Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport mars 2017

Transkript

1 Dnr xxx Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport mars Patientlagen har inte fått tillräckligt genomslag men det finns goda exempel Patientlagen trädde i kraft den 1 januari 2015 med syftet att stärka och tydliggöra patientens ställning. Vårdanalys har på regeringens uppdrag följt upp införandet och effekterna av patientlagen och har publicerat slutrapporten Lag utan genomslag Utvärdering av patientlagen Rapporten visar att patientens ställning inte har stärkts sedan patientlagens införande. Några förklaringar är att vården inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att patientlagen ska få genomslag. Även insatserna från nationell nivå har varit otillräckliga. De flesta av bestämmelserna har gällt sedan länge enligt andra lagar och patientlagen i sig är inte tillräckligt tydlig och kraftfull. Patientens rättsliga ställning är därför fortfarande svag. Myndigheten menar att det krävs ytterligare åtgärder av både regering och huvudmän för att möta intentionerna med lagstiftningen. Att stärka patientens ställning och möjligheterna till delaktighet är ett viktigt mål i sig. Men det är också en strategi för att möta utvecklingen med en ökad förekomst av kroniska sjukdomar och ökad ojämlikhet i hälsa. En starkare ställning för patienten är inte en kostnad utan en del av lösningen på vårdens utmaningar. Här hittar ni rapporten Det finns ändå goda exempel på verksamheter där arbetssätten blivit mer personcentrerade. Ett sådant exempel finns inom psykiatrin i Stockholm Det finns liknande exempel i Östergötland Även inom psykiatrin vid Akademiska sjukhuset har den typen av arbetssätt införts. Det handlar om patienter som har tider för planerad inskrivning på Affektiv heldygnsvård för att undvika akuta inskrivningar. Det blir mycket intressant att följa! Psykiatrin utvecklar även brukarmedverkan i ledningsarbetet och i förbättringsarbetet. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 2 (4) Vi behöver bli bättre på att hålla samman vården för våra äldre Socialstyrelsen publicerade en rapport nu i veckan Enligt rapporten är Begreppet sammanhållen vård och omsorg är komplext. Det kan beskrivas som en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg med en obruten kedja av insatser som den enskilde behöver och som olika aktörer utför. Flertalet av dem med komplexa behov är äldre. I många kommuner pågår en satsning på att främja och stimulera ett aktivt och hälsosamt åldrande och i Region Uppsala satsar vi på utvecklade former av mobila närvårdsteam och närvårdsplatser. Trots detta så finns fortfarande en förbättringspotential! Ett sätt att belysa utmaningarna med en effektiv och säker vård- och omsorgsprocess är att mäta andelen utskrivningsklara personer över 65 år som vistats på sjukhus. Utskrivningsklara minskade något 2016 jämfört med 2015 men ligger fortfarande på en allt för hög nivå utifrån ett patientsäkerhets- och effektivitetsperspektiv. Utskrivningsklar slutenvård (dagar i medeltal) ,06 7,39 7,

3 3 (4) Per kommun ser det ut så här: Om vi utgår från individens perspektiv är det angeläget att verksamheter inom kommun och landsting samordnas på ett bättre sätt jämfört med idag. Den här typen av data kan vara en del i ett underlag i ett gemensamt analysarbete för att på så sätt se hur vi gemensamt utvecklar vården för äldre så att den blir så säker och effektiv som möjligt. Hälsa och habilitering håller samman ett projekt som syftar till att vi kan arbeta mer effektivt med att säkra och effektiva utskrivningsprocesser. Inom ramen för arbetet pågår även arbete för att nyttja data på ett bättre sätt i uppföljning och som grund för förbättringsarbete. När det gäller samverkan mellan landsting och kommuner finns en intressant rapport om Co-operative-Councils från England som vi kan ta lärdom av i det fortsatta arbetet! Vi kan också ta lärdom av vad andra landsting och kommuner gör när vi arbetar vidare med uppdraget att ta fram målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård inom Region Uppsala. Det finns flera landsting som just nu arbetar med fokus på att utveckla primärvård och den nära vården brett. Ett exempel är VGR:s utvecklingsarbete där både utveckling av nära vård och nivåstrukturering ingår. Förbundsdirektionen i Norrlandstingens regionförbund (NRF) beslutade i mars 2016 att initiera ett projekt med syfte att komma med förslag på den fortsatta utvecklingen av primärvården i den norra sjukvårdsregionen. Vi kan följa arbetet via Mats Brännströms blogg

4 Vi kommer även att träffa Anna Nergårdh (tidigare biträdande landstingsdirektör i SLL) som har utsetts till nationell utredare/samordnare. Uppdraget är en fortsättning på förslagen i Effektiv vård. 4 (4)

5 Månadsrapport februari Vårdstyrelsen SAMMANFATTNING Förvaltningarna inom vårdstyrelsens ansvar brottas samtliga med problem att rekrytera och bemanna vilket påverkar produktion och tillgänglighet. På total nivå är den ekonomiska prognosen 1 miljon kronor bättre än budget. Det är vårdstyrelsens egen verksamhet som förbättrar sin prognos samtidigt som Folktandvården och Hälsa och habilitering lämnar oförändrade prognoser. Primärvårdens ekonomiska prognos är försämrad jämfört med budget. Primärvårdens produktion för januari och februari når inte upp till budgeterad produktion eller produktionsnivån för föregående år. Detta gäller såväl för läkarkontakter som övriga kontakter. När det gäller tillgänglighet är det framförallt tillgänglighet till läkare inom 7 dagar som är försämrad jämfört med föregående år. Närvarotiden mätt i årsarbetare för läkare exklusive ST-läkare har minskat med 3,5 årsarbetare jämfört med föregående år. Förvaltningen varnar redan nu för ett ekonomiskt underskott vid årets slut vilket är kopplat till kostnader vid uppstart av nya vårdcentraler. Folktandvården producerar över budget och föregående års utfall såväl för allmäntandvård som specialisttandvård. Ökningen gäller främst barn och friskvårdspatienter eftersom dessa grupper prioriterats i början av året. Patienttrycket är högt vilket gör att det trots en ökad produktion finns köer inom flera områden. Hälsa och habiliterings produktion ligger så här långt under budget både för läkarbesök och övriga besök. Inom habiliteringens verksamheter har många enheter vakanta tjänster vilket påverkar produktionen negativt. Förvaltningen kommer påbörja ett pilotprojekt där ett resursteam bestående av psykolog, kurator och arbetsterapeut inrättas i syfte att förstärka och minska sårbarheten inom habiliteringen. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi totalt vårdstyrelsen inklusive förvaltningarna Årsprognos, tkr Ack utfall Ack budget Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Årsbudget Årsprog Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Vårdvalsersättning Intäkter enligt tandvårdstaxan S:a övriga intäkter Personalkostnader Köpt vård Köpt tandteknik och tandvård Läkemedel S:a övriga kostnader Resultat

6 Efter två månaders utfall bedömer Primärvården att de inte kommer klara budgeten för. Prognosen är -5,3 miljoner kronor. Nya vårdcentraler gör att kostnaderna ökar mer än vad förvaltningen budgeterat. Intäkterna för vårdvalet kommer inte nå upp till budgeterad nivå på grund av att produktionen är lägre än budgeterat men samtidigt beräknas kostnaderna för personal att understiga budget på grund av vakanser. Folktandvården och Hälsa och habilitering lämnar oförändrade prognoser. Ekonomi VS egen verksamhet ej förvaltningarna 2 (6) Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Mnkr Ack. utfall Ack. budget Utfall helår 2016 Budget Prognos Anslagsintäkter egen verksamhet Kostnad upphandlade avtal Kostnad vårdval Kostnader övrig primärvård Kostnader tandvård Kostnader fast ersättning egna verksamheter Kostnader övrig verksamhet Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Efter endast två månaders utfall är avvikelserna små. Ortopedakuten har haft en hög produktion under inledningen av året och kostnaderna beräknas öka. Kostnaderna för övrig primärvård (köpt och såld utomlänsvård samt doskostnader) avviker positivt och är anledningen till att prognosen för årets resultat förbättras till + 7 miljoner kronor. Medarbetare Ack utfall Ack utfall 2016 Förändring Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring 0,7 % Inhyrd personal, antal årsarbetare Antalet årsarbetare har sammantaget ökat vid de tre förvaltningarna. Vid Folktandvården har antalet medarbetare ökat, medan närvarotiden mätt i årsarbetare inte har ökat mellan jämförelseperioderna på grund av ökad sjukfrånvaro och ökat semesteruttag. Vid Hälsa och habilitering har antal årsarbetare minskat med 4. Vid Primärvården förklarar den förändrade finansieringsmodellen för ST-läkare till stor del det ökade antalet årsarbetare. Tidigare har närvarotiden för ST-läkare registrerats vid Regionkontoret. Jämför man närvarotiden mätt i årsarbetare för läkare exklusive ST-läkare har den minskat med 3,5 årsarbetare vid Primärvården. Den totala sjukfrånvaron för läkare exklusive ST-läkare har ökat jämfört med samma period föregående år, vilket kan vara en av förklaringarna till minskningen i närvarotid. Även ST-läkare vid Primärvården har relativt sett en hög sjukfrånvaro. Vid Primärvården och Hälsa och habiliteringen är utfallet för antal årsarbetare inhyrd personal på samma nivå efter februari som motsvarande period föregående år. Vid Primärvården är det i huvudsak läkare som hyrs in och det är i genomsnitt 14 årsarbetare efter februari och på samma nivå som motsvarande period föregående år. Den totala sjukfrånvaron har ökat för samtliga tre förvaltningar jämfört med samma period föregående år. Det är den längre sjukfrånvaron, 60 dagar eller mer som har ökat. Folktandvården gör bedömningen att den längre sjukfrånvaron minskar på årsbasis.

7 3 ( 6 ) REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH K VALITET Primärvården Primärv årdens tillgänglighet mäts utifrån måluppfyllnad gällande vårdgaranti besök inom 7 dagar och vårdgaranti telefontillgänglighet. Måluppfyllnaden för primärvården i egen regi gällande vårdgaranti, besök inom 7 dagar, uppgår till 81 procent, vilket är 3 proce ntenheter lägre än genomsnittet Motsvarande måluppfyllnad gällande telefontillgängligheten uppgår till 90 procent, vilket är en procentenhet högre än genomsnittet Den privata primärvårdens måluppfyllnad uppgår till 91 procent gällande både besö k och telefontillgänglighet. Jämfört med 2016 är måluppfyllnaden för den privata primärvården kvar på samma nivå avseende besök och 3 procentenheter lägre avseende telefontillgänglighet. Tabell: Tillgänglighet Primärvård februari (egen regi och priva t) Diagram: Primärvård (egen regi) Diagram: Primärvård (privat) De privata vårdcentraler som inte klarat 87 procent tillgänglighet har fått ett besök av väntetidssamordnare, för att gå igenom vårdgarantins definitioner och hur man rent praktiskt ska registrera nybesök i Cosmic.

8 4 (6) Hälsa och habilitering Hälsa- och habilitering redovisar nedanstående måluppfyllnad avseende februari. Gällande neuropsykiatriska diagnoser är det 10 patienter som är inbokade inom tidsgränsen, men som ännu inte hunnit fått sitt besök den sista i månaden. Det samma gäller statistiken från Cosmos, de 52 patienter som väntar är inom tidsgränsen. För Närvårdsavdelningen är beläggningen 95 procent på öppna platser vilket hälsa- och habilitering rapporterat utifrån 23 platser öppna på vardagar och 20 platser på helger. Målet är att 26 platser skulle vara öppna i februari, men på grund av sjuksköterskebrist kunde hälsa- och habilitering inte ha fler platser öppna. Hälsa- och habiliterings rutin är också att alltid ha en plats ledig för eventuell inläggning från mobila äldreakuten, vilket gör att det blir svårt att alltid ha fullbelagt oberoende antal öppna platser. Om beläggningen beräknats på budgeterade platser som är 26 öppna platser varje dag, blir beläggningen 81 procent i februari. Folktandvården Folktandvården redovisar att patienter fått en fullständig undersökning under januari-februari. Av dessa har 95,4 procent fått en riskbedömning. Motsvarande period 2016 fick 94,7 procent en riskbedömning. En annan indikator som Folktandvården redovisar är andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader. Målet för är 95 procent vilket Folktandvården prognostiserar att nå. Tabell Folktandvården: Väntande patienter

9 5 (6) BILAGOR Årsprognos för vårdstyrelsens totala verksamhet Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2016 Årsbudget Årsprog Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd perso Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar

10 6 (6) Specifikation av vårdstyrelsens egen verksamhet februari Ack. utfall Ack. budget Utfall helår 2016 Budget Prognos Intäkter av anslag vårdstyrelsens verksamhet, tkr Kostnader primärvård - upphandlade avtal LOU, tkr Ack. utfall Ack. budget Utfall helår 2016 Budget Prognos Hembesöksverksamhet, Uppsala hemläkarjour Uppsala Närakut och Ortopediakut Naprapater Kiropraktorer Sjukvårdsrådgivning Summa Kostnader primärvård - vårdval LOV, tkr Ack. utfall Ack. budget Utfall helår 2016 Budget Prognos Vårdcentraler kapitering och besök inkl bvc Barnmorskemottagning Kapitering läkemedel Läkarinsatser i särskilda boenden Primär hörselrehabilitering Psykoterapeuter Influensavaccinationer Summa Kostnader övrig primärvård, tkr Ack. utfall Ack. budget Utfall helår 2016 Budget Prognos Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Apodos Summa Kostnader tandvård, tkr Ack. utfall Ack. budget Utfall helår 2016 Budget Prognos Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn och ungdom Tolk tandvård Summa Kostnader vårdöverenskommelser egna verksamheter, tkr Ack. utfall Ack. budget Utfall helår 2016 Budget Prognos Ersättning Primärvården Ersättning Hälsa och habilitering Ersättning Folktandvården Summa Kostnader övrig verksamhet, tkr Ack. utfall Ack. budget Utfall helår 2016 Budget Prognos Närvårdsutveckling Folkhälsomedel Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Beslutade projektmedel Reserverade verksamhetsmedel Summa Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet

