Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport maj 2017

Transkript

1 BILAGA VS Dnr VS Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport maj 2017 Målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård Den 6 april träffades verksamhetschefer inom hela primärvården i Uppsala län för att tillsammans diskutera mål och utmaningar. Ta del av vad som sades och gör själv inlägg i vårt digitala forum. Det blev väldigt uppskattat bland deltagande chefer! Jag ser fram emot fortsättningen av arbetet. Det är flera av som är engagerade men också många ute på förvaltningarna. Vi har också träffat branschrådet och diskuterat målbild samt ett förstärkt arbetsutskott (vårdstyrelsen). Ni kan följa arbetet med målbilden som helhet här -och-sjukvard/ På den här sidan samlar vi tips på olika aktiviteter. Det blir ett interaktivt webbseminarium den 5 maj kl : Primärvården i fokus med Mats Brännström som sammanställt rapporten med samma namn. Vad kom Norrlandstingen fram till när de tillsammans funderade på framtidens primärvård? Det finns ett system som är något utöver det vanliga och som är omtalat sedan många år. South Central Foundation i Alaska har sedan många år arbetat i fronten och utvecklat sitt system med stor tydlighet utifrån medborgarnas behov och i nära samarbete med dem. Den 11 maj kl gästas SKL av Doug Eby från South Central Foundation i Alaska. Du hittar inbjudan på primärvårdshemsidan. Han har varit med och byggt upp ett väl fungerande primärvårdssystem och kommer att berätta om hur de jobbat med mål och mått, värderingar och relationer, personcentrering, förbättringsarbete och personalstrategi. Genom vilja och ett långsiktigt, målmedvetet arbete finns nu lysande resultat. En studie - av South Central NUKA s Foundations långa transformationsresa som utförts på uppdrag av Kings Fund i England kan laddas ner på Hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket är referensgrupp till utredningen Nära vård god vård med den nationella samordnaren och utredaren, Anna Nergårdh. De kommer att lämna ett delbetänkande redan i juni om en professionsneutral vårdgaranti och färre antal dagar för medicinsk bedömning istället för 7 dagar som idag. Ev. kommer garantin benämnas Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 2 (2) behovsstyrd och inte professionsneutral. Det är bra! Jag uppfattar att det är en efterlängtad förändring, men det får inte bli för komplicerat och tungt administrativt för kärnverksamheterna. Det är nog också så att vi behöver tänka mer nära vård än enbart primärvård! Vi har de resurser vi har, men vi kan nyttja dem mycket bättre om vi tänker utifrån mål och behov och att det är vårt gemensamma ansvar! Utvecklad kunskapsstyrning ett sätt att bli bättre på att bli bättre Arbetet med landstingens gemensamma kunskapsstyrningsstruktur går framåt. Nationellt kommer vi att utveckla programområden med underliggande arbetsgrupper (dagens programråd) och på regional nivå utvecklar vi regionala programområden. Vi kommer sannolikt etablera det första inom psykiatri. En samverkansgrupp startar upp inom uppföljning och analys. Den 12 maj beslutar SKL:s styrelse om en rekommendation till landstingen om att anta förslag om vår gemensamma kunskapsstyrningsstruktur inkl. förslag på hur den bör styras. Sen är det upp till oss att fatta beslut senast i oktober. Ett beslut innebär att vi ingår som en aktiv part i detta och att vi anpassar oss till den gemensamma stödstrukturen även lokalt. Vi har kommit en bit på väg när det gäller den del som rör kunskapsstöd men finns mycket kvar att göra. Sofia Wallström lämnar sitt slutbetänkande från kunskapsstödsutredningen i juni och det blir spännande att se om hon fortfarande hänvisar till den struktur som landstingen byggt tillsammans. Det pågår utveckling och anpassning av de nationella kvalitetsregistren utifrån att satsningen nu är över. Tanken så här långt är att de bör integreras i kunskapsstyrningsstrukturen och bli en del i kunskapsstyrningssystemet även om vi styr tillsammans med staten. Det innebär bl.a. att ansvar behöver förtydliggöras. Vi behöver också integrera detta mer med e-hälsoområdet. Arbetet med att förbereda för den statliga nivåstruktureringen av den nationella högspecialiserade vården pågår för fullt vid Socialstyrelsen. Arbetet med att ta fram process för arbetet ska vara klart den 15 juni. Vi förväntar oss en snabb process där efter. I arbetet ingår även utfasning av nuvarande processer för nivåstrukturering dvs rikssjukvårdsnämndens arbete och nivåstruktureringen inom cancerområdet. Även här är det helt väsentligt att jobbet utgår från landstingens gemensamma kunskapsstyrningsstruktur. Det skulle vara olyckligt om Socialstyrelsen utser särskilda expertgrupper för detta. Då riskerar vi att experterna inte räcker till! Vi behöver dem också i vården! En av kunskapsstyrningens komponenter är att stödja utvecklingsarbete. Om vi vill bli bättre på att bli bättre behöver vi rätt verktyg för det! Jag vill kunna klara mig själv och leva livet bäst möjligt - så heter en rapport som handlar om ett långsiktigt förbättringsarbete i Skellefteå kommun! Det är en berättelse om förändring. En berättelse som syftar till att beskriva ett sätt att tänka, och framförallt ett sätt att göra deras sätt. Att agera för att med handlingskraft, och i samskapande med dem vi finns till för, förändra och förbättra för att möta framtiden. Ejja Häman Aktell som varit drivande i detta arbetade tidigare med den nationella satsningen Bättre Liv för sjuka äldre. Nu arbetar hon som äldreomsorgschef i Skellefteå kommun. Den här rapporten bör vi alla läsa! Hur kan vi tänka hos oss? Hur kan vi göra? Vilket sätt är vårt sätt? Ni hittar rapporten här

3 BILAGA VS Månadsrapport mars 2017 Vårdstyrelsen SAMMANFATTNING Förvaltningarna inom vårdstyrelsens ansvar brottas fortsatt med problem att rekrytera och bemanna samtidigt som den totala sjukfrånvaron har ökat jämfört med samma period föregående år. Detta påverkar produktion och tillgänglighet negativt. På total nivå är den ekonomiska prognosen 1 miljon kronor bättre än budget vilket är oförändrat jämfört med föregående månads prognos. Primärvårdens produktion för perioden januari till mars 2017 ligger på en lägre nivå än budgeterad produktionsvolym. Det gäller för såväl läkarkontakter som övriga kontakter. Den lägre produktionen påverkar tillgängligheten i verksamheten och framförallt tillgängligheten till läkare inom sju dagar. Förvaltningen varnar för ett ekonomiskt underskott vid slutet av året vilket är kopplat till kostnader vid uppstart av nya vårdcentraler. Hälsa och habiliterings produktion ligger under budgeterad produktionsvolym för perioden (minus 13 procent). Vakanta tjänster inom habiliteringens verksamheter påverkar produktionen negativt. För att möjliggöra högre produktion kommer det påbörjas ett pilotprojekt i form av resursteam på förvaltningen. Samtidigt lyfter förvaltningen fram att produktionen och eventuellt även ekonomin förmodligen kommer påverkas under året på grund av problem med lokaler. Folktandvårdens produktion för perioden överstiger såväl budgeterad produktionsvolym som föregående års utfall. Detta gäller för både allmäntandvården och specialisttandvården. Ökningen gäller främst barnpatienter men även frisktandvårds- och vuxenpatienter har ökat jämfört med Patienttrycket är fortsatt mycket högt vilket gör att det trots en ökad produktion finns köer inom flera områden. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi totalt vårdstyrelsen inklusive förvaltningarna Årsprognos, tkr Ack utfall 2017 Ack budget 2017 Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Vårdvalsersättning Intäkter enligt tandvårdstaxan S:a övriga intäkter Personalkostnader Köpt vård Köpt tandteknik och tandvård Läkemedel S:a övriga kostnader Resultat

4 Tre månader in på året är Primärvårdens bedömning fortsatt ett resultat på -5,3 miljoner kronor. Nya vårdcentraler gör att kostnaderna ökar mer än vad förvaltningen budgeterat. Intäkterna för vårdvalet kommer inte nå upp till budgeterad nivå på grund av att produktionen är lägre än budgeterat men samtidigt beräknas kostnaderna för personal och medicinsk service att understiga budget på grund av vakanser och låg produktion. Folktandvården och Hälsa och habilitering lämnar oförändrade prognoser. Ekonomi VS egen verksamhet ej förvaltningarna 2 (6) Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Mnkr Ack. utfall 2017 Ack. budget 2017 Utfall helår 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Anslagsintäkter egen verksamhet Kostnad upphandlade avtal Kostnad vårdval Kostnader övrig primärvård Kostnader tandvård Kostnader fast ersättning egna verksamheter Kostnader övrig verksamhet Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Efter tre månaders utfall är avvikelserna fortsatt relativt små. Kostnaderna för övrig primärvård (köpt och såld utomlänsvård samt doskostnader) avviker positivt och är anledningen till att prognosen för årets resultat är + 7 miljoner kronor. Kostnaderna för vårdvalet inom primärvård är efter 3 månader lägre än budget vilket beror på en låg produktion i början på året och att antalet olistade invånare ökat. Bedömningen är att kostnaderna kommer att öka under året och ingen förändring av prognosen görs med anledning av detta. Medarbetare Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring 2 % Inhyrd personal, antal årsarbetare Antalet årsarbetare har sammantaget ökat vid de tre förvaltningarna. Vid Folktandvården har antalet medarbetare ökat, medan närvarotiden mätt i årsarbetare inte har ökat med motsvarande mellan jämförelseperioderna. Detta på grund av ökad sjukfrånvaro samt ökat semesteruttag. Vid Primärvården har den förändrade finansieringsmodellen för ST-läkare medfört att närvarotiden har ökat med 12 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Tidigare har närvarotiden för ST-läkare registrerats vid Regionkontoret. Vid Hälsa och habilitering är antalet årsarbetare oförändrat. Vid Primärvården och Hälsa och habiliteringen är utfallet för inhyrd personal mätt i antal årsarbetare något högre efter mars jämfört med motsvarande period föregående år. Vid Primärvården är det i huvudsak läkare som hyrs in och de är i genomsnitt 14 årsarbetare efter mars och på samma nivå som motsvarande period föregående år. Folktandvården har inget utfall för inhyrd personal. Den totala sjukfrånvaron har ökat vid samtliga tre förvaltningar jämfört med samma period föregående år. Det är den längre sjukfrånvaron, 60 dagar eller mer som ökar. Årsprognosen för den längre sjukfrånvaron vid Primärvården och Hälsa och habilitering är osäker när det gäller utveckling under året. Vid Folktandvården är årsprognosen att man inte klarar att minska den längre sjukfrånvaron jämfört med föregående år. Insatser pågår.

5 3 ( 6 ) REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH K VALITET Primärvården Primärvårdens tillgänglighet mäts utifrån måluppfyllnad gällande vårdgaranti besök inom 7 dagar och vårdgaranti telefontillgänglighet där patienten ska komma i kontakt med sin vårdgivare samma dag. Under mars månad ligger den samlade primärvården på mellan 90-94% avseende telefontillgänglighet där 90% motsvarar gränsen för den målrelaterad ersättningen inom Region Uppsala medan vårdgarantin är 100% för patienter som ska komma i kontakt m ed sin vårdcentral samma dag. Siffran ligger på jämförbara nivåer som föregående månad. Gällande telefontillgängligheten befinner sig Region Uppsala strax över det nationella snittet. Vid uppföljning av vårdcentralernas arbete kring telefonihantering inom Region Uppsala framkommer att vårdcentralerna arbetar med att hantera telefonin enligt telefonsamtalsflödet med högre bemanning på förmiddagar och mottagningar på eftermiddagarna. Till läkarbesök skiljer sig den offentliga och privata primärvården åt med 80% tillgänglighet för offentlig primärvård och 92% för privat primärvård, vilket också illustreras av graferna nedan. Vid granskning av de nationella siffrorna befinner sig Uppsala under det nationella snittet under inledningen av 2017 för läkarbesök med 86% tillgänglighet under mars månad. Trenden kring att det behövs hyrläkare inom Region Uppsalas primärvård fortsätter då det är fortsatt svårt att rekrytera specialister i allmänmedicin. Det har identifierats att det inom regionens vårdcentraler finns en diskrepans kring hur bokningsunderlaget ifylls i Cosmic, bland annat patientvald väntan som kan påverka verksamheternas tillgänglighetsresultat. Informationsmöten mellan regionens väntetidssamordnare och utvalda vårdcentraler kommer genomföras under maj /juni 2017 för att uppdatera vårdcentralernas rutiner kring bokningsunderlagen för ökad samsyn inom regionen. Tabell : Tillgänglighet Primärvård mars 2017 (egen regi och privat) Vårdgaranti Vårdgaranti Telefontillgä Besök inom Tillgänglighet LUL nglighet 7 dagar Primärvård i egen regi 90% 80% Primärvård i privat regi 94% 92% Samtlig primärvård inom Region Uppsala Diagram : Primärvård privata vårdcentraler Primärvård egen regi

6 4 (6) Hälsa och habilitering Hälsa- och habilitering redovisar nedanstående måluppfyllnad avseende mars Nyckeltal Uppfylld andel/antal Antal väntande till besök Neuropsykiatriska diagnoser (utredn. av autismspektrum) inom vårdgarantin 100% 10 Besök vid Cosmos (hälsoundersökningar) inom 30 dagar 100% 22 Antal belagda platser NÄVA (närvård) under månaden *) 91% *) Antal belagda platser (pl) utifrån antalet öppna platser (23 vardagar,20 helger pl). De budgeterade platserna var 26 pl, men har inte kunnat öppnats fullt ut pga brist på sjuksköterskor Gällande nyckeltalen för hälsoundersökningar vid Cosmos och utökad vårdgaranti för barn och ungdomar levererar hälsa- och habilitering en 100% vårdgaranti. Gällande närvårdsplatserna har närvårdsavdelningen svårt att rekrytera sjuksköterskor vilket lätt till ökade kostnader för personal samt behov av att begränsa antalet platser inom vårdavdelningen. Folktandvården Folktandvården uppfyller kravet i indikatorn kring att andelen patienter som får planerad vård inom tre månader ska vara 95%, under mars har 95,6% av patienterna fått vård. Fortsatt är variationerna stora mellan mottagningarna med en kövariation på mellan 0 24 månader. Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön

7 5 (6) BILAGOR Årsprognos för vårdstyrelsens totala verksamhet Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd perso Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar

