Kallelse/föredragningslista Föredragningslista Nr Ärenden Dnr 85/17 Justering 86/17 Fastställelse av föredragningslista 87/17 Hälso- och sjuk

Transkript

1 Kallelse/föredragningslista Vårdstyrelsen kallas till sammanträde Tid: Tisdagen den 5 september 217, kl. 9: 17: Plats : Regionkontoret. Kungsängen (plan 5) Kl. 9. Hålltider: Gruppmöten Sammanträdet börjar Information om pågående arbete kring framtagande av verksamhetsuppdrag, Helen Askebro, utredare Kl Fortsatt genomgång av ärenden på dagordningen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Fortsatt sammanträde Senast kl. 17. Sammanträdet avslutas Plats: Regionkontoret. Lokal: Kungsängen Beslutande: Malena Ranch (MP) Håkan Collin (S) Anna-Karin Klomp (KD) Petra Söderlund (S) AnnBritt Litsner (S) Lars Sandberg (S) Fredrik Leijerstam (MP) Neil Ormerod (V) Emilie Orring (M) Roger Elsborg (M) Johan Enfeldt (L) Aranka Botka Ncomo (C) David Perez (SD) Ersättare: Marcus Wennerström (S) Jan-Åke Olsson (S) Fredric de Afonseca (S) Rolf Samuelsson (MP) Jeannette Escanilla (V) Lars-Göran Birkehorn Karlsen M) Robert Lemming (L) Kristina Freerks (C)

2 Kallelse/föredragningslista Föredragningslista Nr Ärenden Dnr 85/17 Justering 86/17 Fastställelse av föredragningslista 87/17 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för september /17 Månadsrapport för juli 217 VS /17 Handlingsplan för förbättrad tillgänglighet och ekonomi i balans VS /17 Uppföljning av målrelaterad ersättning för extern vårdgivare VS /17 Avtal om drift av hembesöksverksamhet/akuta hembesök i Uppsala och Knivsta kommuner Svar på initiativärende VS /17 Hembesöksverksamhet/akuta hembesök i Uppsala och Knivsta kommun VS /17 Bemanna och stärk distriktsjuksköterskemottagningarna Svar på initiativärende VS /17 Snabbutred första linjens vård avseende psykisk hälsa för barn och unga Svar på initiativärende VS /17 Vart har patienterna i Söderfors tagit vägen? Svar på initiativärende VS /17 Ändring avseende bedömning av tillgänglighetsmål för vårdcentral 217 VS /17 Prioriterade fastighetsinvesteringsbehov Ramar till RPB VS /17 Yttrande från vårdstyrelsen angående Tierps Vårdcentrum VS /17 Yttrande från vårdstyrelsen angående Kungsgärdet VS /17 Folktandvårdens arbete gällande våld mot barn och i nära relationer VS /17 Utbildningsdag för Folktandvården VS /17 Friskvårdslotsning Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap VS /17 Sammanträdesdatum för vårdstyrelsen och vårdstyrelsens arbetsutskott 218 VS VS217-32

3 Kallelse/föredragningslista /17 Anmälan av delegationsbeslut VS /17 Anmälan av inkomna skrivelser VS217-11

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS Vårdstyrelsen Fastställelse av föredragningslista för vårdstyrelsen Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Förslag till föredragningslista för sammanträdet fastställs. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen föreslås fastställa förslag till föredragningslista för sammanträdet. Bilagor Kallelse och föredragningslista för vårdstyrelsens sammanträde den 5 september 217 Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

5 2 (2)

6 Kallelse/föredragningslista Vårdstyrelsen kallas till sammanträde Tid: Tisdagen den 5 september 217, kl. 9: 17: Kl. 9. Hålltider: Gruppmöten Kl. 11. Sammanträdet börjar Information om pågående arbete kring framtagande av verksamhetsuppdrag, Helen Askebro, utredare 13. Fortsatt genomgång av ärenden på dagordningen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Fortsatt sammanträde Senast kl. 17. Sammanträdet avslutas Plats: Regionkontoret. Lokal: Kungsängen Beslutande: Malena Ranch (MP) Håkan Collin (S) Anna-Karin Klomp (KD) Petra Söderlund (S) AnnBritt Litsner (S) Lars Sandberg (S) Fredrik Leijerstam (MP) Neil Ormerod (V) Emilie Orring (M) Roger Elsborg (M) Johan Enfeldt (L) Aranka Botka Ncomo (C) David Perez (SD) Ersättare: Marcus Wennerström (S) Jan-Åke Olsson (S) Fredric de Afonseca (S) Rolf Samuelsson (MP) Jeannette Escanilla (V) Lars-Göran Birkehorn Karlsen M) Robert Lemming (L) Kristina Freerks (C)

7 Kallelse/föredragningslista Föredragningslista Nr Ärenden Dnr 85/17 Justering 86/17 Fastställelse av föredragningslista 87/17 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för september /17 Månadsrapport för juli 217 VS /17 Handlingsplan för förbättrad tillgänglighet och ekonomi i balans VS /17 Uppföljning av målrelaterad ersättning för extern vårdgivare VS /17 Avtal om drift av hembesöksverksamhet/akuta hembesök i Uppsala och Knivsta kommuner Svar på initiativärende VS /17 Hembesöksverksamhet/akuta hembesök i Uppsala och Knivsta kommun VS /17 Bemanna och stärk distriktsjuksköterskemottagningarna Svar på initiativärende VS /17 Snabbutred första linjens vård avseende psykisk hälsa för barn och unga Svar på initiativärende VS /17 Vart har patienterna i Söderfors tagit vägen? Svar på initiativärende VS /17 Ändring avseende bedömning av tillgänglighetsmål för vårdcentral 217 VS /17 Prioriterade fastighetsinvesteringsbehov Ramar till RPB VS /17 Yttrande från vårdstyrelsen angående Tierps Vårdcentrum VS /17 Yttrande från vårdstyrelsen angående Kungsgärdet VS /17 Folktandvårdens arbete gällande våld mot barn och i nära relationer VS /17 Utbildningsdag för Folktandvården VS /17 Friskvårdslotsning Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap VS /17 Sammanträdesdatum för vårdstyrelsen och vårdstyrelsens arbetsutskott 218 VS VS217-32

8 Kallelse/föredragningslista /17 Anmälan av delegationsbeslut VS /17 Anmälan av inkomna skrivelser VS217-11

9 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansleit Anna Sandström Tfn E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS217-2 Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för september Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport läggs till handlingarna enligt bilaga. Ärendebeskrivning Vid mötet ger hälso- och sjukvårdsdirektören en muntlig och skriftlig rapport avseende aktuella frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet som berör vårdstyrelsens ansvarsområden. Vårdstyrelsen föreslås lägga rapporten till handlingarna. Bilagor Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för september 217 Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

10 2 (2)

11 Dnr VS217-2 Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport september 217 Reflektioner från Almedalen personcentrad och nära vård med stöd av digitalisering och innovativa arbetssätt Jag känner mig stolt och glad över att vi inom Region Uppsala tog chansen att påverka utvecklingen framåt genom att nyttja Almedalen som en arena! Vi hade bl.a. lyckade seminarier om möjligheten att få fyrspår mellan Uppsala och Stockholm, innovationsarbete inom psykiatrin samt ett seminarium om Innovation Race som Akademiska sjukhuset höll i. Vi medverkade också på andras seminarier och rundabordssamtal för att på så sätt vara med och påverka utvecklingen framåt inom välfärdssektorn. Den här gången prioriterade jag medverkan vid seminarier och samtal som rörde psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar och läkemedel. Framförallt är detta politikernas arena men vi tjänstemän kan göra stor nytta genom att medverka. Dessutom ger det möjlighet till en fantastisk omvärdsspaning! Här är min sammanfattande spaning från Almedalen! Personcentrerad vård handlar bl.a. om att ställa frågan vad är viktigt för dig för att du ska kunna leva livet? Det är metoderna för personcentrering vi kan standardisera, inte svaren! En reflektion när jag hörde patientröster i Almedalen är att det ofta är det enkla vi i vården missar såsom att inte skicka en skriftlig kallelse till en synskadad patient eller att ett mål kan vara att kunna knyta skorna och få koordineringen i vardagen att funka. Jag kan vara väldigt sjuk, men känna att jag har en god hälsa och tvärtom! Vid ett samtal funderade vi om inte den palliativa vården har mycket att lära andra verksamheter! Jag vill inte att vi säger att vi låter patienten bli mer delaktig eller att vi sätter patienten i centrum! Det är patienten som bjuder in personalen i sin vård och inte tvärtom! Här skulle jag vilja att vi lyfter de goda exempel som finns inom Region Uppsala så att vi kan lära av varandra! I Regionplan och budget 218 finns uppdrag att utveckla mer personcentrerade arbetssätt. Ett viktigt verktyg för att kunna arbeta mer personcentrerat är digitalisering! Under de år jag har varit i Almedalen så handlade det först mycket om IT, sen om e-hälsa och sen om digitalisering. I år har det handlat mer om att innovera vården tillsammans med näringsliv, akademi, patientföreträdare och vårdpersonal. I dessa möten kan olika typer av digitala verktyg utvecklas. Vi behöver våga utveckla mer tillsammans och inte tänka ut svaren innan vi träffar våra medaktörer! Det skulle vara spännande att lära mer om hur vi designar våra Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

12 2 (3) tjänster tillsammans! Begreppet artificiell intelligens har också förekommit i större utsträckning än tidigare. Om 1 år kommer det att vara ett naturligt inslag inom vården! Ett annat område som stack ut i bruset var primärvårdsfrågorna som detta år allt oftare breddats till nära vård! Anna Nergårdh som är statens utredare medverkade och uppmärksammades mest denna vecka! Det här är väldigt intressant för oss nu när vi också arbetar med Målbild för primärvårdens roll och Effektiv och nära vård 23 som jag skrev om i junirapporten! Här tycker jag att de flesta aktörer är överens om att det är denna väg vi bör gå dvs att vi behöver utveckla så att vi har mer av vården närmare våra invånare fysiskt och digitalt. Samtidigt behöver vi koncentrera en del vård av effektivitetsskäl. Men som vanligt kan det bli knepigare när vi blir mer konkreta. Jag tycker det liknar hur vi tänker kring kompetensväxling (BEON) där vi också är överens principiellt om att de som är bäst lämpade ska utföra vården, men där alla känner sig hotade när det väl kommer till praktisk handling trots att vi vet att det blir bättre och kostar mindre. När det gäller vägen fram så tycker jag debatten spretar en del menar att vi bör reglera oss fram till en förändring dvs skarpare lagstiftning, föreskrifter och kontroll med incitament eller sanktioner. Andra menar att det här paradigmskiftet (inklusive en mer personcentrerad vård med stöd av digitalisering) kräver gemensamma bilder av framtiden samt ett lärande och engagemang på alla nivåer under hela resan! Jag tror mer på det senare vilket inte är likhetstecken med att inte den formella styrningen behövs. Jag tror bara inte att det räcker och att vi ofta har en övertro på att den funkar. Den här omställningen kräver mod och öppenhet av oss alla! Istället för att peka på någon annan som behöver ändra sig behöver vi börja med oss själva! Vi arbetar nu intensivt både inom Region Uppsala men också inom sjukvårdsregionen och nationellt för att ge bättre förutsättningar för vårdpersonal att ge kunskapsbaserad vård. Vi som arbetar med att förbättra förutsättningarna behöver därför spana på hur stöttande system kan utvecklas. Det innebär att vi som representerar systemhållarna också behöver se på och lära av andra när det gäller systemutveckling. Ett underlag som ser på om och i sådana fall hur en mer personcentrerad primärvård kan bidra i utvecklingen hittar ni här Hittade också en intressant artikel om hälso- och sjukvården i Skottland som vi kan lära av när vi går vidare i arbetet Effektiv och Nära vård 23 Det jag fortfarande ser för lite av i Almedalen och även generellt i debatten är dialoger om hur vi kan gå från att fokusera på sjukdom till hälsa där sjukvårdssystemet är en del i ett större hälsosystem! Det är fortfarande allt för sällsynt att vi agerar gemensamt med kommunerna när det gäller hälsoområdet! Livsplats Sverige har sammanställt förslag för effektivare förebyggande insatser från drygt 15 ledande företrädare för politik, näringsliv, myndigheter, kommuner/landsting, akademi och idéburna organisationer För att åstadkomma en utvecklingen i den här riktningen är det verkligen positivt att vi utvecklar

13 3 (3) våra gemensamma samverkansstrukturer och vårt samarbete med kommunerna i länet! Det är trots allt samma människor vi talar om! Vi har inga egna i Region Uppsala Användningen av e-tjänster fortsätter öka men vi behöver öka takten ännu mer Vill i den här rapporten också passa på att belysa hur användningen av 1177 vårdguidens etjänster utvecklas. Tjänsterna fortsätter att öka i Region Uppsala. På två år har antalet länsinvånare som loggat in och aktiverat ett konto ökat från 34 till 51 procent och vi har därmed uppnått det nationella målet på 5 procent. Även antalet anslutna enheter (typ vårdmottagningar) inom Region Uppsala som erbjuder tjänsterna via 1177 vårdguiden har ökat något från 129 till 146 på två år (avser primärvård egen regi, LE, H&H och AS). Målet är att antalet enheter som ansluts ska öka ytterligare. Ett viktigt arbete är också införandet av webbtidbok! Det handlar om olika steg; se bokad tid, avboka, omboka och att boka. I juli hade 8 enheter vid Akademiska anslutits, 7 enheter vid Lasarettet i Enköping och 13 vid Hälsa och Habilitering. Primärvården har infört steg 1 och 2 på alla enheter. Folktandvården har infört alla steg på alla enheter. När det gäller videomöten så pågår en pilot på en vårdcentral. I juni hade 25 videmöten genomförts. Målet är 8 till årets slut. Utvecklingen påverkas av uppdateringen av Cosmic under hösten eftersom lösningen bygger på en koppling till patientjournalen som är unikt i Sverige. Kopplingen till Cosmic har också inneburit att lösningen uppfattats som onödigt krånglig för personal och patienter. Trots det visar piloten hittills på att digitala vårdkontakter är här för att stanna. Det finns dessutom många fördelar med kopplingen till Cosmic eftersom vårdpersonalen då har information om patientens historik. Nackdelen är att vi inte kan ha den utvecklingstakt vi önskar just nu. Det är därför positivt att vi nu utvecklar vår styrning och samordning inom området digitalisering så att vi har förutsättningar att bidra till visionen om att ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft! Inom Region Uppsala var vi pionjärer när det gäller att kunna se sin journal via nätet. Det är något som fortfarande uppmärksammas internationellt Nu går vi vidare med journal via nätet även för patienter inom psykiatrin där arbetet sker i nära samarbete mellan ledning, medarbetare och brukarorganisationer! Tror på att det är en framgångsfaktor oavsett typ av förändring! En viktig del, förutom teknisk kapacitet är att jag som medarbetare får ett stöd i ett förändrat arbetssätt. Uppfattar att det ofta är anledningen till att projekt inte får den effekt vi förväntat oss. Under hösten startar vi därför e-tjänstelyftet för vårdens chefer och medarbetare i Region Uppsala med syftet att just stödja nya arbetssätt genom ökad kunskap om och användning av 1177 vårdguidens e-tjänster. Målet är att kunna öka införandetakten av etjänsterna till nytta för såväl vården som för länets invånare!

14 TJÄNSTEUTLÅTANDE Avd för ekonomi och hållbar utveckling Marie Johansson Tfn E-post marie.johansson@regionuppsala.se Dnr VS217-1 Vårdstyrelsen Månadsrapport för juli 217 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Vårdstyrelsens och förvaltningarnas månadsrapporter för juli 217 läggs till handlingarna enligt bilaga. Ärendebeskrivning Förvaltningarna inom vårdstyrelsens ansvar har fortsatt problem med att rekrytera och bemanna vilket påverkar produktion och tillgänglighet negativt. På total nivå är den ekonomiska prognosen +18 miljon kronor vilket är 12 miljoner kronor bättre än budget. Det är vårdstyrelsen som förbättrar sin prognos med 5 miljoner kronor medan förvaltningarna ligger kvar på samma prognos som före sommaren. Primärvårdens produktion för perioden januari till juli 217 ligger på en lägre nivå än budgeterad produktionsvolym. Detta gäller för såväl läkarkontakter som övriga kontakter. På total nivå är produktionen 8 % lägre än vad som budgeterats. Tillgängligheten till läkare inom sju dagar och tillgänglighet till telefon har förbättrats något jämfört med föregående månad men är försämrad jämfört med föregående år. Förvaltningen varnar för ett ekonomiskt underskott vid slutet av året vilket är kopplat till kostnader vid uppstart av nya vårdcentraler och lägre vårdvalsintäkter. Prognosen är satt till -6,1 miljoner kronor vilket kommer vara en mycket stor utmaning att klara av. Hälsa och habiliterings produktion ligger under budgeterad produktionsvolym för perioden. Total 13 % lägre produktion än budget. Det lägre produktionsutfallet förklaras bland annat av en minskad flyktingström vilket leder till färre övriga besök och även färre läkarbesök på asylmottagningen Cosmos. Andra faktorer som påverkat produktionen negativt är stängningen av hälsoäventyret i mars, tillfälliga flytten av hela hörcentralens personal samt vakanta tjänster. Vidare har förvaltningen ändrat registreringsrutiner vilket innebär att besök som tidigare redovisats som flera besök nu redovisas som endast ett besök. Den ekonomiska prognosen är efter juli ett underskott på 2 miljoner kronor vilket är kopplat till den nya nämnd för kunskapsstyrning som förvaltningen ansvarar för. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

15 2 (2) Folktandvårdens produktion för perioden överstiger föregående års utfall men är något (1 %) under budgeterad volym. Förvaltningen har lyckats minska antalet väntande patienter jämfört med samma period föregående år. Väntetiden varierar dock inom länet och för vissa kliniker med långt avstånd till Uppsala är det svårt att rekrytera vilket påverkar väntetiderna negativt. För att kompensera för bristen på tandhygienister utbildar Folktandvården tandsköterskor i eget patientarbete i allt högre omfattning. Patienttrycket är också fortsatt mycket högt vilket gör att det trots en ökad produktion finns köer inom flera områden. Bilagor Månadsrapport juli 217 för vårdstyrelsens totala verksamhet Månadsrapport för juli 217 för Primärvården Månadsrapport för juli 217 för Hälsa och habilitering Månadsrapport för juli 217 för Folktandvården

16 Månadsrapport juli 217 Vårdstyrelsen SAMMANFATTNING Förvaltningarna inom vårdstyrelsens ansvar har fortsatt problem med att rekrytera och bemanna vilket påverkar produktion och tillgänglighet negativt. På total nivå är den ekonomiska prognosen +18 miljon kronor vilket är 12 miljoner kronor bättre än budget. Det är vårdstyrelsen som förbättrar sin prognos med 5 miljoner kronor medan förvaltningarna ligger kvar på samma prognos som före sommaren. Primärvårdens produktion för perioden januari till juli 217 ligger på en lägre nivå än budgeterad produktionsvolym. Detta gäller för såväl läkarkontakter som övriga kontakter. På total nivå är produktionen 8 % lägre än vad som budgeterats. Tillgängligheten till läkare inom sju dagar och tillgänglighet till telefon har förbättrats något jämfört med föregående månad men är försämrad jämfört med föregående år. Förvaltningen varnar för ett ekonomiskt underskott vid slutet av året vilket är kopplat till kostnader vid uppstart av nya vårdcentraler och lägre vårdvalsintäkter. Prognosen är satt till -6,1 miljoner kronor vilket kommer vara en mycket stor utmaning att klara av. Hälsa och habiliterings produktion ligger under budgeterad produktionsvolym för perioden. Total 13 % lägre produktion än budget. Det lägre produktionsutfallet förklaras bland annat av en minskad flyktingström vilket leder till färre övriga besök och även färre läkarbesök på asylmottagningen Cosmos. Andra faktorer som påverkat produktionen negativt är stängningen av hälsoäventyret i mars, tillfälliga flytten av hela hörcentralens personal samt vakanta tjänster. Vidare har förvaltningen ändrat registreringsrutiner vilket innebär att besök som tidigare redovisats som flera besök nu redovisas som endast ett besök. Den ekonomiska prognosen är efter juli ett underskott på 2 miljoner kronor vilket är kopplat till den nya nämnd för kunskapsstyrning som förvaltningen ansvarar för. Folktandvårdens produktion för perioden överstiger föregående års utfall men är något (1 %) under budgeterad volym. Förvaltningen har lyckats minska antalet väntande patienter jämfört med samma period föregående år. Väntetiden varierar dock inom länet och för vissa kliniker med långt avstånd till Uppsala är det svårt att rekrytera vilket påverkar väntetiderna negativt. För att kompensera för bristen på tandhygienister utbildar Folktandvården tandsköterskor i eget patientarbete i allt högre omfattning. Patienttrycket är också fortsatt mycket högt vilket gör att det trots en ökad produktion finns köer inom flera områden.

17 2 (7) BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi totalt vårdstyrelsen inklusive förvaltningarna Årsprognos, tkr Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Vårdvalsersättning Intäkter enligt tandvårdstaxan S:a övriga intäkter Personalkostnader Köpt vård Köpt tandteknik och tandvård Läkemedel S:a övriga kostnader Resultat Ack utfall Ack budget Ack utfall Bokslut Årsbudget Årsprog Budgetavvikelse årsprog Primärvården prognostiserar ett negativt resultat på -6 miljoner kronor. Nya vårdcentraler gör att kostnaderna ökar mer än vad förvaltningen budgeterat för. Den rörliga besöksersättningen för vårdvalet kommer inte nå upp till budgeterad nivå på grund av låg produktion men samtidigt beräknas kostnaderna för personal och medicinsk service att understiga budget på grund av vakanser och den låga produktionen. Folktandvårdens resultat efter juli månad är sämre än budget. Förklaringen är lägre intäkter som balanseras upp av lägre personalkostnader samt engångskostnader för flytt av ledningskontoret. På helår räknar förvaltningen med att nå sin budget och lämnar därför en oförändrad prognos. Hälsa och habiliterings resultat efter juli är sämre än budget. Förvaltningen prognostiserar ett negativt resultat på -2 miljoner kronor. Förvaltningen har fått ett minskat anslag kopplat till den nya nämnden för kunskapsstyrning vilket motsvarar 1,9 miljoner kronor. Förväntningen var att detta skulle kunna arbetas in och täckas av förvaltningens anslag men efter juli månads resultat bedömer förvaltningen att det ser svårt ut pga. av rekryteringssituationen när det gäller läkare och sjuksköterskor vilket medfört ökade kostnader för inhyrd personal. Ekonomi VS egen verksamhet ej förvaltningarna Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Mnkr Anslagsintäkter egen verksamhet Kostnad upphandlade avtal Kostnad vårdval Kostnader övrig primärvård Kostnader tandvård Kostnader fast ersättning egna verksamheter Kostnader övrig verksamhet Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Ack. utfall 217 Ack. budget Utfall helår Budget 217 Prognos Vårdstyrelsen prognostiserar ett resultat på + 2 miljoner kronor för sin egen verksamhet. De största avvikelserna finns inom vårdvalet för primärvård vilket beror på en låg produktion av besök och att antalet olistade invånare ökat vilket leder till lägre kostnader för vårdstyrelsen. Kostnaderna för övrig verksamhet bedöms också att minska jämfört med budget vilket främst beror på att kostnaderna för mobila team kommer vara lägre än vad som avsatts i budget då införandet påbörjas i större skala först under hösten 217.

18 3 (7) Medarbetare Ack utfall 217 Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Ack utfall ,2% 21 Förändring Antalet årsarbetare har sammantaget ökat med 27 årsarbetare vid de tre förvaltningarna. Detta jämfört med samma period föregående år. Vid Primärvården har antalet årsarbetare ökat och det förklaras delvis av den förändrade finansieringsmodellen för ST-läkare. Modellen medför en ökning med cirka 11 årsarbetare. Tidigare har närvarotiden för ST-läkare registrerats vid Regionkontoret. Utöver denna ökning har närvarotiden ökat med 14 årsarbetare. Vid Hälsa och habilitering har antalet årsarbetare ökat något då vakanta tjänster har tillsatts under våren inom vissa yrkesgrupper. Vid Folktandvården är närvarotiden mätt i årsarbetare oförändrad mellan jämförelseperioderna, medan antalet medarbetare har ökat. Detta förklaras bland annat av ökad sjukfrånvaro samt ökat semesteruttag. Rekryteringsläget vid Folktandvården har stabiliserats gällande tandsköterskor, är fortsatt problematiskt gällande tandläkare och gällande tandhygienister är tillgången närmast obefintlig. Se vidare Folktandvårdens månadsrapport för utförligare information. Inhyrd personal mätt i årsarbetare har minskat något vid Hälsa och habilitering jämfört med efter maj. Behov finns av både läkare och sjuksköterskor. Vid Primärvården har inhyrd personal mätt i årsarbetare ökat något jämfört med samma period föregående år. Vid Primärvården är det i huvudsak läkare som hyrs in. Kostnaderna är högre jämfört med samma period föregående år både vid Hälsa och habilitering och Primärvården. Folktandvården har inget utfall för inhyrd personal. Både vid Hälsa och habilitering och Folktandvården har den totala sjukfrånvaron minskat något jämfört med föregående månad. Jämfört med föregående år har den dock ökat. Det är framför allt den längre sjukfrånvaron 6 dagar eller mer som har ökat. Vid Primärvården har den totala sjukfrånvaron minskat något jämfört med samma period föregående år. Årsprognosen för den längre sjukfrånvaron vid Primärvården och Hälsa och habilitering är osäker när det gäller utveckling under året. Vid Folktandvården är årsprognosen att man inte klarar att minska den längre sjukfrånvaron jämfört med föregående år. Insatser pågår vid förvaltningarna. REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Primärvården Primärvårdens vårdgaranti handlar om patienternas möjligheter att komma i kontakt med vårdcentralen samma dag via telefon samt andelen nybesök till läkare som kunnat genomföras inom sju dagar från kontakttillfället efter vårdpersonals bedömning om att patienten behöver ett läkarbesök. Under juli månad har andelen nybesök inom offentlig primärvård varit högre än föregående månad, något som troligen har påverkat att tillgängligheten inom offentlig regi ökat från 84% under juni månad till 88% under juli gällande läkarbesök. Jämfört med samma månad 216 är tillgängligheten lägre för läkarbesök. Primärvården beskriver liksom tidigare månad att svårigheterna kring att uppnå den målrelaterade ersättningen om 9% handlar om svårigheter att rekrytera läkare, vilket fortsatt påverkar tillgängligheten negativt. För tydliggörande av förändring över tid, se nedan graf. Den privata primärvården ligger också de något under tillgängligheten till läkarbesök juli 217 (88%) jämfört med samma period förra året (92%), privata vårdcentraler har också under våren lyft utmaningarna i läkarbemanningen som förklaring till sämre tillgänglighet, se nedan graf.

19 4 (7) Graf: Tillgänglighetöver tid egenregi vänstergraf, privat regi högergraf För telefontillgängligheteni länetär snittet för den samladeprimärvården88% vilket är någotbättreän föregående månadmenlägrejämfört medsammaperiod föregåendeår, se nedantabell. Tabell: SamladtillgänglighetPrimärvårdjuli 217(egenregi och privat) Vårdgaranti Vårdgaranti Besök Telefoninom 7 dagar tillgänglighet 87% 88% Tillgänglighet LUL Primärvård i egen regi Primärvård i privat regi Samtlig primärvård inom Region Uppsala 9% 93% 88 9 Hälsa och habilitering Hälsa- och habiliteringredovisarnedanstående måluppfyllnadavseendejuli 217. Uppfylld andel/antal Nyckeltal Förstärkt vårdgaranti. Neuropsykiatriska diagnoser 18 år faktiskt väntande till1: besök (samt fördjupad utredning/behandling) inom vårdgarantin Besök vid Cosmos (hälsoundersökningar) dagar Antal väntande besök till 1% 6 1% 66 inom 3 Antal belagda platser NÄVA (närvård) under månaden *) 89% *) Antal belagda platser (pl) utifrån antalet öppna platser (15 platser från och med 23/6, sommarstängning). Närvårdsavdelningen har undersommarenett mindreantal platser,15 platserfrån och medmidsommar.beläggningsgradenvar underjuli 89% vilket är en någotlägrebeläggningsgradän snittetunderåret.liksom PrimärvårdsförvaltningenbeskriverHälsa- och habilitering svårigheteratt attraheraoch rekryterapersonal,vilket inneburitatt inte samtliga planeradevårdplatserpå NÄVA kunnatvaraöppnahittills i år.

20 5 (7) Vidare beskriver Hälsa- och habilitering att de arbetar aktivt för att motivera missbrukar att skriva in sig vid Regionens sprututbytesmottagning, där de i nuläget har cirka 1 inskrivna missbrukare av det uppskattade antalet 25 st. Tillgängligheten till hälsoundersökningarna vid Cosmos är fortsatt god, vilket kan härledas till en minskad flyktingström. Folktandvården Folktandvården har ökat antalet besök med cirka 1 stycken från januari till juli jämfört med samma period 216, men uppnår ännu inte budgetnivån. Folktandvården beskriver att det främst inom Regionens ytterområden är svårrekryterat kring tandhygienister och tandläkare vilket påverkat tillgängligheten negativt. En indikator kring tillgänglighet som följs inom folktandvården är andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader. Målet för 217 är 95 procent. I slutet av juli har 95,61 % av patienterna fått vård. Längst köer har protetikpatienterna, medan en kö växer är för barn som väntar på tandbehandling under narkos vilket beror på svårigheterna att få narkostider inom Akademiska sjukhuset. Folktandvården vidtar en rad åtgärder för att förbättra tillgängligheten, bland annat arbetar de aktivt för att kunna säkra kompetensförsörjningen genom att kunna ta emot personal med utländsk legitimation.

21 6 (7) BILAGOR Årsprognos för vårdstyrelsens totala verksamhet Budget Utfall Bokslut Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård 2 99 Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf 1 17 Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service -6 9 Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad -484 Avskrivningar/nedskrivningar Årsprognos, tkr Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Utfall Årsbudget Årsprog Budgetavvikelse årsprog

22 7 (7) Specifikation av vårdstyrelsens egen verksamhet juli 217 Ack. utfall 217 Intäkter av anslag vårdstyrelsens verksamhet, tkr Kostnader primärvård - upphandlade avtal LOU, tkr Hembesöksverksamhet, Uppsala hemläkarjour Uppsala Närakut och Ortopediakut Naprapater Kiropraktorer Sjukvårdsrådgivning Summa Kostnader primärvård - vårdval LOV, tkr Ack. utfall Ack. utfall 217 Ack. budget Utfall helår Ack. budget Utfall helår Ack. budget Utfall helår Budget 217 Prognos Budget Prognos Budget Prognos 217 Vårdcentraler kapitering och besök inkl bvc Barnmorskemottagning Kapitering läkemedel Läkarinsatser i särskilda boenden Primär hörselrehabilitering Psykoterapeuter Influensavaccinationer Summa Kostnader övrig primärvård, tkr Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Apodos Summa Kostnader tandvård, tkr Ack. utfall 217 Ack. budget Utfall helår Budget 217 Prognos Ack. utfall 217 Ack. budget Utfall helår Budget 217 Prognos 217 Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn och ungdom Tolk tandvård Summa Kostnader vårdöverenskommelser egna verksamheter, tkr Ack. utfall 217 Ack. budget Utfall helår Budget 217 Prognos 217 Ersättning Primärvården Ersättning Hälsa och habilitering Ersättning Folktandvården Summa Kostnader övrig verksamhet, tkr Närvårdsutveckling Folkhälsomedel Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Beslutade projektmedel Reserverade verksamhetsmedel Summa Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Ack. utfall 217 Ack. budget Utfall helår Budget 217 Prognos

23 Dnr PV217-5 Månadsrapport juli 217 Primärvården SAMMANFATTANDE ANALY S OCH FRAMTIDSBEDÖMN ING Primärvårdenredovisarett negativtresultatpå -1,5 Msek per juli månad.avvikelsenär -7,8 Msek vilket är fortsatt någotförsämradmot budget. Den lagdahelårsprognosen, -6,1 Msek, är mycketosäkermeni ngen försämringav prognosengörsper juli. Obalansenspeglarinte resultatetinom samtligaverksamheter.gottsundavårdcentral,flogsta vårdcentralsamtgränbystadenär de vårdcentralersomavviker mestmot lagd budget(negativavvikelse). Tillgänglighet för telefon samtnybesökvisar någotbättreutfall jämfört föregåendemånad, dock fortsatt lägrenivå jämfört målvärdetpå 9 procent.telefontillgänglighetenför juli visar 87 procent.tillgänglighetentill läkareinom sju dagar,nybesökvisar 88 procenti juli. Avvikelsenmot SKL:s vårmätningmotsvararen återbetalningskost nad på cirka 2 Msek, vilken inte är inkluderati denlagdaprognosen. Primärvårdenuppnårbudgeteradtotalproduktionper juli (bådeersattoch icke ersatt)medcirka 92 procent.lägreantal läkarbesökjämfört medbudgetförklarasav fullt budgeteradbemanningsamtannanbudgeteradprofessionsmix jämfört medfaktisk bemanning.fler distriktsläkarei budgetvilka i utfallet ersättsmed leg och ST-läkare,vilket genereraren produktionsreducering i det faktiskautfallet. Dettager ekonomiskeffekt bådei utfallet för den rörliga vårdvalsersättningen, nivån på lönekostnaderna inklusive inhyrd personalsamtkostnaderför medicinskservice.de lägre kostnadernaföljer inte denlägre intäkten.gällandetelefonkontakternaför sjukvårdandebehandling ser vi ett högre produktionsutfall jämfört medbudgetoch utfall föregåendeår. Samtidigtså visar statistikenpå fler utringda samtal och en ökning av Mina vårdkontakter. Medarbetarnas totala sjukfrånvarovisar en fortsattlägresjukfrånvarojämfört föregåendeår. Även sjukfrånvaroöverstigande6 dagarär lägrejämfört medföregåendeår. I samtligaärendenupprättasrehabiliteringsplaneri enlighetmed RegionUppsalasriktlinjer. Årsprognosenär markeradmedgult vilket indikeraren stor osäkerhetom sjuktaletsutveckling underåret. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomii balans Tillgänglighet, telefon Tillgänglighet, besök Nuläget Årsprognos Obs! Sekriterier för bedömningensist i anvisningarna. Produktion: Läkarkontakter jfr budget Produktion: Övriga kontakterjfr budget Medarbetare: Sjukfrånvaro> 6 dgr i procent

24 2 (5) Ekonomi (från Excelerator mallen, finns i presentationsmall LIS1) Årsprognos, tkr Ack utfall 217 Ack budget 217 Ack utfall 216 Bokslut 216 Årsbudget 217 Årsprog 217 Budget-avvikelse årsprog Vårdvalsersättning S:a övriga intäkter Personalkostnader Inhyrd personal Medicinskt mtrl Läkemedel S:a övriga kostnader Resultat Medarbetare (att fylla i) Ack utfall 217 Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Total sjukfrånvaro, procent 597,62 4,23 16,11 Ack utfall 217 5,34 Ack utfall 216 Förändring 573,38 24,24 13,49 2,62 Förändring, % enheter -,58 Ack utfall 216 5,92 Total avvikelse mot budget per juli är -7,8 Mnkr vilket är något ökad resultatavvikelse jämfört föregående period. Avvikelseeffekt kopplad till uppstart av Gränbystaden kommer fortsätta påverka resultatet negativt under 217. Gränbystaden har personalkostnader och övriga kostnader som initialt inte är i relation till vårdvalsersättningen, för låg listning i relation till befintlig bemanning. Uppstartskostnader och flyttkostnader kopplade till Stenhagens vårdcentral samt Gottsunda förklarar en ökad kostnadsutveckling. VC kapiteringen ligger i juli i nivå med budget, det man tappade i januari utfall jämfört budget är nu i balans. Det fortsatta tappet mellan budgeterad BVC och MVC kapitering jämfört faktiskt utfall bör kommande månader kompenseras av ökningen på VC kapiteringen Gällande vårdvalsersättningen så beräknar Primärvården att kapiteringsersättningen för helåret kommer ligga i nivå med lagd budget. Den rörliga ersättningen är och kommer fortsatt framöver vara betydligt lägre än budgeterat värde, lägre produktion än beräknat. Fortsatt avvikelse mot budget avseende läkarproduktionen förklaras av fler antal budgeterade distriktsläkare (högre produktionskrav) än faktisk läkarbemanning. Den faktiska läkarbemanningen består av fler leg och ST-läkare jämfört med budget, dvs lägre produktion, samtidigt som vi har vakanta läkartjänster. För både sjuksköterska och distriktssköterska har telefonkontakterna ökat markant jämfört med motsvarande period föregående år, samtidigt som besöken till både sjuksköterska och distriktssköterska har blivit färre. Vi ser en lägre produktion kopplat mot drop-in jämfört med föregående år. Förändringen i ersättningsmodellen för telefon/recept läkare påverkare resultatet för Primärvården, negativ effekt, lägre ersättning. Primärvården redovisar en högre närvarotid jämfört med föregående år, trots detta uppnås ej den planerade nivån. Förändringen mellan åren förklaras delvis av den förändrade finansieringsmodellen för ST-läkare. Närvarotiden för ST-läkare har ökat med 1,7 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Ingen justering av helårsprognosen per juli. Den redovisade prognosen inkluderar inte eventuella effekter av produktionsnedgång koppat till införandet under hösten av R8.1. Ingen ekonomisk effekt inkluderad i prognosen gällande eventuell återbetalning kopplat mot ej uppnådda tillgänglighetsmål.

25 3 (5) REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH K VALITET Utifrån de strategiskamålenför tillgänglighetföljs indikatorerna upp månadsvis. Indikatorernaär andelenpatienter somfår telefonkontakt1 med vårdcentralsammadag samtandelenpatientersom får ett läkarbesök2 inom 7 dagarpå vårdcentral(vid bedömtvårdbehov). Målet är att värdetska öka 217. Tillgänglighet Primärvård i egen regi Vårdgaranti Telefontil lgänglighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar 87 % 88% Diagram: Telefontillgänglighetenför juli månadär någotbättrejämfört föregåendemånad,87% jämfört 86%. Besökstillgänglighetenför juli månadvisar på 88% jämfört medjuni 84%, högreandelnybesökundersommarmånaderna förklarar denförbättradebesökstillgänglighete n avseendenybesökläkare. Vårdgarantinför bådetelefonoch nybesökenär dock fortfarandelägreän målet 9 procent.gällandetelefoni är bemanninganledningarsom påverkar tillgänglighetenoch genereraren produktionseffekt.bemanningssvårigheter av läkarresurserpåverkartillgänglighetenkopplatmot nybesöken.fortsattarbetepågår löpandemedatt se över Primärvårdensproduktionsplanering.Arbete medtidboksplaneringoch triageringtill rätt vårdgivarkategoriinom vårdcentralernapågåri enlighetmedprincipenf ör bästaeffektiva omhändertagandenivå BEON. BILAGOR 1. Årsprognos laddasfrån Excelerator(Avvikelser budgetmot prognospå mer än 5 procentalternativt1 mnkr ska notas 2. 1 Uppföljning av produktionsutfall, gäller SHS och VS förvaltningarna.bifogad excelmallfylls i och l äggsin i ekonomichefsdatabasen. Sammadagsom patientensökerhjälp för ett hälsoproblemskapatientenfå kontakt medprimärvården.vårdgarantinsägeratt 1 procentav patienternaskakunnafå kontaktmedvårdensammadag.målet för 217 är ett delmål. 2 Bedömervårdpersonalatt det f inns behovav att träffa en läkareskapatientenfå en tid inom högstsju dagar,exempelvispå en vårdcentral.vårdgarantinsägeratt 1 procentav patienternaskafå en tid inom 7 dagar.målet för 217 är ett delmål.