11 Månadsrapport februari Hälsa och habilitering SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Hälsa och habiliteringen har ett balanserat resultat per februari. Det totala balanserade resultatet speglar inte balans inom samtliga verksamhetsområden. Inom habiliteringens verksamheter har många enheter vakanta tjänster, detta innebär att förvaltningens två verksamhetsområden Habiliteringen i Uppsala och Habilitering i Länet har positivt resultat samtidigt som produktionen inom Habiliteringen i Uppsala är något lägre än budget. För att komma upp i produktion kommer man att påbörja ett pilotprojekt i form av ett resursteam. Resursteamet kommer att bestå av psykolog, arbetsterapeut och kurator i syfte att förstärka enheterna inom habiliteringen och minska sårbarheten. Inom verksamhetsområdet Särskild vård och integration är resultatet negativt, vilket dels förklaras av lägre intäkter från Migrationsverket för hälsosamtalen till Asyl- och integrationshälsan Cosmos. Verksamhetsområdet har även svårt att rekrytera sjuksköterskor och därför har Närvårdsavdelningen i Uppsala ökade kostnader för inhyrd personal jämfört med föregående år och budget. Flera enheter inom verksamhetsområdet har även inhyrda läkare för att upprätthålla produktionen. Helårsprognosen för förvaltningen är en ekonomi i balans med viss osäkerhet pga. de stora utmaningar som förvaltningens står inför gällande Kungsgärdets lokaler. Problemen gällande lokalerna kommer förmodligen också påverka produktionen under året. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Nuläget Ekonomi i balans Tillgänglighet: Neuropsykiatriska diagnoser Produktion: Läkarkontakter jfr budget Produktion: Övriga kontakter jfr budget Medarbetare: Sjukfrånvaro > 60 dgr i procent Årsprognos Ekonomi Medarbetare Ack utfall Ack utfall 2016 Förändring Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring 1,4 % Inhyrd personal, antal årsarbetare 4,4 4,3 0,1

12 2 (4) Ack utfall Ack utfall 2016 Förändring, % enheter Total sjukfrånvaro, procent 5,97 4,80 1,17 Sjukfrånvaron har totalt sett ökat i förvaltningen. Det är fram för allt sjukfrånvaro mer än 60 dagar som ökat jämfört med föregående år. Det rör sig om 23 medarbetare, av dessa är 6 medarbetare inte längre sjukskrivna och 12 medarbetare är sjukskrivna på deltid. Årsprognosen är osäker. Jämfört med samma period föregående år är det en markant ökning, 3,07 % i februari mot 1,35 % i februari Årsutfallet för 2016 var 2,68 %. REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Utifrån de strategiska målen för tillgänglighet följs indikatorerna upp månadsvis. Indikatorerna är andelen patienter som får telefonkontakt med vårdcentral samma dag samt andelen patienter som får ett läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov) 1. Målet är att värdet ska öka. Ett antal nyckeltal följs också upp. 1 Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för är ett delmål. Bedömer vårdpersonal att det finns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst sju dagar, exempelvis på en vårdcentral. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 7 dagar. Målet för är ett delmål.

13 3 ( 4 ) Diagram: Privat primärvård medelvärde Kommentarer till tillgänglighet och kvalitet: De privata vårdcentraler som inte klarat 87 % tillgänglighet har fått ett besök av väntetidssamordnare, för att gå igenom vårdgarantins definitioner och hur man rent praktiskt ska registrera nybesök i Cosmic. BILAGOR 1. Årsprognos 2. Uppföljning av produktionsutfall

14 4 (4) Bilaga 1 Bilaga 2 Uppföljning av produktionsutfall

15 Månadsrapport februari Folktandvården SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Folktandvården har fortsatt ett högt patienttryck och ett bekymmersamt rekryteringsläge framförallt gällande de mer perifert belägna klinikerna. Antalet besök inom Folktandvården har ökat med 3000 jämfört med förra året samma period och ligger även högre än produktionsbudgeten för. Ökningen gäller främst barn och frisktandvårdspatienter eftersom dessa grupper prioriterats i början av året. Folktandvården ligger i februari under den periodiserade resultatbudgeten vilket till stor del kan förklaras av händelser av engångskaraktär. På helår räknar förvaltningen med att nå det budgeterade resultatet då det skapats förutsättningar att öka intäkterna genom att bereda plats i tidböckerna för fler vuxenpatienter. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Nuläget Ekonomi i balans Tillgänglighet, riskbedömning, mål att öka jfr tidigare år Tillgänglighet, planerad vård inom 3 mån, mål 95 % Produktion Allmäntandvård Produktion Specialisttandvård Medarbetare: Sjukfrånvaro > 60 dgr i procent Årsprognos Obs! Se kriterier för bedömningen sist i anvisningarna. Ekonomi (från Excelerator mallen, finns i presentationsmall LIS1) Årsprognos, tkr Ack utfall Ack budget Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Årsbudget Årsprog Budget-avvikelse årsprog Intäkter enl tandvårdstaxan S:a övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd pers Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostn S:a övriga kostnader Resultat

16 2 (4) Intäkterna från tandvårdstaxan ligger under budget vilket förklaras av att vi inte tagit emot lika många vuxenpatienter som förväntat. Eftersom Folktandvården i dagsläget ligger bra till med kallelserna av barn och frisktandvårdspatienter öppnar det för att förvaltningens produktion av vuxentandvård kommer att öka för att närma sig budgeten under resten av året. Folktandvården har cirka 600 tkr i poster som ännu inte blivit hanterade i februari. En delförklaring är att det har varit problem med uppkopplingen till Försäkringskassan (tandvårdsstödet). De 600 tkr kommer att förstärka intäkterna under mars månad. Övriga intäkter är i nivå med budget. Personalkostnaderna ligger under budget vilket till stora delar beror på semesteruttag, vakanser och sjukdom. Kostnaderna för köpt tandteknik och tandvård ligger högre än budget vilket kan förklaras av att Folktandvårdens tandläkare gjort fler protetiska behandlingar än vad som varit planerat. Då de ekonomiska marginalerna på dessa behandlingar är goda så är det positivt för ekonomin att dessa åtgärder ökar. Nya filsystem för endodontibehandlingar (rotfyllningar) har köpts in till flera av våra kliniker, därför har vi en högre kostnad för medicinskt material än den ackmulerade budgeten. Kostnaden för medicinskt material väntas plana ut och följa budget resten av året. Den tvingande flytten av Folktandvårdens ledningskontor från lokalerna på Ulleråker till Kungsgatan tynger resultatet för februari. Det väntas komma in mer kostnader för flytten i mars. Folktandvården har underbudgeterat flyttkostnaderna, men då dessa är av engångskaraktär är de hanterbara. Lokal- och fastighetskostnaderna samt framförallt övriga kostnader är därför avsevärt högre än den ackumulerade budgeten för februari. Medarbetare (att fylla i) Ack utfall Ack utfall 2016 Förändring Antal årsarbetare, genomsnitt 402,41 401,34 +0,26% Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Ack utfall Ack utfall 2016 Förändring, % enheter Total sjukfrånvaro, procent 6,97 5,27 1,7 Antalet medarbetare har under senare delen av 2016 och in i ökat markant inom Folktandvården. Jämfört med februari 2016 så är vi 24 huvuden fler i år. Denna förändring syns inte i ökningen av antalet årsarbetare. Detta förklaras förmodligen av den ökade sjukfrånvaron i kombination av ett ökat semesteruttag under perioden. Det är den långa sjukfrånvaron som ökat och en särskild satsning på arbetet med långtidssjukskrivna kommer att göras. För helåret förväntas långtidssjukfrånvaron bli lägre än föregående år.

17 3 (4) REGION FÖR ALLA TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Under januari-februari har patienter fått en fullständig undersökning. Av dessa har 95,4 % fått en riskbedömning. Motsvarande period 2016 fick 94,7 % en riskbedömning. En annan indikator är andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader. Målet för är 95 procent vilket vi prognostiserar att nå se bedömning av nuläget och årsprognos. Tabell: Väntande patienter Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön Allmäntandvård: Cirka vuxna revisionspatienter har väntat mer än 3 månader på kallelse för undersökning. Detta är en minskning med knappt 900 patienter sedan årsskiftet. Den genomsnittliga förseningen för vuxna är 5,4 månader och spridningen mellan klinikerna är 0-12 månader. Totalt har FTV cirka vuxna revisionspatienter. Det finns risk att antalet väntande överskattas på grund av att patienter tackar nej till vård när de kallas på grund av att de vill skjuta upp undersökningen till senare tillfälle, att de själva väljer förlängd väntetid eftersom de vill gå till viss tandläkare eller att för korta revisionstider i förhållande till patientens riskprofil har valts från början. Av cirka listade barn är det 49 som har en försenad kallelse. Den troliga förklaringen är att vissa barn är svåra att nå då de kallas. Specialisttandvård: Siffrorna i tabellen anger oprioriterade patienter. Patienter med akuta behov får tid samma dag eller inom några dagar. Tandreglering, sjukhustandvård och tandlossning har inga patienter som väntat mer än tre månader. Väntetiderna inom den specialiserade barntandvården, protetik, bettfysiologi och endodonti är 3-9 månader. BILAGOR 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas) 2. Uppföljning av Produktionsbudget, gäller SHS och VS förvaltningarna. Bifogad excelmall fylls i och läggs in i ekonomichefsdatabasen.

18 4 (4) Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2016 Årsbudget Årsprog Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar

19 Dnr PV Månads rapport februari Primärvården SAMMANFATTANDE ANALY S OCH FRAMTIDSBEDÖMN ING Primärvårdensammanfattande bedömning efter två månaders utfall är en verksamhetsom uppnår budgeterad produktion med 92 %. Detta genom att det budgeterade värdet förutsätter full bemanning, vilket i sin tur inte uppnås. Detta påverkar kortsiktigt både utfallet för den rörliga vårdvalsersättningen liks om nivån på lönekostnaderna inklusive inhyrd personal. Den lägre produktionen än vad som budgeterats påverkar tillgängligheten i verksamheten och då fram för allt tillgängligheten till läkare inom sju dagar. Viss verksamhet upprätthålls för närvarande med inhyrd personal vilket långsiktigt inte är ekonomiskt försvarbart. Beroende på användningen av inhyrd personal går tillgängligheten att förbättra, men till ett relativt högt pris, varför indikatorn markerat med gult nedan. Vad avser telefontillgänglighete n Primärvårdens vårdcentraler så förväntas denna förbättras ytterligare under året. Vad avser medarbetarnasjukfrånvaro mer än 60 dagar så kan ingen förändring i dagsläget avläsas. Detta trots ett kontinuerligt rehabiliteringsarbete i enlighet med Region ens riktlinjer. Årsprognosen är här markerad med gult vilket indikerar en stor osäkerhet om sjuktalets utveckling under året. Det förväntade ekonomiska underskottet för verksamhetsåret är så här långt kopplat till uppstarten av nya vårdcentraler i Go ttsunda, Stenhagen och Gränbystaden. Det förväntade underskottet är en kombination extrakostnader vid uppstart av verksamheten och svårigheter att till fullo finansiera verksamheten fullt ut med vårdvalsersättning från start av den nya vårdcentralerna. Per sonalkostnader och övriga kostnader övergår initialt vårdvalsersättningen då det tar en viss tid att lista upp det antal listade som vårdcentralen är bemannad för. Den första bedömningen av det ekonomiska underskottet är tkr. BEDÖMNING AV NU LÄGET OCH ÅRSPROGNOS Nuläget Ekonomi i balans Tillgänglighet, telefon Tillgänglighet, besök Produktion: Läkarkontakter jfr budget Produktion: Övriga kontakter jfr budget Medarbetare: Sjuk frånvaro > 60 dgr i procent Årsprognos Obs! Se kriterier för bedömningen sist i anvisningarna. Ekonomi ( från Excelerator mallen, finns i presentationsmall LIS1 )

20 Årsprognos, tkr Ack utfall Ack budget Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Årsbudget Årsprog 2 (5) Budgetavvikelse årsprog Vårdvalsersättning S:a övriga intäkter Personalkostnader Inhyrd personal Medicinskt mtrl Läkemedel S:a övriga kostnader Resultat Medarbetare (att fylla i) Ack utfall Ack utfall 2016 Förändring Antal årsarbetare, genomsnitt 610,26 595,54 14,72 Procentuell förändring 2,47 Inhyrd personal, antal årsarbetare 14,97 15,08-0,11 Ack utfall Ack utfall 2016 Förändring, % enheter Total sjukfrånvaro, procent 6,07 5,71 0,36 Kommentarer till ovanstående tabeller när det gäller Utifrån beräkningsättet av vårdvalsersättningen för januari månad så ger detta ett underskott på tkr just för denna månad. Detta på grund av att antalet listade och ersättning per listad för januari månad baseras på december månads antal listade och ersättningsnivån för I och med att förhållandet mellan fast och rörlig ersättning i vårdvalsersättningen gått emot en större andel fast ersättning så blir detta felet större vid detta årsskiftet än tidigare. Felet uppgick mellan 2015 och 2016 till 800 tkr. Från och med februari månads vårdvalsersättning så utgår detta från antal listade per den 15:e januari och ersättningsnivå. I övrigt så beräknar Primärvården att den fasta ersättningen i vårdvalsersättningen kommer att uppnås för året genom den starka befolkningstillväxten i länet och då fram för allt i Uppsala. Den rörliga ersättningen beräknas vara svårare att uppnå i förhållande till budgeterat värde. Att den rörliga ersättningen beräknas vara svår att uppnå beror då på en lägre produktion än beräknat. Detta i sin tur ger lägre personalkostnader än vad en beräknad full produktion medfört. Närvarotid den förändrade finansieringsmodellen för ST-läkare har medfört att närvarotiden ökat med 11,4 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Det redovisad förväntade ekonomiska underskottet är så här långt kopplat till uppstarten av nya vårdcentraler i Gottsunda, Stenhagen och Gränbystaden. Det förväntade underskottet är då en kombination av extrakostnader vid uppstart av verksamheten och svårigheter att till fullo finansiera verksamheten fullt ut med vårdvalsersättning från start av vårdcentralen.