8 6 (6) Specifikation av vårdstyrelsens egen verksamhet mars 2017 Ack. utfall 2017 Ack. budget 2017 Utfall helår 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Intäkter av anslag vårdstyrelsens verksamhet, tkr Kostnader primärvård - upphandlade avtal LOU, tkr Ack. utfall 2017 Ack. budget 2017 Utfall helår 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Hembesöksverksamhet, Uppsala hemläkarjour Uppsala Närakut och Ortopediakut Naprapater Kiropraktorer Sjukvårdsrådgivning Summa Kostnader primärvård - vårdval LOV, tkr Ack. utfall 2017 Ack. budget 2017 Utfall helår 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Vårdcentraler kapitering och besök inkl bvc Barnmorskemottagning Kapitering läkemedel Läkarinsatser i särskilda boenden Primär hörselrehabilitering Psykoterapeuter Influensavaccinationer Summa Kostnader övrig primärvård, tkr Ack. utfall 2017 Ack. budget 2017 Utfall helår 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Apodos Summa Kostnader tandvård, tkr Ack. utfall 2017 Ack. budget 2017 Utfall helår 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn och ungdom Tolk tandvård Summa Kostnader vårdöverenskommelser egna verksamheter, tkr Ack. utfall 2017 Ack. budget 2017 Utfall helår 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Ersättning Primärvården Ersättning Hälsa och habilitering Ersättning Folktandvården Summa Kostnader övrig verksamhet, tkr Ack. utfall 2017 Ack. budget 2017 Utfall helår 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Närvårdsutveckling Folkhälsomedel Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Beslutade projektmedel Reserverade verksamhetsmedel Summa Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet

9 Dnr PV Månads rapport mars Primärvården SAMMANFATTANDE ANALY S OCH FRAMTIDSBEDÖMN ING Primärvårdensammanfattande bedömning efter tre månaders utfall är en verksamhetsom uppnår budgeterad produktion med drygt 90 %. Detta genom att det budgeterade värdet förutsätter full bemanning, vilket i sin tur inte uppnås. Detta påverkar kortsiktigt både utfallet för den rörliga vårdvalsersättning en liksom nivån på lönekostnaderna inklusive inhyrd personal. Den lägre produktionen än vad som budgeterats påverkar tillgängligheten i verksamheten och då fram för allt tillgängligheten till läkare inom sju dagar. Viss verksamhet upprätthålls för närvara nde med inhyrd personal vilket långsiktigt inte är ekonomiskt försvarbart. Beroende på användningen av inhyrd personal går tillgängligheten att förbättra, men till ett relativt högt pris, varför indikatorn markerat med gult nedan. Vad avser telefontillgäng ligheten Primärvårdens vårdcentraler så förväntas denna förbättras ytterligare under året. Medarbetarnasjukfrånvaro överstigande 60 dagar är fortsatt högre jämfört med föregående år. I samtliga ärenden upprättas rehabiliteringsplaner i enlighet med Regi on Uppsalas riktlinjer. Årsprognosen är här markerad med gult vilket indikerar en stor osäkerhet om sjuktalets utveckling under året. Det förväntade ekonomiska underskottet för verksamhetsåret 2017 är så här långt kopplat till uppstarten av nya vårdcentra ler i Gottsunda, Stenhagen och Gränbystaden. Det förväntade underskottet är en kombination extrakostnader vid uppstart av verksamheten och svårigheter att till fullo finansiera verksamheten fullt ut med vårdvalsersättning från start av den nya vårdcentrale rna. Personalkostnader och övriga kostnader övergår initialt vårdvalsersättningen då det tar en viss tid att lista upp det antal listade som vårdcentralen är bemannad för. Den första bedömningen 2017 av det eko nomiska underskottet är tkr. BEDÖMNIN G AV NULÄGET OCH ÅRS PROGNOS Nuläget Ekonomi i balans Tillgänglighet, telefon Tillgänglighet, besök Produktion: Läkarkontakter jfr budget Produktion: Övriga kontakter jfr budget Medarbetare: Sjuk frånvaro > 60 dgr i procent Årsprognos Obs! Se kriterier för bedömningen sist i anvisningarna. Ekonomi ( från Excelerator mallen, finns i presentationsmall LIS1 )

10 Årsprognos, tkr Ack utfall 2017 Ack budget 2017 Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog (5) Budgetavvikelse årsprog Vårdvalsersättning S:a övriga intäkter Personalkostnader Inhyrd personal Medicinskt mtrl Läkemedel S:a övriga kostnader Resultat Medarbetare (att fylla i) Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring Antal årsarbetare, genomsnitt 622,38 598,71 23,67 Procentuell förändring 3,95 Inhyrd personal, antal årsarbetare 15,56 14,24 1,32 Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring, % enheter Total sjukfrånvaro, procent 6,16 5,75 0,41 Kommentarer till ovanstående tabeller när det gäller Det initiala underskottet för perioden har minskat något jämfört med föregående månad. Detta redovisade underskott har sin grund i beräkningssättet för vårdvalsersättningen. Detta redovisade underskott skall minska månad för månad in på året. Detta för att sedan öka varefter ofinansierade startkostnader för nya vårdcentraler börjar redovisas för Gottsunda, Stenhagen och Gränbystaden vårdcentral. I övrigt så beräknar Primärvården att den fasta ersättningen i vårdvalsersättningen kommer att uppnås för året genom den starka befolkningstillväxten i länet och då fram för allt i Uppsala. Den rörliga ersättningen beräknas vara svårare att uppnå i förhållande till budgeterat värde. Att den rörliga ersättningen beräknas vara svår att uppnå beror då på en lägre produktion än beräknat. Detta i sin tur ger lägre personalkostnader än vad en beräknad full produktion medfört. Primärvården redovisar en högre närvarotid jämfört med föregående år, trots detta uppnås ej den planerade nivån. Den förändrade finansieringsmodellen för ST-läkare har medfört att närvarotiden ökat med 12,2 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Det redovisad förväntade ekonomiska underskottet 2017 är så här långt kopplat till uppstarten av nya vårdcentraler i Gottsunda, Stenhagen och Gränbystaden. Det förväntade underskottet är då en kombination av extrakostnader vid uppstart av verksamheten och svårigheter att till fullo finansiera verksamheten fullt ut med vårdvalsersättning från start av vårdcentralen.

11 3 ( 5 ) REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH K VALITET Utifrån de strategiska målen fö r tillgänglighet följs indikatorer na upp månadsvis. Indikatorerna är a ndelen patienter som får telefonkontakt 1 med vårdcentral samma dag samt a ndelen patienter som får ett läkarbesök 2 inom 7 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov). Målet är att värdet ska öka Tillgänglighet Vårdgaranti Telefontillgänglighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Primärvård i egen regi 90% 80% Diagram: Liksom föregående år så lever Primärvården upp till kravet för målrelaterad ersättning på 90 % för telefontillgängligheten, medan för tillgänglighet till läkarbesök inom 7 dagar så uppnås inte detta krav. Orsaken är liksom tidigare svårighetern att bemanna med läkarresurser vid våra m ottagningar. Ett arbete pågår löpande att se över Primärvårdens produktionsplaneringenom att arbeta med tidböckernas planering och triagering till rätt vårdgivarkategorinom vårdcentralerna i enlighet med principen för bästa effektiva omhändertagandeniv å BEON. BILAGOR 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas 2. Uppföljning av p roduktionsutfall, gäller SHS och VS förvaltningarna. Bifogad excelmall fylls i och l äggs in i ekonomichefsdatabasen. 1 Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för 2017 är ett delmål. 2 Bedömer vårdpersonal att det f inns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst sju dagar, exempelvis på en vårdcentral. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 7 dagar. Målet för 2017 är ett delmål.

12 4 (5) Bilaga 1 Årsprognos Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd perso Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Noter: 1. Kapiteringsintäkter från VC-uppdraget beräknas öka 8,2 Msek mer utöver budget då Regionen växer ochpv redan tagit över stora delar av listade efter att Söderfors (Tierp) resp. Boländerna avvecklatst. Besöksersättningen beräknas underskrida budget med 22 Msek, liksom Patientavgiften som beräknasnderskrida budget med 4,6 Msek. 2. Övriga intäkter beräknas avvika +1,5 Msek över budget pga. upplupna intäkter för ST-läkare. 3. PV's löneostnader beräknas unddrskrida budget med 20 Msek pga lägre antal årsarbetare 4. Den medicinska servicen beräknas underskrida budget med 9,5 Msekpha färre besök. 5. Övriga kostnader beräknas överskrida budget med 20 Msek då tre nya vårdcentraler startas upp under året

13 5 (5) Förklaringar till bedömningen av nuläget och årsprognosen sid 1: Ekonomi: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om resultatavvikelsen, dvs. ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött. Årsprognosen = grönt om resultatet, dvs. årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Tillgänglighet: Bedömningen görs utifrån målet för indikatorn att värdet för 2017 ska öka. För någon/några indikatorer finns ett specifikt värde angivet. Nuläget = grönt om utfallet har ökat jämfört med samma månad föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Produktion: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött om negativ avvikelse är mer än 2 procent. Årsprognosen = grönt om årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Medarbetare: Sjukfrånvaro lika eller mer än 60 dagar mäts mot utfall samma period föregående år respektive årsutfall föregående år. Alternativt mot mål om sådant finns. Nuläget = grönt om utfallet har minskat jämfört med samma period föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om utfallet bedöms minska jämfört med föregående år. Om specifikt mål finns angivet = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Gul markering används endast för årsprognosen om bedömningen är mycket osäker.

14 Månadsrapport mars 2017 Hälsa och habilitering SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Hälsa och habiliteringen har ett negativt resultat på 500 tkr per mars Det totala balanserade resultatet speglar inte balans inom samtliga verksamhetsområden. Inom habiliteringens verksamheter har många enheter vakanta tjänster, detta innebär att förvaltningens två verksamhetsområden Habiliteringen i Uppsala och Habilitering i Länet har positivt resultat samtidigt som produktionen inom Habiliteringen i Uppsala är något lägre än budget. För att komma upp i produktion kommer man att påbörja ett pilotprojekt i form av ett resursteam. Resursteamet kommer att bestå av psykolog, arbetsterapeut och kurator i syfte att förstärka enheterna inom habiliteringen och minska sårbarheten. Inom verksamhetsområdet Särskild vård och integration är resultatet negativt, vilket dels förklaras av lägre intäkter från Migrationsverket för hälsosamtalen till Asyl- och integrationshälsan Cosmos. Verksamhetsområdet har även svårt att rekrytera sjuksköterskor och därför har Närvårdsavdelningen i Uppsala ökade kostnader för inhyrd personal jämfört med föregående år och budget. Flera andra enheter inom verksamhetsområdet har även inhyrda läkare för att upprätthålla produktionen. Helårsprognosen för förvaltningen är en ekonomi i balans med viss osäkerhet pga. de stora utmaningar som förvaltningens står inför gällande Kungsgärdets lokaler. Problemen gällande lokalerna kommer förmodligen också påverka produktionen under året. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Nuläget Ekonomi i balans Tillgänglighet: Neuropsykiatriska diagnoser Produktion: Läkarkontakter jfr budget Produktion: Övriga kontakter jfr budget Medarbetare: Sjukfrånvaro > 60 dgr i procent Årsprognos Ekonomi Medarbetare Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring 0 % Inhyrd personal, antal årsarbetare 4,7 4,2 0,5

15 2 (5) Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring, % enheter Total sjukfrånvaro, procent 5,76 4,00 1,76 Ackumulerat utfall visar på ett underskott om 510 tkr jämfört med ett budgeterat underskott t o m mars om tkr. Underskottet är något större än motsvarande period förra året men inom ramen för budgeterad nivå. För årsprognosen kvarstår ett förväntat balanserat resultat. Sjukfrånvaron har totalt sett ökat i förvaltningen. Det är fram för allt sjukfrånvaro mer än 60 dagar som ökat jämfört med föregående år. Det rör sig om 23 medarbetare, av dessa är 6 medarbetare inte längre sjukskrivna och 12 medarbetare är sjukskrivna på deltid. Årsprognosen är osäker. Jämfört med samma period föregående år är det en ökning, 2,79 % i mars 2017 mot 1,57 % i mars Årsutfallet för 2016 var 2,68 %. REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Utifrån de strategiska målen för tillgänglighet följs indikatorerna upp månadsvis. Indikatorerna är andelen patienter som får telefonkontakt med vårdcentral samma dag samt andelen patienter som får ett läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov) 1. Målet är att värdet ska öka Ett antal nyckeltal följs också upp. Nyckeltal Uppfylld andel/antal Antal väntande till besök Neuropsykiatriska diagnoser (utredn. av autismspektrum) inom vårdgarantin 100% 10 Besök vid Cosmos (hälsoundersökningar) inom 30 dagar 100% 22 Antal belagda platser NÄVA (närvård) under månaden *) 91% *) Antal belagda platser (pl) utifrån antalet öppna platser (23 vardagar,20 helger pl). De budgeterade platserna var 26 pl, men har inte kunnat öppnats fullt ut pga brist på sjuksköterskor 1 Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för 2017 är ett delmål. Bedömer vårdpersonal att det finns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst sju dagar, exempelvis på en vårdcentral. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 7 dagar. Målet för 2017 är ett delmål.

16 3 ( 5 ) Vårdgaranti Vårdgaranti Telefontillgä Besök inom Tillgänglighet LUL nglighet 7 dagar Primärvård i egen regi 90% 80% Primärvård i privat regi 94% 92% Samtlig primärvård inom Region Uppsala mars 2017 Diagram: Privat primärvård medelvärde mars månad Kommentarer till tillgänglighet och kvalitet: De privata vårdcentraler som inte klarat 87 % tillgänglighet har fått ett besök av väntetidssamordnare, för att gå igenom vårdgarantins definitioner och hur man rent praktiskt ska registrera nybesök i Cosmic. BILAGOR 1. Årsprognos 2. Uppföljning av produktionsutfall

17 Bilaga 1 4 (5)

18 5 (5) Bilaga 2 Uppföljning av produktionsutfall Hälsa och habilitering, Produktionsbudget 2017 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot Slutenvård, antal Läkarbesök, antal Övriga besök, antal Totalsumma Hälsa och habilitering, Utfall 2017 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot Slutenvård, antal Läkarbesök, antal Övriga besök, antal Totalsumma

19 Månadsrapport mars 2017 Folktandvården SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Folktandvården satte i mars nytt intäktsrekord för en enskild månad (även vid rensning för prislistehöjningar bakåt i tiden). Det är mycket glädjande att förvaltningen presterat så bra med tanke på att det fortfarande finns vakanser i verksamheten, framförallt på de mer perifert belägna klinikerna. Antalet besök inom Folktandvården har ökat med drygt 6000 jämfört med förra året samma period och ligger även högre än produktionsbudgeten för Ökningen gäller främst barnpatienter men även frisktandvårds- och vuxenpatienter har ökat jämfört med Patienttrycket är fortsatt mycket högt men Folktandvården har trots det lyckats att minska antalet väntande patienter sedan årsskiftet. Folktandvården ligger i februari på den periodiserade resultatbudgeten. Resultatet hade varit bättre om inte verksamheten belastats med engångskostnader för att flytta Folktandvårdens ledningskontor från Ulleråker till Kungsgatan. På helår räknar förvaltningen med att nå det budgeterade resultatet. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Nuläget Ekonomi i balans Tillgänglighet, riskbedömning, mål att öka jfr tidigare år Tillgänglighet, planerad vård inom 3 mån, mål 95 % Produktion Allmäntandvård Produktion Specialisttandvård Medarbetare: Sjukfrånvaro > 60 dgr i procent Årsprognos Obs! Se kriterier för bedömningen sist i anvisningarna. Ekonomi (från Excelerator mallen, finns i presentationsmall LIS1) Årsprognos, tkr Ack utfall 2017 Ack budget 2017 Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budget-avvikelse årsprog Intäkter enl tandvårdstaxan S:a övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd pers Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostn S:a övriga kostnader Resultat Ekonomi Intäkterna från tandvårdstaxan ligger på budget vilket indikerar att vi träffat rätt i intäktsbudgeteringen hittills i år. Övriga intäkter är också i nivå med budget. Personalkostnaderna ligger mycket under budget vilket till stora delar beror på semesteruttag, vakanser och sjukdom.