26 4 (5) Bilaga 1 Årsprognos Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 216 Årsbudget Årsprog Budgetavvikelse Not årsprog Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Noter, ingen justering av prognos per juli därav samma noter som föregående månad: 1. Besöksersättningen beräknas underskrida budget med drygt 2 Msek. Patientavgiften beräknas underskrida budget med cirka 5,6 Msek. Ingen eventuell effekt av produktionsnedgång relaterad till införandet av R8.1 är inkluderad i lagd prognos. Primärvården har tagit över stora delar av listade efter att Söderfors (Tierp) respektive Boländerna har avvecklats. Kapiteringsintäkterna beräknas öka med cirka 7 Msek jämfört mot budget. 2. Primärvården budgeterar för full bemanning. Lägre faktisk närvarotid, vakanser, generar både lägre produktionsintäkter och lönekostnader i förhållande till budgeterat värde. Kostnaden avseende medicinskservice blir också lägre vid lägre produktion. Prognos inhyrd personal motsvarar 29,5 Msek. 3. Projektmedel digitala vårdmöten, e-hälsa, ankomstregistrering, Projektmedel mobila team Heby, Rehabiliteringsgaranti 4. Primärvården når inte besparingskravet. Kostnadseffekt av öppnandet av Vårdcentral Gränbystaden samt flytten av Gottsunda vårdcentral och öppnandet av Stenhagensvårdcentral

27 5 (5) Förklaringar till bedömningen av nuläget och årsprognosen sid 1: Ekonomi: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om resultatavvikelsen, dvs. ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött. Årsprognosen = grönt om resultatet, dvs. årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Tillgänglighet: Bedömningen görs utifrån målet för indikatorn att värdet för 217 ska öka. För någon/några indikatorer finns ett specifikt värde angivet. Nuläget = grönt om utfallet har ökat jämfört med samma månad föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Produktion: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött om negativ avvikelse är mer än 2 procent. Årsprognosen = grönt om årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Medarbetare: Sjukfrånvaro lika eller mer än 6 dagar mäts mot utfall samma period föregående år respektive årsutfall föregående år. Alternativt mot mål om sådant finns. Nuläget = grönt om utfallet har minskat jämfört med samma period föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om utfallet bedöms minska jämfört med föregående år. Om specifikt mål finns angivet = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Gul markering används endast för årsprognosen om bedömningen är mycket osäker.

28 Månadsrapport juli 217 Hälsa och habilitering SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Hälsa och habilitering har ett negativt resultat på tkr per juli 217. Förvaltningen har en periodiserad budget med ett överskott på 3 66 tkr, det innebär att förvaltningen i förhållande till den periodiserade budgeten har ett under skott per juli på tkr. Inom förvaltningens habilitering verksamheter har flera enheter vakanta tjänster, detta innebär att förvaltningens två verksamhetsområden Habiliteringen i Uppsala och Habilitering i Länet har positivt resultat samtidigt som produktionen inom Habiliteringen i Uppsala är något lägre än budget. För att komma upp i produktion kommer man att påbörja ett pilotprojekt i form av ett resursteam, piloten kommer förhoppningsvis igång under hösten. Resursteamet kommer att bestå av psykolog, arbetsterapeut och kurator i syfte att förstärka enheterna inom habiliteringen och minska sårbarheten. Inom verksamhetsområdet Särskild vård och integration är resultatet negativt, vilket dels förklaras av lägre intäkter från Migrationsverket för hälsosamtalen till Asyl- och integrationshälsan Cosmos. Verksamhetsområdets har precis som övriga hälso-och sjukvårdsförvaltningar svårt att rekrytera sjuksköterskor och därför har Närvårdsavdelningen i Uppsala ökade kostnader för inhyrd personal jämfört med föregående år och budget. Flera andra enheter inom verksamhetsområdet har också inhyrda läkare för att upprätthålla produktionen. Under 217 kommer förvaltningen att satsa på att profilera området Särskild vård och integration för att öka och attrahera sjuksköterskor och läkare till verksamhetsområdet. Helårsprognosen för förvaltningen är underskott på 2 mnkr. Minskat anslag med 1,9 mnkr kommer att påverka förvaltningens årsprognos. Många av de vakanta tjänsterna kommer att vara tillsatta till hösten och Särskild vård och integration har svårigheter att rekrytera vilket innebär flera inhyra läkare och sjuksköterskor än budget för att klara uppdraget. Lokalen på Närvårdsavdelningen är också utformad annorlunda vilket har inneburit ökad bemanning speciellt på natten för klara uppdraget. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi i balans Nuläget Årsprognos Ekonomi Tillgänglighet: Neuropsykiatriska diagnoser Produktion: Läkarkontakter jfr budget Produktion: Övriga kontakter jfr budget Medarbetare: Sjukfrånvaro > 6 dgr i procent

29 2 (7) Ekonomi Ackumulerat utfall visar på ett underskott om tkr jämfört med ett budgeterat överskott t o m juli om 3 66 tkr, det är en differens på tkr jämfört med periodiserat överskott. Förra året var resultatet jämfört med budgeterad ett överskott om 19 2 tkr. Resultaträkningen visade då ett överskott om tkr att jämföras mot budgeterat överskott på 967 tkr. Förvaltningen arbetar för att uppnå budgeterad nivå, samtliga verksamheter tar fram förslag till effektiviseringar på kort sikt och arbete pågår med effektiviseringar på längre sikt. För juli 217 är prognosen oförändrad jämfört med senaste rapporten vilket innebär ett prognostiserat underskott på 2 tkr. Förvaltningen har fått en lägre tilldelning pga. den nya nämnden på 1,9 mnkr, förhoppningen var att detta skulle kunna arbetas in men det ser väldigt svårt ut pga. av rekryteringssituationen när det gäller läkare och sjuksköterskor. Medarbetare Ack utfall 217 Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Ack utfall ,6 % 5,5 4,7,8 Förändring, % enheter 1,7 Ack utfall 217 Total sjukfrånvaro, procent Förändring Ack utfall 216 5,76 4,6 Medarbetare Antalet årsarbetare har ökat något. Vakanta tjänster har kunnat tillsättas under våren inom vissa yrkesgrupper och förvaltningens bedömning är att antalet årsarbetare kommer att öka ytterligare under senare delen av året 217 vilket är helt enligt plan. Sjukfrånvaron har sjunkit något sedan föregående månad, men har totalt sett ökat i förvaltningen jämfört med 216. Det är framför allt sjukfrånvaron över 6 dagar som har ökat. Det rör sig om 36 personer. Av dessa är 15 medarbetare inte längre sjukskrivna och 15 medarbetare är sjukskrivna på deltid. HR-chef kommer under september 217 träffa berörda enhetschefer för att göra en djupare analys och planera ytterligare åtgärder utöver det arbete som redan görs på verksamhets- och enhetsnivå. Årsprognosen är osäker. Jämfört med samma period 216 har sjukfrånvaron över 6 dagar ökat med 1,34 %. Antal årsarbetare med inhyrd personal har minskat något jämfört med majrapporteringen, vilket är helt i linje med förvaltningens strävan.

30 3 (7) Produktion Hälsa och habilitering, Produktionsbudget 217 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Slutenvård, antal Läkarbesök, antal Övriga besök, antal Totalsumma Tot Hälsa och habilitering, Utfall 217 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Slutenvård, antal Läkarbesök, antal Övriga besök, antal Tot Hälsa och habilitering, prognos tertial jan-17 Totalsumma feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Slutenvård, antal Läkarbesök, antal Övriga besök, antal Totalsumma Tot Produktion Slutenvården är produktionsplanerad så att Närvårdsavdelningen i Uppsala ska erbjuda 26 platser under 217, förutom under sommaren då produktionen är lägre pga. av semesterperioden dvs. juni, juli och augusti. Under semesterperioden har platserna justerats till 15 platser, den lägre produktionen per juni, juli och augusti är enligt plan 217. Färre läkarbesök på Cosmos 217 pga. minskad flyktingström. Sprutbytet är en ny verksamhet som arbetar aktivt för att öka produktionsvolymen, detta är en utmaning då personer med missbruk har viss misstro till myndighetsorganisationer. Verksamheten arbetar aktivt för att motivera missbrukare att skriva in sig. I dag har verksamheten ca 1 inskrivna missbrukare av uppskattat 25 st. Minskad produktion övriga besök p.g.a. av färre asylsökande, stängt hälsoäventyr from 31/3 217 i Uppsala, tillfälliga flytten av hela hörcentralens personal till Kultur och bildnings gamla lokaler samt flytt internt inom Kungsgärdet. Produktionen kommer också att påverkas i samband med flytt till evakueringslokaler då även delar av habiliteringens verksamheter kommer att flytta. Totalt kommer förvaltningen att utrymma 3 kvm. Övriga besök påverkas också där det finns vakanta tjänster, förvaltningen arbetar aktivt med att återbesätta tjänster men detta påverkar också produktionsnivån eftersom det tar tid att introducera ny personal samt att de personer som introducerar kommer producera mindre. För att komma upp i produktion kommer man att påbörja ett pilotprojekt i form av ett resursteam. Resursteamet kommer att bestå av psykolog, arbetsterapeut och kurator i syfte att förstärka enheterna inom habiliteringen och minska sårbarheten. Observera att när det gäller produktionen har förvaltningen sedan 216 en ny registreringsrutin. vilket innebär att vissa besök som tidigare redovisades som flera besök nu redovisas som endast ett besök (gruppbesök). Detta är viktigt att tänka på vid jämförelser mellan åren då budgeten 216 inte justerats utifrån det nya sättet att registrera. Vi har också slutat att registrera friskvård vilket gjordes under 216 och som inte är korrekt.

31 4 (7) REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Förvaltningen har påbörjat en genomgripande förbättring av patientsäkerhetsarbetet. Dels genomförs en satsning på chefer genom deltagande i den av Akademiska sjukhuset framtagna patientsäkerhetsutbildningen som kommer att följas av web-utbildning för alla medarbetare och dels har ett patientsäkerhetsråd bildats i förvaltningen. Arbetet kring att naturlig använda avvikelser för ett systematiskt förbättringsarbete fortsätter. Nyckeltal Förstärkt vårdgaranti. Neuropsykiatriska diagnoser 18 år faktiskt väntande till1: besök (samt fördjupad utredning/behandling) inom vårdgarantin Uppfylld andel/antal Antal väntande till besök 1% 6 1% 66 Besök vid Cosmos (hälsoundersökningar) inom 3 dagar Antal belagda platser NÄVA (närvård) under månaden *) 89% *) Antal belagda platser (pl) utifrån antalet öppna platser (15 platser från och med 23/6, sommarstängning). Förstärkt vårdgaranti Berört verksamhetsområdet klarar av att ta emot personer med förstärkt vårdgaranti. Besök Asyl och integrationshälsan (Cosmos) Vi redovisar genomförda HU och väntande på HU i nyckeltalen ovan. Systemet hanterar inte inflyttningsdag så antalet dagar finns ingen möjlighet att mäta i systemet. Varje individ får två kallelser och om de uteblir tas de bort från kallelselista. Antal belagda platser Näva (Närvårdsavdelningen i Uppsala) Antal belagda platser (pl) utifrån antalet öppna platser (15 pl). Det innebär att 89% beläggning i förhållande till öppna platser.

32 5 (7) Tillgänglighet LUL Primärvård i egen regi Primärvård i privat regi Samtlig primärvård inom Region Uppsala Vårdgaranti Vårdgaranti Besök Telefoninom 7 dagar tillgänglighet 87% 88% 9% 93% 88 9 Kommentarertill tillgänglighetoch kvalitet: De privata vårdcentralersom inte klarat 87 % tillgänglighethar fått ett besökav väntetidssamordnare, för att gå igenomvårdgarantinsdefinitioneroch hur manrent praktisktska registreranybesöki Cosmic.

33 6 (7) BILAGOR 1. Årsprognos 2. Uppföljning av produktionsutfall Bilaga 1 1) Intäkter för hälsoundersökningar inom Cosmos, Hälsoäventyret och Folkhälsoenheten redovisas i efterhand jämfört med budgeterad nivå som fördelats jämt över året. 2) Överskott jämfört med budgeterad nivå på grund av vakanta tjänster. Högre kostnader för inhyrd personal jämfört med budgeterad nivå. 3) Ökade läkemedelskostnader gällande bland annat Uppsala kommuns debitering till Cosmos. 4) Engångskostnad som avser återföring av externa projektmedel om 2,1 mnkr som tillgodofördes förvaltningens resultat 216.

34 7 (7) Bilaga 2 Uppföljning av produktionsutfall Hälsa och habilitering, Produktionsbudget 217 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Slutenvård, antal Läkarbesök, antal Övriga besök, antal Totalsumma Tot Hälsa och habilitering, Utfall 217 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Slutenvård, antal Läkarbesök, antal Övriga besök, antal Tot Hälsa och habilitering, prognos tertial jan-17 Totalsumma feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Slutenvård, antal Läkarbesök, antal Övriga besök, antal Totalsumma Tot

35 Månadsrapport Juli 217 Folktandvården SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Folktandvårdens uppvisar ett plusresultat om drygt 471 tkr för juli månad vilket är lägre än den periodiserade budgeten med 2554 tkr. Intäkterna är betydligt lägre (289tkr) medan personalkostnaderna i nivå med julibudgeten. Folktandvården har ökat antalet besök med cirka 1 stycken från januari till juli jämfört med samma period 216. Dock ligger Folktandvården cirka 1 besök under budgeterad besöksnivå till och med juli. Patienttrycket är fortsatt mycket högt, Folktandvården har trots det lyckats att minska antalet väntande patienter sedan årsskiftet och jämfört med samma period förra året. Bedömningen är att vi kommer att klara produktionsbudgeten för 217. Bemanningsläget är fortsatt problematiskt för Folktandvården, framförallt i de delar i regionen som ligger långt från Uppsala. Bristen på tandhygienister leder till svårigheter med att upprätthålla en god BEON-nivå. För att kompensera bristen på tandhygienister utbildar Folktandvården tandsköterskor i eget patientarbete i allt högre omfattning. Folktandvården ligger efter juli under den periodiserade resultatbudgeten. Engångskostnader för att flytta Folktandvårdens ledningskontor från Ulleråker till Kungsgatan påverkar resultatet. På helår räknar förvaltningen med att nå det budgeterade resultatet, men korrigerade prognosen på resultaträkningsradnivå i T1. Förvaltningen prognostiserar med 4 mkr lägre kostnader för personal (delvis beroende på det svåra rekryteringsläget och framskjuten tidpunkt för öppnandet av en ny klinik) samt 4 mkr lägre intäkter på helåret. Korrigeringen ligger kvar för juliprognosen. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi i balans Tillgänglighet, riskbedömning, mål att öka jfr tidigare år Tillgänglighet, planerad vård inom 3 mån, mål 95 % Produktion Allmäntandvård Nuläget Årsprognos Obs! Se kriterier för bedömningen sist i anvisningarna. Ekonomi (från Excelerator mallen, finns i presentationsmall LIS1) Produktion Specialisttandvård Medarbetare: Sjukfrånvaro > 6 dgr i procent

36 2 (6) Årsprognos, tkr Intäkter enl tandvårdstaxan S:a övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd pers Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostn S:a övriga kostnader Resultat Ack utfall Ack budget Ack utfall Bokslut Årsbudget Årsprog Budget-avvikelse årsprog -4 4 Ekonomi jan-juli Intäkterna från tandvårdstaxan ligger under budget på grund av lägre intäkter än förväntat i april, orsakerna till det står att finna i få möjliga arbetsdagar i månaden samt högt semesteruttag och vakanser. Även i juli var intäkterna lägre än den periodiserade budgeten beroende på ett högt semesteruttag och vakanser. På helår prognostiserar vi med 4 mkr i minskade intäkter jämfört mot budget. Övriga intäkter är något högre än budget men intäkterna kommer att närma sig budgeten under året eftersom förvaltningen inte längre får ersättning för en T4-koordinator. Personalkostnaderna ligger mycket under budget vilket till stora delar beror på vakanser och sjukdom. I prognosen har vi sänkt kostnaderna för personal med 4 mkr på helåret. Kostnaderna för köpt tandteknik och tandvård ligger efter juli något under budget, men väntas närma sig budget senare under året, beroende på inriktningen på de nyanställda tandläkarna (protetiskt inriktade tandläkare medför höga kostnader för tandteknik men också hög lönsamhet per behandling). Nya filsystem för endodontibehandlingar (rotfyllningar) har köpts in till flera av våra kliniker, därför har vi en något högre kostnad för medicinskt material än den ackumulerade budgeten. Kostnaden för medicinskt material väntas plana ut och följa budget senare under året. Den tvingande flytten av Folktandvårdens ledningskontor från lokalerna på Ulleråker till Kungsgatan tynger resultatet för förvaltningen. Folktandvården har underbudgeterat flyttkostnaderna, men då dessa är av engångskaraktär är de hanterbara. Lokal- och fastighetskostnaderna samt framförallt övriga kostnader är därför avsevärt högre än den ackumulerade budgeten för juli. På grund av att det råder osäkerhet om när Folktandvården kan öppna den nya kliniken vid stationen i Uppsala, vilken är budgeterad från halvårsskiftet, samt har vissa svårigheter att rekrytera personal prognostiserar vi med lägre personalkostnader och som en följd därav också lägre intäkter. Vi räknar med 4 mkr i sänkta intäkter och lönekostnader. Folktandvården prognostiserar därmed ett oförändrat resultat jämfört med budget för helåret 217.

37 3 (6) Medarbetare (att fylla i) Antal årsarbetare, genomsnitt Ack utfall ,13 Ack utfall 216 Ack utfall 217 Ack utfall 216 Förändring 382,26 -.3% 5,12 Förändring, % enheter +,97 Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Total sjukfrånvaro, procent 6,9 Medarbetare Antalet medarbetare har under senare delen av 216 och in i 217 ökat markant inom Folktandvården. Denna förändring syns inte i ökningen av antalet årsarbetare. Detta förklaras främst av den ökade sjukfrånvaron i kombination av ett ökat semesteruttag under perioden. Det är den långa sjukfrånvaron som ökat och en fokuserad satsning på rehabiliteringsarbetet med långtidssjukskrivna pågår. Sjukfrånvaron har dock minskat jämfört med föregående månad i år. Vad gäller rekryteringsläget inom våra tre yrkeskategorier så har tillgången på tandsköterskor stabiliserats, tillgången på tandläkare är fortsatt problematisk och tillgången på tandhygienister är i princip obefintlig. Vi kan se en tydligt nedåtgående trend i söktryck per utannonserad tjänst vad gäller tandläkare och tandhygienister de senaste åren. Framförallt klinikerna i ytterområdena har särskilt svårt att bemanna, där har vi under våren sett oss tvungna att gå in med särskilda åtgärder för att kunna erbjuda kvalitetssäkrad tandvård. Bland annat har vi vid vissa kliniker höjt tillägget för svårbemannade kliniker och vi ser även över rörlighetstillägget. I syfte att säkra kompetensförsörjningen arbetar vi även aktivt med att hitta former för att ta emot personal med utländsk legitimation.

38 4 (6) REGION FÖR ALLA TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Under januari-juli har patienter fått en fullständig undersökning. Av dessa har 93,8 % fått en riskbedömning. Motsvarande period 216 fick 94 % en riskbedömning. En annan indikator är andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader. Målet för 217 är 95 procent. I slutet av juli har 95,61 % av patienterna fått vård. Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön Allmäntandvård: Cirka 76 vuxna revisionspatienter har väntat mer än 3 månader på kallelse för undersökning. Detta är en minskning med cirka 2 patienter jämfört med samma period förra året. Den genomsnittliga förseningen för vuxna är 3,5 månader. Spridningen mellan klinikerna är för den totala väntetiden är -24 månader. Totalt har FTV cirka 18 vuxna revisionspatienter. Det finns risk att antalet väntande överskattas på grund av att patienter tackar nej till vård när de kallas på grund av att de vill skjuta upp undersökningen till senare tillfälle, att de själva väljer förlängd väntetid eftersom de vill gå till viss tandläkare eller att för korta revisionstider i förhållande till patientens riskprofil har valts från början. Av cirka 71 listade barn är det 45 som har en försenad kallelse. Den troliga förklaringen är att vissa barn är svåra att nå då de kallas. Antalet listade barn har ökat eftersom 2-21-åringar sedan årsskiftet ingår i tandvård för barn och unga. Dessa hörde tidigare till gruppen vuxna med revisionstandvård. Specialisttandvård: För parodontologi, endodonti, bettfysiologi och protetik visar siffrorna kösituationen i slutet av juni. Siffrorna i tabellen anger oprioriterade patienter. Patienter med akuta behov får tid samma dag eller inom några dagar. Sjukhustandvård och tandlossning har inga patienter som väntat mer än tre månader. Väntetiderna för tandreglering, bettfysiologi och endodonti är 1-3 månader. För oral protetik är väntetiden som längst 14 månader. Den specialiserade barntandvården har väntetider på 7 månader för oprioriterade patienter. Bland de väntande patienterna finns 45 barn som väntar på tandbehandling under narkos. Svårigheter att få narkostider på AS gör att kön för narkos växer. Kliniken behandlar även svårt sjuka barn från andra län när de vårdas på AS vilket ytterligare förlänger väntetiderna för länspatienterna. BILAGOR 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 1 mnkr ska notas) 2. Uppföljning av Produktionsbudget, gäller SHS och VS förvaltningarna. Bifogad excelmall fylls i och läggs in i ekonomichefsdatabasen.

39 5 (6) Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Årsbudget 217 Bokslut 216 Årsprog 217 Budgetavvikelse Not årsprog Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Not. 1. Patientintäkterna har inte nått upp i budgeterad nivå med anledning av att vi haft vakanser. 2. Övriga intäkter kommer att närma sig budget senare under året. Folktandvården har haft intäkter i form av ersättning för T4-koordinator under början av året. 3. Personalkostnaderna ligger under periodiserad budget på grund av vakanser, sjukdom och semestrar. 4. Marginell avvikelse, möjlig effekt av att det slutat protetiskt inriktade tandläkare, kan närma sig budget under senare delen av året, beroende på inriktningen på de nyanställda tandläkarna. 5. Övriga kostnader har blivit dyrare än budgeterat framförallt med anledning av ledningskontorets flytt under januari. 6. Avskrivningarna ligger över budgeten med anledning av IT-investeringar och kostnader som uppkommit med anledning av ledningskontorets flytt

40 6 (6)

41 TJÄNSTEUTLÅTANDE Primärvården Torun Hall Tfn Dnr VS217-1 Vårdstyrelsen Handlingsplan för förbättrad tillgänglighet och ekonomi i balans Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Informationen rörande Primärvårdens handlingsplan för ekonomi i balans, förbättrad tillgänglighet och minskad sjukfrånvaro godkänns och läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Månadsrapporten till vårdstyrelsen för februari månad 217 visade att Primärvårdens produktion för januari och februari inte nådde upp till budgeterad produktion eller produktionsnivån för föregående år, för såväl läkarkontakter som övriga kontakter. Förvaltningen varnade i månadsrapporten för ett ekonomiskt underskott vid årets slut. Vårdstyrelsen beslutade mot bakgrund av detta att uppdra till Primärvårdsdirektören att återkomma till styrelsen men en fördjupad analys och åtgärder för förbättrad tillgänglighet samt ekonomi i balans, vilket Primärvården gjort. Vid Vårdstyrelsen i juni tillkom uppdraget att även analys över sjukfrånvaron samt handlingsplan för att minska denna ska redovisas. T f Primärvårdsdirektören presenterar vid mötet den handlingsplan som Primärvården nu arbetar efter och de åtgärder som vidtagits kring ekonomi och tillgänglighet inom vårdcentralsuppdraget samt för minskad sjukfrånvaro. Respektive vårdcentral har en lokal handlingsplan för 217 där ekonomi är ett av fem perspektiv (Medborgare & kund, Ekonomi, Process, Förnyelse, Medarbetare). Varje vårdcentral inrapporterar skriftlig uppföljning gällande tertial 1 och tertial 2 samt vid årsbokslut. Återrapporteringarna görs både utifrån nuläge och årsprognos inom fyra områden; produktion, ekonomi, medarbetare och tillgänglighet. Inrapporteringen inkluderar även uppföljning av den lokala handlingsplanen, uppföljning av införandet av kliniska processer samt patientsäkerhetsuppföljning. Primärvårdsledningen hade under maj månad haft genomgångar med respektive verksamhetschef. Nya genomgångar kommer att hållas i samband med T2Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

42 2 (3) rapporteringen. I samband med sittningarna i maj låg fokus på ekonomi och tillgänglighet, både tillgänglighet per telefon samt till nybesök. Vid de nya genomgångarna kommer även sjukfrånvaron att diskuteras. I bilaga till ärendet redogörs med ingående för de åtgärder som nu vidtas. Analys över sjukfrånvaro Sedan april ses en positiv utveckling gällande sjukfrånvaron inom Primärvården. Per augusti månad uppgår förvaltningens totala sjukfrånvaro till 5,16% vilket är ett lägre utfall jämfört med de två föregående åren. Sjukfrånvaron för kvinnor uppgår till 5,65% och för män till 2,61%. En positiv förändring ses både avseende korttidsfrånvaro och sjukfrånvaro överstigande 6 dagar. De vanligaste diagnosgrupperna vid sjukfrånvaro överstigande 6 dagar är psykiska sjukdomar, sjukdomar i rörelseorganen samt tumörer. Primärvården arbetar enligt Region Uppsalas riktlinjer gällande rehabilitering. Detta innebär att respektive chef ansvarar för tidig kontakt vid sjukskrivning för att på så sätt tillsammans med den sjukskrivne planera och starta aktiviteter som underlättar tillfrisknandet och ökar möjligheten för en snabb återgång i arbete. En förutsättning för en lyckad rehabilitering är aktiv medverkan från chef och medarbetare. En annan framgångsfaktor är samarbete med andra aktörer, så som fackliga företrädare, HR, företagshälsovård samt försäkringskassa och arbetsförmedling. Förvaltningen har tidigare signalerat att ökade krav på produktion och tillgänglighet påverkar arbetsmiljön och att ett kontinuerligt arbete med att anpassa arbetssätt utifrån de nya organisatoriska förutsättningarna är nödvändigt. Exempel på detta är anpassning av drop-in och arbetssätt för att möta det ökade inflödet via mina vårdkontakter samt anpassningar i tidboken. Detta är ett viktigt arbete, inte minst relaterat till arbetsmiljö och sjukfrånvaro, men kan också antas påverka tillgängligheten genom färre besök. Bilagor Handlingsplan för Primärvården 217 Kopia till Regionstyrelsen T f Primärvårdsdirektören Malin Uppströmer Eklöf, chefscontroller, Primärvården

43 3 (3)

44 Handlingsplan för Primärvården 217 Tillgänglighet Fokusområden Åtgärder Genomlysning av tillgänglighet per vårdcentral Månatlig uppföljning och återkoppling till verksamhetschefer med riktat stöd Lokal handlingsplan för berörda vårdcentraler Samarbete med väntetidssamordnare Lärande mellan vårdcentraler Jämförelse samt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan vårdcentraler, Exempel, Nybesök Samariterhemmet jmf Svartbäcken Produktionsplanering (drop-in, telefon, mina vårdkontakter) Statistikunderlag Tidboksplanering Lokala rutiner på vårdcentralerna Triagering/BEON Bredda och utveckla information om egenvårdsråd Telefonrådgivningsutbildning Professionssamordnare driva tillgänglighetsfrågan CollaboDoc Kliniska processer Sex processer identifierade under 217 Implementerade processer är artros(höft/knä), diabetes typ 2 vuxna, KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) Kartlagda och beskrivna processer ovan samt infektion (öron, hals, UVI), psykisk ohälsa samt hjärtsvikt Kartläggning av utbildningsbehov kopplat till processerna

45 E-hälsa 218 digitala vårdmöten på alla vårdcentraler Ankomstterminaler Webbtidbok (se och avboka tid) Webbtidbok (boka tid fysioterapi) Webbtidbok (boka tid mödrahälsovård)

46 Handlingsplan för Primärvården 217 Ekonomi Fokusområden Åtgärder Genomlysning av ekonomiskt resultat per vårdcentral Månatlig uppföljning och återkoppling till verksamhetschefer med riktat stöd Nyckeltal gällande; Kartläggning och jämförelse av medicinsk service mellan jämförbara vårdcentraler medicinsksevice/läkarbesök Läkemedelsresultat APT, God ekonomisk medvetenhet hos alla medarbetare på vårdcentralen Produktionsnyckeltal Produktivitetsmått Lokalkostnader Minskning av inhyrd personal Översyn marknadsmässiga löner, jämförelse närliggande län Dispenser gällande utökning samt inhyrd personal E-hälsa 218 digitala vårdmöten på alla vårdcentraler Ankomstterminaler Webbtidbok (se och avboka tid) Webbtidbok (boka tid fysioterapi) Webbtidbok (boka tid mödrahälsovård) Kliniska processer, psykisk ohälsa Resursplanering Riktad handlingsplan vid eventuell uppstart nya vårdcentraler Gränbystaden och Stenhagen, riktade kampanjer i centrum samt utskick (tex Lindbacken) Samarbete mellan Vårdstyrelse, Regionkontoret gällande beslut av

47 eventuellt framtida öppnande av nya vårdcentraler i egen regi. Primärvårdens roll i framtiden Temadagar, Chefsmöten, APT, planeringsdagar

48 Handlingsplan för Primärvården 217 Sjukfrånvaro Fokusområden Åtgärder Rehabilitering Upprättande av individuella rehabiliteringsplaner Förebyggande/rehabilitering Samarbete med företagshälsovården Förebyggande Tidiga insatser vid tecken på ohälsa kopplat mot inomhusmiljö

49 Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr VS217-1 Månadsrapporter för februari 217 Beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Vårdstyrelsen och förvaltningarnas månadsrapporter för februari 217 läggs till handlingarna enligt bilaga. 2. Uppdra till Primärvårdsdirektören att återkomma till styrelsen med en fördjupad analys och åtgärder för förbättrad tillgänglighet samt ekonomi i balans. Bilaga 35 Ärendebeskrivning Förvaltningarna Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering ingår i vårdstyrelsens ansvarsområde. Dessutom har styrelsen ansvar för upphandlad vård och vårdval inom primärvård och tandvård. Förvaltningarna inom vårdstyrelsens ansvar brottas med problem att rekrytera och bemanna vilket påverkar produktion och tillgänglighet. På total nivå är den ekonomiska prognosen 1 miljon kronor bättre än budget. Det är vårdstyrelsens egen verksamhet som förbättrar sin prognos samtidigt som Folktandvården och Hälsa och habilitering lämnar oförändrade prognoser. Primärvårdens ekonomiska prognos är försämrad jämfört med budget. Primärvårdens produktion för januari och februari når inte upp till budgeterad produktion eller produktionsnivån för föregående år. Detta gäller såväl för läkarkontakter som övriga kontakter. När det gäller tillgänglighet är framförallt tillgänglighet till läkare inom 7 dagar försämrad jämfört med föregående år. Närvarotiden mätt i årsarbetare för läkare exklusive ST-läkare har minskat med 3,5 årsarbetare jämfört med föregående år. Förvaltningen varnar redan nu för ett ekonomiskt underskott vid årets slut vilket är kopplat till kostnader vid uppstart av nya vårdcentraler. Folktandvården producerar över budget och föregående års utfall såväl för allmäntandvård som specialisttandvård. Ökningen gäller främst barn och friskvårdspatienter eftersom dessa grupper prioriterats i början av året. Patienttrycket är högt vilket gör att det trots en ökad produktion finns köer inom flera områden. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 25 (25)

50 Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Hälsa och habiliterings produktion ligger så här långt under budget både för läkarbesök och övriga besök. Inom habiliteringens verksamheter har många enheter vakanta tjänster vilket påverkar produktionen negativt. Förvaltningen kommer påbörja ett pilotprojekt där ett resursteam bestående av psykolog, kurator och arbetsterapeut inrättas i syfte att förstärka och minska sårbarheten inom habiliteringen. Yrkanden Anna-Karin Klomp (KD), Johan Enfeldt (L), Roger Elsborg (M), Aranka-Botka Ncomo (C) och Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M) följande tillägg: - Att tydligare ringa in problemen i primärvården i månadsrapporterna, - Att ta fram vilka vårdcentraler som har störst problem med ekonomin och tillgängligheten och ta fram en handlingsplan. Ordförande Malena Ranch (MP) yrkar avslag till tilläggsyrkanden från AnnaKarin Komp (KD) m.fl. och finner bifall till eget yrkande. Vårdstyrelsens ledamöter enas om följande revidering av den andra beslutsmeningen: Uppdra till Primärvårdsdirektören att återkomma till styrelsen med en fördjupad analys och åtgärder för förbättrad tillgänglighet samt ekonomi i balans. Ordföranden yrkar bifall reviderat förslag och finner bifall till eget yrkande. Vårdstyrelsen beslutar enligt reviderat förslag. Kopia till: T f Primärvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Hälsa och habilitering Tandvårdsdirektören Exp. 217Sign. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 26 (25)

51 Handlingsplan för Primärvården 217 Tillgänglighet Fokusområden Åtgärder Genomlysning av tillgänglighet per vårdcentral Månatlig uppföljning och återkoppling till verksamhetschefer Riktade insatser, fokusvårdcentraler Samarbete med väntetidssamordnare Produktionsplanering (drop-in, telefon, mina vårdkontaker) Triagering/BEON Kliniska processer Bredda och utveckla information om egenvårdsråd, 217 Jämförelse mellan vårdcentraler, Exempel, Nybesök Samariterhemmet jmf Svartbäcken 218 digitala vårdmöten på alla vårdcentraler Lärande mellan vårdcentraler E-hälsa Ekonomi Fokusområden Åtgärder Genomlysning av ekonomiskt resultat per vårdcentral Kartläggning och jämförelse av medicinsk service mellan likvärdig vårdcentral Riktade insatser, fokusvårdcentraler Minskning av inhyrd personal Dispenser APT, God ekonomisk medvetenhet hos alla medarbetare på vårdcentralen Kliniska processer, psykisk ohälsa Gränbystaden, riktade kampanjer i centrum samt utskick (tex Lindbacken) Riktad handlingsplan vid eventuell uppstart nya vårdcentraler Översyn marknadsmässiga löner, jämförelse närliggande län Primärvårdens roll i framtiden Dispenser krävs vid utökning av medarbetare E-hälsa Samarbete mellan Vårdstyrelse, Regionkontoret gällande beslut av eventuellt framtida öppnande av nya vårdcentraler. Månatlig uppföljning och återkoppling till verksamhetschefer

52 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Sandra Hult Sellin Tfn E-post Dnr VS Vårdstyrelsen Uppföljning av målrelaterad ersättning för perioden avseende Uppsala Närakut Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Vårdstyrelsen utbetalar för perioden till kronor av totalt avsatta kronor till Uppsala Närakut, CityAkuten i Praktikertjänst AB. Ärendebeskrivning Uppföljning av den målrelaterade ersättningen ska enligt avtal göras på årsbasis men eftersom CityAkuten i Praktikertjänst AB:s avtal rörande drift av Uppsala Närakut löpte ut har en uppföljning av den målrelaterade ersättningen utförts för perioden till Den målrelaterade ersättningen utbetalas i efterskott efter måluppfyllelse. Den målrelaterade ersättningen utgörs av ett fast belopp på kronor per år (uppräknat med LPIK), vilket innebär kronor för perioden till För Uppsala Närakut var den målrelaterade ersättningen under denna avtalsperiod knuten till fyra (4) mål rörande läkemedelsförskrivning, läkemedels miljöpåverkan samt patienternas vistelsetid på mottagningen. För att ta reda på om målvärdet uppnåtts för två (2) av dessa fyra (4) mål (andelen antibiotikarecept per läkarbesök och antalet def dygnsdoser av diklofenak) har värdena för perioden till jämförts med motsvarande period 216. Detta för att få ett så rättvist resultat som möjligt. Uppsala Närakut uppnår tre (3) av de fyra (4) uppsatta målen, vilket innebär att kronor utbetalas i målrelaterad ersättning. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

53 2 (2) Mått som ska redovisas Målvärde Andel antibiotikarecept (försålda varurader av J1 ej metenamin) per läkarbesök (totalt) och år Minska andelen antibiotikarecept per läkarbesök (totalt) och år med mer än 5 % Resultat: Minskat med 6,6 % Under 3 % Resultat: 3,7 % Ej uppfyllt Andel kinoloner (försålda DDD) av antibiotika (DDD, J1A ej metenamin) Antalet def dygnsdoser (försålda, DDD) av diklofenak Tid mellan ankomst till mottagningen fram till patienten lämnar mottagningen (total vistelsetid) Ska minska med minst 5 % Resultat: Minskat med 64 % < 9 minuter Resultat: 37 minuter Kopia till CityAkuten i Praktikertjänst AB, carlos.hagel@cityakuten.se Regionkontoret, Marie Johansson, marie.johansson@regionuppsala.se Resurscentrum, Ekonomiservice, ekonomiservice@regionuppsala.se Ersättning Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt

54 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ylva Tottmar Tfn E-post Dnr VS Vårdstyrelsen Avtal om drift av hembesöksverksamhet/akuta hembesök i Uppsala och Knivsta kommuner - Svar på initiativärende Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Initiativärendet anses besvarat med hänvisning till nedanstående svar. Ärendebeskrivning Alliansen har inkommit med initiativärende angående beslut om upphandling av hemläkarjourens verksamhet, se bilaga och protokollsutdrag från VS Följande frågeställningar finns i initiativärendet: - Att frågan om hemläkarjourens verksamhet ska upphandlas alternativt inte upphandlas tas upp i styrelsen för beslut. - Att en konsekvensanalys över berörda målgrupper och berörda verksamheter, såsom akutmottagningen på Akademiska sjukhuset samt Uppsala närakut genomförs. - Att en barnkonsekvensanalys genomförs. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdrog i april 215 ( 68) åt hälso- och sjukvårdsdirektören att utreda behov och kostnader för utökade mobila team för äldre i Uppsala län. Utredningen gjorde bedömningen att det fortsatta arbetet med att utveckla mobil sjukvård i hemmet i första hand bör baseras på primärvården i samverkan med länets kommuner. Utgångspunkten ska vara ett övergripande länsperspektiv med hänsyn till existerande vårdstruktur och de lokala förutsättningarna i respektive kommun. Vidare har utredningen identifierat följande uppgifter som viktiga för den fortsatta utvecklingen av hemsjukvården i ordinärt boende: Kontinuerliga primärvårdsbesök för mindre mobila patienter i olika åldrar med komplexa behov. Ingen åldersgrupp har således uteslutits ur behovsinventeringen. Den fortsatta utvecklingen av mobila närvårdsteam över hela länet kommer att inkludera de behovs- och konsekvensanalyser som krävs för att upprätta en verksamhet Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

55 2 (2) utifrån de behov och förutsättningar som finns. Mobila närvårdsteam är den verksamhet som vårdstyrelsen har valt att utveckla för att tillhandahålla mobil närsjukvård. Region Uppsalas avtal med Uppsala hemläkarjour AB (UHAB) för att utföra tjänsten hembesöksverksamhet/akuta hembesök löper från till Avtalet förlängdes 215 med 24 månader och kan inte förlängas ytterligare. Målgruppen enligt avtalet är äldre och barnfamiljer inom Uppsala och Knivsta kommuner. UHAB har ej haft uppdrag att utföra hembesök i övriga länet. Det avtal som finns idag med Uppsala hemläkarjour upphör automatiskt utan uppsägning vid avtalsperiodens slut Villkoren för att avsluta kontraktet framgår i avtalet (dnr HSS ) punkt 3 Avtalstid. Tillgängligheten till den nära vården förändras och förbättras genom att nya vårdformer som digitala vårdmöten utvecklas. Den ena vårdformen behöver dock inte utesluta den andra. De digitala vårdmötena som c-länspatienter har haft inom primärvården under jan-maj 217 är utomlänsbesök. Det är samma omfattning som de 1 99 hembesök som UHAB utfört under helåret 216. Nya e-tjänster utvecklas för att skapa positiva effekter och nytta för invånare/patienter och öka invånarnas, patienternas och brukarnas delaktighet, självständighet och trygghet. Region Uppsala har antagit en strategi för digital utveckling och e-hälsa med målet att alla människor ska ha möjlighet till ökad kontroll över sin egen hälsa, att kunna fatta informerade beslut, vara mer delaktig i sin egen vård som en del av vårdteamet och i större utsträckning klara sig själva när hen vill och det är möjligt. Etjänsterna ska anpassas och utvecklas för målgrupper med särskilda behov, till exempel patienter med kroniska sjukdomar. Invånarna ringer 1177 vårdguiden på telefon i större utsträckning än tidigare. Samtalen till sjukvårdsrådgivningen har ökat med 9,9 procent från år 215 till 216, från till samtal. Även besöken vid Närakutens mottagning i Uppsala ökar. Från år 215 till år 216 har besöken ökat med 2,6 procent, från till besök. Vårdstyrelsen har inte initierat någon ny upphandling av hembesöksverksamhet för att ersätta nuvarande avtal med Uppsala hemläkarjour AB. I ett separat ärende till vårdstyrelsen hanteras frågan om huruvida hembesöksverksamhet/akuta hembesök ska upphandlas eller inte. Kopia till Förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering Förvaltningsdirektör Primärvårdsförvaltningen