21 3 ( 5 ) REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH K VALITET Utifrån de strategiska målen fö r tillgänglighet följs indikatorer na upp månadsvis. Indikatorerna är a ndelen patienter som får telefonkontakt 1 med vårdcentral samma dag samt a ndelen patienter som får ett läkarbesök 2 inom 7 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov). Målet är att värdet ska öka. Tillgänglighet Vårdgaranti Telefontillgänglighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Primärvård i egen regi 90% 81% Diagram: Liksom föregående år så lever Primärvården upp till kravet för målrelaterad ersättning på 90 % för telefontillgängligheten, medan för tillgänglighet till läkarbesök inom 7 dagar så uppnås inte detta krav. Orsaken är liksom tidigare svårighetern att bemann a med läkarresurser vid våra mottagningar. Ett arbete pågår löpande att se över Primärvårdens produktionsplaneringenom att arbeta med tidböckernas planering och triagering till rätt vårdgivarkategorinom vårdcentralerna i enlighet med principen för bäst a effektiva omhändertagandenivå BEON. BILAGOR 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas 2. Uppföljning av p roduktionsutfall, gäller SHS och VS förvaltningarna. Bifogad excelmall fylls i och l äggs in i ekonomichefsdatabasen. 1 Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för är ett delmål. 2 Bedömer vårdpersonal at t det finns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst sju dagar, exempelvis på en vårdcentral. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 7 dagar. Målet för är ett delmål.

22 4 (5) Bilaga 1 Årsprognos Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2016 Årsbudget Årsprog Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd perso Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Noter: 1. Primärvården budgeterar för full bemanning. Vid vakanser sjunker både produktionsintäkter och lönekostnader i förhållande till budgeterat värde. 2. Primärvården budgeterar för full bemanning. Vid vakanser sjunker både produktionsintäkter och lönekostnader i förhållande till budgeterat värde. 3. En anpassning till faktiskt värde i bokslut 2016 samt förväntade engångskostnader i samband med uppstart av tre nya vårdcentraler under året.

23 5 (5) Förklaringar till bedömningen av nuläget och årsprognosen sid 1: Ekonomi: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om resultatavvikelsen, dvs. ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött. Årsprognosen = grönt om resultatet, dvs. årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Tillgänglighet: Bedömningen görs utifrån målet för indikatorn att värdet för ska öka. För någon/några indikatorer finns ett specifikt värde angivet. Nuläget = grönt om utfallet har ökat jämfört med samma månad föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Produktion: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött om negativ avvikelse är mer än 2 procent. Årsprognosen = grönt om årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Medarbetare: Sjukfrånvaro lika eller mer än 60 dagar mäts mot utfall samma period föregående år respektive årsutfall föregående år. Alternativt mot mål om sådant finns. Nuläget = grönt om utfallet har minskat jämfört med samma period föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om utfallet bedöms minska jämfört med föregående år. Om specifikt mål finns angivet = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Gul markering används endast för årsprognosen om bedömningen är mycket osäker.

24 Investeringsplan Projektnamn Projektnummer Projekt beskrivning Prio FI/HI proj Skede Tilldel. medel Upparbet tom Budget 2018 Budget 2019 Budget 2020 Finansiär Övrigt Almunge ny VC ersätter PV i Knutby och Länna 0 HI genomförande x x X X inom ram Kungsgärdet nybyggnation Hälsoäventryret Närvårdsavdelning nybyggnation ersätt för befintliga byggnader i dåligt skick. utökad behovsanalys och förstudie under 2018, program HI behov x X X X behov av nya lokaler pga tvingande flytt, tänkt flytt till Kungsgärdet. Utredning får visa på inv storlek 1 HI förstudie x behov av nya lokaler pga tvingande flytt fr Ulleråker fr feb 2019: LSU utreder möjliga lösningar 1 HI behov x x del inom ram, del ägartillskott del inom ram, del ägartillskott del inom ram, del ägartillskott Tierp rivning och nybyggnation Rivning, avstyckning tomt samt nybyggnation för PV, FTV 3, 1 HI behov inom ram Nybyggnation Östervåla - FTV, PV, apotek nybyggnation för ersättning av vattenskadad fastighet i dåligt skick 2, 3 HI förstudie x x X X inom ram Fler FTV behandlingsrumpå Lasarettet i Enköping behov fler behandl rum, ge vård till patienter med särskilda behov. Om LE släpper rum 1 mnkr, ny placering 10 mnkr 3 HI behov x x X inom ram PV vill flytta samman sin verksamhet i Enköping till ett primärvårdcentrum på lasarettområdet 4 HI behov X X inom ram omb flytt av spec tandläkare fr Vretgränd 4 HI behov x x X inom ram PV Enköping Hus C lasarettet, renovering Folktandvården Vretgränd Primärvården Alunda omb alt flytt nya lokaler 5 HI behov X inom ram inhyrd lokal. ers av Primärvården Knivsta nuvarandelokal för VC 6 HI behov X inom ram Primärvården ombygg för verksamhet fr CD Samariterhemmet huset som LUL lämnar HI behov X X inom ram Primärvården Flogsta ers för nuvarande lokal i Flogsta 8 HI behov X inom ram Primärvården inhyrd lokal, omb alt flytt nya Fjärdhundra lokaler 9 HI behov X inom ram Primärvården Storvreta inhyrd lokal, omb flytt nya lokaler 10 HI behov X inom ram Primärvården Södra staden nyetablering/inhyrning 11 HI behov inom ram Primärvården Centrala staden nyetablering/inhyrning 12 HI behov X inom ram Primärvården Gimo inhyrd lokal. omb alt flytt nya lokaler 13 HI behov X inom ram

25 RPB RPB RPB eller nämnd/styrelse och förvaltning Nämnd/styrelse och förvaltning Nämnd/styrelse och förvaltning Nämnd/styrelse och förvaltning Verksamheten Test att kontrollaktiviteten har blivit Information om utfört test Aktivitet för att utförd och att den fungerar, dvs att den och slutsats om hur väl Stategiskt mål Indikator Vad vill vi uppnå? Vad hindrar oss att nå målet? eliminera/minimera risken eliminerar/minimerar risken kontrollaktiviteten fungerar Mål Indikator Målvärdet eller mål Identifierad risk Kontrollaktivitet Test av kontrollaktiviteten Utförd kontroll och slutsats VS Vårdstyrelsens beslut verkställs Uppföljning sker inte av att VS beslut verkställs Sammanställning och regelbunden Stickprovskontroll att uppföljning av uppföljning av balanslistor balanslistor har genomförts PV Stickprovskontroll att åtgärdsplan och tidplan för genomförande har upprättats för alla väsentliga Åtgärdsplan för identifierade brister och identifierade brister. Uppföljning av att Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och Värdet i genomförda Brister identifierade i genomförd tidplan för genomförande tas fram och genomförandeplanen följs per T2 och med individens delaktighet i fokus Respekt och bemötande bemötandeundersökningar skall öka bemötandeundersökning åtgärdas inte dokumenteras årsbokslutet. PV Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av Stickprovskontroll att "olämpliga läkemedel till äldre" som är Läkemeelsgenomgångar genomförs för läkemedelsgenomgång genomförs för Bedriver vård med hög patientsäkerhet förskrivna till patienter 75 år och äldre Ska minska Läkemedelsgenomgångar genomförs inte alla patienter 75 år och äldre alla patienter 75 år och äldre PV Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt för Hjärtsviktsgenomgång genomförs för alla Stickprovskontroll att patienter 65 år och äldre. Vårdtillfälle per vårdtillfällen per invånare läge Hjärtsviktsgenomgångar för patienter 65 år och patienter 65 år och äldre inom PV Hjärtsviktsgenomgång genomförs för Ger bästa vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) 000 invånare = 111 äldre genomförs inte inom PV alla patienter 65 år och äldre inom PV FTV Öka tillgängligheten för patienterna på Folktandvårdens kliniker BEON Beonkvoten för friska barn ska vara 1,5 och Suboptimering av resurser. Brist på tandhygienister Öka antalet undersökningar genomförda 1) Tertialvis uppföljning av antalet samt frigöra tandläkarresurser. för frisktandvårdspatienter 0,9. av tandsköterskor (barn och genomförda utbildningsaktiviteter för (Tsk+Thg/Tdl). friskvårdspatienter), genom: tandsköterskor. 2) Månadsvis 1. Genomföra utbildningsaktiviteter för avstämning av Beonkvoten för tandsköterskor internt och externt 2. Öka verksamheterna via SAS rapport antalet undersökningspass för tandsköterskor Styrelse/nämnd Riskbedömning presentera i matris Sannolikhet att Effekt av Ansvarig för test av att det inträffar att det inträffar kontrollaktiviteten Nämndsekreterare SHS Effekt Riskbedömning Sannolikhet FTV Säker vård Samtliga kliniker ska följa upp checklista god Minska vårdskadorna på mottagningarna Checklista god vård följs inte Egenkontroller i verksamheterna. Stickprovskontroll att åtgärdsplan och vård. genom proaktiva insatser. Avvikelser registreras i Medkontroll tidplan för genomförande har (avvikelsesystemet), utfall rapporteras till upprättats för alla väsentliga Cheftandläkare. Handlingsplan upprättas identifierade brister. Uppföljning av att av chefstandläkare för identifierade genomförandeplanen följs per T2 och brister. årsbokslutet. HoH 1) Strukturera upp rutinerna kring mottagande av remisser Bedriver en hälso och sjukvård där både den akuta och den 2) Se över bemannig i förhållande till det planerade vården utmärks av god tillgänglighet Andel väntande patienter som får sitt ökade inflödet förstabesök inom 90 dagar Vårdgarantins mål om 100%, ska öka Brister i resursplaneringen 3) Se över rutiner för utredningar Månadsuppföljning HoH 1) Tydliggöra vilka insatser som omfattas Bedriver en hälso och sjukvård där både den akuta och den av vårdgarantin planerade vården utmärks av god tillgänglighet Andel väntande patienter som får sin Felaktig registrering pga olika regler inom HOH=> 60 2) Bygga upp rutiner för att dokumentera behandling påbörjad inom 90 dagar Vårdgarantins mål om 100%, ska öka dagar, 90 dagar. på rätt sätt Månadsuppföljning HoH Följsamhet i basala hygienrutiner och klädregler Det finns evidens för att hög följsamhet till basala klädregler och hygienrutiner leder till lägre förekomst av Vårdrelaterade infektioner (VRI) Ska öka Följer ej hygienregler. Klädrutier ej införda fullt ut inom habiliteringen vilket gör det svårt att hålla hygienrutinen. 1) Inför enhetliga klädrutiner och hygienrutiner vid patientnära arbete. 2) Inför punktprevalensmätningar (PPM) på alla enheter med patientnära arbete, månatligen samt de nationella PPM. 3) Ordna ombytesrum och installera klädskåp (hab) 1) Tertialvis uppföljning att enhetliga kläd och hygienrutiner vid patientnära arbete införts 2) Tertialvis uppföljning genom SKLs databas för PPM 3) Tertialvis uppföljning av att ombytesrum har ordnats och klädskåp har installerats HSA Hög patientsäkerhet Följsamhet till basala hygienrutiner 97% (SKL:s punktprevalensmätning) Lön/arvode utbetalas inte efter avslutad LÖN anställning Verksamheten arbetar inte med Åtgärdsplan för identifierade förbättringsåtgärder baserade på resultat från förbättringsåtgärder och tidplan för utvärdering av patientsäkerhetsarbetet hos privata genomförande tas fram och vårdgivare dokumenteras Varje chef kontrollerar och godkänner Lön/avode utbetalas felaktigt till personer som har "Nettolönelistan" innan löneutbetalning avslutat sin anställning i Region Uppsala sker Kontroll att åtgärdsplan och tidplan för genomförande har upprättats för alla väsentliga identifierade brister. Uppföljning av att genomförandeplanen följs per T2 och årsbokslutet. Månatlig uppföljning att Nettolönelistan har attesterats av chef