20 2 (4) Kostnaderna för köpt tandteknik och tandvård ligger något högre än budget, det kan förklaras med att Folktandvårdens tandläkare gjort fler protetiska behandlingar än vad som varit planerat. Då de ekonomiska marginalerna på dessa behandlingar är goda så är det positivt för ekonomin att dessa åtgärder ökar. Nya filsystem för endodontibehandlingar (rotfyllningar) har köpts in till flera av våra kliniker, därför har vi en mycket högre kostnad för medicinskt material än den ackmulerade budgeten. Kostnaden för medicinskt material väntas plana ut och följa budget senare under året. Den tvingande flytten av Folktandvårdens ledningskontor från lokalerna på Ulleråker till Kungsgatan tynger resultatet för mars. Folktandvården har underbudgeterat flyttkostnaderna, men då dessa är av engångskaraktär är de hanterbara. Lokal- och fastighetskostnaderna samt framförallt övriga kostnader är därför avsevärt högre än den ackumulerade budgeten för mars. Sammantaget presterade Folktandvårdens medarbetare ett mycket gott ekonomiskt resultat för mars månad. Resultatet följer den ackumulerade budgeten och förvaltningen planerar med att uppnå resultatkravet i årsbudgeten för verksamhetsåret Medarbetare (att fylla i) Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring Antal årsarbetare, genomsnitt 408,43 403,67 +1,18% Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring, % enheter Total sjukfrånvaro, procent 7,02 5,32 1,7 Medarbetare Antalet medarbetare har under senare delen av 2016 och i början av 2017 ökat markant inom Folktandvården. Jämfört med februari 2016 så är vi 21 huvuden fler i år. Denna förändring syns inte i ökningen av antalet årsarbetare. Detta förklaras förmodligen av den ökade sjukfrånvaron i kombination av ett ökat semesteruttag under perioden. Det är den långa sjukfrånvaron som ökat - en trend som kunnat ses sedan hösten En särskild satsning på arbetet med långtidssjukskrivna görs nu på individnivå där HR-avdelning och klinikledning samarbetar tätt. Även anställda med upprepad korttidsfrånvaro kommer att följas upp individuellt.

21 3 (4) REGION FÖR ALLA TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Under januari-mars har patienter fått en fullständig undersökning. Av dessa har 95,6 % fått en riskbedömning. Motsvarande period 2016 fick 95,3 % en riskbedömning. En annan indikator är andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader. Målet för 2017 är 95 procent. I slutet av mars har 95,6 % av patienterna fått vård. Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön Allmäntandvård: Cirka vuxna revisionspatienter har väntat mer än 3 månader på kallelse för undersökning. Detta är en minskning med 1500 patienter sedan årsskiftet. Den genomsnittliga förseningen för vuxna är 5,3 månader. Spridningen mellan klinikerna är för den totala väntetiden är 0-24 månader. Totalt har FTV cirka vuxna revisionspatienter. Det finns risk att antalet väntande överskattas på grund av att patienter tackar nej till vård när de kallas på grund av att de vill skjuta upp undersökningen till senare tillfälle, att de själva väljer förlängd väntetid eftersom de vill gå till viss tandläkare eller att för korta revisionstider i förhållande till patientens riskprofil har valts från början. Av cirka listade barn är det 24 som har en försenad kallelse. Den troliga förklaringen är att vissa barn är svåra att nå då de kallas. Specialisttandvård: Siffrorna i tabellen anger oprioriterade patienter. Patienter med akuta behov får tid samma dag eller inom några dagar. Tandreglering, sjukhustandvård och tandlossning har inga patienter som väntat mer än tre månader. Väntetiderna inom den specialiserade barntandvården, bettfysiologi och endodonti är 3-6 månader. För oral protetik är väntetiden som längst 11 månader. BILAGOR 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas) 2. Uppföljning av Produktionsbudget, gäller SHS och VS förvaltningarna. Bifogad excelmall fylls i och läggs in i ekonomichefsdatabasen.

22 4 (4) Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Not. 1. Personalkostnaderna ligger under periodiserad budget på grund av vakanser, sjukdom och semestrar. 2. Övriga personalkostnader är högre än budget med anledning av att flera utbildningar och kurser för personalen betalats i början av året, fast kurstillfället äger rum senare. 3. Medicinskt material är dyrare än budgeterat för att Folktandvården köpt in nya filsystem för endodontibehandlingar. 4. Lokal- och fastighetskostnader har stigit mer än budget på grund av flytt av ledningskontoret. 5. Övriga kostnader har också blivit dyrare med anledning av ledningskontorets flytt.

23 BILAGA VS Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård Sofia Kialt projektledare Projektgrupp Sofie Schwan, Monica Jonsson, Robert Kristiansson, Monica Cornefjord, Louise Hamark Region Uppsala

24 Varför en målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård? Projektgrupp: Sofia Kialt, Sofie Schwan, Monica Jonsson, Robert Kristiansson, Monica Cornefjord, Louise Hamark Vägledning Inspiration Skapa minnen av framtiden Knyter oss samman att dela våra bilder om framtiden Se den framtid som redan är här Digitalt dialogforum, interaktiva webbseminarium, befintliga mötesplatser, de i början av sin yrkesbana och de i slutet av sin yrkesbana.

25 Om framtiden är här hur är det då? Framtidens primärvård Första valet för invånarna Önskvärt tillstånd utan begränsningar Utgå i tanken från att primärvårdens utveckling har varit optimal och fått alla förutsättningar den behöver. Förflytta dig fram i tiden ca år och dröm. Hur är det då? Vad är viktigt då? Inspirationsfrågor Vad uppnår framtidens primärvård? Hur möter framtidens primärvård invånare/patienters behov? Hur är det att vara invånare/ patient i framtidens primärvård? Hur är det att utöva sitt yrke i framtidens primärvård? Hur utvecklas framtidens primärvård?

26 Om framtiden är här hur är det då? Önskvärt tillstånd utan begränsningar Utgå i tanken från att primärvårdens utveckling har varit optimal och fått alla förutsättningar den behöver. Förflytta dig fram i tiden ca år och dröm. Hur är det då? Vad är viktigt då? Vad uppnår framtidens primärvård? Patienters upplevelser Kontinuitet Återinskrivningar In- och utskrivningar Framtidens primärvård Första valet för invånarna

27 Framtidens primärvård På väg mot framtiden Första valet för invånarna En annan primärvård Det behövs en strategi för att stärka de ekonomiska förutsättningar. Paradigmskifte Personella resurser t ex ST-läkare Vi behöver bli bättre på att bli bättre Stärkt forskning genom akademiskt primärvårdscenter Utgå från invånares behov, personcentrerad vård Kunskapsstöd genom Nationellt Kliniskt Kunskapsstöd Stöd för uppföljning av kvalitet genom PrimärvårdsKvalitet Stärkt samarbete med specialistvård Ledarskap för förändring Sköra äldre, psykisk hälsa E-hälsostrategi med pågående insatser särskilt för primärvård t ex e-tjänstelyft Hälsofrämjande Inspirationsmaterial: Primärvården i Fokus, Norra sjukvårdsregionen Projektledare: Mats Brännström mars 2017

28 Förutsättningar för paradigmskifte Långsiktighet avgörande Fortsatt dialog under 2018 Fortsätt bred dialog om målbilden och justera efter behov Ni får gärna efterfråga hur det går årligen? Framtidens primärvård Första valet för invånarna En annan primärvård Paradigmskifte Vad behöver ni för att fatta beslut? Tips! 11 maj kl : Världens främsta transformationsresa för ett hälso- och sjukvårdssystem med fokus primärvård? Läkaren Doug Eby från Alaska föreläser om "Building a new primary health care system" (Anmäl via inbjudan). Han är internationellt känd för att ha byggt upp ett helt nytt väl fungerande primärvårdssystem. Nu finns lysande resultat, ta del av hur de har jobbat med mål och mått, värderingar och relationer, personcentrering, förbättringsarbete och personalstrategi.

29 Nettokostnad strukturjusterad hälso- och sjukvård per invånare Källa: Kolada utveckling strukturjusterad hälso- och sjukvård Region Uppsala jämfört med övriga landsting/regioner.

30 Nettokostnad för primärvård per invånare Källa: Kolada Nettokostnad per invånare totalt exkl. läkemedel, kr/inv

31 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Sandra Hult Sellin Bilaga 1 Sammanställning kiropraktik, Region Uppsala Avtalen I Region Uppsala är kiropraktorer i dag verksamma enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Region Uppsala har totalt 8 upphandlade avtal med kiropraktorer som samtliga tecknades under 2014 med rätt till att förlänga avtalen upp till 24 månader. Totalt finns det ca 20 verksamma legitimerade kiropraktorer i länet, inklusive de Region Uppsala har avtal med. För att få en viss geografisk spridning av kiropraktorer inom Uppsala län uppdelades upphandlingen i 3 anbudsområden: norra (Tierp, Älvkarleby, Östhammar och Heby), södra (Enköping och Håbo) och Uppsala/Knivsta. Ett konstaterande är att det idag saknas upphandlade kiropraktorer både i Tierps och i Håbo kommun (Bålsta). Tilldelningen till anbudsområdet Uppsala/Knivsta blev överklagat vilket förklarar de olika avtalstiderna. Region Uppsala har förlängt avtalen med samtliga vårdgivare en gång och kan därmed inte förlänga avtalen ytterligare. Vårdgivare Avtalstid Mottagning Kommun Kaj s Chiropraktik & Massage Förlängt t.o.m Öregrund Östhammar Affero Hälsa & Rehab AB Förlängt t.o.m Heby Heby Enköpings Kiropraktorklinik Förlängt t.o.m Enköping Enköping VikingREHAB Knivsta Förlängt t.o.m Knivsta Knivsta Kiropraktorkliniken Wickström AB Förlängt t.o.m Uppsala Uppsala Stockholms Kiropraktorklinik & Fv/Uppsala Förlängt t.o.m Uppsala Uppsala VikingREHAB Förlängt t.o.m Uppsala Uppsala Kiropraktorkliniken Lindström AB Förlängt t.o.m Uppsala Uppsala Förutom skillnader i avtalens löptid skiljer sig också ersättningsnivån och maximalt antal behandlingar per år, dvs. tillåten årsvolym. Produktion och ekonomi Avtalet inkluderar en takersättning om sammantaget tkr för alla avtalen (med årlig uppskrivning enligt LPIK). Antal besök under 2016 var stycken och den ekonomiska ersättningen var totalt 1380 tkr. Nedan tabell visar respektive vårdgivares tillåtna årsvolym. 1

32 Vårdgivare Besök 2014 Besök 2015 Besök 2016 Tillåten årsvolym Kaj s Chiropraktik & Massage Affero Hälsa & Rehab AB Enköpings Kiropraktorklinik VikingREHAB Knivsta Kiropraktorkliniken Wickström AB Stockholms Kiropraktorklinik & Fv/Uppsala VikingREHAB Kiropraktorkliniken Lindström AB Evidens I många länder, däribland Sverige, arbetar kiropraktiken parallellt eller integrerat med vården. I flertalet länder ses det fortfarande som en alternativ behandlingsmetod som ligger i gråzonen mellan alternativmedicin och ortopedisk manuell terapi (OMT). SBU har utvärderat det vetenskapliga underlaget för hur fysisk träning, manuell behandling och insatser för att förändra beteendet kan förhindra att akuta eller subakut smärta i rygg och nacke utvecklas till långvarig smärta. Dessa behandlingar utförs vanligen hos fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat. I undersökningen kom SBU fram till att det är omöjligt att avgöra vilka metoder som idag används av fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat som bäst hindrar att akut smärta i nacke och rygg blir långvarig. Befintlig forskning ger inga besked om hur nuvarande vårdrutiner skulle kunna förbättras eller huruvida det är motiverat att öka eller minska användningen av metoderna i hälsooch sjukvården. 1 Omvärldsspaning Av Sveriges totalt 20 landsting/regioner är det 6 stycken som har upphandlat kiropraktorer: Region Uppsala, Region Jönköpings län, Region Skåne, Stockholms läns landsting, Region Östergötland och Landstinget Sörmland. Kiropraktorernas uppdrag/diagnoskoder Enligt gällande avtal mellan Region Uppsala och kiropraktorerna ska kiropraktorerna erbjuda patienter folkbokförda i Uppsala län kiropraktisk behandling med akuta, subakuta och kroniska besvär i rörelseapparaten, framförallt rygg, nacke, axlar/skuldror (avtalet formulerades innan nya patientlagen trädde i kraft därav begränsningen till folkbokförda i länet). De ICD-koder som är aktuella finns främst inom ICD 10; kapitel XIII delavsnitt M 54 (ryggvärk) och M 75 (sjukdomstillstånd i skulderled). Koder inom dessa avsnitt ska utgöra behandlingsdiagnos för minst 60 % av patienterna. 1 SBU. Preventiva insatser vid akut smärta från rygg och nacke. Effekter av fysisk träning, manuell behandling och beteendepåverkande åtgärder. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 245. ISBN

33 Förnyad upphandling En fördel för Region Uppsala med att göra en förnyad upphandling enligt LOU är att kostnaden för produktionen inom avtalet går att förutsäga under avtalstiden. Upphandlingen ska som tidigare upphandlingar sträva efter att få mottagningar i hela länet. 3

34 Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Pierre Houdet Tfn E-post Vårdstyrelsen Utredning/redovisning rörande Närvårdsteam för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Bakgrund För att bättre möta målgruppens behov initierade Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län under 2012 en utredning som utmynnade i en projektplan för Närvårdsteamet NPF. Utredningen beaktade erfarenheter från den tidigare NPF-portalen som samordnades via centrumledningsgruppen inom Landstinget i Uppsala län, men även hur behoven för målgruppen lyftes fram ur ett kommunalt perspektiv. Närvårdsteamet NPF är ett gemensamt projekt med uppdrag från Region Uppsala och Uppsala kommun. Målgruppen är personer som har eller själva tror sig ha neuropsykiatriska problem från 18 år och uppåt. Målet med projektet är att ge deltagare verktyg att hantera sin situation genom psykoedukativa insatser samt skapa möjlighet till samordnade vård- och stödinsatser, i ett tidigt och förebyggande skede utan krav på diagnos för att överbrygga svårigheter som kan uppstå till följd av funktionsnedsättningen. Projektet avslutas 31 december Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i augusti 2012 att fastställa arbetsmodell för Neuropsykiatriskt närvårdsteam. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i maj 2013 att bevilja 940 tkr år 2013 och tkr år Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i maj 2014 att förlänga projektet till 31 december 2015 och i maj 2015 att förlänga projektet till 31 december 2016 (HSS ). Inför 2017 skulle ställning tas till en eventuell permanentning och långsiktig finansiering. Vårdstyrelsen beslutade i maj 2016 att förlänga projektet ett år till den 31 december 2017, till en kostnad av kr år 2017 och under förutsättning att Uppsala kommun medfinansierade projektförlängningen, vilket också skedde (VS ). En återrapportering till Vårdstyrelsen skall ske i maj I återrapporteringen ska ingå berörda verksamheters bedömning av nyttan med projektet samt vid goda resultat en plan för hur verksamheten kan permanentas och finansieras från den 1 januari Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