56

57

58 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ylva Tottmar Tfn E-post Dnr VS Vårdstyrelsens dagordningsmöte Hembesöksverksamhet/akuta hembesök i Uppsala och Knivsta kommun Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Hembesöksverksamhet/akuta hembesök, i Uppsala och Knivsta kommuner, kommer inte att upphandlas när avtal med nuvarande utförare löper ut mot bakgrund av den beslutade utvecklingen av mobil närsjukvård i länet. Ärendebeskrivning Vid vårdstyrelsens sammanträde 9 maj beslutades att fortsätta utbyggnaden av mobila närvårdsteam under 217 för att garantera en likvärdig tillgång till hembesök över hela länet. I utredningen som ligger till grund för vårdstyrelsens beslut slogs fast vilka grupper som är prioriterade för hembesök i första hand äldre personer och multisjuka som har svårt att ta sig till en vårdcentral eller annan vårdinrättning. Vårdstyrelsen kommer att börja införa mobila närvårdsteam i egen regi i hela Uppsala län, istället för att som tidigare, endast erbjuda invånare i Uppsala och Knivsta kommuner hembesöksverksamhet. Tillgängligheten blir således bättre för de prioriterade patientgrupperna i hela länet. Mobila närvårdsteam ska kopplas till den vårdstruktur som redan finns i respektive länsdel/kommun, vilket medför att varje införande föregås av utredning och samverkan med kommunen för att utveckla tillgången till läkare i hemsjukvården samt för att ta hänsyn till lokala förutsättningar. Vilka patientgrupper som ska prioriteras i respektive kommun ingår i den lokala behovs- och konsekvensanalysen. Hälsa och habilitering har fått i uppdrag att bygga ut verksamheten under 217 och den planeras vara fullt utbyggd till år 218. Inom ramen för arbetet med målbild och strategi för effektiv och nära vård år 23 pågår arbete för en långsiktig förändring där primärvårdens uppdrag och resurser stärks för att få en större roll som första linjens vård. Tidiga vårdinsatser och förebyggande hälso- och sjukvård ska möjliggöra en omställning och resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård. Då kan primärvården ta ett större ansvar för första linjens vård. Inriktningen Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

59 2 (2) innebär även satsningar på utvecklad e-hälsa och säkrad kompetensförsörjning. De kommande förslagen att stärka första linjens vård kommer att bygga på en analys av vårdbehov och den demografiska utvecklingen i Region Uppsala som helhet. Mot bakgrund av den pågående utvecklingen i länet så är det i dagsläget inte aktuellt att initiera en ny upphandling av hembesöksverksamhet. Om det skulle visa sig i ett senare skede att en upphandling behöver göras för att komplettera den mobila närsjukvården i egen regi eller för att utföra verksamheten på annat sätt så sker det enligt ett förnyat politiskt ställningstagande att upphandla i konkurrens. Kopia till Uppsala hemläkarjour AB, verksamhetschef Manjit Babra, manjitbabra7@gmail.com Förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering Förvaltningsdirektör Primärvården Resurscentrum, ekonomiservice@regionuppsala.se

60 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Carina Bäckström Tfn E-post Dnr VS Vårdstyrelsen Bemanna och stärk distriktsjuksköterskemottagningarna Svar på initiativärende Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att beakta utvecklingen av distriktssköterskemottagningarna i arbetet med målbild och strategi för effektiv och nära vård år 23. Initiativärendet anses därmed besvarat. Ärendebeskrivning Vänsterpartiet lämnade den 9 maj 217 ett initiativärende till vårdstyrelsen med förslag att bemanna och stärka distriktssköterskemottagningarna i länet. Vänsterpartiet yrkar på att t f Primärvårdsdirektör får i uppdrag att upprätthålla distriktssköterskeverksamheten på de mottagningar som idag finns och att snarast återkomma med förslag på hur bemanning och verksamhet på sikt kan säkras. Vårdstyrelsen beslutade den 27 februari 217 ( 22/17, dnr VS217-26) att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att ta fram en målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård och det arbetet ska slutrapporteras till vårdstyrelsen 5 oktober 217. För att Region Uppsala ska kunna genomföra genomgripande förändringar och klara framtidens utmaningar samt ta tillvara morgondagens lösningar så beslutade regionstyrelsen 3 maj 217 ( 127/17) att ge Hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottet i uppdrag att lägga fram ett förslag på målbild och strategi för effektiv och nära vård år 23 till regionstyrelsen i april 218. Hälso- och sjukvårdsdirektören ska lämna en delrapport till utskottet i oktober 217 och en slutrapport i mars 218. Uppdraget baseras på inriktningen i Regionplan och budget som bland annat innebär att Region Uppsala ska organiseras så att bättre förutsättningar och möjligheter ges för att sammanlänka vården. Detta för att vården ska uppfattas som meningsfull ur ett medborgar- och patientperspektiv. Det innebär också att arbeta för en långsiktig förändring där primärvårdens uppdrag och resurser stärks för att få en större roll som första linjens vård. Tidiga vårdinsatser och förebyggande hälso- och sjukvård möjliggör en omställning Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

61 2 (2) och resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård. Då kan primärvården ta ett större ansvar för första linjens vård. Inriktningen innebär även satsningar på utvecklad e-hälsa och säkrad kompetensförsörjning. De kommande förslagen att stärka första linjens vård kommer att bygga på en analys av vårdbehov och den demografiska utvecklingen i Region Uppsala som helhet. Utvecklingen av distriktssköterskemottagningarna är en viktig del i helheten och därför föreslås att hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att beakta det i arbetet med målbild och strategi för effektiv och nära vård år 23. Bilagor Initiativärendet från Vänsterpartiet Kopia till Tf primärvårdsdirektör, Primärvården

62 Vårdstyrelsen Bemanna och stärk distriktssköterskemottagningarna! När ärendet om Primärvårdens omstrukturering inte längre står på dagordningen betyder inte det att distriktssköterskemottagningen i Morgongåva kommer att bemannas och öppna. Rekryteringsproblemet kvarstår och då behövs ett nytänk. Kan det finnas andra lösningar för att även på sikt klara att bemanna olika distriktssköterskemottagningar enstaka dagar i veckan? Kanske ska det till mobila lösningar som åker runt till olika orter i länet. Eller ska det finnas lokallösningar i samarbete med kommunerna. T ex i Morgongåva där Rungården kanske kan användas av primärvården, en hel del av patienterna kanske rent av finns just där. Med båda dessa lösningar kan ensamarbete undvikas. Primärvårdens framtida roll ska visserligen utredas men resultatet kommer först sen höst. Vårdstyrelsen bör redan nu säga att de distriktssköterskemottagningar som finns idag ska finnas kvar och bemannas. Utredningen kanske kommer att visa på behovet av fler distriktssköterskemottagningar. Detsamma kan gälla BVC-verksamheter. Länets befolkning ökar och de flesta orter växer därmed. Vårdbehoven kommer inte att minska. Vänsterpartiet yrkar på att t f Primärvårdsdirektör får i uppdrag att upprätthålla distriktssköterskeverksamheten på de mottagningar som idag finns och att snarast återkomma med förslag på hur bemanning och verksamhet på sikt kan säkras. Neil Ormerod (V) Jeannette Escanilla (V)

63 TJÄNSTEUTLÅTANDE Enheten för analys och utveckling Birgitta Lejman Tfn E-post birgitta.ekholm.lejman@regionuppsala. se Dnr VS Vårdstyrelsen Snabbutred första linjens vård avseende psykisk hälsa för barn och unga - Svar på initiativärende Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Initiativet anses besvarat med hänvisning till ärendebeskrivningen. Ärendebeskrivning Emelie Orring (M), Roger Elsborg (M) och Lars-Göran B. Karlsen (M) har inkommit med ett initiativ där följande förslag väcks: - att ansvarsfördelningen gällande arbetet med barn och ungas psykiska ohälsa tydliggörs i samverkan med länets kommuner, att en väl förankrad och tydlig ansvarsfördelning presenteras för vårdstyrelsen senast under september månad. Sjukhusstyrelsen beslutade den 24 november 216, SHS , att avsätta 3 miljoner kronor årligen, , till ett projekt för utbyggnad och utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa i kommunerna Heby, Håbo och Östhammar. En utredning av första linjens vård avseende psykisk hälsa för barn och unga låg som grund för beslutet. Inom projektet har dialog startat med de berörda kommunerna, där bland annat ansvarsfördelningen gällande arbetet med barn och unga med en lätt till medelsvår psykisk ohälsa kommer att förtydligas. Under hösten 217 kommer även övriga kommuner i länet involveras i arbetet. Rutiner för samverkan, där vårdkedjan och huvudmännens ansvarsområden beskrivs, är ett prioriterat område inom projektet och planeras vara klar under hösten 217. Att synliggöra och stärka psykiatrin och arbetet med psykisk hälsa är ett strategiskt mål i regionplan och budget. Regionplanen lyfter fram vikten av samverkan inom närvården kring förebyggande arbete och tidiga insatser för barn och unga. Med utgångspunkt från regionplanen har det under 216 upprättats en länsgemensam riktlinje gällande samverkan kring barn och unga, BUS-Uppsala, mellan kommunerna i länet och Region Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

64 2 (3) Uppsala. Riktlinjen är beslutad av tjänstemannaledningen kommuner och landsting i Uppsala län (TKL) och skolchefsnätverket. Riktlinjen beskriver strukturer och ansvar för samverkan, insatser på olika nivåer och i korthet verksamheternas ansvarsområde. Riktlinjen ska revideras årligen med syfte att vidareutveckla samverkan. Rutiner för samverkan tas fram utifrån olika problemställningar. Ett pågående arbete är rutiner för samverkan gällande neuropsykiatrisk problematik. Region Uppsalas ledning med ansvar för verksamheter som utför insatser för barn och unga med psykisk ohälsa, har initierat en kartläggning av Region Uppsalas insatser för målgruppen. Kartläggningen ska ligga till grund för att skapa så ändamålsenliga insatser som möjligt för barn och unga med psykisk ohälsa. Länets kommuner kommer involveras i arbetet med syfte att skapa sammanhållna insatser till barn och unga med psykisk ohälsa. Kartläggningen har påbörjats och en rapport lämnas i september till beställaren. Kopia till Beredningen för barn och unga Per Elofsson, sjukhusdirektör, Akademiska sjukhuset Christophe Pedroletti, verksamhetschef, Akademiska barnsjukhuset Monica Mäki Karlstrand, sektionschef, sektionen för barns vård och hälsa, Akademiska sjukhuset Gunilla Svedström, verksamhetschef psykiatri, Akademiska sjukhuset Torun Hall, förvaltningsdirektör Primärvården Lena Dahlman, förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering

65 3 (3)

66

67 Vårdstyrelsens sammanträde INITIATIVÄRENDE Snabbutred första linjens vård avseende psykisk hälsa för barn och unga Regionens revisorer har i sin aktuella granskning av samverkan kring barn- och ungdomspsykiatrin rekommenderat Vårdstyrelsen och Sjukhusstyrelsen att vidta åtgärder för att stärka arbetet gällande barn och ungas psykiska hälsa. Revisionsrapporten stärker vår bild av att första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa fortfarande är bristfällig i vårt län. En mindre och tillfällig summa pengar har avsatts för att starta samtalsmottagningar i Heby, Håbo och Östhammar. Vi anser inte att det räcker. Vi behöver agera omgående för att säkerställa att barn och unga får det stöd de är i behov utav och att de resurser som finns används på bästa sätt. Att tidigt identifiera och nå barn och unga med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa är viktigt för att förhindra lidande och för att inte svårare psykiatrisk problematik utvecklas. Det finns idag flera aktörer som arbetar med och möter denna grupp av barn och unga men ansvarsfördelningen är otydlig. Region Uppsala, genom Akademiska sjukhuset och Primärvården, behöver stärka sitt samarbete med kommunernas skolhälsovård och individ- och familjeomsorg för att bättre möta de barn och unga som mår dåligt. Moderaterna föreslår därför Att ansvarsfördelningen gällande arbetet med barn och ungas psykiska ohälsa tydliggörs i samverkan med länets kommuner Att en välförankrad och tydlig ansvarsfördelning presenteras för Vårdstyrelsen senast under september 217 Emilie Orring (M) Roger Elsborg (M) Lars-Göran B. Karlsen (M)

68 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Vårdstyrelsen Primärvården Malin Uppströmer Eklöf Tfn E-post Vart har patienterna i Söderfors tagit vägen? Svar på initiativärende Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Initiativet anses besvarat med hänvisning till ärendebeskrivningen. Ärendebeskrivning Vid årsskiftet upphörde verksamheten vid Brukshälsan i Söderfors. Ungefär 2 5 personer var då listade vid vårdcentralen. Mot bakgrund av ovanstående väckte Moderaterna vid vårdstyrelsens sammanträde den 15 juni 217 ett initiativ om att styrelsen skulle få information om vart patienterna, som tidigare varit listade på Brukshälsan, listat om sig. Av Brukshälsans patienter sedan oktober 216, 2472 stycken, har en stor majoritet listat sig på Tierps vårdcentral, 1439 stycken. Endast 15 stycken har listat sig vid annan vårdcentral. Resterande cirka 1 patienter är olistade. Brukshälsans patienter har alltså till största delen valt att aktivt lista sig på Tierps vårdcentral, 1439 av Förutom 1439 nya listade patienter har Tierp också tagit över Brukshälsans närområdesansvar omfattande 977 olistade patienter. Se nedan tabell. Tierps vårdcentral Skutskärs vårdcentral Östervåla vårdcentral Öregrunds vårdcentral (Praktikertjänst) Övriga Listade från Närområdesansvar Brukshälsan (ökning av olistade från oktober-16 till juni-17) Total förändring oktober-16 till juni Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

69 2 (2) Bilagor Protokollsutdrag från vårdstyrelsens sammanträde den 15 juni 217 Initiativärende Vart har patienterna i Söderfors tagit vägen? Kopia till T f Primärvårdsdirektören Malin Uppströmer Eklöf, Ekonomichef Primärvården

70

71 Vårdstyrelsens sammanträde INITIATIVÄRENDE Vart har patienterna i Söderfors tagit vägen? Vid årsskiftet upphörde verksamheten vid Brukshälsan i Söderfors. Ungefär 2 5 personer var då listade vid vårdcentralen. Under senaste mandatperioderna har många nya vårdcentraler öppnats, men det hör inte till vanligheterna att vårdcentraler stänger. Det kan därför vara intressant att få information om hur patienterna på landsbygden agerar när en vårdcentral som finns nära stängs ner. Moderaterna föreslår därför Att Vårdstyrelsen får information om vart patienterna som tidigare varit listade på Brukshälsan nu valt att lista sig Emilie Orring (M) Roger Elsborg (M) Lars-Göran B. Karlsen (M)

72 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ylva Tottmar, Sofie Schwan Tfn E-post Dnr VS Vårdstyrelsen Ändring avseende bedömning av tillgänglighetsmål för vårdcentral 217 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Bedömningen av tillgänglighetsmålen i regelboken för vårdcentralerna 217 anpassas i enlighet med nedanstående förslag. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen fastställde förfrågningsunderlag för vårdcentral Förfrågningsunderlaget innehåller två mål avseende vård i rimlig tid. Målen omfattar telefontillgänglighet och läkarbesök inom sju dagar, båda utifrån ett genomsnitt av SKLs nationella mätningar i mars och oktober. Avdrag från vårdcentralernas målrelaterade ersättning görs med 1 procent vid måluppfyllelse mellan 8-9 procent och med 15 procent vid måluppfyllelse under 8 procent. I oktober 217 ska en ny version av journalsystemet Cosmic tas i drift i primärvården. Den nya versionen är den mest omfattande uppdateringen hittills. Det är möjligt att införandet, åtminstone under en period, kan påverka produktionen. Med anledning av detta föreslås att bedömningen av måluppfyllelse av tillgänglighetsmålen för 217 görs enligt följande: Förutsatt att den nya versionen tas i drift enligt plan kommer resultatet för genomsnittet för mars och oktober 217 jämföras med resultatet för endast marsmätningen. Om marsmätningen ger ett mer fördelaktigt utfall används marsmätningen vid bedömning av målrelaterad ersättning 217. Annars används det ursprungliga målet i bedömningen. Kopia till Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

73 2 (2) Primärvårdsdirektören Förvaltningsdirektören Hälsa och habilitering Pernilla Netinder Susanne Svahn Petra Levin Merri Subasic Gunilla Liljedahl Petra Vogt Anne Widdas Nasrin Abar Staffan Anderberg Ebbe Wahlund Mats Brolin Anna-Lena Karlsdotter Dag Gilstring Jonas Thun Jeanette Hessel Struwe Eva Gunnarsson Annette Stenberg Håkan Jernberg Monika Leissner Peter Skoghagen Ture Ålander Charlotte Möller Carola Johansson Region Uppsalas resurscentrum, ekonomiavdelningen

74 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Vårdstyrelsen Avd ekonomi- och hållbar utveckling Karin Johansson Tfn E-post Prioriterade fastighetsinvesteringsbehov ramar till RPB Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Nedanstående svar lämnas till fastighets- och servicenämnden. Ärendebeskrivning Fastighets- och servicenämnden har i arbetet med fastighetsinvesteringsplan för perioden tagit fram ett förslag på investeringsnivåer för hur stora fastighetsinvesteringarna kan vara under planperioden utifrån en hållbar ekonomisk utveckling för Region Uppsala. Respektive styrelse och nämnd ska inför tilläggsbudgeten hösten 217 redovisa: vilka investeringsprojekt som ska fullföljas inom ramen för tillgängliga investeringsmedel under perioden eventuella alternativa lösningar för verksamheter som under perioden inte erhåller fastighetsinvesteringar beskrivning av konsekvenserna för verksamheten i de objekt som inte finns med i investeringsramen för Respektive styrelse och nämnds ställningstagande ligger till grund för eventuella förändringar i investeringsplanen som fastställs av regionfullmäktige i tilläggsbudgeten under hösten. Fastighet och servicenämnden har föreslagit Regionstyrelsen att tilldela vårdstyrelsen medel enligt tabellen nedan. Där framgår också det ursprungliga behovet som vårdstyrelsen tagit fram tillsammans med styrelsens förvaltningar. Behov fastighetsinvesteringar VS mnkr Identiferade behov förvaltningar Förslag FSN Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

75 2 (5) Inom ramen för tillgängligt investeringsutrymme ingår nybyggnation/ombyggnation av lokalerna i Östervåla, Almunge och Samariterhemmet vilka samtliga sedan tidigare är beslutade att genomföras alternativt är under förstudie. Investeringsutrymmet möjliggör inga ytterligare investeringar och övriga identifierade behov ryms därför inte inom tillgängligt investeringsutrymme och skjuts enligt förslag från fastighets- och servicenämnden på framtiden. Alternativet till lösning blir att investeringar görs av en extern fastighetsägare och att eventuella anpassningar av lokalerna då istället blir en tillkommande hyreskostnad för förvaltningarna. Vårdstyrelsen förordar att investeringsrådet ansvarar för att bereda nya inhyrningar innan beslut i respektive styrelse. Varje objekt får då prövas var för sig och bedömas om det klarar att bära eventuella ökade kostnader. Vårdstyrelsen ser för de allra flesta av lokalerna inga skäl för Region Uppsala att själva äga sina lokaler. Redan idag är en stor del av lokalerna inom vårdstyrelsens verksamhetsområde ägda av externa fastighetsägare. Vårdstyrelsen fick också i uppdrag att beskriva konsekvenserna för de objekt som inte finns med i investeringsramen. Många av lokalerna inom vårdstyrelsens verksamhetsområde är i dåligt skick och lever inte upp till verksamhetens krav. Om investeringar skjuts på framtiden är konsekvensen en risk för fortsatta och växande arbetsmiljöproblem samt att verksamheterna inte kan uppfylla sitt åtagande vilket i sin tur leder till sämre möjligheter till vård i delar av länet. Tillfälliga åtgärder och evakueringar riskerar också att öka kostnaderna för Region Uppsala. Primärvårdens bedömning avseende investeringsbehoven Primärvården gör följande bedömning avseende investeringsbehoven. I de behov av fastigheter som Primärvården redovisat för vårdstyrelsen i fastighetsinvesteringsprocessen ingår förslag till ett stort antal inhyrningar av lokaler det vill säga lokaler som Region Uppsala inte skall äga eller förvalta. På dessa objekt har ett schablonberäknat investeringsbelopp på 2 tkr beräknats. Den reella investeringen görs i dessa fall av en extern fastighetsägare. Vid denna typ av inhyrning är det upp till Primärvården att bedöma att den faktiska hyreskostnaden ryms inom den ordinarie vårdvalsfinansieringen. Efter dialog mellan Primärvården och Regionkontoret har det efter avstämning med Region Uppsalas ekonomichef konstaterats att investeringar som görs av en extern fastighetsägare i inhyrda fastigheter inte ska betraktas som fastighetsinvesteringar och ej ska hanteras inom Region Uppsalas fastighetsinvesteringsprocess. Kostnaden för anpassning av den inhyrda lokalen blir en tillkommande hyreskostnad för Primärvården. Primärvården Alunda externförhyrd lokal, gamla slitna lokaler som inte är ändamålsenliga för verksamheten. Primärvården Knivsta externförhyrd lokal, underhållet i lokalerna är eftersatt och planeringen ej optimal då det är långa avstånd mellan olika verksamheter inom vårdcentralen. Nuvarande fastighetsägaren har deklarerat att de har själva behov av

76 3 (5) lokalen på tio års sikt. Befolknings-mässigt ökar Knivsta kommun varvid vårdcentralen behöver större ytor. Primärvården Flogsta externförhyrd lokal, vårdcentralen belägen i ett äldre hus med ständigt återkommande inomhusmiljöproblem i form av fukt. Dyra och stora ytor i förhållande till verksamhetens omfattning som kommer att bli ännu mer påtagliga då filialen Stenhagen startar. Primärvården Gimo externförhyrd lokal, behov av flytt alternativ ombyggnad av befintliga lokaler för att uppnå större ändamålenlighet. Stort behov av nya ytskikt. Primärvården Storvreta externförhyrd lokal, behov av flytt alternativ ombyggnad av befintliga lokaler på grund av ett ökat antal listade invånare på vårdcentralen. Primärvården Fjärdhundra externförhyrd lokal, behov av flytt alternativ ombyggnad av befintliga lokaler för att uppnå mer ändamålsenlighet. Slitna lokaler som genomgående är i behov av nya ytskikt. Primärvården Södra staden förslag externförhyrd lokal, planerad inhyrning för ny vårdcentral i Rosendalsområdet för att klara befolkningstillväxten i de mest expansiva delarna av Uppsala. Primärvården Enköping Regionens fastighet, vårdcentralen är nu etablerad på flera ställen vid Lasarettet i Enköping, samt centralt i Enköping. Verksamheten är utspridd och därmed inte yteffektiv. Delar av verksamheten har inomhusmiljöproblem. Inriktningen att nu samla verk-samheten på ett ställe för att uppnå samordningsvinster både verksamhetsmässigt och ytmässigt. Möjlighet för detta finns i hus C, plan 3, Lasarettet i Enköping. Primärvården Tierp Regionens fastighet, Landstingsservice ska inom kort påbörja fastighetsutvecklingsprojekt för områdena Kungsgärdet och Tierp vårdcentrum där det kommer utredas hur områdena ska utvecklas. Dessa områden avvaktas därför i investeringsplansarbetet till dess att förutsättningarna är klarlagda. Primärvårdens verksamheter i Tierp har under en lång tid varit utsatta för hårda påfrestningar till följd av lokaler som ej uppfyller kraven för en acceptabel arbetsmiljö. Förbättras inte denna arbetsmiljö finns stora risker för snabb evakuering ur vissa lokaler om situationen förvärras ytterligare. Folktandvårdens bedömning avseende investeringsbehoven Folktandvården gör följande bedömning avseende investeringsbehoven. Folktandvården är andrahandshyresgäst till Landstingsservice (LSU) i de lokaler förvaltningen bedriver verksamhet. LSU förhyr i sin tur lokalerna av privata hyresvärdar i de fall Regionen inte är ägare av fastigheten. Vid förhyrning av externa lokaler förhandlar Folktandvården och LSU med hyresvärden om kvadratmeterhyra samt hur mycket hyran stiger vid en hyresgästanpassning efter Folktandvårdens önskemål. Investeringen finansieras av hyresvärden.

77 4 (5) Tierp, kliniken är högt prioriterad ur lokalsynpunkt, bland annat på grund av en undermålig arbetsmiljö för Folktandvårdens personal. Verksamheten är dessutom i stort behov av att utöka med 2-3 behandlingsrum för att möta den ökande efterfrågan på tandvård i Tierp. Sjukhustandvård Enköping, gällande utbyggnad av sjukhustandvården i Enköping avvaktas ny organisation inom Folktandvårdens sjukhustandvård. Eventuellt är det i Uppsala och inte i Enköping som lokalbehovet finns. Vretgränd, har ett behov av att rusta upp lokalerna vid en eventuell sammanslagning av ortodonti och pedodonti. Upprustningen är inte akut och det rör sig inte om några större belopp. Bedömningen är att investeringen kan skjutas på framtiden utan större påverkan på verk-samheten. Hälsa och habiliterings bedömning avseende investeringsbehoven Hälsa och Habilitering gör följande bedömning avseende investeringsbehoven. I förslaget som tagits fram har Hälsa och habiliterings två verksamheter Hälsoäventyret (utan lokaler from 31/3 217) och Närvårdsavdelningen i Uppsala (uppsagda från Kronparken from feb 219) som står utan lokaler. I förslaget för fastighetsinvesteringar har medel för både Hälsoäventyret och Närvårdsavdelningen skjutits fram tom år 224. Om inte dessa verksamheter ska tvingas läggas ner så kommer istället verksamheterna upphandla nya hyreskontrakt. Arbetet med nya hyreskontrakt pågår. När det gäller Kungsgärdet ingår det i särskilt projekt och därför kommenteras detta inte i dokumentet. Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Fastighetsinvesteringar Primärvårdens synpunkter och prioriteringar Fastighetsinvesteringar Hälsa och habiliterings synpunkter och prioriteringar Fastighetsinvesteringar Folktandvårdens synpunkter och prioriteringar Kopia till Fastighets- och servicenämnden T f Primärvårdsdirektören Tord Jansson, Planerings- och försörjningschef Primärvården Förvaltningsdirektören Hälsa och habilitering Johanna Wahlin, Ekonomichef Hälsa och Habilitering Tandvårdsdirektören

78 5 (5) Erik Jonasson, Ekonomichef Folktandvården Förvaltningsdirektören Landstingsservice

79 Region Uppsala Budgetchef Karin Johansson Fastighetsinvesteringar Primärvårdens synpunkter och prioriteringar Fastighets- och servicenämnden har i arbetet med fastighetsinvesteringsplanen för perioden tagit fram ett förslag på investeringsnivåer. Detta utifrån hur stora fastighetsinvesteringarna kan vara under planperioden för en hållbar ekonomisk utveckling i Region Uppsala. Detta innebär att delar av Vårdstyrelsens investeringsutrymme för perioden har skjutits på framtiden. Förslaget innebär för Primärvården i korthet att samtliga fastighetsinvesteringar utom ombyggnad Samariterhemmet, nybyggnation vårdcentralen Östervåla och nybyggnationen vårdcentralen Almunge skjuts på framtiden. Det vill säga till planperioden I samband med detta har Primärvårdens synpunkter efterfrågats vad avser: Primärvårdens syn på vilka fastighetsinvesteringar som skall prioriteras under perioden Primärvårdens förslag till alternativa lösningar för verksamheten om fastighetsinvesteringar inte erhålles under perioden Primärvårdens beskrivning av konsekvenser för verksamheten i de objekt som inte finns med i ramen för I de behov av fastigheter som Primärvården redovisat för Vårdstyrelsen i fastighetsinvesteringsprocessen ingår förslag till ett stort antal inhyrningar av lokaler det vill säga lokaler som Region Uppsala inte skall äga eller förvalta. På dessa objekt har ett schablonberäknat investeringsbelopp på 2 tkr beräknats. Primärvårdens ställer sig frågande till att denna typ av inhyrningar är att betrakta som en fastighetsinvestering. Den reella investeringen gör i dessa fall av en extern fastighetsägare som sedan hyr ut den aktuella lokalen till Region Uppsala som i sin tur Försörjningsenheten UPPSALA Tel Org nr

80 2(4) genom Landstingsservice hyr ut lokalen till Primärvården. Vid denna typ av inhyrning är det upp till Primärvården att bedöma att den faktiska hyreskostnaden ryms inom den ordinarie vårdvalsfinansieringen. Konsekvensen av att betrakta inhyrningen som en fastighetsinvestering blir i detta fallet en förskjutning i tid som kan resultera i att Primärvården och Region Uppsala riskerar att gå miste om attraktiva lokaler för befintlig och tillkommande verksamhet. Detta då denna typ av planerade inhyrningar har mycket lång planeringshorisont och måste ofta ske i nära samarbete med en tilltänkt fastighetsägare. Finns inte en lämplig lokal för inhyrning i det område som Primärvården är i behov av att byta ut sin befintliga lokal alternativ expandera verksamheten i, återstår inhyrning av lokal i nyproduktion. Den huvudsakliga delen av nyproduktion i länet är inriktad på bostäder. Inför en byggstart anger stadsbyggnadskontoret om produktionen skall innehålla andra lokaler en bostäder. Dessa övriga lokaler är generellt sett ofta för små för Primärvårdens verksamheter. Då Primärvården kräver större lokaler krävs också att Primärvården är med tidigare i planeringsprocessen tillsamman med stadsbyggnadskontoret och externa byggherrar. I dessa fall kan planeringshorisonten vara mellan 6-8 år. En ytterligare konsekvens av den föreslagna senareläggningen av investeringarna är risken för drastiska kostnadsökningar. Detta särskilt i lokaler med inomhusmiljöproblem med därtill kommande risker för evakuering till tillfälliga lokaler. Nedan redovisas per objekt vilken status dessa planerade inhyrningar har i dagsläget. När det gäller investeringar i objekt av typen hus C vid Enköpings lasarett och Tierps vårdcentrum är Primärvården helt införstådd med att detta är att betrakta som en fastighetsinvestering och skall hanteras i denna process. Primärvården Alunda externförhyrd lokal Gamla slitna lokaler som inte är ändamålsenliga för verksamheten. Inomhusmiljöproblem i källaren i form av fukt. Hyresavtal med fastighetsägaren tecknas för ett år i taget för möjlighet att snabbt byta lokal på orten då tillfälle till detta ges. Inget nytt planerat inhyrningsobjekt föreligger i dagsläget. Primärvården Knivsta externförhyrd lokal Fastigheten där vårdcentralen är lokaliserad såldes av dåvarande Landstinget i Uppsala län till Knivsta kommun 215. Nuvarnade fastighetsägaren har deklarerat att de har själva behov av lokalen på tio års sikt. Underhållet i lokalerna är eftersatt och planeringen ej optimal då det är långa avstånd mellan olika verksamheter inom vårdcentralen. Befolkningsmässigt beräknas Knivsta kommun öka med ca 7 invånare fram till år 225 varför en vidare expansion i området är nödvändig utöver nuvarande planerad inhyrning. En icke bindande avsiktsförklaring för planerad inhyrning finns tecknad med en fastighetsägare på orten.

81 3(4) En behovsanalys som ett första steg i projektering av en ny vårdcentral är framtagen av verksamheten tillsammans med Landstingsservice. Risk att tappa möjligheten för en inhyrning av detta objekt vid föreslagen tidsförskjutning. Primärvården Flogsta externförhyrd lokal Vårdcentralen är nu belägen i ett äldre hus med ständigt återkommande inomhusmiljöproblem i form av fukt. Dyra och stora ytor i förhållande till verksamhetens omfattning som kommer att bli ännu mer påtagliga då filialen Stenhagen startar. Nuvrande hyresavtal löper ut I samand med detta har Primärvården deklarerat till fastighetsägaren att de gärna byter lokal i området till mer ändamålsenliga utan inomhusmiljöproblem. Inget nytt planerat inhyrningsobjekt föreligger i dagsläget. Primärvården Gimo externförhyrd lokal Behov av flytt alternativ ombyggnad av befintliga lokaler för att uppnå mer ändamålenlighet. Stort behov av nya ytskikt. Inget nytt planerat inhyrningsobjekt föreligger i dagsläget. Primärvården Storvreta externförhyrd lokal Behov av flytt alternativ ombyggnad av befintliga lokaler på grund av ett ökat antal listade invånare på vårdcentralen. En fortsatt befolkningstillväxt i området kommer att förstärka dessa krav. Nytt kortare hyresavtal med fastighetsägaren är därför tecknat. Inget nytt planerat inhyrningsobjekt föreligger i dagsläget. Primärvården Fjärdhundra externförhyrd lokal Behov av flytt alternativ ombyggnad av befintliga lokaler för att uppnå mer ändamålenlighet. Slitna lokaler som genomgående är i behov av nya ytskikt. Inget nytt planerat inhyrningsobjekt föreligger i dagsläget. Primärvården Södra staden förslag externförhyrd lokal Planerad inhyrning för ny vårdcentral i Rosendalsområdet för att klara befolkningstillväxten i de mest expansiva delarna av Uppsala. En icke bindande avsiktsförklaring för planerad inhyrning finns tecknad med en fastighetsägare på orten. En behovsanalys som ett första steg i projektering av en ny vårdcentral är framtagen av verksamheten tillsammans med Landstingsservice. Risk att tappa möjligheten för en inhyrning av detta objekt vid föreslagen tidsförskjutning.

82 4(4) Primärvården Centrala staden förslag externförhyrd lokal Planerad inhyrning för ny vårdcentral i centrala Uppsala för att klara befolkningstillväxten i de mest expansiva delarna av Uppsala. Inget nytt planerat inhyrningsobjekt föreligger i dagsläget. Primärvården Enköping Regionens fastighet Vårdcentralen är nu etablerad på flera ställen vid Lasarettet i Enköping, samt centralt i Enköping. Verksamheten är utspridd och därmed inte yteffektiv. Delar av verksamheten har inomhusmiljöproblem. Inriktningen har därför varit att samla verksamheten på ett ställe för att uppnå samordningsvinster både versamhetsmässigt och ytmässigt. Möjlighet för detta finns i hus C, plan 3, Lasarettet i Enköping. Ombyggnad av lokalerna vid Lasarettet i Enköping för en samlad verksamhet är högt prioriterad inom Primärvården. En tidsmässig förskjutning av detta påverkar arbetsmiljön vid vårdcentralen. Detta samtidigt som det finns flera intressenter till den aktuella lokalen enligt uppgift från Landstingsservice. En behovsanalys som ett första steg i projektering för ombyggnad i hus C, Lasarettet i Enköping är framtagen av verksamheten tillsammans med Landstingsservice. Ett alternativ till denna fastighetsinvestering är att planera för en extern inhyrning utanför lokalerna inom Lasarettet i Enköping. Primärvården Tierp Regionens fastighet Av utsänt underlag framgår att Landstingsservice inom kort kommer att påbörja fastighetsutvecklingsprojekt för områdena Kungsgärdet och Tierp vårdcentrum där det kommer utredas hur områdena ska utvecklas. Dessa områden avvaktas därför i investeringsplansarbetet till dess att förutsättningarna är klarlagda. Primärvården noterar detta samtidigt som Primärvårdens verksamheter i Tierp under en lång tid varit utsatta för hårda påfrestningar till följd av lokaler som ej uppfyller kraven för en acceptabel arbetsmiljö. Förbättras inte denna arbetsmiljö finns stora risker för snabb evakuering ur vissa lokaler om situationen förvärras ytterligare. Ett alternativ till denna fastighetsinvestering är att planera för en extern inhyrning för Primärvårdens verksamheter som helhet utanför det nuvarande vårdcentrum i Tierp. Uppsala dag som ovan Torun Hall Tf primärvårdsdirektör

83 Fastighetsinvesteringar för Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering ramar till RPB Fastighets- och servicenämnden har i arbetet med fastighetsinvesteringsplan för perioden tagit fram ett förslag på investeringsnivåer för hur stora fastighetsinvesteringarna kan vara under planperioden utifrån en hållbar ekonomisk utveckling för Region Uppsala. Förslaget bygger på att färdigställa investeringar som är i genomförandeskede, planerade investeringar inom Framtidens Akademiska (FAS) samt anslutande projekt som en följd av FAS, anläggandet av ny stadsbussdepå och ny vårdcentral i Almunge mm. I förslaget som tagits fram har Hälsa och habiliterings två verksamheter Hälsoäventyret (utan lokaler from 31/3 217) och Närvårdsavdelningen i Uppsala (uppsagda från Kronparken from feb 219) som står utan lokaler. I förslaget för fastighetsinvesteringar har medel för både Hälsoäventyret och Närvårdsavdelningen skjutits fram tom år 224. Om inte dessa verksamheter ska tvingas läggas ner så kommer istället verksamheterna upphandla nya hyreskontrakt. Arbetet med nya hyreskontrakt pågår. När det gäller Kungsgärdet ingår det i särskilt projekt och därför kommenteras detta inte i dokumentet. Johanna Wahlin Ekonomichef Hälsa och Habilitering

84 1 (2) Erik Jonasson Folktandvården Fastighetsinvesteringar för Folktandvården ramar till RPB Bakgrund Med anledning av att respektive styrelse och nämnd inför tilläggsbudgeten hösten 217 ska redovisa vilka investeringsprojekt som ska fullföljas inom ramen för tillgängliga investeringsmedel samt redovisa alternativa lösningar för verksamheter som inte erhåller fastighetsinvesteringar under perioden Inkommer härmed Folktandvården med sin redovisning. Folktandvårdens fastighetsförsörjning Folktandvården är andrahandshyresgäst till LSU (Landstingsservice) i de lokaler förvaltningen bedriver verksamhet. LSU förhyr i sin tur lokalerna av privata hyresvärdar i de fall Regionen inte är ägare av fastigheten. Folktandvården betalar ett påslag om 4% på hyressumman till LSU för administration av hyresavtalen. Vid förhyrning av externa lokaler förhandlar Folktandvården och LSU med hyresvärden om kvadratmeterhyra samt hur mycket hyran stiger vid en hyresgästanpassning efter Folktandvårdens önskemål. Investeringen finansieras av hyresvärden. Folktandvården betalar sedan överenskommen hyra under den avtalade perioden (det finns möjligheter att i kontrakten skriva in klausuler om möjlig uppsägning av kontraktet i förväg). Eftersom både hyresvärdarna och Folktandvården i allmänhet eftersträvar långa avtalsförhållanden finns det goda möjligheter till att få ekonomiskt konkurrenskraftiga hyresavtal över tid. Således belastar inte Folktandvården likviditeten för Regionen gällande investeringar i lokaler. Däremot betalar verksamheten under hyrestiden (vanligtvis 1-15år) en hyra för lokalerna och eventuellt tilläggshyra för gjorda verksamhetsanpassningar. Genom detta förfarande minskar Folktandvården den ekonomiska risken för Regionen jämfört med det ekonomiska risktagandet det innebär att bygga nya vårdfastigheter. Folktandvårdens prioriteringar Kliniken i Tierp är högt prioriterad ur lokalsynpunkt, bland annat på grund av en undermålig arbetsmiljö för Folktandvårdens personal. Verksamheten är dessutom i stort behov av att utöka lokalerna med 2-3 behandlingsrum jämfört med idag för att möta den ökande efterfrågan på tandvård i Tierp med närområde. Lokalfrågan hanteras i särskild ordning av LSU och Folktandvården emotser skyndsam hantering. Folktandvården har kontakt med en extern hyresvärd som kan erbjuda en lokalstandard som passar tandvårdsverksamhet. Förvaltningen önskar utröna möjligheterna att hyra dessa lokaler om de nuvarande lokalerna inte skyndsamt renoveras eller annat lokalalternativ presenteras inom kort. Gällande utbyggnad av sjukhustandvården i Enköping avvaktar vi den nya organisationen för Folktandvårdens sjukhustandvård. Eventuellt är det i Uppsala och inte i Enköping som lokalbehovet behöver ses över för sjukhustandvården. Expansionen av den mobila verksamheten och äldretandvården har gått mycket snabbt under året vilket innebär att Folktandvården blivit

85 2 (2) tvungna att se över hela det framtida upplägget för verksamheten. Ett alternativ kan även här vara en extern hyresvärd som står för anpassningsinvesteringar i förhyrda lokaler i Uppsala. Folktandvårdens klinik på Vretgränd har ett behov av att rusta upp lokalerna vid en eventuell sammanslagning av ortodonti och pedodonti. Upprustningen är inte akut och det rör sig inte om några större belopp. Vår bedömning är att vi kan skjuta investeringen på framtiden utan att det påverkar verksamheten i någon större omfattning. Efter gjorda anpassningar (steril och reception) i Folktandvårdens lokaler i Östervåla kan man nu ta bort kliniken från investeringsutrymmet för perioden , kliniken är inte längre prioriterad ur ett fastighetsinvesteringsperspektiv eftersom lokalerna nu är fullt funktionella för verksamheten som bedrivs i dem.