26 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Hälso - och sjukvårdsavdelningen Jan Andersson Tfn E - post jan.g.andersson@lul.se Vårdstyrelsen Uppföljning av Närvårdsavdelningen i Uppsala Närvårdsavdelningen i Uppsala (NÄVA) startade sin verksamhet den 18 augusti Verksamheten startade med 13 vårdplatser, en lägre omfattning än den beslutade (26 vårdplatser). 1 Målsättningarna var ett förbättrat omhändertagande av patientgruppen, avlastning av Akademiska sjukhuset samt utveckling av en mer resurseffektiv vårdform. För att få en bild av hur verksa mheten vid NÄVA utvecklats sedan starten g enomfördes en utvärdering i juni I utvärderingen gjordes analyser utifrån de intagningskriterier, planerade medel vårdtider samt övergripande målsättningar som formulerades inför starten av NÄVA. Utifrån resultatet konstatera de s vissa brister utifrån målsättningarna med NÄVA. Det handlade framförallt om brister i organisation och arbetssätt som ledde till låg resurse ffektivitet och låg avlastning av akademiska sjukhuset. Samtidigt konstaterades hög patientnöjdhet med verksamheten. För att kunna nå en högre måluppfyllelse ställdes krav på att ett antal åtgärder skulle vidtas. I samband med detta beslutades också att en förnyad uppföljning skulle genomföras under hösten Resultatet av uppföljningen redovisas nedan. Redovisningen följer uppföljningens struktur. Patientnöjdhet Sammanfattning I princip alla patienter och anhöriga har varit mycket nöjda med besöket. Bemötandet från personalen har var it utmärkt. Patienterna och anhöriga har upplevt att v årdbehovet har uppfyllt s. I några fall har det tagit för lång tid att skrivas ut från avdelningen. Kommentar Regelbunden uppföljning genomförs via telefon där verksam heten genomgående fått mycket bra utfall. En åsikt som framkommit är att det ibland tar lång tid innan de får lämna avdelningen, detta gäller speciellt patienter som fåt t plats på korttidsboende (framförallt i Tierp). 1 Beslut i hälso - och sjukvårdsstyrelsen (HSS ) Landstinget i Uppsala län Box Uppsala tfn vx fax org nr

27 2 (4) Intagningskriterier Sammanfattning Ursprungliga kriterier behålls eftersom det motsvarat behoven. Prioritering av intag från PV, Mobila äldreakuten och akutmottagningen. Patienter som väntar på vårdplanering har inkluderats som målgrupp i mån av plats. Kommentar Den typ av problem som patienter på NÄVA har, motsvarar i princip de kriterier som förväntats på vårdnivån och som sattes upp från början (exempel på diagnoser är hjärtsvikt, infektioner, smärtlindring, blodtransfusioner). Därför har de ursprungliga kriterierna behållits. Det har dock gjorts ett tillägg; patienter som väntar på vårdplanering i den mån plats finns på avdelningen och behovet är stort från sjukhusets sida. Detta avgörs från vecka till vecka. Patienter med remiss från primärvården prioriteras, liksom patienter från Mobila äldreakuten (möjlighet till direktinskrivning) och från akutmottagningen. Patienter med behov av fler specialister under vårdtiden hänvisas som tidigare till sjukhuset. Arbetssätt, vårdplatser och lokaler Sammanfattning Antal öppna vårdplatser under 2016 har varierat, men det totala antalet vårdplatser har ökat. Numera öppet för intag dygnet runt och alla dagar i veckan. Avdelningen har ett rivningskontrakt och nya lokaler krävs från Problem med att få tag på sjuksköterskor. Kommentar NÄVA är lokaliserad på Kronparksgården som kommer att rivas Avdelningen öppnade fullt ut till 26 vårdplatser i april Därefter har antalet vårdplatser varierat mellan 15 och 26 platser beroende på möjligheten att bemanna verksamheten. En vårdplats är reserverad för Mobila äldreakuten som direktinläggningsplats. Avdelningen har numera öppet för intag dygnet runt, alla dagar i veckan. Närvårdsavdelningen har liksom övriga vårdavdelningar problem med personalbrist. Det gäller både läkarstöd och sjuksköterskor. Det har medfört att antalet vårdplatser har varierat under året. För att säkerställa att vårdplatserna hålls öppna och att god kvalitet upprätthålls har bemanningsföretag anlitats, främst på natten. Ett erbjudande om extra ersättning till de sjuksköterskor som kan tänka sig gå över till att jobba en viss procent natt har upprättats för att minska behovet av bemanningsföretag och öka kontinuitet samt kvalitet på vården över hela dygnet. Personalen har efter egen önskan gått över till fasta scheman. Rutiner och kvalitetsarbete Sammanfattning Avdelningen har försökt införa personcentrerat förhållningssätt. Bristande kontinuitet har gjort det svårt, men utvecklingsinsatser pågår.

28 3 (4) Telefonuppföljning genomförs vilket är resurskrävande men värdefullt. Återinläggningar har skett för 84 av de totalt 528 patienterna år Kommentar NÄVA försöker arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt där man inkluderar patienten så mycket som möjligt i sin egen målsättning och planering av vårdtiden. Detta är ett arbetssätt som visat sig svårt att fullfölja fullt ut i alla personalkategorier och dygnets timmar på grund av bristande kontinuitet i personalstyrkan. En utbildning i personcentrerad vård kommer att hållas och det finns kollegial samverkan inriktad på personcentrerad vård mellan några landsting. Telefonuppföljningen har varit resurskrävande då det varit nödvändigt med flera uppringningar för att kunna nå patienterna. Avdelningen har diskuterat andra typer av uppföljningar som kan ge tillfredställande svarsmängd, utan att hitta något riktigt bra alternativ. Stickkontroller utförs nu under perioder för att säkerställa att betygen på den goda vården upprätthålls. Totalt har 84 patienter som har vårdats på NÄVA blivit återinskrivna på en vårdinstitution inom 30 dagar under NÄVA tittar regelbundet på återinskrivningar. I de flesta fall där patienter blivit återinskrivna på sjukhuset har det handlat om nya sjukdomstillfällen som i princip inte kan sammankopplas med de tidigare. Samverkan Sammanfattning Akademiska Fortsatt överenskommelse med ortopedavdelningen. Ny överenskommelse med geriatriken för att kunna ha intag på nätter och helger. NÄVA har fortlöpande kontakter med akutmottagningen och ett nära samarbete med sjukhusets vårdplatskoordinatorer. Mobila äldreakuten (MÄA) MÄA har direktinläggningsplatser på NÄVA. Möjlighet till uppföljning efter hemgång. Kommunen Gemensam vårdplanering, alltifrån larm till korttidsplatser Primärvården Öppet hus har hållits för PV. NÄVA upplever att det är svårt att få komma in på vårdcentralerna och informera. Kommentar Akademiska: Den tidigare överenskommelsen med ortopedavdelningen har fortsatt som tidigare och en ny har slutits med geriatriken för att även kunna ha intag på jourtid kväll, natt och helg. Avdelningen samarbetar dagligen med sjukhusets vårdplatskoordinatorer angående platsläge och möjlighet till övertag av patienter. Primärvården: Remisser som skickas tidigare till vårdcentraler för uppföljning av patienten.

29 4 (4) Mobila Äldreakuten: Möjlighet för direktinskrivning på avdelningen finns liksom möjlighet till uppföljning av patienterna efter hemgång. Den totala mängden uppföljningar har varit signifikant färre än man från början beräknade då patienterna i de flesta fall planerats för återbesök på vårdcentral eller haft ett så pass omfattande omvårdnadsbehov att de efter vårdplanering planerats till korttidsboende. Kommunen: En stor andel av patienterna vårdplaneras i samverkan med kommunen och åtgärderna är allt från ett larm till korttidsplats. Totalt genomfördes 188 vårdplaneringar under året. Budget och kostnader Budget Bokslut ,0 mnkr 2015: 24,6 mnkr 2016: 28,5 mnkr 2016: 29,7 mnkr Kostnader Kostnad per vårddygn 2015 = kr Kostnad per vårddygn 2016 = kr Kostnad per vårdplats 2016 = kr Kostnad per vårdplats utifrån budgeterat antal platser = kr Kommentar Avvikelsen mot budget år 2015 berodde på att antalet öppna vårdplatser var lågt. Avvikelsen mot budget år 2016 berodde framförallt på att andelen hyrpersonal blev högre än förväntat. Kostnaden per vårddygn har ökat under andra halvåret 2016 vilket beror på att fler vårdplatser öppnades under våren. Samtidigt har det varit svårt att hålla samtliga platser öppna p.g.a. bristande kontinuitet i personalstyrkan. Därmed har det varit svårt att anpassa personalkostnaderna till antalet vårdplatser. Det har också inneburit en ökad andel hyrpersonal. Vårdtider och beläggningsgrad Sammanfattning Medelvårdtiden har ökat under Antal vårdplatser och antal belagda vårdplatser har ökat under Beläggningsgraden har varit något högre 2016 än 2015 (pendlat mellan %). Kommentar Trots ökat antal vårdplatser har beläggningsgraden ökat något. Det beror både på ett ökat inflöde av patienter och längre medelvårdtid under hösten.

30 Dnr VS-0040 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj Sölvesdotter Tfn E-post Återrapportering avseende uppföljning av privata utförare inom hälso- och sjukvården Bakgrund Landstingsfullmäktige antog i november 2015 (dnr CK ) ett program för uppföljning av privata utförare för perioden Uppdraget baserar sig på att regionen är huvudman för all landstingsfinansierad verksamhet, oavsett om den drivs i egen regi eller om den genom avtal har överlämnats till en privat utförare. Regionen är därmed skyldig att följa upp och kontrollera, inte enbart sina egna verksamheter, utan även verksamheter som bedrivs i privat regi enligt de krav som anges i kommunallagen (1991:900), 3 kap., 16a-18b. Dessutom framgår av kommunallagen, 6 kap., 7, att varje nämnd ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt respektive område. Återrapportering om hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året ska ske årligen i särskild ordning till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Styrelsernas uppföljningsansvar De övergripande syftena med uppföljning och utvärdering är att säkerställa att patienterna tillförsäkras en hälso- och sjukvård av god medicinsk kvalitet och att verksamheterna sköts på ett ändamålsenligt och effektivt sätt utan ekonomiska oegentligheter. Uppföljning och utvärdering är därför strategiska styrverktyg som ger återkoppling till uppdragsgivaren om resultaten av hälso- och sjukvården samt ger viktig vägledning för framtida åtgärder. För att hälso- och sjukvården ska kunna utvecklas krävs också att styrning och ledning utformas på ett sådant sätt att utförarna ges goda förutsättningar för att kunna driva och utveckla sina verksamheter. I regionfullmäktiges program till styrelserna/nämnderna framgår att varje styrelse/nämnd med utgångspunkt utifrån fullmäktiges riktlinjer och generella mål för uppföljning ansvarar för att: Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

31 2 (6) Säkerställa att privata utförare samt utförare i egen regi under samma regelverk inom nämndens ansvarsområde, agerar utifrån gällande lagar, förordningar och föreskrifter Säkerställa att utförare följer mål och riktlinjer beslutade av fullmäktige, styrelser och nämnder Arbeta fram mätbara tydliga mål för sitt uppföljningsarbete Arbeta fram och anta en plan inkluderande riktlinjer för hur uppföljningen ska prioriteras och genomföras varje år inom respektive nämnds ansvarsområde utifrån fullmäktiges program, planen ska klargöra hur nämndens mål ska uppnås utifrån struktur- och processperspektiv Säkerställa att upphandlingar som genomförs följer regionens upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling. De styrelser som har ansvar för hälso- och sjukvården i Region Uppsala är vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen. För att kunna genomföra arbetet med fördjupad uppföljning inom regionen har landstingsstyrelsen i april 2016 antagit en strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvård för perioden ( , 98, dnr LS ). Strategin utgör plattformen för fördjupad uppföljning och utvärdering av såväl privata som offentliga utförare inom hälso- och sjukvården. En strategi för perioden antas av regionstyrelsen i mars i samband med ärendet om återrapporteringen till fullmäktige. Med strategin som utgångspunkt tas årligen fram en arbetsplan, som beslutas på tjänstemannanivå och därefter politiskt av respektive styrelse. Uppföljningens inriktning och principer Regionens arbete med uppföljning av hälso- och sjukvård är indelad i de tre nivåer; löpande uppföljning, fördjupad uppföljning och utvärdering. Den löpande uppföljningen av privata utförare sker inom ramen för regionens planerings- och budgetprocess med stöd av regionens beslutsstödsystem och framarbetad uppföljningsmodell. I månadsrapporter, delårsrapporter och årsredovisningar redovisas uppföljningen av produktion, kostnader och vissa kvalitetsindikatorer, exempelvis tillgänglighet och väntetider. Väntetiderna i vården rapporteras månadsvis i både sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen. En mer fördjupad analys av ekonomi, produktion och kvalitet sker i delårsrapporterna samt i årsredovisningarna. Båda styrelserna har under 2016 haft särskilt fokus på uppföljning av väntetider/tillgänglighet där väntetidssamordnaren presenterat särskilda rapporter till styrelserna. Fördjupad uppföljning och utvärdering genomförs i särskild ordning vid regionkontorets hälso- och sjukvårdsavdelning. Totalt avsätts 1,3 årsarbetskrafter för gransknings- och utvärderingsarbetet. Området har tilldelats en budget på kr kronor, som används för upphandling av konsulter enligt ett ramavtal. Arbetet med fördjupad uppföljning och utvärdering bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv med en strukturerad modell, som bygger på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella modell för fördjupad uppföljning.

