 21:8 Landstingsplan och budget 216 för Landstinget i Uppsala län, samt övriga relevanta budgetdokument och liknande Samlade uppdrag, riktlinjer och måldokument för BUP inom Landstinget i Uppsala län Tilläggsfrågor redovisas i Bilaga 1. 7

120 Uppdrag, riktlinjer och måldokument för kommuner inom Uppsala län relaterade till psykisk ohälsa bland barn och unga Avtal som reglerar samarbete och gränssnitt mellan landstinget och kommunerna Avtal som reglerar samarbete och gränssnitt mellan aktörer inom landstinget respektive kommunerna I övrigt följer Helseplan SKYREV:s och SKL:s riktlinjer för god revisionssed. Metod och avgränsning Granskningen omfattar såväl läns- som kommunperspektivet. Granskningen omfattar alla delar av kedjan för barn och ungdomar (från barnavårdscentral fram till unga vuxna upp till ålder 24 år). Verksamheter som ingår i granskningen är elevhälsovården, socialtjänstens individ- och familjeomsorg (barn och unga) inom kommunerna och inom landstinget, barnhälsovården, BUP, barn- och ungdomshabiliteringen samt primärvården. Jävsprövning Prövning av granskningsteamets oberoende visar att det inte finns omständigheter som kan ifrågasätta förtroendet för teamets opartiskhet och självständighet. Metod Dokumentgranskning och statistikinsamling Helseplan har tagit del av relevanta mål- och styrdokument, exempelvis dokument som styr och reglerar verksamheten inom kommunerna respektive landstinget. Samverkansavtal och övriga riktlinjer för samverkan mellan och inom huvudmännen har granskats, med särskilt fokus på gränsdragningar och samarbete mellan huvudmän och vårdnivåer. Statistik har inhämtats från SKL:s väntetidsdatabas Väntetider i vården 9. Fokusgrupper Granskningen fokuserar på samverkan mellan kommunerna och Landstinget i Uppsala län som möjliggör en ändamålsenlig verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa. För att få en helhetsbild av dessa barn och ungas väg genom vård och kommunala insatser har Helseplan genomfört tre fokusgrupper, sammansatta av representanter för respektive huvudman/enhet som är involverade i flödet för barn och unga med psykisk ohälsa. Fokusgrupperna fokuserade på samverkansformer, gränssnitt, uppföljning och hantering av barn och ungdomar som fallit mellan stolarna. Fokusgrupperna genomfördes i ett tidigt skede av granskningsarbetet för att ge en första helhetsbild av patientflödet och dess problem. Intervjuer För att få en god uppfattning och ett tillräckligt underlag från de reviderade verksamheterna har Helseplan intervjuat ett urval av personer som är relevanta utifrån granskningens syfte. 9 Länk till Väntetider i vårdens webbplats: 8

121 Sammanlagt har 73 intervjuer genomförts. Intervjumetoden har varit semistrukturerade djupintervjuer. Helseplan har intervjuat företrädare från BUP, barnhälsovården, primärvården, barn- och ungdomshabiliteringen, elevhälsovården och socialtjänstens individ- och familjeomsorg. De intervjuade har haft inblick i relevanta områden, till exempel styrning och uppföljning av samverkan, former för samverkan, gränssnitt mellan landstinget och kommunen samt pågående utvecklingsarbete kring samverkan. Helseplan har också sökt det landstings- och kommunövergripande perspektivet genom intervjuer med bland annat landstingsdirektör, hälso- och sjukvårdsdirektör, landstingsråd, kommunalråd och tjänstemän inom kommunerna. Projektorganisation Helseplan Consulting Group AB har genomfört granskningen. Pär Ahlborg har varit projektledare och Frida Sporrong konsult. 2. Iakttagelser, bedömningar och rekommendationer Iakttagelser: Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa I detta avsnitt besvaras revisionsfrågorna: Har landstinget och kommunerna en ändamålsenlig och tillgänglig verksamhet utifrån barn och ungdomars behov? och Finns det en fungerande första linje i barn- och ungdomspsykiatrin över hela länet? Verksamhet för barn och ungas psykiska hälsa inom landsting och kommun Verksamhet för barn och ungdomars hälsa är fördelad mellan landsting och respektive kommun i länet. Inom landstinget är ansvaret fördelat mellan verksamheterna BUP, barnhälsovården, barn- och ungdomshabiliteringen, sektionen för barns vård och hälsa samt primärvården. Inom kommunerna ansvarar främst socialtjänsten och skolan för barn och ungas psykiska hälsa. Inom ramen för denna granskning avses socialtjänstens individ- och familjeomsorg samt skolans elevhälsa. Verksamheternas mål finns konkretiserade i respektive verksamhets uppdragsbeskrivning. Hur den övergripande verksamheten ska fungera genom samverkan finns också beskrivet i riktlinjer, överenskommelser och avtal som exempelvis samverkansavtal. Dessa beskrivs vidare i avsnitt 2.3 Avtal och ansvarsfördelning. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2 beskriver att Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vidare beskrivs i 2a att Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. I kraven för god vård ingår bland annat att vården ska vara lättillgänglig för patienter/brukare. Det beskrivs också i samma paragraf att olika insatser för patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt. I majoriteten av intervjuerna och i fokusgrupp framkommer att det i dagsläget finns brister i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa. Brister beskrivs framför allt bero på 9

122 otillgänglighet både på grund av långa väntetider men också på grund av att BUP:s verksamhet upplevs vara koncentrerad till Uppsala kommun och inte når ut geografiskt i hela länet. I enskilda intervjuer och i fokusgrupp framkommer att systematiska kartläggningar av målgruppen för psykisk ohälsa bland barn och ungdomar görs i olika utsträckning inom landstingets och kommunernas verksamheter. Det innefattar bland annat kartläggning av olika patientgruppers behov. I intervjuer framkommer att där systematiska kartläggningar genomförts har dessa vanligtvis realiserats separat inom respektive verksamhet, utan samverkan med andra verksamheter. Det leder enligt de intervjuade till att det inte har gjorts en helhetskartläggning av patientgrupperna för de barn och unga som har kontakt med flera verksamheter och har olika behov. I kommunerna sker kartläggningar av barn och ungas behov framför allt genom den nationella enkäten Liv och hälsa ung. Enkäten genomförs vart annat år och är inte obligatorisk, vilket ofta resulterar i ett stort bortfall. Det är därför svårt att genomföra fullvärdiga kartläggningar. Mer om hur samverkan sker utifrån resultat från enkäten beskrivs i avsnitt 2.11 om barn som faller mellan stolarna. Barn- och ungdomspsykiatrin BUP har huvudansvaret för barn och unga med allvarlig psykisk störning. Enligt uppdragsbeskrivningen riktar sig BUP till barn och unga mellan och 18 år men enligt de intervjuade vid verksamheten finns det ingen skarp 18-årsgräns. Cirka 2-3 patienter uppges vara över 18 år. Detta beskrivs framför allt bero på att köerna till vuxenpsykiatrin är långa och att det inte finns möjlighet att ta emot dessa patienter. Som en följd av detta påverkas möjligheten för BUP att ta emot fler barn och unga mellan -18 år. Under 216 har BUP i Landstinget i Uppsala län genomgått två större organisationsförändringar. Den ena har planerats under en längre tid och innebär en omfördelning och sammanslagning av BUP:s olika verksamhetsområden. Enligt de intervjuade vid BUP har verksamheten haft en tradition av att bestå av flera olika behandlingsteam. Den nya organisationen innebär att BUP har två typer av öppenvårdsmottagningar: affektiva och neuropsykiatriska öppenvårdsmottagningar. Utöver öppenvårdsmottagningarna har BUP också behandlingsteam för ätstörningar respektive akuta insatser som är lokaliserade i psykiatrins hus i Uppsala samt tre så kallade lokalteam. De tre lokalteamen utgörs av Spången som riktar sig till gymnasieelever med ångest-/depressionsproblematik, Socialpsykiatriska behandlingsteamet (SPBT) som riktar sig till ungdomar med självskadebeteende samt ett team för intensiv familjebehandling (IFB). Den andra omorganisationen har skett på grund av en längre period med personalbrist, främst inom öppenvårdsmottagningarna utanför Uppsala kommun. I juni 216 stängde landstinget ner öppenvårdsmottagningarna i kommunerna Enköping, Tierp och Östhammar. På grund av personalbristen gjorde BUP:s ledning bedömningen att patientsäkerheten inte gick att garantera vid dessa mottagningar. Svårigheter att rekrytera finns främst inom personalkategorierna psykiatriker, psykologer och sjuksköterskor. Nedläggningen av öppenvårdsmottagningarna har inneburit stora omställningar för personal, patienter och samverkande verksamheter. Beslut om huruvida öppenvårdsmottagningarna åter ska öppnas är under diskussion. Prioriteringen är att under våren stabilisera situationen, vilket bland annat verkställs genom att skicka ut mobila 1

123 team till Enköping och Tierp. Hittills har detta skett en gång i vecka eller vid färre tillfällen. Nedläggningarna har också inneburit ett stort ökat tryck på mottagningarna i Uppsala och BUP som bland annat fått längre väntetider samt problem med telefontillgänglighet. Som beskrivet ovan finns BUP:s verksamhet, såväl öppen- som heldygnsvård, sedan juni 216 endast i Uppsala kommun. De intervjuade beskriver att barn och unga som är i behov av psykiatrisk vård och bor utanför Uppsala inte har samma möjlighet att få vård som tidigare när BUP fanns representerat runt om i länet. Flera av de intervjuade vittnade om att det förekommer att patienter som bor utanför Uppsala kommun och tidigare hade tillgång till en öppenvårdsmottagning numera inte kan ta sig till Uppsala på grund av att de till exempel saknar ekonomiska möjligheter eller inte kan ta ledigt från skolan/ alternativt att vårdnadshavare inte kan ta ledigt från arbete på grund av mycket tidskrävande resvägar. Barn- och ungdomshabiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringen har ett uppdrag att ansvara för utredning och behandling av barn inom autismspektrum. Barn- och ungdomshabiliteringen finns representerad för samtliga invånare i Landstinget i Uppsala län och har särskilda verksamheter i Uppsala, Enköping, Bålsta, Östhammar och Tierp. Utöver dessa finns även mobila team som betjänar hela länet. Barnhälsovården Barnhälsovården finns belägen på Akademiska sjukhuset i Uppsala men finns också representerad i primärvårdens verksamheter i respektive kommun. Barnhälsovården finns organiserad som verksamhet på Barnspecialistmottagningarna på vårdcentralerna men tillhör organisatoriskt barnsjukhuset på Akademiska sjukhuset. Se mer om hur barnhälsovården är fördelad i primärvården nedan. Primärvården Primärvårdens ansvar innebär ett basansvar för personer med psykisk ohälsa oavsett ålder. Primärvården finns representerad inom samtliga kommuner i Uppsala län. Inom sektionen Barns vård och hälsa på Barnsjukhuset Akademiska finns Barnspecialistmottagningarna, med öppenvårdsverksamhet i olika delar av länet och Barnhälsovårdens länsavdelning som har en övergripande roll för länets alla BVC gällande uppföljning, utveckling och forskning. Samtliga BVC i länet drivs inom primärvården som tilläggsuppdrag till vårdcentralsuppdraget. De flesta av primärvårdens vårdcentraler, privata liksom offentliga, har BVC för barn i länet i åldern 6 år, som tilläggsuppdrag. I länet finns även elva Ungdomsmottagningar, varav den största, Ungdomshälsan i Uppsala, organisatoriskt tillhör Gynekologiska kliniken vid Akademiska sjukhuset. Övriga ungdomsmottagningar är tilläggsuppdrag till offentliga respektive privata vårdcentraler. Psykologresurser för alla ungdomsmottagningar tillhör organisatoriskt Ungdomshälsan och schemaläggs och planeras därifrån. Inom samtliga kommuner finns psykologer representerade i primärvården som har i uppdrag att behandla barn och unga med psykisk ohälsa. I vissa fall bidrar respektive kommun med kuratorresurs. Ungdomsmottagningarna tar vanligtvis emot ungdomar i åldern 13 2 år, men några 11

124 mottagningar tar emot ungdomar upp till 23 år. Endast vuxenpsykologer och vuxenkuratorer finns inom länets ordinarie vårdcentralsverksamhet. Psykiatrimottagningen för unga vuxna Psykiatrimottagningen för unga vuxna riktar sig till personer mellan 18 och 25 år med ångestoch affektiva tillstånd. Utöver målgruppsavgränsningen riktar sig mottagningen endast till personer boende i Uppsala och Knivsta kommun, det vill säga två av åtta kommuner i länet. I de utförda intervjuerna framkommer att det finns ett nära samarbete mellan BUP och Psykiatrimottagningen för unga vuxna. Elevhälsan I skollagen (21:8) 2 kap 25 definieras vilka insatser elevhälsan ska tillhandahålla: Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Det beskrivs i individuella intervjuer och i fokusgrupp att det finns en generell uppfattning om att elevhälsan i dagsläget inte räcker till och inte kan verka ändamålsenligt. Det upplevs bero på att det generellt finns en brist på skolkuratorer, men framför allt att skolpsykologer genomför basbedömningar för att kunna remittera elever till BUP. Majoriteten av de intervjuade inom elevhälsan upplever att de på grund av BUP:s krav på genomförda basutredningar inte hinner utföra sitt grundläggande uppdrag. Inom elevhälsan beskrivs tillgängligheten som ändamålsenlig genom att den finns nära eleverna. Elevhälsan finns representerad för samtliga kommuners elever. Det beskrivs däremot i fokusgrupperna att elevhälsan skiljer sig till viss del gällande närvaro mellan skolorna. Socialtjänstens individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen har till ansvar att bedriva verksamhet på individ- och gruppnivå. I individ- och familjeomsorgens uppdrag ingår främst att arbeta med sociala frågor gällande råd och stöd1, myndighetsutövning, och verkställighet av beslut. Individ och familjeomsorgen finns tillgänglig i samtliga av länets kommuner. I intervjuer framkommer att omsättningen på socialtjänstens personal som exempelvis socialsekreterare och handläggare är hög. Till detta hör att majoriteten av medarbetarna saknar lång erfarenhet inom verksamheten. Flera kommuner rekommenderar också familjer att söka sig till andra landsting via fritt vårdval. Någon kommun köper in utredningar från privata företag. Inom individ- och familjeomsorgen samt inom övrig verksamhet inom socialtjänsten beskrivs följderna av BUP:s nedläggning av öppenvårdsmottagningarna utanför Uppsala kommun som märkbart påtagliga. Samtliga intervjuade inom verksamheten beskriver en ökad arbetsbelastning som följd av omorganisationen. Framför allt påtalas att kontakt och 1 Råd och stöd är ett komplement till de insatser som ges av habilitering, rehabilitering och sjukvård. Länk till Region Uppsalas webbplats med information om verksamhet kring råd och stöd: 12

125 kommunikation med BUP:s verksamhet har minskat kraftigt. Det är svårt för både personal inom socialtjänsten samt barn/familjer att komma i kontakt med BUP. Otillgängligheten beskrivs ha resulterat i att socialtjänsten anser att det inte går att nå BUP och avråder således från att kontakta verksamheten. Istället försöker socialtjänsten hjälpa barn och familjer internt. Personal beskriver att detta medför brister då socialtjänstens personal saknar BUP:s specialistkompetens. Första linjen Majoriteten av de intervjuade uttrycker att det inte finns en tillräckligt fungerande förstalinjeverksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa. Det är för verksamheterna otydligt vem som bär ansvaret för första linjen, och det saknas tydlig förstalinjeverksamhet. Tjänstemannaberedning kommun och landsting i Uppsala län (TKL) har tagit fram en riktlinje för barn och unga i behov av särskilt stöd kallat riktlinje om samverkan barn och unga (BUS) som bland annat beskriver vilka verksamheter som har ett förstalinjeansvar. Det framgår dock inte hur avgränsningen mellan verksamheterna ser ut. För ytterligare information om uppdelningen av första linjen se avsnitt 2.3. För att utreda förstalinjeverksamheten i länet genomfördes en kartläggning av landstingets insatser på förstalinjenivå för målgruppen 2 år under våren 216. Kartläggningen identifierade flera brister vilket resulterade i ett förslag som övergick i beslut i november 216. Beslutet innefattar förstärkning av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa i form av barnoch ungdomspsykologer och utveckling av samverkan mellan kommunerna och landstinget. Totalt tre miljoner kronor ska avsättas årligen under 217 och 218 till ett projekt för utbyggnad och utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa under förutsättning att landstingsfullmäktige tillsätter medel i landstingsplan och budget 217. I förslaget beslutades att uppdraget att tillsammans med länets kommuner samverka för att utveckla förstalinjeverksamhet för barn och ungas psykiska hälsa ges till sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset. En tidsplan har tagits fram där det under 216 sker planering för införande av förslaget mot första linjen. Kommunerna Håbo, Heby och Östhammar har utsetts till pilotkommuner. År 217 startas ett förstalinjemottagande för målgruppen 6 18 år: Samtalsmottagningar. I projektet ingår även att utveckla samverkan mellan regionen, kommunernas elevhälsa och socialtjänsten. Där ingår bland annat att ta fram samverkansrutiner, utveckla lämpliga metoder och ta fram information om verksamheterna. Dialog med övriga kommuner om projektet kommer att genomföras med under projekttiden. Uppföljning av projektet är planerad till början av 218. Tillgänglighet Väntetider inom landsting och kommun Staten har fram till 31 december 215 gjort en särskild satsning för att förbättra tillgängligheten för barn och unga med psykisk ohälsa. Inom den särskilda satsningen formulerades främst två mål: minst 9 procent av patienterna ska ha fått en första bedömning och minst 8 procent av 13

126 patienterna ska ha en påbörjad fördjupad utredning/behandling inom 3 dagar. Trots att den särskilda satsningen har upphört rapporterar landstingen/regionerna fortfarande in sina resultat, som redovisas på Väntetider i vårdens webbplats11. BUP i Landstinget i Uppsala län har under 216 klarat både målet för första bedömning, med 95 procent, och målet för påbörjad utredning/behandling, med 96 procent12. Samtidigt som BUP klarar den tidigare vårdgarantins krav beskriver flera intervjuade inom främst elevhälsan och socialtjänsten att de har upplevt en minskad tillgänglighet till BUP. Den minskade tillgängligheten består av långa väntetider men också av svårigheter att komma i kontakt med BUP, exempelvis via telefon. Telefontillgängligheten har under hösten 216 haft stora brister. Eftersom samtliga öppenvårdsmottagningar har flyttat in under samma tak i samband med den andra omorganisationen har alla patienter koncentrerats till samma plats. Detta har medfört ett ökat tryck på telefonväxeln, vilket har resulterat i att telefonväxeln har lagt av vid flera tillfällen. Den tidigare förstärkta vårdgarantin för barn och unga med psykisk ohälsa innefattade även barn och unga med autismfrågeställningar som ligger inom barn- och ungdomshabiliteringens ansvar. Barn- och ungdomshabiliteringens väntetider redovisas inte på Väntetider i vårdens webbplats. Enligt uppgifter från verksamheten klarar barn- och ungdomshabiliteringen de tidigare kraven om vårdgaranti för ett första besök men inte kraven om vårdgaranti till påbörjad utredning/behandling. Gruppen unga vuxna med psykisk ohälsa mellan år tillhör inte BUP:s verksamhet och ingår inte i den förstärkta vårdgarantin. Väntetider finns rapporterade för Psykiatrimottagningen för unga vuxna på Akademiska sjukhuset. Vårdgarantin för denna grupp innefattar målet att 1 procent ska ha fått ett första besök inom 9 dagar. Målet uppnås under två av de rapporterade månaderna under januari-oktober 216, medan resterande månader under tidperioden uppvisar ett mätvärde på procent. Inom de övriga landstingsdrivna verksamheterna som ingår i granskningen särskiljs inte väntetider för barn och unga relaterade till psykisk ohälsa. I intervjuerna med de kommunala verksamheterna framkommer att tillgängligheten inte mäts enligt väntetider och att verksamheterna därmed inte innefattas av vårdgarantin. Tillgängligheten i verksamheterna beskrivs av de intervjuade som generellt god men flertalet uttrycker att de i samband med personalbristen inom BUP:s verksamhet har fått en ökad arbetsbelastning, vilket har påverkat tillgängligheten. Många intervjuade beskriver att de får skjuta på ordinarie arbetsuppgifter för att försöka komplettera och kompensera den bristande tillgängligheten hos BUP. Tillgänglighet via webbplatser Länk till Väntetider i vårdens webbplats: Enligt 14

127 Information om verksamheterna finns på respektive verksamhets webbplats. Landstinget i Uppsala län har genomfört flera satsningar för att öka tillgängligheten via webbplatser, som ett komplement till de verksamheter som finns i fysisk form. Webbplatserna har olika inriktning utifrån vilken typ av diagnos eller frågeställning patienten/brukaren har. Webbplatserna innehåller också information om vilka verksamheter och vilken huvudman brukaren ska vända sig till. Webbplatserna beskrivs som ett positivt stöd till verksamheterna men all information och länkar till olika dokument och verksamheter är inte uppdaterade. De webbplatser som Helseplan har granskat utöver respektive verksamhets egen webbplats är och Dessa webbplatser är de som i granskningen framkommit som särskilt framtagna för barn och unga med psykisk ohälsa. Bedömningar och rekommendationer: Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa För att uppnå en ändamålsenlig verksamhet krävs att flera kriterier är uppfyllda. Vi bedömer att dessa kriterier avser samverkan, ansvarsfördelning samt system och rutiner för planering och uppföljning. Bedömningar och rekommendationer av denna revisionsfråga avser främst tillgänglighet, medan de andra kriterierna besvaras i de revisionsfrågor som behandlar ovan nämnda kriterier. Verksamhet för barn och ungas psykiska hälsa inom landsting och kommun Vi bedömer att systematisk kartläggning av barn och ungdomars psykiska hälsa sker separat per verksamhet men att det saknas gemensamma kartläggningar mellan verksamheterna. Vi bedömer att verksamheten kring barn och ungdomar med psykisk ohälsa inte är ändamålsenlig. Det finns stora brister gällande tillgänglighet, främst inom BUP:s verksamhet som har haft stor personalbrist under en längre period. Det är allvarligt att verksamheten inte har kunnat upprätthållas och att fasta utbudspunkter utanför Uppsala kommun har lagts ner. Vi bedömer att det pågår ett ambitiöst arbete för att återställa personalbristen och kompensera/komplettera nedläggningarna av öppenvårdsmottagningarna. Det är positivt att BUP lyckats öka antalet anställda i Uppsala för att kompensera avsaknaden av personal i BUP:s verksamheter utanför Uppsala. Trots ett ökat antal anställda finns en fortsatt efterfrågan på BUP:s verksamhet i de kommuner där BUP:s öppenvårdsmottagningar drabbats av nedläggning. Vi bedömer att nedläggningarna av BUP:s öppenvårdsmottagningar har lett till att vården för barn och unga i viss mån har blivit ojämlik. Bedömningen baseras på att flera av de intervjuade vittnat om att patienter inte har kunnat ta del av vården på grund av ekonomiska eller tidsmässiga skäl. Vi bedömer att det är allvarligt att vuxenpsykiatrin inte har möjlighet att ta över patienter som är mellan år och att dessa blir kvar inom BUP för fortsatt behandling. Vi bedömer att samtliga verksamheter som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa har påverkats av BUP:s omorganisation gällande nedläggningen av 15

128 öppenvårdsmottagningarna. Vi bedömer att verksamheterna fått en ökad arbetsbelastning avseende de patienter som BUP inte kunnat ta emot, framför allt inom kommunernas individoch familjeomsorg samt elevhälsa. Bedömningen baseras på intervjuer där det lyfts fram att vid fall där BUP inte haft möjlighet att ta emot en patient har personal inom individ- och familjeomsorgen samt elevhälsan utfört uppgifter som ligger på BUP:s ansvar. Vi bedömer att personalsituationen inom BUP har lett till att personal i andra verksamheter, som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa, utför arbetsuppgifter som de inte har kompetens för. Bedömningen avser främst utredningar som går in på medicinskt område som personal inom individ- och familjeomsorg samt elevhälsa inte har utbildning eller kompetens för. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i samverkan med de nämnder eller utskott i respektive kommun13 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan genomför systematiska kartläggningar i samverkan med varandra för att säkerställa att patienters fullständiga behov och flöde mellan verksamheterna kartläggs. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen snarast utreder hur BUP:s verksamhet ska kompenseras i de kommuner där BUP:s öppenvårdsmottagningar har lagts ned. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen utreder om mobila team med representanter från BUP kan kompensera för BUP:s nedlagda öppenvårdsmottagningar. Första linjen Vi bedömer att det inte finns en tillräckligt fungerande förstalinjeverksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa. Förstalinjeverksamheten är utspridd på flera verksamheter i dagsläget och gränssnittet mellan verksamheterna är otydligt för de berörda medarbetarna. Medarbetarna redogör också för att det finns en otydlighet för patienterna. Vi bedömer att det ännu inte går att uttala sig om resultatet av den satsning av förstalinjeverksamheten som ska genomföras under 217. Vi bedömer däremot att det är positivt att förstalinjeverksamheten tydligt är ett prioriterat område inom länet. Vi rekommenderar att vårdstyrelsen genomför uppföljning av resultatet av den satsning av förstalinjeverksamheten som ska genomföras under 217. Detta för att utreda om satsningen är tillräcklig för att upprätta en fungerande första linje för barn och unga med psykisk ohälsa. Tillgänglighet Vi bedömer att det är positivt att BUP:s verksamhet klarar de tidigare kraven om vårdgarantin trots personalbristen, men bedömer också att detta kan vara ett missvisande resultat. Bedömningen baseras på intervjuer i granskningen med verksamheter i kommunerna och landstinget som beskriver att man under hösten i många fall har valt att inte kontakta BUP samt avrått patienter och familjer att söka sig till BUP på grund av att tillgängligheten och framkomligheten har varit mycket låg. Vi bedömer att det är allvarligt att telefontillgängligheten har varit bristfällig under hösten Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. 16

129 Vi bedömer att möjligheten till att följa upp tillgänglighet inom kommunala verksamheter inte är lika god eller organiserad som inom de landstingsdrivna verksamheterna. Vi bedömer att tillgänglighet till information om verksamheter för barn och unga med psykisk ohälsa är god. Det finns flera upprättade webbsidor för att komplettera information som ges i direkt kontakt med verksamheterna. Webbsidorna är inte fullt ändamålsenliga eftersom de inte är fullständigt uppdaterade. Exempelvis ger vissa webbplatser länkar till felaktiga platser. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen genomför en kartläggning av tillgänglighet avseende väntetider för att säkerställa att väntelistor och inrapporterade data till Väntetider i vården är korrekt. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen säkerställer att BUP:s telefontillgänglighet är tillfredsställande både gällande kommunikation med patienter och med andra verksamheter. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i samverkan med de nämnder eller utskott i respektive kommun14 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av bristande tillgänglighet. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i samverkan med de nämnder eller utskott i respektive kommun15 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan säkerställer att ansvarig utgivare av webbplatserna för barn och unga med psykisk ohälsa säkerställer att webbplatserna är uppdaterade samt inför rutiner för regelbunden uppdatering av webbplatserna. Iakttagelser: Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner gällande barn och unga med psykisk ohälsa I detta avsnitt besvaras revisionsfrågorna: Finns det en tydlig ansvarsfördelning inom och mellan landstinget och länets kommuner vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården för barn och unga med psykisk ohälsa? och Finns det ingångna avtal som förbinder huvudmännen att utföra väl definierade uppgifter? Ansvarsfördelning Ansvarsfördelningen inom och mellan landstinget och kommunerna i Landstinget i Uppsala län finns definierad i lagtext, överenskommelser, riktlinjer och avtal. Utöver dessa har varje verksamhet egna uppdragsbeskrivningar avseende ansvar och målgrupp. De intervjuade verksamheterna beskriver att de upplever uppdragsbeskrivningarna som tydliga överlag och att kännedomen om den egna verksamhetens område är god. Verksamheterna anser att det förekommer otydligheter gällande uppdrag för vissa verksamheter samt att kännedomen om varandras ansvarsområde inte alltid är god. Skollagen (21:8, 2 kap 25 ) beskriver att Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. 17