86 TJÄNSTEUTLÅTANDE Ekonomi och hållbarutveckling Björn Larsson Tfn E-post bjorn.larsson@regionuppsala.se Dnr VS Vårdstyrelsen Yttrande från vårdstyrelsen angående Tierps Vårdcentrum Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Nedanstående svar lämnas till fastighets- och servicenämnden. Ärendebeskrivning Fastighets- och servicenämnden har begärt att få ett yttrande från vårdstyrelsen, sjukhusstyrelsen och Tierps kommun om man föredrar en samlad verksamhet i Tierps Vårdcentrum eller inte. Vårdstyrelsen delar fastighets- och servicenämndens uppfattning om byggnadernas skick. För en framtida effektiv och nära vård behövs kvalitativa verksamhetsstödjande lokaler. En samlad verksamhet i kvalitativa verksamhetsstödjande lokaler är till gagn för medborgarna i Tierp. Förutsatt att Tierps vårdcentrum ska användas för vårdverksamhet även framgent ser vårdstyrelsen positivt på att fastigheten Tierps vårdcentrum utvecklas tillsammans med bostäder i olika upplåtelseformer och annan samhällsservice. En kärnfråga för Primärvården och Folktandvården är dock att läget för Tierps vårdcentrum inte är tillräckligt centralt. Denna aspekt behöver vägas in i ett framtida lokalplaneringsarbete. Vårdstyrelsen och dess förvaltningar vill särskilt påtala att det är viktigt att ta hänsyn till att byggnadens skick påverkar arbetsmiljön. Det är därför angeläget att en ny eller ombyggnation inte dröjer då skicket under tiden kan förvärras och evakueringar behöva göras. Vårdcentrum i Tierp inryms inte i det förslag om prioriterade investeringar som fastighets- och servicenämnden lagt fram. Vårdstyrelsen anser att det inte är en förutsättning att regionen själva äger fastigheten utan att det med hänsyn till tidsaspekten kan vara en fördel med en extern hyresvärd. För närvarande pågår ett arbete med att ta fram en målbild och strategi för effektiv och nära vård år 23. Arbetet handlar om en långsiktig förändring där primärvårdens Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

87 2 (3) uppdrag och resurser stärks för att få en större roll som första linjens vård. Vården ska upplevas mer nära av invånaren. Tidiga vårdinsatser och förebyggande hälso- och sjukvård ska möjliggöra en omställning och resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård närmare patienterna. Då kan primärvården ta ett större ansvar. Inriktningen innebär att ta tillvara på morgondagens lösningar genom satsningar på utvecklad e-hälsa och personcentrering samt att säkra kompetensförsörjning. De kommande förslagen, att stärka en effektiv och nära vård där primärvården är basen, kommer att bygga på en analys av vårdbehov och den demografiska utvecklingen i Region Uppsala som helhet som innebär att mer vård kommer bedrivas nära befolkningen och viss vård kommer att koncentreras. Förslagen kommer därför sannolikt att påverka inriktningen för fastighetsinvesteringarna i Tierp. Vårdstyrelsen ser fördelar med att arbetet med vårdens nivåstrukturering och utvecklingen av Tierp Vårdcentrum pågår i nära samarbete med fastighets- och servicenämnden, sjukhusstyrelsen, berörda kommuner samt eventuella privata aktörer. Kostnader och finansiering I de utredningar som görs framöver är det viktigt att olika förslag till lösningar beskrivs både utifrån ett verksamhetsperspektiv som ett ekonomiskt perspektiv. Beredning Synpunkter har inhämtats från respektive förvaltningschef i samband med framtagande av svar till fastighets- och servicenämnden. Bilagor Fastighets- och servicenämnden, Region Uppsala begär yttrande angående Tierp Vårdcentrum med bilagor Kopia till Fastighets- och servicenämnden Förvaltningsdirektör Landstingsservice T f Primärvårdsdirektören Förvaltningsdirektören Hälsa och habilitering Tandvårdsdirektören

88 3 (3)

89 Fastigheter och service Sören Hill Tfn E-post Dnr Tierps Kommun Vårdstyrelsen Sjukhusstyrelsen Fastighets och servicenämnden, Region Uppsala begär yttrande angående Tierp Vårdcentrum För att kunna fastställa inriktning i den kommande fastighetsutvecklingsplanen 2 och 3 önskar Fastighets och servicenämnden yttrande från Sjukhusstyrelsen, Vårdstyrelsen och Tierps kommun om man föredrar en samlad verksamhet i Tierp Vårdcentrum eller inte. Verksamheterna idag och eventuellt framtida verksamheter inom Tierp Vårdcentrum redovisas under rubriken Verksamheter. I yttrandet från Vårdstyrelsen, Sjukhusstyrelsen och Tierps kommun till Fastighet och servicenämnden kan även andra synpunkter framföras. Yttrande behöver vara Fastighet och servicenämnden, Region Uppsala tillhanda före den 8 september 217. Bakgrund och syfte Fastighets och servicenämnden Region Uppsala föreslog Landstingsstyrelsen, numera Regionstyrelsen, den 2 april 216 att fastställa fastighetsutvecklingsplan del 2 och 3 däribland Tierps Vårdcentrum ingår. Fastighets och servicenämnden Region Uppsala beslutade även att påbörja en förstudie avseende Tierps Vårdcentrum och eventuella ersättningslokaler för verksamheten. Landstingsstyrelsen, numera Regionstyrelsen, beslutade den 31 maj 216 om att enbart godkänna rapporten. Fastighetsutvecklingsplanen 2 och 3 fastställdes inte formellt. Ett uppdrag gavs till Fastighets och servicenämnden att arbeta vidare med fastighetsutvecklingsplanen 2 och 3 bland annat avseende Tierps Vårdcentrum. Byggnaderna inom Tierps Vårdcentrum Lokalerna inom Tierps Vårdcentrum har stora renoveringsbehov. Inomhusmiljöproblem finns i lokalerna. På kort sikt, om inomhusmiljön i byggnaderna försämras, kan det bli nödvändigt att tillfälligt flytta verksamheter. Landstings service Ingång 13/ Uppsala tfn vx fax org nr

90 2 (4) Det finns en hög vakansgrad inom hyresobjektet. Detta gäller för gemensamma ytor som inte går att hyra ut. Totalytan är ca 16 9 kvadratmeter bruttoarea. I fastighetsutvecklingsplanen 2 och 3 som Regionstyrelsen den 31 maj 216 uppdrog till Fastighet och servicenämnden att arbeta vidare med, redovisas utvecklingen med hyresgäster, stora renoveringsbehov hög vakansgrad samt att delar av fastigheten kan bebyggas med ytterligare byggnader tex bostäder och/eller kommunal service. Beslut från ordförande i Vårdstyrelsen Efter att Regionstyrelsen tagit beslut om fortsatt arbete med fastighetsutvecklingsplanen 2 och 3 har det inkommit önskemål från Folktandvården och Primärvården om en annan lokalisering av deras verksamheter mer centralt i Tierp. Vårdstyrelsen ordförande tog därför den 24 november 216 ett ordförandebeslut om att se över möjlighet till extern lokalisering för Primärvården och Folktandvården. Det ska särskilt redovisas ekonomiska konsekvenser och minskade samordningsvinster vid en utflytt. Dessa konsekvenser finns redovisade under rubriken Utredning om alternativ lokalisering utanför Tierps vårdcentrum för Folktandvården och Primärvården samt Risk och konsekvensanalys. Utredning om alternativ lokalisering utanför Tierps vårdcentrum för Folktandvården och Primärvården För lokalisering av Primärvården och Folktandvården utanför Tierps vårdcentrum närmare centrum har en särskild utredning gjorts (se bilaga 1). En inhyrning bedöms som det enklaste och snabbaste sättet för lokalisering utanför Tierps vårdcentrum. Det finns även vägval som inköp av mark och uppförande av ny byggnad enbart för Folktandvården och Primärvården. Denna lösning skulle eventuellt kräva ny detaljplan och investeringsmedel. I utredningen presenteras ett flertal möjliga lösningar för att etablera Folktandvården och Primärvården närmare centrum. Flertalet av de lösningar som presenteras blir i befintliga lokaler som idag inte ägs av Region Uppsala och som kräver stora anpassningsåtgärder. Ny hyra bedöms hamna på kr/kvm/år. Många av de undersökta lokalerna är idag inte anpassade för Primärvård eller Folktandvård. Bedömningen av hyresnivån är därför mycket osäker. Om Folktandvården och Primärvården flyttar från Tierps vårdcentrum, minskar hyresintäkten med 5,9 miljoner/år. Vakansgraden inom Tierps vårdcentrum ökar ytterligare. Ny hyresgäst blir svårt att finna. Lokalerna riskera därför bli tomställda under lång tid. Risk och konsekvensanalys Flera olika scenarier för Tierps vårdcentrum kan övervägas, starkt vägande är förstås om Primärvården och Folktandvården blir kvar inom Tierps Vårdcentrum. Verksamheten vill flytta närmare centrum för att attrahera personal och förenkla besöken till verksamheterna. Mot detta står frågan om ett sammanhållet vårdcentrum i Tierp där medborgarna kan erbjudas service från Tierps kommun och Region Uppsala.

91 3 (4) Flyttar Folktandvården och Primärvården närmare centrum förvärras vakansläget inom Tierps vårdcentrum. Ett stort hyrestapp för Region Uppsala och stora svårigheter att hyra ut lokalerna till någon annan hyresgäst. En risk och konsekvensanalys (se bilaga 2) har genomförts med verksamheterna inom Tierps vårdcentrum. Samtliga verksamheter var inbjudna till denna risk och konsekvensanalys inklusive Tierps kommun. Två scenarion presenterades för verksamheten vid risk och konsekvensanalysarbetet. Scenario 1, Verksamheten blir kvar inom Tierps vårdcentrum Möjligheten att ge heltäckande vård gynnas av att verksamheterna sitter på samma ställe. Många verksamheter har behov av samverkan och ser förbättrad patientnytta genom de samverkansmöjligheter som en gemensam placering skapar. Det bedöms också vara positivt att kunna nå vårdcentrum med bil, speciellt för äldre patienter. Igenkänningsfaktorn för patienten i dagens placering är god. Avståndet till centrum och arbetsmiljöproblemen i lokalerna är de faktorer som lyfts fram som negativa om verksamheten blir kvar i dagens byggnader. Att komma tillrätta med den dåliga inomhusmiljön kräver omfattande ombyggnader alternativt nybyggnad på dagens tomt. Verksamheterna har svårt att rekrytera. En del av anledningarna till detta är lokalernas dåliga skick och avståndet till centrum. Scenario 2, Delar av verksamheten (Folktandvården och Primärvården) flyttar utanför Tierps vårdcentrum För de verksamheter som flyttar skulle scenariot innebära enklare pendling för personalen samt enklare kollektivförbindelser för patienter. Nya lokaler ger möjlighet att planera och optimera lokalerna efter verksamhetens behov. En central placering skulle sannolikt innebära färre parkeringar och framtida expansionsmöjligheter kan bli begränsade. En lösning där delar av verksamheten (Primärvården och Folktandvården) flyttar till lokaler i centrum innebär att Region Uppsala behöver investera och finansiera hyran i de nya inhyrda lokalerna i centrala Tierp. Därutöver kvarstår kostnaden för lokalerna inom Tierps vårdcentrum som Primärvården och Folktandvården lämnar. Fastighetsutveckling Fastigheten som inrymmer Tierps vårdcentrum är väl tilltagen. En samlad verksamhet inom Tierps vårdcentrum utnyttjar inte hela fastighetens potential. Bostäder och ytterligare servicefunktioner skulle kunna planeras inom denna fastighet. I fastighetsutvecklingsplanen kommer det att finnas med en rekommendation om att ansöka om planbesked hos Tierps kommun för att kunna utveckla fastigheten i riktning mot möjligheter till verksamhetsstödjande lokaler i kombination med bostäder. Region Uppsala utesluter inte möjligheten till offentlig-privat samverkan avseende utveckling av bostäder och lokaler, där även Tierps kommun är en viktig samarbetspartner. Målsättningen för fastigheten är kvalitativa verksamhetsstödjande lokaler med hög servicenivå i kombination med attraktivt boende i olika upplåtelseformer.

92 4 (4) Verksamheter inom Tierps Vårdcentrum idag Akademiska sjukhuset Psykiatrin (hyr 741 kvm, flyttar snart ut ) Akademiska sjukhuset Geriatrik (hyr 1497 kvm) Akademiska sjukhuset Röntgen (hyr 223 kvm) Primärvården Tierps Jourmottagning, (hyr 468kvm) Akademiska sjukhuset Obduktion (hyr 123 kvm) Primärvården Barnspecialistmottagning (hyr 179 kvm) Extern Apoteket (hyr 159 kvm) Extern Länshälsan (hyr Hus G 116 kvm) Extern ISS (hyr 658 kvm) Extern Tierps kommun (hyr hus F 453 kvm) Primärvården (2511 kvm, hyra idag är1323 kr/kvm/år) Folktandvården (549 kvm, hyra idag är 1518 kr/kvm/år) Eventuellt kommande verksamheter inom Tierp Vårdcentrum Närvårdsplatser Landstingsservice, Region Uppsala Thomas Thunblom Bilagor Bilaga 1: Förstudie lokaliseringsutredning Folktandvård och Primärvården Bilaga 2: PM efter Risk och konsekvensanalys Kopia till: Förvaltningsdirektör Landstingsservice Chef för Fastigheter och Service Landstingsservice Ansvarig förvaltare Landstingsservice

93 Förstudie Tierp vårdcentrum, lokaliseringsutredning Folktandvården och Primärvården Rev

94 Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Översiktskarta 5 Utgångspunkter 6 1 Tierp 173:1 Tingshuset 7 2 Tierp 24:7 Centralgatan 9 3 Tierp 87:3, 87:5 Kv Unionen 11 4 Tierp 75:7 Söderlunds rör 13 5 Tierp 61:1 Brandstationen 15 6 Tierp 34:3 Biografen 17 Rekommendationer fortsatt arbete 19

95 Förstudie Tierp vårdcentrum - Sammanfattning SAMMANFATTNING Region Uppsala har i sin fastighetsutvecklingsplan tagit ställning för att flytta vårdcentralen i Tierp från sitt nuvarande läge i Tierps vårdcentrum till ett centralare läge. Region Uppsala vill med denna utredning få förslag på möjliga nya lägen. Utbudet av lediga lokaler med den storlek som behövs för primärvården är begränsad i Tierp. Detaljplanerna i centrala Tierp har analyserats för att se om det finns några outnyttjade byggrätter för vårdändamål, bedömningen är att så inte finns, vilket även bekräftats vid samtal med kommunen. Fem fastigheter har dock bedömts vara tillräckligt stora för att efter en fastighetsutveckling kunna rymma verksamheten. För de fastigheter som bedömts vara möjliga att använda krävs att gällande detaljplanerna ändras eller att inriktningen på pågående planering ändras. Inför val av placering bör lokalprogram för verksamheterna tas fram. Lokalprogrammet bör även kompletteras med ritningar/skisser på lokalerna för att säkerställa att de efterfrågade funktionerna passar på platsen. Tierps vårdcentrum, framsidan med huvudentréen. Då intresse att utveckla fastigheterna finns eller att fastighetsutvecklingen redan pågår finns det anledning för Region Uppsala att agera skyndsamt för att inte försätta några möjligheter att säkra det bästa läget för primärvården. Om ett beslut om flytta primärvård från de nuvarande lokalerna tas är NAI Svefas rekommendation att en försäljningsprocess för vårdcentrum inleds snarast efter att ett avtal för de nya lokalerna tecknats. 3

96 Förstudie Tierp vårdcentrum - Bakgrund BAKGRUND I Tierps vårdcentrum, beläget i utkanten av tätorten Tierp, bedrivs olika former av vårdverksamhet. Vårdcentral och folktandvård samsas med akutmottagning, psykiatri, geriatrik, apotek med mera. Verksamheterna inryms i ett antal byggnader sammanbundna med trappor och gångar. Anläggning har utvecklats i etapper från 195-talet och framåt. Tierps vårdcentrum ägs av Region Uppsala och förvaltas av Landstingsservice. Anläggningen ligger ungefär 15 meter från Tierps centrum. Primärvården, vårdcentralen och folktandvården, har behov av att komma närmare Tierps centrum och station. En placering närmre Tierps station förbättrar möjligheterna för såväl personal som för besökare att ta sig till verksamheten. Önskan är därför att primärvården kan komma till lokaler inom gångavstånd från stationen. Övriga hyresgäster som psykiatri och akutmottagning kommer att finnas kvar i de befintliga lokalerna. Vårdcentrum har ett stort underhållsbehov, och enligt den fastighetsutvecklingsplan som Region Uppsala antagit anses statusen på anläggningen vara oacceptabel. Delar av anläggningen är byggd med riskkonstruktioner som platta på mark och med platta tak. Byggnaderna har generellt ett stort underhållsbehov. Byggnaderna är ineffektivt planerade med många gångar och allmänna ytor som inte går att hyra ut. Slutsatsen i fastighetsutvecklingsplanen är att anläggningen bör säljas. 4 Tierps vårdcentrum, baksidan med akutintaget.

97 Förstudie Tierp vårdcentrum - Översiktskarta A Tierps station B Tierps vårdcentrum 5 1 Tierp 173:1 Tingshuset 4 2 Tierp 24:7 Centralgatan 3 3 Tierp 87:3 och 87:5 Kv Unionen A 4 Tierp 75:7 Söderlunds rör 2 5 Tierp 61:1 Brandstationen 6 Tierp 34:3 Biografen meter B 5

98 Förstudie Tierps vårdcentrum - Utgångspunkter UPPDRAG Uppdraget är att utreda möjliga nya placeringar för primärvården, vårdcentral och folktandvård, inom gångavstånd från Tierps station. Såväl lokaler i befintliga byggnader som eventuella nybyggnationer ska utredas. Om utredningen visar att det finns lämpliga ersättningslokaler i Tierp så ska det även redovisas en analys av när en försäljning av Vårdcentrum bör ske. Verksamheten och behov Tierps utvecklingsmöjligheter har förbättras de senaste åren bland annat genom bättre kommunikationer och pendlingsmöjligheter med Upptåget och med E4:s nya dragning. Tierp befinner sig nu ungefär 3 minuter med tåg från Uppsala och Gävle. Samtidigt arbetar kommunen med att utveckla stadsmiljön i centrala Tierp med tätare och högre bebyggelse, i nuläget är bebyggelsen i huvudsak i två och tre våningar. Kommunen planerar för ca 1 nya bostäder i tätorten på fem års sikt. Region Uppsala bygger för närvarande en ny ambulans- och brandstation i Tierp i samarbete med kommunen. Någon möjlighet att samordna primärvården med någon annan av sina verksamheter på motsvarande sätt ser Landstingsservice inte idag. De ytor som primärvården behöver är ca 25-3 kvm, 2 kvm för vårdcentralen och 6 kvm för folktandvården. Verksamheterna ska vara tillgängliga och lätta att nå, såväl för besökare som för personal. Parkering ska finnas i anslutning till verksamheten och handikapplatser i omedelbar närhet till entré. Uppskattningsvis behövs 8 platser, 3 för besökare och 5 för anställda. Region Uppsala eftersträvar dock att personalen i högre grad ska åka buss och tåg. Vårdcentralens verksamhet ställer inte några särskilda tekniska krav på lokalerna. För Folktandvårdens verksamhet gäller dock att golven ska klara punktlaster från tandläkarstolar på ca 3 kg. Det ska även finnas möjligheter att höja golven i tandläkardelen för att kunna förse tandläkarstolarstol med vatten etc. Nya väggar med blyplåt krävs även runt undersökningsrum för att minska risker med röntgenstrålning. Något akut behov av att flytta finns inte, men på två till fem års sikt bör man kunna erbjuda alternativ till de hyresgäster som vill flytta. 6 Region Uppsala har i fastighetsutvecklingsplanen (FUP) antagit visionen Att med en läkande miljö skapa lokaler och service för vård i världsklass. Detta innebär bland annat att närhet till grönska, vackra och konstnärligt gestaltade miljöer eftersträvas i och i anslutning till Region Uppsalas lokaler. Ledorden i FUP är: Generalitet och Flexibilitet. Tillgänglighet. Robusthet. Hållbarhet. Enligt fastighetsplanen ska byggnaderna vara generella och flexibla. Byggnaderna ska stödja verksamheternas behov av olika vårdmiljöer vilka ska kunna utnyttjas effektivt. Byggnaderna ska vara tillgängliga. Fastigheterna ska utvecklas så att kopplingen till omgivningen och tillgängligheten ökar, samtidigt ska den kvalitativa grönstrukturen inom fastigheten öka. Lokalerna ska vara tillgängliga för alla. Det ska finnas en beredskap för att säkerställa verksamhetens kommande behov av lokaler. Lokalerna ska vara robusta. Bebyggelsen ska vara effektiv, hållbar och energisnåla. På sikt ska alla byggnader miljöklassificeras och livscykelkostnader tas fram. Lokalerna ska i möjligaste mån följa Region Uppsalas miljökrav för lokaler, såsom de redovisas i Miljöprogram för Landstingsservice Byggverksamhet och fastighetsförvaltning samt i Miljöprogram för Landstinget i Uppsala län Som hyresgäst eftersträvar Region Uppsala långa hyresavtal, de senaste har varit på 2 år.

99 Alternativ 1: Tierp 173:1 Tingshuset i Tierp Gävlevägen 25 Ägare: Allfa Gefle AB Byggnaden uppfördes i slutet av 197-talet för att inrymma Tierps tingsrätt. Tingshuset ritades av Arne Svensson och uppfördes av Byggnadsstyrelsen. Byggnaden har enligt fastighetsägaren förutom tingsrätt även inrymt Skatteverket och Trafikverket. För tillfället hyrs halva byggnaden av polisen (den norra flygeln) och den östra flygeln hyrs av Tierps kommun (arbetsmarknadsenheten) samt Stora Enso (våning 2). Kommunens kontrakt är omförhandlat och kan sägas med nio månader. Stora Enso har längre kontrakt. Fastighetsägaren avser att låta konstruktör utreda möjligheterna att bygga på en eller flera våningar på byggnaden. Fastighetsägaren har varit i kontakt med företrädare för kommunen angående detta. Kommunens företrädare har ställt sig positiva till en utveckling av fastigheten. Något beslut om att påbörja en planprocess har dock inte fattats. Ortofoto med fastigheten Tierp 173:1 s läge i staden. Generalitet och Flexibilitet. Tillgänglighet. Robusthet. Hållbarhet Vid en placering i Tingshuset blir tillgängligheten till verksamheten bättre. Lokalerna har redan i dag god tillgänglighet men kan även anpassas till verksamheternas behov. Byggnaden är uppförd med ett pelarsystem vilket möjliggör flexibla rumslösningar. Om byggnaden kan ska stödja verksamheternas behov av olika vårdmiljöer får utredas vidare i arbete med lokalprogrammet. I Tingshuset hamnar verksamheterna centralt i Tierp, för Tierp som samhälle innebär det att en viktig målpunkt skapas i en del av staden som i dag ligger lite avsides. Lokalerna gediget uppförda och i gott skick, hur robusta de är över tid med avseende på verksamheternas behov är i dagsläget svårt att bedöma. Gällande detaljplan medger utbyggnadsmöjligheter. Hur en ombyggnad av lokalerna för primärvården kan uppfylla Region Uppsalas miljökrav för byggnader får ingå i ev kommande förhandlingar med fastighetsägaren m. Karta över fastigheten Tierp 173:1 från Datscha.se.

100 Alternativ 1: Tierp 173:1 Lokaler: De ytor som behövs, ca 25 kvm, bedöms kunna rymmas inom befintliga lokaler i den östra flygeln mot Gävlevägen. Entréplanet och våning ett omfattar ca 1 kvm per plan. På entréplanet finns två tidigare tingssalar med tillhörande foajé, i övrigt består lokalerna av traditionella kontorsrum med tillhörande personalutrymmen. Byggnaden är uppförd med ett pelarsystem vilket gör det möjligt att flytta väggar efter hyresgästens behov. I källarplan finns arkiv, skyddsrum etc. En separat entré bör kunna anordnas mot Gävlevägen i fonden av Södra esplanaden. Parkeringsbehovet bör utredas vidare. Gällande detaljplan ger byggrätt för ytterligare en våning på flyglarna samt i en våning på delar av gården. Detaljplanen medger dock inte vårdändamål. Ytor: Fastigheten är 9798 kvm. Byggnadens huvudentré ligger mot nordväst. Framför huvudentréen är marken hårdgjord med parkering och torgytor. Mot Gävlevägen kantas byggnaden av gräsytor och mot söder finns en grön gård med ett par stora ekar. Uppskattningsvis är halva fastigheten bebyggd. Tingshuset från Gävlegatan. Parkeringsplatser: Det finns ca 5 platser i anslutning till befintlig entré. Ytterligare parkering bedöms kunna anordnas på gården, med infart från Stenborgsvägen. Det bör även vara möjligt att kunna iordningställa kantstensparkering längs Gävlevägen. Avstånd till Tierps station: 5 m och ca fem minuters promenad. Kopplingen till centrum: Tingshuset ligger vid Gävlevägen och den södra ändan av Södra esplanaden. Läget får anses vara i utkanten av Tierps centrum. Gällande detaljplaner: Gällande detaljplan ger ytterligare byggrätter, men inte för vård. Byggnaderna kan byggas på med en våning och gården kan bebyggas i en våning. Tid till inflyttning: För att möjliggöra en inflytt för hela verksamheten krävs att ny detaljplan antas, att nya lokaler ordnas åt befintlig hyresgäst och att befintliga lokaler anpassas till hyresgästen. Uppskattningsvis tar det två år från att en överenskommelse tecknats till att lokaler kan stå färdiga, dvs tidigast hösten/vintern 218. Detta förutsätter att kommunen prioriterar en planändring för fastigheten. 8 Interiörbild från foajén. Tingshuset från gårdssidan.

101 Alternativ 2: Tierp 24:7 Centralgatan Centralgatan 17 Ägare: Tierpsbyggen Vid Centralgatan ligger fastigheten Tierp 24:7. På fastigheten finns en byggnad i två våningar uppförd kring Fastigheten ägs av det kommunalägda fastighetsbolaget Tierpsbyggen. I byggnaden finns hyresgäster som Apoteket Hjärtat, Swedbank och Arbetsförmedlingen. I nuläget ryms inte primärvården i fastigheten, men en ny detaljplan för Kv Lejonet är under framtagande och i den ges en byggrätt i fyra våningar vilket skulle inrymma primärvårdens behov. Detaljplanen måste dock troligen kompletteras med användningen D (vård) för att kunna rymma vårdcentral. Generalitet och Flexibilitet. Tillgänglighet. Robusthet. Hållbarhet Vid en etablering inom Tierp 24:7 kan primärvården placeras i nybyggda lokaler, vilket innebär att de kan utformas direkt efter verksamheternas behov. Det finns därmed goda möjligheter att de blir generella och flexibla. De kan då också utformas så att de stödjer verksamheternas behov av olika vårdmiljöer. Ortofoto med fastigheterna Tierp 24:7 s läge i staden. Vid nybyggnation finns även goda möjligheter att skapa bästa möjliga tillgänglighet. En etablering vid Centralgatan är positivt för verksamheten med det centrala läget fastigheten har. Det är troligtvis också en mycket bra placering för handeln i staden då vårdscentralen skulle öka antalet besökare på denna del av Centralgatan. Vid nybyggnation kan lokalerna uppföras i enlighet med de miljökrav som Region Uppsala ställer. 25 m. Karta över fastigheten Tierp 24:7 från Datscha.se. 9

102 Alternativ 2: Tierp 24:7 Lokaler: Fastigheten rymmer ca 25 kvm lokaler. Ytor: Fastigheten är 377 kvm. Parkeringsplatser: Tillgången till parkering är god, men kommer att förändras då en stor del av de ytor som idag används för parkering kommer att kunna bebyggas i och med att ny detaljplan antas. Vid en etablering i detta läget skulle personalen kunna parkera på Stora Salutorget, 2 meter västerut, där det finns gott om parkering. Avstånd till Tierp station: 15 meter Kopplingen till centrum: Fastigheten ligger nära Tierps station, i anslutning till Tierps kommersiella centrum. Gällande detaljplaner: Detaljplan 127 gäller för fastigheten men en ny detaljplan är under framtagande. För fastigheten innebär det förslag som varit utställt för granskning att det finns möjlighet att uppföra en byggnad med högsta nockhöjd på 15 meter. Förslaget medger dock inte vård ändamål, innan detaljplanen är antagen finns fortfarande möjligheter att ändra användningen men detta förutsätter att granskningen görs om. Fastigheten Tierp 24:7 sedd från Centralgatan. Tid till inflyttning: Uppskattningsvis två till tre år beroende på om ett avtal kan träffas med Tierpsbyggen. Fastigheten Tierp 24:7 s baksida med parkeringsyta. 1

103 Alternativ 3: Tierp 87:3, 87:5 Kv Unionen Norra esplanaden 8 och 1 Ägare: HSB Uppsala ekonomisk förening och Svealandsbostäder AB. Tierps kommun har givit planbesked för att pröva äldreboende och flerfamiljshus på fastigheterna Tierp 87:3 och 87:5. HSB Uppsala avser att på den östra delen av fastigheten Tierp 87:3 uppföra flerfamiljshus. För den västra delen av Tierp 87:3 har HSBs samarbetspartner i detta projekt, Näckströms fastigheter, för avsikt uppföra vård eller äldreboende. Tierp 87:5 angränsar till 87:3. På fastigheten finns i dag en tomställd banklokal på ca 35 kvm. På denna fastighet har fastighetsägaren för avsikt att uppföra bostäder i flerfamiljshus. För Region Uppsala är detta en bra placering och kommunen har påbörjat en planering för vårdändamål (äldreboende). Om det ska vara en möjlig etablering måste dock det omgående tas kontakt med fastighetsägarna och deras samarbetspartners. Generalitet och Flexibilitet. Tillgänglighet. Robusthet. Hållbarhet Ortofoto med fastigheterna Tierp 87:3 och 87:5 s läge i staden. Vid en etablering inom Kv Unionen hamnar primärvården i nybyggda lokaler, vilket innebär att de kan utformas direkt efter verksamheternas behov. Det finns därmed goda möjligheter att de blir generella och flexibla. De kan då också utformas så att de stödjer verksamheternas behov av olika vårdmiljöer. Vid nybyggnation finns även goda möjligheter att skapa bästa möjliga tillgänglighet. En etablering i Kv Unionen skapar en ny målpunkt norr om järnvägen och verksamheternas koppling till centrala Tierp förbättras. Vid nybyggnation kan lokalerna uppföras i enlighet med de miljökrav som Region Uppsala ställer. 25 m. Karta över fastigheterna Tierp 87:3 och 87:5 från Datscha.se. 11

104 Alternativ 3: Tierp 87:3, 87:5 Lokaler: Äldre villa med tillhörande uthus på Tierp 87:3. Befintlig banklokal om ca 35 kvm på Tierp 87:5, i övrigt saknas bebyggelse. Ytor: Fastigheten Tierp 87:3 är 862 kvm, 87:5 är 1271 kvm. Parkeringsplatser: Finns ett antal längs Norra esplanaden ytterligare bör kunna iordningställas inom fastigheten. Avstånd till Tierps station: 4 m och ca fyra minuters promenad. Kopplingen till centrum: Läget är i utmärkt. Fastigheten ligger vid Norra esplanaden i anslutning till Tierps station. Tid till inflyttning: Planprocessen pågår och detaljplanen beräknas vara antagen under början av år 217. Därefter får antas att byggtid och projektering tar två år. Gällande detaljplaner: Den gällande detaljplanen 52 ä 52 anger att fastigheterna får användas för bostadsändamål. Byggnadsnämnden får medge inredning av samlingssalar och garage samt lokaler för handel och hantverk. Fastigheten Tierp 87:5 sedd från Norra esplanaden. För fastigheterna har kommunen beviljat planbesked och arbetet med DP 154 Kv Unionen pågår. Detaljplanen omfattar dock ett större område och omfattar delar av fastigheterna söder om Grevgatan. Den inre delen av fastigheten Tierp 87:5, i bakgrunden ses befintlig bebyggelse. 12

105 Alternativ 4: Tierp 75:7 Söderlunds rör Grevgatan 27 a Ägare: Tierps kommunfastigheter tillträder e u fastigheten 1 oktober.. På fastigheten Tierp 75:7 ligger en envånings industrilokal där Söderlunds rör tidigare hade sin verksamhet. Fastigheten ligger mycket centralt och är tillräckligt stor för att rymma de behov som primärvården har. Det är tveksamt om de befintliga lokalerna går att utnyttja för primärvårdens verksamhet. Gällande detaljplan medger inte vård, varför en planändring måste genomföras. I nuläget hyrs lokalerna av en sport- och cykelhandlare. Generalitet och Flexibilitet. Tillgänglighet. Robusthet. Hållbarhet Vid en etablering inom Tierp 75:7 hamnar primärvården i nybyggda lokaler, vilket innebär att de kan utformas direkt efter verksamheternas behov. Det finns därmed goda möjligheter att de blir generella och flexibla. De kan då också utformas så att de stödjer verksamheternas behov av olika vårdmiljöer. Vid nybyggnation finns även goda möjligheter att skapa bästa möjliga tillgänglighet. Ortofoto med fastigheten Tierp 75:7s läge i staden. Vid en etableringen skapas en ny målpunkt norr om järnvägen. Den nyligen antagna detaljplanen för området innebär det att kvarteret står för en omvandling från lätt industri till bostäder och handel. En placering av primärvården i detta läge kan få en positiv påverkan på hela kvarteret och bidra till att omvandlingen tar fart. Verksamheternas koppling till centrala Tierp förbättras avsevärt. Vid nybyggnation kan lokalerna uppföras i enlighet med de miljökrav som Region Uppsala ställer. 25 m. Karta över fastigheten Tierp 75:7 från Datscha.se. 13

106 Alternativ 4: Tierp 75:7 Lokaler: Fastigheten är delad i två delar. På den större delen av fastigheten finns en envånings handels/lagerlokal hopbyggd med en äldre villa, lokalerna är 125 kvm. På den mindre delen av fastigheten finns en avgränsad grusad yta. Ytor: Fastigheten är 4152 kvm. Parkeringsplatser: Finns ytor avsatta för parkering i gällande detaljplan, uppskattningsvis ryms 6 platser. Avstånd till Tierp station: 5 meter. Kopplingen till centrum: Mycket centralt läge, fastigheten ligger invid Tierps station, på den norra sidan om stationen. Tid till inflyttning: För att möjliggöra en inflytt måste en planändring genomföras. Därefter krävs ombyggnation och nybyggnation för att anpassa lokalerna till hyresgästen. Uppskattningsvis tar detta två tre år. Fastigheten Tierp 75:7 s framsida mot Grevgatan. Gällande detaljplaner: En ny detaljplan, Dp 151, för fastigheten antogs av kommunen 215. Gällande detaljplan möjliggör centrumverksamhet (områden för kombinationer av handel, service, samlingslokaler och andra verksamheter som ligger centralt eller på annat sätt ska vara lätta att nå) eller verksamhet (områden för service, lager, tillverkning med tillhörande försäljning, handel med skrymmande varor och andra verksamheter av likartad karaktär med begränsad omgivnings påverkan). Fastigheten Tierp 75:7 s baksida angränsar till järnvägen. 14

107 Alternativ 5: Tierp 61:1 Brandstationen Sveavägen 21 Ägare: Tierps kommun På fastigheten Tierp 61:1 ligger Tierps brandstation. Verksamheten kommer att flytta när den nya brandsstationen står färdig och då finns möjligheter att utveckla fastigheten för annan användning. Gällande detaljplan medger dock inte vård, varför en planändring måste genomföras. Generalitet och Flexibilitet. Tillgänglighet. Robusthet. Hållbarhet Det är tveksamt om de befintliga lokalerna är tillräckligt generella och flexibla för att kunna anpassas till primärvårdens behov. Troligtvis behöver delar av byggnaderna rivas alternativt byggas om för att kunna användas för primärvården. Tillgängligheten inom byggnaden måste antagligen förbättras till exempel med hissar. Brandstationen ligger centralt i Tierp, men i ett kvarter som inte är så publikt. Den nyligen antagna detaljplanen för området innebär att kvarteret står för en omvandling från lätt industri till bostäder och handel. En placering av primärvården i detta läge kan få en positiv påverkan på hela kvarteret och bidra till att omvandlingen tar fart. Ortofoto med fastigheten Tierp 61:1 s läge i staden. Vid nybyggnation finns goda möjligheter att utforma lokalerna så att de är anpassade efter Region Uppsalas miljökrav så som de anges i Miljöprogram för Landstingsservice Byggverksamhet och fastighetsförvaltning samt Miljöprogram Landstinget i Uppsala län m. Karta över fastigheten Tierp 61:1 från Datscha.se. 15

108 Alternativ 5: Tierp 61:1 Lokaler: Brandstationen är uppskattningsvis 2 kvm, ytorna fördelas på vagnhall, räddningscentral, kontor och personalutrymmen. Ytor: Fastigheten är delad i två skiften varav en mindre del med Tierps vattentorn ligger väster om Sveavägen den del där brandstationen ligger är ca 55 kvm. Parkeringsplatser: På fastigheten finns stora hårdgjorda ytor som kan iordningställas för parkering. Avstånd till Tierps station: 3 meter och ca tre minuters promenad. Kopplingen till centrum: Fastigheten ligger nära Tierps station, på den norra sidan om stationen. Tid till inflyttning: För att möjliggöra en inflytt måste en planändring genomföras. Därefter krävs ombyggnation och nybyggnation för att anpassa lokalerna till hyresgästen. Uppskattningsvis tar detta två tre år. Gällande detaljplaner: En ny detaljplan, Dp 151, för fastigheten antogs av kommunen 215. Den gällande detaljplanen möjliggör bostadsbebyggelse, centrumverksamhet (områden för kombinationer av handel, service, samlingslokaler och andra verksamheter som ligger centralt eller på annat sätt ska vara lätta att nå) eller verksamhet (områden för service, lager, tillverkning med tillhörande försäljning, handel med skrymmande varor och andra verksamheter av likartad karaktär med begränsad omgivnings påverkan.) XXX Tierps brandstation från Sveavägen sett. Tierps brandstation från korsningen Sveavägen/Parkgatan. 16

109 Alternativ 6: Tierp 34:3 Biografen Stora Salutorget 1 Ägare: Retas fastigheter AB Vid Stora Salutorget, centralt beläget i Tierp, ligger fastigheten Tierp 34:3. På fastigheten ligger en gammal biograf. Byggnaden används i dag till restaurang och inrymmer även några lägenheter. Läget är bra, ca 35 meter från stationen. Vid en etablering i detta läge är det inte troligt att något av den befintliga bebyggelsen går att utnyttja utan den kommer att behöva rivas. För att möjliggöra en vårdcentral i detta läge krävs en planändring och ett intresse från fastighetsägaren. Någon kontakt med fastighetsägaren har inte tagits. Generalitet och Flexibilitet. Tillgänglighet. Robusthet. Hållbarhet Om primärvården placeras inom Tierp 34:3 förutsätts att det uppförs nya lokaler, vilket innebär att de kan utformas direkt efter verksamheternas behov. Det finns därmed goda möjligheter att de blir generella och flexibla. De kan då också utformas så att de stödjer verksamheternas behov av olika vårdmiljöer. Vid nybyggnation finns även goda möjligheter att skapa bästa möjliga tillgänglighet. Ortofoto med fastigheten Tierp 34:3 s läge i staden. Vid en etableringen skapas en ny målpunkt invid Stora Salutorget. Det stora torget skulle då få ytterligare en målpunkt vid sidan om kommunalhuset. En placering av primärvården i detta läge kan få en positiv påverkan på hela området och bidra till att öka folklivet vid torget. Verksamheternas koppling till centrala Tierp förbättras avsevärt. Vid nybyggnation kan lokalerna uppföras i enlighet med de miljökrav som Region Uppsala ställer. 25 m. Karta över fastigheten Tierp :734:3 från Datscha.se. 17