32 3 (6) Det huvudsakliga innehållet i metodiken fördjupad uppföljning avser granskning och kontroll, men resultaten används även i det lokala kvalitets- och förbättringsarbetet hos respektive vårdgivare. Därför sker återkopplingsmöten med samtliga granskade vårdgivare efter avslutad uppföljning där eventuella brister diskuteras och vilka förbättringsåtgärder som kan vara aktuella för respektive aktör. Spridning av resultaten i form av goda exempel till andra utförare är också viktigt för att kunna stimulera till utveckling och lärande. Ett viktigt syfte med uppföljnings- och utvärderingsarbetet är att ge underlag för patienterna att kunna göra informerade val och bidra till medborgarnas rätt till insyn i de verksamheter som bedrivs i regionens regi. Detta informationsansvar har också stärkts i samband med ändringarna i kommunallagen (1991:900), det vill säga om allmänhetens insyn i verksamheterna och möjligheter att kunna jämföra olika utförare. Regionen redovisar därför löpande på webbplatsen rapporter från fördjupade uppföljningar och utvärderingar. Idag medverkar även regionen till utvecklingen av nationella jämförelsetjänster inom ramen för 1177 Vårdguiden. Genomförda granskningar och utvärderingar 2016 Under 2016 har cirka ett trettiotal privata och offentliga vårdgivare granskats. Fördjupade uppföljningar har genomförts inom följande områden: Vårdcentralsverksamhet (11 vårdcentraler, sex i privat och fem i offentlig regi) Fysioterapi vid vårdcentraler (åtta vårdcentraler, fyra i privat och fyra i offentlig regi) Naprapati (samtliga) Kiropraktik (samtliga) Vaccinationer (samtliga) Fysioterapeuter verksamma enligt den nationella taxan (åtta resterande vårdgivare) Specialistläkare verksamma enligt den nationella taxan (fyra vårdgivare) En utvärdering av vårdval gynekologi har genomförts under våren Inom vårdvalet ingår, av totalt sju vårdgivare, två offentliga aktörer; Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Uppföljnings- och utvärderingsarbetets resultat Fördjupad uppföljning av vårdcentraler Den fördjupade uppföljningen av länets samtliga 42 vårdcentraler har genomförts under en fyraårsperiod ( ) i form av en så kallad screening. Resultaten av granskningarna visade att majoriteten av vårdcentralerna huvudsakligen följer avtal och regler och har en god medicinsk kvalitet. De medicinska brister som identifierats bedömdes inte vara av sådan karaktär att det påverkat patientsäkerheten. Överlag var de vanligaste påtalade bristerna hos vårdcentralerna diagnossättning och journalsignering.

33 4 (6) Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter Landstinget har under en treårsperiod ( ) granskat samtliga fysioterapeuter verksamma enligt den nationella taxan. Totalt sett har resultaten varit godtagbara när det gäller den medicinska kvaliteten. Generellt visade granskningarna att journalföringen kan förbättras hos flertalet fysioterapeuter. Det första granskningsåret (2014) uppvisade fyra privata fysioterapeuter allvarliga medicinska och allvarliga ekonomiska brister avseende fakturaunderlagen. De resterande årens granskningsresultat visade på brister i journalföringen, men överlag bedömdes resultaten som tillfredsställande. Fördjupad uppföljning av naprapater, kiropraktorer och vaccinatörer Avseende de fördjupade uppföljningarna av naprapater och kiropraktorer, som genomfördes under 2016, visade dessa att flera kiropraktorer kan förbättra sin journalföring. Därutöver framkom att majoriteten av vårdgivarna bör utveckla sitt arbete med ledningssystem för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling i syfte att bland annat förbättra patientsäkerheten. Avseende granskningen av vaccinatörer framkom att en privat utförare uppvisade allvarliga brister i sin journalföring, men verksamheten bedömdes totalt sett fungera tillfredsställande. Fördjupad uppföljning av fysioterapiverksamhet vid vårdcentraler Fysioterapiverksamheten granskades under 2016 vid totalt åtta vårdcentraler och bedömdes som i allt väsentligt acceptabel. Granskarna ansåg inte att det fanns någon anledning att rikta några anmärkningar och den behandling patienterna erbjudits bedömdes i allt väsentligt adekvat. Fakturering hade dessutom skett enligt villkoren i avtalet. Det påvisades inga systematiska skillnader mellan verksamheter som bedrevs i offentlig respektive privat regi. Fördjupad uppföljning av specialistläkare Resultatet av granskningarna av specialistläkare verksamma enligt den nationella taxan under perioden visade att det fanns utrymme för förbättringar avseende registrering/fakturering av särskilt arvode, diagnossättning, journalsignering, läkemedelsförskrivning och tveksamheter kring om vissa åtgärder som vidtagits varit medicinskt motiverade. Flera av de granskade läkarna saknade dokumenterade kvalitetsledningssystem och patientsäkerhetsarbetet kunde förbättras ytterligare. Sammanfattningsvis gjordes bedömningen att de medicinska brister som identifierats inte var av sådan karaktär att det påverkat patientsäkerheten. Utvärdering vårdval gynekologi En utvärdering av vårdval gynekologi i öppenvård genomfördes under Resultaten visade att införandet av vårdval gynekologi inneburit ett större utbud av vårdgivare, framförallt i centrala Uppsala. Införandet av vårdvalet hade också medfört en ökad tillgänglighet för patienter och köerna till sjukhusens mottagningar hade minskat. Väntetiderna inom den offentliga öppenvårdsgynekologin minskade med cirka 2 veckor, det vill säga till 35 dagar vid gynmottagningen vid Akademiska sjukhuset och 22 dagar vid Lasarettet i Enköping. Samtliga privata enheter kunde erbjuda patienter en läkartid inom 1-2 veckor. Möjligheter till bokning via internet ökade sedan vårdvalets införande och kontaktmöjligheter i form av drop-in-besök och barnmorskebesök förbättrades.

34 5 (6) Registrerade avvikelser och vidtagna åtgärder Under 2016 har ett antal avvikelser och åtgärder vidtagits som ett resultat av de fördjupade uppföljningarna. Anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Granskningarna 2016 av naprapater, kiropraktorer och vaccinatörer resulterade i två anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Dessutom IVO-anmäldes en verksamhetschef vid en privat vårdcentral på grund av medicinska avvikelser samt en privat vårdcentral då det förekommit en mycket hög förskrivning av beroendeframkallande läkemedel till en enskild patient. Utifrån den fördjupade uppföljningen av fysioterapeuter verksamma enligt den nationella taxan, som gjordes 2014, anmäldes tre av totalt tio fysioterapeuter till IVO. Återbetalningar Efter genomförda fördjupade uppföljningar av läkare verksamma enligt den nationella taxan begärde landstinget under 2016 tillbaka utbetald ersättning av två specialistläkare eftersom det inte utifrån journalanteckningarna framgått att särskilt arvode (den högsta formen av arvode) varit berättigat. Polisanmälningar Inom vårdcentralsgranskningen polisanmäldes en privat vårdcentral under våren 2016 och förundersökning pågår för närvarande (samma vårdcentral som IVO-anmäldes på grund av medicinska avvikelser, se ovan). Tidigare har regionen polisanmält en specialistläkare verksam enligt den nationella taxan på grund av bristande fakturaunderlag. Hävning av avtal I december 2016 hävde landstinget med omedelbar verkan tre av totalt fyra avtal, som regionen hade tecknat med den privata vårdcentral som IVO-anmälts och polisanmälts (se ovan). Kvalitets- och förbättringsarbete Eftersom ett av syftena med fördjupad uppföljning är att kunna använda resultaten till förbättring och utveckling av verksamheterna sammanställs samtliga rekommendationer från granskarna och återkopplas internt inom regionen. Ett exempel är resultaten från utvärderingen av vårdval gynekologi, vilka har kunnat användas i arbetet med revidering av det förfrågningsunderlag som kommer att gälla för berörda vårdgivare från och med Även de förslag till förbättringsåtgärder som granskarna identifierat tas upp i individuella återkopplingsmöten med respektive vårdgivare.

35 6 (6) Planerade fördjupade uppföljningar och utvärderingar Under de kommande åren har hälso- och sjukvårdsavdelningen vid regionkontoret för avsikt att fortsätta utvecklingsarbetet med att systematiskt följa upp offentliga och privata vårdgivare i syfte att förbättra såväl hälso- och sjukvårdens kvalitet som kontrollen av utbetald ersättning. Inför har en planerings- och prioriteringsprocess genomförts inom avdelningen. Utifrån resultaten från processen har sedan en prioritering gjorts, som lett till den arbetsplan som för närvarande gäller för. Arbetsplanen har beretts på tjänstemannanivå och därefter beslutats politiskt av vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen. Arbetsplanen för innefattar såväl fördjupade uppföljningar som utvärderingar inom samtliga avtalsområden, det vill säga verksamhet som bedrivs enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, lagen (2008:962) om valfrihetssystem och lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning. Ett temaområde under verksamhetsåret är patientsäkerhet och därför kommer en utvärdering att göras om patientsäkerhetsarbetet som bedrivs i privat regi inom hälso- och sjukvården. Under året kommer även en utvärdering att göras avseende lasarettsanknuten hemsjukvård (LAH), som utvecklats vid Lasarettet i Enköping, liksom en utvärdering om närvårdsplatser och utlokaliserad slutenvård. Även vårdcentralernas uppdrag att utföra läkarinsatser i särskilt boende kommer att granskas under. I arbetet med fördjupad uppföljning ingår att göra granskningar utifrån indikation, vilket innebär att arbetsplanen kan komma att ändras under året om det uppstår behov av att göra granskningar på förekommen anledning.

36 Indikatorer fastställda i Regionfullmäktige /17 Indikatorer En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Delaktighet och involvering Värdet ska öka Motivering: Att som patient känna sig delaktig i sin vård är en viktig del av tillfrisknandet. Denna indikator mäts genom ett antal frågor i den Nationella patientenkäten som tillsammans bildar ett index. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Värdet ska Respekt och bemötande* öka Motivering: Att som patient känna sig bra bemött är en viktig del av tillfrisknandet. Denna indikator mäts genom ett antal frågor i den Nationella patientenkäten som tillsammans bildar ett index. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågats om levnadsvanor* Värdet ska öka Motivering: Att tillfråga patienterna om levnadsvanor är en viktig del av behandlingen för patienter med kroniska sjukdomar. Detta index omfattas av 10 indikatorer för astma, KOL, diabetes, hjärtsvikt och recidiv depression. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården. Andelen undersökta patienter som får en riskbedömning hos Folktandvården* 96 % 97 % Motivering: Alla Folktandvårdens patienter ska få tillgång till likvärdig vård och likvärdig Bedömning. Värdet ska öka Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet Andelen patienter som får telefonkontakt med vårdcentralen samma dag 90 % 92 % Värdet ska öka Motivering: Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården, Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för är ett delmål. 1

37 Indikatorer fastställda i Regionfullmäktige / Andelen patienter som får ett läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov) 90 % 85 % Värdet ska öka Motivering: Bedömer vårdpersonal att det finns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst sju dagar, exempelvis på en vårdcentral. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 7 dagar. Målet för är ett delmål. Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar* 86 % 74 % Värdet ska öka Motivering: Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för är ett delmål. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Andelen väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 90 dagar* 86 % 81 % Värdet ska öka Motivering: Efter beslut om behandling, till exempel en operation, ska patienten få en tid till detta inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för är ett delmål. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader Motivering: Väntetiden speglar tillgängligheten till vård. 95 % God strokesjukvård Tid från ankomst till sjukhus till start av trombolysbehandling vid stroke (mediantid i minuter)* Motivering: Mäter tillgång till den specialiserade strokesjukvården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Bedriver vård med hög patientsäkerhet 50 minuter 43 minuter 40 minuter Antalet vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen* 6,7 % 6,5 % 6,4 % Motivering: Vårdrelaterade infektioner är en undvikbar vårdskada som skapar onödigt personligt lidande och höga kostnader i vården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts med data från Infektionsverktyget. 2

38 Indikatorer fastställda i Regionfullmäktige / Andelen vårdrelaterade infektioner* 11,8 % 12,1 % Minskad förekomst Motivering: Vårdrelaterade infektioner är en undvikbar vårdskada som skapar onödigt personligt lidande och höga kostnader i vården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Följsamhet till basala hygienrutiner 84,9 % 84,4 % 90 % Motivering: Det finns evidens för att hög följsamhet till basala hygienrutiner leder till lägre förekomst av VRI. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Hälsa och habilitering och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Följsamhet till klädregler* 98,7 % 96,8 % 97 % Motivering: Det finns evidens för att hög följsamhet till klädregler leder till lägre förekomst av VRI. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Hälsa och habilitering och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Antalet förskrivna och på apotek uthämtade recept på antibiotika Antalet ska minska Motivering: Antibiotika ska användas klokt för att motverka uppkomst och spridning av resistenta bakterier. *Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Folktandvården och mäts per 1000 invånare. Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av olämpliga läkemedel till äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre Antalet ska minska Motivering: En del läkemedel är direkt olämpliga för äldre personer och har en hög risk för biverkningar. *Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Andelen definierade dygnsdoser av smalspektrumantibiotika i relation till totala förbrukningen av antibiotika. 6 % 5,3 % Andelen ska öka Motivering: Antibiotika ska användas klokt för att motverka uppkomst och spridning av resistenta bakterier. *Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. 3

39 Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) Undvikbar slutenvård vid diabetes för patienter 65 år och äldre. Vårdtillfällen per invånare Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt för patienter 65 år och äldre. Vårdtillfällen per invånare Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. Undvikbar slutenvård vid astma och KOL för patienter 65 år och äldre. Vårdtillfällen per invånare. 6,09 5,57 4,5 Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. Minskad förekomst Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter som är 65 år och äldre 7,04 7,34 Antalet ska minska Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. Utlokaliserade patienter i somatisk slutenvård. Antal utlokaliseringar per 100 disponibla vårdplatser. 1,33 1,83 Antalet ska minska Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. Oplanerad återinskrivningar inom 30 dagar för patienter som är 65 år och äldre 13,9 % 13,3 % Minskad förekomst Motivering: Indikatorn belyser kvaliteten i sammanhållen vård och omsorg.