130 elevhälsan främst ska arbeta med att vara hälsofrämjande, förebyggande och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Ytterligare beskrivs av intervjuade inom BUP och barn- och ungdomshabiliteringen att ansvarsfördelningen mellan BUP och barn- och ungdomshabiliteringen gällande barn och unga med neuropsykiatriska frågeställningar är otydlig. Enligt intervjuade uppkommer ofta situationer kring vem som ska ansvara för patienter med dessa frågeställningar. Majoriteten av de intervjuade inom samtliga verksamheter som ingår i granskningen påtalar att ansvarsfördelningen för patienter som har för komplexa frågeställningar för elevhälsan men ändå inte tillräckligt komplexa för att tillhöra BUP är otydlig. De intervjuade upplever att det saknas en ansvarsfördelning för denna patientgrupp. Överenskommelse om samverkan i Landstinget i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsansvaret för landstingsdrivna och kommundrivna verksamheter har, på uppdrag av tjänstemannaberedning kommun och landsting i Uppsala län (TKL), tydliggjorts i överenskommelsen Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård. Överenskommelsen tydliggör att huvudmännen har ett gemensamt ansvar för samverkan vilket innefattar att involvera och samordna insatserna bland de verksamheter som behövs i planeringen av vård och stöd. Överenskommelsen beskriver också huvudmännens separata ansvar samt hur samverkan bör samordnas inom olika nivåer. En särskild överenskommelse har träffats gällande samverkan för personer med psykisk nedsättning i Landstinget i Uppsala län som tydliggör gemensamma och separata ansvarsområden för patientgruppen likt den övergripande överenskommelsen. Riktlinje om samverkan barn och unga (BUS) I maj 216 beslutade TKL tillsammans med skolchefsnätverket från kommunerna i Landstinget i Uppsala län om länsgemensamma riktlinjer gällande samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd kallat Riktlinje om samverkan barn och unga (BUS). BUS började gälla från och med 1 oktober 216. I BUS beskrivs främst de landstings- och kommunaldrivna verksamheternas gemensamma ansvarsområde kring barn och unga med psykisk ohälsa, främst i åldrarna -2 år. BUS demonstrerar ansvarsfördelningen mellan de olika landstings- och kommundrivna verksamheterna enligt bilden nedan och kompletteras med en bilaga där en närmare beskrivning av de olika verksamheternas ansvarsområden samt åldersgrupper ingår. 18

131 I bilden ovan demonstreras tre olika nivåer där den innersta nivån omnämns som den generella nivån som alla barn omfattas av. Mittennivån beskrivs som de verksamheter som utgör förstalinjeverksamhet/ansvar och den yttersta ringen representerar de verksamheter som ansvarar för specialiserade insatser. Samordnad individuell plan (SIP) för ansvarsfördelning av enskilda patienter/brukare För samverkan kring enskilda patienter/brukare finns olika former av individuella planer att tillämpa för att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan olika verksamheter som är ansvariga för patienten/brukaren. I planerna ska framgå vilken huvudman som är ansvarig för de insatser som planeras. Planen ska även inkludera hur uppföljning och utvärdering av samverkan har skett. Enligt 3 hälso- och sjukvårdslagen och 2 kap 7 socialtjänstlagen har landstinget och kommunen lagstadgad skyldighet att upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när kommunen eller landstinget bedömer att den enskilde behöver den för att få sina behov tillgodosedda. Intervjuade verksamheter uppger att SIP är den plan som används oftast. Från intervjuer uttrycks att SIP är ett användbart verktyg för att tydliggöra ansvarsfördelningen inom och mellan huvudmännen. SIP beskrivs användas frekvent men att den skulle kunna användas i större utsträckning. Avtal Det finns avtal som förbinder huvudmännen till olika ansvar och uppdrag gällande barn och unga med psykisk ohälsa. Avtalen rör samverkan i olika form inom och mellan huvudmännen. Inget av de upprättade avtalen innehåller väl definierade uppgifter. Avtalen är däremot tydliga utifrån att de beskriver ingående parter, målgrupp, syfte och uppdrag med avtalet samt 19

132 ansvarsfördelning inom och mellan huvudmännen inom avtalets ramar. Några avtal innehåller också avtalad resursavsättning mellan de ingående parterna. Att de upprättade avtalen inte innehåller väl definierade uppgifter upplevs inte nödvändigtvis som negativt för de intervjuade i de olika verksamheterna. Från intervjuer beskrivs att det skulle kunna upplevas begränsande om uppgifterna var specificerade. Intervjuade menar att respektive verksamhet vet vilka uppgifter som krävs inom sin specialisering. Däremot utrycks vikten av att ansvarsfördelning och gränssnitt mellan parterna är tydliggjorda. Flera samverkansavtal har upprättats för att underlätta samarbetet mellan de verksamheter som är involverade i barn och unga med psykisk ohälsa. De avtal som finns upprättade som rör barn och unga med psykisk ohälsa är: Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län (Ingående parter: Landstinget och kommunerna i Uppsala län) Samverkansavtal mellan respektive kommun och Landstinget i Uppsala län kring närvårdskoordinatorer (Ingående parter: respektive kommun Uppsala, Knivsta, Heby, Håbo, Älvkarleby, Östhammar och Tierp samt Landstinget i Uppsala län denna typ av samverkansavtal finns ej upprättat med Enköpings kommun) Samverkansavtal om professionella barnutredningar i barnvänlig miljö, det vill säga barnahus i Uppsala län (Ingående parter: kommuner, Polismyndigheten i Uppsala län, Åklagarmyndigheten i Uppsala län, Rättsmedicinalverket, Landstinget i Uppsala län) Rutin och riktlinjer rörande barn och unga som utreds för samhällsvård (Ingående parter: Landstinget i Uppsala Län och samtliga kommuner i Uppsala län) Samarbetsavtal inom Vardagsnära insatser i tydlig samverkan (VITS) (Ingående parter: skolan, socialtjänsten i kommunerna Tierp, Älvkarleby, Håbo och BUP) Samverkansavtal mellan gymnasieskolorna i Uppsala kommun och barn- och ungdomspsykiatrin (Spången) (Ingående parter: Uppsala kommun och BUP) Överenskommelse om principer och riktlinjer för samarbete och samverkan mellan primärvården och BUP i Uppsala län (Ingående parter: BUP och primärvården) Överenskommelse mellan primärvård och psykiatrisk specialistvård kring handläggning av psykiatrisk sjukdom (Ingående parter: BUP och primärvården) Central neuropsykiatrisk samverkan (CNS) (Ingående parter: Barn- och utbildningsnämnden i Östhammars kommun, BUP i Landstinget i Uppsala län, habiliteringen belägen i Östhammars kommun) Samverkansavtal som reglerar det socialpsykiatriska behandlingsteamets verksamhet och drift (Ingående parter: socialtjänst och BUP i Landstinget i Uppsala län) Samverkansrutin för socialtjänst och förskola/skola inklusive BVC/elevhälsa vid placering av barn och ungdomar i familjehem och hem för vård och boende (HVB) 2

133 Bedömningar och rekommendationer: Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner gällande barn och unga med psykisk ohälsa Ansvarsfördelning Vi bedömer att ansvarsfördelning till viss del finns upprättad inom och mellan landstinget och länets kommuner vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården för barn och unga med psykisk ohälsa men att det finns brister inom vissa områden som försvårar för verksamheterna när det gäller avgränsning och samarbete. Vi bedömer att det saknas en tydlig och tillräcklig ansvarsfördelning mellan verksamheterna för de patienter som befinner sig i den så kallade mellannivån, det vill säga de patienter som inte har tillräckligt komplicerade frågeställningar för att ansvarsmässigt ligga under barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) ansvar, men ändå har för komplicerade frågeställningar för elevhälsan eller socialtjänsten. Vi bedömer att SIP är ett fördelaktigt verktyg för att tydliggöra ansvarsfördelningen när de båda huvudmännen behöver samverka gällande enskilda patienter. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen tydliggör ansvarsfördelningen mellan BUP och barn- och ungdomshabiliteringen avseende barn med neuropsykiatriska frågeställningar. Vi rekommenderar sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun16 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan att genomföra kartläggningar för att utreda var behov finns för att upprätta samverkansavtal. Vi rekommenderar sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun17 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan att säkerställa att SIP tillämpas enligt lagens föreskrifter, både gällande omfattning och frekvens. Avtal Vi bedömer att det finns ingångna avtal inom flera områden inom och mellan landstinget och kommunerna. De avtal som finns upprättade förbinder inte huvudmännen att utföra väl definiera uppgifter utan beskriver snarare syfte med avtal och involverade verksamheters ansvarsområden. Vi bedömer att de avtal som finns upprättade är tillräckligt specifika avseende uppgiftsbeskrivningar för att inte vara begränsande då individuella fall ska handläggas. Vi bedömer att det faktum att Enköpings kommun inte har några ingångna avtal för samverkan med andra verksamheter som är involverade i barn och unga med psykisk ohälsa bidrar till en Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. 21

134 reducerad samverkan. Avsaknaden av samverkansavtal med Enköpings kommun försvårar arbetet för medarbetare både inom kommunens verksamheter och landstingets verksamheter, då bland annat ansvarsfördelningen inte är tydliggjord. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun18 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan att upprätta samverkansavtal inom de områden som identifieras med anledning av ovanstående rekommendation. Vi rekommenderar särskilt kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och omsorgsnämnden i Enköpings kommun att utreda och upprätta samverkansavtal med tillsammans med landstinget, där behov finns. Iakttagelser: Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med psykiska ohälsa I detta avsnitt besvaras revisionsfrågorna: Har det skapats förutsättningar för att bedriva en samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa? och Fungerar samverkan mellan huvudmännen avseende målgruppen? Har samverkan mellan kommun och landsting skapat ändamålsenliga insatser för avsedd målgrupp? Förutsättningar för samverkan Nationella satsningen Stöd till riktade insatser inom psykisk ohälsa 216 Som en del i regeringens och SKL:s nationella satsning Stöd till riktade insatser inom psykisk ohälsa har det under 216 genomförts en länsgemensam kartläggning och analys enligt krav från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL har utsett styrgruppen som varit involverade i kartläggning, analys och framtagande av den regionala handlingsplanen. Syftet med kartläggningen har varit att skapa underlag för en bättre förståelse för hur befolkningen mår, deras behov samt att kartläggningen ska ligga som grund för vilka insatser inom psykisk hälsa som bör prioriteras. Underlag för kartläggning och analys har främst varit resultat från enkäten Liv hälsa och ung, som är SDQ2-skattningar kring hur barn och unga mår samt skolresultat. Analysen har legat som grund för en regional och kommunala handlingsplaner. Det beskrivs i intervjuer att kartläggningen ger en god överblick men att den bör ses som ett första steg i länets arbete med ett långsiktigt och sammanhållet arbete inom området för psykisk ohälsa. Den nationella satsningen kommer att följas inom närvården både på politisk och tjänstemannanivå. Närvård 18 Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. Länk till: 2 Länk till beskrivning av SDQ:

135 Samverkansavtal har upprättats gällande närvård och närvårdskoordinatorer mellan landstinget och majoriteten av kommunerna i Uppsala län. Med närvård avses möjligheten att skapa förutsättningar för välbefinnande och hälsa för invånarna. Målet för närvårdsarbetet är att Uppsalas läns invånare ska få ett samlat behov av hälso- och sjukvård, elevhälsa och social omsorg i sin närhet genom tillgängliga, trygga och jämlika insatser. Närvårdskoordinatorerna, som är anställda inom kommunen men samfinansierade av kommunerna och landstinget, ingår i ett länsövergripande nätverk med landstingets strateger. Inom närvården utvecklar landstinget samverkan med sju av länets åtta kommuner. Enköpings kommun saknar närvårdsavtal. En politisk styrgrupp samt en tjänstemannastyrgrupp har tillsatts med representanter från kommuner som ingår samt landstinget. I kommunerna har det även formats verksamhetsnära arbetsgrupper för bland annat barn- och ungdomsfrågor. I dessa grupper finns representation från socialtjänst, skola, primärvård, barn- och ungdomshabiliteringen, BUP, vuxenpsykiatrin och geriatriken. I dagsläget finns det däremot inget regionalt forum för barn- och ungdomsfrågor. Spången Gymnasieskolorna i Uppsala kommun och BUP har gemensamt upprättat en ungdomspsykiatrisk mottagning kallad Spången. Spången är en resurs för gymnasieskolornas elevhälsa och ett komplement till psykiatrins öppenvård. Mottagningen verkar som en förstalinjeverksamhet och innebär att ärenden i huvudsak sker genom egenanmälan och från akutmottagning. Målgruppen är ungdomar mellan 16 och 2 år med depression och/eller ångest och ska enligt uppdragsbeskrivningen bedriva både konsult- och behandlingsverksamhet, verka som en brygga mellan andra enheter inom och utom psykiatrin samt utveckla verksamheter. Spången är belägen i Uppsala och krav för att få hjälp av verksamheten är att ungdomen går i en gymnasieskola i Uppsala kommun. Detta innebär att ungdomar som går i gymnasiet i det övriga länet inte har tillgång till Spången. Vardagsnära insatser i tydlig samverkan (VITS) Landstingets BUP och barn- och ungdomshabilitering har tillsammans med skolverksamheten i kommunerna Tierp, Älvkarleby och Håbo upprättat en samarbetsrutin kallad Vardagsnära insatser i tydlig samverkan (VITS). VITS-avtal har tidigare funnits med samtliga kommuner men under det senaste året har några kommuner sagt upp sitt avtal med landstinget. I vissa kommuner har samarbetet kring neuropsykiatrisk funktionsnedsättning organiserats på annat sätt men ett liknande samarbete förekommer i de flesta kommuner. I intervjuer och fokusgrupp omnämns VITS-avtalen som uppskattade och välfungerande. Samverkan på olika nivåer Överenskommelse om samverkan i Landstinget i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård och överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län skiljer på samverkan på läns-/regional, lokal och individnära nivå. Läns-/regional och lokal nivå innefattar främst samverkan på politisk och ledningsnivå medan samverkan på individnära nivå innefattar samverkan mellan huvudmännen utifrån den enskildes behov. I en övervägande majoritet av de enskilda intervjuerna och i fokusgrupperna beskrivs att det i ett helhetsperspektiv inte finns en fungerande samverkan mellan huvudmännen avseende 23

136 målgruppen barn och unga med psykisk ohälsa. Detta ska bero på att tillräckliga förutsättningar inte har skapats. Från samtliga intervjuer med de olika huvudmännen och verksamheterna är det tydligt att det finns ett stort engagemang och en eftersträvan att upprätthålla en ändamålsenlig verksamhet för målgruppen. Brister i samverkan beror inte på ovilja att samarbeta mellan verksamheterna utan uttrycks bero på andra orsaker. Framför allt framhävs tidsbrist, som en konsekvens av brist på personella resurser, som en anledning. Från fokusgrupperna iakttas att samverkan som sker på den individnära nivån inte uppfattas fungera ändamålsenligt. Framför allt påtalas att samverkan med BUP:s verksamhet för närvarande inte fungerar. Den största orsaken till detta är brister i tillgänglighet. Inom de kommuner där BUP:s mottagningar har lagts ner upplever majoriteten av de intervjuade att samverkan med BUP för närvarande är nästintill obefintlig. Detta avser främst samverkan mellan landstingsdrivna och kommundrivna verksamheter som inte är belägna i Uppsala kommun. För de verksamheter som är belägna i Uppsala kommun beskrivs samverkan fungera något bättre men det framkommer att samverkan har minskat i samband med det ökade patienttryck som har skett på BUP:s verksamhet i Uppsala efter att de har fått överta de kringliggande kommunernas patienter. Från majoriteten av de granskade verksamheterna uttrycks att individnära samverkan till största del sker på personnivå och inte funktionsnivå. Detta förklaras bland annat med att flera kommuner är mindre kommuner där personal inom de olika verksamheterna är tillräckligt få för att kunna skapa en personlig kontakt med varandra. I kommunerna utanför Uppsala kommun har verksamheterna tidigare kunnat samverka lättare då flera av verksamheterna har suttit på samma eller en nära belägen adress vilket har underlättat att bygga upp samarbete. En stor del av den samverkan som beskrivs ha funnits innan BUP:s verksamheter flyttade har därmed skett på personnivå. Flera av de som har arbetat på BUP:s mottagningar har slutat och i samband med det har samverkan gått förlorad. Samtliga av dessa kommunala verksamheter beskriver att de upplever att det är mycket svårt att samverka med BUP när verksamheten nu endast är belägen i Uppsala. Svårigheterna beror på att det är svårt att komma i kontakt med BUP via telefon samt det geografiska avståndet. Trots att verksamheterna uttrycker att det inte finns en fungerande samverkan totalt sett har det skapats förutsättningar för samverkan inom ett antal områden. I granskningen har också iakttagits att det pågår stora satsningar för att öka samverkan mellan verksamheterna. I intervjuer framkommer att förutsättningar för samverkan utvecklas men att det fortsatt finns brister. Bedömningar och rekommendationer: Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med psykiska ohälsa Förutsättningar för samverkan Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats inom ett antal områden men att ytterligare förutsättningar behöver skapas för att samverkan ska vara väl fungerande mellan huvudmännen. 24

137 Vi bedömer att närvårdsarbetet bidrar till goda förutsättningar för samverkan inom och mellan kommunerna och landstinget. Vi bedömer att förutsättningar för samverkan på den individnära nivån mellan huvudmännen har minskat i samband med nedläggningarna av öppenvårdsmottagningarna i kommunerna utanför Uppsala kommun. Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats mellan BUP och gymnasieskolorna i Uppsala kommun i och med verksamheten Spången och att det finns en väl fungerande samverkan. Vi rekommenderar sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun21 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan att fortsätta utveckla närvårdsarbetet för att skapa goda förutsättningar för en utvecklad och fungerande samverkan. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och de nämnder eller utskott i respektive kommun22 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan utreder om Spångens verksamhet kan upprättas för samtliga av länets gymnasieelever för att säkerställa att vården är jämlik för länets invånare. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden, skolnämnden, och vård- och omsorgsnämnden i Enköpings kommun säkerställer att förutsättningar för samverkan upprättas likt i de övriga kommunerna. Samverkan på olika nivåer Vi bedömer att samverkan fungerar på läns-/regional och lokal nivå. Inom dessa nivåer har det skapats forum för samverkan mellan huvudmännen genom närvårdsarbetet. Dessa förutsättningar saknas i Enköpings kommun som inte har upprättat avtal för närvård. Vi bedömer att det i dagsläget inte finns en väl fungerande individnära samverkan mellan BUP och de landstings- och kommundrivna verksamheterna utanför Uppsala kommun. Vi rekommenderar sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun23 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan utser den individnära samverkan till ett prioriterat område. Detta med anledning av att denna samverkan direkt påverkar målgruppen. Vi rekommenderar sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun24 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan upprättar forum där medarbetarrepresentanter regelbundet får möjlighet att diskutera och arbeta fram struktur och riktlinjer för att möjliggöra samverkan på den individbaserade nivån. 21 Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. 23 Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. 24 Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun

138 Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun25 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan säkerställer att regelbunden uppföljning av hur samverkan fungerar inom och mellan landstingets och kommunernas verksamheter sker. Uppföljning bör ske på samtliga samverkansnivåer: regional, lokal och individnära nivå. Iakttagelser: Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa Under detta avsnitt besvaras revisionsfrågan: Vilken nämnd eller styrelse har i uppgift att svara för samverkan mellan kommun och landsting kring barn- och ungdomars psykiska ohälsa? Ansvariga nämnder, utskott och styrelser för samverkan Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa hanteras inom närvården i de olika politiska styrgrupperna. I de politiska styrgrupperna ingår både representanter från landstinget och kommunerna. Iakttagelser visar att ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting kring barn och unga inte ligger på endast en nämnd eller styrelse. Ansvaret för samverkan är istället fördelat mellan samtliga nämnder och styrelser som ansvarar för de olika verksamheterna. Även landstingets kunskapsnämnd uppges ansvara för samverkan mellan kommun och landsting gällande barn- och unga med psykisk ohälsa. Ansvariga styrelser inom landstinget uppges vara vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen. I landstinget ansvarar landstingsfullmäktige för närvårdens strategiska frågor, där samverkan är en stor del. Landstingsfullmäktige beslutar årligen om politisk viljeriktning och prioriterade aktiviteter inom närvården, och beslutet bereds av landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsoch FoUU-utskott (HSFFoUU). För beslut i specifika ärenden gällande barn och ungas psykiska hälsa ansvarar vårdstyrelsen och/eller sjukhusstyrelsen. I samtliga granskade kommuner är ansvaret för samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa fördelat på de olika nämnderna som ansvarar för barn och unga, däribland socialtjänst och elevhälsa. Nämnder som beskrivs som ansvariga är socialnämnden, utbildningsnämnden och omsorgsnämnden. Befintlighet av tydliga krav på samverkan från nämnd eller styrelse Landstingets dokument beskriver många specifika mål gällande arbetet med psykisk ohälsa hos barn och unga. I landstingets landstingsplan och budget 216 har mål satts upp med hänsyn till statens och SKL:s överenskommelse om årliga stöd och riktade insatser för att förbättra vård och omsorg för barn och unga med psykisk ohälsa samt personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik (PRIO-medel). De riktade insatserna ska användas till förstärkning av ungdomsmottagningarnas arbete. 25 Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. 26

139 Vidare ska landstinget genom närvårdsarbetet prioritera områdena första linjen för barn och unga med en psykisk ohälsa, skola och psykisk ohälsa, barn i behov av sammansatt stöd, tidiga insatser/sociala investeringar och webbaserad information. Det påtalas också att människor med psykisk sjukdom är bland de mest sårbara inom sjukvården och att tidiga åtgärder är av avgörande betydelse. I landstingsplan och budget 216 beskrivs Det måste bli enklare för patienter att få tidig tillgång till vård och det ska finnas medicinsk och psykologisk kompetens i primärvården. I syfte att uppfylla detta arbetar landstinget med en handlingsplan mot psykisk ohälsa. Personer med psykisk ohälsa ska ha samma tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet som personer med somatisk ohälsa. Kommunernas verksamhetsrapporter saknar till stor del specifikt uppsatta mål gällande samverkan för att motverka psykisk ohälsa. De kommuner som trots allt tar upp psykisk ohälsa tenderar att fokusera på hur den påverkar arbetslivet. Arbetet med barn och unga har i sin tur till stor del fokuserat på skolresultat samt ensamkommande flyktingbarn. Det arbete som görs från kommunernas sida gällande psykisk ohälsa hos unga är i många fall en biprodukt av att arbeta för ett främjande av utbildning, vård och omsorg samt det generella arbetet med socialpsykiatri. Bedömningar och rekommendationer: Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa Ansvariga nämnder, utskott och styrelser för samverkan Vi bedömer att ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting inte ligger på en ansvarig nämnd eller styrelse och att det är positivt att ansvaret är fördelat på de nämnder och styrelser som är ansvariga för de olika verksamheternas områden. Vi rekommenderar att sjukvårdsstyrelsen, vårdstyrelsen samt de nämnder/utskott i kommunerna26 som är ansvariga för samverkan träffas regelbundet för att säkerställa att samverkan mellan kommun och landsting sker. Befintlighet av tydliga krav på samverkan från nämnd eller styrelse Vi bedömer att ansvariga nämnder och styrelser inte ställer tydliga krav på samverkan mellan landsting och kommun. 26 Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. 27

140 Vi rekommenderar att sjukvårdsstyrelsen, vårdstyrelsen samt de nämnder/utskott i kommunerna27 som ansvarar för samverkan upprättar tydliga krav på samverkan mellan landsting och kommun. Iakttagelser: System, rutiner och uppföljning av resultat Under detta avsnitt besvaras revisionsfrågorna: Finns det tillförlitliga och säkra system och rutiner som gör det möjligt att följa upp medicinska och ekonomiska resultat (inklusive avvikelsehantering)? och Följs resultatet i verksamheten upp och rapporteras det till berörda beslutsfattare på ett tillfredsställande sätt? Är verksamhetsuppföljning och resultatredovisning kopplade till ändamålsenliga mål för samverkan? System och rutiner för uppföljning av resultat inom landstinget Hälso- och sjukvårdsavdelningen har under de två senaste åren utvecklat både system och rutiner för att möjliggöra uppföljning och utvärdering av landstingets hälso- och sjukvård oavsett om systemet bedrivs i offentlig eller privat regi. Det system som har tagits fram bygger på en nivåindelning enligt nivåerna löpande uppföljning, fördjupad uppföljning och utvärdering. I systemet ingår en rollfördelning mellan olika funktioner och enheter inom hälso- och sjukvårdsavdelningen. Ekonomiska resultat följs upp på en helhetsnivå inom Akademiska sjukhuset. Sedan 216 finansieras Akademiska sjukhuset genom anslag och sjukhuset ansvarar självt för att fördela medlen inom sina verksamheter. Sjukhusstyrelsen följer därför upp Akademiska sjukhuset utifrån hela ekonomin och inte specifikt inom särskilda verksamhetsområden, såsom BUP. Däremot följs resultat upp på verksamhetsnivå inom verksamheterna. Verksamhetsansvariga och medarbetare i landstingets verksamheter redogör i intervjuer för att produktionsplanering tillämpas inom de olika verksamheterna i landstinget. I verksamhetsområdet Psykiatri, där BUP ingår, har det nyligen införts en strukturerad produktionsplanering där resurser planeras utifrån patienternas behov. Samtliga av de landstingsdrivna verksamheter som ingår i granskningen påtalar att produktionsplanering är relativt nytt i landstinget och att det fortfarande är en pågående process gällande utformning av mål, struktur och implementering. Frågor som rör behov och mål är fortfarande under diskussion. Det framkommer också i intervjuer att kännedomen om vad produktionsplanering innebär och syftet med metoden varierar bland medarbetare. System och rutiner för uppföljning av resultat inom kommun Elevhälsan genomför hälsosamtal med elever som dokumenteras och följs upp. Inom elevhälsoteamen i respektive kommun sker också regelbundna möten för att följa upp elevers medicinska resultat. 27 Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. 28

141 Elevhälsan använder journalsystemet Prorenata till bland annat uppföljning av resultat, både avseende statistik gällande antal elever inom elevhälsan men också uppföljning av ansvariga och samordning av elevernas situation. Socialstyrelsen har tagit fram ett arbetssätt för att kartlägga och bedöma barns behov, kallat Barns Behov i Centrum (BBIC). Arbetssättet ska stärka barnperspektivet och barns och ungas delaktighet. BBIC innehåller tydliga riktlinjer och ramar gällande utförande och systematisk uppföljning, och är anpassat efter socialtjänstens regelverk. Samtliga kommuner tillämpar BBIC som system för att följa upp medicinska resultat från socialtjänstens verksamhet. Produktionsplanering tillämpas inte i kommunernas verksamheter. System och rutiner för uppföljning av resultat gemensamt för landsting och kommun Avvikelsehantering Inom landstinget tillämpas avvikelsesystemet MedControl. Det finns landstingsövergripande rutiner för avvikelsehantering som alla anställda uppmanas att använda. Då en avvikelse görs i MedControl hamnar den hos en ärendeansvarig som fördelar uppdrag till så kallade orsaksutredare vars uppgift är att utreda orsaken till avvikelsen. Avvikelsen handläggs därefter av ärendeansvarig som ansvarar för att åtgärder, uppföljning och återkoppling av avvikelsen sker. Därutöver ansvarar varje verksamhet för att göra en sammanställning av sina egna avvikelser genom utdata från landstingets informationssystem (LIS). Genom uppföljningen identifieras risker som ska åtgärdas på den egna enheten. Uppföljning och återkoppling av avvikelser sker i linjen vid arbetsplatsträffar. I kommunernas verksamheter elevhälsan och individ- och familjeomsorgen tillämpas också avvikelsehantering. Det finns riktlinjer för hur avvikelserapporter ska skrivas om avvikelser sker. Utöver skriftliga avvikelserapporter sker även avvikelserapportering muntligen i samtal med ansvarig chef samt under gemensamma personalmöten. Avvikelsesystemet beskrivs som ett användbart verktyg för uppföljning men att det borde användas mer frekvent. Utöver avvikelserapporter beskrivs Lex Maria och Lex Sarah som system som används i uppföljningssyfte vid avvikelser i både elevhälsan och individ- och familjeomsorgen. Uppföljning av kvalitets- och patientsäkerhetsarbete för patienter En systematisk uppföljning av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet genomförs av den politiska ledningen i landstinget och kommunerna. Uppföljningen sker genom förvaltningarnas resultatredovisning, tertial-, delårs-, och årsrapporter samt genom årliga patientsäkerhetsberättelser där måluppfyllelse av vårdöverenskommelser och vårdavtal framgår. Landstingets ledning och politiker följer också upp resultateten genom månatliga rapporter från verksamheterna. I dessa rapporter redovisas utvecklingen av patientsäkerhetsarbetet, resultat av nationella och lokala mätningar samt vidtagna åtgärder. Landstinget har sedan en tid tillbaka förstärkt arbetet med fördjupad uppföljning och 29