35 2 (5) Utredning Personer med NPF har ofta begränsningar i fyra huvudområden; perception, exekutiva funktioner, motorik och socialt; som kan bringa oordning i deras liv och gör det svårt att rent praktiskt få vardagen att fungera. Samordning och psykoedukation är två sätt att arbeta för att individen ska uppleva en ökad hanterbarhet av eventuell funktionsnedsättning. Närvårdsteamet NPF har aktivt arbetat med att ha en hög kvalitet på genomförandet av samordnade individuella planer (SIP). Nytt material och rutiner för arbetsgång har tagits fram. Närvårdsteamet NPF har från start varit noggrant med att uppmärksamma samordningsbehov samt informerat om och initierat SIP vid behov och önskemål från besökare. Även om besökaren inte har insatser från både Region Uppsala och kommun arbetar Närvårdsteamet NPF ofta med samordning och samverkan. Att sammankalla till ett möte där individens behov tydliggörs och vilken kontakt/verksamhet som kan bistå med vad, är ofta mycket värdefullt och stressreducerande. Psykoedukation eller psykopedagogik är riktad information i olika former till personer med psykiska problem. Det kan handla om att förstå problemets natur, hur man kan hantera konsekvenserna eller hur man relaterar till andra människor. Målet är att stärka individens förmåga att hantera sin vardag, det vill säga uppleva en ökad hanterbarhet av eventuell funktionsnedsättning. Psykoedukationen kan ges till individen, dess anhöriga/närstående eller till personal. I vissa fall kan ett hjälpmedel underlätta, och öka hanterbarheten för individen. Det kan handla om exempelvis tidshjälpmedel, tyngdtäcke eller magnettavlor för planering. Personal i teamet kan då förmedla kontakt med en arbetsterapeut i kommun (distriktsarbetsterapeut eller arbetsterapeut inom socialpsykiatrin) eller Region Uppsala (om personen har kontakt inom psykiatrin). I förhållande till övriga insatser inom region och kommun befinner sig Närvårdsteamet NPF:s insatser på bas- och mellannivå. Ambitionen är att tiden från aktualisering av ett ärende tills det att utbildningsinsatser och samordning är slutförda och fungerar, bör klaras inom 3-6 månader. I de fall ärenden kommer åter ska det vara möjligt att erbjuda stöd igen, med korta och avgränsade insatser. I möjligaste mån är det två ur teamet som tillsammans tar ett ärende. En kartläggning görs för att få en bild av inom vilka områden som personen upplever att den har svårigheter. Kartläggningen omfattar även vilka kontakter/insatser som redan finns runt individen. Tillsammans med besökaren bedömer personalen om besökarens behov kan tillgodoses av Närvårdsteamet NPF, eller om det är någon annan verksamhet som bättre svarar mot behovet. Om personen har insatser både från Region Uppsala och kommun ställs frågan om det finns en samordnad individuell plan (SIP) och om inte så lämnas information om vad det innebär. Besökaren informeras om vad Närvårdsteamet NPF kan göra och tillsammans görs en plan över vad personen vill jobba med och vilka kurser/föreläsningar som kan bli aktuella. Grunden för samtalen är MI (Motivational interviewing), där personen bestämmer själv vad personen tycker är viktigast och vad personen behöver stöd med.

36 3 (5) Specialistnivå Mellannivå Basnivå Råd & Stöd Infoteket Utbildningscenter Bibliotek Webbplats Psykiatri Habiliteringen Myndighetsutövning Närvårdsteamet Kartläggning Kurser SIP (samordnad indivduell plan) Förmedling av kontakt till annan insats Primärvård Introduktionskurser Rådgivning 1177 Närvårdsteamet NPF:s insatser finns på bas- och mellannivå. På basnivån finns Introduktionskurser som är öppna för alla som vill lära sig om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I mellannivån återfinns insatser som är generella, exempelvis kurser, samt riktade insatser till individen, såsom förmedling av kontakt till distriktsarbetsterapeut. Mellannivån kallas även för första linjen. Region Uppsalas del i Närvårdsteamet NPF lyder organisatoriskt under förvaltningen Hälsa och habilitering. En stark koppling till Infoteket finns. Ledningsgruppen för projektet rörande närvårdsteam NPF har uppmärksammat att det finns en målgrupp, personer med nydiagnostiserade autismspektra utan större funktionsnedsättning, som i dagsläget har en otydlig situation rörande vart man kan få rätt vård och stöd. Frågan rör enkom Region Uppsala och förvaltningen Hälsa och habilitering, som behöver lyfta frågan och ta fram en konstruktiv lösning. Resultat Närvårdsteamet NPF fyller en funktion i samhället, såväl på kommunal nivå som på regional nivå, som inte motsvaras av någon annan verksamhet. Målgruppen med personer som ännu inte har en diagnos eller som inte anses ha tillräckligt stora funktionsnedsättningar har svårt att få tillgång till NPF-anpassat stöd någon annanstans. Förutom stöd till individen själv erbjuder Närvårdsteamet NPF råd och stöd till anhöriga/ närstående samt till professionen. De verktyg, de metoder och det stöd som verksamheten vid Närvårdsteamet NPF kan ge och ger till personer ingående i patientgruppen och deras närstående, synes fylla en viktig och betydelsefull roll. Inte minst indikeras det av antalet individer som söker kontakt och

37 4 (5) får hjälp av teamet. Det har under lång tid konstant legat över den nivå om 50 insatser per månad som sattes upp som mål för verksamheten. En ökning går därtill att notera. Behovet av teamet framgår även genom sannolika konsekvenser vid en nedläggning, se nedan. 140 Antal personer som fått insats, per månad och år Redan i februari 2014 uppnåddes målet om att ge 50 personer insats, per månad. Under 2015 ökade antalet något men en markant ökning har skett under Bortsett från lågsäsongsmånaderna januari, juli och augusti, överstiger antalet personer i insats 100 stycken. Kostnader och finansiering Hälsa och habilitering ansvarar för ekonomi, drift och personalansvar för medarbetare anställda vid Region Uppsala. Uppsala kommun ansvarar för hyreskontrakt inklusive medföljande ansvar (uppdragskontoret). Personalkostnader, tre årsarbetare från Region Uppsala och tre från Uppsala kommun fördelas till respektive huvudman. Två arbetsterapeuter, en socionom (80 %) och en kommunikatör (20 %) är anställda av Region Uppsala. Uppsala kommuns anställda är koordinatorer. Beslut om projektbudget fattades utifrån 2012 års kostnadsläge. År 2014 beslutades att bevilja projektet en uppräkning med 100 tkr (4,7 %). Landstinget i Uppsala läns/region Uppsalas del av finansieringen : År Rekvirerade medel (tkr)

38 5 (5) Kostnaderna vid en permanentning uppgår till tkr för Region Uppsala. Tillförs Hälsa och habiliterings verksamhetsuppdrag och anslag. Medel tas från Vårdstyrelsens reserverade verksamhetsmedel Konsekvenser Nedläggning av Närvårdsteam NPF kommer sannolikt att innebära: Att fler kommer vända sig direkt till specialistnivån, vilket medför ökade köer. Ökad risk för behandling på fel nivå. Ökad risk att patienter faller mellan stolarna och bollas mellan olika förvaltningar. Patienter med lindrig funktionsnedsättning riskerar bli utan stöd vilket på sikt belastar sjukvården. Minskad samordning mellan olika relevanta aktörer. Den kunskap och kompetens som byggts upp inom närvårdsteamet går förlorad för hela länet. För mer detaljer rörande konsekvenser hänvisas till risk-/konsekvensanalyser gjorda vid UAS VO Psykiatri (170224), Hälsa och habilitering (160412) respektive Attention Tierp (160412). Beredning Synpunkter har avseende Närvårdsteamet NPF och dess verksamhet har inhämtats från VO Psykiatri vid UAS, Hälsa och habilitering respektive Attention Tierp. Vid kontakt med Uppsala kommun har information erhållits om att man avser att fatta beslut om en permanentning av verksamheten och en fortsatt finansiering, under förutsättning att Region Uppsala fortsätter att medfinansiera enligt samma fördelning som gällt tidigare, inom det gemensamma projektet. Slutsats Under utredningen inför återrapporteringen har det konstateras att mycket talar för en stor nytta med Närvårdsteamet NPF. Detta såväl för aktuell personkategori som för Region Uppsala och Uppsala kommun. Utifrån det förordas en permanentning av verksamheten. Någon anledning till förändring av nuvarande strukturer kan ej ses, varför Region Uppsalas del av ansvaret även fortsättningsvis bör ligga hos Hälsa och habilitering. Verksamheten bör permanentas från 1 januari 2018.

39 ÅRSRAPPORT Neuropsykiatriskt närvårdsteam 2016 Författare rapport: Susanne Andersson, projektledare Dokumentidentitet Version Datum Status

40 Rapport Innehåll 1 SAMMANFATTNING INLEDNING DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR AVGRÄNSNINGAR MÅLGRUPP FÖR RAPPORTEN BESKRIVNING AV PROJEKTET BAKGRUND PROJEKTETS UPPDRAG OCH MÅLSÄTTNING PROJEKTETS GENOMFÖRANDE ORGANISATION OCH HUVUDMANNASKAP RESURSER RIKTADE INSATSER PÅ OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA (PRIO) BESKRIVNING AV ARBETSMODELLEN TILLGÄNGLIGHET SAMVERKAN OCH INFORMATION TILL PROFESSIONEN BESKRIVNING AV BESÖKARNA KÖN ÅLDER UTBILDNING OCH ARBETE ÖVRIGA KONTAKTER ANHÖRIGA OCH NÄRSTÅENDE RESULTAT UTIFRÅN MÅL ANTAL PERSONER SOM FÅTT STÖD AV TEAMET SAMORDNING HANTERBERHET AV FUNKTIONSNEDSÄTTNING UTVECKLINGSOMRÅDEN Sidan 2 av 18

41 Rapport 1 Sammanfattning Närvårdsteamet för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är ett gemensamt projekt med uppdrag från Region Uppsala och Uppsala kommun. Målet med projektet är att ge deltagare verktyg att hantera sin situation genom psykoedukativa insatser samt skapa möjlighet till samordnade vård- och stödinsatser, i ett tidigt och förebyggande skede utan krav på diagnos för att överbrygga svårigheter som kan uppstå till följd av funktionsnedsättningen. Verksamheten öppnade för besökare i december 2013 och projekttiden har förlängts med ett år och nuvarande beslut gäller till och med Antalet personer som fått stöd av närvårdsteamet har under större delen av 2016 legat runt 100 stycken per månad med en nedgång på sommaren. Stödet kan variera; allt ifrån ett utbildningstillfälle till en mer omfattande insats med exempelvis samordning. Närvårdsteamet har tagit fram och genomfört utbildningar och kurser inom, för målgruppen, relevanta områden med syfte att öka hanterbarheten av en eventuell funktionsnedsättning. Personer som söker sig till Närvårdsteamet har i många fall insatser från andra verksamheter, myndigheter där samverkan varit ett viktigt inslag för att bättre kunna tillgodose individens behov och även för att göra insatserna mer begripliga. Det har varit aktuellt med samordnad individuell plan i ett par ärenden men av olika anledningar har ingen av dem genomförts. 2 Inledning 2.1 Definitioner och förkortningar NPF- neuropsykiatriska funktionsnedsättningar SIP- samordnad individuell plan Psykoedukation eller psykopedagogik är riktad information i olika former till personer med psykiska problem. Det kan handla om att förstå problemets natur, hur konsekvenserna kan hanteras eller hur relatera till andra människor. Psykoedukationen kan ges till individen, anhöriga/närstående eller till personal. 2.2 Avgränsningar Rapporten sammanfattar främst det arbete som skett inom ramen för projektet Närvårdsteamet NPF under Statistik för hela projekttiden redovisas för att se utveckling över projekttiden. 2.3 Målgrupp för rapporten Rapporten ska ligga till grund för budgetplaneringen 2018 och eventuell implementering av projektet. Rapporten ska även ge inblick i projektets verksamhet, syfte och resultat. Sidan 3 av 18

42 Rapport 3 Beskrivning av projektet 3.1 Bakgrund En ökad tillströmning av individer tillhörande målgruppen ses inom både kommunala verksamheter samt primärvård, psykiatri och habiliteringen. En utredning har visat att särskilda satsningar behövs på området för att bättre tillgodose målgruppens behov. Målet med insatserna är att skapa sådana förhållanden att individen trots sin funktionsnedsättning kan leva ett liv med god livskvalitet, en fungerande vardag och vara delaktig i samhället. En stor del av målgruppen har problem med att ta och upprätthålla nödvändiga kontakter med myndigheter och vårdgivare. De har dessutom ofta problem med att initiera och samordna de insatser som erbjuds. Följden av detta kan vara att personerna inte får sina behov tillgodosedda på ett optimalt sätt, och att samhället satsar resurser som inte ger avsedd effekt. För att bättre möta målgruppens behov initierade Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län under 2012 en utredning som utmynnade i en projektplan för Närvårdsteamet NPF. Utredningen beaktade erfarenheter från den tidigare NPFportalen som samordnades via centrumledningsgruppen inom Landstinget i Uppsala län, men även hur behoven för målgruppen lyftes fram ur ett kommunalt perspektiv. 3.2 Projektets uppdrag och målsättning Målgrupp är personer som har eller själva tror sig ha neuropsykiatriska problem från 18 år och uppåt och Närvårdsteamets uppgift är att skapa bättre samordning i ett tidigt och förebyggande skede, att utbilda individer i att bättre kunna leva med sin funktionsnedsättning samt att sprida information och kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar till allmänhet och andra verksamheter som möter målgruppen. Samordnande insatser kommer i första hand att erbjudas personer boende i Uppsala kommun. Psykopedagogiska insatser erbjuds till länets invånare tillhörande målgruppen. I dagsläget finns beslut om att driva projektet i nuvarande form 2017 ut. Produktionsmål för Närvårdsteamet är: att NPF-teamet ska erbjuda upp till 50 personer i månaden stöd enligt modellen under projekttiden (det totala antalet personer som erbjuds tjänster samtidigt). att deltagare som har behov av samordning av insatser efter utskrivning från NPF-teamet har en Samordnad individuell plan att deltagare upplever en högre grad av hanterbarhet av eventuell funktionsnedsättning Sidan 4 av 18