40 Indikatorer fastställda i Regionfullmäktige /17 Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar 95 % 86 % Andelen ska öka Motivering: Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för är ett delmål. Återinskrivning inom 28 dagar efter psykiatrisk vård Motivering: Ett kvalitetsmått för den psykiatriska slutenvården. Andelen ska minska Andel besök hos kurator och psykolog relaterat till det totala antalet besök på vårdcentral 3,4 % 3,8 % Andelen ska öka Motivering: Vårdcentralerna ska vid behov erbjuda patienterna besök hos kurator och psykolog. Andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 30 dagar Motivering: Väntetiden speglar tillgängligheten till vård. 93 % 97 % Andelen ska öka Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region Det går snabbt att resa med UL trafiken Allmänhetens uppfattning Resenärens uppfattning Andel regionbussar i tid % 50 % 51 % 59 % 57 % 58 % 82 % 82 % 85 % Motivering: Relevanta och snabba resmöjligheter är avgörande för att regionen ska upplevas som tillgänglig. För de flesta resor vet resenären att det går att åka med UL * 60 % 64 % 65 % *Denna indikator mäts med frågan, för de flesta resor jag gör vet jag hur jag kan åka med UL, i undersökningen kollektivtrafikbarometern och besvaras av allmänheten. Motivering: Relevanta och snabba resmöjligheter är avgörande för att regionen ska upplevas som tillgänglig. 5

41 Indikatorer fastställda i Regionfullmäktige /17 Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet Antal publik museiverksamhet i Uppsala län Motivering: Region Uppsala stödjer kulturinstitutioner som erbjuder många invånare i olika åldrar estetiska upplevelser och ny kunskap. Antal publik vid musikkonserter 0 18 år i Uppsala län Motivering: Region Uppsala stödjer kulturinstitutioner som erbjuder många invånare i olika åldrar estetiska upplevelser och ny kunskap. Antal vuxna per 1000 invånare som deltar i kurser inom folkbildning 135 Motivering: Folkbildningens aktörer, folkhögskolor och studieförbund, utgör en plattform för det demokratiska samhället och det livslånga lärandet. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö Hållbart medarbetarengagemang, index 4,1 4,0 Öka Ledarskap Styrning Motivation 4,1 4,0 Öka 3,9 4,0 Öka 4,2 4,0 Öka Motivering: Engagerade medarbetare är en förutsättning för att Region Uppsala ska erbjuda invånarna tjänster med hög kvalitet och gott bemötande. En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet Antalet nystartade kliniska läkemedelsprövningar i form av samarbete med företag* Motivering: Syftar till att utveckla framtidens läkemedel. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Antalet nystartade akademiskt initierade kliniska studier* Skapar ett basvärde 6

42 Indikatorer fastställda i Regionfullmäktige /17 Motivering: Syftar till att utveckla framtidens behandlingar exempelvis bättre operationsmetoder. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings respektive placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) AT ranking 11 och och 63 Motivering: Region Uppsala ska vara ett attraktivt val för AT tjänstgöring. Förbättrad placering Är ledande inom E-hälsa Antalet enheter som är anslutna till 1177 vårdguidens e tjänster* Antalet ska öka Motivering: Fler anslutna enheter ger ökad service och tillgänglighet. *Denna indikator gäller alla hälso och sjukvårdsförvaltningar. Antalet enheter som använder den införda webbtidboken (steg ett, visa bokad tid)* Motivering: Fler anslutna enheter ger ökad service och tillgänglighet. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Antalet ska öka Antalet länsinvånare som har användarkonton på 1177 vårdguidens e tjänster Antalet ska öka med 10 % Motivering: Att länets invånare har konton är en förutsättning för att de digitala tjänsterna ska gå att använda. Andel kallelser till undersökningar inom Folktandvården som sker via sms Motivering: Denna tjänst sparar miljömässiga och personalmässiga resurser samtidigt som Folktandvården använder sig av ett kommunikationssätt som allt fler efterfrågar. 70 % Antal vårdcentraler hos Primärvården som erbjuder videomöten mellan patient och vårdgivare Motivering: Ger ökad service och tillgänglighet. Antalet ska öka 7

43 Indikatorer fastställda i Regionfullmäktige /17 Är ledande inom kunskapsstyrd vård Antal påbörjade Health Technology Assesments samarbeten (HTA) med Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Region Örebro (CAMTÖ)* Motivering: Metoden (HTA) underlättar arbetet med att på ett systematiskt sätt få med olika aspekter och konsekvenser innan ny teknik och utrustning införs. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Antal kliniska processer som införts på Primärvårdens vårdcentraler 6 Motivering: Införandet av kliniska processer säkerställer att verksamheten bedrivs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Kvalitetsindex inom området kunskapsstyrning 50 % Motivering: Detta index omfattas av 10 indikatorer som speglar viktiga områden för kroniskt sjuka patienter. Bidrar till att skapa förutsättningar för näringslivet att fortsätta växa, med särskilt fokus på life science, energisektorn och gröna näringar Antal företag som har fått stöd att starta eller växa* *Antal företag som har fått stöd från företags och innovationsstödjande aktörer som Region Uppsala finansierar med verksamhetsstöd. Antal nystartade företag per invånare 11,6 % 11,8 % 12,2 % Utlånade medel från Almi Företagspartner Uppsala Motivering: Aktiviteter till befintliga och nystartade företag bidrar till ökad tillväxt. Bidrar till att utveckla en hållbar besöksnäring 8

44 Indikatorer fastställda i Regionfullmäktige /17 En växande region Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med 2006 Resande Totalt antal resor Antal resor/invånare miljoner Öka 113 Öka Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet 27 % Öka Motivering: Viktigt att skapa en attraktiv kollektivtrafik så att fler väljer buss/tåg istället för egen bil. Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter Kundnöjdhet Nöjdhet bland allmänheten Nöjdhet bland resenärer Nöjdhet med senaste resan % Öka 68 % Öka 83 % Öka Upplevd trygghet Allmänheten Resenären 74 % 76 % 77 % 81 % 84 % 85 % Motivering: Nöjda resenärer som talar väl om kollektivtrafiken bidrar till att fler väljer Kollektivtrafiken. Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap Av Upplandsstiftelsen långsiktigt förvaltade naturområden med syftet att bevara biologisk mångfald och att främja friluftsliv, antal respektive areal (ha) resp resp resp Motivering: För att långsiktigt vårda och bevara biologisk mångfald för nuvarande och framtida generationer. Uppmärkta leder och naturstigar, km

45 Indikatorer fastställda i Regionfullmäktige / Besöksmål i naturen som är iordningsställda för att vara tillgängliga för alla, antal Motivering: För att tillgängliggöra naturen behövs uppmärkta leder och stigar samt besöksmål som är iordningsställda. Naturskoleverksamhet i länets kommuner, antal kommuner Motivering: Genom att ge barn upplevelser och fördjupade kunskaper om naturen skapas förståelse för det ekologiska samspelet. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Indikator Andel fossilfritt bränsle i busstrafiken 18,0 % 21,47 % 60 % Energiförbrukning Kwh/fordonskilometer (bussar) 3,73 Minska Energianvändning per kvadratmeter (Regionägda fastigheter) 268,3 249,1 Minska Andel ekologiska livsmedel 44 % 45 % 48 % Användande av ftalatinnehållande* förbrukningsartiklar ska minska i förhållande till % 98,6 % 86 % * Ftalater är en grupp kemiska föreningar som används som mjukgörare i plaster som visat sig innebära hälso och miljöeffekter i olika utsträckning. Det som mäts är antalet ftalatinnehållande förbrukningsartiklar. Basåret 2014 har utgångsvärdet 100 % och antalet ska minska med 20 % till år Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan, Mäts på regionövergripande nivå som definierade dygnsdoser/ tusen invånare och dag = DDD/TIND Diklofenak* 5,11 Kinoloner **0,74 Diklofenak 4,35 Kinoloner 0,68 Minska *Diklofenak tillhör läkemedelsgruppen NSAID preparat (Non Steroide Anti Inflammatoric DRugs) är en grupp milt smärtstillande läkemedel, som också är inflammationsdämpande och febernedsättande. Flera NSAID har kända negativa miljöeffekter. **En grupp bredspektrumsantibiotika som är helt syntetiska och extremt svårnedbrytbara i miljön. Sambandet mellan användning av antibiotika och antibiotikaresistens är väl belagt. 10

46 Indikatorer fastställda i Regionfullmäktige / Andel material återvunnet avfall 31,1 % 31,9 % 33 % Motivering: För att säkerställa nuvarande och framtida generationers miljömässiga förhållanden. Kollektivtrafik som är tillgänglig för alla Tillgängliga fordon Tillgängliga hållplatser 90 % Öka 0 % Öka Motivering: Hållbar utveckling inom alla områden utgör grunden för att kollektivtrafiken är ett långsiktigt verktyg i samhällsutvecklingen. Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar utveckling av länet Trafikverkets investerade medel* i länets transportinfrastruktur 71 % 105 % 108 % Motivering: Investeringar i infrastruktur är en förutsättning för hållbar utveckling av länet. * Ackumulerad investering i relation till Trafikverkets ram MSEK Ett tal över hundra innebär att investeringar i infrastruktur under aktuellt år ligger över den långsiktiga budgetramen. 11

47 Sakıp Murat Yalçın Kulturenheten Tfn: E-post: Rapport om projektet Kultur för att främja hälsa hos asylsökande Bakgrund Vårdstyrelsen beslutade att anslå kr i projektmedel till Kultur och bildning under 2016 för projektet Kultur för att främja hälsa hos asylsökande, i syfte att förbättra hälsan hos asylsökande. Forskning visar att kulturupplevelser aktivt kan bidra till hälsa. Att delta i eller uppleva kulturaktiviteter stimulerar sinnena, kan bidra till välbefinnande och en känsla av sammanhang och meningsfullhet. I de nationella kulturpolitiska målen och i den regionala kulturplanen framhålls vikten av interkulturellt utbyte, mångfald i kulturlivet, främjande av allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sin skapande förmåga. I linje med detta har projektet Kultur för att främja hälsa hos asylsökande haft målet att öka asylsökandes och nyanländas delaktighet i länets kulturliv och genom detta bryta isolering samt förbättra hälsan hos deltagarna, med det långsiktiga målet att deltagarna ska känna sig delaktiga i samhället. Statistik Målgruppen Cirka asylsökande fanns inskrivna hos Migrationsverket Av dessa befann sig ca i Uppsala län. Drygt hälften av länets asylsökande var ensamkommande ungdomar och resterande alltifrån småbarn med sina familjer, till vuxna upp till 80 års ålder. Under perioden fanns i Uppsala län anläggningar med asylsökande, med boendeantal varierande från små grupper till 200 personer. En stor del av anläggningarna drevs av privata företag på uppdrag från Migrationsverket. Migrationsverkets handläggningstid för ett asylärende var under 2016 i snitt 328 dagar. Projektet Projektet nådde cirka 750 deltagare under 29 riktade aktiviteter samt sju regionstödda projekt, vid minst 11 olika asylboenden. Aktiviteterna varierade mellan teater/barnteater, konserter, museibesök, konstgrupper, slöjdaktiviteter m.m.

48 2 (4) Genomförande Bidrag Kultur och bildning utlyste ett bidrag på kr, sökbart av juridiska personer såsom föreningar, stiftelser, organisationer eller företag. Max summa att söka var kr. Till ansökningstillfället inkom 23 ansökningar och sju av projekten tilldelades medel: Återkopplingen från aktörer som fick bidrag till projekt var positiv. Elisabeth Bucht och Moa Lönn genomförde sitt projekt på ett asylboende utanför Uppsala, där de fick tillfälle att bygga vidare på sina tidigare konst- och hantverksprojekt. Under Fredens hus dansprojekt flyttades danspassen från asylboendet till organisationens egna lokaler, vilket av organisationen tolkades som en positiv utveckling, med tanke på att deltagarna gärna ville komma ut från sina boenden. Riktad verksamhet Denna del av projektet genomfördes av projektledaren vid Kultur och bildning, i samarbete med kommuner, ansvariga på asylboenden och civilsamhällesorganisationer såsom studieförbund. Först ut var fyra boenden hänvisade av kommunerna Håbo, Älvkarleby, Tierp och Östhammar. Senare i projektet tillkom även boenden från Enköping och Uppsala. Insatsen gick ut på att kommunicera med asylboenden och kommunerna om möjliga kulturaktiviteter som asylsökande i anläggningarna erbjöds möjlighet att åka ut till. Kultur och bildning tog kostnaden för inträde till evenemang, resekostnader och eventuella andra kringkostnader. Vissa av aktiviteterna anordnades direkt på asylboenden. Ett aktivitetsstöd erbjöds till vissa civilsamhällesorganisationer, vilka har verksamhet med asylsökande/nyanlända, för att dessa skulle kunna erbjuda sina deltagare på kulturaktiviteter utanför boendena, som komplement till de aktiviteter som redan anordnades. Bland genomförda aktiviteter, var konserter och workshops på Uppsala internationella gitarrfestival, barnteater på Tierps bibliotek, guidad visning på Upplandsmuseet och Skördefest på Eda Lägergård. Slöjdworkshops, drama- och danspass anordnades direkt på boendena.