142 utvärdering, med syfte att öka patientsäkerheten genom att granska den medicinska kvaliteten hos utförare. Resultat av samverkan för närvård och närvårdskoordinater följs upp och förankras med landstingets och kommunens representanter i en gemensam politisk styrgrupp. Där sker även prioritering och styrning av uppdrag och arbetsuppgifter. Det beskrivs också att fördjupade uppföljningar, det vill säga medicinska och ekonomiska revisioner för att följa upp resultat inom landstinget och kommunerna, tillämpas som verktyg för uppföljning. Bedömningar och uppföljning av resultat rekommendationer: System, rutiner och System och rutiner för uppföljning av resultat inom landstinget Vi bedömer att det finns flera olika system och rutiner för att följa upp medicinska och ekonomiska resultat. Vi bedömer att det finns system och rutiner som är tillförlitliga och säkra men att systemen och rutinerna kräver kontinuerliga förbättringar samt regelbunden underhållning för att kunna anses vara tillförlitliga. Vi bedömer att produktionsplanering är ett fördelaktigt verktyg för uppföljning av ekonomiska resultat. Tillämpningen av produktionsplanering inom landstinget är ännu inte fullt implementerat och befinner sig fortfarande i ett utvecklings- och testskede. Det är därför svårt att ännu bedöma om systemet är tillförlitligt och säkert. Vi bedömer att för att verktyget för produktionsplanering ska vara tillförlitligt och säkert bör verktyget dimensioneras efter verkligt behov samt produktionsdata förankras väl i verksamheten. Vi bedömer att verksamhetsuppföljning och resultatredovisning inom landstinget till viss del är kopplade till ändamålsenliga mål om samverkan. I landstingsplanen och budget 216 beskrivs mål om samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa. I årsredovisningen 215 beskrivs de arbeten som har genomförts men det saknas detaljerad information om resultat av projekten. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen kartlägger befintliga system och rutiner med syfte att identifiera och åtgärda eventuella fel. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen säkerställer att uppdatering av befintliga system och rutiner sker regelbundet. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen kravställer ändamålsenliga mål om samverkan samt säkerställer att verksamhetsuppföljning och resultatrapporter är kopplade till ändamålsenliga mål om samverkan. 3

143 System och rutiner för uppföljning av resultat inom kommunerna Vi bedömer att det finns flera olika system och rutiner för att följa upp medicinska och ekonomiska resultat. Vi bedömer att det finns system och rutiner som är tillförlitliga och säkra, men att systemen och rutinerna kräver kontinuerlig förbättring samt regelbunden underhållning för att kunna tillräknas som tillförlitliga. Vi bedömer att kommunerna går miste om möjlighet till uppföljning av resultat genom att inte genomföra produktionsplanering och -uppföljning. Vi bedömer att verksamhetsuppföljning och resultatredovisning inom kommunerna inte är tillräckligt kopplade till ändamålsenliga mål för samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa. Dock förekommer mål samt viss uppföljning som kan härröras till samverkan gällande psykisk ohälsa i de flesta kommuner. I landstinget saknas uppföljning av samverkan inom och mellan kommun och landsting gällande närvårdsarbetet. Vi rekommenderar att de nämnder eller utskott i respektive kommun28 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan regelbundet kartlägger befintliga system och rutiner med syfte att identifiera och åtgärda eventuella fel. Vi rekommenderar att de nämnder eller utskott i respektive kommun29 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan säkerställer att uppdatering av befintliga system och rutiner sker regelbundet. Vi rekommenderar att de nämnder eller utskott i respektive kommun3 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan överväger att införa produktionsplanering i kommunens verksamheter för att möjliggöra bättre kontroll och uppföljning av verksamheterna. Vi rekommenderar att de nämnder eller utskott i respektive kommun31 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan kravställer ändamålsenliga mål om samverkan samt säkerställer att verksamhetsuppföljning och resultatrapporter är kopplade till ändamålsenliga mål om samverkan. System och rutiner för uppföljning av resultat gemensamt för landsting och kommun Vi bedömer att avvikelsehantering är ett användbart verktyg för att följa upp medicinska resultat. De rutiner och riktlinjer som finns för tillämpande av avvikelsehantering bidrar till att verktyget blir säkert och tillförlitligt men för att bli ändamålsenligt bör det användas mer frekvent. Vi bedömer att även om resultat till politiker ska rapporteras på en övergripande nivå kan det i vissa sammanhang finnas behov av att följa upp resultat på en mer detaljerad nivå. 28 Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. 3 Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. 31 Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun

144 Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun32 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan regelbundet kartlägger befintliga system och rutiner med syfte att identifiera och åtgärda eventuella fel. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun33 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan säkerställer att uppdatering av befintliga system och rutiner sker regelbundet. Vi rekommenderar att de nämnder eller utskott i respektive kommun34 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan överväger att införa produktionsplanering i kommunens verksamheter för att möjliggöra bättre kontroll och uppföljning av verksamheterna. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun35 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan kravställer ändamålsenliga mål om samverkan samt säkerställer att verksamhetsuppföljning och resultatrapporter är kopplade till ändamålsenliga mål om samverkan. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt kommunstyrelserna utreder hur IT och innovationer kan underlätta utbyte av information i journalsystem mellan skola och landsting. Iakttagelser: Barn och ungdomar som faller mellan stolarna I detta avsnitt besvaras revisionsfrågan: Hur fångas barn och ungdomar upp som faller mellan stolarna? och Finns det en fungerande samverkan över hela länet i det förebyggande arbetet, t.ex. när det gäller analys av folkhälsostatistik och lokala/regionala enkäter i "Liv och hälsa ung", och när det gäller hantering av "hemmasittare" i grundskolan? Grupper som riskerar att falla mellan stolarna I utförda intervjuer beskrivs svårigheterna med att fånga upp barn och ungdomar som faller mellan stolarna. Svårigheten verkar vara att verksamheterna inte vet när eller vilka barn som faller mellan stolarna. Barn och unga som riskerar att falla mellan stolarna beskrivs i intervjuer utifrån två olika perspektiv: som individuella patienter eller som patientgrupper. Ett steg i att fånga upp individuella patienter är att använda sig av remissvar mellan verksamheterna efter att besök har skett alternativt när ett besök har uteblivit. Den verksamhet som skulle genomföra besöket skickar då ett slutsvar till remitterande verksamhet att patienten har uteblivit och delger därmed kännedom. För de flesta grupper beskrivs att det saknas systematiska åtgärder för att motverka att barn och ungdomar tappas bort. Flera grupper lyfts fram som ofta förekommande bland dem som faller mellan stolarna: - Hemmasittare Barn och ungdomar som är placerade i familjehem 32 Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. 34 Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. 35 Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun

145 - Barn och unga med lindrig psykisk ohälsa Barn och unga med socioekonomiskt utsatta familjer Barn och ungdomar med föräldrar med beroendeproblematik eller psykisk ohälsa Barn och unga med multipla diagnoser Ensamkommande flyktingbarn Pågående projekt avseende samverkan för att förhindra att barn och unga riskerar att falla mellan stolarna Pågående projekt för samverkan kring hemmasittare: #jagmed Ett projekt kallat #jagmed36 har startats för barn och ungdomar i skolan för att bidra till att flera genomför sina utbildningar. Landstinget i Uppsala län är en av fem regioner i Sverige som deltar och genomför projektet. Regionerna har tillsammans tilldelats totalt 63 miljoner kronor för att driva cirka 3 lokala projekt i de deltagande kommunerna. Projektet har som syfte att bidra till att ungdomar som riskerar att hoppa av gymnasiet eller som redan har hamnat utanför sin utbildning fångas upp i ett tidigt skede. Projektet avser att ge stöd för dessa ungdomar att återgå till utbildningen eller att komma in på arbetsmarknaden. De deltagande kommunerna delar det gemensamma syftet men har också satt upp kommunspecifika syften och mål med sina lokala projekt. Kommunerna Enköping, Håbo, Knivsta, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar deltar. Tierps och Heby kommun deltar inte i projektet. Deltagande verksamheter i projektet uppges vara grundskolor, gymnasieskolor och folkhögskolor. Samtliga kommuner har formulerat enskilda syften och mål för projektet, med utgångspunkt i ovan beskrivet syfte. Projektet Skolan som arena Projektet Skolan som arena37 är ett projekt för att bidra till förbättrad psykisk hälsa generellt hos barn och ungdomar. Projektet berör delvis gruppen hemmasittare och målgruppen är grundskoleelever i årskurs 1-9. Projektgenomförare är Älvkarleby kommun och Enköpings kommun. Verksamheter som ingår är elevhälsan samt verksamheter inom kommun och landsting som är involverade i skolelevers psykiska hälsa. Utöver ovanstående projekt pågår också arbete med att fånga upp barn och unga som riskerar att falla mellan stolarna inom ramen för de samverkansavtal som finns upprättade och beskrivna i avsnitt 2.3 om avtal och ansvarsfördelning. Samverkan kring kartläggning och analys av enkäten Liv och hälsa ung Enkäten Liv och hälsa ung genomförs av elevhälsan bland skolelever vartannat år. Resultatet sammanställs och analyseras i en rapport som presenteras på landstingets webbsida38. Rapporten redovisar resultat utifrån både skol- och hemkommuner och används bland annat i förebyggande syfte för att planera insatser inom hälso- och sjukvård samt inom kommunernas 36 Länk till projektet Skolan som arenas webbplats: 38 Länk till rapport om resultat av enkäten Liv och hälsa ung på landstingets webbsida:

146 samhälls- och välfärdsarbete. De intervjuade upplever inte att det sker en organiserad länsövergripande samverkan, där både landsting- och kommunverksamheter skulle ingå i ett förebyggande arbete gällande analys av enkäten. Vi har i granskningen iakttagit att kännedomen om enkäten är låg i alla verksamheter förutom elevhälsan. I individuella intervjuer och i fokusgrupp beskrivs att uppföljning och analys av enkäten Liv och hälsa ung genomförs inom elevhälsan i respektive kommun. Resultatet används i utvecklingssyfte inom skolan samt för att få en uppfattning om hur barn och unga som går i skolan mår. Exempel på hur resultatet används är olika teman som fastställs utifrån vad eleverna belyser som viktigt för deras hälsa. Teman används sedan i utvecklingssyfte inom kommunens elevhälsoteam. Enkäten är inte obligatorisk för skolelever och det uttrycks av bland annat representanter från elevhälsan att svarsfrekvensen ofta är låg och att det därför är svårt att veta om resultaten är rättvisande. Eftersom enkäten genomförs vartannat år kan resultaten ibland kännas inaktuella. Bedömningar och rekommendationer: Barn och ungdomar som faller mellan stolarna Grupper som riskerar att falla mellan stolarna Vi bedömer att de grupper av barn och unga som identifierats som grupper som faller mellan stolarna inte är specifika för Uppsala län utan är vanligt förekommande även i andra län. Dessa grupper är inte heller nya grupper utan de är återkommande som utsatta att riskera falla mellan stolarna. Vi bedömer att SIP är ett fördelaktigt verktyg för att hindra att barn och unga faller mellan stolarna. Genom att använda sig av SIP kan både patienten och involverade verksamheter få en god översikt av patienten och frågeställningar. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun39 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan säkerställer att kartläggningar genomförs av samtliga grupper som riskerar att falla mellan stolarna. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun4 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan regelbundet följer upp arbetet för att motverka att barn och unga faller mellan stolarna för att skapa kontroll och insyn gällande hur dessa situationer kan motverkas. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun41 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan säkerställer att verktyget SIP används i tillfredsställande utsträckning. 39 Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. 41 Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. 4 34

147 Vi rekommenderar sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun42 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan att upprätta samverkansavtal mellan kommunerna och landstinget gällande de grupper som riskerar att falla mellan stolarna. Pågående projekt avseende samverkan för att förhindra att barn och unga riskerar att falla mellan stolarna Vi bedömer att det inte finns en fungerande samverkan över hela länet i det förebyggande arbetet gällande hanteringen av hemmasittare i grundskolan. Endast kommunerna Enköping och Älvkarleby har organiserade projekt, Skolan som arena, för att hantera hemmasittare i grundskolan. Vi bedömer att det faktum att kommunerna Heby och Tierp inte har något projekt för att organisera arbetet med att fånga upp hemmasittare hindrar möjligheten att fånga upp denna grupp. Vi bedömer att det skiljer sig åt mellan kommunerna hur verksamheterna arbetar med att fånga upp barn som riskerar att falla mellan stolarna då alla kommuner inte genomför samma projekt. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun43 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan säkerställer att organiserat arbete för att fånga upp hemmasittare i grundskolan och gymnasiet finns. Vi rekommenderar att de nämnder eller utskott i respektive kommun44 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan i kommunerna Heby och Tierp säkerställer att organiserat arbete med att fånga upp hemmasittare i grundskolan och i gymnasiet upprättas. Samverkan kring kartläggning och analys av enkäten Liv och hälsa ung Vi bedömer att det finns en fungerande samverkan över hela länet på läns-/regional och lokal nivå i det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung. Däremot saknas samverkan mellan landsting och kommun på en individnära nivå. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun45 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan samverkar på alla nivåer gällande det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung. 42 Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. 44 Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun. 45 Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun

148 Iakttagelser, bedömningar och rekommendationer per kommun Iakttagelser: Uppsala kommun Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa Samtlig verksamhet inom BUP finns samlad i Uppsala kommun. Trots att BUP:s verksamhet finns tillgänglig i Uppsala har tillgängligheten förändrats för patienterna i Uppsala kommun under 216, framför allt under hösten då BUP:s verksamhet i Uppsala har tagit över hela länets patienter. I individuella intervjuer och i fokusgrupper framkommer att det finns en generell uppfattning att elevhälsan i dagsläget inte räcker till och inte kan verka ändamålsenligt. Majoriteten av de intervjuade inom elevhälsan upplever att de på grund av att BUP kräver att de ska ha genomfört basutredningar inte hinner utföra sitt grundläggande uppdrag. Inom individ- och familjeomsorgen samt inom övrig verksamhet inom socialtjänsten beskrivs BUP:s omorganisation med nedläggning av öppenvårdsmottagningarna utanför Uppsala kommun som märkbart påtaglig. Samtliga intervjuade inom verksamheten beskriver en ökad arbetsbelastning till följd av omorganisationen. I intervjuer framkommer att där systematiska kartläggningar har genomförts är kartläggningarna vanligtvis genomförda separat inom respektive verksamheter. Det leder enligt de intervjuade till att det inte har gjorts en helhetskartläggning av patientgrupperna som träffar och har kontakt med flera verksamheter eller har flera olika behov. Från intervjuer med kommunala verksamheter beskrivs att tillgängligheten inte mäts enligt väntetider och verksamheterna innefattas därmed inte av vårdgarantin. Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner gällande barn och unga med psykisk ohälsa Ansvarsfördelningen inom och mellan landstinget och kommunen finns definierad i lagtext, överenskommelser, riktlinjer och avtal. Utöver dessa har varje verksamhet egna uppdragsbeskrivningar avseende ansvar och målgrupp. Inom de intervjuade verksamheterna beskrivs att de överlag upplever uppdragsbeskrivningarna som tydliga och att kännedomen om den egna verksamhetens område är god. Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med psykiska ohälsa Förutsättningar för samverkan mellan gymnasieskolorna i Uppsala kommun och BUP har skapats genom verksamheten Spången och fungerar väl. Förutsättningar för samverkan på läns/regional och lokal nivå har skapats genom närvårdsarbetet. Samverkan på individbaserad nivå mellan Uppsala kommun och BUP har begränsats på grund av den personalbrist som har varit under större delen av

149 Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa Ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting ligger inte på någon enskild nämnd eller styrelse utan är fördelat på kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och omsorgsnämnden. Socialnämnden ger inga konkreta mål om samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa. Dock omnämner nämnden i sin verksamhetsplan och budget för 216 att det för kommunen är angeläget att utveckla nya samverkansformer med landstinget gällande förebyggande arbete kring barn och ungdomars användning av alkohol, narkotika, dopingpreparat och tobak (ANDT). Utbildningsnämnden anger att elevhälsan ska utvecklas i nära samarbete med landstinget. System, rutiner och uppföljning av resultat Elevhälsan genomför hälsosamtal med elever som dokumenteras och följs upp. Inom elevhälsoteamen i respektive kommun sker också regelbundna möten för att följa upp elevers medicinska resultat. Elevhälsan använder journalsystemet Prorenata till bland annat uppföljning av resultat, både utifrån statistik gällande antal elever inom elevhälsan men också uppföljning av ansvariga och samordning av elevernas situation. Socialstyrelsen har tagit fram ett arbetssätt för att kartlägga och bedöma barns behov, kallat Barns Behov i Centrum (BBIC). Arbetssättet innefattar tydliga riktlinjer och ramar gällande utförande och systematisk uppföljning. Uppsala kommun tillämpar BBIC som system för att följa upp medicinska resultat från socialtjänstens verksamhet. I kommunens verksamheter elevhälsan och individ- och familjeomsorgen tillämpas avvikelsehantering. Det finns riktlinjer för hur avvikelserapporter ska skrivas om avvikelser sker. Utöver skriftliga avvikelserapporter sker även avvikelserapportering muntligen i samtal med ansvarig chef samt under gemensamma personalmöten. Avvikelsesystemet beskrivs som ett användbart verktyg för uppföljning men att det borde användas mer frekvent. Utöver avvikelserapporter beskrivs Lex Maria och Lex Sarah som system som används i uppföljningssyfte vid avvikelser i både elevhälsan och individ- och familjeomsorgen. Produktionsplanering tillämpas inte i kommunens verksamheter. Resultat av verksamheten följs upp och rapporteras till beslutsfattare på en övergripande nivå för att användas som beslutsunderlag. Rapportering och uppföljning sker främst via nämndernas tertials- och årsrapporter. Rapportering och uppföljning sker också muntligen via månatliga kommunfullmäktigemöten. Under dessa möten behandlas frågeställningar som för tillfället är aktuella, det finns ingen stående punkt gällande psykisk ohälsa. Vid kommunens närvårdsgrupps sammankomster följs pågående projekt inom närvårdsarbetet upp. Socialnämndens verksamhetsuppföljning och resultatredovisning är kopplad till samverkan gällande barn och unga som använder ANDT och i övrigt finns ingen uppföljning gällande 37

150 ändamålsenliga mål om samverkan. För elevhälsan förekommer mål om samverkan mellan skolan och landsting för tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Barn och ungdomar som faller mellan stolarna Projektet #jagmed pågår i Uppsala kommun för att motverkar att gymnasieelever hoppar av skolan. Det saknas projekt finns för att fånga upp hemmasittare i grundskolan. Det saknas formellt upprättade projekt/arbeten för övriga grupper som uppges riskera att falla mellan stolarna. Elevhälsan ingår i den länsgemensamma samverkan i det förebyggande arbetet när det gäller analys av enkäten Liv och hälsa ung. Bedömningar och rekommendationer: Uppsala kommun Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa Vi bedömer att samtliga verksamheter som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa har påverkats av BUP:s omorganisation gällande nedläggningen av öppenvårdsmottagningarna. Vi bedömer att verksamheterna har fått ta en ökad arbetsbelastning avseende de patienter som BUP inte har kunnat ta emot. Framför allt inom kommunenens individ- och familjeomsorg och elevhälsa. Bedömningen baseras på intervjuer där det lyfts att vid fall där BUP inte har haft möjlighet att ta emot en patient har personal inom individ- och familjeomsorgen samt elevhälsan utfört uppgifter som ligger på BUP:s ansvar. Vi bedömer att systematisk kartläggning av barn och ungdomars psykiska hälsa sker separat per verksamhet och att det saknas gemensamma kartläggningar mellan verksamheterna. Vi bedömer att personalsituationen inom BUP har lett till att personal i andra verksamheter, som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa, utför arbetsuppgifter som de inte har kompetens för. Bedömningen avser främst utredningar som går in på medicinskt område som personal inom individ- och familjeomsorg samt elevhälsa inte har utbildning eller kompetens för. Vi bedömer att möjligheten till att följa upp tillgänglighet inom kommunens verksamheter inte är lika god eller organiserad som inom de landstingsdrivna. Vi rekommenderar att Uppsala kommuns kommunstyrelse, socialnämnd, utbildningsnämnd och omsorgsnämnd genomför systematiska kartläggningar för att säkerställa att patienters fullständiga behov och flöde mellan verksamheterna kartläggs tillsammans med sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala. Vi rekommenderar att Uppsala kommuns kommunstyrelse, socialnämnd, utbildningsnämnd och omsorgsnämnd genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av de genomförda omorganisationerna inom BUP tillsammans med sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala. Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner gällande barn och unga med psykisk ohälsa 38

151 Vi bedömer att ansvarsfördelning till viss del finns upprättad inom och mellan landstinget och kommunen vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården för barnen och unga med psykisk ohälsa men att det finns brister inom vissa områden som försvårar för verksamheterna när det gäller avgränsning och samarbete. Det saknas en tydlig och tillräcklig ansvarsfördelning mellan verksamheterna för de patienter som befinner sig i den så kallade mellannivån, det vill säga de patienter som inte har tillräckligt komplicerade frågeställningar för att ansvarsmässigt ligga under barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) ansvar, men ändå har för komplicerade frågeställningar för elevhälsan eller socialtjänsten. Vi bedömer att SIP är ett användbart verktyg för att tydliggöra ansvarsfördelningen när huvudmännen behöver samverka gällande enskilda patienter. Vi bedömer att det finns ingångna avtal inom flera områden inom och mellan landstinget och kommunen. De avtal som finns upprättade förbinder inte huvudmännen att utföra väl definiera uppgifter utan beskriver snarare syfte med avtal och involverade verksamheters ansvarsområden. Vi bedömer att de avtal som finns upprättade är tillräckligt specifika gällande uppgiftsbeskrivningar för att inte vara begränsande då individuella fall ska bearbetas. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och omsorgsnämnden att genomföra kartläggningar för att utreda var behov finns för att upprätta samverkansavtal. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och omsorgsnämnden att säkerställa att SIP tillämpas enligt lagens föreskrifter, både gällande omfattning och frekvens. Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med psykiska ohälsa Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats inom ett antal områden men att ytterligare förutsättningar behöver skapas för att samverkan ska vara väl fungerande mellan huvudmännen. Vi bedömer att närvårdsarbetet bidrar till goda förutsättningar för samverkan inom och mellan kommunen och landstinget. Vi bedömer att förutsättningar för samverkan på den individnära nivån mellan huvudmännen har minskat i samband med nedläggningarna av öppenvårdsmottagningarna i kommunerna utanför Uppsala kommun. Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats mellan BUP och gymnasieskolorna i Uppsala kommun i och med verksamheten Spången och att det finns en väl fungerande samverkan. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och omsorgsnämnden att fortsätta utveckla närvårdsarbetet för att skapa goda förutsättningar till en utvecklad och fungerande samverkan med Region Uppsala. 39

152 Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och omsorgsnämnden utser den individnära samverkan till ett prioriterat område. Anledningen är att denna samverkan direkt påverkar målgruppen. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och omsorgsnämnden upprättar forum där medarbetarrepresentanter regelbundet får möjlighet att diskutera och arbeta fram struktur och riktlinjer för att möjliggöra samverkan på den individbaserade nivån. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och omsorgsnämnden säkerställer att regelbunden uppföljning av hur samverkan fungerar inom och mellan Regionens och kommunernas verksamheter sker. Uppföljning bör ske på samtliga samverkansnivåer: regional, lokal och individnära nivå. Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa Vi bedömer att ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting inte ligger på en ansvarig nämnd eller styrelse och att det är positivt att ansvaret är fördelat på de nämnder och styrelser som är ansvariga för de olika verksamheternas områden. I Uppsala kommun är kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och omsorgsnämnden ansvariga för samverkan. Vi bedömer att ansvariga nämnder och styrelser inte ställer tydliga krav på samverkan mellan Region och kommun. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och omsorgsnämnden som är ansvariga för samverkan träffas regelbundet för att säkerställa att samverkan mellan kommun och Region sker. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och omsorgsnämnden upprättar tydliga krav på samverkan mellan Region och kommun. System, rutiner och uppföljning av resultat Vi bedömer att det finns flera olika system och rutiner för att följa upp medicinska och ekonomiska resultat. Vi bedömer att det finns system och rutiner som är tillförlitliga och säkra men att systemen och rutinerna kräver kontinuerlig förbättring samt regelbunden underhållning för att kunna tillräknas som tillförlitliga. Vi bedömer att kommunerna går miste om möjlighet till uppföljning av resultat genom att inte genomföra produktionsplanering och -uppföljning. Vi bedömer att verksamhetsuppföljning och resultatredovisning inom kommunerna inte är tillräckligt kopplad till ändamålsenliga mål för samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa. 4

153 Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och omsorgsnämnden regelbundet kartlägger befintliga system och rutiner med syfte att identifiera och åtgärda eventuella fel. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och omsorgsnämnden säkerställer att uppdatering av befintliga system och rutiner sker regelbundet. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och omsorgsnämnden överväger att införa produktionsplanering i kommunens verksamheter för att möjliggöra bättre kontroll och uppföljning av verksamheterna. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och omsorgsnämnden utarbetar ändamålsenliga mål om samverkan samt säkerställer att verksamhetsuppföljning och resultatrapporter är kopplade till och innehåller ändamålsenliga mål om samverkan. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt kommunstyrelserna utreder hur IT och innovationer kan underlätta att utbyta information i journalsystem mellan skola och landsting. Barn och ungdomar som faller mellan stolarna Vi bedömer att de grupper av barn och unga som identifierats som grupper som faller mellan stolarna inte är specifika för Uppsala län utan är vanligt förekommande även i andra län. Dessa grupper är inte heller nya grupper utan det är återkommande samma utsatta grupper som riskerar att falla mellan stolarna. Vi bedömer att SIP är ett fördelaktigt verktyg för att hindra att barn och unga faller mellan stolarna. Genom att använda sig av SIP kan både patienten och involverade verksamheter få en god översikt gällande patienten och frågeställningar. Vi bedömer att det inte finns en fungerande samverkan över hela länet i det förebyggande arbetet gällande hanteringen av hemmasittare i grundskolan. Vi bedömer att det skiljer sig åt mellan kommunerna hur verksamheterna arbetar med att fånga upp barn som riskerar att falla mellan stolarna då alla kommuner inte genomför samma projekt. Vi bedömer att det finns en fungerande samverkan över hela länet på läns-/regional och lokal nivå i det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung. Däremot saknas samverkan mellan landsting och kommun på en individnära nivå. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och omsorgsnämnden säkerställer att kartläggningar genomförs av samtliga grupper som riskerar att falla mellan stolarna. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och omsorgsnämnden följer upp att arbete för att motverka att barn och unga faller mellan stolarna regelbundet för att skapa kontroll och insyn gällande hur dessa situationer kan motverkas. 41

154 Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och omsorgsnämnden säkerställer att verktyget SIP används i tillfredsställande utsträckning. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och omsorgsnämnden säkerställer att organiserat arbete för att fånga upp hemmasittare i grundskolan och gymnasiet finns. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och omsorgsnämnden samverka på alla nivåer gällande det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung. Iakttagelser: Knivsta kommun Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa Invånarna i Knivsta kommun tillhör BUP i Uppsala kommuns upptagningsområde. Trots att BUP:s verksamhet finns tillgänglig i Uppsala har tillgängligheten förändrats under 216, framför allt under hösten då BUP:s verksamhet i Uppsala har tagit över hela länets patienter. I individuella intervjuer och i fokusgrupper framkommer att det finns en generell uppfattning att elevhälsan i dagsläget inte räcker till och inte kan verka ändamålsenligt. Majoriteten av de intervjuade inom elevhälsan upplever att de på grund av att BUP kräver att de ska ha genomfört basutredningar inte hinner utföra sitt grundläggande uppdrag. Inom individ- och familjeomsorgen samt inom övrig verksamhet inom socialtjänsten beskrivs BUP:s omorganisation med nedläggning av öppenvårdsmottagningarna utanför Uppsala kommun som märkbart påtaglig. Samtliga intervjuade inom verksamheten beskriver en ökad arbetsbelastning till följd av omorganisationen. Från intervjuer med kommunala verksamheter beskrivs att tillgängligheten inte mäts enligt väntetider och verksamheterna innefattas därmed inte av vårdgarantin. Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner gällande barn och unga med psykisk ohälsa Ansvarsfördelningen inom och mellan landstinget och kommunen finns definierad i lagtext, överenskommelser, riktlinjer och avtal. Utöver dessa har varje verksamhet egna uppdragsbeskrivningar avseende ansvar och målgrupp. Inom de intervjuade verksamheterna beskrivs att de upplever uppdragsbeskrivningarna som tydliga överlag och att kännedomen om den egna verksamhetens område är god. Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med psykiska ohälsa Förutsättningar för samverkan på läns-/regional och lokal nivå har skapats genom närvårdsarbetet. Samverkan på individbaserad nivå mellan Knivsta kommun och BUP har begränsats på grund av den personalbrist som har varit under större delen av