110 Alternativ 6: Tierp 34:3 Lokaler: Den gamla biografen är 75 kvm. I dag rymmer den ett antal lägenheter samt en restaurang. Ytor: Fastigheten är 227 kvm. Parkeringsplatser: Vid Stora Salutorget finns gott om parkeringsplatser varför en stor del av parkeringsbehovet bör kunna ordnas på allmän plats. Avstånd till Tierp station: 35 meter. Kopplingen till centrum: Fastigheten ligger nära Tierps station, i anslutning till kommunhuset. Gällande detaljplaner: DP 11 anger att fastigheten ska användas för bostadsändamål, men där så prövas lämpligt får även lokaler för handelsändamål anordnas. Tid till inflyttning: Gamla biografen vid Stora Salutorget. Stora Salutorget, med uppskattningsvis ca 2 parkeringsplatser. 18

111 Tierp vårdcentrum rekommendationer fortsatt arbete Rekommendationer försäljning NAI Svefas rekommendation är att Region Uppsalas inleder en försäljningsprocess av Tierps vårdcentrum omgående om beslut att flytta primärvård och folktandvård tas. Vid en försäljning innan primärvården lämnar fastigheten som hyresgäst har en ny fastighetsägare möjlighet att ta del av dessa hyresintäkter. Fastighetens värde blir därmed högre. För Region Uppsalas del bör det samtidigt inte vara något problem för verksamheten att sälja lokalerna. Om försäljningen sker i närtid och det uppskattningsvis tar tre år innan verksamheten kan flytta in i nya lokaler så kan verksamheten stanna kvar samtidigt som de nya lokalerna färdigställs. Fastighetsägaren har då även tid att söka nya hyresgäster och förbereda lokalerna för det. Skulle Region Uppsala ha behov av att förlänga hyreskontraktet för primärvården bör även det ligga i hyresvärdens intresse. Sker en försäljning när primärvården lämnat lokalerna får fastigheten ett lägre värde då hyresvärden står med tomma specialanpassade lokaler. Vidare är det inte troligt att det finns ytterligare behov av vårdlokaler i Tierp varför det kan ta tid att hitta en ny lämplig hyresgäst. NAI Svefas rekommendation är därför att om Region Uppsala beslutar att flytta primärvården och folktandvård bör försäljningsprocessen inledas när kontrakt/avtal för nya lokaler tecknats. 19

112 Tierp vårdcentrum Underlag och kontakter Underlag Översiktsplan för Tierps kommun Detaljplaner för centrala Tierp Fastighetsutvecklingsplan för Uppsala läns landsting Miljöprogram för Landstingsservice Byggverksamhet och fastighetsförvaltning Miljöprogram Landstinget i Uppsala län Kontakt med Tierps kommun Adam Nyström Tf Kommunarkitekt Alexandra Forslund Exploateringsingenjör Bengt-Olov Eriksson Kommunalråd HSB Uppsala ekonomiska förening Hans Johannson Projektledare Kv Unionen Svealands bostäder Fredrik Söderberg Allfa Gefle AB Johan Selinder Lämsförsäkringar Fastighetsförmedling Tierp Fastighetsbyrån i Tierp 2

113 SI D 1 A V 5 Landstingsservice Fastighet och service Sören Hill Rebecca Weissmann soren.hill@regionuppsala.se rebecca.weissmann@projektbyran.se Datum Diarienummer: LSU PM Risk och konsekvensanalys Tierp vårdcentrum

114 Sid 2 (5) Innehållsförteckning 1. Problemformulering och bakgrund Workshopen med berörd verksamhet Summering Scenario 1 (Folktandvården och Primärvården stannar)... 4 Styrkor... 4 Möjligheter... 4 Svagheter... 4 Hot Summering Scenario 2 (Folktandvården och Primärvården flyttar)... 4 Styrkor... 4 Möjligheter... 4 Svagheter... 4 Hot Sammanfattning... 5

115 Sid 3 (5) 1. Problemformulering och bakgrund Fastigheten som inhyser Tierps vårdcentrum rymmer ett flertal problem av såväl tekniskt konstruktiv som funktionell karaktär. En miljöbedömning har gjorts av byggnaderna utifrån aspekter som energiförbrukning, radon, fukt, tak ventilation, avlopp, skal och markfukt. Bedömningen är icke acceptabel. Det finns en riskkonstruktion på tak och platta på mark som enligt utredningen kan medföra stora problem med fukt. Huset har också relativt hög energiförbrukning. Huset lider av fuktproblem i golven och ventilationen är dålig. Lokalytorna är inte funktionella för verksamheterna som bedrivs i dem. Lokaler står tomma samtidigt som vissa verksamheter lider av trångboddhet. Logistiken är bristfällig med långa gångavstånd inom husen. Behandlingsrummen är små och delvis otillräckligt ljudisolerade, vilket gör dem olämpliga som patientrum. Två verksamheter i huset, Folktandvården och Primärvården, har anmält att de vill flytta till lokaler närmare centrum. Anledningarna är såväl den dåliga arbetsmiljön som avståndet till centrum. Båda dessa faktorer bidrar enligt verksamheten till de svårigheter i rekryteringen som flera av verksamheterna i Tierps vårdcentrum upplever. Om flytt sker kommer betydande lokalytor att stå tomma. Redan idag är ca 4% av tillgänglig yta i Tierps vårdcentrum outhyrd. 1.1 Workshopen med berörd verksamhet En workshop har genomförts för att ta reda på hur de olika verksamheterna i Tierps Vårdcentrum påverkas om att Folktandvården och Primärvården flyttar närmre centrum. Workshopen inleddes med en kortare genomgång av förutsättningarna. Byggnadernas skick gicks igenom samt fastighetens utvecklingspotential och Folktandvården och Primärvårdens förfrågan om att flytta sina verksamheter närmare centrum. Workshopen utgick ifrån en SWOT-analys med två scenarios: 1. Folktandvården och Primärvården stannar kvar. 2. Folktandvården och Primärvården flyttar närmare centrum. Verksamheter som idag bedrivs i fastigheten är: Primärvård med vårdcentral barnspecialist psykiatri geriatrik röntgen obduktion jourmottagning folktandvård psykiatri ISS Äldreboendet Danielsgården (Uppsala kommun) Länshälsan

116 Sid 4 (5) 2. Summering Scenario 1 (Folktandvården och Primärvården stannar) Styrkor Samverkan är viktig mellan många av verksamheterna. För patienten är en samlad verksamhet fördelaktig. Det finns god tillgång på p-platser. Möjligheter Möjlighet finns att bygga nytt på platsen. 25 nya bostäder planeras i Tierp, expansionsutrymme behövs. Utvecklas tomten äger Region Uppsala själv processen. Svagheter Nyrekrytering, t.ex. av tandläkare, försvåras pga. gångavståndet till tågstationen. Stora åtgärder behöver genomföras för att förbättra arbetsmiljön. Fuktproblemet löses idag med tillfälliga nödlösningar. Mycket energi läggs idag på lokalerna på bekostnad av vården. Lokalerna är inte är planerade efter patienten i centrum. Lokaler står tomma och samtidigt lider vissa verksamheter av trångboddhet. Logistiken är bristfällig, med långa gångavstånd inom husen. Hot En ny vårdcentral riskerar att etablera sig här som är attraktivare än Primärvården. En flytt av Primärvården skulle riskera geriatrikens och närvårdplatsernas överlevnad. Den dåliga arbetsmiljön innebär risk att personal sjukskriver sig eller säger upp sig. 3. Summering Scenario 2 (Folktandvården och Primärvården flyttar) Styrkor Synligheten i centrum skulle bli bättre. En flytt skulle ge en möjlighet till nystart för Primärvård och Folktandvård. Lättare att ställa krav på lokalerna med privat fastighetsägare. Möjligheter Stor potential i att planera lokalerna utifrån verksamheternas behov. Kvarvarande verksamheter skulle eventuellt ha möjlighet att växa i befintliga lokaler. Svagheter Sämre tillgänglighet för bilburna patienter, särskilt svårt för äldre. Hot En flytt är inte ett genomförbart alternativ eftersom samverkansbehovet är stort. Detaljplanering är en risk eftersom kommunen skulle äga processen. En tomt centralt skulle innebära sämre möjligheter till expansion. Ur resurssynpunkt vore det bäst om alla verksamheter fortsatt ligger intill varandra. Alternativt förslag är att alla flyttar till nya lokaler närmare centrum. Inlåsningseffekter med långa hyreskontrakt utan möjlighet att utvecklas efter behov.

117 Sid 5 (5) 4. Sammanfattning Scenario 1 (stanna kvar) Möjligheten att ge heltäckande vård gynnas av att verksamheterna sitter på samma ställe. Många verksamheter har behov av samverkan och ser förbättrad patientnytta genom de samverkansmöjligheter som en gemensam placering skapar. Det bedöms också vara positivt att kunna nå vårdcentrum med bil, speciellt för äldre patienter. Igenkänningsfaktorn för patienten i dagens placering är god. Avståndet till centrum och arbetsmiljöproblemen i lokalerna är de faktorer som lyfts fram som negativa om verksamheten blir kvar i dagens byggnader. Att komma tillrätta med den dåliga arbetsmiljön kräver omfattande ombyggnader alternativt nybyggnad på dagens tomt. Verksamheterna har svårt att rekrytera. En del av anledningarna till detta är lokalernas dåliga skick och avståndet till centrum. Scenario 2 (flytta) För de verksamheter som flyttar skulle scenariot innebära enklare pendling för personalen samt enklare kollektivförbindelser för patienter. Nya lokaler ger möjlighet att planera och optimera lokalerna efter verksamhetens behov. En central placering skulle sannolikt innebära färre parkeringar och framtida expansionsmöjligheter kan bli begränsade. En lösning där delar av verksamheten, primärvård och tandvård, flyttar till lokaler i centrum innebär att regionen behöver investera såväl i de nya lokalerna som i de lokaler i dagens vårdcentrum där verksamheter blir kvar. För de verksamheter som blir kvar i dagens lokaler innebär en flytt av primärvård och folktandvård risk för eventuell personalflykt. Tandvården är den verksamhet som enligt genomförd workshop har minst samverkansbehov med övriga verksamheter. Därför bör ett alternativ vara att endast flytta tandvården till centrum. Fortsatt arbete Denna PM utgör första steget i en förstudie som kan ligga som underlag för beslut om fortsatt hantering av fastigheten. Alternativ att utreda i nästa steg är: Renovering av befintlig fastighet för delar av eller hela den verksamhet som finns där idag. Bedöms preliminärt bli kostsamt och ändå svårt att tillskapa optimala ytor för verksamheten. Nybyggnad av ett samlat vårdcentrum på outnyttjad del av dagens tomt. Försäljning av dagens fastighet och nyetablering av hela Tierps vårdcentrum i lokaler i centrum. Skapa nya lokaler för folktandvård och primärvård i centrum och utveckla dagens fastighet för de verksamheter som blir kvar. Skapa nya lokaler för endast folktandvård i centrum och utveckla dagens fastighet för de verksamheter som blir kvar.

118 TJÄNSTEUTLÅTANDE Ekonomi och hållbar utveckling Björn Larsson Tfn E-post bjorn.larsson@regionuppsala.se Dnr VS Vårdstyrelsen Yttrande från vårdstyrelsen angående Kungsgärdet Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Nedanstående svar lämnas till fastighets- och servicenämnden. Ärendebeskrivning Fastighets- och servicenämnden har begärt att få ett yttrande från vårdstyrelsen, sjukhusstyrelsen och Tierps kommun om man föredrar en samlad verksamhet på Kungsgärdet eller inte. Vårdstyrelsen delar fastighets- och servicenämndens uppfattning om byggnadernas skick. För en framtida effektiv och nära vård behövs kvalitativa verksamhetsstödjande lokaler. En samlad verksamhet inom Kungsgärdet i kvalitativa verksamhetsstödjande lokaler är till gagn för medborgarna. Vårdstyrelsen och dess förvaltningar vill särskilt påtala att det är viktigt att ta hänsyn till att byggnadens skick påverkar arbetsmiljön. Det är därför angeläget att en ny eller ombyggnation inte dröjer då skicket under tiden kan förvärras och ytterligare evakueringar behöva göras. Kungsgärdet inryms inte i det förslag om prioriterade investeringar som fastighets- och servicenämnden lagt fram. Vårdstyrelsen anser att det inte är en förutsättning att regionen själva äger fastigheten utan att det med hänsyn till tidsaspekten kan vara en fördel med en extern hyresvärd. Vårdstyrelsen ser positivt på att fastigheten Kungsgärdet utvecklas tillsammans med bostäder i olika upplåtelseformer och annan samhällsservice. För närvarande pågår ett arbete med att ta fram en målbild och strategi för effektiv och nära vård år 23. Arbetet handlar om en långsiktig förändring där primärvårdens uppdrag och resurser stärks för att få en större roll som första linjens vård. Vården ska upplevas mer nära av invånaren. Tidiga vårdinsatser och förebyggande hälso- och sjukvård ska möjliggöra en omställning och resursomfördelning från sjukhusvård till Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

119 2 (3) primärvård närmare patienterna. Då kan primärvården ta ett större ansvar. Inriktningen innebär att ta tillvara på morgondagens lösningar genom satsningar på utvecklad e-hälsa och personcentrering samt att säkra kompetensförsörjning. De kommande förslagen, att stärka en effektiv och nära vård där primärvården är basen, kommer att bygga på en analys av vårdbehov och den demografiska utvecklingen i Region Uppsala som helhet som innebär att mer vård kommer bedrivas nära befolkningen och viss vård kommer att koncentreras. Förslagen kommer därför sannolikt att påverka inriktningen för fastighetsinvesteringarna vid Kungsgärdet. Vårdstyrelsen ser fördelar med att arbetet med vårdens nivåstrukturering och utvecklingen av fastigheten Kungsgärdet pågår i nära samarbete med fastighets- och servicenämnden och sjukhusstyrelsen. Kostnader och finansiering I de utredningar som görs framöver är det viktigt att olika förslag till lösningar beskrivs både utifrån ett verksamhetsperspektiv som ett ekonomiskt perspektiv. Beredning Synpunkter har inhämtats från respektive förvaltningschef i samband med framtagande av svar till fastighets- och servicenämnden. Bilagor Fastighets- och servicenämnden, Region Uppsala begär yttrande angående Kungsgärdet Kopia till Fastighets- och servicenämnden Förvaltningsdirektören Landstingsservice Förvaltningsdirektören Hälsa och habilitering Primärvårdsdirektören

120 3 (3)

121 Fastigheter och service Sören Hill Tfn E-post Dnr Vårdstyrelsen Sjukhusstyrelsen Fastighets och servicenämnden, Region Uppsala begär yttrande angående Kungsgärdet För att kunna fastställa inriktning i den kommande fastighetsutvecklingsplanen 2 och 3 önskar Fastighets och servicenämnden yttrande från Sjukhusstyrelsen och Vårdstyrelsen om man föredrar en samlad verksamhet inom Kungsgärdet eller inte. Verksamheterna idag och eventuellt framtida verksamheter inom Kungsgärdet redovisas under rubriken Verksamheter. I yttrandet från Vårdstyrelsen och Sjukhusstyrelsen till Fastighet och servicenämnden kan även andra synpunkter framföras. Yttrande behöver vara Fastighet och servicenämnden, Region Uppsala tillhanda före den 8 september 217. Bakgrund och syfte Fastighets och servicenämnden Region Uppsala föreslog Landstingsstyrelsen, numera Regionstyrelsen, den 2 april 216 att fastställa fastighetsutvecklingsplan del 2 och 3 där även Kungsgärdet ingår. Landstingsstyrelsen, numera Regionstyrelsen, beslutade den 31 maj 216 om att enbart godkänna rapporten. Fastighetsutvecklingsplanen 2 och 3 fastställdes inte formellt. Ett uppdrag gavs till Fastighets och servicenämnden att arbeta vidare med fastighetsutvecklingsplanen 2 och 3 bland annat avseende Kungsgärdet. Byggnaderna inom Kungsgärdet Lokalerna inom Kungsgärdet har stora renoveringsbehov. Inomhusmiljöproblem finns i lokalerna. Idag har vissa delar av verksamheten flyttat tillfälligt på grund av inomhusproblem. Om inomhusmiljön i byggnaderna försämras, kan det bli nödvändigt att tillfälligt flytta ytterligare verksamheter. Det finns en hög vakansgrad inom hyresobjektet då det finns gemensamma ytor som inte går att hyra ut. Vissa av lokalerna är tomställda på grund av problem med inomhusmiljön. I fastighetsutvecklingsplanen 2 och 3 som Regionstyrelsen den 31 maj 216 uppdrog till Fastighet och servicenämnden att arbeta vidare med, redovisas utvecklingen med stora Landstings service Ingång 13/ Uppsala tfn vx fax org nr

122 2 (2) renoveringsbehov hög vakansgrad samt att delar av fastigheten kan bebyggas med ytterligare byggnader tex bostäder och/eller kommunal service. Fastighetsutveckling Fastigheten som inrymmer Kungsgärdet är väl tilltagen. En samlad verksamhet inom Kungsgärdet utnyttjar inte hela fastighetens potential. Bostäder och ytterligare servicefunktioner skulle kunna planeras inom denna fastighet. I fastighetsutvecklingsplanen kommer det att finnas med en rekommendation om att ansöka om planbesked hos Uppsala kommun för att kunna utveckla fastigheten i riktning mot möjligheter till verksamhetsstödjande lokaler i kombination med bostäder. Region Uppsala utesluter inte möjligheten till offentlig-privat samverkan avseende utveckling av bostäder och lokaler. Målsättningen för fastigheten är kvalitativa verksamhetsstödjande lokaler med hög servicenivå i kombination med attraktivt boende i olika upplåtelseformer. Verksamheter inom Kungsgärdet idag Hälsa och Habilitering (hyr kvm,) Primärvården, (hyr kvm) Akademiska sjukhuset (hyr kvm) Eventuellt kommande verksamheter inom Kungsgärdet Närvårdsplatser, 2 avdelningar vardera 23 platser som flyttas från Kronparken/Ulleråker Landstingsservice, Region Uppsala Thomas Thunblom Förvaltningsdirektör Bilagor Utdrag ur Fastighetsutvecklingsplan 2 och 3 avsnitt om Kungsgärdet. Kopia till: Förvaltningsdirektör Landstingsservice Fastighetschef Landstingsservice Ansvarig förvaltare Landstingsservice

123 K UNGS GÄ RD ET DEL 3 N 1:1/A4 Ekonomikum Stora torget Domkyrkan Uppsala Resecentrum Observatorieparken 2 km KUNGSGÄRDETS VÅRDCENTRUM Samariterhemmets Vårdcentral Gluntenpromenaden Slottet Kyrkogårdet Engelska parken Tornerparken Stadsträdgården Ronald McDonalds hus Nytt Arenaområde Akademiska sjukhuset Skandionkliniken Gula stigen BMC Ångströms lab. Fastigheten i tätorten 24 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

124 DE L 3 K U N GS GÄ R D ET FÖRUTSÄTTNINGAR Kungsgärdets vårdcentrum är beläget vid S:t Johannesgatan (28A-H, 28J), Villagatan(2A-B) och kyrkogården i centrala Uppsala. Huvudentré sker från S:t Johannesgatan. Verksamheten som bedrivs här är primärvård med vårdcentral, habilitering med bad och sjukgymnastik samt en hjälpmedelscentral. Folke Bernadotte-hemmet är beläget i centrala delen av fastigheten. Byggnaderna på fastigheten består av en större sammanhängande del med hus A, C, D och G där den huvudsakliga verksamheten bedrivs, I hus F finns verksamheten för Folke Bernadotte-hemmet. Lokaler i hus H uthyrt till HAB. Hus I och J tomställs 216v då externa hyresgäster flyttar ut. Hus A, hus C och hus D utgör tillsammans den största byggnaden och har en bruttoyta(bta) är m² vilket motsvarar ca 66 % av den totala bruttoyta som är 2144 m², ytuppgifter, se bilaga 1. Uthyrningsgraden totalt är ca 99 %. Fastigheten har beteckningen Uppsala Kåbo 6:1 och omfattar m². Fastigheten har ett bokfört värde av 113,3 miljoner SEK. Marknadsvärdet bedöms motsvara ca 123,4 miljoner SEK. Byggnad A Byggnad C Byggnad F Byggnad G Utgåva Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 25

125 K UNGS GÄ RD ET DEL 3 N 1:2/A4 Kungsgärdet A: 3111 B: 3112 C: 3113 D: 3114 F: 3115 G: 3116 H: 3117 I: 3118 J: 3119 I an sgat e n n oha St. J H J C B n ta ga r Ka D n ge vä lla Vi o lsr F A G Fastigheten och byggnad ålder Bebyggelse Årsringar för bebyggelse Fastighetsgräns Före tal Befintlig bebyggelse 195-tal 2-tal Befintlig bebyggelse som bör utgå eller ersättas 196-tal 21-tal Grönstruktur 197-tal Planerade 198-tal 26 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

126 DE L 3 K U N GS GÄ R D ET PÅGÅENDE PLANERING DETALJPLAN För området gällande detaljplan PL 37 O, stadsplan för kvarteret Epidemisjukhuset Uppsala. Planen vann laga kraft 3 juni 1965 och genomförandetiden har gått ut. Byggrätten begränsas till befintliga fasader som vetter mot omgivande gator och kyrkogården. Bebyggelse får uppföras i två till fem våningar och med en högsta byggnadshöjd av 4.616,6 meter. Användning i planen är allmänt ändamål, då verksamhet för allmänt ändamål inte längre gäller enligt Plan- och bygglagen (PBL) så måste troligen ny detaljplan upprättas vid kommande om- och tillbyggnader (kontakt tas med kommunen). Byggnad H INNERSTADSTRATEGI En levande innerstad är en förutsättning för kommunens dragningskraft och är viktig både för invånarna och för näringslivet. Uppsala kommunen har tagit fram innerstadsstrategin, som en fördjupning av kommunens nya översiktsplan, Förslag till utökad innerstad gränsar till området. Byggnad I Utgåva Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 27

127 K UNGS GÄ RD ET DEL 3 N 1:4/A4 I an sgat anne h o J St. I an sgat anne h o J St. H H J C J C F F B B G A D n ge vä lla Vi n ge vä lla Vi D Verksamhetslokaler G A Trafik I atan nesg ohan J. t S atan nesg ohan J. t S H I H J J C C F F B B A n ge vä lla Vi n ge vä lla Vi D G Infrastruktur D G Teknik Bebyggelse Verksamhetslokaler Trafik Fastighetsgräns Landstinget Befintlig bebyggelse Landstinget endast 1 plan Huvudentré Akutentré Ambulans Cykel Cykelparkering Gång Annan hyresgäst Bil Helikopter Busshållplats Bilparkering 28 A Infrastruktur Teknik Kulvert Kulvert, enskild Media kulvert Nätstation Väg till mottagning Sprinklertank KV - kallvatten D - dagvatten Godmottagning / Sop S - spillvatten Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 VV - värmvatten VS - avlopp VVS - ventilation FJV - fjärrvärme EL - elektricitet Utgåva

128 DE L 3 ANALYS AV FASTIGHETEN BEFINTLIG BEBYGGELSE Området är utbyggt främst under perioden , gäller hus A-D medan Hus G är från 19 och utgör den äldsta byggnaden inom området. Hus J är byggt 1947 medan Hus H har är byggt Hus A, C och D har stomme av betong, fasader av puts och takbeklädnad med papp/delvis plåt. Hus B har fasader i tegel och takbeklädnad med papp. Övriga byggnader har fasade i puts med tegelbeläggning på tak. Enligt gällande försörjningsplan pågår byte och renovering av fönster. K U N GS GÄ R D ET HÅLLBARHET OCH MILJÖ För byggnaden har en miljöbedömning gjorts utifrån från olika aspekter (energi, radon, fukt, tak, ventilation, avlopp, skal, markfukt) och sedan en sammanvägning med totalbedömning. Bedömning är i tre steg.1 För Kungsgärdet är den allmänna bedömningen icke acceptabelt. Riskkonstruktion som kan ge framtida fuktproblem. Det senaste året har det identifierats och åtgärdats fuktrelaterade inomhusmiljöproblem. Avlopp på några fastigheter bör bytas ut. Behovet av upprustning, om- och tillbyggnad är stort. Se bilaga 3. Planerade åtgärder se under stycke teknik och infrastruktur. GRÖNSTRUKTUR Fastigheten ligger inrammad av stora vackra träd och mycket lummig grönska då den ligger inramad av gamla kyrkogården och de nya kyrkogården på andra sidan av Villavägen. Den sydvästra och nordvästra delen av tomten är bevuxen med stora fina träd och mellan hus C och D är en fin trädgård för habilitering anlag. I den sydöstra delen av tomten mot kyrkogårdstomten finns höga träd mellan parkeringsplatserna. TRAFIK Entré och angöring sker från Sankt Johannesgatan. Varutransporter sker med angöring från Villavägen. Kollektivtrafik med buss trafikera Sankt Johannesgatan och en busshållplats finns i anslutning till huvudentrén. Inom fastigheten finns en hel del parkeringsplatser som pga av bebyggelsens utformning är uppdelad i mindre enheter runt bebyggelsen och mot fastighetsgräns. TEKNIK OCH INFRASTRUKTUR Fastighetens värmeförsörjning sker med fjärrvärme. Energiförbrukning (el och värme) för byggnaden, se bilaga 2. Enligt gällande försörjningsplan pågår stamrenovering, åtgärder för bassängrening samt kanalrensning frånluft och de beräknas vara klar 216. Brand Behov av åtgärder har funnits i flera år med genomförande har senarelagts pga att det saknats medel. Planer finns för åtgärder under Utgåva grönt för acceptabelt, rött för inte acceptabelt samt gult för bedömning som ligger mellan acceptabelt och inte acceptabelt. Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 29

129 K UNGS GÄ RD ET DEL 3 N 1:2/A4 I n gata s e n ohan St. J H J C B n ta ga r Ka D n ge vä lla Vi o lsr F A G Utvecklingsmöjligheter Bebyggelse Fastighetsgräns Möjliga bebyggelseytor för framtida utvecklingsbehöv Befintlig bebyggelse Möjliga markytor Befintlig bebyggelse som bör utgå eller ersättas Avyttra mark Grönstruktur Ny angöring för bil, buss, ambulance mm Ny förbindning för fotgängare 3 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

130 DE L 3 K U N G S G Ä R D ET FASTIGHETENS UTVECKLING INOM 5-2 ÅR VERKSAMHETEN För Hälsa och habilitering är samordning oerhört viktigt ur samordnings-, effektivitets-, produktionsoch resurssynpunkt. Placering med en förhållandevis central placering, vilket är bra utifrån målgrupperna som behöver ha goda kommunikationer, men inte behov av närhet till centralstationen. För verksamheten med habilitering, bad och sjukgymnastik samt hjälpmedelscentral finns behov av att samla verksamhet för habilitering här tillsammans med hälsoäventyret, närvårdsteam på Bangatan samt en vårdavdelning på Ulleråker. Det finns inget sambandsbehov att verksamheten vid Folke Bernadotte-hemmet ska vara lokaliserad till området utan den kan flyttas till Akademiska sjukhuset eller i anslutning till sjukhuset. Önskemål finns att samordna verksamheten för kommunens och landstingets hjälpmedelscentraler till en större och mer funktionell sådan. Idag är landstingets stöd avseende rehabilitering för äldre, och vissa andra grupper, ett område som kommer att behöva förbättras. En utvecklingsidé är att vissa grupper lokalmässigt kan samordnas här på Kungsgärdet i samverkan med kommunerna. Landstingets intention är att i större utsträckning följa BEON-principen (Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå) och för de verksamheter som tillhör primärvårdsnivå är Kungsgärdet ett bra alternativ. Behovet av habilitering kommer att öka och ny verksamhet med fler mobila vårdteam kommer troligen att öka. Se utredningen: Effektiv vård, Slutbetänkande av en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Stockholm 216, Göran Stiernstedt, SOU 216:2. kommunen eller annan byggherre för ny bebyggelse av bostäder med service. Scenario två är att avyttras/överlåtas till kommunen eller annan byggherre för ny bebyggelse av bostäder med service där primärvården kan vara kvar. Den övriga verksamheten flyttas till annan plats, exempelvis i anslutning till Akademiska sjukhuset, se fastighetsutvecklingsplan del 1. För att sondera olika scenarier och utvecklingsalternativ bör en förstudie göras. FASTIGHETEN Fastigheten har ett mycket centralt läge i direkt anslutning till innerstaden Marken och byggnaderna är inte optimalt utnyttjad och behovet av upprustning, om- och tillbyggnad är stort. Planen föreslår två scenarier. Scenario ett är att samla verksamheten i västra delen av fastigheten, dvs till hus A, C och D samt riva hus F och G som då kan ersättas med en nybyggnad för effektivare lokaler som kan möta verksamhetens behov. Den norra delen av fastigheten föreslås att avyttras/överlåtas till Utgåva Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 31

131 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS Vårdstyrelsen Folktandvårdens arbete gällande våld mot barn och i nära relationer Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Den muntliga informationen rörande Folktandvårdens arbete med våldsutsatta patienter och patienter utsatta för hedersrelaterat våld läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Frågan om tandvårdens roll i arbetet med att identifiera barn och vuxna som är våldsutsatta aktualiserades våren 215 i en motion till landstingsfullmäktige. Vidare antogs i landstingsstyrelsen i december 216 en handlingsplan för arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck. Vid vårdstyrelsens sammanträde i oktober 216 och vid junisammanträdet 217 erhöll styrelsen en skriftlig rapport från Folktandvården rörande förvaltningens arbete med våldsutsatta patienter och hedersrelaterat våld. Vid dagens sammanträde medverkar Tandvårdsdirektören för att muntligen komplettera den rapport som gavs vid junimötet och svara på uppföljande frågor. Bilagor Tidigare fattade beslut av styrelser och nämnder. Andra handlingar som rör ärendet. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

132 2 (2) Kopia till Vilka personer/organisationer ska ha kopia av beslutet?

133 TJÄNSTEUTLÅTANDE Folktandvården Gunilla Swanholm Tfn Dnr VS Vårdstyrelsen Utbildningsdag för Folktandvården Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Vårdstyrelsen beslutar bevilja ansökan från Tandvårdsdirektören om att arrangera en utbildningsdag för Folktandvårdens samtliga anställda med temat Tillsammans är vi starka en dag om samverkan mellan allmäntandvård och specialisttandvård torsdagen den 7 december 217 i enlighet med bilaga. Kostnaderna för utbildningsdagen belastar Folktandvårdens interna budget. Ärendebeskrivning Folktandvården önskar genomföra en utbildningsdag för samtliga personal med inriktning mot samverkansfrågor och gränssnitt mellan allmäntandvård och specialisttandvård. En genomgång av övergripande mål och aktiviteter för Folktandvården under 218 kommer att göras och dessutom ska verksamhetsresultat för 217 presenteras. Deltagandet är obligatoriskt förutom för personal som upprätthåller jourverksamheten. Kostnader och finansiering Kostnaden per deltagare för utbildningsdagen beräknas till 985 SKR exkl. moms. Total kostnad beräknas till 56 8 SKR exkl. moms. Kostnader för utbildningsdagen finansieras inom Folktandvårdens budget. Kopia till Tandvårdsdirektör Gunilla Swanholm Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

134 TJÄNSTEUTLÅTANDE Ekonomi och hållbar utveckling Christina Lindberg Tfn E-post Dnr VS Vårdstyrelsen Friskvårdslotsning - Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap för friskvårdslotsning med Upplands Idrottsförbund för åren tecknas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvården arbetar enligt de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder i vilka åtgärden fysisk aktivitet på recept, FaR, är en rekommendation för den medicinska behandlingen. I Uppsala har FaR-arbetet utvecklats med en modell för friskvårdslotsning, Uppsalamodellen, som är ett individanpassat hälsopedagogiskt stöd till patienter för ökad fysisk aktivitet och att hitta aktiviteter som passar både fysiskt och geografiskt. Utgångspunkten är att patienten har en diagnos eller riskfaktor som omfattas av FYSS, fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, det vill säga som kan behandlas och förebyggas med fysisk aktivitet. Modellen innebär att legitimerad personal inom hälso- och sjukvården förskriver FaR till otillräckligt fysiskt aktiva patienter och erbjuder stöd av en friskvårdslots. I förskrivandet ingår motiverande samtal, återkoppling och uppföljning. Fokus i kontakterna med friskvårdslotsen är att motivera till beteendeförändring. Friskvårdslotsen ska vara länken mellan hälso- och sjukvården och friskvården. Friskvårdslotsarna har också ett ansvar att genom samverkan och dialog säkerställa ett utbud av passande aktiviteter över hela länet. Friskvårdslotsningen har genom åren redovisat goda resultat vad gäller följsamheten till recept på fysisk aktivitet samt den självupplevda hälsan, för de patienter som får denna möjlighet. Men alla med behov erbjuds inte denna möjlighet och här pågår ett ständigt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården för att säkerställa en systematik genom arbets- och dokumentationsrutiner i de kliniska processerna. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att stödja patienter till förändrade levnadsvanor enligt de nationella riktlinjerna. Det är ett motivationsarbete som sker över tid och som inte helt kan lämnas Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

135 2 (2) till friskvårdslotsarna. De patienter som erbjuds och som bör erbjudas friskvårdslotsning är de som kan förebygga sjukdomar genom en ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande samt de med kroniska sjukdomar, funktionsnedsättningar eller på annat sätt mer omfattande hälsoproblem som har specifika behov av stöttning för att genomföra en levnadsvaneförändring. Hälso- och sjukvården har arbetat enligt friskvårdslotsmodellen sedan slutet av 25. Först som ett treårigt projekt för att utveckla en fungerande struktur för bättre följsamhet till förskrivning av fysisk aktivitet samt för arbets- och dokumentationsrutiner. Därefter som upphandlad verksamhet för friskvårdslotsning. Det nuvarande avtalet löper ut 217. Förslaget är att vårdstyrelsen nu tecknar en femårig överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap med Upplands Idrottsförbund från och med 1 januari 218. Genom ett partnerskap för friskvårdslotsning utvecklas dialogen och möjligheterna för en förbättrad och mer jämlik hälsa i befolkningen. Partnerskapet tydliggör Upplands Idrottsförbund som en viktig aktör i en region för alla och ger stabilitet för att långsiktigt kvalitetssäkra stöd till fysisk aktivitet utifrån patientens behov och recept på fysisk aktivitet. En överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap synliggör och stärker den idéburna verksamhetens oberoende och självständiga roll som röstbärare och opinionsbildare samtidigt som möjligheterna utvecklas för den idéburna sektorn att utgöra en viktig aktör för en hållbar välfärdsutveckling. Demokratin och delaktigheten stärks i ett samarbete mellan den offentliga och idéburna sektorn. Genom att Region Uppsala och Upplands Idrottsförbund ingår ett idéburet offentligt partnerskap kan vi tillsammans definiera vilka utmaningarna är och vad som krävs av båda parter. Kostnader och finansiering Föreslagen kostnad om 1,6 mkr per år belastar ansvar 246, hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Beredning Ärendet har beretts i samverkan med Hälsa och habilitering som är samordningsansvarig för FaR och friskvårdslotsning för hela Region Uppsalas hälsooch sjukvård samt med programrådet för sjukdomsförebyggande metoder och Upplands Idrottsförbund. Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap för friskvårdslotsning Metodbeskrivning Uppsalamodellen ett individanpassat hälsopedagogiskt stöd till patienter för ökad fysisk aktivitet genom friskvårdslotsning Kopia till Sjukhusstyrelsen FoU-stöd, Hälsa och habilitering Upplands Idrottsförbund

136 Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap för friskvårdslotsning Bakgrund Målet för Region Uppsala är en god och jämlik hälsa i befolkningen. Det finns stora skillnader i hälsa mellan kvinnor och män, mellan personer från olika kulturer och mellan olika ålders- och socioekonomiska grupper. Genom ett partnerskap för friskvårdslotsning utvecklas dialogen och möjligheterna för en förbättrad och mer jämlik hälsa i befolkningen. Partnerskapet tydliggör Upplands Idrottsförbund som en viktig aktör i en region för alla och ger stabilitet för att långsiktigt kvalitetssäkra stöd till fysisk aktivitet utifrån patientens behov och recept på fysisk aktivitet. En överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap synliggör och stärker den idéburna verksamhetens oberoende och självständiga roll som röstbärare och opinionsbildare samtidigt som möjligheterna utvecklas för den idéburna sektorn att utgöra en viktig aktör för en hållbar välfärdsutveckling. Demokratin och delaktigheten stärks genom ett samarbete mellan den offentliga och idéburna sektorn. Sedan 1991 har Upplands Idrottsförbund som är Riksidrottsförbundets regionala organisation och nuvarande Region Uppsala samverkat kring hur länets invånare ska må bättre genom att bli mer fysiskt aktiva. Samarbetet har bland annat resulterat i en modell för friskvårdslotsning, Uppsalamodellen ett individanpassat hälsopedagogiskt stöd till patienter för ökad fysisk aktivitet genom friskvårdslotsning. Uppsalamodellen innebär att patienter får ett individanpassat hälsopedagogiskt stöd för ökad fysisk aktivitet och att hitta aktiviteter som passar både fysiskt och geografiskt. Utgångspunkten är att patienten har en diagnos eller riskfaktor som omfattas av FYSS, fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, det vill säga som kan behandlas och förebyggas med fysisk aktivitet. Uppsalamodellen för friskvårdslotsning bygger på att legitimerad personal inom hälso- och sjukvården förskriver fysisk aktivitet på recept, FaR, till patienter med otillräcklig fysisk aktivitet och erbjuder stöd av en friskvårdslots. Enligt de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder är åtgärden FaR rekommenderad vid otillräcklig fysisk aktivitet och är en åtgärd i sjukdomsbehandling. I förskrivandet ingår motiverande samtal, återkoppling och uppföljning. Fokus i kontakterna med friskvårdslotsen är att motivera till beteendeförändring. Friskvårdslotsen ska vara länken mellan hälso- och sjukvården och friskvården. Friskvårdslotsarna har också ett ansvar att genom samverkan och dialog verka för ett utbud av passande aktiviteter över hela länet. Hälso- och sjukvården har arbetat enligt Uppsalamodellen för friskvårdslotsning sedan slutet av 25. Friskvårdslotsningen har genom åren redovisat goda resultat vad gäller följsamheten till recept på fysisk aktivitet samt den självupplevda hälsan, för de patienter som får denna möjlighet. Det är ett motivationsarbete som sker över tid och som inte helt kan lämnas till friskvårdslotsarna. De patienter som erbjuds och som bör erbjudas friskvårdslotsning är de som kan förebygga sjukdomar genom en ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande samt de med kroniska sjukdomar, funktionsnedsättningar eller på annat sätt mer omfattande hälsoproblem som har specifika behov av stöttning för att genomföra en levnadsvaneförändring. 1 (7)

137 Värdegrund Partnerskapet ska bygga på en värdegrund om en god och jämlik hälsa i befolkningen genom fysisk aktivitet och delaktighet. Alla som vill ska kunna vara fysiskt aktiva utifrån sina förutsättningar. Syfte Med ett offentligt idéburet partnerskap mellan Region Uppsala och Upplands Idrottsförbund säkerställs att patienter som förskrivits ett recept på fysisk aktivitet inom hälso- och sjukvården med tillägget friskvårdslotsning får stöd till ökad fysisk aktivitet genom den friskvårdslotsning som Upplands Idrottsförbund ansvarar för. Mål Mål för partnerskapet är att stöd i form av friskvårdslotsning ska bidra till ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande för de patienter som tackar ja till hälso- och sjukvårdens erbjudande om friskvårdslotsning. Målgrupp Målgrupp för partnerskapet är de patienter som har fått ett recept på fysisk aktivitet av hälsooch sjukvården och tackat ja till ett erbjudande om friskvårdslotsning. Parter Region Uppsala Box Uppsala Organisationsnummer: Upplands Idrottsförbund Box Uppsala Organisationsnummer: (7)