49 3 (4) Respons Flera inblandade i processen rapporterade att aktiviteterna uppskattades av deltagarna, inte bara som ett sätt att bryta de dagliga rutinerna, men också för att utveckla det svenska språket och lära sig om det svenska samhället, tack vare tillfällen där de fick möjlighet att möta etablerade svenska medborgare. Vikten av att ge målgruppen möjlighet att träffa andra än de som handlägger deras uppehållstillståndsärende uttrycks av flera, bland annat i redovisning av projektet Drömlådan, av Johanna Uddén m.fl. Att bryta isolering och utanförskap genom konst och kultur, verkar ha haft en upplyftande effekt i vardagen hos deltagarna. Österbybruk Herrgård redovisar sitt projekt Slöjdcafé med historia med bland annat dessa ord:... målgruppen tillsammans med aktiva hantverkare hittade en gemenskap i att se och förstå genom att aktivt delta, när språket inte är det självklara verktyget att kommunicera med. De riktade aktiviteterna betraktades vara givande positiva tillfällen bidragande till en mer meningsfull vardag för deltagarna, enligt återkoppling från ansvariga på boenden och anordnare bland civilsamhällesorganisationer. Utmaningar Den största utmaningen var att på vissa boenden saknades personal som kunde samordna aktiviteterna, och när det fanns personal hade inte dessa tillräckligt med tid över för att engagera deltagare. Vid riktad verksamhet vände sig Kultur och bildning till civilsamhällesorganisationer, som till exempel länets studieförbund och Röda korset, vilka har verksamhet för målgruppen, på asylboenden och/eller i egna lokaler. Aktörerna som fick bidrag för projekt hade egna lösningar, vilket i många fall innebar att de själva tog kontakt med sina deltagare för att dra igång sina projekt. Utmaningar var t.ex. kort projekttid, nedläggning av ett boende med löpande kulturverksamhet, stor andel ensamkommande barn, för vilka skolarbetet upptar mesta tiden. Möjligheter Det finns ett stort antal organisationer och individer som är engagerade inom området Kultur för asylsökande. Tack vare projektet har Kultur och bildning byggt ett kontaktnät, vilket kommer att förenkla framtida samarbeten och satsningar. Aktörer inom kontaktnätet har visat intresse för fortsatt samarbete med Kultur och bildning och med varandra. Kontakter har tagits med aktörer i andra län och regioner och planering av tillfällen för erfarenhetsutbyte pågår. Vid omvärldsbevakningen under projektets gång har vissa framtidsfrågor utkristalliserats: samtidigt som antalet asylsökande minskar och privata anläggningar/boenden läggs ner, ökar antalet nyanlända, d.v.s. personer som får uppehållstillstånd och kommunplacering. Satsningar för att inkludera och integrera dessa personer kommer att behöva utvecklas. Ett ytterligare potentiellt arbetsområde

50 4 (4) gäller arbetsmarknadsintegration för professionella kulturarbetare bland nyanlända. Till skillnad från några andra län/regioner har det inte funnits någon speciell satsning för att förenkla för den här gruppen att hitta rätt sammanhang för att fortsätta utöva sina yrken i Sverige. Ekonomi Ansvar: 30321, Verksamhetskod:8014 KATEGORI KOSTNADER Lön, sociala avgifter, försäkringar Traktamenten, resor, utbildningar Telekommunikation Lämnade bidrag * Riktad kulturverksamhet Marknadsföring och information TOTALT ** **Egentliga resultatet: ,70 kr. Alla belopp är avrundade kr var budgeterade för projektet. Lägre resultat beror i stort sett på mindre kostnader för riktad kulturverksamhet. *Bidragsfördelning Sökande Elisabeth Bucht, Det händer: Ord Firma Johanna Uddén, Drömlådan Fredens Hus, Dans för asylsökande Heby bibliotek, Författarbesök RFSL Uppsala, WelcomeOUT Stiftelsen Österbybruk herrgård, Slöjdcafé med historia Studieförbundet Bilda Öst, EXIst TOTALT BIDRAG kr kr kr kr kr kr kr kr

51 LS Regionkontoret Johan Lindqvist (tf IT-direktör) Annika Brehmer (Chefläkare) Inga-Britt Andersson (tf Säkerhetschef) Driftavbrott i landstingets elektroniska patientjournalsystem Cosmic 31/8 4/ Bakgrund Under perioden 31/8 till 4/9 drabbades Region Uppsala av en allvarlig händelse rörande tillgängligheten till det elektroniska patientjournalsystem Cosmic. För stora delar av personalen framstod det som att Cosmic inte längre fungerade. Under denna tidsperiod var användarna hänvisade till att använda reservrutinen läskopia av Cosmic, vilket är en kopia där all information kunde läsas men ingen information kunde matas in. Under senare delen av avbrottet togs nya läskopior för att kunna hämta in nya provsvar samt även diktat. Reservrutiner för att bedriva patientverksamheten fanns tillgängliga på landstingets intranät och användes. Landstingets krisorganisation aktiverades enligt plan. Teknikperspektiv Problemet för användarna var initialt att de inte kunde logga in i Cosmic, inloggning tog lång tid. När problemens omfattning ökade och många användare påverkades togs beslut om att stoppa driften av Cosmic för att övergå till reservrutiner och läskopia. Under felsökningen eliminerades ett antal potentiella felkällor och problemet kunde ringas in, vilket enkelt kan beskrivas som problem i kommunikationen mellan applikationsserver och datorn under vissa omständigheter. Den utlösande faktorn till problemen var en säkerhetsuppdatering från Microsoft som gradvis installerats på landstingets datorer, vilket förklarar att problemen ökade dag för dag. Microsofts säkerhetsuppdatering täpper till en säkerhetslucka avseende nätverkskommunikation. För att återställa tillgängligheten av Cosmic inaktiverades NetBIOS över TCP/IP i Windows. Ingen förändring i Cosmic krävdes. Sammanfattningsvis kan konstateras att ett antal samverkande tekniska komponenter/lösningar i infrastrukturen runt Cosmic orsakade incidenten. Vid felsökningen och åtgärder för återställa funktionaliteten var samtliga berörda leverantörer aktivt delaktiga. Efter att funktionaliteten återställts har en handlingsplan tagits fram av MSI för att förbättra rutiner vid uppdateringar och driftavbrott. Bilaga 1 Incidentrapport LUL journalsystem v , Peter Larsson Bilaga 2 Cosmicincident v35, Genomgång av MSI/IT arbetssätt, Peter Larsson Bilaga 3 Incident Summary Report, Microsoft Bilaga 4 Handlingsplan MSI, efter driftavbrott Cosmic (4)

52 Patientsäkerhet Det omfattande driftstoppet innebar en risk för patientsäkerheten och därmed en risk för att avvikelser skulle uppstå. I avvikelsehanteringssystemet MedControl finns i samband med utredningen inte någon rapporterad avvikelse som skulle ha uppstått med anledning av avbrottet. Inom vårdverksamheten var det varierande hur väl avbrottsrutinerna fungerade. På vissa håll var dessa rutiner inte tillräckligt väl kända av alla medarbetare. De som tidigare inte hade arbetat med manuella rutiner hade svårare att veta hur man skulle dokumentera t.ex. på papper. Den övergripande bedömningen är ändå att rutinerna fungerade tillfredställande. Flera verksamheter rapporterade att de manuella rutinerna med receptblanketter kunde bli ett problem, framför allt om avbrottet blivit längre. Tillgången på receptblanketter var bristfällig. Återgången till Cosmic från de manuella rutinerna fungerade väl. Det arbetet beskrivs från någon verksamhet som resurskrävande och att det därmed fanns en risk för att annan verksamhet kunde påverkas. Det finns det ingen rapporterad avvikelse om att så skett. Samtliga verksamheter angav att de avbrottsrutiner som fanns följdes. Avbrottsrutiner för Cosmic finns på intranätet under Vid avbrott i Cosmic. När driftstoppet hävts inhämtade EPJ-förvaltningen (Enheten för förvaltning av vårdsystem) synpunkter och förbättringsförslag från både slutanvändare och de egna medarbetarna. Bland de inkomna svaren finns många förbättringsförslag som redovisas i den framtagna Förslag handlingsplan (förslag från EPJ-förvaltningen), se bilaga 5 och bilaga 6. Bilaga 5 Erfarenheter och synpunkter från EPJ angående driftavbrott Cosmic 31 augusti- 4 september 2016 Bilaga 6 Förslag handlingsplan Krisledningsorganisation I utredningen gällande hur landstingets kris och katastrofmedicinska organisation och beredskapsplan fungerade under driftavbrottet har inga avvikelser framkommit som är relaterade till att planen inte skulle ha fungerat tillfredställande. Vid avbrottet aktiverades beredskapsplanen via tjänsteman i beredskap (TIB) och chefsläkarjouren informerades. TIB och chefsläkare beslutade i samråd att gå upp i regional ledning. De funktioner som bedömdes berörda av händelsen ur perspektivet expert/sakkunniga kallades in tillsammans med övriga stabsfunktioner. Arbetet i staben bedrevs enligt de åtta stabsfunktioner (S1-S8) som finns i beredskapsplanen vilket fungerade. Då händelsen genererade ett förstärkningsläge på regional nivå så upprättades även lokal ledning vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Arbetet vid de respektive ledningsstaberna bedrevs under händelsen i enlighet med Landstingets kris och katastrofmedicinska beredskapsplan. Landstingets kris och katastrofmedicinska beredskapsplan är idag utformad utifrån perspektivet olycka. Det finns dock utredningsbehov i planen för att genomlysa om den på ett generellt sätt kan tydliggöra att leda arbetet även vid avbrott i infrastrukturen samt över ett längre tidsperspektiv. 2 (4)

53 Genom intervjuer med involverade från regional ledning och lokala ledningar, ordförande för krisledningsnämnden samt logg- och uppföljningsrapporter har det framkommit behov av att vidare revidera och förtydliga detaljer i planer och åtgärdskort. Utifrån uppföljningsmaterial har arbete redan startat med flera punkter av förbättringsförslag såsom: Bemanningsschema bemanning på längre sikt Utbildning fler stabschefer, fler kommunikatörer till stabsfunktion Tjänsteman i beredskap - utöka antal Kommunikation internt Vilket delvis ingår i Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan som är under revidering. Bilaga 7 Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan, Landstinget i Uppsala län Ekonomiska konsekvenser Följande uppgifter har inkommit om extra kostnader vid själva avbrottet och efterarbete: Akademiska sjukhuset: - MSI: tkr, timmar jobb motsvarande 980 tkr, Citrix-licenser 181 tkr - VAS: 216 tkr, övertid och ökad bemanning av medicinska kandidater - Övriga: ca 500 tkr, bl. a. AL p.g.a. fr a ökad övertid (detaljerade uppgifter ej ännu inkomna) - LRC EPJ 213 tkr, övertid och ökad bemanning Totalt ca 2,1 mnkr Övriga förvaltningar har inte flaggat för några merkostnader Ett ersättningskrav har inkommit från en privat vårdgivare. Slutsats Den övergripande slutsatsen är att trots avbrottet fungerade verksamheten tillfredställande med hjälp av befintliga avbrottsrutiner. Inga patientavvikelser relaterade till avbrottet finns rapporterade. Det kan konstateras att landstingets krisledningsorganisation fungerade i hela kedjan och arbetet bedrevs enligt den befintliga Kris och katastrofmedicinska beredskapsplanen. Uppkomna kostnader för hantering av driftavbrottet har hanterats utifrån en kompetensprincip där berörd part har tagit sina kostnader. Förslag till åtgärder: - Chefen för EPJ-förvaltningen får i uppdrag att, utifrån sin handlingsplan, vidare utreda, ta fram förslag till åtgärder och förbättringar och genomföra dessa. - Samtliga berörda förvaltningschefer får i uppdrag att se till att avbrottsrutiner är kända och väl förberedda i respektive verksamhet. - Chefen för Säkerhets och beredskapsenheten vid Regionkontoret får i uppdrag att vidare utreda och revidera landstingets Kris och katastrofmedicinska beredskapsplan. - Chefen för MSI får i uppdrag, att utifrån framtagna förslag, genomföra förbättrade rutiner vid uppdateringar och driftavbrott. 3 (4)