155 Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa Ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting ligger inte på någon enskild nämnd eller styrelse utan är fördelat på kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden. De ansvariga nämnderna ställer inga tydliga krav på samverkan mellan kommun och landsting gällande barn och unga med psykisk ohälsa i sina mål- och budgetrapporter. System, rutiner och uppföljning av resultat Elevhälsan genomför hälsosamtal med elever som dokumenteras och följs upp. Inom elevhälsoteamen i respektive kommun sker också regelbundna möten för att följa upp elevers medicinska resultat. Elevhälsan använder journalsystemet Prorenata till bland annat uppföljning av resultat, både utifrån statistik gällande antal elever inom elevhälsan men också uppföljning av ansvariga och samordning av elevernas situation. Socialstyrelsen har tagit fram ett arbetssätt för att kartlägga och bedöma barns behov, kallat Barns Behov i Centrum (BBIC). Arbetssättet innefattar tydliga riktlinjer och ramar gällande utförande och systematisk uppföljning. Knivsta kommun tillämpar BBIC som system för att följa upp medicinska resultat från socialtjänstens verksamhet. I kommunens verksamheter elevhälsan och individ- och familjeomsorgen tillämpas avvikelsehantering. Det finns riktlinjer för hur avvikelserapporter ska skrivas om avvikelser sker. Utöver skriftliga avvikelserapporter sker även avvikelserapportering muntligen i samtal med ansvarig chef samt under gemensamma personalmöten. Avvikelsesystemet beskrivs som ett användbart verktyg för uppföljning men att det borde användas mer frekvent. Utöver avvikelserapporter beskrivs Lex Maria och Lex Sarah som system som används i uppföljningssyfte vid avvikelser i både elevhälsan och individ- och familjeomsorgen. Produktionsplanering tillämpas inte i kommunens verksamheter. Resultat av verksamheten följs upp och rapporteras till beslutsfattare på en övergripande nivå för att användas som beslutsunderlag. Rapportering och uppföljning sker främst via nämndernas tertials- och årsrapporter. Rapportering och uppföljning sker också muntligen via månatliga kommunfullmäktigemöten. Under dessa möten behandlas frågeställningar som för tillfället är aktuella, det finns ingen stående punkt gällande psykisk ohälsa. Vid kommunens närvårdsgrupps sammankomster följs pågående projekt inom närvårdsarbetet upp. Verksamhetsuppföljning och resultatredovisning är inte kopplad till ändamålsenliga mål för samverkan. Barn och ungdomar som faller mellan stolarna Projektet #jagmed pågår i Knivsta kommun för att motverkar att gymnasieelever hoppar av skolan. Det saknas projekt finns för att fånga upp hemmasittare i grundskolan. Det saknas 43

156 formellt upprättade projekt/arbeten för övriga grupper som uppges att riskera att falla mellan stolarna. Elevhälsan ingår i den länsgemensamma samverkan i det förebyggande arbetet när det gäller analys av enkäten Liv och hälsa ung. Bedömningar och rekommendationer: Knivsta kommun Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa Vi bedömer att samtliga verksamheter som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa har påverkats av BUP:s omorganisation gällande nedläggningen av öppenvårdsmottagningarna. Vi bedömer att verksamheterna har fått ta en ökad arbetsbelastning avseende de patienter som BUP inte har kunnat ta emot. Framför allt inom kommunernas individ- och familjeomsorg och elevhälsa. Bedömningen baseras på intervjuer där det lyfts att vid fall där BUP inte har haft möjlighet att ta emot en patient har personal inom individ- och familjeomsorgen samt elevhälsan utfört uppgifter som ligger på BUP:s ansvar. Vi bedömer att systematisk kartläggning av barn och ungdomars psykiska hälsa sker separat per verksamhet och att det saknas gemensamma kartläggningar mellan verksamheterna. Vi bedömer att personalsituationen inom BUP har lett till att personal i andra verksamheter, som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa, utför arbetsuppgifter som de inte har kompetens för. Bedömningen avser främst utredningar som går in på medicinskt område som personal inom individ- och familjeomsorg samt elevhälsa inte har utbildning eller kompetens för. Vi bedömer att möjligheten till att följa upp tillgänglighet inom kommunala verksamheter inte är lika god eller organiserad som inom de landstingsdrivna. Vi rekommenderar att Knivsta kommuns kommunstyrelse, socialnämnd och utbildningsnämnd genomför systematiska kartläggningar för att säkerställa att patienters fullständiga behov och flöde mellan verksamheterna kartläggs tillsammans med sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala. Vi rekommenderar att Knivsta kommuns kommunstyrelse, socialnämnd och utbildningsnämnd genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av de genomförda omorganisationerna inom BUP tillsammans med sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av bristande tillgänglighet. Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner gällande barn och unga med psykisk ohälsa Vi bedömer att ansvarsfördelning till viss del finns upprättad inom och mellan landstinget och länets kommuner vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården för barnen och unga med psykisk ohälsa men att det finns brister inom vissa områden som försvårar för verksamheterna när det gäller avgränsning och samarbete. Det saknas en tydlig och tillräcklig 44

157 ansvarsfördelning mellan verksamheterna för de patienter som befinner sig i den så kallade mellannivån, det vill säga de patienter som inte har tillräckligt komplicerade frågeställningar för att ansvarsmässigt ligga under barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) ansvar, men ändå har för komplicerade frågeställningar för elevhälsan eller socialtjänsten. Vi bedömer att SIP är ett användbart verktyg för att tydliggöra ansvarsfördelningen när huvudmännen behöver samverka gällande enskilda patienter. Vi bedömer att det finns ingångna avtal inom flera områden inom och mellan landstinget och kommunerna. De avtal som finns upprättade förbinder inte huvudmännen att utföra väl definiera uppgifter utan beskriver snarare syfte med avtal och involverade verksamheters ansvarsområden. Vi bedömer att de avtal som finns upprättade är tillräckligt specifika gällande uppgiftsbeskrivningar för att inte vara begränsande då individuella fall ska bearbetas. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden att genomföra kartläggningar för att utreda var behov finns för att upprätta samverkansavtal med Regionen. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden att säkerställa att SIP tillämpas enligt lagens föreskrifter, både gällande omfattning och frekvens. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden att upprätta samverkansavtal med Regionen inom de områden som identifieras med anledning av ovanstående rekommendation. Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med psykiska ohälsa Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats inom ett antal områden men att ytterligare förutsättningar behöver skapas för att samverkan ska vara väl fungerande mellan huvudmännen. Vi bedömer att närvårdsarbetet bidrar till goda förutsättningar för samverkan inom och mellan kommunerna och Regionen. Vi bedömer att förutsättningar för samverkan på den individnära nivån mellan huvudmännen har minskat i samband med nedläggningarna av öppenvårdsmottagningarna i kommunerna utanför Uppsala kommun. Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats mellan BUP och gymnasieskolorna i Uppsala kommun i och med verksamheten Spången och att det finns en väl fungerande samverkan. Vi bedömer att vården för denna målgrupp blir ojämlik för gymnasieeleverna i Knivsta kommun. Vi bedömer att samverkan fungerar på läns-/regional och lokal nivå. Inom dessa nivåer har det skapats forum för samverkan mellan huvudmännen genom närvårdsarbetet. Vi bedömer att det i dagsläget inte finns en väl fungerande individnära samverkan mellan BUP och de landstings- och kommundrivna verksamheterna i Knivsta kommun. 45

158 Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden att fortsätta utveckla närvårdsarbetet för att skapa goda förutsättningar till en utvecklad och fungerande samverkan med Regionen. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden utreder om Spångens verksamhet kan upprättas för samtliga av länets gymnasieelever för att säkerställa att vården är jämlik för länets invånare. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden utser den individnära samverkan till ett prioriterat område. Anledningen är att denna samverkan direkt påverkar målgruppen. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden upprättar forum där medarbetarrepresentanter regelbundet får möjlighet att diskutera och arbeta fram struktur och riktlinjer för att möjliggöra samverkan på den individbaserade nivån. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden säkerställer att regelbunden uppföljning av hur samverkan fungerar inom och mellan Regionens och kommunernas verksamheter sker. Uppföljning bör ske på samtliga samverkansnivåer: regional, lokal och individnära nivå. Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa Vi bedömer att ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting inte ligger på en ansvarig nämnd eller styrelse och att det är positivt att ansvaret är fördelat på de nämnder och styrelser som är ansvariga för de olika verksamheternas områden. Vi bedömer att ansvariga nämnder och styrelser inte ställer tydliga krav på samverkan mellan landsting och kommun. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden som är ansvariga för samverkan träffas regelbundet för att säkerställa att samverkan mellan kommun och Region sker. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden upprättar tydliga krav på samverkan mellan Region och kommun. System, rutiner och uppföljning av resultat Vi bedömer att det finns flera olika system och rutiner för att följa upp medicinska och ekonomiska resultat. Vi bedömer att det finns system och rutiner som är tillförlitliga och säkra men att systemen och rutinerna kräver kontinuerlig förbättring samt regelbunden underhållning för att kunna tillräknas som tillförlitliga. Vi bedömer att kommunen går miste om möjlighet till uppföljning av resultat genom att inte genomföra produktionsplanering och uppföljning. 46

159 Vi bedömer att verksamhetsuppföljning och resultatredovisning inom kommunen inte är tillräckligt kopplad till ändamålsenliga mål för samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden regelbundet kartlägger befintliga system och rutiner med syfte att identifiera och åtgärda eventuella fel. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden säkerställer att uppdatering av befintliga system och rutiner sker regelbundet. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden överväger att införa produktionsplanering i kommunens verksamheter för att möjliggöra bättre kontroll och uppföljning av verksamheterna. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden utarbetar ändamålsenliga mål om samverkan samt säkerställer att verksamhetsuppföljning och resultatrapporter är kopplade till och innehåller ändamålsenliga mål om samverkan. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt kommunstyrelsen utreder hur IT och innovationer kan underlätta att utbyta information i journalsystem mellan skola och landsting. Barn och ungdomar som faller mellan stolarna Vi bedömer att de grupper av barn och unga som identifierats som grupper som faller mellan stolarna inte är specifika för Uppsala län utan är vanligt förekommande även i andra län. Dessa grupper är inte heller nya grupper utan det är återkommande samma utsatta grupper som riskerar att falla mellan stolarna. Vi bedömer att SIP är ett användbart verktyg för att hindra att barn och unga faller mellan stolarna. Genom att använda sig av SIP kan både patienten och involverade verksamheter få en god översikt gällande patienten och frågeställningar. Vi bedömer att det inte finns en fungerande samverkan över hela länet i det förebyggande arbetet gällande hanteringen av hemmasittare i grundskolan. Vi bedömer att det skiljer sig åt mellan kommunerna hur verksamheterna arbetar med att fånga upp barn som riskerar att falla mellan stolarna då alla kommuner inte genomför samma projekt. Vi bedömer att det finns en fungerande samverkan över hela länet på läns-/regional och lokal nivå i det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung. Däremot saknas samverkan mellan landsting och kommun på en individnära nivå. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden säkerställer att kartläggningar genomförs av samtliga grupper som riskerar att falla mellan stolarna. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden följer upp att arbete för att motverka att barn och unga faller mellan stolarna regelbundet för att skapa kontroll och insyn gällande hur dessa situationer kan motverkas. 47

160 Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden säkerställer att verktyget SIP används i tillfredsställande utsträckning. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden säkerställer att organiserat arbete för att fånga upp hemmasittare i grundskolan och gymnasiet finns. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden samverka på alla nivåer gällande det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung. Iakttagelser: Enköpings kommun Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa I och med att BUP:s öppenvårdsmottagning i Enköpings kommun har stängts ner har verksamheten för barn och unga förändrats inom kommunen. Det innebär förändringar i tillgänglighet men också ökad belastning för kommunens verksamheter som har fått ta ett större ansvar i och med att tillgängligheten till BUP har minskat för patienter och anhöriga. I individuella intervjuer och i fokusgrupper framkommer att det finns en generell uppfattning att elevhälsan i dagsläget inte räcker till och inte kan verka ändamålsenligt. Majoriteten av de intervjuade inom elevhälsan upplever att de på grund av att BUP kräver att de ska ha genomfört basutredningar inte hinner utföra sitt grundläggande uppdrag. Inom individ- och familjeomsorgen samt inom övrig verksamhet inom socialtjänsten beskrivs BUP:s omorganisation med nedläggning av öppenvårdsmottagningarna utanför Uppsala kommun som märkbart påtaglig. Samtliga intervjuade inom verksamheten beskriver en ökad arbetsbelastning till följd av omorganisationen. Från intervjuer med kommunala verksamheter beskrivs att tillgängligheten inte mäts enligt väntetider och verksamheterna innefattas därmed inte av vårdgarantin. Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner gällande barn och unga med psykisk ohälsa Ansvarsfördelningen inom och mellan landstinget och kommunen finns definierad i lagtext, överenskommelser, riktlinjer och avtal. Utöver dessa har varje verksamhet egna uppdragsbeskrivningar avseende ansvar och målgrupp. Inom de intervjuade verksamheterna beskrivs att de överlag upplever uppdragsbeskrivningarna som tydliga och att kännedomen om den egna verksamhetens område är god. Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med psykiska ohälsa Samverkan på individbaserad nivå mellan Enköpings kommun och BUP har begränsats på grund av den personalbrist som förekom under större delen av 216 samt nedläggningen av BUP:s öppenvårdsmottagning i kommunen. Avsaknad av samverkansavtal mellan kommunen och landstinget beskrivs försvåra samverkan på samtliga nivåer. 48

161 Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa Ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting ligger inte på någon enskild nämnd eller styrelse utan är fördelat på kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden, och vård- och omsorgsnämnden. Socialnämnden i Enköpings kommun ställer krav på samverkan med landstinget gällande unga vuxna som har problem med beroende i kombination med psykisk ohälsa. Utöver det ställer de ansvariga nämnderna inga tydliga krav på samverkan mellan kommun och landsting gällande barn och unga med psykisk ohälsa i sina mål- och budgetrapporter. System, rutiner och uppföljning av resultat Elevhälsan genomför hälsosamtal med elever som dokumenteras och följs upp. Inom elevhälsoteamen i respektive kommun sker också regelbundna möten för att följa upp elevers medicinska resultat. Elevhälsan använder journalsystemet Prorenata till bland annat uppföljning av resultat, både utifrån statistik gällande antal elever inom elevhälsan men också uppföljning av ansvariga och samordning av elevernas situation. Socialstyrelsen har tagit fram ett arbetssätt för att kartlägga och bedöma barns behov, kallat Barns Behov i Centrum (BBIC). Arbetssättet innefattar tydliga riktlinjer och ramar gällande utförande och systematisk uppföljning. Enköpings kommun tillämpar BBIC som system för att följa upp medicinska resultat från socialtjänstens verksamhet. I kommunens verksamheter elevhälsan och individ- och familjeomsorgen tillämpas avvikelsehantering. Det finns riktlinjer för hur avvikelserapporter ska skrivas om avvikelser sker. Utöver skriftliga avvikelserapporter sker även avvikelserapportering muntligen i samtal med ansvarig chef samt under gemensamma personalmöten. Avvikelsesystemet beskrivs som ett fördelaktigt verktyg för uppföljning men att det borde användas mer frekvent. Utöver avvikelserapporter beskrivs Lex Maria och Lex Sarah som system som används i uppföljningssyfte vid avvikelser i både elevhälsan och individ- och familjeomsorgen. Produktionsplanering tillämpas inte i kommunens verksamheter. Resultat av verksamheten följs upp och rapporteras till beslutsfattare på en övergripande nivå för att användas som beslutsunderlag. Rapportering och uppföljning sker främst via nämndernas tertials- och årsrapporter. Rapportering och uppföljning sker också muntligen via månatliga kommunfullmäktigemöten. Under dessa möten behandlas frågeställningar som för tillfället är aktuella, det finns ingen stående punkt gällande psykisk ohälsa. Socialnämnden i Enköpings kommun ställer krav på samverkan med landstinget gällande unga vuxna som har problem med beroende i kombination med psykisk ohälsa. Barn och ungdomar som faller mellan stolarna 49

162 Projektet #jagmed pågår i Enköpings kommun för att motverkar att gymnasieelever hoppar av skolan. Projektet Skolan som arena finns för att fånga upp hemmasittare i grundskolan. Det saknas formellt upprättade projekt/arbeten för övriga grupper som uppges att riskera att falla mellan stolarna. Elevhälsan ingår i den länsgemensamma samverkan i det förebyggande arbetet när det gäller analys v enkäten Liv och hälsa ung. Bedömningar och rekommendationer: Enköpings kommun Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa Vi bedömer att samtliga verksamheter som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa har påverkats av BUP:s omorganisation gällande nedläggningen av öppenvårdsmottagningarna. Vi bedömer att verksamheterna har fått ta en ökad arbetsbelastning avseende de patienter som BUP inte har kunnat ta emot. Framför allt inom kommunernas individ- och familjeomsorg och elevhälsa. Bedömningen baseras på intervjuer där det lyfts att vid fall där BUP inte har haft möjlighet att ta emot en patient har personal inom individ- och familjeomsorgen samt elevhälsan utfört uppgifter som ligger på BUP:s ansvar. Vi bedömer att systematisk kartläggning av barn och ungdomars psykiska hälsa sker separat per verksamhet och att det saknas gemensamma kartläggningar mellan verksamheterna. Vi bedömer att personalsituationen inom BUP har lett till att personal i andra verksamheter, som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa, utför arbetsuppgifter som de inte har kompetens för. Bedömningen avser främst utredningar som går in på medicinskt område som personal inom individ- och familjeomsorg samt elevhälsa inte har utbildning eller kompetens för. Vi bedömer att möjligheten till att följa upp tillgänglighet inom kommunala verksamheter inte är lika god eller organiserad som inom de landstingsdrivna. Vi rekommenderar att Enköpings kommun kommunstyrelse, socialnämnd, utbildningsnämnd och vård- och omsorgsnämnd genomför systematiska kartläggningar för att säkerställa att patienters fullständiga behov och flöde mellan verksamheterna kartläggs tillsammans med sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala. Vi rekommenderar att Enköpings kommun kommunstyrelse, socialnämnd, utbildningsnämnd och vård- och omsorgsnämnd genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av de genomförda omorganisationerna inom BUP tillsammans med sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av bristandetillgänglighet. Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner gällande barn och unga med psykisk ohälsa Vi bedömer att ansvarsfördelning till viss del finns upprättad inom och mellan landstinget och länets kommuner vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården för barnen och 5

163 unga med psykisk ohälsa men att det finns brister inom vissa områden som försvårar för verksamheterna när det gäller avgränsning och samarbete. Det saknas en tydlig och tillräcklig ansvarsfördelning mellan verksamheterna för de patienter som befinner sig i den så kallade mellannivån, det vill säga de patienter som inte har tillräckligt komplicerade frågeställningar för att ansvarsmässigt ligga under barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) ansvar, men ändå har för komplicerade frågeställningar för elevhälsan eller socialtjänsten. Vi bedömer att SIP är ett användbart verktyg för att tydliggöra ansvarsfördelningen när huvudmännen behöver samverka gällande enskilda patienter. Vi bedömer att det faktum att Enköpings kommun inte har några ingångna avtal gällande samverkan med andra verksamheter som är involverade i barn och unga med psykisk ohälsa bidrar till en minskad samt i delar avsaknad av samverkan. Avsaknaden av samverkansavtal med Enköpings kommun försvårar arbetet för medarbetare både inom kommunens verksamheter och landstingets verksamheter, då bland annat ansvarsfördelningen inte är tydliggjord. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden att genomföra kartläggningar för att utreda var behov finns för att upprätta samverkansavtal med Regionen. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden att säkerställa att SIP tillämpas enligt lagens föreskrifter, både gällande omfattning och frekvens. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden att upprätta samverkansavtal med Regionen inom de områden som identifieras med anledning av ovanstående rekommendation. Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med psykiska ohälsa Vi bedömer att förutsättningar för samverkan i form av samverkansavtal saknas i Enköpings kommun. Vi bedömer att förutsättningar för samverkan på den individnära nivån mellan huvudmännen har minskat i samband med nedläggningarna av öppenvårdsmottagningarna i kommunerna utanför Uppsala kommun. Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats mellan BUP och gymnasieskolorna i Uppsala kommun i och med verksamheten Spången och att det finns en väl fungerande samverkan. Vi bedömer att vården för denna målgrupp blir ojämlik för gymnasieeleverna i Enköpings kommun. Vi bedömer att det i dagsläget inte finns en väl fungerande individnära samverkan mellan BUP och de landstings- och kommundrivna verksamheterna i Enköpings kommun. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden utreder om Spångens verksamhet kan upprättas för samtliga av länets gymnasieelever för att säkerställa att vården är jämlik för länets invånare. 51

164 Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden, skolnämnden, och vård- och omsorgsnämnden i Enköpings kommun säkerställer att förutsättningar för samverkan upprättas likt i de övriga kommunerna. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden, och vård- och omsorgsnämnden utser den individnära samverkan till ett prioriterat område. Anledningen är att denna samverkan direkt påverkar målgruppen. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden upprättar forum där medarbetarrepresentanter regelbundet får möjlighet att diskutera och arbeta fram struktur och riktlinjer för att möjliggöra samverkan på den individbaserade nivån. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden säkerställer att regelbunden uppföljning av hur samverkan fungerar inom och mellan Regionens och kommunernas verksamheter sker. Uppföljning bör ske på samtliga samverkansnivåer: regional, lokal och individnära nivå. Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa Vi bedömer att ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting inte ligger på en ansvarig nämnd eller styrelse och att det är positivt att ansvaret är fördelat på de nämnder och styrelser som är ansvariga för de olika verksamheternas områden. Vi bedömer att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden inte ställer tydliga krav på samverkan mellan Region och kommun. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden som är ansvariga för samverkan träffas regelbundet för att säkerställa att samverkan mellan kommun och Region sker. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden upprättar tydliga krav på samverkan mellan Region och kommun. System, rutiner och uppföljning av resultat Vi bedömer att det finns flera olika system och rutiner för att följa upp medicinska och ekonomiska resultat. Vi bedömer att det finns system och rutiner som är tillförlitliga och säkra men att systemen och rutinerna kräver kontinuerlig förbättring samt regelbunden underhållning för att kunna tillräknas som tillförlitliga. Vi bedömer att kommunerna går miste om möjlighet till uppföljning av resultat genom att inte genomföra produktionsplanering och -uppföljning. Vi bedömer att verksamhetsuppföljning och resultatredovisning inom kommunen inte är tillräckligt kopplad till ändamålsenliga mål för samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa. 52

165 Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden, och vård- och omsorgsnämnden regelbundet kartlägger befintliga system och rutiner med syfte att identifiera och åtgärda eventuella fel. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden, och vård- och omsorgsnämnden säkerställer att uppdatering av befintliga system och rutiner sker regelbundet. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen överväger att införa produktionsplanering i kommunens verksamheter för att möjliggöra bättre kontroll och uppföljning av verksamheterna. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden, och vård- och omsorgsnämnden utarbetar ändamålsenliga mål för samverkan samt säkerställer att verksamhetsuppföljning och resultatrapporter är kopplade till uppföljningsbara mål om samverkan. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen utreder hur IT och innovationer kan underlätta att utbyta information i journalsystem mellan skola och landsting. Barn och ungdomar som faller mellan stolarna Vi bedömer att de grupper av barn och unga som identifierats som grupper som faller mellan stolarna inte är specifika för Uppsala län utan är vanligt förekommande även i andra län. Dessa grupper är inte heller nya grupper utan det är återkommande samma utsatta grupper som riskerar att falla mellan stolarna. Vi bedömer att SIP är ett användbart verktyg för att hindra att barn och unga faller mellan stolarna. Genom att använda sig av SIP kan både patienten och involverade verksamheter få en god översikt gällande patienten och frågeställningar. Vi bedömer att det finns en fungerande samverkan i det förebyggande arbetet gällande hanteringen av hemmasittare i grundskolan. Vi bedömer att det skiljer sig åt mellan kommunerna hur verksamheterna arbetar med att fånga upp barn som riskerar att falla mellan stolarna då alla kommuner inte genomför samma projekt. Vi bedömer att det finns en fungerande samverkan över hela länet på läns-/regional och lokal nivå i det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung. Däremot saknas samverkan mellan landsting och kommun på en individnära nivå. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden säkerställer att kartläggningar genomförs av samtliga grupper som riskerar att falla mellan stolarna. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden följer upp att arbete för att motverka att barn och unga faller mellan stolarna regelbundet för att skapa kontroll och insyn gällande hur dessa situationer kan motverkas. 53

166 Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden säkerställer att verktyget SIP används i tillfredsställande utsträckning. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden säkerställer att organiserat arbete för att fånga upp hemmasittare i gymnasiet finns. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden samverkar på alla nivåer gällande det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung. Iakttagelser: Heby kommun Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa Invånarna i Heby kommun tillhör BUP i Uppsala kommuns upptagningsområde. Trots att BUP:s verksamhet finns tillgänglig i Uppsala har tillgängligheten förändrats under 216, framför allt under hösten då BUP:s verksamhet i Uppsala har tagit över hela länets patienter. I individuella intervjuer och i fokusgrupper framkommer att det finns en generell uppfattning att elevhälsan i dagsläget inte räcker till och inte kan verka ändamålsenligt. Majoriteten av de intervjuade inom elevhälsan upplever att de på grund av att BUP kräver att de ska ha genomfört basutredningar inte hinner utföra sitt grundläggande uppdrag. Inom individ- och familjeomsorgen samt inom övrig verksamhet inom socialtjänsten beskrivs BUP:s omorganisation med nedläggning av öppenvårdsmottagningarna utanför Uppsala kommun som märkbart påtaglig. Samtliga intervjuade inom verksamheten beskriver en ökad arbetsbelastning till följd av omorganisationen. Från intervjuer med kommunala verksamheter beskrivs att tillgängligheten inte mäts enligt väntetider och verksamheterna innefattas därmed inte av vårdgarantin. Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner gällande barn och unga med psykisk ohälsa Ansvarsfördelningen inom och mellan landstinget och kommunen finns definierad i lagtext, överenskommelser, riktlinjer och avtal. Utöver dessa har varje verksamhet egna uppdragsbeskrivningar avseende ansvar och målgrupp. Inom de intervjuade verksamheterna beskrivs att de överlag upplever uppdragsbeskrivningarna som tydliga och att kännedomen om den egna verksamhetens område är god. Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med psykiska ohälsa Förutsättningar för samverkan på läns-/regional och lokal nivå har skapats genom närvårdsarbetet. Samverkan på individbaserad nivå mellan Heby kommun och BUP har begränsats på grund av den personalbrist som har varit under större delen av

167 Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa Ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting ligger inte på någon enskild nämnd eller styrelse utan är fördelat på kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden. De ansvariga nämnderna ställer inga tydliga krav på samverkan mellan kommun och landsting gällande barn och unga med psykisk ohälsa i sina mål- och budgetrapporter. System, rutiner och uppföljning av resultat Elevhälsan genomför hälsosamtal med elever som dokumenteras och följs upp. Inom elevhälsoteamen i respektive kommun sker också regelbundna möten för att följa upp elevers medicinska resultat. Elevhälsan använder journalsystemet Prorenata till bland annat uppföljning av resultat, både utifrån statistik gällande antal elever inom elevhälsan men också uppföljning av ansvariga och samordning av elevernas situation. Socialstyrelsen har tagit fram ett arbetssätt för att kartlägga och bedöma barns behov, kallat Barns Behov i Centrum (BBIC). Arbetssättet innefattar tydliga riktlinjer och ramar gällande utförande och systematisk uppföljning. Heby kommun tillämpar BBIC som system för att följa upp medicinska resultat från socialtjänstens verksamhet. I kommunens verksamheter elevhälsan och individ- och familjeomsorgen tillämpas avvikelsehantering. Det finns riktlinjer för hur avvikelserapporter ska skrivas om avvikelser sker. Utöver skriftliga avvikelserapporter sker även avvikelserapportering muntligen i samtal med ansvarig chef samt under gemensamma personalmöten. Avvikelsesystemet beskrivs som ett användbart verktyg för uppföljning men att det borde användas mer frekvent. Utöver avvikelserapporter beskrivs Lex Maria och Lex Sarah som system som används i uppföljningssyfte vid avvikelser i både elevhälsan och individ- och familjeomsorgen. Produktionsplanering tillämpas inte i kommunens verksamheter. Resultat av verksamheten följs upp och rapporteras till beslutsfattare på en övergripande nivå för att användas som beslutsunderlag. Rapportering och uppföljning sker främst via nämndernas tertials- och årsrapporter. Rapportering och uppföljning sker också muntligen via månatliga kommunfullmäktigemöten. Under dessa möten behandlas frågeställningar som för tillfället är aktuella, det finns ingen stående punkt gällande psykisk ohälsa. Vid kommunens närvårdsgrupps sammankomster följs pågående projekt inom närvårdsarbetet upp. Verksamhetsuppföljning och resultatredovisning är inte kopplad till ändamålsenliga mål för samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa. Barn och ungdomar som faller mellan stolarna 55