43 Rapport 4 Projektets genomförande 4.1 Organisation och huvudmannaskap Projekt Närvårdsteamet NPF ägs tillsammans av Region Uppsala och Uppsala kommun. Regionens del lyder organisatoriskt under förvaltningen Hälsa och habilitering. Uppsala kommun ansvarar för hyreskontrakt inklusive medföljande ansvar (uppdragskontoret). Kommunens medarbetare hade under 2016 sin anställning vid Vård & omsorg, Socialpsykiatri och socialt stöd (från 2017 Omsorgsförvaltningen, Socialpsykiatri). 4.2 Resurser Regionen finansierar sin del av projektet genom Vårdstyrelsens medel för utvecklingsprojekt. Uppsala kommun finansierar projektet med medel som erhållits i PRIO satsningen. Personalkostnader, 3 årsarbetare från landstinget och 3 från kommunen fördelas till respektive huvudman. Två arbetsterapeuter, en kurator (80 %) och en kommunikatör (20 %) var under 2016 anställda av Regionen. Kommunens anställda är 2 koordinatorer och en projektledare. Den ekonomiska tilldelningen på landstinget var 2,2 milj. kr. för 2016 och 2,3 milj. kr. för Uppsala kommun. Under 2017 bidrar Region Uppsala med resurser för att kunna öka kuratorns tjänst till 100 %. 4.3 Riktade insatser på området psykisk ohälsa (PRIO) Ett av målen för PRIO är ökad samverkan mellan huvudmännen och Närvårdsteamet ses som en del att uppfylla detta mål. De inriktningsmål som finns angivet i överenskommelsen är: - insatser samordnas så att psykiska, fysiska och sociala konsekvenser av funktionsnedsättningen minskas - individer är och upplever sig delaktiga i planering och genomförande av insatser. Intentionerna med Närvårdsteamet stämmer väl med dessa mål och det finns goda skäl till att stödja, utveckla och sprida det synsätt som ligger till grund för projektet. 5 Beskrivning av arbetsmodellen I förhållande till övriga insatser inom Region Uppsala och Uppsala kommun befinner sig Närvårdsteamets insatser på bas- och mellannivå. Mellannivån kallas även för första linjen inom Regionen (se bild 1). Ambitionen är att tiden från aktualisering av ett ärende tills det att utbildningsinsatser och samordning är slutförda och fungerar, bör klaras inom 6 månader. I de fall ärenden kommer åter ska det vara möjligt att erbjuda stöd igen, med korta och avgränsade insatser. I möjligaste mån är det två ur teamet som tillsammans tar ett ärende. En kartläggning görs för att få en bild av inom vilka områden som personen upplever att den har svårigheter. Kartläggningen omfattar även vilka kontakter/insatser som redan finns runt individen. Tillsammans med besökaren bedömer personalen om besökarens behov kan tillgodoses av Närvårdsteamet eller om det är någon annan verksamhet som bättre Sidan 5 av 18

44 Rapport svarar mot behovet. Om personen har insatser både från landsting och kommun ställs frågan om det finns en Samordnad individuell plan och om inte så lämnas information om vad det innebär. Besökaren informeras om vad Närvårdsteamet kan göra och tillsammans görs en plan över vad personen vill jobba med och vilka kurser/föreläsningar som kan bli aktuella. Grunden för samtalen är MI (Motivational interviewing) där besökaren bestämmer själv vad hen tycker är viktigast och vad hen behöver stöd med. Specialistnivå Myndighetsutövning Mellannivå Basnivå Råd & Stöd Primärvård Introduktionskurser Rådgivning 1177 Bild 1. Närvårdsteamets insatser finns på bas- och mellannivå. På basnivån finns Introduktionskurser som är öppna för alla som vill lära sig om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I mellannivån återfinns insatser som är generella, exempelvis kurser, samt riktade insatser till individen, såsom förmedling av kontakt till distriktsarbetsterapeut. Mellannivån kallas även för första linjen. 5.1 Tillgänglighet Det betonas särskilt i projektplanen att teamet ska ha en hög tillgänglighet. För att tillgodose detta är personalen kontaktbar via telefon vardagar mellan Det går även att nå teamet via e-post och det behövs alltså ingen remiss eller kontakt via annan profession. Några (1-2 per månad) kommer till lokalen utan att ha bokat tid via telefon eller e-post. Personal tar då ett första möte om utrymme finns och om inte, så bokas en tid in för ett senare besök. Närvårdsteamet har en hemsida som under 2016 besökts av drygt 4000 personer. Teamet har i november 2015 anställt en kommunikatör på 20 % som arbetar med att göra hemsidan tydligare. Sidan 6 av 18

45 Rapport Verksamheten har som ambition att kunna erbjuda ett första besök inom två veckor. Under 2016 har det blivit svårare att uppnå eftersom inströmningen av nya ärenden ökat. Väntetiden för ett första besök ligger nu snarare på tre veckor. Lokalen på Bangårdsgatan 8 fungerar väl då den är centralt belägen och har nödvändiga utrymmen för att kunna bedriva kursverksamhet samt för att ta emot besök. Teamet har även tillgång till lokaler på Infoteket när större utrymmen behövs. Flera besökare har kommenterat att lokalen känns lugn och trevlig att komma till. 5.2 Samverkan och information till professionen För att personer ska hitta till Närvårdsteamet NPF är det viktigt med informationssatsningar. Informationsblad har tagits fram där verksamheten kortfattat beskrivs och som har kontaktuppgifter samt en enkel karta över var lokalen är belägen. Verksamheten har även en hemsida som många har besökt. En annan viktig kanal för att sprida information om Närvårdsteamet är studiebesök och information på arbetsplatsträffar. Från och med november 2015 finns kommunikatör anställd på 20 % i teamet som bland annat kommer att arbeta med att marknadsföra och informera om Närvårdsteamet. Tabell 1. Var har besökaren fått information om, och blivit rekommenderad att vända sig till NVT? Var har besökaren fått information om NVT? Andel Primärvård 27 % Psykiatrin 28 % Internet 20 % Vänner/anhöriga 8 % Socialtjänst 5 % Annat 16 % I projektplanen betonas vikten av att teamet har tät kontakt med verksamheter inom Uppsala kommun och Region Uppsala som ger insatser till personer med neuropsykiatrisk problematik. För att underlätta kommunikationen har Närvårdsteamet försökt att ha en kontaktperson inom dessa verksamheter. Till den kan personal i teamet vända sig med frågor om tillvägagångssätt, vad som är möjligt etc. Detta är mycket värdefullt då besökaren snabbt kan få information om vad den kan förvänta sig i kontakt med den andra verksamheten. Närvårdsteamet samarbetar med Infoteket om funktionshinder kring föreläsningar och annat utbud som riktar sig till personer med en neuropsykiatrisk problematik. En del av den psykopedagogiska verksamheten i teamet hålls på Infoteket för att så många som möjligt ska upptäcka verksamheten. På Bangårdsgatan finns informationsblad om funktionsnedsättningar som tagits fram av Infoteket. Personalen NVT hänvisar även dit och följer även med vid behov. Infotekets nystartade visningstorg med information om kommunikativt och kognitivt stöd är till stor nytta för NVT och dess besökare. I och med att Närvårdsteamets arbetsterapeuter inte har förskrivningsrätt av hjälpmedel, krävs samverkan med kommunernas distriktsarbetsterapeuter i de fall där individen inte Sidan 7 av 18

46 Rapport har kontakt med specialistpsykiatrin eller kommunens socialpsykiatri. Närvårdsteamets arbetsterapeuter bedömer behov av hjälpmedel och informerar individen om tillvägagångsätt. Om önskemål finns så hjälper de även till med kontakten, och kan vara med för informationsöverföring. Närvårdsteamets arbetsterapeuter har mycket goda kunskaper om NPF och kan tydliggöra svårigheter som är specifika för målgruppen. En del av projektets uppdrag är att sprida information och kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar till allmänhet och andra verksamheter som möter målgruppen. Detta görs dels genom att personal från andra verksamheter, exempelvis socialtjänsten hör av sig med frågor men även genom att personal från Närvårdsteamet besöker arbetsplatser för att informera om vad neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är och vad man kan tänka på som personal. 6 Beskrivning av besökarna De som besökt Närvårdsteamet och tagit del av utbudet, psykoedukation och/eller samordning, har fått svara på frågor angående sin livssituation. Utifrån dessa data har informationen nedan hämtats. 6.1 Kön Under 2016 har ungefär lika många kvinnor som män fått insats av Närvårdsteamet; 50,8 % av besökarna är kvinnor och 49,2 % är män. Detta har varierat mycket lite över åren. Det är dock betydligt vanligare att kvinnor kontaktar teamet angående sina vuxna barn. Teamets uppfattning är att det oftare rör sig om mödrar som hör av sig angående söner och deras problematik. Tidigare år har det varit betydligt fler kvinnor än män i ålderskategorin år som har sökt insats hos NVT. Under 2016 har det varit det omvända. Svårt att veta varför Diagram 1. Könsfördelningen hos det totala antalet besökare på Närvårdsteamet är jämn, 50,8 % är kvinnor och 49,2 % är män, men fördelat på ålderkategorier finns det skillnader. I ålderskategorin år är det fler män än kvinnor som söker hjälp medan det i ålderskategorierna och år är något fler kvinnor. Sidan 8 av 18

47 Rapport 6.2 Ålder De flesta som söker hjälp är mellan år. Erfarenheten visar att neuropsykiatriska svårigheter ofta visar sig vid livsförändringar, som exempelvis flytt till eget boende. Från att tidigare haft stöd med rutiner och vardagssysslor från familjen förväntas nu den unga vuxna klara sig i stort sett själv. Att klara ett hushåll, kosthållning etc. själv i kombination med ett arbete eller studier ökar kraven, och konsekvenserna av de neuropsykiatriska svårigheterna blir tydligare. Familjebildning är en annan livsförändring som ökar kraven på förmågan att planera och organisera sig. Flera personer som kommit till teamet uppger dessutom att det var när deras barn blev utredda och diagnostiserade som de själva började fundera över om svårigheterna i vardagen kunde ha samma orsak. Ålderskategorin utgör under % av besökarna. Detta är en markant ökning jämfört med tidigare år då andelen har legat runt 30 %. Många hänvisas till NVT av den psykiatriska mottagningen Unga vuxna i väntan på NPF-utredning. Diagram 2. Åldersfördelningen av besökare som under 2016 som fått psykoedukation och/eller samordning i Närvårdsteamet. 6.3 Utbildning och arbete Anmärkningsvärt många av de som kommer till närvårdsteamet har fullgjort gymnasiet (82 %) men i den här gruppen finns även de som påbörjat men inte slutfört studier på högskolenivå (8 %). 39 % av dem som deltagit i Närvårdsteamets verksamhet uppger att de under det senaste året studerat på gymnasie- eller högskolenivå. Många har stora svårigheter att klara av studierna på grund av, som de själva upplever det, neuropsykiatriska svårigheter. Det kan vara svårigheter med koncentration, svårt att planera eller veta hur man ska lägga upp studierna, svårigheter med att hålla ordning på när uppgifter ska vara inlämnade, svårigheter med att komma igång, etc. Sidan 9 av 18

48 Rapport Tabell 2. Högsta avslutade utbildningsnivå. Utbildningsnivå Andel Grundskola eller motsvarande Avbruten 0 % Grundskola eller motsvarande Högsta fullgjorda utbildning 7 % Gymnasial utbildning Påbörjad men avbruten 11 % Gymnasial utbildning - Högsta fullgjorda utbildning 50 % Högskola/universitet - Påbörjad men avbruten 8 % Högskola/universitet - Högsta fullgjorda utbildning 17 % 61 % av besökarna har under det senaste året varit anställda, eller egenföretagare, på hel- eller deltid. 8 % har inte haft någon sysselsättning under det senaste året. Dessa siffror har varit ungefär de samma under de tre år som projektet varit igång. 6.4 Övriga kontakter När en besökare kommer till Närvårdsteamet kartläggs vilka övriga vård- och stödkontakter personen har. Det är vanligast att individen har kontakt med primärvården följt av öppenvårdspsykiatrin, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Tabell 3. Visar de vanligaste vård- och stödkontakterna som besökarna på Närvårdsteamet har. En individ kan ha flera kontakter. Vård- eller stödkontakt Andel Primärvård 49 % Öppenvårdspsykiatri 43 % Arbetsförmedling 20 % Försäkringskassa 13 % Socialtjänst 8 % Det har blivit vanligare att personer som söker sig till Närvårdsteamet har kontakt med primärvården och oftast då med kurator eller psykolog. Personer som har kontakt med primärvården har stadigt ökat under se senaste två åren (12 % sedan 2014). Anledningen till detta kan eventuellt vara att Neuropsykiatriska mottagningen rutinmässigt informerar om teamet när de avvisar remisser om utredning. Andra anledningar kan vara att primärvårdsanställda kuratorer och psykologer har fått information om Närvårdsteamet samt att information finns på TV-skärmar i väntrummen. Personer som har kontakt med öppenvårdspsykiatrin har under det senaste året ökat och det är då främst den affektiva mottagningen för Unga vuxna som man har kontakt med. Sidan 10 av 18

49 Rapport 6.5 Anhöriga och närstående En fjärdedel av dem som kontaktar Närvårdsteamet är anhöriga eller närstående. Anledningen kan vara att personen själv tycker att det är för jobbigt att ta den första kontakten eller att det inte blir av. Personalen kan då antingen boka in ett informationsmöte alternativt ringa upp personen om den så önskar. Det är inte ovanligt att den anhörige/närstående följer med på det första mötet. I de fall då personerna bor ihop kan det vara lämpligt att jobba tillsammans eftersom det då blir lättare för individen att genomföra förändringar. Det kan till exempel vara att förändra dygnsrytmen, göra en veckoplanering för hela familjen, eller att den anhörige bara finns där för uppmuntran och stöd. I en del fall kontaktar personer teamet eftersom de behöver stöd och råd kring hur de kan förhålla sig till sin anhöriga med, som man vet eller tror, neuropsykiatriska problematik. Personen som har svårigheterna kanske inte själv är redo eller intresserad av att ha kontakt med Närvårdsteamet men den anhöriga kan ändå komma till teamet för att få stöd. Dels kan det handla om att lära sig mer om vad Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är, hur det yttrar sig, hur man kan hantera konsekvenserna men även vad det finns för stöd att få i samhället. Informationen kan ges både i föreläsningsform och individuellt. Närvårdsteamet har inga grupper riktade direkt till anhöriga/närstående utan hänvisar till brukarföreningen Attention och till Anhörigcentrum i kommunerna i länet, som har anhörigträffar riktade mot NPF. För anhöriga till personer med en funktionsnedsättning och som har kontakt med Habiliteringen i Uppsala län finns en samtalsmottagning. 7 Resultat utifrån mål 7.1 Antal personer som fått stöd av teamet I det här kapitlet redovisas resultatet för målsättningen att NPF-teamet ska erbjuda upp till 50 personer i månaden stöd enligt modellen under projekttiden (det totala antalet personer som erbjuds tjänster samtidigt). Teamet har sedan under 2016 blivit kontaktade 424 gånger via telefon, direktbesök eller e-post. Dessa kontakter har dels handlat om att man vill boka tid för att få en insats av teamet, dels för att ställa frågor eller få rådgivning. Drygt 4000 personer besöker Närvårdsteamets hemsida årligen. Sidan 11 av 18