138 Upplands Idrottsförbund åtar sig att stödja patienter inom länet som erbjudits friskvårdslotsning utifrån framtagen modell för friskvårdslotsning, i samverkan med patient som tackat ja till friskvårdslotsning lotsa till en fysiskt och geografiskt lämplig aktivitet utifrån hälso- och sjukvårdens ordination som framkommer på föreskrivet recept på fysisk aktivitet, verka för aktiviteter för alla i friskvårdsutbudet såväl inom föreningsidrott som hos andra friskvårdsaktörer, samordna och kontinuerligt sammanställa aktuella aktiviteter och aktörer i hela länet och kommunicera och tillgängliggöra dem genom olika digitala lösningar, verka för praktiska möjligheter för alla att bli mer fysiskt aktiva på lika villkor utbilda ledare och föreningar till att möta olika individers behov och förutsättningar till fysisk aktivitet, i samverkan med Region Uppsala bidra till ökad kunskap och medvetenhet hos ledare om vilka behov som finns hos de som ordinerats FaR, tertialvis följa upp och presentera den data som preciseras under rubriken uppföljning i partnerskapet, tillgängliggöra data när den efterfrågas av Region Uppsala aktivt delta i samordningsgrupp som Region Uppsala sammankallar, aktivt delta i arbetsgrupper som initierats i samverkan mellan parterna, i samverkan med Region Uppsala aktivt delta i Uppsalamodellens kontinuerliga utveckling och kvalitetssäkring med målet att kunna svara upp mot de behov som finns, vid behov samverka med Region Uppsala för att utveckla arbetet med friskvårdslotsning inom hälso- och sjukvården, i samverkan med och efter hälso- och sjukvårdens behov erbjuda friskvårdslotsning på plats inom hälso- och sjukvården för patientgrupper med särskilda behov, samverka med organisationer som kan bidra till att fler individer kan ta del av förskrivna aktiviteter, som patientföreningar, invandrarföreningar och pensionärsorganisationer, ge friskvårdslotsning utifrån de kvalitetskrav som erfordras, det vill säga att friskvårdslotsarna har avslutad hälsopedagogisk utbildning på minst kandidatnivå eller likvärdig kandidatexamen och utbildning samt erfarenhet av samtalsmetoden Motiverande samtal, kontinuerligt kvalitetssäkra kompetensen genom att friskvårdslotsarna får handledning i samtalsmetoden Motiverande samtal, som region Uppsala tillhandahåller, varje kvartal lämna en aktuell fil till Region Uppsala innehållande statistikuppgifter enligt de punkter som räknas upp under uppföljning, samt även inom två veckor från förfrågan, vid övriga tider under året för utvärdering och studier. 3 (7)

139 Region Uppsala åtar sig att arbeta enligt de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder där ett hälsofrämjande arbetssätt är en förutsättning, förskriva FaR, med stöd av FYSS, för de patienter som är rekommenderat enligt de nationella riktlinjerna och erbjuda friskvårdslotsning för att stärka förutsättningarna för de patienter som behöver stöd till ökad fysisk aktivitet, både i form av egenaktivitet och organiserad aktivitet, ansvara för att samordna hälso- och sjukvårdens utvecklingsarbete med fysisk aktivitet på recept och åtgärden friskvårdslotsning, ansvara för och i samverkan aktivt delta i friskvårdslotsmodellens kontinuerliga utveckling och kvalitetssäkring med målet att svara upp mot de behov som finns, erbjuda friskvårdslotsarna utbildning i fysisk aktivitet på recept, erbjuda friskvårdslotsarna handledning i samtalsmetoden Motiverande samtal, erbjuda friskvårdslotsarna vidareutveckling i samtalsmetoden Motiverande samtal genom särskilda MI-dagar, erbjuda friskvårdslotsarna vidareutveckling i levnadsvanearbetet genom till exempel särskilda levnadsvanedagar som anordnas av Region Uppsala, ansvara för att analysera den data som samlas in av friskvårdslotsarna enligt partnerskapets uppföljning, ansvara för samordning av partnerskapet för friskvårdslotsning genom att sammankalla en initierande och beredande samordningsgrupp för utveckling och kvalitetssäkring av friskvårdslotsning som träffas minst 4 gånger per år, med representanter från samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar inom Region Uppsala samt friskvårdslots och verksamhetschef från Upplands Idrottsförbund. samordningsansvarig rapporterar enligt uppföljning i partnerskapet vid två tillfällen per år till Region Uppsalas programråd för sjukdomsförebyggande metoder som också är ledningsgrupp för fysisk aktivitet på recept och friskvårdslotsning, aktivt delta i arbetsgrupper som initierats i samverkan mellan parterna. Roller och samverkan mellan parterna Region Uppsala har i uppdrag att vara kunskapsförmedlare gentemot Upplands Idrottsförbund om fysisk aktivitet på recept och om hur arbetet bedrivs i patientmötet inom hälso- och sjukvården enligt de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder och i sjukdomsbehandlande syfte utifrån FYSS, fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Upplands Idrottsförbund har i uppdrag att utifrån idrottens värdegrund, Idrotten vill, vara utförare av Uppsalamodellen för friskvårdslotsning genom ett individanpassat stöd till patienten att hitta lämpliga aktiviteter utifrån motivation och ordination. Motivationsstöd, målsättning och individanpassning är de centrala delarna i alla kontakter mellan patienter och friskvårdslotsar. 4 (7)

140 Samverkan och fortlöpande dialog sker kvartalsvis vid gemensamma möten och uppföljningar i en initierande och beredande samordningsgrupp. Samordningsgruppen med representanter från båda parter initierar, genomför och utvärderar gemensamma insatser utifrån partnerskapets mål och åtaganden. Samordningsgruppen består av representanter från samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar samt verksamhetsansvarig för samordning av friskvårdslotsuppdraget, friskvårdslots och verksamhetsansvarig från Upplands idrottsförbund. Gruppen sammankallas av samordningsansvarig inom Region Uppsala som också är ordförande. Arbetet förankras i programrådet för sjukdomsförebyggande metoder som är ledningsgrupp för Fysisk aktivitet på recept och friskvårdslotsning. Kontinuerlig utveckling och kvalitetssäkring av Uppsalamodellen för friskvårdslotsning, både inom hälso- och sjukvården och för själva friskvårdslotsningen, initieras i samverkan mellan parterna och Region Uppsala ansvarar för samordning av arbetet som båda parter aktivt deltar i. Marknadsföring Överenskommelsens parter ska i de situationer som är lämpliga och i samtycke med partnerskapets ledningsgrupp, programrådet för sjukdomsförebyggande metoder, marknadsföra Uppsalamodellen och det idéburna offentliga partnerskapet gentemot hälso- och sjukvårdens olika aktörer. Uppföljning Upplands Idrottsförbund ger underlag till uppföljning genom att varje år, för vårdstyrelsen inom Region Uppsala, presentera en verksamhetsplan för året samt en verksamhetsberättelse. Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse ska bygga på partnerskapets gemensamma värdegrund samt utgå från mål och Upplands Idrottsförbunds åtaganden för partnerskapet. Verksamhetsberättelse och redogörelse för hur de ekonomiska medlen har använts ska presenteras för vårdstyrelsen före den 1 maj varje år för ställningstagande till om Upplands Idrottsförbund kommit in med korrekt redovisning. Upplands Idrottsförbund lämnar, varje kvartal, till samordningsansvarig inom Region Uppsala en elektronisk fil, som är kompatibel med Excel, SPCS och liknande program för hantering av statistik, innehållande följande uppgifter om alla inkomna recept: Uppgifter om patienterna: kön, födelseår, bostadskommun, Ankomstdag samt antal dagar till första kontakt med patienten. Förskrivande enhet: primärvård, Akademiska sjukhuset, Enköpings lasarett, Hälsa och habilitering samt ev. övrig förskrivning. Kommunikation: Bedömning av patientens förmåga till kommunikation via telefon. 5 (7)

141 Valda aktiviteter: Om patienten valt en eller flera organiserade aktiviteter samt vilken typ av aktivitet. Egenaktiviteter, en eller flera samt vilken typ av aktivitet. Dessa uppgifter samlas in för inledande och avslutande samtal. Aktivitetsminuter: Antal minuter per aktivitet per vecka (definition enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder), vid inledande och avslutande samtal. Motivationsgrad och självskattad hälsa: Gradering av patientens motivationsgrad enligt Stages of Change (definition enligt FYSS) vid alla samtal med lotsen. Patientens självskattade hälsa enligt EQ5D VAS för telefonintervju, vid inledande och avslutande samtal. Antal kontakter med friskvårdslotsarna samt antalet månader som lotsningen pågått. Antal kontakter som skett på annat sätt än via telefonsamtal, exempelvis personligt möte, brev, e-post osv. Samt ytterligare uppgifter som samlas in efter överenskommelse med samordningsansvarig vid Region Uppsala. Grundförutsättningar för partnerskapet Upplands Idrottsförbund förbinder sig att följa tillämpliga lagar, författningar samt normer och föreskrifter som utfärdats av statliga och kommunala myndigheter och verk inom deras verksamhetsområde. Upplands idrottsförbund är arbetsgivare och svarar för att gällande lagar och författningar och avtal följs. Skäl för omförhandling av grunderna i överenskommelsen om idéburet offentligt partnerskap Region Uppsala ska ges möjlighet till insyn för att kunna verifiera att uppgifter är korrekt redovisade om någon form av tveksamhet kan konstateras. Upplands Idrottsförbund ska vara medveten om att partnerskapet kan komma att upphävas om Upplands Idrottsförbund inte lämnar in efterfrågad redovisning eller inte lämnar korrekta uppgifter. Om betydande avvikelser från verksamhetsplan och budget sker ska parterna innan förändringar föra en dialog och på rätt nivå godkänna förändringarna. Vårdstyrelsen tar ställning till om det finns skäl för omförhandling av grunderna i överenskommelsen om idéburet offentligt partnerskap. 6 (7)

142 Om någon av partnerna inte uppfyller villkoren för överenskommelsen eller brister i sina åtaganden, eller vid väsentligt ändrade omständigheter så kan den andra parten när som helst under perioden påkalla nya förhandlingar alternativt säga upp överenskommelsen. I sådana fall gäller 9 månaders uppsägningstid. Senast i maj under partnerskapets sista år, tas beslut om nytt partnerskap utifrån bedömning av uppfyllelse av överenskommet syfte och mål samt hälso- och sjukvårdsstyrelsens uppdrag och mål. Ekonomiska villkor För 218 utgår ersättning med 1,6 mkr kronor. Därefter sker en årlig uppräkning med beslutad uppräkningsfaktor. Om verksamheten inte bedrivs i enlighet med överenskommelsen kan utbetalning av ersättning stoppas och även återkrävas. Period för partnerskap Detta partnerskap har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna har tagit var sitt. Uppsala Region Uppsala Upplands Idrottsförbund Malena Ranch ordförande Vårdstyrelsen Pyry Niemi ordförande Upplands Idrottsförbunds styrelse 7 (7)

143 Metodbeskrivning Uppsalamodellen ett individanpassat hälsopedagogiskt stöd till patienter för ökad fysisk aktivitet genom friskvårdslotsning September 215

144 Metodbeskrivning Friskvårdslotsning FaR - individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet (211). Folkhälsomyndigheten. Flöde Första samtalet, inom två veckor från att receptkopian anlänt till Friskvårdslotsen. Ett motiverande samtal som utgår ifrån ordinationen och patientens egna förutsättningar. Lotsarna stödjer patienten att hitta lämplig aktivitet samt att formulera en målsättning med aktiviteten. Erbjudande om uppföljande samtal. Uppföljningssamtal efter 1-4 veckor. Ett motiverande samtal för att följa upp hur den valda aktiviteten fungerar och hur patienten kan vidmakthålla aktiviteten. Eventuellt kan förändringar av aktivitet och/eller målsättning behöva ske. Erbjudande om uppföljande samtal. Avslutande samtal efter 4-6 månader Avstämning av aktivitetsform och nivå samt hur patienten ska kunna vidmakthålla denna. Utfallet av Friskvårdslotsningen dokumenteras och sänds, tillsammans med receptet, till förskrivaren för uppföljning och journalföring. Friskvårdslotsningen avslutas därmed för patienten. 2 (3 )

145 Metodbeskrivning Friskvårdslotsning Bakgrund År 25 startades pilotprojektet, Friskvårdslotsning, för att ge hälsopedagogiskt stöd till de patienter som ordinerats Fysisk aktivitet på Recept, FaR, i landstingets hälso- och sjukvård. Verksamheten upphandlas av LUL och har utförts av Upplands Idrottsförbund sedan starten. Friskvårdslotsningen innebär att patienten erbjuds motivationsstöd, stöd i att hitta lämpliga aktiviteter samt uppföljningar utifrån den ordination som gjorts av förskrivaren inom hälsooch sjukvården. Arbetsmetoden har utformats och utvecklats genom ett nära samarbete mellan landstingets olika förvaltningar och utföraren. I takt med att en utveckling av FaR ständigt pågår nationellt så sker även ett utvecklingsarbete gällande Friskvårdslotsningen. Detta sker utifrån en samordningsgrupp där Primärvården, Akademiska sjukhuset, Enköpings lasarett samt Hälsa & Habilitering finns representerade. Detta utvecklingsarbete har som mål att alla ska kunna ta del av FaR och Friskvårdslotsning oavsett om speciella behov föreligger eller ej. Stödet för FaR och Friskvårdslotsning har förstärkts genom Socialstyrelsens rekommendationer i de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder (211). Friskvårdslotsning rekommenderas som åtgärd för patienter som behöver extra stöd att hitta en lämplig friskvårdsaktivitet i dokumentet Levnadsvanor kunskapsunderlag för Landstinget i Uppsala län, som utgör landstingets gemensamma rutin och dokumentation av levnadsvanearbetet. Metod När en patient ordinerats FaR, och förskrivaren gjort en bedömning om att extra stöd behövs, erbjuds Friskvårdslotsning. Om patienten tackar ja och ger sitt samtycke skickas en kopia av FaR -receptet till Friskvårdslotsen. Kontakten mellan patient och Friskvårdslots sker alltid, och enbart, via telefonsamtal. Patienten erbjuds tre till fyra samtal under en period av fyra till åtta månader. Efter avslutad kontakt sker en skriftlig återrapportering till förskrivaren för uppföljning och journalföring av insatsen. Om Friskvårdslotsen bedömer att patienten behöver ytterligare stöd, återkopplas detta till förskrivaren. Vid det första och det avslutande samtalet noteras patientens aktivitetsnivå. Vid dessa tillfällen mäts även patientens självskattade hälsa med hjälp av den VAS-skala som är en del i EQ5D instrumentet. Då används den version som är avsedd för telefonintervju. Frågan om patientens självskattade hälsa är även en tillgång i samtalet med patienten då det ger en bra utgångspunkt för patientens egna reflektioner. Alla data avidentifieras och utgör en del i utvärderingen av Friskvårdslotsningen. Friskvårdslotsningen innebär ett individanpassat hälsopedagogiskt stöd till patienten och har sin grund i motiverande samtal, MI. Syftet är att stötta patienten att hitta lämpliga aktiviteter utifrån den ordination som getts, och kan innebära såväl minskat stillasittande, egenaktiviteter som organiserad aktivitet. Friskvårdslotsarna har som en del i uppdraget utformat en webbaserad aktivitetskatalog där information om såväl egenaktiviteter som utbudet av organiserade aktiviteter i hela Uppsala län finns presenterat. Denna katalog är en viktig informationskanal för såväl patienter som Friskvårdslotsar och förskrivare inom hälso- och sjukvården. Motivationsstöd, målsättning och individanpassning är de centrala delarna i all kontakt mellan patienter och Friskvårdslotsar. 3 (3 )

146 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post Vårdstyrelsen Sammanträdesdatum för vårdstyrelsen och vårdstyrelsens arbetsutskott 218 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Förslagna sammanträdesdatum för vårdstyrelsen och dess arbetsutskott fastställs. Ärendebeskrivning Förslag till sammanträdesdatum för vårdstyrelsen och dess arbetsutskott föreligger enligt nedan. Vårdstyrelsens arbetsutskott: Måndagen den 5 februari Tisdagen den 6 mars Torsdagen den 5 april Måndagen den 7 maj Måndagen den 28 maj Tisdagen den 4 september Måndagen den 8 oktober Måndagen den 5 november Torsdagen den 29 november Vårdstyrelsen: Måndagen den 19 februari Måndagen den 19 mars Måndagen den 16 april Måndagen den 21 maj Måndagen den 11 juni Måndagen den 17 september Måndagen den 22 oktober Måndagen den 19 november Måndagen den 1 december Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr Dnr VS217-19

147 2 (2) Kopia till Övriga styrelser och nämnder

148 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS217-3 Vårdstyrelsen Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Redovisning av delegationsbeslut godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom vårdstyrelsens ansvarsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Bilagor Förteckning över delegationsbeslut Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

149 2 (2)

150 Anmälan av delegationsbeslut till vårdstyrelsen Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning VS217-6 VS Konferenser 6.1 Representation Vårdstyrelsens arbetsutskott Vårdstyrelsens ordförande VS Representation VS VS Brådskande ordförandebeslut 1.5 Brådskande ordförandebeslut Beslut om kurser och konferenser Godkännande av planeringsdag för Samariterhemmets vårdcentral Godkännande av planeringsdag för Årsta vårdcentral Val av ledamot till vårdstyrelsens arbetsutskott Drift av 1177 vårdguiden på telefon övergår till Primärvården den 1 december (2) Vårdstyrelsens ordförande Vårdstyrelsens ordförande Vårdstyrelsens ordförande

151 "Skriv rubrik med Arial" "Skriv brödtext med Times New Roman"

152 Anmälan av delegationsbeslut till Vårdstyrelsen (VS) Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning VS Avtalstecknande Avtalsförlängning daterad avseende drift av sjukvårdsrådgivning 1177 med MedHelp Care Uppsala AB Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld VS Avtalstecknande Avtal avseende vaccinering mot HPV med - Resecentrum vaccinationer Uppsala Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld AB - VaccinDirekt i Sverige AB (Ua vaccinationsbyrå) - Länsvaccinationer i Uppsala AB Avtal för privata tandläkare om tandvård till asylsökande vuxna över 18 år i Uppsala län med Ahmad Rachpoot, Åpraktiken AB VS Avtalstecknande LRC Avtalstecknande Tredjeparts-/samarbetsavtal HSA och SITHS med privata vårdgivare. (Avtal framtagna av Resurscentrum) Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld VS Avtalstecknande Avtal avseende privat psykoterapi med OVA psykologkonsult AB Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld VS Avtalstecknande Ändring i avtal avseende vårdcentral md tilläggsåtagande med Capio Primärvård AB Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld 1.1 Avtalstecknande 1.1 Avtalstecknande 1.1 Avtalstecknande Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld

153 1.1 Avtalstecknande 1.1 Avtalstecknande Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld

154 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 217 Förvaltning FTV Månad Juni Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Tandläkare, allmäntandvård Tandläkare, allmäntandvård Tandsköterska Tandläkare, allmäntandvård Tandsköterska Tandhygienist Tandsköterska /FTV/OSTHAMM /FTV/OSTHAMM /FTV/KNIVSTA /FTV/VRINGENK /FTV/VRETGR /FTV/VASTERT /FTV/STPER Verksamhetschef, Anna-Cari Lindh Verksamhetschef, Anna-Cari Lindh Verksamhetschef, Mikael Leijon Verksamhetschef, Jan-Erik Edwin Verksamhetschef, Michael Robinsson Verksamhetschef, Eva M Santimano Verksamhetschef, Lena Wagenius

155 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 217 Förvaltning FTV Månad Juli Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Tandsköterska Tandsköterska Tandläkare, allmäntandvård Tandläkare, allmäntandvård /FTV/SKUTSKAR /FTV/ARSTA /FTV/STPER /FTV/STPER Verksamhetschef, Anne-Sofie Dahlbäck Verksamhetschef, Elisabeth Mårtensson Verksamhetschef, Lena Wagenius Verksamhetschef, Lena Wagenius

156 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 217 Förvaltning HOH Månad Juni Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Distriktssköterska Ledning, annan Sjuksköterska, allmän Specialpedagog Audionom /HOH/SVINT/COSMOS /HOH/HOHLK /HOH/SVINT/SARVARD /HOH/HABUPP/IF /HOH/HABLAN/HC Ledn,hälso- och sjukvård Cecilia Balbo Ledn,administration Lena Dahlman Ledn,hälso- och sjukvård Katarina Källman Ledn,hälso- och sjukvård Magdalena Åslund Ledn,hälso- och sjukvård Vivianne Börjesson

157 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 217 Förvaltning HOH Månad Juli Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Sjuksköterska, allmän Kurator Friskvårdsarbete /HOH/HABLAN/MED /HOH/HABLAN/SC /HOH/FUNKHA/HALSOAEV Ledn,hälso- och sjukvård Katarina Källman Ledn,hälso- och sjukvård Lars Nyman Ledn,hälso- och sjukvård Carina Bolin

158 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS Vårdstyrelsen Anmälan av inkomna skrivelser Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Redovisningen av inkomna skrivelser godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen godkänner redovisningen av inkomna skrivelser: 1. SAMLA RS Protokoll från sammanträde den 14 augusti SAMLA Övriga Protokoll från sammanträde den 28 augusti 217 KOMPLETTERAS 3. Protokoll enligt MBL 11 Protokoll från den 21 augusti Vårdstyrelsens arbetsutskott Protokoll från sammanträde den 18 augusti Månadsblad från Barnhälsovården Nr 8 augusti Månadsblad från Barnhälsovården Nr 6 7 juni-juli Årsrapport barnhälsovården i Uppsala län Politisk styrgrupp närvårdssamverkan Region Uppsala och Håbo kommun Minnesanteckningar från den 16 juni Politisk styrgrupp närvård Region Uppsala och Östhammars kommun Protokoll från sammanträde den 24 april Politisk styrgrupp närvård Region Uppsala och Östhammars kommun protokoll från sammanträde den 22 maj Hörselskadades distrikt Inkommen skrivelse angående Hörselvård i förändring hur agerar Region Uppsala? 12. Hörselskadades distrikt Svar på skrivelse angående Hörselvård i förändring hur agerar Region Uppsala? 13. Hälso- och sjukvårdsdirektörs beslut Programråd palliativ vård från daterat Sjukhusstyrelsen protokoll från sammanträde den 12 juni 217 Månadsrapport sjukhusstyrelsen maj Sjukhusstyrelsen Protokoll från sammanträde den 12 juni 217 Ledningssystem för arbetsmiljö samt årshjul för personaluppföljning Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

159 2 (2) 16. Sjukhusstyrelsen Protokoll från sammanträde den 12 juni 217 Tertialrapporter för sjukhusstyrelsens förvaltningar 17. Politisk samverkan mellan Region Uppsala och Uppsala kommun Minnesanteckning från den 23 maj 217

160 PROTOKOLL Regionkontoret Anna Sandström Tfn E-post jessica.brack@regionuppsala.se Centrala samverkansgruppen SAMLA den 14 augusti 217 Närvarande Arbetsgivaren Eva Wikström, ordförande Anna Sandström, sekreterare SACO Anna Rask-Andersen Gert-Ove Stångberg Vårdförbundet Kristina Eriksson Kommunal Bo Rautio Rose-Marie Lövgren Vision Fia Karlsson Jonas Wärnsberg Ärenden 1. Justering Tid för justering: Protokollet finns tillgängligt för justering fredagen den 18 augusti 217 kl. 12., Regionens hus, Storgatan 27. Justerare: Anna Rask-Andersen (SACO), Kristina Eriksson (Vårdförbundet), Bo Rautio (Kommunal) och Fia Karlsson (Vision). Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

161 2 (7) 2. Regiondirektörens rapport Inledningsvis presenteras två nya medarbetare vid Regionkontoret, Andreas Scheutz, forsknings- och innovationsdirektör, och Rebecca Fredriksson, kommunikationschef. De fackliga företrädarna presenterar sig och hälsa de nya medarbetarna välkomna. Enkät om samverkan i Region Uppsala Eva Wikström, HR-direktör, informerar om ett en uppföljning har genomförts utifrån resultaten från den enkät om samverkan som SAMLA tidigare besvarat. Enkäten har genomförts på uppdrag av regiondirektören i syfte att få en bild av hur de fackliga företrädarna ser på samverkan och med resultatet som utgångspunkt stötta de chefer som regiondirektören ansvarar för i dessa frågor. SAMLA-ledamöterna ser positivt på initiativet. Önskemål lyfts dock att inför kommande uppföljning få mer preciserade anvisningar hur informationsinhämtningen bör gå till. Vid mötet kommer parterna överens om att ta upp frågan för diskussion i samband med översynen av samverkansavtalet. 3. Information från HR-direktören och ekonomidirektören Eva Wikström informerar om att det införts en obligatorisk fråga i rekryteringsverktyget kring medborgarskap. Detta med anledning av att arbetsgivaren numera måste säkerställa krav på medborgarskap. Mikael Forss, T f direktör för ekonomi och hållbar utveckling och enhetschef för utredning och planeringsenheten, ger SAMLA en kort lägesrapport rörande ekonomin. För närvarande pågår arbetet med bokslutet för juli. Resultatet efter juli ligger i linje med tidigare prognos. Vidare informeras om att tilläggsbudget är under beredning inför fastställande av regionfullmäktige i november. Prioriteringsdiskussioner förs bl.a. kring investeringar. 4. Pågående rekryteringar Johan Lindqvist, t.f. IT-direktör, informerar SAMLA om att Anette Högström föreslås gå in som tillförordnad chef för IT-enheten till sista november i väntan på att en ny digitaliseringsdirektör är på plats. Ansvaret för IT-direktörsuppgifterna kommer att fördelas ut på befintliga funktioner inom organisationen. En eventuell förlängning ska behandlas i SAMLA. De fackliga organisationerna har inget att erinra mot förslaget. Eva Wikström ger en kort lägesavstämning avseende övrigt pågående rekryteringar. 5. Ärenden till regionstyrelsens sammanträde den 29 augusti 217 Vid mötet informeras och samverkas de ärenden som ska behandlas av regionstyrelsen den 29 augusti 217. Nytt produktionskök vid Akademiska sjukhuset Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör för Fastighet och service, informerar om en förstudie där man utrett frågan om ett nytt produktionskök vid Akademiska sjukhuset.

162 3 (7) Ärendet kommer att behandlas av fastighets- och servicenämnden innan beslut i regionstyrelsen och slutligt ställningstagande i regionfullmäktige. Uppdraget att ta fram en förstudie för nytt produktionskök har givits av fullmäktige. Thomas Thunblom redogör för de tre alternativ som presenteras i förstudien, varav alternativ 2 är det som förordas i beslutsförslaget till nämnden. Alternativet innebär att en ny byggnad innehållande produktionskök, personalrestaurang, konferenslokaler och möjlighet att inplacera medicinskt bibliotek och kunskapscentrum uppförs och ersätter befintliga lokaler. Införande av områdesansvar och regler för listning i primärvård Till regionstyrelsen föreligger ett beslutsförslag där regionfullmäktige föreslås besluta att införa ett områdesansvar för vårdcentraler och filialer med läkarmottagning utifrån en geografisk närhetsprincip. Principen innebär att invånare som inte gör något aktivt listningsval, nyinflyttade eller nyfödda blir automatiskt listade på närliggande vårdcentral. Anna-Rask Andersen (SACO) påtalar att det kan finnas en risk för att arbetsmiljöproblem uppstår om det inte finns läkare eller annan personal på plats som kan möta upp vårdbehoven hos invånarna i det geografiska närområdet. Översyn av förvaltningsorganisation för primärvården och Hälsa och Habilitering Till regionstyrelsen föreligger ett beslutsförslag där regionfullmäktige bl.a. föreslås sammanföra förvaltningarna Primärvården och Hälsa och habilitering till en ny förvaltning fr.o.m. den 1 januari 218. Förslaget berör även andra organisatoriska förändringar. SACO förklarar sig oenig med arbetsgivarens förslag till beslut mot bakgrund av att Psykologförbundet väckt invändningar mot förslaget. Nedanstående skäl anges: Sedan den senaste förvaltningsförändringen, då Hälsa och Habilitering tillskapades, har verksamheterna inom nuvarande verksamhetsområden "Habilitering Uppsala" och "Habilitering Länet", eller det som i förslaget utgör "Habilitering barn/vuxna", tappat i funktionalitet. Det har varit flera omorganisationer och upprepade förändringar i ledningsstruktur liksom en kraftig personalomsättning i flera akademikergrupper, inte minst bland psykologförbundets medlemmar. Erfarenhet från området saknas allt oftare vid nyrekrytering. Detta har lett till svårigheter att erbjuda den specialiserade kompetens som det åligger verksamheten. Inget av det som nämns i underlaget till den föreslagna förändringen tar hänsyn till eller ens refererar till dessa fenomen. I den föreslagna Närvårdsförvaltningen befarar Sveriges Psykologförbund (SP) att den högsta ledningen kan komma att sakna kunskap om habiliteringsverksamhet, om dess målgrupper samt den metodik som krävs vid habiliterande insatser. Vidare befarar SP ett återigen minskat fokus på Habiliteringsverksamhet liksom en risk att sedvanliga metoder och arbetssätt inom somatisk vård ska stå i fokus

163 4 (7) för FoU-arbetet i förvaltningen och att nödvändigt utvecklingsarbete och forskning runt Habilitering blir åsidosatt. Vidare befarar SP att nödvändiga resurser inom HR, IT och utveckling riktade mot Habiliteringsverksamhetens specifika behov kommer minska. SP ser även stor risk att de kompetensförsörjningssvårigheter som verksamheten redan har ska öka. I underlaget till förslag talas om "Habiliteringen ska värnas" men det framgår inte på vilket sätt eller varför ett förtydligande krävs. SACO anser vidare att den nya förvaltningen bör heta Primärvården, inte Närvårdsförvaltningen. Arbetsgivaren förklara att Närvårdsförvaltningen är ett arbetsnamn. Samtliga förbund är av uppfattningen att närvårdsavdelningen organisatoriskt bör tillhöra Akademiska sjukhuset. Arbetsgivaren kommer att kalla SACO till förhandling enligt MBL 11, i enlighet med överenskommen tidpunkt. De fackliga organisationerna har i övrigt inget att erinra mot arbetsgivaren förslag till beslut i ärendena till regionstyrelsen. 6. Ärenden till fastighets- och servicenämndens sammanträde den 21 augusti 217 Vid mötet informeras och samverkas de ärenden som ska behandlas av fastighets- och servicenämnden den 21 augusti 217. Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör för Fastighet och service, redogör för beslutsförslaget rörande nytt produktionskök vid Akademiska sjukhuset. Se under punkt 4. Ärenden till regionstyrelsens sammanträde. De fackliga organisationerna har inget att erinra mot arbetsgivaren förslag till beslut i ärendena till fastighets- och servicenämnden. 7. Information om det mellanregionala sambandet Tomas Stavbom, chefsstrateg, delger SAMLA information om nya samverkansformer och principer för samverkan. Lag (21:63) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län lägger fast att de landsting som övertagit det regionala utvecklingsansvaret från kommunerna ska säkerställa samverka med kommunerna. Efter årsskiftet 216/217 har därför en ny samverkansstruktur skapats tillsammans med länets kommuner och gemensamma principer för samverkan tagits fram. Förutom samverkan inom länet bedrivs storregional samverkan, t.ex. inom sjukvårdsregionen i hälso- och sjukvårdsfrågor, samverkan kring infrastrukturfrågor inom Stockholm Mälarregionen. Samverkan sker på både politisk- och tjänstemannanivå i olika konstellationer. Inom Regionalt forum sker samverkan och förankring av ärenden som beslutas politiskt inom Region Uppsala, t.ex. ärenden till regionstyrelsen.

164 5 (7) Det finns också separata samråd för kulturfrågor och frågor som rör hälso- och sjukvård. En regional ledningsgrupp på tjänstemannasidan bereder frågor till Regionalt forum. 8. Regiondirektörsbeslut Dokumentlagring och samarbetsplats för Region Uppsala Johan Lindqvist, t.f. IT-direktör, informerar om rubricerat förslag till beslut. Beslutet handlar om hur Region Uppsalas medarbetare ska hantera och spara dokument när gemensamma lagringsytor som t.ex. G försvinner. Beslutet innebär att Office 365tjänsterna Groups och Teams ska användas för dokumentsamarbete i Region Uppsala. Vid mötet kommer parterna överens om att information kring fortsatt utvecklingsarbete inom detta område tas upp i den fackliga referensgruppen för IT-frågor. Kommunal som ännu inte har en facklig representant i denna gruppering inkommer med namn till sekreteraren för SAMLA. De fackliga organisationerna inget att erinra mot arbetsgivarens förslag till beslut. 9. Förfrågningsunderlag upphandling av kiropraktorer Maria Lindblom, utredare, redogör för förslag till upphandlingsdokument gällande upphandling av kiropraktorer, ett ärende som ligger för beslut till vårdstyrelsen. Med utgångspunkt från uppföljning av tidigare avtal har vissa ändringar i upphandlingsdokumentet gjorts, som redogörs för under mötet. SACO framför att man är positiv till att vårdstyrelsen strävar efter att stärka de evidensbaserade metoderna bland kiropraktorerna, men SACO är oeniga på punkten att kiropraktorerna får rätt att remittera till röntgen. För det första anser SACO att det inte blir konkurrensneutralt, då varken naprapater eller sjukgymnaster får remittera till röntgen. Naprapater eller sjukgymnaster behandlar samma patientkategorier som kiropraktorerna. För det andra står Region Uppsala för kostnaden medan kostnaden för röntgen i Primärvården hamnar på vårdcentralerna. För det tredje finns risk för onödiga undersökningar och därmed ökade kostnader, då kiropraktorerna inte har tillgång till Cosmic och kan ta del av tidigare undersökningar. Det finns risk att patienter skickas på röntgen i onödan. Kiropraktorerna arbetar isolerat och andra vårdgivare kanske i sin tur sänder patienten på ytterligare röntgen, men ökade kostnader som följd, efter som den vårdgivaren inte känner till att patienten varit på röntgen. Onödiga röntgenundersökningar gör att patienter utsätts för radioaktiv strålning, vilket kan orsaka bl.a. cancer. Slutligen anser SACO att det är en läkaruppgift att bedöma resultatet av röntgenundersökningar. Kiropraktorer har inte rätt kompetens, vilket inte är patientsäkert. Anna-Rask Andersen (SACO) förklarar sig oenig med arbetsgivarens förslag till beslut.

165 6 (7) Arbetsgivaren kommer att kalla SACO till förhandling enligt MBL 11, i enlighet med överenskommen tidpunkt med arbetstagarorganisationen. 1. Semesterbestämmelser i AB17 Monika Saarm, förhandlingschef, redogör för förestående ändringar av semesterbestämmelserna i AB17. Det nya avtalet innebär att man endast får spara 3 semesterdagar och resterande dagar får tas ut i pengar. Rose-Marie Lövgren (Kommunal) framför att det framförts önskemål från många medlemmar att kunna ta ut sina sparade semesterdagar under innevarande år istället för ekonomisk kompensation. Det är därför viktigt att arbetsgivaren ger besked hur detta ska kunna realiseras. Eva Wikström svarar att denna fråga kommer att tas upp i HR-chefsnätverket för diskussion. Arbetsgivaren instämmer med de fackliga organisationerna att det är viktigt att eventuella otydligheter klargörs innan information om de ändrade bestämmelserna kommuniceras. Monica Saarm informerar vidare om pågående arbete med omställningsfonden. Förvaltningarna har hitintills inkommit med förslag på hur medlen skulle kunna användas. I nästa steg kommer de fackliga organisationerna involveras. Arbetsgivaren kommer kalla till en workshop för diskussion i denna fråga. 11. Hantering och rutiner avseende upphandlingsärenden Ärendet utgår vid dagens sammanträde och hanteras längre fram i samband med översyn av samverkansavtalet. 12. Arbetsmiljöhandboken Mariette Veideskog, HR-strateg, ger SAMLA en kort lägesrapport om Arbetsmiljöhandboken som nu finns att tillgå på Navet och där olika delar har integrerats till denna så som likabehandling, arbetsmiljöavvikelsen i MedControl, Verksam. Mariette Veideskog informerar också om att medarbetarenkäten kommer att skickas ut mellan den 24 oktober till den 6 november. En redovisning av resultaten per förvaltning kommer att kunna presenteras i december Övriga frågor Anna Rask-Andersen har inför SAMLA inkommit två övriga frågor. Enkäten om samverkan i Region Uppsala Frågan diskuterades under punkten regiondirektörens rapport (se punkt 2). Hantering av sekretessbelagda uppgifter Med anledning av IT-härvan på Transportstyrelsen undrar SACO om det finns anledning till oro för att regionens sekretessbelagda uppgifter skulle kunna hamna i felaktiga händer?

166 7 (7) Johan Lindqvist; T f IT-direktör, redogör för pågående och planerade aktiviteter på området. När det gäller hantering av icke-patientinformation kommer arbetsgivaren påbörja ett arbete med att gå igenom befintliga avtal. Arbetsgivaren har också påbörjat ett arbete med genomlysning av befintliga system för anpassning till den nya dataskyddsförordningen GDPR. Arbetsgivaren avser genomföra utökade satsning på IT-informationsutbildningar inom Region Uppsala. 14. Avslutning Sammanträdet avslutas den 14 augusti 217, kl Anna Rask-Andersen SACO Bo Rautio Kommunal Kristina Eriksson Vårdförbundet Fia Karlsson Vision

167 Nämndkansliet Cecilia Lidén Tfn E-post Cecilia.liden@regionuppsala.se Protokoll enligt MBL 11 den 21 augusti 217 Närvarande För arbetsgivaren Eva Wikström, HR-direktör, ordförande Inge Bruce, chefsläkare Carina Bäckström, enhetschef Cecilia Lidén, sekreterare För arbetstagaren SACO Anna Rask Andersen 1 Kallelse Förhandling enligt 11 MBL hade påkallats av arbetsgivaren med anledning av oenighet avseende förfrågningsunderlag upphandling av kiropraktorer. (Samverkanssammanträde ) 2 Ordföranden Eva Wikström påminner om, även om det stod i kallelsen, att sekretess råder vid upphandlingsärenden. 3 Justering Tid för justering: Protokollet finns tillgängligt för justering måndagen den 21 augusti, kl. 1., Regionkontoret, Storgatan 27. Justerare: Anna Rask Andersen 4 SACO framför tre skäl att man förklarat sig oenig angående förfrågningsunderlaget: - För det första att kiropraktorerna får rätt att remittera till röntgen, det ska alltid göras av läkare och det är läkare som ska bedöma resultatet, Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

168 2 (2) - För det andra att det innebär en patientsäkerhetsrisk, bland annat för att det finns risk för onödiga röntgenundersökningar eftersom kiropraktorerna inte har tillgång till Cosmic och kan ta del av tidigare undersökningar. För det tredje anser SACO att det inte blir konkurrensneutralt, då varken naprapater eller sjukgymnaster får remittera till röntgen. Naprapater eller sjukgymnaster behandlar samma patientkategorier som kiropraktorerna. Region Uppsala tar kostnaden medan kostnaden för röntgen i Primärvården hamnar på vårdcentralerna. 5 Arbetsgivaren anför att - Det även i tidigare avtal med kiropraktorer finns inskrivet om rätten till remittering till röntgen. Avtalet är nu preciserad med diagnoser och samverkan med andra vårdgivare. Arbetsgivaren upplyser om att - i Enköping får sjukgymnaster remittera till röntgen, det är också på gång att bli tillåtet på försök för vissa vårdcentraler till Akademiska sjukhuset och Elisabethsjukhuset. Remittering från kiropraktorer har tidigare nyttjats i mindre omfattning. Arbetsgivaren eftersträvar att - då avtalen med naprapater och kiropraktorer går ut ska avtalen anpassas tidsmässigt. Anna-Rask Andersen (SACO) förklarar sig fortsatt oenig med arbetsgivarens förslag till beslut. 6 Avslutning Samverkan avslutas vid mötets avslutande den 21 augusti 217. Protokollet finns tillgängligt för justering tisdagen den 21 augusti kl. 1.. Cecilia Lidén Sekreterare Justeras: Eva Wikström Arbetsgivaren Anna Rask Andersen SACO

169 Fel i PDF konvertering: Filen "VS Protokoll Vårdstyrelsens arbetsutskott _8_.docx" kunde inte konverteras till pdf.

170 Månadsbladet Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 6-7, juni-juli 217 INFORMATION Rutin kring 4-års hörselscreening på audiologen (Uppsala kommun) Cirka hälften av bokningarna till hörselscreening som görs av BVC följer inte angiven rutin. Detta medför problem bl.a. för familjerna. All information finns i Rikshandboken under Barnhälsovårdsprogrammet / 4år / /Regionala tillägg / Hörsel. Där finner ni rutinen kring hörselscreening, instruktion angående hur BHV-ssk bokar tid hos audiologen samt adekvat kallelseblankett att skriva den bokade tiden på till föräldern. Kontrollera att rätt informationsfolder (daterad ) skickas tillsammans med 4års besöks kallelsen så att föräldrarna hinner boka tid inför besöket på BVC. Foldern kan nu beställas från Mediq. WebbHuldra Sedan mars i år har ni haft tillgång till WebbHuldra och snart kommer den tidigare Huldraversionen att stängas ner. I samband med det vill vi påminna om vikten av att ta bort barnen från Nyflaggade listan enligt rutinen i Rikshandboken, (Rikshandboken/Barnhälsovårdsprogrammet /Kvalitetssäkring/Administrativa rutiner/rutiner gällande nyflaggade barn i Huldra). Det vill säga att listan med nyflaggade barn endast innehåller barn som ännu inte har kontaktats. Om barn går på er BVC men är listade på annan BVC i Huldra får ni ingen ekonomisk ersättning för barnet. Ersättningen går till den mottagning som barnet är BVC-listat på i Huldra. Upphandlat D-vitamin Information till er som beställer via Apoteket Uppsala. Region Uppsala får nu automatiskt Unimedic D-droppar i olja levererade vid beställning då de är läkemedelsklassade och utbytbara med ACO s enligt Läkemedelsverket. Apoteket är skyldiga att leverera det billigaste i de fall det finns utbytbart preparat, precis som med övriga läkemedel.