168 Heby kommun saknar formellt upprättade projekt/arbeten för övriga grupper som uppges att riskera att falla mellan stolarna. Elevhälsan ingår i den länsgemensamma samverkan i det förebyggande arbetet med analys av enkäten Liv och hälsa ung. Bedömningar och rekommendationer: Heby kommun Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa Vi bedömer att samtliga verksamheter som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa har påverkats av BUP:s omorganisation gällande nedläggningen av öppenvårdsmottagningarna. Vi bedömer att verksamheterna har fått ta en ökad arbetsbelastning avseende de patienter som BUP inte har kunnat ta emot. Framför allt inom kommunernas individ- och familjeomsorg och elevhälsa. Bedömningen baseras på intervjuer där det lyfts att vid fall där BUP inte har haft möjlighet att ta emot en patient har personal inom individ- och familjeomsorgen samt elevhälsan utfört uppgifter som ligger inom BUP:s ansvar. Vi bedömer att systematisk kartläggning av barn och ungdomars psykiska hälsa sker separat per verksamhet och att det saknas gemensamma kartläggningar mellan verksamheterna. Vi bedömer att personalsituationen inom BUP har lett till att personal i andra verksamheter, som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa, utför arbetsuppgifter som de inte har kompetens för. Bedömningen avser främst utredningar som går in på medicinskt område som personal inom individ- och familjeomsorg samt elevhälsa inte har utbildning eller kompetens för. Vi rekommenderar att Heby kommuns kommunstyrelse, socialnämnd, utbildningsnämnd och vård- och omsorgsnämnd genomför systematiska kartläggningar för att säkerställa att patienters fullständiga behov och flöde mellan verksamheterna kartläggs tillsammans med sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala. Vi rekommenderar att Heby kommuns kommunstyrelse, socialnämnd, utbildningsnämnd och vård- och omsorgsnämnd genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av de genomförda omorganisationerna inom BUP tillsammans med sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av bristande tillgänglighet. Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner gällande barn och unga med psykisk ohälsa Vi bedömer att ansvarsfördelning till viss del finns upprättad inom och mellan landstinget och länets kommuner vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården för barnen och unga med psykisk ohälsa men att det finns brister inom vissa områden som försvårar för verksamheterna när det gäller avgränsning och samarbete. Det saknas en tydlig och tillräcklig ansvarsfördelning mellan verksamheterna för de patienter som befinner sig i den så kallade mellannivån, det vill säga de patienter som inte har tillräckligt komplicerade frågeställningar 56

169 för att ansvarsmässigt ligga under barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) ansvar, men ändå har för komplicerade frågeställningar för elevhälsan eller socialtjänsten. Vi bedömer att SIP är ett fördelaktigt verktyg för att tydliggöra ansvarsfördelningen när huvudmännen behöver samverka gällande enskilda patienter. Vi bedömer att det finns ingångna avtal inom flera områden inom och mellan landstinget och kommunerna. De avtal som finns upprättade förbinder inte huvudmännen att utföra väl definiera uppgifter utan beskriver snarare syfte med avtal och involverade verksamheters ansvarsområden. Vi bedömer att de avtal som finns upprättade är tillräckligt specifika gällande uppgiftsbeskrivningar för att inte vara begränsande då individuella fall ska bearbetas. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden att genomföra kartläggningar för att utreda var behov finns för att upprätta samverkansavtal med Regionen. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden att säkerställa att SIP tillämpas enligt lagens föreskrifter, både gällande omfattning och frekvens. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden att upprätta samverkansavtal inom de områden som identifieras med anledning av ovanstående rekommendation. Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med psykiska ohälsa Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats inom ett antal områden men att ytterligare förutsättningar behöver skapas för att samverkan ska vara väl fungerande mellan huvudmännen. Vi bedömer att närvårdsarbetet bidrar till goda förutsättningar för samverkan inom och mellan kommunen och landstinget. Vi bedömer att förutsättningar för samverkan på den individnära nivån mellan huvudmännen har minskat i samband med nedläggningarna av öppenvårdsmottagningarna i kommunerna utanför Uppsala kommun. Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats mellan BUP och gymnasieskolorna i Uppsala kommun i och med verksamheten Spången och att det finns en väl fungerande samverkan. Vi bedömer att vården blir ojämlik för gymnasieeleverna i Heby kommun. Vi bedömer att samverkan fungerar på läns-/regional och lokal nivå. Inom dessa nivåer har det skapats forum för samverkan mellan huvudmännen genom närvårdsarbetet. Vi bedömer att det i dagsläget inte finns en väl fungerande individnära samverkan mellan BUP och de landstings- och kommundrivna verksamheterna utanför Uppsala kommun. 57

170 Vi rekommenderar kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden att fortsätta utveckla närvårdsarbetet för att skapa goda förutsättningar till en utvecklad och fungerande samverkan med Region Uppsala. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden utreder om Spångens verksamhet kan upprättas för samtliga av länets gymnasieelever för att säkerställa att vården är jämlik för länets invånare. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden utser den individnära samverkan till ett prioriterat område. Anledningen är att denna samverkan direkt påverkar målgruppen. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden upprättar forum där medarbetarrepresentanter regelbundet får möjlighet att diskutera och arbeta fram struktur och riktlinjer för att möjliggöra samverkan på den individbaserade nivån. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden säkerställer att regelbunden uppföljning av hur samverkan fungerar inom och mellan Regionens och kommunens verksamheter sker. Uppföljning bör ske på samtliga samverkansnivåer: regional, lokal och individnära nivå. Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa Vi bedömer att ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting inte ligger på en ansvarig nämnd eller styrelse och att det är positivt att ansvaret är fördelat på de nämnder och styrelser som är ansvariga för de olika verksamheternas områden. Vi bedömer att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden styrelser inte ställer tydliga krav på samverkan mellan landsting och kommun. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden som är ansvariga för samverkan träffas regelbundet för att säkerställa att samverkan mellan kommun och Region sker. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden upprättar tydliga krav på samverkan mellan Region och kommun. System, rutiner och uppföljning av resultat Vi bedömer att det finns flera olika system och rutiner för att följa upp medicinska och ekonomiska resultat. Vi bedömer att det finns system och rutiner som är tillförlitliga och säkra men att systemen och rutinerna kräver kontinuerlig förbättring samt regelbunden underhållning för att kunna tillräknas som tillförlitliga. Vi bedömer att kommunen går miste om möjlighet till uppföljning av resultat genom att inte genomföra produktionsplanering och uppföljning. 58

171 Vi bedömer att verksamhetsuppföljning och resultatredovisning inom kommunen inte är tillräckligt kopplad till ändamålsenliga mål för samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden regelbundet kartlägger befintliga system och rutiner med syfte att identifiera och åtgärda eventuella fel. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden an säkerställer att uppdatering av befintliga system och rutiner sker regelbundet. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden överväger att införa produktionsplanering i kommunens verksamheter för att möjliggöra bättre kontroll och uppföljning av verksamheterna. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden utarbetar ändamålsenliga mål för samverkan samt säkerställer att verksamhetsuppföljning och resultatrapporter är kopplade till uppföljningsbara mål för samverkan. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt kommunstyrelserna utreder hur IT och innovationer kan underlätta att utbyta information i journalsystem mellan skola och Region. Barn och ungdomar som faller mellan stolarna Vi bedömer att de grupper av barn och unga som identifierats som grupper som faller mellan stolarna inte är specifika för Uppsala län utan är vanligt förekommande även i andra län. Dessa grupper är inte heller nya grupper utan det är återkommande samma utsatta grupper som riskerar att falla mellan stolarna. Vi bedömer att SIP är ett användbart verktyg för att hindra att barn och unga faller mellan stolarna. Genom att använda sig av SIP kan både patienten och involverade verksamheter få en god översikt gällande patienten och frågeställningar. Vi bedömer att det inte finns en fungerande samverkan över hela länet i det förebyggande arbetet gällande hanteringen av hemmasittare i grundskolan. Vi bedömer att det faktum att Heby kommun inte har något projekt för att organisera arbetet med att fånga upp hemmasittare hindrar möjligheten att fånga upp denna grupp. Vi bedömer att det skiljer sig åt mellan kommunerna hur verksamheterna arbetar med att fånga upp barn som riskerar att falla mellan stolarna då alla kommuner inte genomför samma projekt. Vi bedömer att det finns en fungerande samverkan över hela länet på läns-/regional och lokal nivå i det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung. Däremot saknas samverkan mellan landsting och kommun på en individnära nivå. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden säkerställer att kartläggningar genomförs av samtliga grupper som riskerar att falla mellan stolarna. 59

172 Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden elevhälsan följer upp att arbete för att motverka att barn och unga faller mellan stolarna regelbundet för att skapa kontroll och insyn gällande hur dessa situationer kan motverkas. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden säkerställer att verktyget SIP används i tillfredsställande utsträckning. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden säkerställer att organiserat arbete för att fånga upp hemmasittare i grundskolan och gymnasiet finns. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden samverka på alla nivåer gällande det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung. Iakttagelser: Håbo kommun Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa I och med att BUP:s öppenvårdsmottagning i Bålsta har stängts ner har verksamheten för barn och unga förändrats inom kommunen. Det innebär förändringar i tillgänglighet men också ökad belastning för kommunens verksamheter som har fått ta ett större ansvar i och med att tillgängligheten till BUP har minskat för patienter och anhöriga. I individuella intervjuer och i fokusgrupper framkommer att det finns en generell uppfattning att elevhälsan i dagsläget inte räcker till och inte kan verka ändamålsenligt. Majoriteten av de intervjuade inom elevhälsan upplever att de på grund av att BUP kräver att de ska ha genomfört basutredningar inte hinner utföra sitt grundläggande uppdrag. Inom individ- och familjeomsorgen samt inom övrig verksamhet inom socialtjänsten beskrivs BUP:s omorganisation med nedläggning av öppenvårdsmottagningarna utanför Uppsala kommun som märkbart påtaglig. Samtliga intervjuade inom verksamheten beskriver en ökad arbetsbelastning till följd av omorganisationen. Från intervjuer med kommunala verksamheter beskrivs att tillgängligheten inte mäts enligt väntetider och verksamheterna innefattas därmed inte av vårdgarantin. Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner gällande barn och unga med psykisk ohälsa Ansvarsfördelningen inom och mellan landstinget och kommunen finns definierad i lagtext, överenskommelser, riktlinjer och avtal. Utöver dessa har varje verksamhet egna uppdragsbeskrivningar avseende ansvar och målgrupp. Inom de intervjuade verksamheterna beskrivs att de överlag upplever uppdragsbeskrivningarna som tydliga och att kännedomen om den egna verksamhetens område är god. 6

173 Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med psykiska ohälsa Förutsättningar för samverkan på läns-/regional och lokal nivå har skapats genom närvårdsarbetet. Samverkan på individbaserad nivå mellan Håbo kommun och BUP har begränsats på grund av den personalbrist som förkom under större delen av 216. Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa Ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting ligger inte på någon enskild nämnd eller styrelse utan är fördelat på kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden. De ansvariga nämnderna ställer inga tydliga krav på samverkan mellan kommun och landsting gällande barn och unga med psykisk ohälsa i sina mål- och budgetrapporter. System, rutiner och uppföljning av resultat Elevhälsan genomför hälsosamtal med elever som dokumenteras och följs upp. Inom elevhälsoteamen i respektive kommun sker också regelbundna möten för att följa upp elevers medicinska resultat. Elevhälsan använder journalsystemet Prorenata till bland annat uppföljning av resultat, både utifrån statistik gällande antal elever inom elevhälsan men också uppföljning av ansvariga och samordning av elevernas situation. Socialstyrelsen har tagit fram ett arbetssätt för att kartlägga och bedöma barns behov, kallat Barns Behov i Centrum (BBIC). Arbetssättet innefattar tydliga riktlinjer och ramar gällande utförande och systematisk uppföljning. Håbo kommun tillämpar BBIC som system för att följa upp medicinska resultat från socialtjänstens verksamhet. I kommunens verksamheter elevhälsan och individ- och familjeomsorgen tillämpas avvikelsehantering. Det finns riktlinjer för hur avvikelserapporter ska skrivas om avvikelser sker. Utöver skriftliga avvikelserapporter sker även avvikelserapportering muntligen i samtal med ansvarig chef samt under gemensamma personalmöten. Avvikelsesystemet beskrivs som ett användbart verktyg för uppföljning men att det borde användas mer frekvent. Utöver avvikelserapporter beskrivs Lex Maria och Lex Sarah som system som används i uppföljningssyfte vid avvikelser i både elevhälsan och individ- och familjeomsorgen. Produktionsplanering tillämpas inte i kommunens verksamheter. Resultat av verksamheten följs upp och rapporteras till beslutsfattare på en övergripande nivå för att användas som beslutsunderlag. Rapportering och uppföljning sker främst via nämndernas tertials- och årsrapporter. Rapportering och uppföljning sker också muntligen via månatliga kommunfullmäktigemöten. Under dessa möten behandlas frågeställningar som för tillfället är aktuella, det finns ingen stående punkt gällande psykisk ohälsa. Vid kommunens närvårdsgrupps sammankomster följs pågående projekt inom närvårdsarbetet upp. 61

174 Verksamhetsuppföljning och resultatredovisning är inte kopplad till ändamålsenliga mål för samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa. Barn och ungdomar som faller mellan stolarna Projektet #jagmed pågår i Håbo kommun för att motverkar att gymnasieelever hoppar av skolan. Det saknas projekt finns för att fånga upp hemmasittare i grundskolan. Det saknas formellt upprättade projekt/arbeten för övriga grupper som uppges att riskera att falla mellan stolarna. Elevhälsan ingår i den länsgemensamma samverkan i det förebyggande arbetet när det gäller analys av enkäten Liv och hälsa ung. Bedömningar och rekommendationer: Håbo kommun Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa Vi bedömer att samtliga verksamheter som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa har påverkats av BUP:s omorganisation gällande nedläggningen av öppenvårdsmottagningarna. Vi bedömer att verksamheterna har fått ta en ökad arbetsbelastning avseende de patienter som BUP inte har kunnat ta emot. Framför allt inom kommunernas individ- och familjeomsorg och elevhälsa. Bedömningen baseras på intervjuer där det lyfts att vid fall där BUP inte har haft möjlighet att ta emot en patient har personal inom individ- och familjeomsorgen samt elevhälsan utfört uppgifter som ligger på BUP:s ansvar. Vi bedömer att systematisk kartläggning av barn och ungdomars psykiska hälsa sker separat per verksamhet och att det saknas gemensamma kartläggningar mellan verksamheterna. Vi bedömer att personalsituationen inom BUP har lett till att personal i andra verksamheter, som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa, utför arbetsuppgifter som de inte har kompetens för. Bedömningen avser främst utredningar som går in på medicinskt område som personal inom individ- och familjeomsorg samt elevhälsa inte har utbildning eller kompetens för. Vi bedömer att möjligheten till att följa upp tillgänglighet inom kommunala verksamheter inte är lika god eller organiserad som inom de landstingsdrivna. Vi rekommenderar att Håbo kommuns kommunstyrelse, socialnämnd, utbildningsnämnd och vård- och omsorgsnämnd genomför systematiska kartläggningar för att säkerställa att patienters fullständiga behov och flöde mellan verksamheterna kartläggs tillsammans med sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala. Vi rekommenderar att Håbo kommuns kommunstyrelse, socialnämnd, utbildningsnämnd och vård- och omsorgsnämnd genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av de genomförda omorganisationerna inom BUP tillsammans med sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av bristande tillgänglighet. 62

175 Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner gällande barn och unga med psykisk ohälsa Vi bedömer att ansvarsfördelning till viss del finns upprättad inom och mellan landstinget och länets kommuner vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården för barnen och unga med psykisk ohälsa men att det finns brister inom vissa områden som försvårar för verksamheterna när det gäller avgränsning och samarbete. Det saknas en tydlig och tillräcklig ansvarsfördelning mellan verksamheterna för de patienter som befinner sig i den så kallade mellannivån, det vill säga de patienter som inte har tillräckligt komplicerade frågeställningar för att ansvarsmässigt ligga under barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) ansvar, men ändå har för komplicerade frågeställningar för elevhälsan eller socialtjänsten. Vi bedömer att SIP är ett användbart verktyg för att tydliggöra ansvarsfördelningen när huvudmännen behöver samverka gällande enskilda patienter. Vi bedömer att det finns ingångna avtal inom flera områden inom och mellan landstinget och kommunerna. De avtal som finns upprättade förbinder inte huvudmännen att utföra väl definiera uppgifter utan beskriver snarare syfte med avtal och involverade verksamheters ansvarsområden. Vi bedömer att de avtal som finns upprättade är tillräckligt specifika gällande uppgiftsbeskrivningar för att inte vara begränsande då individuella fall ska bearbetas. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vårdoch omsorgsnämnden att genomföra kartläggningar för att utreda var behov finns för att upprätta samverkansavtal. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vårdoch omsorgsnämnden att säkerställa att SIP tillämpas enligt lagens föreskrifter, både gällande omfattning och frekvens. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden att upprätta samverkansavtal med Regionen inom de områden som identifieras med anledning av ovanstående rekommendation. Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med psykiska ohälsa Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats inom ett antal områden men att ytterligare förutsättningar behöver skapas för att samverkan ska vara väl fungerande mellan huvudmännen. Vi bedömer att närvårdsarbetet bidrar till goda förutsättningar för samverkan inom och mellan kommunen och Region. Vi bedömer att förutsättningar för samverkan på den individnära nivån mellan huvudmännen har minskat i samband med nedläggningarna av öppenvårdsmottagningarna i kommunerna utanför Uppsala kommun. Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats mellan BUP och gymnasieskolorna i Uppsala kommun i och med verksamheten Spången och att det finns en väl fungerande 63

176 samverkan. Vi bedömer att vården blir ojämlik för gymnasieeleverna i Håbo kommun som inte har tillgång till Spångens verksamhet. Vi bedömer att samverkan fungerar på läns-/regional och lokal nivå. Inom dessa nivåer har det skapats forum för samverkan mellan huvudmännen genom närvårdsarbetet. Vi bedömer att det i dagsläget inte finns en väl fungerande individnära samverkan mellan BUP och de landstings- och kommundrivna verksamheterna utanför Uppsala kommun. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vårdoch omsorgsnämnden att fortsätta utveckla närvårdsarbetet för att skapa goda förutsättningar till en utvecklad och fungerande samverkan med Regionen. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden utreder om Spångens verksamhet kan upprättas för samtliga av länets gymnasieelever för att säkerställa att vården är jämlik för länets invånare. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vårdoch omsorgsnämnden utser den individnära samverkan till ett prioriterat område. Anledningen är att denna samverkan direkt påverkar målgruppen. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden upprättar forum där medarbetarrepresentanter regelbundet får möjlighet att diskutera och arbeta fram struktur och riktlinjer för att möjliggöra samverkan på den individbaserade nivån. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden säkerställer att regelbunden uppföljning av hur samverkan fungerar inom och mellan Regionens och kommunens verksamheter sker. Uppföljning bör ske på samtliga samverkansnivåer: regional, lokal och individnära nivå. Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa Vi bedömer att ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting inte ligger på en ansvarig nämnd eller styrelse och att det är positivt att ansvaret är fördelat på de nämnder och styrelser som är ansvariga för de olika verksamheternas områden. Vi bedömer att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden inte ställer tydliga krav på samverkan mellan landsting och kommun. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden som är ansvariga för samverkan träffas regelbundet för att säkerställa att samverkan mellan kommun och Region sker. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden upprättar tydliga krav på samverkan mellan Region och kommun. 64

177 System, rutiner och uppföljning av resultat Vi bedömer att det finns flera olika system och rutiner för att följa upp medicinska och ekonomiska resultat. Vi bedömer att det finns system och rutiner som är tillförlitliga och säkra men att systemen och rutinerna kräver kontinuerlig förbättring samt regelbunden underhållning för att kunna tillräknas som tillförlitliga. Vi bedömer att kommunen går miste om möjlighet till uppföljning av resultat genom att inte genomföra produktionsplanering och uppföljning. Vi bedömer att verksamhetsuppföljning och resultatredovisning inom kommunen inte är tillräckligt kopplad till ändamålsenliga mål för samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden elevhälsan regelbundet kartlägger befintliga system och rutiner med syfte att identifiera och åtgärda eventuella fel. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden säkerställer att uppdatering av befintliga system och rutiner sker regelbundet. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden överväger att införa produktionsplanering i kommunens verksamheter för att möjliggöra bättre kontroll och uppföljning av verksamheterna. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden utarbetar ändamålsenliga mål för samverkan samt säkerställer att verksamhetsuppföljning och resultatrapporter är kopplade till uppföljningsbara mål för samverkan. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt kommunstyrelserna utreder hur IT och innovationer kan underlätta att utbyta information i journalsystem mellan skola och landsting. Barn och ungdomar som faller mellan stolarna Vi bedömer att de grupper av barn och unga som identifierats som grupper som faller mellan stolarna inte är specifika för Uppsala län utan är vanligt förekommande även i andra län. Dessa grupper är inte heller nya grupper utan de är återkommande som utsatta att riskera falla genom stolarna. Vi bedömer att SIP är ett användbart verktyg för att hindra att barn och unga faller mellan stolarna. Genom att använda sig av SIP kan både patienten och involverade verksamheter få en god översikt gällande patienten och frågeställningar. Vi bedömer att det inte finns en fungerande samverkan över hela länet i det förebyggande arbetet gällande hanteringen av hemmasittare i grundskolan. Vi bedömer att det skiljer sig åt mellan kommunerna hur verksamheterna arbetar med att fånga upp barn som riskerar att falla mellan stolarna då alla kommuner inte genomför samma projekt. 65

178 Vi bedömer att det finns en fungerande samverkan över hela länet på läns-/regional och lokal nivå i det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung. Däremot saknas samverkan mellan landsting och kommun på en individnära nivå. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden säkerställer att kartläggningar genomförs av samtliga grupper som riskerar att falla mellan stolarna. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden följer upp att arbete för att motverka att barn och unga faller mellan stolarna regelbundet för att skapa kontroll och insyn gällande hur dessa situationer kan motverkas. Vi rekommenderar att, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden säkerställer att verktyget SIP används i tillfredsställande utsträckning. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden säkerställer att organiserat arbete för att fånga upp hemmasittare i grundskolan och gymnasiet finns. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden att samverka på alla nivåer gällande det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung. Iakttagelser: Östhammars kommun Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa I och med att BUP:s öppenvårdsmottagning i Östhammar har stängts ner har verksamheten för barn och unga förändrats inom kommunen. Det innebär förändringar i tillgänglighet men också ökad belastning för kommunens verksamheter som har fått ta ett större ansvar i och med att tillgängligheten till BUP har minskat för patienter och anhöriga. I individuella intervjuer och i fokusgrupper framkommer att det finns en generell uppfattning att elevhälsan i dagsläget inte räcker till och inte kan verka ändamålsenligt. Majoriteten av de intervjuade inom elevhälsan upplever att de på grund av att BUP kräver att de ska ha genomfört basutredningar inte hinner utföra sitt grundläggande uppdrag. Inom individ- och familjeomsorgen samt inom övrig verksamhet inom socialtjänsten beskrivs BUP:s omorganisation med nedläggning av öppenvårdsmottagningarna utanför Uppsala kommun som märkbart påtagliga. Samtliga intervjuade inom verksamheten beskriver en ökad arbetsbelastning till följd av omorganisationen. I Östhammars kommun väljer socialtjänsten på grund av den låga tillgängligheten till BUP att köpa in tjänster, däribland utredningar, från privata företag. Från intervjuer med kommunala verksamheter beskrivs att tillgängligheten inte mäts enligt väntetider och verksamheterna innefattas därmed inte av vårdgarantin. 66

179 Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner gällande barn och unga med psykisk ohälsa Ansvarsfördelningen inom och mellan landstinget och kommunen finns definierad i lagtext, överenskommelser, riktlinjer och avtal. Utöver dessa har varje verksamhet egna uppdragsbeskrivningar avseende ansvar och målgrupp. Inom de intervjuade verksamheterna beskrivs att de överlag upplever uppdragsbeskrivningarna som tydliga och att kännedomen om den egna verksamhetens område är god. Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med psykiska ohälsa Förutsättningar för samverkan på läns-/regional och lokal nivå har skapats genom närvårdsarbetet. Samverkan på individbaserad nivå mellan Östhammars kommun och BUP har begränsats på grund av den personalbrist som har förekom under större delen av 216 samt nedläggningen av BUP:s öppenvårdsmottagning i kommunen. Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa Ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting ligger inte på någon enskild nämnd eller styrelse utan är fördelat på kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. De ansvariga nämnderna ställer inga tydliga krav på samverkan mellan kommun och landsting gällande barn och unga med psykisk ohälsa i sina mål- och budgetrapporter. System, rutiner och uppföljning av resultat Elevhälsan genomför hälsosamtal med elever som dokumenteras och följs upp. Inom elevhälsoteamen i respektive kommun sker också regelbundna möten för att följa upp elevers medicinska resultat. Elevhälsan använder journalsystemet Prorenata till bland annat uppföljning av resultat, både utifrån statistik gällande antal elever inom elevhälsan men också uppföljning av ansvariga och samordning av elevernas situation. Socialstyrelsen har tagit fram ett arbetssätt för att kartlägga och bedöma barns behov, kallat Barns Behov i Centrum (BBIC). Arbetssättet innefattar tydliga riktlinjer och ramar gällande utförande och systematisk uppföljning. Östhammars kommun tillämpar BBIC som system för att följa upp medicinska resultat från socialtjänstens verksamhet. I kommunens verksamheter elevhälsan och individ- och familjeomsorgen tillämpas avvikelsehantering. Det finns riktlinjer för hur avvikelserapporter ska skrivas om avvikelser sker. Utöver skriftliga avvikelserapporter sker även avvikelserapportering muntligen i samtal med ansvarig chef samt under gemensamma personalmöten. Avvikelsesystemet beskrivs som ett fördelaktigt verktyg för uppföljning men att det borde användas mer frekvent. 67

180 Utöver avvikelserapporter beskrivs Lex Maria och Lex Sarah som system som används i uppföljningssyfte vid avvikelser i både elevhälsan och individ- och familjeomsorgen. Produktionsplanering tillämpas inte i kommunens verksamheter. Resultat av verksamheten följs upp och rapporteras till beslutsfattare på en övergripande nivå för att användas som beslutsunderlag. Rapportering och uppföljning sker främst via nämndernas tertials- och årsrapporter. Rapportering och uppföljning sker också muntligen via månatliga kommunfullmäktigemöten. Under dessa möten behandlas frågeställningar som för tillfället är aktuella, det finns ingen stående punkt gällande psykisk ohälsa. Vid kommunens närvårdsgrupps sammankomster följs pågående projekt inom närvårdsarbetet upp. Verksamhetsuppföljning och resultatredovisning är inte kopplad till ändamålsenliga mål för samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa. Barn och ungdomar som faller mellan stolarna Projektet #jagmed pågår i Östhammars kommun för att motverkar att gymnasieelever hoppar av skolan. Det saknas projekt finns för att fånga upp hemmasittare i grundskolan. Det saknas formellt upprättade projekt/arbeten för övriga grupper som uppges att riskera att falla mellan stolarna. Elevhälsan ingår i den länsgemensamma samverkan i det förebyggande arbetet när det gäller analys av enkäten Liv och hälsa ung. Bedömningar och rekommendationer: Östhammars kommun Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa Vi bedömer att samtliga verksamheter som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa har påverkats av BUP:s omorganisation gällande nedläggningen av öppenvårdsmottagningarna. Vi bedömer att verksamheterna har fått ta en ökad arbetsbelastning avseende de patienter som BUP inte har kunnat ta emot. Framför allt inom kommunernas individ- och familjeomsorg och elevhälsa. Bedömningen baseras på intervjuer där det lyfts att vid fall där BUP inte har haft möjlighet att ta emot en patient har personal inom individ- och familjeomsorgen samt elevhälsan utfört uppgifter som ligger på BUP:s ansvar. Vi bedömer att systematisk kartläggning av barn och ungdomars psykiska hälsa sker separat per verksamhet och att det saknas gemensamma kartläggningar mellan verksamheterna. Vi bedömer att personalsituationen inom BUP har lett till att personal i andra verksamheter, som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa, utför arbetsuppgifter som de inte har kompetens för. Bedömningen avser främst utredningar som går in på medicinskt område som personal inom individ- och familjeomsorg samt elevhälsa inte har utbildning eller kompetens för. Vi bedömer att möjligheten till att följa upp tillgänglighet inom kommunala verksamheter inte är lika god eller organiserad som inom de landstingsdrivna. 68