50 Rapport Diagram 3. Närvårdsteamet kontaktas via telefon, e-post eller direkt besök av individen själv, anhöriga eller personal. 43 % av kontakterna är rådgivning medan resten blir ett bokat besök. En insats kan exempelvis vara rådgivning om vad det finns för stödinsatser i samhället, deltagande i en eller flera psykoedukationstillfällen, samordning, eller stöd med att koppla på insatser från andra verksamheter m.m. Insatsen kan ha getts till individen själv eller till en anhörig/närstående. I diagram 4 visas hur många som fått någon form av insats per månad under Liksom föregående år sker en nedgång i antal besökare under sommaren. Från hösten 2015 har det skett en markant ökning av antalet människor som söker sig till NVT. Det finns förmodligen flera anledingar till detta. Några skulle kunna vara: Neuropsykiatriska mottagningen hänvisar rutinmässigt till NVT vid avvisande av remiss om utredning. Vårdcentralerna fått en ökad kunskap om teamet. Remissgruppen vid Hälsa och habilitering hänvisar till NVT som ett första steg innan personen kan bli aktuell på habiliteringen. Ökad kunskap om NVT inom kommunens verksamheter då teamet varit igång i tre år. Psykaitriska mottagningen Unga vuxna har inte någon arbetsterapeut och hänvisar därför ofta till NVT. Sidan 12 av 18

51 Rapport Diagram 4. En målsättning är att teamet ska erbjuda stöd till 50 personer per månad. Antalet personer som fått stöd per månad har under större delen av året legat på drygt det dubbla. Juli redovisas inte eftersom verksamheten då var stängd. Diagram 5. Redan i februari 2014 uppnåddes målet om att ge 50 personer insats, per månad. Under 2015 ökade antalet något men en markant ökning har skett under Bortsett från lågsäsongsmånaderna januari, juli och augusti, överstiger antalet personer i insats 100 stycken. Det varierar hur många besök en individ gör vid Närvårdsteamet. En del kommer endast en gång vilket kan bero på att besökaren fått den information som behövs eller att teamets insatser inte motsvarar behovet. Som tidigare beskrivits är tanken att stödet ska vara i max 6 månader men så ser det inte alltid ut. I några fall har personerna fått insatser i upp till ett år. Det kan då bero på att personen kommit till teamet och där det inledningsvis varit aktuellt med psykoedukativa insatser. Efterhand har det blivit tydligt Sidan 13 av 18

52 Rapport att personen behöver få hjälp med att koppla på stödinsatser för att kunna upprätthålla struktur i vardagen. Det kan exempelvis vara boendestöd eller personligt ombud. Det kan även bli aktuellt med att sammankalla till en samordnad individuell plan. En annan anledning kan vara att det inte finns någon annan insats som personen kan ta del av. Teamet har även många som uteblir från inbokade besök eller som ringer återbud; något som är vanligt för målgruppen. 7.2 Samordning I det här kapitlet redovisas resultatet för målsättningen att deltagare som har behov av samordning av insatser efter utskrivning från NPF-teamet har en Samordnad individuell plan. Närvårdsteamet har aktivt arbetat med att ha en hög kvalitet på genomförandet av Samordnade individuella planer. En koordinator i teamet har under 2016 deltagit i utbildning i Vård- och stödsamordning där SIP är ett inslag. I utbildningen har det även ingått att vidareutveckla materialet kring SIP för att öka kvaliteten. Nytt material och rutiner för arbetsgång har tagits fram. Bland annat handlar det om att: noga förarbeta SIP:en, så att den enskildes mål är tydligt formulerade innan mötet. tydligt ange syftet till mötet. ta kontakt med dem som kallas för att säkerställa att de kan komma och för att ta reda på vilket stöd de kan bidra med. ha en dagordning för mötet. den enskilde deltar utefter sina förutsättningar och är huvudperson på mötet. genom att leda mötet på ett respektfullt sätt för att på så sätt undvika att, exempelvis en anhörig av välvilja gör sig till talesperson för den enskilde eller att skilda meningar mellan verksamhetsrepresentanter kring ansvarsfördelning öppet ventileras. undvika att yrkesutövare som inte är relevanta för SIP:ens syfte, bjuds in. Under 2016 har få personer sökt sig till Närvårdsteamet som har kontakter inom både kommun och landsting vilket är en förutsättning för att göra en samordnad individuell plan 1. Närvårdsteamet har från start varit noggrant med att uppmärksamma samordningsbehov samt informerat om, och initierat SIP vid behov och önskemål från besökare. Även om besökaren inte har insatser från både landsting och kommun arbetar Närvårdsteamet ofta med samordning, samverkan. Vanligt är att teamet kontaktas av försörjningsstödsenheten, socialtjänsten för att en handläggare uppmärksammat att en klient har svårigheter som eventuellt kan ha orsak i neuropsykiatri. Om individen själv så önskar kan man sedan samarbeta och erbjuda insatser som kan öka livskvaliteten och 1 Enligt Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen är kommuner och landsting skyldiga att tillsammans med den enskilde göra en Samordnad individuell plan när det behövs för att den enskildes behov ska bli tillgodosedda. Detta gäller verksamheter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. (Ur ViS riktlinje för SIP). Sidan 14 av 18

53 Rapport förutsättningarna att komma vidare. Andra verksamheter/myndigheter som Närvårdsteamet ofta samarbetar med är Arbetsförmedlingen, Unga vuxna (psykaitrisk mottagning) och boendestöd. Att sammankalla till ett möte där individens behov tydliggörs och vilken kontakt/verksamhet som kan bistå med vad är ofta mycket värdefullt och stressreducerande. Bland annat socialtjänsten har numer speciella SIP-samordnare vilket kan bidra till att inte så många samordningsärenden kommer till Närvårdsteamet. 7.3 Hanterberhet av funktionsnedsättning I det här kapitlet redovisas resultatet för målsättningen att deltagare upplever en högre grad av hanterbarhet av eventuell funktionsnedsättning efter insats i teamet. Personer med NPF har ofta begränsningar i fyra huvudområden; perception, exekutiva funktioner, motorik och socialt; som kan bringa oordning i deras liv och gör det svårt att rent praktiskt få vardagen att fungera. Samordning och psykoedukation är två sätt att arbeta för att individen ska uppleva en ökad hanterbarhet av eventuell funktionsnedsättning. Psykoedukation eller psykopedagogik är riktad information i olika former till personer med psykiska problem. Det kan handla om att förstå problemets natur, hur man kan hantera konsekvenserna eller hur man relaterar till andra människor. Målet är att stärka individens förmåga att hantera sin vardag, det vill säga uppleva en ökad hanterbarhet av eventuell funktionsnedsättning. Psykoedukationen kan ges till individen, dess anhöriga/närstående eller till personal. Tabell 4. Översikt över vilka kurser/föreläsningar som Närvårdsteamet gett under 2016 samt hur många som deltagit. Typ av kurs (antal tillfällen en kurs består av) Antal kursomgångar Antal Deltagare totalt Introduktionskurs NPF (1 tillfälle) 5 42 Introduktionskurs Smidigare vardag (1 tillfälle) 2 Ca 30 Strategier i vardagen (Enköping, 3 tillfällen) 1 11 Grundläggande diagnoskurs inom ASD (6 tillfällen) 3 13 Att hantera stress och främja hälsa (4 tillfällen) 4 26 Ha koll! (8-10 tillfällen) Vardagssamtal (11 tillfällen) Under de år som teamet har varit igång har kursutbudet varierat. Det har tagit tid att hitta material som matchar behovet hos besökarna. De längre kurser som nu erbjuds är manualbaserade och utformade för målgruppen. Generellt sett är kursdeltagarna mycket nöjda med kurserna och alla som svarade på utvärderingen sade att de skulle rekommendera kursen till andra. En stor vinst med att ge psykoedukation i grupp är att deltagarna får träffa andra med likanande svårigheter men även att de får dela med sig av sina egna kunskaper och strategier empowerment. Sidan 15 av 18

54 Rapport Tabell 5. Medelvärden på utvärderingsfrågor ställda efter avslutad kurs. 1 motsvarar mycket missnöjd Utvärderingsfråga medelvärde (1-4) Hur nöjd är du med föreläsningen/kursen? 3,72 Jag har fått nya kunskaper och idéer. 3,61 Kunskaperna kommer att vara användbara för mig i vardagen 3,67 Det var lagom mycket innehåll i förhållande till tiden 2,94 Det har varit lätt att förstå, och följa med i det som sägs 3,67 Jag är nöjd med gruppledarnas insatser 4 Jag har haft utbyte av att träffa de andra i gruppen 3,59 Psykoedukation ges även individuellt. Det kan handla om att besökaren behöver befästa kunskapen som erhållits i en kurs eller att det behövs ytterligare individanpassning. I de fall där personen har boendestöd behövs även en kunskapsöverföring så att boendestödjaren kan vara ett fortsatt stöd med att upprätthålla de nya kunskaperna/rutinerna. Anledningen kan även vara att teamet inte har någon kurs som motsvarar det behov besökaren har. I vissa fall kan ett hjälpmedel underlätta, och öka hanterbarheten för individen. Det kan handla om exempelvis tidshjälpmedel, tyngdtäcke eller magnettavlor för planering. Personal i teamet kan då förmedla kontakt med en arbetsterapeut i kommun (distriktsarbetsterapeut eller arbetsterapeut inom socialpsykiatrin) eller landsting (om personen har kontakt inom psykiatrin). Det har varit svårt att utvärdera de långsiktiga effekterna av psykoedukationen. Har personerna som deltagit i psykoedukativa insatser fått en bättre fungerande vardag med hjälp av de verktyg, kunskaper som lärts ut? 8 Utvecklingsområden Under de första åren som Närvårdsteamet varit igång har fokus varit på att hitta fungerande arbetssätt och rutiner, att utveckla kursutbudet samt att bygga upp arbetet kring Samordnad individuell plan. Mindre tid har lagts på den del av uppdraget som gäller information/utbildning till professionen. Vid några tillfällen har Närvårdsteamets tillfrågats om att hålla en halvdag kring bemötande, vad NPF är etc. Det finns alltid möjlighet för personal från andra verksamheter att delta i Närvårdsteamets öppna kursutbud men betydligt fler nås av kunskapen om informationen hålls på respektive arbetsplats. Det finns då även möjlighet att specialanpassa informationen. Ett annat utvecklingsområde är att stödja individen med att få arbetet att fungera så bra som möjligt. Många bli sjukskrivna för utmattningsyndrom eftersom arbetsplatsen inte är utformad på ett NPF-vänligt sätt. Det kan handla om miljön såsom ljud och ljus men även hur arbetsuppgifterna är utformade. Personal har möjlighet att följa med till arbetsplatsen och vara ett stöd för arbetstagaren med att förklara för arbetsgivaren vad som kan vara svårt. Samt med att komma med förslag på vad som eventuellt skulle kunna underlätta. Sidan 16 av 18

55 Rapport Region Uppsala har krav på att en jämlik vård ska finnas över länet. Uppsala kommuns bidrag och insatser i Närvårdsteamet riktar sig mot den egna befolkningen, men det psykoedukativa inslaget kan ges till alla länsinnevånare. Under åren som teamet varit igång har cirka 15 % av de som fått insats av teamet varit skrivna i annan kommun än Uppsala. Teamet har haft enstaka föreläsningar i olika kommuner i länet och senast, under 2016 fyra tillfällen i Enköping. Idén med Närvårdsteamet NPF är dock inte att bara ge föreläsningar utan modellen inkluderar att personens behov tillgodoses både med individuellt anpassad psykoedukation och genom att befintliga stödinsatser samordnas. Har personen inga stödinsatser men behov finns, bör hen få hjälp med detta. Det skulle därför vara bra för målgruppen om det fanns anställda i de övriga kommunerna som jobbade på ett liknande sätt och som NVT kunde samarbeta med. I dagsläget har ett par av kommunerna i Regionen visat intresse för ett samarbete. Ytterligare ett utvecklingsområde är arbetet som riktar sig till studenter. Som tidigare beskrivits så studerar en tredjedel av besökarna på Närvårdsteamet, antingen på gymnasie- eller högskolenivå. Det är många som inte får den hjälp de skulle behöva för att kunna slutföra sina studier. I en hel del fall har studenten klarat hela utbildningen men har examensarbetet kvar. Att en person lägger ner så mycket tid på en utbildning utan att få en examen är naturligtvis en stor förlust, inte bara för individen utan även för samhället. Under våren 2017 startas i Uppsala kommun en verksamhet - Supported education vars syfte är att stödja personer mellan år med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala kommun att påbörja eller återvända till studier. Ett samarbete kring den gemensamma målgruppen ter sig naturligt. NVT verkar på en bas- och mellannivå, innan specialistnivå. Det gäller inom Region Uppsala såväl som Uppsala kommun. En del av de som idag beviljas stöd utifrån myndighetsbeslut kanske skulle klara sig med Närvårdsteamets insats. Det är därför viktigt att fortsätta att sprida kunskap om teamet inom båda organisationerna. Närvårdsteamet NPF jobbar förebyggande med hög tillgänglighet vilket innebär stöd i ett tidigt skede med att stärka upp individens egna resurser att klara sin vardag. Detta ligger i linje med Uppsala kommuns mål: Uppsala kommun ska vara en rättvis och jämställd kommun där alla är delaktiga och där människor och verksamheter växer och utvecklas i en dynamisk och långsiktig hållbar miljö (Uppsala kommuns vision). Kommunen har ett antal inriktningsmål som berör den aktuella satsningen: Uppsala kommun ger förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen Skillnader och levnadsvillkor för kommunens invånare jämnas ut Det förebyggande arbetet och tidiga insatser utvecklas i kommunens alla verksamheter. 2 Under hela projekttiden har det funnits svårigheter med att utvärdera en eventuell ökad hanterbarhet av funktionsnedsättning hos besökare. Skulle verksamheten bli permanent planeras för att använda sig av metoderna ORS, Outcome Rating Scale och SRS, Session Rating Scale. Det är två enkla uppföljningsinstrument i form av skalor, som gör det möjligt att systematiskt arbeta med uppföljning och utvärdering. ORS, Outcome 2 Mål & Budget 2016 med plan för Uppsala kommun, 2015 Sidan 17 av 18