171 Månadsbladet nr 6-7, juni-juli 217 Trafiksäkerhet för småbarnsföräldrar Hos NTF finns material både till beställning och att ladda ner på följande språk; engelska, persiska, somaliska, dari, arabiska, tigrinja samt lätt svenska. Kontaktvägar till mödra- och barnhälsovårdspsykologerna I dagsläget är vi sju MHV/BHV psykologer som bemannar hela länet. Det innebär att alla barnavårdscentraler inte har en psykolog knuten till sig. Det är inte remisstvång för kontakt med oss utan alla har möjlighet att söka själva. I första hand önskar vi dock remiss eftersom det ökar chansen att vi får rätt patienter till vår verksamhet. Gällande nedstämda mödrar med spädbarn så tar vi emot dem med prioritet. Ibland kan det vara lämpligt med en samtidig remiss till primärvårdsläkare för ev. sjukskrivning och /eller medicinering. Föräldraproblematik som inte är knuten till barnet och /eller föräldraskapet hänvisas lämpligen till andra instanser exempelvis primärvårdens psykolog eller läkare, Råd och stöd eller Familjerådgivningen. Vår rådgivningstelefon, , är öppen tisdag kl Den är till för rådgivande samtal med föräldrar till barn -6 år. Den är öppen som vanligt under sommaren. Den ska inte fungera som en väg till tidsbokning. Om tidsbokning är aktuellt efter rådgivningssamtal hänvisas patienten till BHV-sjuksköterska för att få remiss. Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna i Uppsala Län Informationsbrev till familjer som uteblir från BVC-besök Det finns idag två olika brev att skicka när familjen uteblir, ett där man ber föräldern höra av sig och ett, som man skickar om man ej får respons på det första, att man har skyldighet att anmäla till socialtjänsten ifall man känner oro för barnet. Dessa brev finns översatta till flera olika språk, se länk Vårdkedjemöte (MVC, kvinnokliniken och BVC) Minnesanteckningar från Vårdkedjemötet finns på BHV s hemsida, under rubriken Månadsbladet. COSMIC Ny remissmall till psykolog Nu har vi gjort om remissmallarna till mödra- och barnhälsovårdspsykologerna. Dessa kommer börja gälla inom några veckor. En mall är för blivande föräldrar, en för barn och en för föräldrar. Vi hoppas att de ska vara till hjälp när ni remitterar till oss. Hör av er till oss om ni märker av några problem. Trevlig sommar! Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna

172 Månadsbladet nr 6-7, juni-juli 217 UTBILDNINGAR Cosmic R8.1 vaccinationsmodulen Efter höstens uppdatering av Cosmic kommer personal på BVC att ordinera och dokumentera vaccinationerna i en vaccinationsmodul. Utöver den utbildning som fås på respektive arbetsplats kommer Barnhälsovården att erbjuda sex utbildningstillfällen för katedral genomgång av vaccinationsmodulen. Datum 12, 2 och 26 september. Tid 9-12 alternativt samtliga dagar. Lokal: Oden, Barnhälsovårdens Länsavdelning. Anmälan Barnhälsovårdens introduktionsutbildning för personal på BVC Utbildningspaketet, på fem dagar, riktar sig denna gång till alla nyanställda sjuksköterskor och läkare som ska arbeta/arbetar inom barnhälsovården i region Uppsala och som inte nyligen genomgått en motsvarande kurs. För dessa är utbildningen obligatorisk till alla delar. Datum: 25/1, 8/11, 21/11, 5/12 och 13/12. Lokal: Oden, Islandsgatan 2, 3tr. Anmälan Späda barns rätt till hälsa och utveckling Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Nka (Nationellt kompetenscentrum anhöriga) arbetar för att stärka stödet till barn som anhöriga och deras familjer. Nu uppmärksammar de särskilt de allra yngsta barnen som anhöriga. Även späda barn har ibland föräldrar som behöver stöd för egen del och i sitt föräldraskap på grund av psykisk skörhet eller ohälsa, psykisk funktionsnedsättning, beroende, allvarlig sjukdom, eller av andra skäl som kan påverka samspelet och det späda barnets utveckling. Nu har anmälan till konferensen öppnat. För information följ länken nedan. Boka dagen - studiedag för Språknätet I Språknätet samverkar Länsbibliotek Uppsala, barnhälsovården, logopedin, öppna förskolor och biblioteken i länet kring små barns språk. Språknätets studiedag är tisdag den 24 oktober, i Uppsala. Mer information om program och lokal, och en anmälningslänk kommer i höst via mail och på Där kan du också läsa med om Språknätet.

173 Månadsbladet nr 6-7, juni-juli 217 Övrigt Barnhälsovårdens Länsavdelning Vi är bemannat hela sommaren. Enklast är att maila Special-BVC Vi arbetar på som vanligt under sommaren hälsar Veronica och Ulrika. Ring oss gärna för konsultation/rådfrågning. Se kontaktuppgifter på sista sidan. Barnspecialistmottagningarna i sommaren 217 Knivsta stängt veckorna Östhammar stängt veckorna Tierp stängt veckorna Enköping öppet men med reducerad bemanning Uppsala öppet men med reducerad bemanning Nyföddhetsundersökning kommer att genomföras av kvinnokliniken UAS för mottagningarna Östhammar och Tierp Hänvisa till 1177 för rådgivning. För övrig avbokning eller receptförnyelse vänd er till barnspecialistmottagningen i Uppsala tel eller Enköping tel Barnhälsovårdens länsavdelning önskar alla en skön sommar!

174 Månadsbladet nr 6-7, juni-juli 217 Barnhälsovård e-postadress telefon Samordnare Sara Nielsen Assistent Marie Blomberg Vårdutvecklare Maria Engström maria.engstrom@akademisla.se Vårdutvecklare Thomas Wallby thomas.wallby@akademiska.se BHV-överläkare Steven Lucas steven.lucas@akademiska.se Logoped Laleh Nayeb laleh.nayeb@akademiska.se Logoped Anna Fäldt anna.faldt@akademiska.se Funktionsbrevlåda barnhalsovarden@akademiska.se Special-BVC Sjuksköterska Ulrika Lindahl ulrika.lindahl@akademiska.se Psykolog Veronica Vikström veronica.vikstrom@akademiska.se Barnläkare Steven Lucas steven.lucas@akademiska.se Barnhälsovårdens webbsida: Adress till redaktionen: Akademiska sjukhuset Barnhälsovårdens länsavdelning, Uppsala Besöksadress: Islandsgatan 2, entré B, plan 3 sara.nielsen@akademiska.se, marie.blomberg@akademiska.se

175 Månadsbladet Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 8, augusti 217 INFORMATION Föräldravägledning genom Triple P Vårdnadshavare i Uppsala kommun kan få vägledning i sin föräldraroll med Triple P som är ett evidensbaserat föräldrastödsprogram från Australien. Programmet syftar till att stärka kunskap, färdigheter, självständighet och självförtroende hos föräldrar och därigenom förebygga beteendeproblem och känslomässiga problem hos barnen. Främst riktar sig Triple P till föräldrar med barn i ålder -6 år och finns i tre nivåer: föreläsning, individuell rådgivning samt grupp. Idag vet vi att föräldraskapet och föräldrars strategier är en viktig faktor för att främja barnets och familjens hälsa och förälderns tro på sin egen förmåga är i sin tur en viktig faktor för ett gott samspel. Tidigare forskning har även visat på en tydlig koppling mellan föräldrars beteenden och utåtagerande problem hos barn. Strategierna i programmet har direkt anknytning till familjens vardagssituationer. Foldrar och affischer kommer under hösten att sändas till BVC i Uppsala kommun. BVC-sjuksköterskor får gärna sprida information om föräldravägledningen, se hemsidan: Kontaktuppgifter till Triple P-samordnare: Anna Hanning, , , anna.hanning@uppsala.se Agneta Nyberg, , , agneta.nyberg@uppsala.se Forskningsrapport, Som hand i handske, 212: Filmtips - Högläsning Högläsning ökar barnets ordförråd och ger tillfälle att prata om tankar kring boken och livet. Det främjar barnets framtida läsförståelse och på samma gång blir det en mysig stund. Göteborgs stadsbibliotek har gjort en film för föräldrar om högläsning. Filmen heter Vet du om att du kan förändra ditt barns liv? DVD Hitta språket BHV länsavdelning har många Hitta språket-filmer kvar. Filmerna passar mycket bra att ge till familjerna under hela BVC-tiden men bäst under det första året. De kan även användas på föräldragrupper för att på så sätt lättare prata om språkstimulans och till exempel skärmtid. Hör gärna av er om ni behöver fler filmer. Man kan ge filmen även om familjen inte har en DVD-spelare. På baksidan av fodralet finns en web-adress så att föräldrarna hittar filmen på internet.

176 Månadsbladet nr 8, augusti 217 SpecialBVC:s utbildningsresor I mars fick ni brev från oss angående utbildningsresor i länet som vi har planerat för hösten och vinter Vi vill påminna er om datum för detta enligt länken nedan. Vi behöver veta att rum är bokat på utvald vårdcentral, var vänlig meddela oss var vi ska träffas. Vi återkommer efter sommaren med mer information om utbildningseftermiddagens innehåll. Ulrika och Veronica Tider för SpecialBVC:s utbildningsresor Rättelse, Månadsbladet nr 6-7 juni-juli I rubriken angående rutin kring hörselscreening skrev vi Audiologen men menade så klart Hörsel- och balansmottagningen. COSMIC Nytt på BHV i Cosmic hemsida Prova gärna de nya dokumentations-hjälpmedlen vid teambesök. Rutin för överflyttning till elevhälsans medicinska enhet har uppdaterats efter ett korrekt påpekande om att CESÅ inte är enheten som skannar journaler. Många familjer är tacksamma för påminnelse om besökstider via sms. När Reminders aktiverats i patientkortet så gäller det alla tider som bokas i Cosmic dvs även när barnet ska till tex logoped. VACCINATIONER Så här vanliga var barnsjukdomarna förr På Folkhälsomyndighetens hemsida finns ett informativt material om effekten av vaccinationsprogram, bl.a. affischen Vaccin fungerar. Vaccination, ett klokt val för ditt barn en film på somaliska Folkhälsomyndighetens har en film på somaliska med svensk text som informerar om vaccinationsprogrammet och förklarar hur vaccinationer fungerar. Film och informationsblad kan med fördel användas för information till föräldrar på BHV-besöket. Länk till film Länk till informationsblad UTBILDNINGAR Cosmic R8.1 vaccinationsmodulen Efter höstens uppdatering av Cosmic kommer personal på BVC att ordinera och dokumentera vaccinationerna i Cosmics vaccinationsmodul. Utöver den utbildning som fås på respektive arbetsplats kommer Barnhälsovården att erbjuda sex utbildningstillfällen för katedral genomgång av vaccinationsmodulen. Datum 12, 2 och 26 september. Tid 9-12 alternativt samtliga dagar. Lokal: Oden, Islandsgatan 2, 3tr. Anmälan

177 Månadsbladet nr 8, augusti 217 Barnhälsovårdens introduktionsutbildning för personal på BVC Utbildningspaketet, på fem dagar, riktar sig denna gång till alla nyanställda sjuksköterskor och läkare som ska arbeta/arbetar inom barnhälsovården i Region Uppsala och som inte nyligen genomgått en motsvarande kurs. För dessa är utbildningen obligatorisk till alla delar. Datum: 25/1, 8/11, 21/11, 5/12 och 13/12. Lokal: Oden, Islandsgatan 2, 3tr. Anmälan Späda barns rätt till hälsa och utveckling Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Nka (Nationellt kompetenscentrum anhöriga) arbetar för att stärka stödet till barn som anhöriga och deras familjer. Nu uppmärksammar de särskilt de allra yngsta barnen som anhöriga. Även späda barn har ibland föräldrar som behöver stöd för egen del och i sitt föräldraskap på grund av psykisk skörhet eller ohälsa, psykisk funktionsnedsättning, beroende, allvarlig sjukdom, eller av andra skäl som kan påverka samspelet och det späda barnets utveckling. Datum: 16-17/1. Lokal: Folkets Hus, Stockholm. Nu har anmälan till konferensen öppnat. För information följ länken nedan. SUF, Kraftsamling Till dig som träffar barn och deras föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning SUF ordnar en dags konferens i Stockholm 29 november. Mer information kommer. Kraftsamling Till dig som träffar barn och deras föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning ÖVRIGT Tack! Vi på Barnhälsovårdens länsavdelning vill tacka för bra och givande samtal i samband med vårens rundresor. I Barnhälsovårdens årsrapport för 216 avspeglas skiftet till datajournal. Dokumentationen i datajournalen görs på olika sätt. Arbetet med mer enhetlig dokumentation börjar i höst med hjälp av de dokumentationsansvariga på varje BVC. Vi är alla överens om att NI gör ett fantastiskt arbete! Många goda idéer och exempel har ni berättat om. T.ex. i Gimo där BHV-sjuksköterskorna bjöds in till förskolans planeringsdag för att berätta om syftet med SDQ-formuläret. På BVC i Örsundsbro ber BHV-sjuksköterskorna alla barn ansiktsskatta sitt besök innan de går hem. Det finns mycket att lära och inspireras av BVC.er emellan. Hör gärna av er om ni vill dela med er av era goda idéer!

178 Månadsbladet nr 8, augusti 217 Barnhälsovård Samordnare Sara Nielsen Assistent Marie Blomberg Vårdutvecklare Maria Engström Vårdutvecklare Thomas Wallby BHV-överläkare Steven Lucas Logoped Laleh Nayeb Logoped Anna Fäldt e-postadress Funktionsbrevlåda Special-BVC Sjuksköterska Ulrika Lindahl Psykolog Veronica Vikström Barnläkare Steven Lucas Barnhälsovårdens webbsida: Adress till redaktionen: Akademiska sjukhuset Barnhälsovårdens länsavdelning, Uppsala Besöksadress: Islandsgatan 2, entré B, plan 3 sara.nielsen@akademiska.se, marie.blomberg@akademiska.se telefon

179 årsrapport 216 årsrapport-bhv-213.indd :4

180 INNEHÅLL FÖRORD... 3 S AMMANFATTNING... 4 BARNHÄLSOVÅRD I PRIMÄRVÅRDEN I REGION UPPSALA MÅL OCH MEDEL FÖR ATT SÄKRA KVALITEN... 7 Barnhälsovårdens mål... 7 Barnhälsovårdens arbete... 7 Kvalitetsindikatorer...1 Basta och Cosmic...11 B ARNPOPULATION OCH RESURSER...13 B ARNS HÄLSA...17 Amning...17 Rökfri miljö...19 Karies...2 Övervikt och fetma...2 Vaccinationer...21 Reflektion barns hälsa...23 FÖRÄLDRASTÖD...24 Hembesök...24 Familjecentral...25 Postnatal depressionsscreening EPDS...26 Föräldragrupper...27 Reflektion föräldrastöd...27 H ÄLSOÖVERVAKNING PÅ BVC...28 Nationella barnhälsovårdsprogrammet...28 Besök på mottagning...29 Utfall språk, hörsel och syn...3 Reflektion Hälsoövervakning...3 BARNHÄLSOVÅRDENS LÄNSAVDELNING STÖD TILL PRIMÄRVÅRDEN...32 Tillgänglighet...32 Metodbok Rikshandboken...32 Månadsbladet...32 Kunskapsförmedling undervisning...32 Utbildningsprogram och antal deltagare under GEMENSAM PRAXIS - SAMORDNING MED ANDRA VERKSAMHETER...34 KVALITETSSÄKRING...34 Reflektion Kvalitetssäkring...35 SPECIAL-BVC...35 MEDARBETARE PÅ BARNHÄLSOVÅRDEN...36 Barns Vård och Hälsa...36 FORSKNINGS - OCH UTVECKLINGSAKTIVITETER

181 FORSKARGRUPPEN CHILD HEALTH AND PARENTING (CHAP) Vetenskaplig produktion och samarbeten...44 PUBLIKATIONER

182 Förord År 216 har varit ett år med utmaningar för barnhälsovården. En övergång från pappersjournal till den elektroniska barnhälsovårdsjournalen i Cosmic genomfördes och stor osäkerhet har gällt ifall det årliga uttaget av kvalitetsdata skulle kunna rapporteras motsvarande tidigare års uttag från Basta. Ett uttag av kvalitetsdata för år 216 från Cosmic har så småningom kunnat göras men det har tyvärr visat sig, liksom i många andra landsting när man gått över till datoriserad journalföring, att bortfallet är mycket stort. Vi anser dock att man trots bortfallet kan se mönster som stämmer överens med tidigare resultat och rapporterar med det förbehåll att siffrorna är mycket osäkra och ska tolkas med försiktighet. I år redovisas inte resultaten på vårdcentralsnivå på grund av detta. Där värdena är mycket osäkra har vi valt att ange orange färg i graferna och där värdena är mer valida med blå färg. Implementeringen av det nya nationella barnhälsovårdsprogrammet har fortgått. Vissa BVC har lyckats genomföra programmet fullt ut medan andra har haft svårigheter. Trots att dåvarande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen skapade ekonomiska förutsättningar 215 för att programmet skulle kunna införas har man inte lyckats fullt ut, framför allt beroende på brist på personal, såväl läkare som sjuksköterskor. För att verksamheten ska motsvara barnfamiljernas behov krävs samverkan, framförallt med mödrahälsovård, socialtjänst och förskolan/öppna förskolan t ex familjecentralsverksamhet. Samverkan sker dock inte bara lokalt utan också regionalt och nationellt. Landstingets politiker fastställer och uppdaterar årligen Regelbok för barnhälsovård. Vårdgivarna, såväl offentliga som privata, åläggs att följa denna. För att uppnå de mål som finns definierade i regelboken måste barnhälsovården ha tillräckliga resurser, som fördelas ändamålsenligt. Därför är det viktigt att värna om innehållet i verksamheternas arbete och kunna följa utfallet gentemot målen. Genom kvalitets- och informationssystemet Basta har vi haft goda förutsättningar att följa utvecklingen och ge återkoppling där varje verksamhet kan jämföra sig själva över tid men också med andra vårdcentraler i länet. I och med införandet av den elektroniska barnhälsovårdsjournalen i Cosmic kommer Basta på sikt att försvinna. Under 216 är det endast vaccinationer som rapporteras i Basta. Arbetet med att ta fram ett nationellt kvalitetsregister för barnhälsovård har avancerat. Detta kommer att ge möjlighet att göra öppna jämförelser på nationell nivå. Denna årsrapport redovisar verksamheten hos barnavårdscentralerna i Uppsala län under 216 i såväl offentlig som privat regi samt vid Barnhälsovårdens centrala länsavdelning och forskargruppen CHAP. På grund av det stora bortfallet kommer dock inte historiken, som tidigare rapporterats i tabellbilaga, över de senaste tio åren per BVC-lokal att redovisas i denna rapport. Uppsala juni 217 Margaretha Magnusson Vårdutvecklare Thomas Wallby Vårdutvecklare Maria Engström Barnhälsovårdssamordnare 3 Sara Nielsen Barnhälsovårdssamordnare Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare

183 Sammanfattning Antal barn rapporteras i år som antal listade barn. Barnantalet -5 år uppgår 216 till barn och antalet nyfödda under året till 4399 barn. Andelen barn som deltar i hälsoövervakningsprogrammet varierar med åldersgrupp. Andelen -åringar, som haft kontakt med barnhälsovården i Uppsala län var 99 % och andelen 1-åringar 98 %. Andel mödrar som ammar då barnet är 4 månader har legat konstant runt 79 % de senaste åren, dock var det 76,1 % 216 som ammade. Vid 6 månader ligger siffran på 67,3 % jämfört med de senaste 3 årens andel på 71 %. Dessa siffror ska emellertid tolkas med försiktighet på grund av det stora bortfallet. En ökad andel mödrar som ammar finner vi emellertid vid 8 och12 månader. Andelen barn som lever i en rökfri miljö har enligt årets rapport ökat vid 4 veckor men minskat vid 8 månader, 18 månader och vid 4 år. Men resultatet ska tolkas med försiktighet Andel överviktiga 4-åringar har minskat något och andel feta har ökat hos såväl pojkar som flickor. Andel flickor ligger generellt högre än andelen pojkar såväl när det gäller övervikt som fetma. Vaccinationstäckningen är stabil för de vaccinationer som ingår i det nationella programmet, mellan 97 och 98 %. Under 216 har det tidvis varit brist på olika vacciner vilket kan förklara dels att färre barn med ökad risk för tuberkulossmitta är vaccinerade mot tuberkulos och dels att fler barn än riskbarn är vaccinerade mot hepatit-b. Det senare då det vaccin som normalt använts inte funnits tillgängligt utan ersatts av ett vaccin där också hepatit-b ingår. Uppgift om Hembesök samt Hemgångsdag har stora bortfall varför resultatet för Hembesök inom 3 dagar ska tolkas med stor försiktighet. Enligt rapport för 216 var det 78 % som fått hembesök inom 3 dagar jämfört med 85 % år 215. Andel mödrar som genomfört EPDS (postnatal depressionsscreening) var 76 %. Data från tidigare år beskrev andelen mödrar som erbjöds EPDS och men för år 216 baseras uppgiften på antalet faktiskt genomförda EPDS-screeningar. Bortfallet på variabeln är dock stort, ca en fjärdedel saknar uppgift. Andel föräldrar som deltagit i föräldragrupp rapporteras vara drygt 13 %. Pappornas deltagande har minskat från 6,8 % till 2,6 %. Målet för hälsobedömningar av språk, hörsel och syn är att 95 % av barnen ska bedömas. Detta mål uppnås inte för någon av dessa bedömningar, men siffrorna är osäkra. Det föreligger svårigheter att implementera det nationella barnhälsovårdsprogrammet, mest beroende på brist på personal. Barnantalet har ökat och beräknat med ett snitt på 6 nyfödda för en heltidsarbetande sjuksköterska skulle det behövas ytterligare 4,4 heltidstjänster för barnhälsovård i länet. Flera andra landsting i vår region har en rekommendation på 5-55 nyfödda per heltidsarbetande sjuksköterska. Det finns stor anledning att se över hur många sjuksköterskor som ska arbeta med barnhälsovård. Ett riktmärke för att nå och upprätthålla tillräcklig erfarenhet är ett minimum av 25 nyfödda barn per sjuksköterska och år. Idag är det alltför många vårdcentraler som i har färre barn per sjuksköterska. Att färre antal sjuksköterskor arbetar med barnhälsovård kan göra arbetet mer effektivt genom ett ökat erfarenhetsunderlag och bättre möjligheter att kunna erbjuda god tillgänglighet och föräldragrupper. 4

184 Det finns anledning att se över den dokumentation som ligger till grund för kvalitetsdata i Cosmic. Årets siffror är alltför instabila för att kunna göra rättvisa bedömningar. Resultaten varierar också mellan vårdcentralerna då vissa i högre utsträckning dokumenterat enligt rutin. 5

185 Barnhälsovård i primärvården i Region Uppsala 216 6

186 Mål och medel för att säkra kvaliten Barnhälsovårdens mål Barnhälsovårdens mål formuleras i Socialstyrelsens Vägledning för barnhälsovården (214) till att:1 främja barns hälsa och utveckling förebygga ohälsa hos barn tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. För att på ett framgångsrikt sätt nå dessa mål kan barnhälsovården erbjuda insatser till alla barn och deras föräldrar såsom att stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap för att på så sätt skapa gynnsamma betingelser för en allsidig utveckling för barn ge individuellt utformad hjälp till barn och deras föräldrar då ett barn löper högre risk att drabbas av ohälsa eller redan har nedsatt hälsa erbjuda hälsoövervakning av alla barn uppmärksamma förhållanden i barnets närmiljö Barnhälsovårdens arbete Socialstyrelsens Vägledning betonar en perspektivförskjutning av barnhälsovården där det främjande och preventiva arbetet lyfts fram. Detta ska dock inte ske på bekostnad av att det hälsoövervakande perspektivet överges. I samband med att vägledningen togs fram arbetade också professionen (läkare sjuksköterskor och psykologer) med att skapa en pedagogisk modell, tredelningen, där man tänker sig att ett barn kan vandra fram och tillbaka mellan nivåer utifrån behov, se figur 1. Alla barn erbjuds ett nationellt barnhälsovårdsprogram. Alla barn med ytterligare behov erbjuds samtal, vägledning och insatser efter behov på BVC (t ex ytterligare besök) eller ytterligare samtal, vägledning och insatser i samverkan med andra vårdgivare eller socialtjänst. Barnhälsovårdens arbete består således av promotiva och preventiva åtgärder på olika nivåer: Promotiva, allmänt hälsofrämjande åtgärder, är aktiviteter för att upprätthålla eller öka graden av välbefinnande och självförverkligande. Barnhälsovårdens insatser blir inte enbart inriktade på enskilda familjer utan också till verksamheter som har ansvar för den omgivande miljön liksom samhället i stort. Primärpreventiva åtgärder syftar till att barnet inte ska utveckla sjukdom eller hälsoproblem och vänder sig till alla föräldrar och barn. Exempel på detta är att vaccinera barn, uppmuntra till amning, ge information om rökfri miljö, barnsäkerhet, kost mm. Sekundärprevention innebär att tidigt upptäcka sjukdom och funktionsnedsättning för att få optimala möjligheter till behandling. De allmänna hälsoundersökningarna och screeningarna syftar till tidig upptäckt av hälsoproblem. Tertiärprevention innebär att man vid en etablerad funktionsnedsättning skapar förutsättningar för ett så normalt liv som möjligt. Barn med funktionsnedsättning ska erhålla stöd och hjälp så att övrig utveckling blir så optimal och normal som möjligt. 1 Socialstyrelsen. Vägledning för barnhälsovård (214) 7

187 När det gäller psykosocialt stöd använder man sig istället av begreppen universell prevention till hela befolkningen, selektiv prevention till särskilda riskgrupper samt indikerad prevention till familjer eller individer med förhöjd risk på individnivå2. 2 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering (21). Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En systematisk litteraturöversikt SBU-rapport nr 22. Klassificering av preventiva insatser p 43. Stockholm 8

188 Figur 1. Barnhälsovårdens nationella program 9

189 Kvalitetsindikatorer En grupp representanter för svensk barnhälsovård tog 25 fram ett antal indikatorer för att mäta kvalitén inom barnhälsovården. Dessa indikatorer skulle kunna användas för att göra öppna jämförelser mellan de olika landstingen i landet, Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer (Allmänna Barnhuset 25). SKL har fr.o.m. 212 beviljat medel för att bygga upp ett Nationellt kvalitetsregister för Barnhälsovård i Sverige. Nedanstående är de variabler som kommer att bli aktuella i första hand. Strukturmått: Barnantal, Första barn, Vårdtyngd. Processmått: Föräldrastöd i grupp, hembesök, genomförd EPDS, hälsosamtal amning, genomförd BCG-vaccination av riskbarn, mottagningsbesök, genomförd språk-, hörsel- och syn-screening, utvecklingsbedömning vid 4 år, hälsosamtal om antibiotikabehandling, astma, eksem, rökning eller olycksfall. Resultatmått: Andel kontrollerade barn, amningsfrekvens, andel vaccinerade med BCG-vaccin, andel barn exponerade för tobaksrök, tillväxt och BMI, andel utfall vid språk-, hörsel- och synscreening, andel barn med antibiotikabehandling, astma eller olycksfall. Amning, tobaksrök och andel vaccinerade är också de indikatorer som tagits fram i ett europeiskt samarbete där man definierat ett antal hälsoindikatorer, mått på barns hälsa, Child Health Indicators of Life and Development (CHILD)3. Strukturella mått handlar om vilka resurser man har till förfogande. Varje sjuksköterska bör ha ett tillräckligt stort barnunderlag, minst ca 25 nyfödda per år, för att säkra att barnkompetensen underhålls. Barnantalet ska inte heller vara för högt, sjuksköterskan ska ha möjlighet att arbeta mot de mål som är satta för verksamheten. En sjuksköterska som har både barnhälsovård och vuxenvård i sin verksamhet bör arbeta minst 2 timmar per vecka med barnhälsovård och barnunderlaget bör utgöras av ca 3 nyfödda. I den målbeskrivning som Vårdförbundet undertecknat anges att en sjuksköterska som enbart arbetar med barn ska ha 55 nyfödda barn på en heltid 4. Detta motsvarar behoven för en medeltung barnavårdscentral. Extra resurser krävs i områden med utsatta grupper. Detta innebär att någon form av vårdtyngdsmätning måste göras med populationen som utgångspunkt. Barnhälsovården i region Uppsala har arbetat fram en mall för att beräkna vårdtyngd där man tar hänsyn till andel förstabarnsföräldrar, andel rökare (socialt tyngdmått) samt barn med BCG-indikation (andel med utländsk härkomst), se bilaga 1, men utifrån 6 nyfödda. I den barnpeng, som utgör ersättning till vårdcentralerna, har man lagt in tolkbehov som en faktor för att få extra ersättning, då kontakt med icke svensktalande familjer tar betydligt längre tid jämfört med svensktalande. Vidare utges strukturersättning för kommuner utanför Uppsala och Enköping. Processindikatorer handlar om hur verksamheten bedrivs. För barnhälsovården avses det hälsoövervakningsprogram som erbjuds och i vilken utsträckning det genomförs, vilket stöd som ges samt vad som erbjuds i det generella föräldrastödet. Såväl struktur-, process- och i viss mån resultatmått kommer att redovisas i denna rapport. Arbetet med att bygga upp och driva ett nationellt kvalitetsregister för barnhälsovård, BHVQ har fortgått under 216 och medel har beviljats för fortsatt utveckling. 3 Child Health Indicators of Life and Development (CHILD), Report to the European Commission, September 22 4 Barnhälsovårdssamordnade/vårdutvecklare i Sverige. Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården (BHV) Revidering fastställd

190 Basta och Cosmic Resultaten från länets barnhälsovård baserade sig fram till och med år 215 framförallt på data som BHV-sjuksköterskorna själva rapporterat via statistik- och informationssystemet Basta. Från och med 216 dokumenterar dock länets BHV-sjuksköterskor i det gemensamma journalsystemet Cosmic och alla data som avser verksamhetsåret 216, förutom vaccinationer, är därför hämtade från Cosmic. När det gäller vaccinationer har Basta fortsatt haft funktionen att överföra vaccinationsdata till Vaccinationsregistret, ett nationellt hälsoregister. Samtliga på barnavårdscentral (BVC) givna vaccinationer som ges inom barnvaccinationsprogrammet registreras därför i Basta för vidare befordran till Vaccinationsregistret. Barnhälsovårdens länsavdelning i Uppsala län har inhämtat statistik från länets barnavårdscentraler (avseende verksamheten samt uppgifter om barns hälsa sedan Detta skedde under de första 1 åren via individbaserade pappersformulär startade utvecklingen av en databas för barnhälsovårdsdata, Basta, till vilken länets distriktssköterskor själva kunde rapportera fr.o.m Data i Basta registreras i samband med att barnet besökt mottagningen eller fått hembesök. Registreringen, som sker i ett webbformulär till en landstingsgemensam databas-server, övervakas av påminnelsesystem och valideringskontroller för att öka sannolikheten att data lämnas på rätt sätt och vid rätt tidpunkt. Databasens populationsuppgifter uppdateras kontinuerligt via uppdateringsfiler hämtade från Uppsala läns landstings befolkningsregister. Barn som vid någon tidpunkt folkbokförs i Uppsala län införs i registret. Av dessa kvalitetsdata får vi en bild av hur servicen till barnfamiljerna i länet fungerar och resultaten sätts också i relation till de kvalitetsmål som Barnhälsovårdens länsavdelning formulerat i diskussion med Primärvården och beställare. Uppgifterna samlas in på individnivå och rapporteras på vårdcentrals- och länsnivå. På årsbasis rapporteras statistik över amning och föräldrars rökvanor till Socialstyrelsen. Data i Basta används också som underlag för vetenskaplig, registerbaserad, epidemiologisk forskning, såväl inom som utom länet. Det finns i dagsläget endast ett annat liknande register i Sverige - BHV-System i Örebro. Data i dessa båda system utgör unika datakällor som via forskningsstudier kan leda till ny kunskap om barnhälsovårdens förutsättningar och möjligheter att på ett effektivt sätt arbeta med olika hälsofrågor i förskolepopulationen. I en kartläggning presenterad i en magisteruppsats av Maria Engström5 våren 214, konstaterades att BVC hade kontakt med de flesta barn, men för en grupp barn var det oklart om de hade haft kontakt med BVC. För det enskilda barnet kan utebliven barnhälsovård innebära risk för sämre hälsa och det kan även vara ett tecken på att barnet far illa. Information om, och förbättring av rutiner för hur och när data ska registreras är därför viktigt ur kvalitetssäkringssynpunkt. Under året har arbetet med att följa upp dokumentationen av barnhälsovård i Cosmic pågått. Barnhälsovårdsdata från Cosmic kommer också att överföras till det nationella kvalitetsregistret för barnhälsovård, Svenska barnhälsovårdsregistret, BHVQ. 5 Engström Maria. Kvalitetssäkring av barnhälsovård i Uppsala län: En analys av det externa bortfallet i Barnhälsovårdens statistik och informationsdatabas (BASTA) Magisteruppsats, Uppsala universitet/institutionen för folkhälsooch vårdvetenskap

191 Tabell 1. Internbortfall, andel barn som saknar uppgift, på ett antal variabler under 216 i Uppsala län och dess vårdcentraler. Röda siffror är högre än referensvärdet. Hembesök Språk 3 Hörsel 4 BVC-lokal/Åldersgrupp år 3 år 4 år Alunda 2,% 13% 26% Björklinge 3,4% 5% 36% BVC Anna 22,9% 8% 26% Bålstadoktorn 6,7% 17% 19% Bälinge 3,4% 4% 3% Ekeby 7,6% 9% 22% Enköping HLC 4,% 38% 16% Enköping VC 8,1% 2% 13% Eriksberg 14,1% 11% 39% Familjeläk Bålsta 23,1% 16% 3% Familjeläk Luthagen 4,8% 6% 25% Fjärdhundra 13,2% 12% 9% Flogsta 22,1% 1% 49% Gimo,% 5% 19% Gottsunda 72,4% 22% 44% Gränby 53,8% 38% 56% Heby 19,6% 11% 26% Knivsta 6,1% 11% 8% Knivsta Läkarg 2,7% 22% 12% Knutby 13,6% 25% % 11% 5% Kungsgärdet 11,6% Liljefors 15,1% 27% 41% Lille Skutt 15,1% 28% 27% Länna 3,1% % 33% Morgongåva 11,8% % 19% Nyby 18,3% 18% 51% Pelle Svanlös 56,5% 42% 36% Rasbo 17,6% 17% 46% Samariterhemmet 12,6% 12% 38% Skutskär 3,1% 18% 17% Skärplinge 49,% % 12% Storvreta 1,8% % 16% Svartbäcken 5,3% 1% 33% Sävja 32,3% 36% 46% Tierp 6,8% % 9% Uppsala Barnc 76,% 4% 39% Årsta 47,9% 11% 43% Älvkarleby 29,6% 17% 19% Örbyhus 6,1% % 11% Öregrund 6,3% 19% 18% Örsundsbro 9,5% 16% 1% Österbybruk 12,5% 23% 14% Östervåla 12,7% 2% 11% Östhammar 4,1% % 5% Länet 22,% 14% 29% Referensvärde 15,% 8,% 8,% Syn 4 4 år 9% 5% 6% 15% 12% 13% 17% 19% 2% 28% 14% 12% 19% 13% 18% 19% 9% 7% 9% 17% 9% 24% 18% 8% 19% 13% 15% 8% 14% 16% 12% 8% 8% 18% 9% 16% 6% 19% 13% 14% 14% 1% 11% 6% 14% 8,% 12 4v 16% 1% 9% 16% 2% 14% 22% 17% 19% 27% 22% 29% 11% 15% 3% 19% 22% 11% 17% 27% 7% 45% 17% 9% 18% 21% 26% 18% 8% 4% 22% 11% 1% 13% 23% 14% 11% 33% 2% % 15% 28% 24% 11% 17% 8,% Rökning 8 m 18 m 4% 19% 83% 57% 57% 21% 51% 58% 88% 84% 29% 45% 62% 63% 65% 48% 75% 48% 52% 39% 59% 48% 32% 48% 63% 44% 53% 39% 87% 62% 76% 72% 5% 32% 63% 39% 37% 9% 8% 79% 47% 6% 6% 39% 64% 35% 26% 2% 58% 36% 62% 37% 48% 17% 66% 61% 52% 39% 73% 37% 84% 57% 41% 26% 86% 67% 83% 78% 4% 31% 75% 56% 6% 38% 48% 46% 38% 23% 1% 74% 61% 61% 42% 26% 45% 4% 41% 15% 62% 46% 8,% 8,% 4 år 27% 73% 17% 58% 8% 49% 66% 37% 41% 38% 36% 26% 5% 54% 67% 66% 6% 34% 14% 75% 32% 34% 43% 23% 25% 49% 49% 51% 31% 31% 53% 33% 65% 83% 4% 59% 45% 31% 24% 59% 73% 12% 22% 5% 47% 8,% Erh EPDS år 49% 13% 23% 2% 14% 14% 28% 2% 22% 34% 3% 11% 17% 9% 45% 42% 14% 14% 17% 5% 16% 37% 33% 19% 12% 52% 26% 18% 29% 3% 33% 26% 7% 32% 22% 25% 16% 33% 1% 19% 24% 3% 18% 8% 24% 8,%

192 Barnpopulation och resurser Det statistiska materialet grundar sig på antal listade barn -5 år i Uppsala län. År 216 föddes 4399 barn och den totala förskolepopulationen består av barn. Tabell 2 visar antal barn per årskull. Det är en ökning med 1378 barn i förskolepopulationen varav en ökning med 22 åringar. BVC finansieras utifrån en ersättningsmodell baserad på antal listade barn per BVC där en extra ersättning ges för tolkbehov och struktur, se tabell 3. Dessutom utgår en särskild hembesöksersättning. De barnavårdscentraler som bedriver familjecentraler får en årlig ersättning enligt särskild överenskommelse. Barnavårdscentral är fr o m mars 216 ett tilläggsåtagande till vårdcentral och har ingen egen regelbok. I år är det Uppsala Barncentrum Samariterhemmet, Gottsunda och Svartbäcken som har flest barn listade, se tabell 4. Figur 2 visar också att det är stora skillnader i barnantal mellan olika vårdcentraler. Andel förstabarn av alla nyfödda 216 utgjordes av knappt 4 %. Tabell 2. Antal folkbokförda barn per redovisningsår och åldersgrupp (-5 år). Redovisningsår Ålder Totalt 27* * * 216 års siffror avser antal listade barn Tabell 3. Ersättning för barnhälsovård 216 på vårdcentralen Ålder år 1-5 år Ersättning per listat barn 8258 kr 1153 kr Strukturersättning 15 % per listat barn 1239 kr 173 kr Ersättning per barn med tolkbehov 4129 kr 577 kr 13