54 Personer som rapporten bygger sina uppgifter på: Teknikperspektiv: Mikael Eriksson, Avdelningschef IT, Akademiska sjukhuset MSI Peter Larsson, Gruppchef IT-infrastruktur, Akademiska sjukhuset MSI Joachim Persson, Förvaltningsledare-IT EPJ, Akademiska sjukhuset MSI Patientsäkerhet: Göran Gunther, Chefläkare Akademiska sjukhuset Eva-Lena Sjöö, Chefläkare Primärvården Robert Sarkadi Kristiansson, Chefläkare Hälsa och habilitering Rasmus Havmöller, Chefläkare Lasarettet i Enköping Annemieke Ålenius, Chef EPJ-förvaltningen, LRC Erik Sköldenberg, Objektägare EPJ, Akademiska sjukhuset Krisledningsorganisation: Börje Wennberg, Ordförande i Regionstyrelsen och krisledningsnämnden Staffan Isling, Regiondirektör, Regionkontoret Margareta Öhrvall, Chefsläkare Akademiska sjukhuset Bengt Sandén, Chefsläkare Akademiska sjukhuset Göran Gunther, Chefsläkare Akademiska sjukhuset Fredrik Tedenlind, Säkerhetschef/Tjänsteman i beredskap Akademiska sjukhuset Jan Andersson, Beredskapssamordnare/Tjänsteman i beredskap Akademiska sjukhuset Maria Lindkvist, Beredskapssamordnare/Tf avd, chef Akutmottagningen Lasarettet i Enköping Jessica Elgenstierna, Presschef Regionkontoret Stefan Lindh, Regional beredskapssamordnare/tjänsteman i beredskap Regionkontoret Ekonomiska konsekvenser: Andreas Henriksson, chefscontroller, Akademiska sjukhuset 4 (4)

55 Avtal Närvårdsenhet Östhammar Parter Östhammars kommun (nedan kallad kommunen) Region Uppsala Box 66 Box Östhammar Uppsala Bakgrund Östhammars kommun (nedan Kommunen) och Region Uppsala (nedan Regionen) kom 2010 överens om att utveckla närvården i Östhammars kommun. Av överenskommelsen framgår att en närvårdsenhet ska inrättas på Östhammars vårdcentrum med Kommunen som huvudman. I följande avtal preciseras förutsättningarna för närvårdsenheten. Verksamhet, uppgift och uppdrag Närvårdsenheten ska vara en för Kommunen och Regionen gemensam verksamhet med 18 vårdplatser. Verksamheten riktar sig primärt till äldre multisjuka och omfattar inte barn och ungdomar under 17 år. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL). Utgångspunkten och inriktningen på verksamheten ska vara ett flexibelt utnyttjande av tillgängliga vårdplatser. Detta ska ske löpande över tid utifrån de behov som uppstår. Detta innebär att fördelningen av vårdplatser kan variera över tid och att vård och omsorg ska ges utifrån verksamhetensuppdrag. Avgörande och styrande ska vara vårdtagarnas behov inom ramen för närvårdsenhetens fastställda kompetens och kapacitet. För att säkerställa att vård och omsorg sker på ett optimalt sätt ska rutiner finnas som tydliggör verksamhetens olika ansvarsområden. Rutinerna ska även beskriva hur samarbete och samverkan ska ske mellan parterna. Närvårdsenheten ska användas för invånare i Östhammars kommun som är i behov av: Utredning, diagnostik, inleda/ompröva medicinsk behandling inom allmänmedicin. Medicinsk behandling som inte kan ges i bostaden och som inte behöver specialistsjukvårdens resurser. Vård i livets slutskede/palliativ vård och sviktplatser för den specialistanknutna hemsjukvården (SAH) utifrån brukarens behov. Utredningsplats för gruppen mest svårt sjuka äldre. Rehabilitering och habilitering, enligt riktlinje Rehabilitering och habilitering i samverkan Utredning av omsorgsbehov. 1 Rehabilitering och habilitering i samverkan, DocPlusSTYR Version: 1.0 1

56 Innan beslut om inläggning ska samråd ske mellan enhetschef för närvårdsenheten och läkare vid närvårdsenheten. Vid eventuell oenighet avgör ansvarig för verksamheten om inläggning kan ske utifrån brukarens behov samt tillgänglig kompetens vid enheten. Jourtid fattas beslut om inläggning av primärvårdensläkare i samråd med verksamheten. Beslut om inläggning enligt HSL fattas av primärvårdens läkare eller av närvårdenhetens läkare. Beslut om inläggning av patienter inskriva i sjukhusansluten hemsjukvård (SAH) fattas av patientansvarig läkare eller av närvårdenhetens läkare, under jourtid av primärvårdens läkare, i samråd med närvårdsenheten. Det mobila SAH-teamets kompetens utgör ett stöd till närvårdsenheten för dessa patienter. Beslut om korttidsplats inom ramen för SoL fattas av Kommunens biståndshandläggare. Med korttidsplats avses bäddplats utanför det egna boendet avsedd för tillfällig vård och omsorg dygnet runt. Vårdtagaren ska även vid behov få hälso- och sjukvårdsinsatser tillgodosedda enligt HSL utifrån den bemanning och kompetensnivå som finns på närvårdsenheten. Kvalitets- och ledningssystem Närvårdsenheten ska följa bl.a. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9), patientsäkerhetslagen (2010:659) samt patientlagen (2014:821). Kommunens kvalitets- och ledningssystem ska gälla vid närvårdsenheten. Läkemedel Rutiner för läkemedelshantering ska upprättas enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1). Region Uppsala ansvarar för att beskriva omfattningen av läkemedelsförråd. Kompetens och personal Kommunen är arbetsgivare för samtlig personal utom läkarresursen vid närvårdsenheten. Kommunen åtar sig att bemanna närvårdsenheten med legitimerad samt övrig omvårdnadspersonal i sådan omfattning att en god och säker vård och omsorg säkerställs. Kommunen ansvarar för att personalen vid närvårdsenheten har relevant kompetens. Behovet av kontinuerlig kompetensutveckling och fortbildning ska systematiskt identifieras och tillgodoses. Vid kompetensutvecklings- och fortbildningsinsatser ska möjligheter till samordning mellan Kommunen och Regionen tillvaratas. Hälsa och habilitering inom Regionen svarar för läkarresursen i den omfattning som överenskommes mellan parterna. Läkarresursen ska ha relevant kompetens så att god vård säkerställs. Omfattning och innehåll beträffande konsultstöd till läkarresursen regleras i särskild ordning. Vid bedömning av läkarresursens storlek ska hänsyn tas till möjligheterna att göra bedömningar av vårdbehov genom hembesök. Utrustning för drift av verksamheten Dokument ska upprättas med beskrivning av innehåll och omfattning av närvårdsenhetens faciliteter, läkemedel, medicinsk teknisk utrustning och övrig utrustning samt förråd. Beskrivningen ska även omfatta utemiljön. Begäran om inköp av utrustning hanteras av ledningsgrupp för närvårdsenheten. 2

57 Medicinskt ansvar Läkaren har det medicinska ansvaret vad gäller diagnos och behandlingsval samt övergripande patientansvar. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) har ansvaret för att patienterna får en säker och ändamålsenligt hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. Enhetschef har det medicinska verksamhetsansvaret. Dokumentation Verksamheten ska dokumenteras i enlighet med patientdatalagen (2008:355), socialtjänstlagen (2001:453) och andra gällande författningar. Ledning, styrning och samverkan Den politiska styrningen av närvårdsenheten utövas av den politiska styrgruppen för närvårdssamverkan som är en partsammansatt grupp av politiker från Regionen och Kommunen. Syftet med den politiska styrgruppen är att säkerställa utveckling av närvården i Östhammars kommun. En ledningsgrupp med två representanter från vardera Kommunen och Regionen har ansvaret för att verksamheten drivs och utvecklas i enlighet med föreliggande avtal. Medicinska rådet integreras i närvårdsenhetens ledningsgrupp. Gruppen rapporterar till den politiska styrgruppen. Enhetschefen för närvårdsenheten har: personalansvar för närvårdsenheten ansvar för att utveckla verksamhetens kvalitet uppdrag att inrätta adekvat verksamhetsuppföljning mandat att utse arbetsgrupper för olika projekt, arbetsområden eller specifika förbättringsarbeten som ska utföras inom ramen för verksamheten Till enhetschefens förfogande för hantering av verksamhetsnära frågor inrättas ett råd bestående av Kommunens MAS och representant för primärvården. Enhetschefen ingår i socialförvaltningens linjeorganisation. Ekonomiska förutsättningar Regionen svarar för 60 procent och Kommunen för 40 procent av närvårdsenhetens kostnader. Vårdtagaren betalar vårdavgift till Regionen enligt av Regionen fastställda taxor samt omsorgsavgift till Kommunen enligt av Kommunen fastställd taxa för korttidsplats. Under år ska en genomlysning av verksamhetens ekonomi genomföras för att ta fram beslutsunderlag för framtida långsiktig kostnadsfördelning mellan parterna. Budgeten för verksamheten beslutas årligen av Kommunen och Regionen. Preliminär budget ska vara fastställd senast 1 oktober årligen. Underskott täcks av respektive huvudman med den andel som respektive huvudman svarar för av de totala kostnaderna. Överskott återförs till respektive huvudman med motsvarande andel. Uppföljning och rapportering 3

58 Verksamheten ska årligen upprätta en verksamhetsberättelse med årsresultat samt tre kvartalsrapporter. Av verksamhetsberättelsen ska framgå vårdutnyttjande och medelvårdtider för olika patientkategorier, bemanning, ekonomi och verksamhetens kvalitet. Kvartalsrapporterna ska bestå av relevanta nyckeltal för som möjliggör god styrning och uppföljning av verksamheten. Verksamhetsberättelsen tillställs den politiska styrgruppen för närvård samt är en del av verksamhetsredovisningen till vårdstyrelsen i Regionen och till socialnämnden i Kommunen. Utvärdering Utvärdering av verksamheten ska göras inför ny avtalsperiod. Utvärderingen påbörjas i god tid innan avtalets utgång. Avtalstid Detta avtal gäller från den 1 mars till och med den 28 februari Nytt avtal Parterna är överens om att gemensamt utarbeta ett avtal under som ska börja gälla den 1 mars Tvist Tvist med anledning av detta avtal ska i första hand avgöras av den inrättade ledningsgruppen bestående av representanter från Kommunen och Regionen. Kan inte överenskommelse nås där hänskjuts frågan till den politiska styrgruppen närvård för avgörande. Utväxling av avtal Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit varsitt Malena Ranch Jacob Spangenberg Vårdstyrelsen Region Uppsala Kommunstyrelsens ordförande 4

59 Anmälan av delegationsbeslut till vårdstyrelsen Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning VS Representation Godkännande av representation för Gimo vårdcentral Vårdstyrelsens ordförande 1 (2)

60 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar Förvaltning Månad FTV Februari Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Tandläkare, allmäntandvård /FTV/VRINGENK 0201 Verksamhetschef, Jan-Erik Edwin Tandsköterska /FTV/OSTERVAL 0201 Verksamhetschef, Daniel Halpern Tandsköterska /FTV/SEMINAR 0206 Verksamhetschef, Sten Arne Enocksson Tandläkare, allmäntandvård /FTV/SEMINAR 0213 Verksamhetschef, Sten Arne Enocksson Sjukhustandläkare /FTV/SEMINAR 0220 Verksamhetschef, Sten Arne Enocksson

61 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar Förvaltning Månad HOH Februari Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Handläggare, ekonomi /HOH/HOHLK 0216 Ledn,ekonomi Johanna Wahlin Receptionist, telefonist /HOH/FUNKHA/REC 0201 Ledn,hälso- och sjukvård Markus Myllyoja Ledning, hälso- och sjukvård /HOH/SVINT/ALDVARD 0204 Led, hälso- och sjukvård Charlotta Nordgren Thermaenius Psykolog /HOH/HABUPP/ASP 0228 Ledn,hälso- och sjukvård Jenny Myhr Psykolog /HOH/HABUPP/US 0201 Ledn,hälso- och sjukvård Magdalena Åslund Psykolog /HOH/HABUPP/RH 0227 Ledn,hälso- och sjukvård Lena Samuelsdotter Fysioterapeut /HOH/HABUPP/RH 0227 Ledn,hälso- och sjukvård Laijla Olovsson Fritidspedagog /HOH/HABUPP/ASP 0228 Ledn,hälso- och sjukvård Jenny Myhr Arbetsterapeut /HOH/HABUPP/US 0213 Ledn,hälso- och sjukvård Magdalena Åslund

62 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar Förvaltning Primärvården Månad Februari Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Fysioterapeut LUL/PV/SKUTSKAR Ewa Hammarin, Ledning hälso och sjukvård Undersköterska LUL/PV/TIERP/JOUR Monica B Pettersson, Ledning hälso o sjukvård Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin LUL/PV/SKUTSKAR Ewa Hammarin, Ledning hälso och sjukvård Distriktssköterska LUL/PV/KNIVSTA Anna Waxin Janssn, Ledning, hälso och sjukvård Distriktssköterska LUL/PV/HEBY Camilla Forsberg Fryckstedt, Ledning hälso och sjukvård Fysioterapeut LUL/PV/OSTHAMM Maria Westerlund, Ledning hälso och sjukvård Undersköterska, mottagning LUL/PV/TIERP/JOUR Monica B Pettersson, Ledning hälso o sjukvård Kurator LUL/PV/FLOGSTA Anne Eriksson, Ledning Hälso och sjukvård Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin LUL/PV/KNIVSTA Anna Waxin Janssn, Ledning, hälso och sjukvård

63