181 Vi rekommenderar att Östhammars kommuns kommunstyrelse, socialnämnd och barn- och utbildningsnämnd genomför systematiska kartläggningar för att säkerställa att patienters fullständiga behov och flöde mellan verksamheterna kartläggs tillsammans med sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala. Vi rekommenderar att Östhammars kommuns kommunstyrelse, socialnämnd och barn- och utbildningsnämnd genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av de genomförda omorganisationerna inom BUP tillsammans med sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av bristande tillgänglighet. Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner gällande barn och unga med psykisk ohälsa Vi bedömer att ansvarsfördelning till viss del finns upprättad inom och mellan landstinget och länets kommuner vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården för barnen och unga med psykisk ohälsa men att det finns brister inom vissa områden som försvårar för verksamheterna när det gäller avgränsning och samarbete. Det saknas en tydlig och tillräcklig ansvarsfördelning mellan verksamheterna för de patienter som befinner sig i den så kallade mellannivån, det vill säga de patienter som inte har tillräckligt komplicerade frågeställningar för att ansvarsmässigt ligga under barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) ansvar, men ändå har för komplicerade frågeställningar för elevhälsan eller socialtjänsten. Vi bedömer att SIP är ett fördelaktigt verktyg för att tydliggöra ansvarsfördelningen när huvudmännen behöver samverka gällande enskilda patienter. Vi bedömer att det finns ingångna avtal inom flera områden inom och mellan landstinget och kommunerna. De avtal som finns upprättade förbinder inte huvudmännen att utföra väl definiera uppgifter utan beskriver snarare syfte med avtal och involverade verksamheters ansvarsområden. Vi bedömer att de avtal som finns upprättade är tillräckligt specifika gällande uppgiftsbeskrivningar för att inte vara begränsande då individuella fall ska bearbetas. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden att genomföra kartläggningar för att utreda var behov finns för att upprätta samverkansavtal. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden att säkerställa att SIP tillämpas enligt lagens föreskrifter, både gällande omfattning och frekvens. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden att upprätta samverkansavtal med Regionen inom de områden som identifieras med anledning av ovanstående rekommendation. Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med psykiska ohälsa 69

182 Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats inom ett antal områden men att ytterligare förutsättningar behöver skapas för att samverkan ska vara väl fungerande mellan huvudmännen. Vi bedömer att närvårdsarbetet bidrar till goda förutsättningar för samverkan inom och mellan kommunerna och landstinget. Vi bedömer att förutsättningar för samverkan på den individnära nivån mellan huvudmännen har minskat i samband med nedläggningarna av öppenvårdsmottagningarna i kommunerna utanför Uppsala kommun. Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats mellan BUP och gymnasieskolorna i Uppsala kommun i och med verksamheten Spången och att det finns en väl fungerande samverkan. Vi bedömer att vården är ojämlik för Östhammars kommuns gymnasieelever som inte får tillgång till Spångens verksamhet. Vi bedömer att samverkan fungerar på läns-/regional och lokal nivå. Inom dessa nivåer har det skapats forum för samverkan mellan huvudmännen genom närvårdsarbetet. Vi bedömer att det i dagsläget inte finns en väl fungerande individnära samverkan mellan BUP och de landstings- och kommundrivna verksamheterna utanför Uppsala kommun. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden att fortsätta utveckla närvårdsarbetet för att skapa goda förutsättningar till en utvecklad och fungerande samverkan med Regionen. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden utreder om Spångens verksamhet kan upprättas för samtliga av länets gymnasieelever för att säkerställa att vården är jämlik för länets invånare. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden utser den individnära samverkan till ett prioriterat område. Anledningen är att denna samverkan direkt påverkar målgruppen. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden upprättar forum där medarbetarrepresentanter regelbundet får möjlighet att diskutera och arbeta fram struktur och riktlinjer för att möjliggöra samverkan på den individbaserade nivån. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden säkerställer att regelbunden uppföljning av hur samverkan fungerar inom och mellan Regionens och kommunens verksamheter sker. Uppföljning bör ske på samtliga samverkansnivåer: regional, lokal och individnära nivå. Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa Vi bedömer att ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting inte ligger på en ansvarig nämnd eller styrelse och att det är positivt att ansvaret är fördelat på de nämnder och styrelser som är ansvariga för de olika verksamheternas områden. 7

183 Vi bedömer att kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden inte ställer tydliga krav på samverkan mellan Region och kommun. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden som är ansvariga för samverkan träffas regelbundet för att säkerställa att samverkan mellan kommun och Region sker. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden upprättar tydliga krav på samverkan mellan Region och kommun. System, rutiner och uppföljning av resultat Vi bedömer att det finns flera olika system och rutiner för att följa upp medicinska och ekonomiska resultat. Vi bedömer att det finns system och rutiner som är tillförlitliga och säkra men att systemen och rutinerna kräver kontinuerlig förbättring samt regelbunden underhållning för att kunna tillräknas som tillförlitliga. Vi bedömer att kommunerna går miste om möjlighet till uppföljning av resultat genom att inte genomföra produktionsplanering och -uppföljning. Vi bedömer att verksamhetsuppföljning och resultatredovisning inom kommunen inte är tillräckligt kopplad till ändamålsenliga mål för samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden regelbundet kartlägger befintliga system och rutiner med syfte att identifiera och åtgärda eventuella fel. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden säkerställer att uppdatering av befintliga system och rutiner sker regelbundet. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden överväger att införa produktionsplanering i kommunens verksamheter för att möjliggöra bättre kontroll och uppföljning av verksamheterna. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden utarbetar ändamålsenliga mål för samverkan samt säkerställer att verksamhetsuppföljning och resultatrapporter är kopplade till uppföljningsbara mål för samverkan. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt kommunstyrelserna utreder hur IT och innovationer kan underlätta att utbyta information i journalsystem mellan skola och landsting. Barn och ungdomar som faller mellan stolarna Vi bedömer att de grupper av barn och unga som identifierats som grupper som faller mellan stolarna inte är specifika för Uppsala län utan är vanligt förekommande även i andra län. Dessa grupper är inte heller nya grupper utan det är återkommande samma utsatta grupper som riskerar att falla mellan stolarna. 71

184 Vi bedömer att SIP är ett användbart verktyg för att hindra att barn och unga faller mellan stolarna. Genom att använda sig av SIP kan både patienten och involverade verksamheter få en god översikt gällande patienten och frågeställningar. Vi bedömer att det inte finns en fungerande samverkan över hela länet i det förebyggande arbetet gällande hanteringen av hemmasittare i grundskolan. Vi bedömer att det skiljer sig åt mellan kommunerna hur verksamheterna arbetar med att fånga upp barn som riskerar att falla mellan stolarna då alla kommuner inte genomför samma projekt. Vi bedömer att det finns en fungerande samverkan över hela länet på läns-/regional och lokal nivå i det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung. Däremot saknas samverkan mellan landsting och kommun på en individnära nivå. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, och barn- och utbildningsnämnden säkerställer att kartläggningar genomförs av samtliga grupper som riskerar att falla mellan stolarna. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, och barn- och utbildningsnämnden följer upp att arbete för att motverka att barn och unga faller mellan stolarna regelbundet för att skapa kontroll och insyn gällande hur dessa situationer kan motverkas. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, och barn- och utbildningsnämnden säkerställer att verktyget SIP används i tillfredsställande utsträckning. Vi rekommenderar att, socialnämnden, och barn- och utbildningsnämnden säkerställer att organiserat arbete för att fånga upp hemmasittare i grundskolan och gymnasiet finns. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, och barn- och utbildningsnämnden samverkar på alla nivåer gällande det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung. Iakttagelser: Tierps kommun Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa I och med att BUP:s öppenvårdsmottagning i Tierp har stängts ner har verksamheten för barn och unga förändrats inom kommunen. Det innebär förändringar i tillgänglighet men också ökad belastning för kommunens verksamheter som har fått ta ett större ansvar i och med att tillgängligheten till BUP har minskat för patienter och anhöriga. I individuella intervjuer och i fokusgrupper framkommer att det finns en generell uppfattning att elevhälsan i dagsläget inte räcker till och inte kan verka ändamålsenligt. Majoriteten av de intervjuade inom elevhälsan upplever att de på grund av att BUP kräver att de ska ha genomfört basutredningar inte hinner utföra sitt grundläggande uppdrag. Inom individ- och familjeomsorgen samt inom övrig verksamhet inom socialtjänsten beskrivs BUP:s omorganisation med nedläggning av öppenvårdsmottagningarna utanför Uppsala 72

185 kommun som märkbart påtaglig. Samtliga intervjuade inom verksamheten beskriver en ökad arbetsbelastning till följd av omorganisationen. Från intervjuer med kommunala verksamheter beskrivs att tillgängligheten inte mäts enligt väntetider och verksamheterna innefattas därmed inte av vårdgarantin. Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner gällande barn och unga med psykisk ohälsa Ansvarsfördelningen inom och mellan landstinget och kommunen finns definierad i lagtext, överenskommelser, riktlinjer och avtal. Utöver dessa har varje verksamhet egna uppdragsbeskrivningar avseende ansvar och målgrupp. Inom de intervjuade verksamheterna beskrivs att de överlag upplever uppdragsbeskrivningarna som tydliga och att kännedomen om den egna verksamhetens område är god. Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med psykiska ohälsa Förutsättningar för samverkan på läns-/regional och lokal nivå har skapats genom närvårdsarbetet. Samverkan på individbaserad nivå mellan Tierps kommun och BUP har begränsats på grund av den personalbrist som förekom under större delen av 216 samt nedläggningen av BUP:s öppenvårdsmottagning i kommunen. Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa Ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting ligger inte på någon enskild nämnd eller styrelse utan är fördelat på kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete och omsorg. De ansvariga utskotten ställer inga tydliga krav på samverkan mellan kommun och landsting gällande barn och unga med psykisk ohälsa i sina mål- och budgetrapporter. System, rutiner och uppföljning av resultat Elevhälsan genomför hälsosamtal med elever som dokumenteras och följs upp. Inom elevhälsoteamen i respektive kommun sker också regelbundna möten för att följa upp elevers medicinska resultat. Elevhälsan använder journalsystemet Prorenata till bland annat uppföljning av resultat, både utifrån statistik gällande antal elever inom elevhälsan men också uppföljning av ansvariga och samordning av elevernas situation. Socialstyrelsen har tagit fram ett arbetssätt för att kartlägga och bedöma barns behov, kallat Barns Behov i Centrum (BBIC). Arbetssättet innefattar tydliga riktlinjer och ramar gällande utförande och systematisk uppföljning. Tierps kommun tillämpar BBIC som system för att följa upp medicinska resultat från socialtjänstens verksamhet. 73

186 I kommunens verksamheter elevhälsan och individ- och familjeomsorgen tillämpas avvikelsehantering. Det finns riktlinjer för hur avvikelserapporter ska skrivas om avvikelser sker. Utöver skriftliga avvikelserapporter sker även avvikelserapportering muntligen i samtal med ansvarig chef samt under gemensamma personalmöten. Avvikelsesystemet beskrivs som ett fördelaktigt verktyg för uppföljning men att det borde användas mer frekvent. Utöver avvikelserapporter beskrivs Lex Maria och Lex Sarah som system som används i uppföljningssyfte vid avvikelser i både elevhälsan och individ- och familjeomsorgen. Produktionsplanering tillämpas inte i kommunens verksamheter. Resultat av verksamheten följs upp och rapporteras till beslutsfattare på en övergripande nivå för att användas som beslutsunderlag. Rapportering och uppföljning sker främst via nämndernas tertials- och årsrapporter. Rapportering och uppföljning sker också muntligen via månatliga kommunfullmäktigemöten. Under dessa möten behandlas frågeställningar som för tillfället är aktuella, det finns ingen stående punkt gällande psykisk ohälsa. Vid kommunens närvårdsgrupps sammankomster följs pågående projekt inom närvårdsarbetet upp. Verksamhetsuppföljning och resultatredovisning är inte kopplad till ändamålsenliga mål för samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa. Barn och ungdomar som faller mellan stolarna Tierps kommun saknar formellt upprättade projekt/arbeten för övriga grupper som uppges att riskera att falla mellan stolarna. Elevhälsan ingår i den länsgemensamma samverkan i det förebyggande arbetet när det gäller analys av enkäten Liv och hälsa ung. Bedömningar och rekommendationer: Tierps kommun Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa Vi bedömer att samtliga verksamheter som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa har påverkats av BUP:s omorganisation gällande nedläggningen av öppenvårdsmottagningarna. Vi bedömer att verksamheterna har fått ta en ökad arbetsbelastning avseende de patienter som BUP inte har kunnat ta emot. Framför allt inom kommunernas individ- och familjeomsorg och elevhälsa. Bedömningen baseras på intervjuer där det lyfts att vid fall där BUP inte har haft möjlighet att ta emot en patient har personal inom individ- och familjeomsorgen samt elevhälsan utfört uppgifter som ligger på BUP:s ansvar. Vi bedömer att systematisk kartläggning av barn och ungdomars psykiska hälsa sker separat per verksamhet och att det saknas gemensamma kartläggningar mellan verksamheterna. Vi bedömer att personalsituationen inom BUP har lett till att personal i andra verksamheter, som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa, utför arbetsuppgifter som de inte har kompetens för. Bedömningen avser främst utredningar som går in på medicinskt område som personal inom individ- och familjeomsorg samt elevhälsa inte har utbildning eller kompetens för. 74

187 Vi bedömer att möjligheten till att följa upp tillgänglighet inom kommunala verksamheter inte är lika god eller organiserad som inom de landstingsdrivna. Vi rekommenderar att Tierps kommuns kommunstyrelse, utskott för barn och ungdom och utskott för arbete och omsorg genomför systematiska kartläggningar för att säkerställa att patienters fullständiga behov och flöde mellan verksamheterna kartläggs tillsammans med sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala. Vi rekommenderar att Tierps kommuns kommunstyrelse, utskott för barn och ungdom och utskott för arbete och omsorg genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av de genomförda omorganisationerna inom BUP tillsammans med sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete och omsorg genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av bristande tillgänglighet. Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner gällande barn och unga med psykisk ohälsa Vi bedömer att ansvarsfördelning till viss del finns upprättad inom och mellan landstinget och länets kommuner vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården för barnen och unga med psykisk ohälsa men att det finns brister inom vissa områden som försvårar för verksamheterna när det gäller avgränsning och samarbete. Det saknas en tydlig och tillräcklig ansvarsfördelning mellan verksamheterna för de patienter som befinner sig i den så kallade mellannivån, det vill säga de patienter som inte har tillräckligt komplicerade frågeställningar för att ansvarsmässigt ligga under barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) ansvar, men ändå har för komplicerade frågeställningar för elevhälsan eller socialtjänsten. Vi bedömer att SIP är ett användbart verktyg för att tydliggöra ansvarsfördelningen när huvudmännen behöver samverka gällande enskilda patienter. Vi bedömer att det finns ingångna avtal inom flera områden inom och mellan landstinget och kommunen. De avtal som finns upprättade förbinder inte huvudmännen att utföra väl definiera uppgifter utan beskriver snarare syfte med avtal och involverade verksamheters ansvarsområden. Vi bedömer att de avtal som finns upprättade är tillräckligt specifika gällande uppgiftsbeskrivningar för att inte vara begränsande då individuella fall ska bearbetas. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete och omsorg att genomföra kartläggningar för att utreda var behov finns för att upprätta samverkansavtal. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete och omsorg att säkerställa att SIP tillämpas enligt lagens föreskrifter, både gällande omfattning och frekvens. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete och omsorg att upprätta samverkansavtal med Regionen inom de områden som identifieras med anledning av ovanstående rekommendation. 75

188 Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med psykiska ohälsa Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats inom ett antal områden men att ytterligare förutsättningar behöver skapas för att samverkan ska vara väl fungerande mellan huvudmännen. Vi bedömer att närvårdsarbetet bidrar till goda förutsättningar för samverkan inom och mellan kommunen och Region. Vi bedömer att förutsättningar för samverkan på den individnära nivån mellan huvudmännen har minskat i samband med nedläggningarna av öppenvårdsmottagningarna i kommunerna utanför Uppsala kommun. Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats mellan BUP och gymnasieskolorna i Uppsala kommun i och med verksamheten Spången och att det finns en väl fungerande samverkan. Vi bedömer att vården blir ojämlik för gymnasieeleverna i Tierps kommun som inte har tillgång till Spångens verksamhet Vi bedömer att samverkan fungerar på läns-/regional och lokal nivå. Inom dessa nivåer har det skapats forum för samverkan mellan huvudmännen genom närvårdsarbetet. Vi bedömer att det i dagsläget inte finns en väl fungerande individnära samverkan mellan BUP och de landstings- och kommundrivna verksamheterna utanför Uppsala kommun. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete och omsorg att fortsätta utveckla närvårdsarbetet för att skapa goda förutsättningar till en utvecklad och fungerande samverkan med Regionen. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete och omsorg utreder om Spångens verksamhet kan upprättas för samtliga av länets gymnasieelever för att säkerställa att vården är jämlik för länets invånare. Vi rekommenderar kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete och omsorg utser den individnära samverkan till ett prioriterat område. Anledningen är att denna samverkan direkt påverkar målgruppen. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete och omsorg upprättar forum där medarbetarrepresentanter regelbundet får möjlighet att diskutera och arbeta fram struktur och riktlinjer för att möjliggöra samverkan på den individbaserade nivån. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete och omsorg säkerställer att regelbunden uppföljning av hur samverkan fungerar inom och mellan Regionens och kommunens verksamheter sker. Uppföljning bör ske på samtliga samverkansnivåer: regional, lokal och individnära nivå. Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa 76

189 Vi bedömer att ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting inte ligger på en ansvarig nämnd eller styrelse och att det är positivt att ansvaret är fördelat på de utskott och styrelser som är ansvariga för de olika verksamheternas områden. Vi bedömer att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete och omsorg inte ställer tydliga krav på samverkan mellan Region och kommun. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete och omsorg som är ansvariga för samverkan träffas regelbundet för att säkerställa att samverkan mellan kommun och Region sker. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete och omsorg upprättar tydliga krav på samverkan mellan Region och kommun. System, rutiner och uppföljning av resultat Vi bedömer att det finns flera olika system och rutiner för att följa upp medicinska och ekonomiska resultat. Vi bedömer att det finns system och rutiner som är tillförlitliga och säkra men att systemen och rutinerna kräver kontinuerlig förbättring samt regelbunden underhållning för att kunna tillräknas som tillförlitliga. Vi bedömer att kommunen går miste om möjlighet till uppföljning av resultat genom att inte genomföra produktionsplanering och -uppföljning. Vi bedömer att verksamhetsuppföljning och resultatredovisning inom kommunen inte är tillräckligt kopplad till ändamålsenliga mål för samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete och omsorg regelbundet kartlägger befintliga system och rutiner med syfte att identifiera och åtgärda eventuella fel. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete och omsorg säkerställer att uppdatering av befintliga system och rutiner sker regelbundet. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete och omsorg överväger att införa produktionsplanering i kommunens verksamheter för att möjliggöra bättre kontroll och uppföljning av verksamheterna. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete och omsorg utarbetar ändamålsenliga mål för samverkan samt säkerställer att verksamhetsuppföljning och resultatrapporter är kopplade till uppföljningsbara mål för samverkan. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt kommunstyrelserna utreder hur IT och innovationer kan underlätta att utbyta information i journalsystem mellan skola och Region. Barn och ungdomar som faller mellan stolarna 77

190 Vi bedömer att de grupper av barn och unga som identifierats som grupper som faller mellan stolarna inte är specifika för Uppsala län utan är vanligt förekommande även i andra län. Dessa grupper är inte heller nya grupper utan de är återkommande som utsatta att riskera falla genom stolarna. Vi bedömer att SIP är ett användbart verktyg för att hindra att barn och unga faller mellan stolarna. Genom att använda sig av SIP kan både patienten och involverade verksamheter få en god översikt gällande patienten och frågeställningar. Vi bedömer att det inte finns en fungerande samverkan över hela länet i det förebyggande arbetet gällande hanteringen av hemmasittare i grundskolan. Vi bedömer att det faktum att Tierps kommun inte har något projekt för att organisera arbetet med att fånga upp hemmasittare hindrar möjligheten att fånga upp denna grupp. Vi bedömer att det skiljer sig åt mellan kommunerna hur verksamheterna arbetar med att fånga upp barn som riskerar att falla mellan stolarna då alla kommuner inte genomför samma projekt. Vi bedömer att det finns en fungerande samverkan över hela länet på läns-/regional och lokal nivå i det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung. Däremot saknas samverkan mellan landsting och kommun på en individnära nivå. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete och omsorg säkerställer att kartläggningar genomförs av samtliga grupper som riskerar att falla mellan stolarna. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete och omsorg följer upp att arbete för att motverka att barn och unga faller mellan stolarna regelbundet för att skapa kontroll och insyn gällande hur dessa situationer kan motverkas. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete och omsorg säkerställer att verktyget SIP används i tillfredsställande utsträckning. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete och omsorg säkerställer att organiserat arbete för att fånga upp hemmasittare i grundskolan och gymnasiet finns. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete och omsorg i Tierps kommun säkerställer att organiserat arbete med att fånga upp hemmasittare i grundskolan och i gymnasiet upprättas. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete och omsorg samverka på alla nivåer gällande det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung. Iakttagelser: Älvkarleby kommun Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa 78

191 I och med att BUP:s öppenvårdsmottagning i Tierp (som Älvkarlebys invånare tidigare har tillhört) har stängts ner har verksamheten för barn och unga förändrats inom kommunen. Det innebär förändringar i tillgänglighet men också ökad belastning för kommunens verksamheter som har fått ta ett större ansvar i och med att tillgängligheten till BUP har minskat för patienter och anhöriga. I individuella intervjuer och i fokusgrupper framkommer att det finns en generell uppfattning att elevhälsan i dagsläget inte räcker till och inte kan verka ändamålsenligt. Majoriteten av de intervjuade inom elevhälsan upplever att de på grund av att BUP kräver att de ska ha genomfört basutredningar inte hinner utföra sitt grundläggande uppdrag. Inom individ- och familjeomsorgen samt inom övrig verksamhet inom socialtjänsten beskrivs BUP:s omorganisation med nedläggning av öppenvårdsmottagningarna utanför Uppsala kommun som märkbart påtaglig. Samtliga intervjuade inom verksamheten beskriver en ökad arbetsbelastning till följd av omorganisationen. Från intervjuer med kommunala verksamheter beskrivs att tillgängligheten inte mäts enligt väntetider och verksamheterna innefattas därmed inte av vårdgarantin. Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner gällande barn och unga med psykisk ohälsa Ansvarsfördelningen inom och mellan landstinget och kommunen finns definierad i lagtext, överenskommelser, riktlinjer och avtal. Utöver dessa har varje verksamhet egna uppdragsbeskrivningar avseende ansvar och målgrupp. Inom de intervjuade verksamheterna beskrivs att de upplever uppdragsbeskrivningarna som tydliga överlag och att kännedomen om den egna verksamhetens område är god. Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med psykiska ohälsa Förutsättningar för samverkan på läns-/regional och lokal nivå har skapats genom närvårdsarbetet. Samverkan på individbaserad nivå mellan Älvkarleby kommun och BUP har begränsats på grund av den personalbrist som har förelegat under större delen av 216 samt nedläggningen av BUP:s öppenvårdsmottagning i kommunen. Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa Ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting ligger inte på någon enskild nämnd eller styrelse utan är fördelat på kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden. Den ansvariga nämnden ställer inga tydliga krav på samverkan mellan kommun och landsting gällande barn och unga med psykisk ohälsa i sina mål- och budgetrapporter. System, rutiner och uppföljning av resultat Elevhälsan genomför hälsosamtal med elever som dokumenteras och följs upp. Inom elevhälsoteamen i respektive kommun sker också regelbundna möten för att följa upp elevers medicinska resultat. 79

192 Elevhälsan använder journalsystemet Prorenata till bland annat uppföljning av resultat, både utifrån statistik gällande antal elever inom elevhälsan men också uppföljning av ansvariga och samordning av elevernas situation. Socialstyrelsen har tagit fram ett arbetssätt för att kartlägga och bedöma barns behov, kallat Barns Behov i Centrum (BBIC). Arbetssättet innefattar tydliga riktlinjer och ramar gällande utförande och systematisk uppföljning. Älvkarleby kommun tillämpar BBIC som system för att följa upp medicinska resultat från socialtjänstens verksamhet. I kommunens verksamheter elevhälsan och individ- och familjeomsorgen tillämpas avvikelsehantering. Det finns riktlinjer för hur avvikelserapporter ska skrivas om avvikelser sker. Utöver skriftliga avvikelserapporter sker även avvikelserapportering muntligen i samtal med ansvarig chef samt under gemensamma personalmöten. Avvikelsesystemet beskrivs som ett fördelaktigt verktyg för uppföljning men att det borde användas mer frekvent. Utöver avvikelserapporter beskrivs Lex Maria och Lex Sarah som system som används i uppföljningssyfte vid avvikelser i både elevhälsan och individ- och familjeomsorgen. Produktionsplanering tillämpas inte i kommunens verksamheter. Resultat av verksamheten följs upp och rapporteras till beslutsfattare på en övergripande nivå för att användas som beslutsunderlag. Rapportering och uppföljning sker främst via nämndernas tertials- och årsrapporter. Rapportering och uppföljning sker också muntligen via månatliga kommunfullmäktigemöten. Under dessa möten behandlas frågeställningar som för tillfället är aktuella, det finns ingen stående punkt gällande psykisk ohälsa. Vid kommunens närvårdsgrupps sammankomster följs pågående projekt inom närvårdsarbetet upp. Verksamhetsuppföljning och resultatredovisning är inte kopplad till ändamålsenliga mål för samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa. Barn och ungdomar som faller mellan stolarna Projektet #jagmed pågår i Älvkarleby kommun för att motverkar att gymnasieelever hoppar av skolan. Projektet Skolan som arena finns för att fånga upp hemmasittare i grundskolan. Det saknas formellt upprättade projekt/arbeten för övriga grupper som uppges att riskera att falla mellan stolarna. Elevhälsan ingår i den länsgemensamma samverkan i det förebyggande arbetet när det gäller analys av enkäten Liv och hälsa ung. Bedömningar och rekommendationer: Älvkarleby kommun Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa Vi bedömer att samtliga verksamheter som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa har påverkats av BUP:s omorganisation gällande nedläggningen av öppenvårdsmottagningarna. Vi bedömer att verksamheterna har fått ta en ökad arbetsbelastning avseende de patienter som BUP inte har kunnat ta emot. Framför allt inom kommunernas individ- och familjeomsorg och elevhälsa. Bedömningen baseras på intervjuer där 8

193 det lyfts att vid fall där BUP inte har haft möjlighet att ta emot en patient har personal inom individ- och familjeomsorgen samt elevhälsan utfört uppgifter som ligger på BUP:s ansvar. Vi bedömer att systematisk kartläggning av barn och ungdomars psykiska hälsa sker separat per verksamhet och att det saknas gemensamma kartläggningar mellan verksamheterna. Vi bedömer att personalsituationen inom BUP har lett till att personal i andra verksamheter, som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa, utför arbetsuppgifter som de inte har kompetens för. Bedömningen avser främst utredningar som går in på medicinskt område som personal inom individ- och familjeomsorg samt elevhälsa inte har utbildning eller kompetens för. Vi bedömer att möjligheten till att följa upp tillgänglighet inom kommunala verksamheter inte är lika god eller organiserad som inom de landstingsdrivna. Vi rekommenderar att Älvkarleby kommuns kommunstyrelse och utbildnings- och omsorgsnämnd genomför systematiska kartläggningar för att säkerställa att patienters fullständiga behov och flöde mellan verksamheterna kartläggs tillsammans med sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala. Vi rekommenderar att Älvkarleby kommuns kommunstyrelse och utbildnings- och omsorgsnämnd genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av de genomförda omorganisationerna inom BUP tillsammans med sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av bristande tillgänglighet. Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner gällande barn och unga med psykisk ohälsa Vi bedömer att ansvarsfördelning till viss del finns upprättad inom och mellan landstinget och länets kommuner vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården för barnen och unga med psykisk ohälsa men att det finns brister inom vissa områden som försvårar för verksamheterna när det gäller avgränsning och samarbete. Det saknas en tydlig och tillräcklig ansvarsfördelning mellan verksamheterna för de patienter som befinner sig i den så kallade mellannivån, det vill säga de patienter som inte har tillräckligt komplicerade frågeställningar för att ansvarsmässigt ligga under barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) ansvar, men ändå har för komplicerade frågeställningar för elevhälsan eller socialtjänsten. Vi bedömer att SIP är ett användbart verktyg för att tydliggöra ansvarsfördelningen när huvudmännen behöver samverka gällande enskilda patienter. Vi bedömer att det finns ingångna avtal inom flera områden inom och mellan landstinget och kommunerna. De avtal som finns upprättade förbinder inte huvudmännen att utföra väl definiera uppgifter utan beskriver snarare syfte med avtal och involverade verksamheters ansvarsområden. Vi bedömer att de avtal som finns upprättade är tillräckligt specifika gällande uppgiftsbeskrivningar för att inte vara begränsande då individuella fall ska bearbetas. 81