56 Rapport Rating Scale gör det möjligt att systematiskt följa en insats och se hur den påverkar klientens liv. SRS, Session Rating Scale, ger klienten möjlighet att under pågående insats tycka till om den hjälp som erbjuds och om den passar för de behov som finns. Den problematik som Närvårdsteamet NPF:s målgrupp har tenderar att öka i samhället. Det är svårt för Uppsala kommun och Regionen att utan samverkan sinsemellan ge målgruppen rätt stöd. Närvårdsteamet NPF fyller en funktion i samhället, både på kommun och på regionsnivå, som inte motsvaras av någon annan verksamhet. Målgruppen med personer som ännu inte har en diagnos eller som inte anses ha tillräckligt stora funktionsnedsättningar har svårt att få tillgång till NPF-anpassat stöd någon annanstans. Förutom stöd till individen själv erbjuder NVT råd och stöd till anhöriga/ närstående samt till professionen. Under de år som projektet har varit i gång har förändringar skett som förändrat flödet av nya ärenden in till närvårdsteamet. En sådan förändring är att specialistpsykiatrin har tydligare kriterier för vilka som får en NPF-utredning. Detta har lett till att fler får sina remisser om utredning avvisade och istället hänvisas till NVT för att se om stödbehovet därigenom kan tillgodoses. Ett annat är att antalet personer med en diagnos inom Autismspektrum har ökat på NVT. Det kan handla om att personen har fått en diagnos i annat län eller att den har en diagnos sedan tidigare men inte har någon pågående kontakt med Habiliteringen. När en remiss inkommer till Habiliteringen hänvisas dessa personer till NVT för att se om den insatsen är tillräcklig. För att få insatser från habiliteringen ska man ha omfattande behov som inbegriper flera livsområden, såsom boende, studier/arbete/sysselsättning, vardagsfungerande, relationer och aktivitet. Behovet av insatser över tid ska vara omfattande och livslångt. Utan Närvårdsteamet skulle en grupp människor som fått en diagnos inom autismspektrum stå utan hjälp att förstå sin funktionsnedsättning och hur man kan hantera konsekvenserna. Om inte Närvårdsteamet fanns riskerar målgruppen att stå helt utan möjlighet att få stöd och redskap för att kunna hantera sin vardag och att delta i samhället på samma sätt som alla andra. Kostnaden för verksamheten är förhållandevis låga jämfört med vad individen skulle ha kostat på sikt om de inte får stöd i ett tidigt skede. Det kan handla om att individen inte behöver omfattande vård inom specialistpsykiatrin, att kunna behålla sitt arbete eller att komma ut i arbete, att inte behöva försörjningsstöd eller stöd i hemmet (boendestöd). Sidan 18 av 18

57 Risk- och konsekvensanalys närvårdsteam NPF Uppdrag: Närvårdsteam NPF, länsövergripande Tänkta positiva fördelar: Medborgare oavsett boende i länet, ges tillgång till liknande stödfunktioner. Närvårdsteamet kan i större grad, applicera sin kunskap och kompetens, till flera personer/familjer som har behov. Samordnad utbildning ger möjligheter till förbättrade behandlingsmetoder. Individer/anhöriga boende på mindre orter, ges större tillgång till ny kunskap och bredare kompetens. Samordning mellan olika instanser, t.ex FK, AF eller andra aktörer. Större möjligheter för enskild/familj att få vara mer anonyma än vad som annars kan vara ett problem på mindre ort (individ/anhörig ofta igenkänd sedan tid och förutfattade åsikter av behandlande personal kan försvåra förbättring, utveckling). Risker: Resor kan vara en förhindrande faktor då gruppen NPF kan ha svårt med nya, annorlunda miljöer. Ekonomi.- mindre möjligheterna att Närvårdsteamet besöker mindre orter om det blir ekonomiska indragningar i Landstinget. Mindre kunskap om specifika samordningsmöjligheter på liten ort (ortsspecifik kunskap). Mindre trygghet för person/familj/anhörig om teamet inte har kunskap om den mindre ortens förutsättningar i skola/omsorg/arbete etc. Carina Pettersson Attention Tierp-Älvkarleby

58 Riskanalys Närvårdsteam NPF, utifrån dialog vid Hälsa och habilitering Delprocess eller aktivitet Risk (möjlighet att negativ händelse inträffar) ID Beskrivning RiskID Beskrivning av risk Om NPF närvårdsteam ej förlängs eller För organisationen permanentas Konsekvens (om den identifierade risken inträffar) Sannolikhet Poäng Allvarlighetsgrad Upptäckbarhet Riskpoäng Fortsätta analys? Ja eller Nej Vid Ja överför risken till formulär 2 och identifiera orsaker och åtgärder Mer belastning på habilitering och på vuxempsykiatrin Långa köer Resurser läggs på fel nivå Uppdraget att vara specialiserad verksamhet får svårare att utvecklas Det blir otydligt vad som är basrespektive specialistnivå vilket innebär att basnivån inte heller får möjlighet att utvecklas För den enskilde Bollas runt mer i systemet Missnöje och frustration Kan ges mer omfattande vård/stöd än vad hen behöver Föräldrar får inte det stöd som de behöver Motverkar en hälsofrämjande utveckling!! Resurskrävande Sämre fungerande relationer och därmed ett sämre stöd till den enskilde.

59 Om projekt ska övergå till permanent verksamhet Om projektet ska övergå till permanent verksamhet behöver diskussion föras i vilken förvaltning verksamheten bäst hör hemma. Lutar det mer åt psykiatri än habilitering? Det är viktigt att verksamheten har en hemvist med ett tydligt ansvar för drift och utveckling. Att tillhöra en centrumbildning med delat ansvar blir lätt ingens ansvar. Samverkan kan lösas på annat sätt. Om Närvårdsteamet NPF ska fortsätta skulle samordningsvinster kunna göras med SUF och Infoteket när det gäller lokaler och viss personal. Det finns i dag ingen plan för hur Närvårdsteamet skulle kunna utvecklas till ett länsperspektiv och därmed ingen modell för arbetssätt etc. Därför är det svårt att beräkna kostnaderna. Oavsett utveckling av teamet behöver kostnader tillföras om Hälsa och habilitering ska ansvara för verksamheten. Alternativt måste andra uppdrag prioriteras ner och kostnader omfördelas.

60 Titel på riskanalysen: Ej förlängning av NPF närvård, konsekvenser för specialistpsykiatrin, Delprocess eller aktivitet Risk (möjlighet att negativ händelse inträffar) ID Beskrivning RiskID Beskrivning av risk Om NPF närvård ej förlängs eller permanentas föreligger följande konsekvenser för specialistpsykiatrin. Specialistpsykiatrin får lägga mer resurser på grundläggande psykoedukation Efterfrågan av neuropsykiatrisk utredning/ och behandling ökar då alla insatser riktas till specialistnivå direkt. Större risk att patienter faller mellan stolarna, dvs bollas mellan olika huvudmän (Psykiatri, PV, Habilitering och kommun) Patienter med lindrig funktionsnedsättning riskerar att bli utan stöd och hjälp och på sikt belasta primärvård och psykiatri i ett senare skede. Ur hälsoekonomiskt perspektiv blir det ökade kostnader. När personen ej får hjälp på rätt nivå riskerar de att Konsekvens (om den identifierade risken inträffar) Mindre utrymme för insatser på specialistnivå, dvs färre neuropsykiatriska utredningar, läkemedelsbehandling och psykologisk behandling. Fler bedömningssamtal men färre utredningar/ behandlingar. Ytterligare ökade väntetider till neuropsykiatrisk utredning och behandling. Patientsäkerhet påverkas negativt Högre belastning på andra aktörer på fel vårdnivå och i ett försenat skede. Ökat lidande hos patienten och försämrat mående. Ökade kostnader för alla vårdgivare. Formulär 1: Identifiera risker och utför riskbedöm Allvarlighetsgrad st or st or st or St or St or Poäng Sannolikhet st or st or st or St or St or Upptäckbarhet st or st or lit en På si kt st or Li te n Riskpoäng Fortsätta analys? Ja eller Nej Vid Ja överför risken till formulär 2 och identifiera orsaker och åtgärder Utarbetad av Ulrica Fjärstedt, MIT, , efter Händelseanalys & Riskanalys, Handbok för patientsäkerhetsarbete

61 Delprocess eller aktivitet Risk (möjlighet att negativ händelse inträffar) ID Beskrivning RiskID Beskrivning av risk försämras och belasta sjukvård, socialtjänst istället. Starkare kriterier från 1 september 2015 inom Psykiatrin för att erhålla neuropsykiatrisk utredning/ behandling, i avsikt att allokera resurser för de svårast sjuka patienterna. Brister i samordning leder till uteblivna SIP(Samordnad individuell plan). Konsekvens (om den identifierade risken inträffar) Finns ingen 1:a linjens neuropsykiatri. Finns ingen instans att hänvisa till. Insatser samordnas inte kring den enskilde i ett tidigt förebyggande skede. Formulär 1: Identifiera risker och utför riskbedöm Allvarlighetsgrad St or Poäng Sannolikhet St or Upptäckbarhet Li te n Riskpoäng Fortsätta analys? Ja eller Nej Vid Ja överför risken till formulär 2 och identifiera orsaker och åtgärder Utarbetad av Ulrica Fjärstedt, MIT, , efter Händelseanalys & Riskanalys, Handbok för patientsäkerhetsarbete

62 Utarbetad av Ulrica Fjärstedt, MIT, , efter Händelseanalys & Riskanalys, Handbok för patientsäkerhetsarbete Formulär 1: Identifiera risker och utför riskbedöm

63 Bilaga 1 VS Återbetalning målrelaterad ersättning privata vårdcentraler 2016 Vårdcentral Kapitering 5% Sjukdomsförebyggande 10% per mål (4 mål) Tillgänglighet telefon 10% Tillgänglighet telefon 15 % Tillgänglighet läkare 10 % Tillgänglighet läkare 15 % Läkemedelsmål, 4 mål om vardera kr Totalt att fakturera Aros läkarmottagning Bålstadoktorn Capio Enköpings vårdcentral Capio Liljeforstorgs vårdcentral Capio Sävja vårdcentral Centrumkliniken husläkarmottagning Dr Wahlunds läkarmottagning Enköpingshälsan Ekeby Hälsocenter Familjedoktorn Familjeläkarna Bålsta vårdcentral Familjeläkarna Luthagen vårdcentral Husläkargruppen Hälsohuset Knivsta Läkargrupp Kåbohälsan Aleris Nyby vårdcentral Ture Ålanders läkarpraktik Aleris Uppsala barncentrum och vårdcentral Öregrund vårdcentral

64 Bilaga 2 VS Återbetalning målrelaterad ersättning offentliga vårdcentraler 2016 Vårdgivare Kapitering 5% Sjukdomsförebyggande 10% per mål (4 mål) Tillgänglighet telefon 10% Tillgänglighet telefon 15 % Tillgänglighet läkare 10 % Tillgänglighet läkare 15 % Läkemedelsmål, 4 mål om vardera Totalt att kr fakturera Alunda vårdcentral Enköpings husläkarcentrum Eriksbergs vårdcentral Flogsta vårdcentral Fålhagens vårdcentral Gimo vårdcentral Gottsunda vårdcentral Heby vårdcentral Knivsta vårdcentral Knutby vårdcentral Kungsgärdets vårdcentral Samariterhemmets vårdcentral Skutskärs vårdcentral Storvreta vårdcentral Svartbäckens vårdcentral Tierps vårdcentral Årsta vårdcentral Örsundsbro vårdcentral Östervåla vårdcentral Östhammars vårdcentral

65 Bilaga 3 VS beskrivning av mål vårdcentraler 2016 Mått som ska redovisas Rapportering Avdrag Hälsoinriktat arbete Patienter som fått kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk Patienter som fått rådgivande samtal om riskbruk av alkohol Patienter som fått rådgivande samtal om otillräcklig fysisk aktivitet med tillägg (FaR ) Patienter som fått kvalificerat rådgivande samtal om ohälsosamma matvanor Vård i rimlig tid Telefontillgänglighet enligt genomsnittligt värde av samtliga SKL:s nationella mätningar januari-oktober. Definition: Besvarade samtal (dvs fått tid för återuppringning), i % av totalt inkomna samtal under mottagningens öppna telefonrådgivningstid. Antal patienter som registrerats med KVÅ-kod DV113. Redovisa ökning eller minskning jämfört med föregående år. Antal patienter som registrerats med KVÅ-kod DV122. Redovisa ökning eller minskning jämfört med föregående år. Antal patienter som registrerats med KVÅ-kod DV132 och DV200. Redovisa ökning eller minskning jämfört med föregående år. Antal patienter som registrerats med KVÅ-kod DV143. Redovisa ökning eller minskning jämfört med föregående år. Fotnot: Om antal registrerade patienter = 0 så görs avdrag med ovan angivna procentsats - Vid full måluppfyllelse > 90 % - Vid > 80 procent men < 90 procent - Vid < 80 procent 10 procent 10 procent 10 procent 10 procent 0 procent 10 procent 15 procent Andel läkarbesök inom sju dagar enligt genomsnittligt värde av samtliga SKL:s nationella mätningar januari-oktober. - Vid full måluppfyllelse > 90 % - Vid > 80 procent men < 90 procent - Vid < 80 procent 0 procent 10 procent 15 procent

66 Läkemedel Vårdgivaren ska för patienter 75 + fortsätta arbetet med att minska förskrivningen jämfört med föregående år av följande läkemedel: - antikolinerga preparat - tramadol - långverkande bensodiazepiner - propiomazin - NSAID-preparat Vårdgivaren ska minska antalet antibiotikarecept per listad patient jämfört med föregående år. Vårdgivaren ska säkerställa att kvoten diklofenak/nsaid inte ökat jämfört med föregående år. Vårdgivaren ska säkerställa att kvoten fluorokinoloner/all antibiotika inte ökat jämfört med föregående år. Redovisa arbete med att minska förskrivningen. Antal recept per listad patient i jämförelse med föregående år. Kvoten i jämförelse med föregående år. Kvoten i jämförelse med föregående år kr kr kr kr Kommentar: Ett mål i förfrågningsunderlaget avseende redovisning av registrerade patienter i NDR har utgått på grund av svårigheter med uthämtning av data. Målet tillkom och beslutades innan bildandet av Programråd diabetes, vilka till 2017 har arbetat fram nya mål inom diabetes.