194 Vi rekommenderar kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden att genomföra kartläggningar för att utreda var behov finns för att upprätta samverkansavtal med Regionen. Vi rekommenderar kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden att säkerställa att SIP tillämpas enligt lagens föreskrifter, både gällande omfattning och frekvens. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden att upprätta samverkansavtal med Regionen inom de områden som identifieras med anledning av ovanstående rekommendation. Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med psykiska ohälsa Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats inom ett antal områden men att ytterligare förutsättningar behöver skapas för att samverkan ska vara väl fungerande mellan huvudmännen. Vi bedömer att närvårdsarbetet bidrar till goda förutsättningar för samverkan inom och mellan kommunen och Region. Vi bedömer att förutsättningar för samverkan på den individnära nivån mellan huvudmännen har minskat i samband med nedläggningarna av öppenvårdsmottagningarna i kommunerna utanför Uppsala kommun. Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats mellan BUP och gymnasieskolorna i Uppsala kommun i och med verksamheten Spången och att det finns en väl fungerande samverkan. Vi bedömer att vården blir ojämlik för gymnasieeleverna i Älvkarleby kommun som inte har tillgång till Spångens verksamhet. Vi bedömer att samverkan fungerar på läns-/regional och lokal nivå. Inom dessa nivåer har det skapats forum för samverkan mellan huvudmännen genom närvårdsarbetet. Vi bedömer att det i dagsläget inte finns en väl fungerande individnära samverkan mellan BUP och de landstings- och kommundrivna verksamheterna utanför Uppsala kommun. Vi rekommenderar kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden att fortsätta utveckla närvårdsarbetet för att skapa goda förutsättningar till en utvecklad och fungerande samverkan med Regionen. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden utreder om Spångens verksamhet kan upprättas för samtliga av länets gymnasieelever för att säkerställa att vården är jämlik för länets invånare. Vi rekommenderar kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden utser den individnära samverkan till ett prioriterat område. Anledningen är att denna samverkan direkt påverkar målgruppen. 82

195 Vi rekommenderar att kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden upprättar forum där medarbetarrepresentanter regelbundet får möjlighet att diskutera och arbeta fram struktur och riktlinjer för att möjliggöra samverkan på den individbaserade nivån. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden säkerställer att regelbunden uppföljning av hur samverkan fungerar inom och mellan Regionens och kommunens verksamheter sker. Uppföljning bör ske på samtliga samverkansnivåer: regional, lokal och individnära nivå. Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa Vi bedömer att ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting inte ligger på en ansvarig nämnd eller styrelse och att det är positivt att ansvaret är fördelat på de nämnder och styrelser som är ansvariga för de olika verksamheternas områden. Vi bedömer att kommunstyrelsen, utbildning- och omsorgsnämnden inte ställer tydliga krav på samverkan mellan landsting och kommun. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildning- och omsorgsnämnden är ansvariga för samverkan träffas regelbundet för att säkerställa att samverkan mellan kommun och Region sker. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildning- och omsorgsnämnden upprättar tydliga krav på samverkan mellan Region och kommun. System, rutiner och uppföljning av resultat Vi bedömer att det finns flera olika system och rutiner för att följa upp medicinska och ekonomiska resultat. Vi bedömer att det finns system och rutiner som är tillförlitliga och säkra men att systemen och rutinerna kräver kontinuerlig förbättring samt regelbunden underhållning för att kunna tillräknas som tillförlitliga. Vi bedömer att kommunen går miste om möjlighet till uppföljning av resultat genom att inte genomföra produktionsplanering och -uppföljning. Vi bedömer att verksamhetsuppföljning och resultatredovisning inom kommunen inte är tillräckligt kopplad till ändamålsenliga mål för samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildning- och omsorgsnämnden regelbundet kartlägger befintliga system och rutiner med syfte att identifiera och åtgärda eventuella fel. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildning- och omsorgsnämnden säkerställer att uppdatering av befintliga system och rutiner sker regelbundet. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildning- och omsorgsnämnden överväger att införa produktionsplanering i kommunens verksamheter för att möjliggöra bättre kontroll och uppföljning av verksamheterna. 83

196 Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden utarbetar ändamålsenliga mål för samverkan samt säkerställer att verksamhetsuppföljning och resultatrapporter är kopplade till uppföljningsbara mål för samverkan. Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt kommunstyrelserna utreder hur IT och innovationer kan underlätta att utbyta information i journalsystem mellan skola och Region. Barn och ungdomar som faller mellan stolarna Vi bedömer att de grupper av barn och unga som identifierats som grupper som faller mellan stolarna inte är specifika för Uppsala län utan är vanligt förekommande även i andra län. Dessa grupper är inte heller nya grupper utan det är återkommande samma utsatta grupper som riskerar att falla mellan stolarna. Vi bedömer att SIP är ett fördelaktigt verktyg för att hindra att barn och unga faller mellan stolarna. Genom att använda sig av SIP kan både patienten och involverade verksamheter få en god översikt gällande patienten och frågeställningar. Vi bedömer att det finns en fungerande samverkan i Älvkarleby kommun i det förebyggande arbetet gällande hanteringen av hemmasittare i grundskolan. Vi bedömer att det skiljer sig åt mellan kommunerna hur verksamheterna arbetar med att fånga upp barn som riskerar att falla mellan stolarna då alla kommuner inte genomför samma projekt. Vi bedömer att det finns en fungerande samverkan över hela länet på läns-/regional och lokal nivå i det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung. Däremot saknas samverkan mellan landsting och kommun på en individnära nivå. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden säkerställer att kartläggningar genomförs av samtliga grupper som riskerar att falla mellan stolarna. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden följer upp att arbete för att motverka att barn och unga faller mellan stolarna regelbundet för att skapa kontroll och insyn gällande hur dessa situationer kan motverkas. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden säkerställer att verktyget SIP används i tillfredsställande utsträckning. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden säkerställer att organiserat arbete för att fånga upp hemmasittare i gymnasiet finns. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden samverka på alla nivåer gällande det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung. 84

197 Stockholm 22 februari 217 Helseplan Consulting Group AB Pär Ahlborg Projektledare 85

198 Bilaga 1. Revisionsfrågor samt tilläggsfrågor Har landstinget och kommunerna en ändamålsenlig och tillgänglig verksamhet utifrån barn och ungdomars behov? o Är verksamhetens mål konkretiserade? Finns en tydlig styrning mot verksamheternas mål? o Kartläggs barns och ungdomars behov systematiskt i landstinget och kommunerna? o Är tillgängligheten tillräckligt god i landstinget och kommunerna? o Sker utvecklingsarbete för att komma till rätta med eventuella väntetider? o Är det lätt att hitta information om hur man kommer i kontakt med landstinget och kommunerna kring psykisk ohälsa? Har det skapats förutsättningar för att bedriva en samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa? Finns det en tydlig ansvarsfördelning inom och mellan landstinget och länets kommuner vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården för barnen och unga med psykisk ohälsa? o Finns det en styrning och struktur för samverkan mellan huvudmännen? Finns tillräckliga forum för samverkan i gemensamma frågor på olika nivåer? o Tillämpas de avtal och riktlinjer som finns kring ansvarsfördelningen mellan landstinget och länets kommuner? o Har ansvarsfördelningen mellan barn- och ungdomspsykiatrin och primärvården förtydligats? Finns det ingångna avtal som förbinder huvudmännen att utföra väl definierade uppgifter? Finns det tillförlitliga och säkra system och rutiner som gör det möjligt att följa upp medicinska och ekonomiska resultat (inklusive avvikelsehantering)? o Används kvalitetsregister eller andra systematiska uppföljningsverktyg för att följa upp medicinska resultat? o Tillämpas produktionsplanering i landstinget och kommunerna? o Rapporteras medicinska och ekonomiska resultat till den politiska nivån? o Hur hanteras avvikelser? Används dessa till att förbättra patientflödet? Följs resultatet i verksamheten upp och rapporteras det till berörda beslutsfattare på ett tillfredsställande sätt? Är verksamhetsuppföljning och resultatredovisning kopplad till ändamålsenliga mål för samverkan? Vilken nämnd eller styrelse har i uppgift att svara för samverkan mellan kommun och landsting kring barn- och ungdomars psykiska ohälsa? o Ställer aktuell nämnd eller styrelse tydliga krav på samverkan, och vilka skillnader finns över länet? Hur fångas barn och ungdomar upp som faller mellan stolarna? o Har gruppen som riskerar att falla mellan stolarna kartlagts? o Har åtgärder vidtagits för att motverka att barn och ungdomar tappas bort när kontakten ska lämnas över till annan enhet/huvudman? Finns det en fungerande samverkan över hela länet i det förebyggande arbetet, t.ex. när det gäller analys av folkhälsostatistik och lokala/regionala enkäter i "Liv och hälsa ung", och när det gäller hantering av "hemmasittare" i grundskolan? Finns det en fungerande första linje i barn- och ungdomspsykiatrin över hela länet? 86

199 Fungerar samverkan mellan huvudmännen avseende målgruppen? Har samverkan mellan kommun och landsting skapat ändamålsenliga insatser för avsedd målgrupp? o Vilka system för samverkan finns och hur skiljer de sig över länet? o Skapas samordnade individuella vårdplaner (SIP) för barn och unga som har behov av insatser från både landstinget och kommunerna? 87

200 Bilaga 2. Intervjuförteckning Intervjuförteckning Staffan Isling, landstingsdirektör, Region Uppsala Åsa Himmelsköld, t.f. hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Uppsala Göran Angergård, primärvårdsdirektör, Region Uppsala Eva-Lena Sjöö, chefläkare primärvården, Region Uppsala Vivianne Macdisi, regionråd, Region Uppsala Malena Ranch, regionråd, Region Uppsala Johan Edstav, regionråd, Region Uppsala Eva Christiernin, ordförande omsorgsnämnden, Uppsala kommun Caroline Hoffstedt, kommunalråd, Uppsala kommun Göran Nilsson, ordförande socialnämnden, Knivsta kommun Kenneth Gunnarsson, ordförande utskottet för barn och unga, Tierps kommun Margareta Widén-Berggren, kommunalråd, Östhammars kommun Anett Aulin, ordförande utbildning och omsorgsnämnden, Älvkarleby kommun Helena Proos, kommunalråd, Enköpings kommun Karl-Arne Larsson, ordförande vård- och omsorgsnämnden, Heby kommun Carina Lund, kommunalråd, ordförande kommunstyrelsen, Håbo kommun Birgitta Ekholm Lejman, närvårdsstrateg, Enheten för analys och utveckling, Region Uppsala Ola Duregård, sektionschef, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Uppsala Staffan Lundqvist, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Uppsala Helena Eriksson, avdelningschef, neuropsykiatriska mottagningen, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Uppsala Erik Klingenberg, avdelningschef, ätstörningsenheten, ungdomspsykiatriska mottagningen, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Uppsala Ulrika Björnberg, skötare, DBT/akutteamet, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Uppsala Maria Sundquist, sjuksköterska, Ungdomspsykiatriska mottagningen Spången, Barn-och ungdomspsykiatrin, Region Uppsala Ann Liljemark, arbetsterapeut, neuropsykiatriska enheten, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Uppsala Cecilia Nägele, psykolog, akutteamet, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Uppsala 88

201 Eva Videnberg, skötare, neuropsykiatriska enheten, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Uppsala Steven Lucas, chefläkare, Barnhälsovården, Region Uppsala Ingrid Meissner, verksamhetschef, Barn- och ungdomshabiliteringen, Region Uppsala Sara Petterson, sjukgymnast, Barn- och ungdomshabiliteringen, Region Uppsala Gabriela Covarrubia Erlwein, Barn- och ungdomshabiliteringen, Region Uppsala Veronica Larsson, kurator, Barn- och ungdomshabiliteringen, Region Uppsala Lena Palm Samuelsdotter, enhetschef, mottagningen i Östhammar, Barn- och ungdomshabiliteringen, Region Uppsala Carola Berglund, psykolog, Barn- och ungdomshabiliteringen, Region Uppsala Anna Waxin Jansson, verksamhetschef, Knivsta Vårdcentral, Region Uppsala Maria Kilén Hermansson, verksamhetschef, Enköpings vårdcentral, Region Uppsala Camilla Ahltin, barnmorska, Tierps vårdcentral, Region Uppsala Ann Marlene, verksamhetschef, Gimo vårdcentral, Region Uppsala Camilla Forsberg Fryckstedt, verksamhetschef, Heby vårdcentral, Region Uppsala Eva Hammarin, verksamhetschef, Skutskärs vårdcentral, Region Uppsala Tove Blomqvist, skolpsykolog, elevhälsan, Uppsala kommun Lena Dicksen, specialpedagog, elevhälsan, Uppsala kommun Ann-Christine Dahlen, avdelningschef, Individ- och familjeomsorgen, Uppsala kommun Birgitta Pettersson, utbildningsdirektör, Utbildningsförvaltningen, Uppsala kommun Madelen Gunnarsson, skolpsykolog, elevhälsan, Uppsala kommun Robin Björkas, socialsekreterare, Individ- och familjeomsorgen, Knivsta kommun Siri Gyllensvaan, socialsekreterare, Individ- och familjeomsorgen, Knivsta kommun Inger Westlund, IFO-chef, Individ- och familjeomsorgen, Knivsta kommun Jill Olofsson, kurator, elevhälsan, Enköpings kommun Helene Sjöqvist, psykolog, elevhälsan, Enköpings kommun Ritva Eriksson, verksamhetschef, elevhälsan, Enköpings kommun Kenny Andersson, rektor, elevhälsan, Enköpings kommun Eva Wikberg, t.f. rektor, elevhälsan, Enköpings kommun Agneta Lundin Parskog, enhetschef, barn och familjeenheten, Enköpings kommun Eva-Märta Löf, skolsköterska, elevhälsan, Tierps kommun Helene Langer, skolkurator, elevhälsan, Tierps kommun 89

202 Erik Lundström, socialsekreterare, Individ- och familjeomsorgen, Tierps kommun Malin Edin, socialsekreterare, Individ- och familjeomsorgen, Tierps kommun Anne Lee Larsson, verksamhetschef, förskolan och särskolan, Östhammars kommun Karin Gillberg, specialpedagog, elevhälsan, Östhammars kommun Ingrid Nylund Olsson, kurator, elevhälsan, Östhammars kommun Jonas Karlberg, verksamhetschef, Barn- och ungdomssektionen, Östhammars kommun Mikael Sjöberg, chef, Individ- och familjeomsorgen, Östhammars kommun Caroline Sundström, teamchef Försörjningsstöd och Barn och familj, Individ- och familjeomsorgen, Älvkarleby kommun Helena Jansson, skolsköterska, elevhälsan, Älvkarleby kommun Kristina Lindqvist, skolsköterska, elevhälsan, Älvkarleby kommun Mervi Kreivi, skolpsykolog, elevhälsan, Håbo kommun Fredrik Sangfeldt, socialsekreterare, Individ- och familjeomsorgen, Håbo kommun Niklas Arnö, behandlare, Individ- och familjeomsorgen, Håbo kommun Kirsti Lukkarila, kurator, elevhälsan, Heby kommun Maria Andersson, socialsekreterare, Individ- och familjeomsorgen, Heby kommun Helena Berggren, socialsekreterare, Individ- och familjeomsorgen, Heby kommun Kerstin Dahlström, socialsekreterare, Vård och omsorgsförvaltningen, Heby kommun Lise-Lotte Hjalmar, Utvecklingsledare, Barn- och utbildningsförvaltningen, Heby kommun 9

203 Bilaga 3. Begreppsförklaring #jagmed Projekt som genomförs i fem regioner i Sverige, varav Uppsala är en. Projektet har som syfte att bidra till att ungdomar som riskerar att hoppa av gymnasiet eller som redan har hamnat utanför sin utbildning fångas upp i ett tidigt skede. Projektet avser att ge stöd för dessa ungdomar att återgå till utbildningen eller att komma in på arbetsmarknaden. Regionerna har tillsammans tilldelats totalt 63 miljoner kronor för att driva cirka 3 lokala projekt i de deltagande kommunerna. ANDT Förebyggande arbete kring barn och ungdomars användning av alkohol, narkotika, dopingpreparat och tobak. BBIC Barns behov i centrum, ett arbetssätt framtaget av Socialstyrelsen för att kartlägga och bedöma barns behov. Arbetssättet ska stärka barnperspektivet och barns och ungas delaktighet. BBIC innehåller tydliga riktlinjer och ramar gällande utförande och systematisk uppföljning, och är anpassat efter socialtjänstens regelverk. Se även Falla mellan stolarna Begrepp som beskriver barn och ungdomar med psykisk ohälsa som borde tas om hand inom landstinget eller kommunen, men av olika skäl tappas bort och därmed inte får den hjälp de behöver. Hemmasittare Barn och ungdomar som utan uppenbara skäl inte går till skolan under minst fyra veckor. Orsakerna varierar mellan olika individer. IFB Intensiv familjebehandling. Verksamhet för länsövergripande samverkan mellan kommunerna och landstingets barn- och ungdomspsykiatri och habilitering för barn och vuxna. Lex Maria Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd som innebär att vårdgivare ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Lex Sarah Bestämmelser i socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som gäller inom socialtjänsten, i verksamheter enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade och vid Statens institutionsstyrelse. Enligt lex Sarah ska anställda genast ska rapportera missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden till den som bedriver verksamheten den som bedriver verksamheten ska utreda och avhjälpa eller undanröja det rapporterade missförhållandet utan dröjsmål den som bedriver verksamheten, om det visar sig att missförhållandet är allvarligt, snarast ska anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 91

204 Liv och hälsa ung Nationell enkät där samtliga elever i årskurs 7, 9 och årskurs 2 på gymnasiet svarar på frågor om sin hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Resultat redovisas utifrån både skol- och hemkommuner, och används bland annat i förebyggande syfte för att planera insatser inom hälso- och sjukvård samt inom kommunernas samhälls- och välfärdsarbete. Mellannivån Med detta begrepp avses de patienter som inte har tillräckligt komplicerade frågeställningar för att ansvarsmässigt ligga under Barn- och ungdomspsykiatrin, men har för komplicerade frågeställningar för att tas om hand av elevhälsan eller socialtjänsten. SIP Samordnad individuell plan, som skapas kring enskilda patienter/brukare för att tydliggöra ansvarsfördelningen och underlätta samverkan mellan olika verksamheter i landsting och kommun. Enligt 3 hälso- och sjukvårdslagen och 2 kap 7 socialtjänstlagen har landstinget och kommunen lagstadgad skyldighet att upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när kommunen eller landstinget bedömer att den enskilde behöver den för att få sina behov tillgodosedda. I planen ska framgå vilken huvudman som är ansvarig för de insatser som planeras. Planen ska även inkludera hur uppföljning och utvärdering av samverkan har skett. SDQ Strengths and difficulties questionnaire. Ett formulär med 25 frågor som används för att mäta barns och ungdomars psykiska ohälsa. Se även Skolan som arena Projekt som syftar till att bidra till förbättrad psykisk hälsa generellt hos barn och ungdomar. Projektet berör delvis gruppen hemmasittare och målgruppen är grundskoleelever i årskurs 1-9. Projektgenomförare är Älvkarleby kommun och Enköpings kommun. Verksamheter som ingår är elevhälsan samt verksamheter inom kommun och landsting som är involverade i skolelevers psykiska hälsa. SPBT Socialpsykiatriska behandlingsteamet. Verksamhet inom Akademiska sjukhuset som riktar sig till ungdomar med självskadebeteende Spången Verksamhet som riktar sig till elever som går i gymnasieskola i Uppsala kommun och har ångest-/depressionsproblematik. TKL Tjänstemannaberedning - kommun - landsting i Uppsala län. Utgör bland annat samrådsorgan för kontakterna mellan länets kommuner och landstinget. VITS Vardagsnära insatser i tydlig samverkan. Samarbetsrutin upprättad mellan landstingets barn- och ungdomspsykiatri, barn- och ungdomshabilitering och skolverksamheten i kommunerna Tierp, Älvkarleby och Håbo. 92

205 Psykisk Hälsa Regional handlingsplan Handlingsplan för området psykisk hälsa utifrån regional analys i Region Uppsala Handlingsplan Oktober 216

206 Inledande information om handlingsplanen Detta dokument redogör för den regionala handlingsplan på området psykisk hälsa som har tagits fram utifrån den regionala analysen. Handlingsplanen innehåller långsiktiga mål, delmål, aktiviteter 217 och indikatorer för uppföljning för följande delområden: Ledning, styrning och organisation Brukarmedverkan Barn och unga Personer med psykiska funktionsnedsättningar Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Asylsökande och nyanlända Personer med förhöjd suicidrisk Personer med riskbruk och substansrelaterade sjukdomar Hälsa och inkludering i arbetslivet Nuvarande ägare per av den regionala handlingsplanen är Tjänstemannaberedningen kommuner landsting (TKL). Ägarskapet av handlingsplanen innebär att säkerställa genomförandet av aktiviteter, uppföljning och utvärdering. Från och med januari 217 upphör Landstinget i Uppsala län (LUL) och ersätts av Region Uppsala (RU). Detta innebär att många av de nuvarande länsgemensamma arbetsgrupperna ombildas. Vid en ny regionbildning 217 ansvarar TKL för att en ny ägare av handlingsplanen utses. 1

207 Region Uppsala: Ledning, styrning och organisation Pågående / ägarskap finns Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen: Förebyggande och främjande insatser Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik) Tidiga insatser Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation Långsiktigt mål (+ 5 år) Kortsiktiga delmål (ca 217) Indikatorer för uppföljning Aktiviteter 217 Mandat för representation är förankrat (JA/NEJ) Samverkans- och beslutsprocesserna är dokumenterade (JA/NEJ) Det finns en styrmodell för utveckling i samverkan vad gäller analys, beslut, uppföljning och genomförande (JA/NEJ) Flödesprocessen mellan den regionala och de lokala samverkansstrukturerna är dokumenterad (JA/NEJ) Överenskommelse finns (JA/NEJ) En välfungerande samverkan finns på regional och lokal nivå med tydlig ledning, styrning och organisation för kontinuerlig gemensam analys, uppföljning och förbättringsarbete med anknytning till lokala processer inom området psykisk hälsa. Berörda aktörer lär löpande av varandra på ett strukturerat sätt Samverkansstruktur för hälsa, stöd, vård och omsorg på regional nivå ska vara väl känd och samverkansprocesserna upplevas tydliga Det ska finnas en tydlig koppling mellan den regionala och den lokala samverkansstrukturen Överenskommelse om samverkan finns mellan regionen och kommunerna Andelen medarbetare med samverkansuppdrag i Region Uppsala som har utbildning i att leda samverkan ökar Andelen (%) medarbetare med samverkansuppdrag som har utbildning i att leda samverkan ökar Regional samordnare för psykisk hälsa finns Tjänstebeskrivning framtagen (JA/NEJ) Samordnare rekryterad (JA/NEJ) Uppskattad kostnad aktiviteter 217 Informera om den nya regionala samverkansstrukturen i adekvata forum regionalt och lokalt Kartlägga de lokala samverkansstrukturerna Dokumentera samverkans- och beslutsprocesserna Ta fram styrmodell för utveckling i samverkan Ta fram en flödesbeskrivning mellan den regionala och de lokala samverkansstrukturerna Samordna styrdokumenten i ViS (Vård i samverkan) så de tydligt hänger ihop Ta fram överenskommelse om samverkan gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Nyckelmedarbetare för samverkan i Region Uppsala går kursen Att leda samverkan vid Uppsala universitet, eller annan motsvarande utbildning RU/Ledningskontoret: Ta fram tjänstebeskrivning och kartlägga hur de regionala behoven ser ut samt rekrytera samordnare 1 kr 8 kr Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader): 2 9 kr

208 Region Uppsala: Brukarmedverkan Pågående / ägarskap finns Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen: Förebyggande och främjande insatser Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik) Tidiga insatser Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation Långsiktigt mål (+ 5 år) Kortsiktiga delmål (ca 217) Indikatorer för uppföljning Aktiviteter 217 Möjlighet för brukare som inte är organiserade att göra sin röst hörd ökar Ny hemsida har gått online per (JA/NEJ) RU/Psykiatri: Sjösätta ny hemsida för psykiatrin med bättre möjlighet till synpunktshantering Från regional plan och budget 217: Förutsättningar till ett delat beslutsfattande mellan patient/närstående och vårdgivare förstärks Arbete för tydligare informationsdelning är genomfört (JA/NEJ) Aktiviteterna i Handlingsplanen för stöd till anhöriga är genomförda (JA/NEJ) Tydliggöra den information som ges vid utskrivning. Likaså information till patienten om sjukhusvistelsen och kommande besök och behandlingar Genomföra aktiviteter i Handlingsplanen för stöd till anhöriga Delaktighet och inflytande för patienter och närstående ökar i de processer som pågår på området psykisk hälsa i regionen Frågan förankrad i ordinarie regionala och lokala strukturer per (JA/NEJ) Förankra frågan i ordinarie regionala och lokala strukturer Ökad uppmärksamhet finns kring arvodering till brukarföreträdare Möjlighet till gemensamma riktlinjer för brukardelaktighet har undersökts (JA/NEJ) LG: Undersöka möjligheten till att utveckla gemensamma riktlinjer för brukardelaktighet (t.ex. arvodering) Tydliggöra befintliga strukturer för delaktighet Det finns god förståelse för, och lyhördhet inför, brukarens/patientens behov och insikterna tas tillvara för utveckling på alla nivåer Uppskattad kostnad aktiviteter 217 Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader): 3 kr

209 Region Uppsala: Barn och unga (1/3) Pågående / ägarskap finns Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen: Förebyggande och främjande insatser Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik) Tidiga insatser Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation Långsiktigt mål (+ 5 år) Kortsiktiga delmål (ca 217) Indikatorer för uppföljning Aktiviteter 217 Regional samverkan sker kring hälsofrämjande insatser Aktiviteter har genomförts och mål uppnåtts för samverkan 217 enligt gällande handlingsplaner på området förebyggande och främjande insatser (JA/NEJ) Fortsätta arbeta med länsgemensamma handlingsplaner för 1) tobaksfri skolgård, 2) ökad fysisk aktivitet och 3) ökad tillgång till föräldrastöd Aktuell information finns riktad till barn och unga via Infoteket Antal unga besökare som tar del av Infotekets information ökar (+ / -) Infotekets informationsutbud riktat till barn och unga utökas och marknadsförs via Infoteket och BUP Barn och unga har en stark självkänsla och framtidstro samt goda förutsättningar att klara sig senare i livet, oavsett bakgrund Uppskattad kostnad aktiviteter 217 Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader): 4 kr