67 Bilaga 1. Målrelaterad ersättning 2016 för CityAkuten i Praktikertjänst AB - Uppsala närakut Mätning ska göras på årsbasis och redovisas 26 januari årligen i verksamhetsrapporten. Landstinget ansvarar för att uttag av statistik sker ur landstingens system. Målen och ersättningen kan komma att förändras under avtalsperioden. Den målrelaterade ersättningen utgörs av ett fast belopp på kronor per år. Mått som ska redovisas Målvärde Ersättning Andel antibiotikarecept (försålda varurader av J01 ej metenamin) per läkarbesök (totalt) och år Andel kinoloner (försålda DDD) av antibiotika (DDD, J01A ej metenamin) Antalet def dygnsdoser (försålda, DDD) av diklofenak Tid mellan ankomst till mottagningen fram till patienten lämnar mottagningen (total vistelsetid) Minska andelen antibiotikarecept per läkarbesök (totalt) och år med mer än 5 % Resultat: Ökat med 1 % Under 3 % Resultat: 2,60% Ska minska med minst 5 % Resultat: Minskat med 76% < 90 minuter Resultat: 41 minuter kronor Inte OK kronor OK kronor OK kronor OK 1 (1)

68 Bilaga 2 Målrelaterad ersättning 2016 MedHelp Care Uppsala Vårdguiden på telefon Stockholms läns landsting genomför nationella mätningar av kundnöjdhet Nöjd kund index (NKI) avseende 1177 Vårdguiden på telefon. För att mäta den övergripande nöjdheten används NKI som är ett standardiserat index framtaget av Statistiska centralbyrån. Indexet består av tre frågor som besvaras på en 10- gradig skala men omvandlas till skalan I tabellen nedan kan utläsas vilka frågor som inkluderas i NKI. SCB:s gränsvärden för NKI: NKI >74 Mycket nöjd NKI Nöjd NKI < 55 Inte nöjd NKI för Region Uppsala år 2016 är 81 vilket motsvarar Mycket nöjd i SCB:s skala. Kan ej bedöma Hur nöjd är du med 1177 Vårdguiden på telefon totalt sett? Hur nöjd är du med 1177 Vårdguiden på telefon i förhållande till dina förväntningar? Tänk dig en rådgivningstjänst på telefon som är perfekt i alla avseende, hur nära eller långt ifrån en sådan perfekt rådgivningstjänst är 1177 Vårdguiden på telefon? % 20% 40% 60% 80% 100% 1. Inte alls nöjd/mycket långt ifrån Mycket nöjd/mycket nära 1 (1) Källa: SLL

69 BILAGA VS a Dnr VS Enheten för analys och utveckling Birgitta Lejman Tfn E-post birgitta.ekholm.lejman@regionuppsala. se Vårdstyrelsen Revisionssvar avseende Granskning samverkan kring barnoch ungdomspsykiatrin Vårdstyrelsen överlämnar följande svar till revisorerna. Regionens revisorer har genom Helseplan AB granskat samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Granskningen har genomförts tillsammans med länets kommuner. Granskningen har genomförts i syfte att bedöma om regionstyrelsen och kommunerna säkerställer att det finns en tillfredställande samverkan mellan kommuner och Region Uppsala som möjliggör en ändamålsenlig verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa. Regionens revisorer sammanfattande bedömning efter genomförd granskning 2016 är att regionstyrelsen och kommunerna inte i en tillräcklig utsträckning säkerställer att det finns en tillfredställande samverkan som möjliggör en ändamålsenlig verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa. Granskningen visar att det saknas tydliga mål som möjliggör uppföljning av samverkan mellan regionen och kommunerna. Ansvarsfördelning, system och rutiner för planering och uppföljning är inte tillfredställande. Förutsättningarna för samverkan har skapats inom ett antal områden men det behövs ytterligare förutsättningar för att samverkan ska skapas mellan regionen och kommunerna. Det saknas exempelvis samarbetsavtal med samtliga kommuner och alla kommuner har inte en barn- och ungdomsmottagning. Granskningen nämner att mobila team med representanter från barn- och ungdomspsykiatrin kan vara ett alternativ. Svar gällande rekommendation om uppföljningsmål Gällande regionens revisorers rekommendation till vårdstyrelsen, att utarbeta tydliga uppföljningsmål som kan ligga till grund för styrning och uppföljning av samverkan med kommunerna, finns två pågående processer för att stödja uppföljning. Dels inom den nationella överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 finns en regional handlingsplan Psykisk hälsa för I handlingsplanen finns aktiviteter beskrivna med framtagna lång- och kortsiktiga mål och indikatorer. Resultatet kommer Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

70 2 (2) följas upp och redovisas. Andra identifierade förbättringsområden som identifierats där aktiviteter med syfte att förbättra samverkan finns kan med fördel målsättas och följas upp inom den regionala organisationen för samverkan. Inom den regionala organisationen för samverkan kommer sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen tillsammans med kommunerna i länet ha möjlighet att utarbeta tydliga uppföljningsbara mål, som kan ligga till grund för uppföljning av samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa. Inom regionen finns det, i regional plan och budget , framtagna aktiviteter med vidföljande indikatorer inom området barn och ungas psykiska hälsa. Resultaten i regional plan och budget följs upp årligen. Dessa aktiviteter är även prioriterade områdena inom närvården. Svar gällande rekommendation om kommunala samarbetsavtal Gällande samarbetsavtal finns två överenskommelser kring samverkan mellan kommunerna i länet och Region Uppsala, Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård och Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län. Båda överenskommelserna är förlängda till september En revidering av båda dokumenten kommer göras under Svar gällande rekommendation om kartläggning Regionens revisorer rekommenderar sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen att tillsammans med kommunernas individ- och familjeomsorg och elevhälsa genomföra en kartläggning i syfte att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av bristande tillgänglighet. Inom den nationella överenskommelsen mellan staten och SKL, Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017, ska en fördjupad kartläggning gällande barn och ungas psykiska hälsa genomföras under Inom kartläggningen finns möjlighet att identifiera de målgrupper som riskerar att falla mellan stolarna. En plan för att åtgärda att alla barn och unga får det stöd de har behov av kan tas fram utifrån en analys av kartläggningen. För Uppsala län Malena Ranch Vårdstyrelsens ordförande Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör

71 BILAGA VS b

72 Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ylva Tottmar Tfn E-post Bilaga. Initiativärende rörande uppföljning av förändrade regler för psykoterapi besöksstatistik hos psykolog i primärvård Vid sammanträde med Vårdstyrelsen togs följande frågor upp i ett initiativärende från (KD), (M), (L) och (C): 1. Hälso- och sjukvårdsdirektören ges uppdraget att följa upp de förändrade reglerna för psykoterapi avseende väntetider till remissbedömning, återrapporteringsrutiner till vårdcentralerna samt huruvida psykolog- och kuratorsbesöken i primärvården ökat. 2. Uppföljningen redovisas vid vårdstyrelsens sammanträde i maj Besöksstatistik psykolog i primärvård Vad gäller besöksstatistik för primärvården redovisas nedan de uppgifter som är tillgängliga per i systemen LIS, SAS och Diver. Eftersom de nya remissreglerna endast har varit i bruk sedan så är det två hela kalendermånader som kan jämföras (jan-feb). Beslutet om ökad besöksersättning för kurator och psykolog i primärvård började gälla i oktober För att få en trend i besöksstatistiken har därför perioden oktober-december året innan tagits med i tabell nedan. Besök hos psykolog vid vårdcentral ökar i januari och februari 2017, jämfört med december Samma utveckling ses i januari och februari 2016, jämfört med december Produktionen ligger dock högre 2017 än 2016, med fler utförda besök (kolumnen förändring ). För kurator vid vårdcentral visar besöksstatistiken också en ökning i januari och februari jämfört med december både 2016 och 2017, men den totala produktionen minskar under 2016, vilket visserligen ger en högre produktion jämfört över år, men trenden för januari och februari 2017 är en minskad produktion. Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

73 2 (4) Besök hos psykolog vid vårdcentral Besök hos kurator vid vårdcentral Förändring Förändring Oktober November December Januari Februari Källa: LIS och Diver/SAS Besök hos privat psykoterapeut inom vårdval psykoterapi Besök hos privat psykoterapeut inom vårdvalssystemet ökar i januari och februari 2017, jämfört med samma period Nedan ses utvecklingen över hela år 2015 och Tillgängliga utdata ger uppgift om hur många besök som gjorts efter remiss från en viss remittent. Patienter som remitterats till privat psykoterapi under 2016 har rätt att slutföra sin behandling med samma förutsättningar som när behandlingen påbörjades. Det betyder att besöken kan höra till tidigare utfärdade remisser. I januari och februari 2017 kan man totalt sett inte se någon minskning av besök som härrör från remisser utfärdade av primärvården. Delar man upp besöken utifrån om remissen utfärdats i privat respektive offentlig primärvård ses en ökning för den privata och en minskning för den offentliga. Besök hos privat psykoterapeut inom vårdval psykoterapi Jan Jan Feb Feb

74 Källa: Diver 3 (4)

75 Källa: Diver/ SAS (4)

76 BILAGA VS Anmälan av delegationsbeslut till vårdstyrelsen Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning VS Representation Godkännande av representation för Flogsta vårdcentral VS Representation Godkännande av representation för Knivsta vårdcentral Vårdstyrelsens ordförande Vårdstyrelsens ordförande VS Konferenser Kurser och konferenser Vårdstyrelsens arbetsutskott 1 (2)

77 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2017 Förvaltning Månad FTV Mars Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Tandläkare, allmäntandvård /FTV/GOTTSUND Verksamhetschef, Åsa Bergholm Tandläkare, allmäntandvård /FTV/LILJEFOR Verksamhetschef, Margareta Krondahl Tandläkare, allmäntandvård /FTV/VRETGR Verksamhetschef, Michael Robinsson Handläggare, IT /FTV/KANSLI Ledning, IT, Kristina Wass Tandsköterska /FTV/SEMINAR Verksamhetschef, Sten Arne Enocksson Tandsköterska /FTV/STPER Verksamhetschef, Lena Wagenius

78 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2017 Förvaltning Månad HOH Mars Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Ledning, administration /HOH/HABLAN Ledn,hälso- och sjukvård Camilla Lilliu Handläggare, annan /HOH/HOHLK Ledn,administration Lena Dahlman Administratör, vård /HOH/SVINT/ALDVARD Ledn,hälso- och sjukvård Charlotta Thermaenius Psykolog /HOH/HABUPP/US Ledn,hälso- och sjukvård Magdalena Åslund Distriktssköterska /HOH/FUNKHA/HMC Ledn,hälso- och sjukvård Anna Quennerstedt Handläggare, annan /HOH/HOHLK Ledn,administration Mia Pless Fysioterapeut /HOH/HABUPP/US Ledn,hälso- och sjukvård Magdalena Åslund Arbetsterapeut /HOH/HABUPP/OSTH Ledn,hälso- och sjukvård Lena Samuelsdotter Handläggare, IT /HOH/HOHLK Ledn,IT Anna Ek Sjuksköterska, allmän /HOH/SVINT/NVAVD Ledn,hälso- och sjukvård Monica Rogberg

79 Anmälan av delegationsbeslut till vårdstyrelsen Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning VS Avtalstecknande Avtal avseende privata tandläkare om tandvård till asylsökande vuxna över 18 år i Uppsala län med Å-praktiken Saeed Shamani VS Avtalstecknande Avtal avseende privata tandläkare om tandvård till asylsökande vuxna över 18 år i Uppsala län med Dentalgruppen De Escobar AB, Margarita de Escobar VS Avtalstecknande Avtal avseende vaccinatörer med Vaccindirekt i Sverige AB VS Avtalstecknande Avtal avseende vårdcentral vid mottagning Uppsala Barncentrum vårdcentral Aleris, med Aleris sjukvård AB Avtalstecknande Samverkansavtal avseende närvårdskoordinatorer med Håbo kommun /Lejman Avtalstecknande Samverkansavtal avseende närvårdskoordinatorer med Heby kommun /Lejman VS Avtalstecknande Avtal avseende privata tandläkare om tandvård till asylsökande vuxna över 18 år i Uppsala län med Monica Edelbrock, Åpraktiken AB VS VS Avtalstecknande Avropsavtal avseende fördjupad uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvård med HiQ Stockholm AB Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld

80 VS Avtalstecknande Tilldelningsbeslut vårdval inom privat psykoterapi med Uppsala psykoterapi och samtalsmottagning AB VS Avtalstecknande Avtal avseende privat psykoterapi med Kognitiv Analys ZV AB VS Avtalstecknande Avtal avseende privat psykoterapi med Uppsala psykoterapi och samtalsmottagning AB VS Avtalstecknande A Avtal avseende privata tandläkare om tandvård till asylsökande vuxna över 18 år i Uppsala län med Samuel Eriksson, Exclusive Care Sweden AB Carina Bäckström, enhetschef enheten för vårdavtal Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld

81 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2015 Förvaltning Månad Primärvården Mars Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Psykolog LUL/PV/ERIKSBER Louise Hamark, Ledning hälso o sjukvård Sjuksköterska, barn och ungdom LUL/PV/GOTTSUND Ulrika Horrsell, Ledning hälso o sjukvård Sjuksköterska, barn och ungdom LUL/PV/SAMARIT Torun Hall, Ledning Hälso och sjukvård Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin LUL/PV/GRANBY Kristin Sibbmark Willamsson Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin LUL/PV/GIMO Ann-Marlene Lundin, Ledning hälso o sjukvård Sjuksköterska, allmän LUL/PV/TIPERP/JOUR Monica B Pettersson, Ledning hälso o sjukvård Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin LUL/PV/TIERP Monica B Pettersson, Ledning hälso o sjukvård Undersköterska, mottagning LUL/PV/GRANBY Kristin Sibbmark Willamsson Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin LUL/PV/GRANBY Kristin Sibbmark Willamsson Undersköterska, mottagning LUL/PV/GRANBY Kristin Sibbmark Willamsson Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin LUL/PV/GRANBY Kristin Sibbmark Willamsson Undersköterska, mottagning LUL/PV/HEBY Camilla Forsberg Fryckstedt, Ledning hälso o sjukvård Biomedicinsk analytiker LUL/PV/KNIVSTA Anna Waxin Jansson, Ledning hälso o sjukvård Fysioterapeut LUL/PV/GOTTSUND Eva Bolin, Ledning hälso o sjukvård Fysioterapeut LUL/PV/ARSTA Daniela Baretta Furufält, Ledning hälso o sjukvård Psykolog LUL/PV/SKUTSKAR Eva Hammarin, Ledning hälso o sjukvård Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin LUL/PV/TIERP Monica B Pettersson, Ledning hälso o sjukvård

82 BILAGA VS Vårdstyrelsen Bemanna och stärk distriktssköterskemottagningarna! När ärendet om Primärvårdens omstrukturering inte längre står på dagordningen betyder inte det att distriktssköterskemottagningen i Morgongåva kommer att bemannas och öppna. Rekryteringsproblemet kvarstår och då behövs ett nytänk. Kan det finnas andra lösningar för att även på sikt klara att bemanna olika distriktssköterskemottagningar enstaka dagar i veckan? Kanske ska det till mobila lösningar som åker runt till olika orter i länet. Eller ska det finnas lokallösningar i samarbete med kommunerna. T ex i Morgongåva där Rungården kanske kan användas av primärvården, en hel del av patienterna kanske rent av finns just där. Med båda dessa lösningar kan ensamarbete undvikas. Primärvårdens framtida roll ska visserligen utredas men resultatet kommer först sen höst. Vårdstyrelsen bör redan nu säga att de distriktssköterskemottagningar som finns idag ska finnas kvar och bemannas. Utredningen kanske kommer att visa på behovet av fler distriktssköterskemottagningar. Detsamma kan gälla BVC-verksamheter. Länets befolkning ökar och de flesta orter växer därmed. Vårdbehoven kommer inte att minska. Vänsterpartiet yrkar på att t f Primärvårdsdirektör får i uppdrag att upprätthålla distriktssköterskeverksamheten på de mottagningar som idag finns och att snarast återkomma med förslag på hur bemanning och verksamhet på sikt kan säkras. Neil Ormerod (V) Jeannette Escanilla (V)