210 Region Uppsala: Barn och unga (2/3) Pågående / ägarskap finns Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen: Förebyggande och främjande insatser Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik) Tidiga insatser Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation Långsiktigt mål (+ 5 år) Kortsiktiga delmål (ca 217) Indikatorer för uppföljning Aktiviteter 217 Från regional plan och budget 217: Barn och unga som visar tecken på lätt till medelsvår psykisk ohälsa får tidiga och samordnade insatser Barn och unga har en stark självkänsla och framtidstro samt goda förutsättningar att klara sig senare i livet, oavsett bakgrund Samtalsmottagningar startade (JA/NEJ) Nya riktlinjer är kända av berörda verksamheter (JA/NEJ) Från regional plan och budget 217: Möjligheten att tidigt upptäcka barn och unga som visar tecken på riskbruk/beroende ökar Samarbetet kring barn och unga med missbruk utvecklas Från regional plan och budget 217: Ett kvalitetssäkrat utbud för att stärka barn och ungas psykiska hälsa erbjuds på ungdomsmottagningarna i alla länets kommuner Utredning genomförd per (JA/NEJ) Andel ungdomar inom BUP som genomfört drogscreening ökar (%) Gemensam uppdragsbeskrivning för ungdomsmottagningarna finns (JA/NEJ) Samverkan mellan region, kommunernas elevhälsa och socialtjänst Starta pilotprojekt med startande av Samtalsmottagningar i tre kommuner i regionen Påbörja implementering av nya regionala riktlinjer (BUS Uppsala) för samverkan kring barn och unga Samverkan mellan region, kommunernas elevhälsa och socialtjänst Utreda frågan kring verksamheter för unga med riskbruk/beroende Systematiskt drogscreena ungdomar inom BUP och förändra arbetssätt Ta fram gemensam uppdragsbeskrivning för ungdomsmottagningarna Förstärka och utveckla ungdomsmottagningarna i länet Samverkan mellan region och kommunerna Uppskattad kostnad aktiviteter kr 1 kr 4 7 kr Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader): kr

211 Region Uppsala: Barn och unga (3/3) Pågående / ägarskap finns Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen: Förebyggande och främjande insatser Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik) Tidiga insatser Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation Långsiktigt mål (+ 5 år) Kortsiktiga delmål (ca 217) Indikatorer för uppföljning Aktiviteter 217 Utredning finns per (JA/NEJ) Fortsätta undersöka möjligheter att anpassa metoden vård- och stödsamordning till unga Måluppfyllelse vårdgarantin uppnås, andel (%) Fortsätta arbeta för att uppfylla krav för vårdgarantin inom BUP och specialisthabilitering Barn och unga har en stark självkänsla och framtidstro samt goda förutsättningar att klara sig senare i livet, oavsett bakgrund Unga med komplicerad problematik erbjuds vårdoch stödsamordning som är anpassad till deras målgrupp Tidigare PRIO-satsning: Barn och ungdomar som söker och har behov av stöd från barn- och ungdomspsykiatrin och specialisthabilitering får ett första besök inom vårdgarantins gräns Uppskattad kostnad aktiviteter 217 Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader): 6 11 kr 11 kr

212 Region Uppsala: Personer med psykiska funktionsnedsättningar Pågående / ägarskap finns Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen: Förebyggande och främjande insatser Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik) Tidiga insatser Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation Långsiktigt mål (+ 5 år) Kortsiktiga delmål (ca 217) Indikatorer för uppföljning Aktiviteter 217 Uppskattad kostnad aktiviteter 217 Antalet SIP:ar som erbjuds ökar Kvalitetsmått finns för att följa upp SIP Fortsätta ha SIPsamordnare 1 3 kr Aktuell kunskap finns om målgruppens behov och omfattning 1 kr Personer med psykiska funktionsnedsättningar har en välfungerande vardag med goda förutsättningar till studier/arbete/syssel -sättning. Insatser samordnas och individanpassas Integrerade insatser eller teambaserade arbetssätt för 5 personer med komplexa vårdbehov vid årets slut Arbetssättet är beforskat Antal SIP som erbjuds ökar (+ / -) Kvalitetsmått finns för att följa upp SIP (JA/NEJ) SIP-samordnare finns (JA/NEJ) Färdigställa revideringen av SIPriktlinjer och sprida dessa i regionen Implementera nya riktlinjer och lokala rutiner för SIP Avsätta resurser för SIPsamordnare Nya lokala inventeringar efterfrågade regionalt (JA/NEJ) Gemensam regional analys genomförd (JA/NEJ) Temakvällar/-dagar psykisk ohälsa anordnade i länets samtliga kommuner (JA/NEJ) Efterfråga lokala inventeringar utifrån Socialstyrelsens mall. Resultat från inventeringar analyseras gemensamt Infoteket: Arrangera temakvällar/-dagar psykisk ohälsa i länets alla kommuner Handräkning (projektledaren ansvarar för detta) sker (JA/NEJ) Fortsätta implementera vård- och stödsamordning (VoSS) Ta fram en programtrohetsskala för metoden Inleda forskningsstudie tillsammans med Uppsala universitet Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader): kr

213 Region Uppsala: Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (1/4) Pågående / ägarskap finns Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen: Förebyggande och främjande insatser Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik) Tidiga insatser Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation Långsiktigt mål (+ 5 år) Kortsiktiga delmål (ca 217) Indikatorer för uppföljning Aktiviteter 217 Generellt: Tydlighet finns avseende vilken nivå som ansvarar för vad och det finns en övergripande överenskommelse om ansvarsfördelning inom primärvård-habiliteringpsykiatri Den sammanhållna vårdprocessen mellan basförsta linjen och specialistnivån är väl kända för berörda parter Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har en välfungerande vardag med goda förutsättningar till studier/arbete/syssel sättning. Insatser samordnas och individanpassas Övergripande överenskommelse om ansvarsfördelning inom primärvårdhabilitering-psykiatri finns (JA/NEJ) Riktlinjer som tydliggör ansvar finns per (JA/NEJ) Uppskattad kostnad aktiviteter 217 Ta fram landstingsinterna riktlinjer som tydliggör ansvar per nivå Fortsätta pågående arbeten Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader): 8 kr

214 Region Uppsala: Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (2/4) Pågående / ägarskap finns Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen: Förebyggande och främjande insatser Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik) Tidiga insatser Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation Långsiktigt mål (+ 5 år) Kortsiktiga delmål (ca 217) Indikatorer för uppföljning Aktiviteter 217 Baslinjen: Infoteket om funktionshinder är väl känt för målgruppen och för närstående Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har en välfungerande vardag med goda förutsättningar till studier/arbete/syssel sättning. Insatser samordnas och individanpassas Antal besökare inom målgruppen/närstående som efterfrågar vägledning på Infoteket ökar (kan vara via personligt besök, via telefon eller frågor via Infotekets webbsida) (+/-) Temakvällar/-dagar psykisk ohälsa anordnade i länets samtliga kommuner (JA/NEJ) Uppskattad kostnad aktiviteter 217 Utveckla Infotekets samarbete med brukarorganisationer för målgruppen Delta (Infoteket) vid kurser/utbildningar för närstående inom BUP och specialisthabiliteringen Infoteket: Arrangera temakvällar/ -dagar psykisk ohälsa i länets alla kommuner OBS. Ovan gäller även barn och unga samt personer med psykiska funktionsnedsättningar Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader): 9 kr

215 Region Uppsala: Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (3/4) Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen: Förebyggande och främjande insatser Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik) Tidiga insatser Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation Långsiktigt mål (+ 5 år) Kortsiktiga delmål (ca 217) Indikatorer för uppföljning Aktiviteter 217 Första linjen: En tydlig beskrivning av Neuropsykiatriska närvårdsteamets modell finns och närvården ute i länet kan ta ställning till deltagande Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har en välfungerande vardag med goda förutsättningar till studier/arbete/syssel sättning. Insatser samordnas och individanpassas Spridning och förekomst av samordnat stöd för neuropsykiatrigruppen i regionen (JA/NEJ) Uppskattad kostnad aktiviteter 217 Tydligt beskriva modellen för samordnat stöd Förankra och göra en anpassning till varje kommuns behov Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader): 1 kr

216 Region Uppsala: Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (4/4) Pågående / ägarskap finns Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen: Förebyggande och främjande insatser Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik) Tidiga insatser Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation Långsiktigt mål (+ 5 år) Kortsiktiga delmål (ca 217) Indikatorer för uppföljning Aktiviteter 217 Specialistnivå Specialistpsykiatrins kriterier för utredning och behandling är väl kända såväl internt som externt Möjligheten att tidigt utreda neuropsykiatriska tillstånd i rätt tid i samband med övrig diagnostik ökar Vårdkedjan för specialistnivå avseende neuropsykiatrisk utredning och behandling breddinförs Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har en välfungerande vardag med goda förutsättningar till studier/arbete/syssel sättning. Insatser samordnas och individanpassas Arbete genomförs enligt plan (JA/NEJ) Uppskattad kostnad aktiviteter 217 Fortsätta arbeta med implementering och spridning av ny modell inom psykiatrin Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader): 11 kr

217 Region Uppsala: Asylsökande och nyanlända (1/2) Pågående / ägarskap finns Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen: Förebyggande och främjande insatser Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik) Tidiga insatser Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation Långsiktigt mål (+ 5 år) Kortsiktiga delmål (ca 217) Indikatorer för uppföljning Aktiviteter 217 Asylsökande erbjuds hälsoundersökning inom senast två månader efter ankomst Andel hälsoundersökningar bland asylsökande som erbjudits inom utsatt tid (%) Förändring andel asylsökande som har fått en hälsoundersökning, på årsbasis (%) Fortsätta arbeta med att erbjuda alla asylsökande en kvalitetssäkrad hälsoundersökning Barn som kommer som flyktingar (särskilt ensamkommande) får stöd att bearbeta trauman och bygga starka sociala kamratnätverk Stödjande metoder på hemmaplan finns utformade för ungdomar som inte behöver specialistvårdens resurser för posttraumatisk stress Riktlinjer för TRT framtagna (JA/NEJ) Fortsätta utveckla samarbetsprojekt i Uppsala län för att pröva metoden Teaching Recovery Techniques (TRT), ett gruppbehandlingsprogram för posttraumatisk stress hos barn och unga Ta fram riktlinjer för TRT och utbilda i stödjande metoder (Beroende på resultatet av TRT) Asylsökande och nyanlända inkluderas i samhällsgemenskapen. Deras eventuella behov avseende den fysiska och psykiska hälsan identifieras och tillgodoses. Medarbetare som kommer i kontakt med nyanlända och asylsökande har rätt kompetens och kunskap om deras behov, samt deras syn på hälso- och sjukvårdsinsatser Uppskattad kostnad aktiviteter 217 Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader): 12 kr

218 Region Uppsala: Asylsökande och nyanlända (2/2) Pågående / ägarskap finns Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen: Förebyggande och främjande insatser Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik) Tidiga insatser Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation Långsiktigt mål (+ 5 år) Kortsiktiga delmål (ca 217) Indikatorer för uppföljning Aktiviteter 217 Asylsökande och nyanlända inkluderas i samhällsgemenskapen. Deras eventuella behov avseende den fysiska och psykiska hälsan identifieras och tillgodoses. Medarbetare som kommer i kontakt med nyanlända och asylsökande har rätt kompetens och kunskap om deras behov, samt deras syn på hälso- och sjukvårdsinsatser 5 % av alla medarbetare som kommer i kontakt med asylsökande och nyanlända har genomgått en basutbildning (grundläggande nivå) Strukturerat arbete har följt ny SKLsatsning (JA/NEJ) Uppskattad kostnad aktiviteter 217 Kartlägga utbildnings- och kompetensbehov i landsting och kommun Använda SKL:s utbildningssatsning och arbete för kunskapslyft Genomföra kontinuerliga utbildningsinsatser i verksamheterna om målgruppen och vem huvudmännen kontaktar i olika frågor Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader): 13 kr

219 Region Uppsala: Personer med förhöjd suicidrisk Pågående / ägarskap finns Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen: Förebyggande och främjande insatser Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik) Tidiga insatser Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation Långsiktigt mål (+ 5 år) Kortsiktiga delmål (ca 217) Indikatorer för uppföljning Aktiviteter 217 Personer med förhöjd suicidrisk identifieras och erbjuds rätt hjälp i rätt tid så att de inte försöker ta eller tar sitt liv. Detta sker bland annat genom väl fungerande samverkan och samsyn mellan olika aktörer Tidsplan för regionalt arbete med suicidprevention finns Bevakning sker (JA/NEJ) Tidsplan för regionalt arbete med suicidprevention finns (JA/NEJ) Ökad andel berörda medarbetare har utbildning och relevant kunskap om suicidprevention Antal och andel samordnade suicidutbildningar ökar (%) Antal och andel berörda medarbetare som har genomgått utbildning under 217 ökar (%) Uppskattad kostnad aktiviteter 217 Se över möjligheter att inrätta en suicidpreventionssamordnare Bevaka utveckling av samverkan inom suicidprevention, t.ex. utveckling av regiongemensam handlingsplan Tidsplan för regionalt arbete med suicidprevention utvecklas Fortsätta arbeta för samordning av suicidutbildningar i regionen Utföra utbildningar i suicidprevention Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader): 14 kr

220 Region Uppsala: Personer med riskbruk & substansrelaterade sjukdomar (1/2) Pågående / ägarskap finns Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen: Förebyggande och främjande insatser Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik) Tidiga insatser Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation Långsiktigt mål (+ 5 år) Kortsiktiga delmål (ca 217) Indikatorer för uppföljning Aktiviteter 217 Personer med riskbruk identifieras och erbjuds förebyggande och tidiga insatser. Personer med beroende har individanpassat och samordnat stöd som spänner över de många områden som måste fungera, t.ex. en långsiktigt hållbar boendesituation De lokala RIMöverenskommelserna (riktlinjer inom missbruksoch beroendevården) mellan regionen och varje kommun är väl kända Följsamhet till de nationella riktlinjerna Uppskattad kostnad aktiviteter 217 Aktiviteter från RIMöverenskommelse som bygger på de nationella riktlinjerna Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader): 15 kr

221 Region Uppsala: Hälsa och inkludering i arbetslivet (1/2) Pågående / ägarskap finns Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen: Förebyggande och främjande insatser Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik) Tidiga insatser Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation Långsiktigt mål (+ 5 år) Kortsiktiga delmål (ca 217) Indikatorer för uppföljning Aktiviteter 217 Aktiviteterna nedan utgår från Samordningsförbundets satsning: Fortsätta arbete med lokala utvecklingsgrupper (LOKUS) och följa framtagna verksamhetsplaner Se över och tydliggöra kontaktvägar till alla huvudmän, dels på handläggar-/vårdgivarnivå och dels på strukturell nivå Fortsätta analysera och reflektera över statistik i existerande forum för arbetslivsinriktad rehabilitering Slutföra och sprida pågående kartläggning om återgång i arbete för personer med allvarlig psykisk funktionsnedsättning och ta fram konkreta mål utifrån kartläggningen Utvecklade och hållbara stödsystem ska ge alla personer med behov av insatser från flera huvudmän möjlighet att få och behålla ett arbete Organiserat stöd till individer när de är i behov av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering förbättras Arbete med LOKUS-grupper löper enligt plan (JA/NEJ) Kontaktvägar till olika huvudmän har setts över och tydliggjorts (JA/NEJ) Systematisk analys av relevant statistik har genomförts (JA/NEJ) Kartläggning genomförd och förankrad (JA/NEJ) Uppskattad kostnad aktiviteter 217 Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader): 16 kr

222 Region Uppsala: Hälsa och inkludering i arbetslivet (2/2) Pågående / ägarskap finns Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen: Förebyggande och främjande insatser Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik) Tidiga insatser Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation Långsiktigt mål (+ 5 år) Kortsiktiga delmål (ca 217) Indikatorer för uppföljning Aktiviteter 217 Uppskattad kostnad aktiviteter 217 Utvecklade och hållbara stödsystem ska ge alla personer med behov av insatser från flera huvudmän möjlighet att få och behålla ett arbete Rehabkoordinatorer införs på 5 % av alla vårdcentraler och ges kontinuerligt stöd Andel vårdcentraler med rehabkoordinator ökar (%) Arbetsverktyget Rehabstödet testat vid två vårdcentraler (JA/NEJ) Kunskapsnätverk för rehabiliteringskoordinatorer genomförd minst 4 gånger (JA/NEJ) Utredning av möjligt införande av rehabkoordinatorer vid sjukskrivningsintensiva enheter på sjukhus genomförd (JA/NEJ) Fortsätta arbeta med att breddinföra en uppgraderad funktion för koordinering vid regionens vårdcentraler Testa arbetsverktyget Rehabstödet vid två vårdcentraler för att sedan sprida till alla. rehabiliteringskoordinatorer Ge rehabiliteringskoordinatorer kontinuerligt processtöd Utreda ett införande vid sjukskrivningsintensiva enheter på sjukhus Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader): 17 6 kr 6 kr

223 18

224 ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt av: Nämnder och styrelser och landsting Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård 1. Parter Kommunerna och landstinget i Uppsala län är parter i denna överenskommelse. 2. Inledning och bakgrund I Socialstyrelsens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete1 framgår att det ska finnas rutiner som tydliggör ansvar för samarbete. Denna överenskommelse mellan landstinget och kommunerna beskriver samverkan samt hälso- och sjukvårdsansvar på en länsövergripande nivå. I hälso- och sjukvårdsansvaret inkluderas ansvaret för habilitering, rehabilitering och tekniska hjälpmedel. Vissa områden inom hälsooch sjukvården kräver förtydliganden i särskilda länsgemensamma riktlinjer. Gemensamt för både landstinget och kommunen är att arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. En gemensam ambition är att behålla och vidareutveckla ett långsiktigt förtroendefullt samarbete inom hälso- och sjukvården. 3. Målgrupp för samverkan Överenskommelsen omfattar hälso- och sjukvårdsinsatser till samtliga målgrupper där landstinget och kommunerna behöver samverka. 4. Syfte Att med den enskilde i fokus, länsgemensamt tydliggöra kommunernas och landstingets ansvar för hälsooch sjukvård. Att tydliggöra strukturen för samverkan på såväl läns- och lokal nivå som runt den enskilda personen som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser. 5. Mål 5.1 Övergripande mål Länets invånare ska erbjudas en god och säker hälso- och sjukvård där insatser från olika huvudmän hålls samman. 1 Socialstyrelsens föreskrifter om allmänna råd och ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 211:9) Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård DocPlus-ID: DocPlusSTYR-6293 Version: 3. Handlingstyp: Riktlinje Sidan 1 av 6

225 5.2 Processmål Det ska finnas kunskap om målgruppernas behov så att insatser kan planeras och samordnas. Samverkansdokument, det vill säga överenskommelser, riktlinjer och rutiner, ska vara väl kända och efterlevas. Samverkansmöjligheter mellan huvudmännen ska övervägas i allt utvecklingsarbete. Vid förändring som påverkar annan huvudman ska bägge parter vara delaktiga i risk- och konsekvensanalys. 6. Utgångspunkt för samverkan Insatser för personer ska planeras och utformas i samverkan med den enskilde. Det innebär: Huvudmännen ska arbeta utifrån en evidensbaserad praktik, det vill säga bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, den enskildes kunskap, erfarenheter och önskemål samt professionens erfarenheter och yrkeskunskap. Huvudmännen ska arbeta utifrån nationella styrdokument och riktlinjer. Huvudmännen ska beakta anhörig- /närståendeperspektivet. 7. Huvudmännens ansvar 7.1 Huvudmännens gemensamma ansvar Enligt lagstiftningen2 har båda huvudmännen var för sig ett hälso- och sjukvårdsansvar. Ansvaret omfattar även habilitering och rehabilitering samt tekniska hjälpmedel. Då den enskilde behöver insatser från båda huvudmännen har landstingets och kommunens verksamheter ett gemensamt ansvar för att samordna insatserna och att involvera de verksamheter som behövs i planeringen av vård och stöd. Landstinget och kommunen har i Ädelöverenskommelsen förtydligat respektive huvudmans ansvar för hälso- och sjukvård3. Båda huvudmännen ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Det vill säga att ta tillvara den enskildes funktioner och förmågor samt arbeta sjukdomsförebyggande genom att erbjuda stöd till förändring av ohälsosamma levnadsvanor4. Generellt har parterna var för sig ekonomiskt ansvar för de beslut och ordinationer som görs inom respektive organisation. Parterna kan vid behov överenskomma om gemensam finansiering av vissa verksamheter/insatser. 7.2 Landstingets ansvar Landstinget ansvarar för all hälso- och sjukvård med undantag för det ansvar som enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) åligger kommunen (Se nedan under Kommunens ansvar) Eftersom kommunen enligt lagstiftningen inte har hälso- och sjukvårdsanavar som meddelas av läkare ansvarar landstinget för samtliga läkarinsatser, oavsett var personen bor. Landstinget har också det grundläggande ansvaret för att erbjuda tandvård.5 2 Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 3 och 18 Ädelöverenskommelsen (1992), ansvarsfördelning mellan kommunal hälso- och sjukvård och primärvården 4 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 5 Tandvårdslag (1985:125) 3 Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård DocPlus-ID: DocPlusSTYR-6293 Version: 3. Handlingstyp: Riktlinje Sidan 2 av 6

226 7.3 Kommunens ansvar Kommunens ansvar enligt HSL omfattar hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer, bostäder med särskild service samt biståndsbedömd dagverksamhet. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar även korttidsvård samt hemsjukvård6 för personer som är 17 år och äldre. Den som är huvudman för skolan ansvarar även för skolhälsovården7 2. Struktur för samverkan Lednings- och chefsnivåns inställning till samverkan är avgörande för resultatet. Lednings- och chefspersonerna hos båda huvudmännen har ansvar för att prioritera samarbetet och ge verksamheter och medarbetare de förutsättningar som krävs för att kunna arbeta enligt denna överenskommelse. Respektive huvudman ansvarar för att överenskommelsen samt riktlinjer och rutiner för samverkan regleras i interna styrdokument, är väl kända, och fungerar i den egna organisationen. 8.1 Samverkan på länsnivå Styrelsen för Regionförbundet i Uppsala län är ett politiskt forum för vissa gemensamma frågor inom socialtjänstens samt hälso- och sjukvårdens område. Ledamötena i Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting, TKL, har mandat från sina respektive nämnder och styrelser att företräda nämnd/styrelse i gemensamma socialtjänst- samt hälso- och sjukvårdsfrågor. 8.2 Samverkan på lokal nivå Den generella strukturen för lokal samverkan innebär att det för varje kommun finns landstings- och kommunpolitiker som regelbundet möts i dialog om de gemensamma frågorna. Samverkansgrupper på chefsnivå ansvarar för det lokala samarbetet och är beredande till politiken. För gemensamma utvecklingsarbeten finns arbetsgrupper/projektgrupper. 8.3 Individnära samverkan Det finns lagstadgad skyldighet som innebär att huvudmännen tillsammans ska samordna planeringen då den enskilde har behov av vård, stöd och insatser från båda huvudmännen. 3. Samverkansdokument Utöver denna övergripande överenskommelse om samverkan i Uppsala län gällande hälso- och sjukvård finns det överenskommelser för specifika målgrupper och riktlinjer för specifika områden där landstinget och kommunerna utifrån lagstiftning ska samverka och där ansvarsfördelningen mellan huvudmännen behöver tydliggöras. TKL har utsett en arbetsgrupp med representation från landstinget och kommunernas socialtjänst och hälso- och sjukvård som bereder de länsövergripande samverkansdokumenten, TKL s beredningsgrupp. 6 Ädelöverenskommelse (1992), ansvarsfördelning mellan kommunal hälso- och sjukvård och primärvården, avtal/överenskommelse 7 Skollag (1985:11) Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård DocPlus-ID: DocPlusSTYR-6293 Version: 3. Handlingstyp: Riktlinje Sidan 3 av 6

227 9.1 Gemensamma dokument Landstingets och kommunernas överenskommelser, riktlinjer och rutiner i samverkan är publicerade i en gemensam kvalitetshandbok Vård I Samverkan (VIS) som samtliga anställda inom landsting och kommun har tillgång till8. Det finns en särskild plan för hantering av samverkansdokumenten och TKL s beredningsgrupp är redaktionellt råd för VIS. 1. Samverkan kring kompetens och kvalitetsutveckling Respektive huvudman är ansvarig för att tillgodose den egna personalens behov av kompetensutveckling, inklusive fortbildning och handledning. Landstinget och kommunen ska i samverkan arbeta för gemensamma utbildningsinsatser där behov finns. Vid samverkan kring enskild individ där de medicinska insatserna kräver annan kompetens än vad som normalt åvilar den kommunala hälso- och sjukvården har landstinget ansvar för utbildning, handledning och eventuell konsultation. 11. Åtgärder vid brister i samverkan Vid brister i samverkan såväl på individ som organisatorisk nivå ska avvikelsehantering ske enligt gällande riktlinjer hos huvudmännen. 12. Uppföljning och utvärdering Överenskommelsen ska följas upp årligen och utvärderas inför överenskommelsens utgång. Vid uppföljningen ska de avvikelser som huvudmännen påtalat samt vidtagna åtgärder redovisas. Ansvar för uppföljning och utvärdering åligger TKL. 13. Giltighetstid Överenskommelsen gäller Inför giltighetstidens utgång tas nytt beslut om former för fortsatt överenskommelse om ansvar och samverkan. 14. Uppsägning Uppsägning av överenskommelsen ska ske skriftligt med sex månaders varsel. 15. Tvist Oenighet i tolkningen av denna överenskommelse hänskjuts till TKL. Om parterna inte kommer överens, avgörs frågan av ansvariga nämnder och styrelser. 8 Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård DocPlus-ID: DocPlusSTYR-6293 Version: 3. Handlingstyp: Riktlinje Sidan 4 av 6

228 Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård DocPlus-ID: DocPlusSTYR-6293 Version: 3. Handlingstyp: Riktlinje Sidan 5 av 6

229 Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård DocPlus-ID: DocPlusSTYR-6293 Version: 3. Handlingstyp: Riktlinje Sidan 6 av 6

230

231

232

233

234

235

236

237

238

239

240

241

242

243

244

245

246 BUS Uppsala Riktlinje om samverkan - barn och unga Region Uppsala och kommunerna i Uppsala län

247 Innehåll Inledning Gemensam riktlinje för samverkan...3 Dessa omfattas av BUS Uppsala 4 Riktar sig till ledning och medarbetare 4 Utvecklingsområden 5 Giltighet och uppföljning 5 2. Utgångspunkter...6 Helhetssyn och samarbete 6 Information, inflytande och delaktighet 6 Tidiga insatser 6 Kompetens- och verksamhetsutveckling 6 Avvikelsehantering 6 Insatser på olika nivåer 7 Barnets rättigheter 8 3. Strukturer och ansvar för samverkan...8 Samverkan på regional och lokal nivå 8 Individuella planer 9 Brott mot barn 9 Sekretess och anmälningsskyldighet 9 Bilaga:... 1 Verksamheter som omfattas av BUS 2 1

248 Inledning De allra flesta barn och unga (i denna riktlinje omnämnda som barn) finns i förskola och skola och deras familjer har eller har haft kontakt med mödra- och barnhälsovården. En del av dem har träffat socialtjänsten, BUP, barnläkare, husläkare och habilitering. Barn kan behöva särskilda stödinsatser från både hälso- och sjukvården, socialtjänsten och från förskolan och skolan för att kunna få möjlighet till god utveckling och för att få sin rätt till en likvärdig utbildning tillgodosedd. Ett övergripande mål för samhället är att alla barn och unga ska växa upp under trygga och goda förhållanden. Vårdnadshavarna har det grundläggande ansvaret. Men utöver det måste alla berörda myndigheter och andra samhällsorgan ta ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma barn och unga som kan behöva särskilt stöd. Ofta behövs samarbete för att kunna tillgodose barnens behov och det finns ett antal lagbestämmelser för att möjliggöra detta. Barn och unga i behov av särskilt stöd är inte någon enhetlig grupp. Det kan vara barn och unga som har en funktionsnedsättning, kroniska sjukdomar, psykisk ohälsa eller är asylsökande. Det kan också vara barn och unga med sviktande stöd från sina vårdnadshavare. För en del sammanfaller flera faktorer som var och en för sig kan innebära att barnets utveckling försenas eller hindras. 1. Gemensam riktlinje för samverkan Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting Uppsala län (TKL) med stöd av skolchefsnätverket har initierat arbetet. En länsgemensam arbetsgrupp har tagit fram denna riktlinje om samverkan runt barn och unga: BUS Uppsala. BUS Uppsala utgår från lagar, författningar och föreskrifter som anger respektive huvudmans ansvar. 1 1 Hälso- och sjukvårdsansvaret för Region Uppsala och kommunerna i Uppsala län finns beskrivet i Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård. 3

249 Dessa omfattas av BUS Uppsala Målgruppens ålder skiljer sig något mellan verksamheterna i länet. I huvudsak avses barn och unga under 18 år. Med skola avses i detta dokument förskola samt alla skolformer för barn efter förskoleåldern. Fristående förskolor och skolor rekommenderas att följa BUS Uppsala samt de överenskommelser och rutiner om samverkan som finns och kommer att tas fram inom Uppsala län. BUS Uppsala omfattar inte samhällets övriga resurser, som t.ex. idrottsrörelsen, även om de kan vara nog så viktiga för ett barn. Riktar sig till ledning och medarbetare BUS Uppsala riktar sig till ledning och medarbetare inom Region Uppsalas och kommunernas förvaltningar och verksamheter. Den ska utgöra en grund för att vidareutveckla samverkan tillsammans med representation från barnen och deras vårdnadshavare. 4