193 Tabell 4. Barnantal på respektive BVC-lokal under 216 Alunda Björklinge BVC Anna Bålstadoktorn Bälinge Ekeby Enköping HLC Enköping VC Eriksberg Familjeläk Bålsta Familjeläk Luthagen Fjärdhundra Flogsta Gimo Gottsunda Gränby Heby Knivsta Knivsta Läkargrupp Knutby Kungsgärdet Liljefors Lille Skutt Länna Morgongåva Nyby Pelle Svanlös Rasbo Samariterhemmet Skutskär Skärplinge Storvreta Svartbäcken Sävja Tierp Uppsala Barncentrum Årsta Älvkarleby Örbyhus Öregrund Örsundsbro Österbybruk Östervåla Östhammar Länet år * * * * 22** * 17** 14 23** 17** * 49 16** år TOTALT * 11 vårdcentraler har ett barnantal under 4 nyfödda ** 5 vårdcentraler har ett barnantal under 25 nyfödda vilket innebär att man frångår rekommendationen från Socialstyrelsens vägledning där det anges ett minimiantal på

194 Figur 2. -åringar och 1-5 åringar per vårdcentral i Uppsala län Öregrund Knutby Gränby Rasbo Morgongåva Älvkarleby Länna Fjärdhundra Knivsta Läkarg BVC Anna Skärplinge Österbybruk Örbyhus Familjeläk Luthagen Gimo Heby Kungsgärdet Pelle Svanlös Alunda Bälinge Ekeby Östervåla Östhammar Örsundsbro Skutskär Eriksberg Björklinge Lille Sku Bålstadoktorn Nyby Sävja Storvreta Tierp EnköpingVC Familjeläk Bålsta Enköping Hlc Liljefors Flogsta Knivsta Årsta Uppsala Barnc Svartbäcken Go sunda Samariterhemmet år 1-5 år Verksamhetschefer på länets vårdcentraler har lämnat uppgift om hur många timmar BVC-sjuksköterskorna ägnade åt barnhälsovård per vecka under 216 vilket sammanräknat motsvarar 69,5 heltidstjänster, se tabell 5. Totalt arbetar 115 sjuksköterskor med barnhälsovård. På länsnivå skulle det behövas ytterligare ca 4,4 tjänster, då vi räknat på ett barnantal med 6 barn per heltidsarbetande sjuksköterska, se tabell 5. Den nationella rekommendationen är 55 barn per heltidsarbetande sjuksköterska. I år har ingen vårdtyngdsmätning skett beroende på att data är för osäkra. Detta innebär att vissa vårdcentraler behöver fler sjuksköterskor än vad som föreslås och andra färre. Det är viktigt att notera att på vissa enheter är det fler sjuksköterskor som arbetar med barnhälsovård än vad barnunderlaget motiverar. Detta innebär att man frångår de kvalitetsmått som anges av Socialstyrelsen6 och Uppsala läns regelbok, att en sjuksköterska som arbetar med barnhälsovård bör ha ett barnunderlag på minst 25 nyfödda per år samt arbeta 2 timmar i veckan med barnhälsovård. För att få tillräcklig erfarenhet och inte uppleva alltför många problem som obekanta krävs att man träffar tillräckligt många barn och det är visat att det finns fördelar med profilering7. Det finns således även i år utrymme för att diskutera ytterligare profilering av barnhälsovårdsarbetet. Detta skulle också ge en effektivisering då färre sjuksköterskor behöver uppdateras inom barnområdet. Det som kan diskuteras är sårbarheten vid t ex sjukdom och semestrar. Men akut på en vårdcentral borde den frågan kunna lösas. Ett tillräckligt stort barnunderlag är också en förutsättning för att nå vissa kvalitetsmått, t ex mål kopplade till föräldragrupper. 11 vårdcentraler har ett barnantal under 4 nyfödda vilket gör resultat uttryckta i procentuella andelar känsliga för förändringar. Av dessas har 5 vårdcentraler ett barnantal under 25 nyfödda vilket innebär att man frångår rekommendationen från Socialstyrelsens vägledning där det anges ett minimiantal på Socialstyrelsen. Vägledning av barnhälsovården Magnusson M, Lagerberg D, Sundelin C. Organizational differences in early child health care mothers and nurses experiences of the services. Scand J Caring Sci. 211 Sep 2. doi: /j x. [Epub ahead of print] 15

195 Tabell 5. Barnhälsovårdsresurser i Uppsala län 216 Barnantal Vårdcentral (VC) Alunda/Rasbo Tjänstebehov Antal nyfödda Antal rapporterade BHV- timmar per vecka och VC. 5 Befintligt antal tjänster (4 timmar per vecka) 1 1,25 Antal sjuksköterskor Tjänstebehov utifrån 6 nyfödda/år 1,1 Antal rapporterade sjuksköterskor som arbetar med barnhälsovård per vårdcentral 2 4 Anna 35 2,5,6 1 Bålstadoktorn 12 32,8 2 3 Ekeby ,75 1,3 2 Enköping HLC /Fjärdhundra ,5 3,6 3 Enköping VC ,5 3 Eriksberg 64 2,5 1,1 3 Familjeläkarna Bålsta Familjeläk. Luthagen ,8 2, ,2 1,4 2 Flogsta ,4 3,2 5 Gimo/Österbybruk ,6 1,6 4 Gottsunda ,4 6 Heby/Morgongåva ,5 1,1 3 Knivsta ,9 3,9 4 Knivsta läkargrupp 29 19,5,5 1 Knutby/Länna 54 37,9,9 2 Kungsgärdet 43 32,8,7 2 Liljefors ,6 3 4 Lille Skutt ,6 2 Nyby ,5 1,7 2 Pelle Svanslös ,4 2 Samariterhemmet ,7 7 Skutskär/Älvkarleby ,4 1,7 6 Storvreta ,6 3 Svartbäcken/ Bälinge Björklinge Sävja ,25 7, ,1 1, ,4 4,1 7 Tierp/Skärplinge/ Örbyhus Uppsala Barncentrum Årsta/Gränby ,6 4, ,2 4,9 5 Öregrund 16 15,4,3 1 Örsundsbro ,3 1,2 3 Östervåla 71 34,9 1,2 2 Östhammar 73 38,95 1, ,5 73,9 115 Total De fetstilsmarkerade siffrorna i kolumn tjänstebehov motsvarar de vårdcentraler där det utifrån barnantal skulle krävas mer resurser. Dock måste hänsyn till vårdtyngd tas. Det har i år inte varit möjligt att göra vårdtyngdsberäkning. De rödmarkerade siffrorna är de vårdcentraler där fler sjuksköterskor arbetar med barnhälsovård än vad barnantalet medger enligt Socialstyrelsens Vägledning 214 (25 nyfödda/sjuksköterska). 16

196 Barns hälsa Mål: 87 % ammas vid 4 månader. Resultat: 76,1 % Amning Mål: 77 % ammas vid 6 månader. Resultat: 67,3 % Amning är en skyddsfaktor för såväl barn som mor. Det är därför önskvärt att så många barn som möjligt får bröstmjölk. WHO rekommenderar att barnet får enbart bröstmjölk under de första 6 månaderna. Sedan 24 praktiseras WHO:s definition av amning i hela landet: Enbart ammade barn är de som endast får bröstmjölk samt ev. mediciner, vitaminer och/eller mineraler. Delvis ammade barn är de barn som fortfarande ammas samt får smakportioner, modersmjölksersättning, välling eller hela mål av annan kost. Ej ammade är de barn som inte får någon bröstmjölk. Under 212 introducerade Livsmedelsverket nya råd för späd- och småbarn. Detta innebär att barn från 4 månaders ålder kan ges pyttesmå smakprover högst ett kryddmått8. Barn som fått sådana har hittills klassificerats som delammade. Från och med 214 infördes ytterligare en ny kategori, övervägande ammade, för barn som förutom bröstmjölk bara fått pyttesmå smakprover eller enstaka mål av annan kost. Övervägande ammade är en statistiskt sett en delmängd av delvis ammade. I början av 7-talet ammade 6 % av mödrarna i Sverige sina barn vid 6 månaders ålder (hel- + delamning) Motsvarande siffra för Uppsala län 216 var drygt 71 %. I Sverige minskade helamning vid sex månader under perioden 195 till 197 från 4 % till under 1 %. Därefter skedde en stadig ökning av andel mödrar som ammade sina barn.26 inleddes dock en successiv minskning av amningsfrekvensen såväl nationellt som i Uppsala län. Figur 3 visar någon amning i Uppsala län (hel+ delamning) under de sista tio åren. Andel barn som ammas vid 1 veckas ålder har i ett 1- års perspektiv minskat från 97,8 % till 96,1 %. Det är visat att den initiala amningen har stor betydelse för om mamman fortsätter amningen. Minskningen vid 2 månaders ålder är i tioårsperspektivet nästan 4 procentenheter http :// 17

197 Figur 3. Amning (hel- + del) vid 1v samt 2, 4, 6, 9 och 12 månader i Uppsala län ,% 9,% 8,% 7,% 1 vecka 6,% 2 mån 5,% 4 mån 6 mån 4,% 9 mån 3,% 12 mån 2,% 1,%,% Där värdena är mycket osäkra har vi valt att ange grafer med en orange färgskala. Från och med 214 anges amning vid 8 månader. I Uppsala län ammades år % av 4-månadersbarnen och 77 % av 6-månadersbarnen. Dessa siffror fungerar som mål för amning i Uppsala läns Amningsstrategi från År 216 ammades drygt 76 % vid 4 månader, figur 4, och drygt 67 %, figur 5, vid 6 månader. Amning före och vid 6 månader fortsätter att minska medan amning längre än 6 månader ökar. Det är viktigt att komma ihåg att kategorin övervägande amning, som idag klassas som delamning utgör nästan 15 % vid 4 månader och knappt 16 % vid 6 månader. Figur 4. Andel barn som är hel- respektive delammade vid 4 månaders ålder , samt övervägande amning från 214 i Uppsala län. 1,% 9,% 8,% 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% Hel Övervägande Del Där värdena är mycket osäkra har vi valt att ange grafer med en orange färgskala annars presenteras grafer i blått

198 Figur 5. Andel barn som är hel- respektive delammade vid 6 månaders ålder , samt övervägande amning från 214 i Uppsala län. 1,% 9,% 8,% 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% Hel Övervägande Del Där värdena är mycket osäkra har vi valt att ange grafer med en orange färgskala annars presenteras grafer i blått. Skillnaderna mellan länets vårdcentraler är stora. Andel ammade barn var mellan 61,3 % och 92,5 % vid 4 månader och 38,9 % och 94,3 % vid 6 månader. Att en högre andel ammar vid 6 månader jämfört med vid 4 månader är inte sannolikt utan en förklaring kan vara ett lågt barnantal på vårdcentralen samt bortfallet spelar roll. Rökfri miljö Andel barn som exponeras för tobaksrök: Att få växa upp i en rökfri miljö är viktigt för barns hälsa. Andel barn som exponerats för tobaksrök i hemmet i 4 veckor 2,2 % Uppsala län var 216 2,2 % då barnen var 4 veckor,,4 8 mån 9,3 % % för mödrar och 1,5 % för fäder. Med ett bortfall på 17 % bör siffrorna tolkas med försiktighet. Vid 8 månader var 18 mån. 9,8 % det 9,3 % som utsattes för rök i sin närmiljö, med ett bortfall på 65 %, vid 18 månader var det 9,8 % samt vid 4 år 9,7 %. Att göra en närmare analys av siffrorna känns skakigt med tanke på det stora bortfallet. Vi kan dock konstatera att Uppsala säkert ligger lägre än de siffror som anges på nationell nivå. I Socialstyrelsens rapport från 216 med barn födda 214 i riket var det 4 % av mödrarna som rökte och 1 % av fäderna då barnen var 4 veckor, motsvarande siffror för Uppsala län var för mödrar 2,9 % vid 4 veckor och 3,1 % vid 8 månader, för fäderna 8,2 % vid 4 veckor och 7,8 % vid 8 månader. Skillnaderna över tid visas i figur 6 men ska tolkas med viss försiktighet. Skillnaderna är stora mellan vårdcentralerna när det gäller rökning men också när det gäller bortfallet, se tabell 1. De områden där rökfrekvensen är hög är framförallt invandrartäta områden. Resultaten stämmer väl med vad som framkommit i en studie av Wallby och Hjern1. 1 Wallby T, Hjern A. Parental region of birth, socio-economic status and infants' exposure to second-hand smoke. ActaPaediatr. 28 Nov;97(11): Epub 28 Aug

199 Figur 6. Andel rökare i barnets hemmiljö 4 veckor, 8 och 18 månader samt 4 år i Uppsala län ,% 9,% 8,% 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% 4v 8m m år 216 Där värdena är mycket osäkra har vi valt att ange grafer med en orange färgskala annars presenteras grafer i blått. Karies En viktig indikator på barns hälsa är deras tandstatus. Folktandvårdens statistik för 216 i Uppsala län visar att 97 % av 3-åringarna och 85 % av 6-åringarna var kariesfria. Det är i stort samma siffror som för 215. Med kariesfri menas att barnet aldrig haft karies, dvs. man har ingen aktiv karies eller fyllningar. Övervikt och fetma Övervikt och fetma hos barn är en riskfaktor för oönskade konsekvenser i vuxenlivet. Från och med period 26 har vi information om längd och vikt på förskolebarnen i länet. På dessa data beräknas Body Mass Index anpassade för barn över 2 år, s.k. ISO-BMI 11. Bortfallet på tillväxtdata för 4-åringar brukar vara större än för övriga åldrar. Detta bortfall förklaras främst av att tidpunkten för att göra denna mätning ska ligga inom plus/minus 2 månader från 4-årsdagen och alla 4-åringsundersökningar sker inte inom detta tidsintervall. Av 4-åriga pojkar i Uppsala län hade 8 % övervikt och 1,9 % fetma. För flickornas del var det 1,3 % som hade övervikt och 2,4 % som hade fetma. Figur 7 visar hur utvecklingen varit de senaste tio åren och vi kan konstatera att den tendens till en minskning över tid som vi sett då det gäller övervikt såväl hos pojkar som hos flickor verkar hålla i sig. Däremot är siffrorna mer svårtolkade när det gäller fetma. Pojkarna ligger överlag lägre än flickorna för såväl övervikt som fetma. 11 Cole, T.J., et al., Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ., 2. 32(7244): p

200 Figur 7. Andel pojkar och flickor med övervikt respektive fetma vid 4 år i Uppsala län ,% 14,% 12,% 1,% 8,% 6,% 4,% 2,%,% Pojkar Övervikt Pojkar Fetma Flickor Övervikt Flickor Fetma Där värdena är mycket osäkra har vi valt att ange grafen med en orange färgskala. Vaccinationer Vaccinationsdata hämtas från Basta och baseras på antal folkbokförda barn medan Andel 2-åringar vaccinerade mot man i andra län utgår ifrån antalet barn DTP, Polio, Hib 97,7 % man har inskrivna på respektive BVC. MPR 96,1 % Uppsala läns resultat för vaccinationer under barnets andra levnadsår ligger Tuberkulos 58,9 % (Riskbarn) därför något lägre än landet i övrigt. Hepatit-B vaccinerade 48,5 % Andel vaccinerade barn har legat relativt konstant de sista åren. Av länets 2åringar är knappt 98 % vaccinerade mot DTP (difteri, stelkramp, kikhosta), polio samt infektion orsakad av Hib (Haemofilus influenzae typ B). Pneumokockvaccination särredovisas inte men följer i stort DTP, polio och Hib siffrorna, se figur 8. Andel 2-åringar vaccinerade mot MPR (mässling, påssjuka och röda hund har) ökat marginellt sedan 215 till 96,7 % jämfört med 96,1 % från 215, se figur 8. I vissa områden är andel vaccinerade barn lägre vilket fortfarande kan tala för föräldrars oro kring biverkningar vid vaccination. Ju färre barn som blir vaccinerade desto större är risken för lokala utbrott. Det har förekommit ett antal mässlingsepidemier under senare år i Europa som startat i områden där vaccinationsfrekvensen var låg. Det är därför viktigt att vaccinationstäckningen ligger på minst 9 %, helst 95 %, i en befolkning för att undvika lokala utbrott. Smittskyddsinstitutet rekommenderar mässlingsvaccination för barn från 6 månaders ålder inför utlandsresa. De barn som vaccineras före 1 års ålder bör vaccineras igen vid 18 månaders ålder. Även om den rekommenderade åldern för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund är 18 månader så är det aldrig för sent att vaccinera. Fortfarande önskar ett par procent av föräldrarna vänta med att vaccinera sina barn tills de är 3 år gamla. Täckningsgraden varierar mellan de olika vårdcentralerna. De flesta barnavårdscentraler har en god täckning men det är också viktigt att siffrorna som presenteras svarar mot verkligheten och att låga frekvenser inte står för bristande administrativa rutiner. Föräldrar som inte vill vaccinera sitt barn bör visas respekt men det är viktigt att de får information på ett sätt att de kan fatta ett 21

201 sådant informerat beslut. Ibland kan det vara bra att få diskutera med en läkare och barnhälsovårdens överläkare kan också föra samtal med de föräldrar som så önskar. I Rikshandboken för barnhälsovård finns ett kapitel om information till tveksamma föräldrar.12 Figur 9 visar andel vaccinerade riskbarn för tuberkulos samt andel vaccinerade mot Hepatit B, se figur 9. Andel vaccinerade riskbarn för tuberkulos var 58,9 %. Andel av alla barn som är vaccinerade mot Hepatit B var 48,5 % och då gäller det en hel årskull. Ett skäl till att denna siffra är så pass hög trots att det vaccinet inte ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet är att det varit brist på det femvalenta vaccinet och barnen har då erbjudits det sexvalenta där Hepatit B ingår. From 216 erbjuds alla barn som från 1 januari var tre månader Hepatit.B vaccin i Uppsala län trots att den vaccinationen inte ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. Figur 8. Andel fullständigt vaccinerade 2-åringar i Uppsala län ,% 95,% 9,% 85,% 8,% DTP-Polio_Hib MPR Figur 9. Andel 2-åriga riskbarn som vaccinerats mot Tuberkulos och andel hel årskull som vaccinerats mot Hepatit B i Uppsala län och dess vårdcentraler 216. Andel hepa tvaccinerade 3 doser Andel vacc riskbarn TBC Där värdena anses valida är graferna i blå färgskala och värden för länet i grönt Länet Östervåla Östhammar Örsundsbro Årsta Öregrund Uppsala barnc Tierp Ture Åhlander Sävja Svartbäcken Skutskär Storvreta Nyby Samariterhemmet Liljefors Knutby Kungsgärdet Knivsta Läkargr Heby Knivsta Gimo Go sunda Flogsta Fjärdhundra Familjeläk Luthagen Eriksberg Familjeläk Bålsta Enköping VC Ekeby hälsoc Enköping HLC Bålstadoktorn Ebbe Wahlund Alunda Aros Läkarmo 1,% 9,% 8,% 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,%

202 Reflektion barns hälsa När det gäller barns hälsa är bilden komplex. Den blir inte bättre av att bortfallet inom vissa områden är stort. Det finns dock en del att förbättra men också resultat att glädjas över. För att nå bra resultat bör ett samarbete ske med andra vårdgivare och aktörer. Andel mödrar som ammar då barnet är 4 månader har legat konstant runt 79 % de senaste åren, dock var det 76,1% som ammade 216. Vid 6 månader ligger siffran på 67,3 % mot att de senaste 3 åren legat på 71 %. Dessa siffror ska emellertid tolkas med försiktighet på grund av det stora bortfallet. Om dessa siffror pekar på en tendens lär vi inte veta förrän nästa års resultat som förhoppningsvis är mera valida med ett mindre bortfall. Av en kvalitativ intervjustudie framgår att mödrar får mycket olika information om amning 13. En annan studie14 baserad på Bastadata visade att det inte säkert går att urskilja någon särskild grupp mödrar där amningen minskat mer än hos övriga utan det är samma grupper som tidigare som ammar kortare eller inte alls. En amningsstrategi är utarbetad för mödra-, förlossnings-, BB- och barnhälsovården och presenterades under 215. Genom vårdkedjearbete och styrgrupp för amning finns en grund för att driva utvecklingen vidare. Siffrorna visar att barn som lever i en rökfri miljö enligt årets rapport har ökat vid 4 veckor och minskat vid 8 månader, 18 månader samt vid 4 år. Men resultatet ska tolkas med försiktighet på grund av det stora bortfallet. Årets siffror visar en låg andel fäder som röker vid 4 veckor, 1,5 % som ökar till 5,1 % då barnen är 8 månader. Mammornas rökning ökar från 4 veckor,,4 %, till 4,3 % när barnen är 8 månader. Det är vid 8 månader som tendens till ökningen sker och det är då många också har slutat amma. Ett viktigt arbete för BVC ligger i att stötta föräldrarna som gjort ett rökstopp att också vidmakthålla det. För att uppmärksamma dessa mödrar kan det vara idé att ta reda på om de rökt innan de blev gravida. Det är glädjande att fäderna röker mindre vid mättillfällena efter 4 veckor. Vi har emellertid ingen vetskap om hur många det är som snusar. Det krävs sannolikt specifika metoder för att arbeta med rökfria miljöer för barn i utsatta grupper, vilket dock kan ge positiva effekter på hälsoläget på lång sikt. Det är en högre andel flickor än pojkar som är överviktiga och feta. Det finns skäl att fortfarande understryka att det angeläget att försöka hålla en strikt hållning i mätmetod och att betona vikten av att barnet klär av sig i samband med vägning för att få tillförlitliga data. Barnet bör inte ha mer än trosa eller kalsong på sig när det vägs. Vissa kan uppleva att man genom detta kränker barnets integritet. Här gäller det att skapa lokalmässiga förutsättningar för att barnet kan vägas i avskildhet. Vaccinationstäckningen är stabil, knappt 98 % är av länets 2-åringar är vaccinerade för difteri, tetanus, polio, kikhosta, Haemofilus influensa samt pneumokocker. Vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund har ökat till 96 %. Med tanke på lokala mässlingsutbrott finns det starka skäl att erbjuda ovaccinerade barn vaccin när de kommer vid 3 år samt rekommendera vaccination till ovaccinerade barn över 6 månader inför utlandsresa. Riskbarnsvaccination för tuberkulos har minskat till 59 %. 49% av alla 2-åringar är vaccinerade för hepatit B. Andel barn som var kariesfria vid 3 år var 97 % och vid 6 år 85 %, något bättre än Therese Larsson. Jag kanske inte trodde att det skulle vara en så stor grej som det faktiskt är, att man är väldigt bunden En intervjustudie med kvinnor födda på 8-talet om vad som påverkar valet att amma eller inte amma. Uppsala universitet, Institutionen för kvinnors och barns hälsa Magnusson, M. Wallby, T. Har sociodemografin betydelse för amningsfrekvensen? Socialstyrelsen 214. Stockholm, Socialstyrelsen. 23

203 Föräldrastöd En av Barnhälsovårdens viktigaste uppgifter är att ge stöd i föräldraskapet. Stödet förmedlas såväl generellt som specifikt samt individuellt och i grupp. Stödet kan vara känslomässigt men också professionellt informativt. Förutsättningar för att kunna ge ett bra stöd är förutom tid, att BVC känner befolkningen, har personlig och regelbunden kontakt med personal från socialtjänsten samt har kontakt med barnomsorgen. Hembesök Mål: 85 % av alla En viktig form för det stödjande arbetet är att lära känna familjen i nyfödda ska ha fått dess vardag. Genom kunskap om hur familjen bor, vilket nätverk ett hembesök inom som finns etc., bygger man upp en grund för den fortsatta kontakten 15, dagar. under förskoleperioden. Såväl föräldrar som sjuksköterskor vittnar om hembesökets positiva effekter. Alla föräldrar, såväl Resultat:77,6% förstabarnsföräldrar som flerbarnsföräldrar, ska erbjudas ett hembesök inom 1 vecka efter hemkomsten. I barnhälsovårdsprogrammet ingår ett hembesök även vid 8 månaders ålder där barnsäkerhet är ett viktigt samtalsämne. Om inget hembesök genomförts i samband med hemgång efter förlossningen är det särskilt angeläget att ett hembesök erbjuds vid 8 månaders ålder. Idag får 4,6 % av - och 1-åringarna minst ett hembesök, se figur 1. Sannolikheten för att denna siffra är valid är låg då bortfallet är stort. Andelen hembesök inom 3 dagar uppgår på länsnivå till 77,6 %. 26 vårdcentraler når målet medan 18 vårdcentraler ej uppnår målet. Årets resultat är förhoppningsvis en parentes i den tidigare positiva utvecklingen. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att många barnavårdscentraler går med låg bemanning, vakanser och sjukskrivningar. Skillnaderna mellan vårdcentralerna, är stora, från 23,7 % till 1 % vad gäller hembesök inom 3 dagar och 9,9 % och 83,3 % för något hembesök under första levnadsåret. Figur 1. Andel och1-åringar som fått minst ett hembesök i Uppsala län (27-216) samt -åringar som fått ett hembesök inom 3 dagar (29-216) 1,% 9,% 8,% 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% Något Inom 3 dagar 15 Jansson A, Hembesök kan ge nyblivna föräldrar stöd att utvecklas som familj. Läkartidningen 23; 1 nr 15: Shaw E, Levitt C, Wong S, Kaczorowski J; McMaster University Postpartum Research Group. Systematic review of the literature on postpartum care: effectiveness of postpartum support to improve maternal parenting, mental health, quality of life, and physical health. Issues Compr Pediatr Nurs. 26 Jan-Mar;29(1): Almqvist-Tangen G, Bergström M, Lindfors A, Holmberg L, Magnusson M. Minskat antal hembesök inom barnhälsovården. Läkartidningen. 21;17: 47 pp

204 Familjecentral Det familjecentrerade arbetets grundidé är att verksamheten ska vara hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande samt rikta sig till föräldrar och barn. I det familjecentrerade arbetet samverkar BHV-sjuksköterskor med barnmorskor, öppen förskola och socialtjänstens förebyggande verksamhet. Kännetecknande är att huvudmännen, till exempel kommun och landsting, samordnar sina resurser för att möjliggöra en tvärfacklig samverkan. I Socialstyrelsens vägledning för barnhälsovård (Vägledning för barnhälsovård, Socialstyrelsen, 214) poängteras att ett framgångsrikt hälsoarbete förutsätter samverkan med tydlig styrning, struktur och samsyn. I Uppsala län samverkar Landstinget med länets kommuner och i vissa fall med Svenska kyrkan för att stärka det familjecentrerade arbetet. I Socialstyrelsens rapport om familjecentraler (Familjecentraler, Kartläggning och kunskapsöversikt, Socialstyrelsen, 28) definieras familjecentral som en samlokaliserad av mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete. Den primära vinsten med samverkan inom en familjecentral är att den ökar förmågan att upptäcka och tillgodose behov av stöd bland barnfamiljer. 13 av länets 34 vårdcentraler har tecknat ett tilläggsåtagande för familjecentralsuppdrag. Åtagandet innebär att BVC ska samverka fyra timmar per vecka med två eller tre av ovan nämnda verksamheter. Vårdcentraler som har tecknat tilläggsåtagande är Flogsta VC (arbetar mot två familjecentraler), Gimo VC, Gottsunda VC, Enköpings HLC, Knivsta VC, Skutskär, Tierp, Familjeläkarna i Bålsta, Enköpings VC, Liljeforstorgs VC, Nyby VC, Sävja VC. I siffror innebär det att endast ca 56 % av länets förskolebarn är listade på en BVC som har ett sådant uppdrag. Endast två verksamheter i länet, Gimo och Sävja, uppfyller Socialstyrelsens definition av familjecentral. Hur den enskilda familjecentralen organiseras är beroende av lokala förhållanden. Dock påpekas från några familjecentraler att det fria vårdvalet kolliderar med uppdraget att rikta insatserna till dem som bor i det prioriterade området. Behov av ändamålsenliga lokaler samt en önskan om samlokalisering är en fortsatt prioriterad fråga som uppmärksammats från ett flertal vårdcentraler i länet. Det har även inkommit uppgifter om viss svårighet för BVC att samverka på familjecentralen de 4 timmar per vecka som är ålagt enligt tilläggsåtagandet. Förklaringar till detta anses vara det utökade barnhälsovårdsprogrammet samt resursbrist och omsättning av personal i verksamheten. Familjecentralens verksamhet styrs, som beskrivet ovan, av ett samverkansavtal mellan kommun, landsting och i vissa fall Svenska kyrkan. I samverkansavtalet framkommer exempelvis att det skall finnas en samordnare med 2 % sysselsättningsgrad på varje familjecentral och att arbetat skall ledas av en styrgrupp. I styrgruppen finns samtliga parters verksamhetschefer representerade. Landstinget har även ett administrativt samordningsuppdrag som är placerat på Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering. Folkhälsoenheten finns representerade i samtliga kommunala styrgrupper. Sedan år 2 finns Föreningen för Familjecentralers främjande (FFFF) som samordnar och stöttar landets familjecentraler. Vid föreningens årliga nationella konferens med temat Tid för hälsa- hälsa i tiden. Ett lyft för familjen var flertalet av länets familjecentraler, Uppsala kommun och Folkhälsoenheten var representerade. 25

205 Postnatal depressionsscreening EPDS Antalet nyblivna mammor med en depression eller tecken på en depression Mål: >8 % av är lika stort i Sverige som i andra västländer, cirka 13 procent18. Det är en mödrarna ska känslig tid då barnet knyter an till sina föräldrar och samspelet barn förälderbjudas EPDSrar utvecklas. Därför är det angeläget att identifiera tecken på depression tiscreening digt och erbjuda hjälp. Genom att använda ett screeningformulär, bestående av 1 påståenden om hur mamman mått de senaste 7 dagarna då barnet är 6-8 veckor gammalt finns det möjlighet att identifiera mödrar som behöver stöd. Metoden heter EPDS 19 (Edinburgh Postnatal Depression Scale) och sjuksköterskan på BVC tolkar resultat och erbjuder erforderlig hjälp. På senare tid har man uppmärksammat att även pappor kan vara nedstämda och en diskussion pågår att även införa screening för dessa. På flera håll i landet har man initierat ett enskilt samtal med pappan. Länets mödra- och barnhälsovårdspsykologer ansvarar för utbildning av BVC-sjuksköterskorna i EPDS och alltfler mödrar erbjuds nu screeningen. EPDS har genomförts för ca 76 % av mödrarna i länet, se figur 11. Fortfarande finns dock sjuksköterskor som saknar utbildning i screeningmetoden, vilket delvis skulle kunna förklara skillnaderna mellan olika BVC, lägst 48 % (den BVC som hade 5 % har få barn) till 95 %. De barnavårdscentraler som hade lägst andel EPDS-screenade mödrar finns i områden med många sårbara grupper. Många utlandsfödda har svårt att förstå de svenska frågorna och även om det finns validerade EPDS-formulär på många språk kan det vara svårt att genomföra screeningen. Det är då angeläget att på annat sätt försöka ta reda på mammans mående. Figur 11. Andel mödrar som erbjudits EPDS-screening i Uppsala län och andel som deltagit 216 1,% 9,% 8,% 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% Där värdena är mycket osäkra har vi valt att ange grafer med en orange färgskala annars presenteras grafer i blått och värden för länet i grönt. 18 Wickberg G., Hwang P. Post partum depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. StatensFolkhälsoinstitut. 23:59 19 Cox JL, Holden JM, SagovskyR. Br J Psychiatry.1987 Jun;15:

206 Föräldragrupper Andel föräldrar, såväl första- som flerbarnsföräldrar, som deltagit i föräldragrupp har sedan 27 legat mellan 35 % och 4 %, se figur 12. För 216 rapporteras endast 13,3 % varav 2,6 % utgjordes av fäder. 13,3 % av föräldrarna deltog någon gång i föräldragrupp. Skillnaden mellan vårdcentralerna varierar mellan % och 46,2 %. Vissa barnavårdscentraler erbjuder bara förstabarnsföräldrar. Vi gör inte någon särredovisning av förstabarnsföräldrar eftersom det inte är en självklarhet att man skall prioritera föräldrar som får sitt första barn. Flerbarnsföräldrar kan, även de, ha stora behov av att träffas i grupp och det finns exempel på särskilda föräldragrupper för dessa. Exempel finns där man bjudit in till grupp på förmiddagen då storasyskonet oftast är på förskolan. Många BHVsjuksköterskor vittnar också om att flerbarnsföräldrar tillför så mycket i grupper tillsammans med förstabarnsföräldrar. Fädernas deltagande har minskat i tioårsperspektivet från 8,4 % till 2,6 %. Figur 12. Andel föräldrar och fäder som deltagit i föräldragrupp i Uppsala län. 4,% 35,% 3,% 25,% 2,% 15,% 1,% 5,%,% Deltagit någon gång Andel delt fäder Där värdena är mycket osäkra har vi valt att ange grafer med en orange färgskala annars presenteras grafer i blått Reflektion föräldrastöd För 215 nåddes målet att 85 % av alla föräldrar ska få ett hembesök inom 3 dagar i Uppsala län. Det målet når vi inte 216 då endast 77,6 % fått ett hembesök inom 3 dagar efter barnets födelse. 16 av länets vårdcentraler når målet medan 29 vårdcentraler inte når målet. I de kommuner som ligger utanför Uppsala var det vanligare att föräldrarna valde den BVC som låg geografiskt nära och BHV-sjuksköterskan har där också tillgång till bil. I Uppsala kommun är det inte lika självklart att man väljer den BVC som ligger närmast vilket innebär att avstånden kan påverka möjligheterna att genomföra hembesök, särskilt då dessa BVC sällan har tillgång till bil. Föräldragruppsverksamheten redovisas med att någon eller båda föräldrarna deltagit någon gång i föräldragrupp. Siffrorna visar att deltagande i föräldragruppsverksamhet minskat de sista 1 åren, såväl totalt som för fäders deltagande. 22 vårdcentraler nådde målet att minst 8 % av mödrarna ska erbjudas screening enligt EPDS, vilket kan jämföras med 12 vårdcentraler år 215. Det finns validerade EPDS-formulär som är översatta till andra språk och är tillgängliga på Rikshandboken ( Rekommendationen är också att för de språk som inte är validerade använda det svenska formuläret tillsammans med tolk. Vissa landsting registrerar såväl strikt EPDS- screening samt EPDS-liknande samtal. Utbyggnaden av familjecentraler i Uppsala län har stagnerat. Det är önskvärt att fler familjecentraler tillkommer då flera studier har visat på positiva effekter av detta arbetssätt. 27

207 Hälsoövervakning på BVC 2 Andel övervakade barn år Socialstyrelsens Vägledning för barnhälsovården presenterade 214 ramarna för barnhälsovårdsarbetet. Vägledningen bamål Resultat serar sig på ett nationellt arbete i samverkan mellan profession99 % 99 % erna inom barnhälsovården och Socialstyrelsen för att ta fram nya riktlinjer. Hur det praktiska utförandet skall gå till presenteras i Rikshandboken för barnhälsovård 21, framtagen av professionerna i landet där framgår t ex att besöken på BVC då läkaren är med ska göras som ett teambesök. Tabell 6 visar barnhälsovårdens nationella barnhälsovårdsprogram som succesivt infördes under 215. Hörsel, syn, kontakt och utveckling ska bedömas av BVC-sjuksköterska vid samtliga nyckelåldrar. Språkutvecklingen ska bedömas vid alla nyckelåldrar och alla barn erbjuds en screening vid 2 ½ år med särskild tonvikt på kommunikation, tal och språk. De barn som inte klarar screeningen följs upp antingen med remittering till logoped eller vid teambesöket vid 3 år hos sjuksköterska och läkare. Likaså ska synförmåga bedömas vid alla nyckelåldrar. Vid 4 år prövas synskärpan hos alla barn med HVOT-metoden. Barnets hörsel undersöks i samband med födelsen med otoakustiska emissioner (OAE) samt vid 4 år med lekaudiometri. Vid 5 år genomförs en sammanfattande undersökning med särskild inriktning mot överlämningen av hälsovårdsansvaret till Elevhälsan. Vi når målet när det gäller andelen övervakade spädbarn. Siffran för 215 var 95%, där bortfallet till en del förklaras av de barn som BVC av olika skäl inte får kontakt med, kan bo i annat län eller utomlands. Siffran för 216 var 99 %. Emellertid räknade man andel folkbokförda 215 och andel listade 216. Det är få föräldrar som aktivt avstår från BVC:s tjänster. Nationella barnhälsovårdsprogrammet År 214 kom Socialstyrelsen med en Vägledning för barnhälsovården, se sid 8. Bakgrunden till att denna vägledning togs fram var att barnhälsovårdsprogrammen såg olika ut i landet och det erbjöds inte en jämlik hälsovård i Sverige22. För Uppsala län innebar det nya programmet behov av ökade resurser för hembesök vid 8 månader samt teambesök med läkare vid 3 år. Landstingspolitikerna tillsköt medel, ca 1 %, för detta genom en ökning av kapiteringen samt hembesöksersättning. Trots denna satsning har inte alla vårdcentraler infört teambesök vid 3 år, hembesök vid 8 månader samt språkscreeningen vid 2 ½ år. Fortfarande är det många barnavårdscentraler som har svårigheter med att implementera hela programmet, bland annat beroende på att det saknas personella resurser. En fortsatt uppföljning såväl nationellt som regionalt kommer att ske bland annat genom BHVQ. 2 Socialstyrelsen. Vägledning för barnhälsovård (214) Magnusson M, Lindfors A, Tell J. Stora skillnader i svensk barnhälsovård. Barnhälsovårdsenheter avgör själva oroande att nationellt program saknas. Läkartidningen 211;18: 35 pp

208 Tabell 6. Barnhälsovårdens nationella program Ålder Kontakt Innehåll 1-2 v. Sjuksköterska Hembesök 4v Teambesök * 6 v. Sjuksköterska Presentation av BVC. Samtal kring förlossning, barnets hälsa, amning, uppfödning, mm. Upprättande av BHV-journal. Hälsoundersökning. Stöd och bedömning av tillväxt, utveckling och uppfödning. Ca 1 g/vecka (varannan vecka). Hälsoundersökning. 3 månader Sjuksköterska Vaccination DTP, Polio, HIB samt Pneumokocker. Ca 4 månader Sjuksköterska Utvecklingsbedömning och tillväxt. 5 månader Sjuksköterska Vaccination DTP, Polio, HIB samt Pneumokocker. 6 månader 1 månader 12 månader Teambesök* Sjuksköterska Teambesök* 18 månader 2 ½ år 3 år 4 år Sjuksköterska Sjuksköterska Teambesök* Sjuksköterska Hälsoundersökning, Utvecklingsbedömning Utvecklingsbedömning, barnsäkerhetsinformation. Hälsoundersökning, Vaccination DTP, Polio, HIB samt Pneumokocker. Hälsoundersökning. Vaccination MPR. Språkscreening Utvecklingsbedömning. Utvecklingsbedömning. Uppföljning tal och språk. Hörsel och syntest. 5 år Sjuksköterska * Teambesök är ett besök hos sjuksköterska och läkare samtidigt Besök på mottagning Totalt gjordes besök hos sjuksköterska på BVC under 216, en ökning med drygt 4 besök. Det genomsnittliga antalet besök hos sjuksköterska varierade mellan 4,1 9 besök för och 1- åringar. Antal läkarbesök var 1,4 i genomsnitt för - och 1-åringar, varav 1,2 hos allmänläkare och,2 hos barnläkare. I barnläkarens uppdrag ingår att göra konsultbesök på BVC. Tanken är att genom konsultverksamheten ge BHV-läkare och BHV-sjuksköterskor svar på frågeställningar och tillfälle till vidareutbildning. Under 216 pågår ett arbete att utveckla konsultverksamheten. Skillnaden mellan vårdcentralerna är stora. 29

209 Utfall språk, hörsel och syn På grund av det stora bortfallet så är siffrorna mycket osäkra. Synprövningen och språkbedömningen görs på BVC av sjuksköterskan och resultaten för 216 ligger betydligt lägre än förra året och man når inte upp till målen. Emellertid så kan vi se samma mönster som tidigare dvs. att andelen hörselbedömda ligger betydligt lägre än andelen syn- och språkbedömda. Hörselbedömningarna utförs på barn i Uppsala kommun på audiologen. I kommunerna utanför Uppsala gör sjuksköterskan hörselbedömningarna själva och där är resultaten betydligt bättre. Vi kan också se att bortfallet är betydligt lägre på de vårdcentraler där sjuksköterskan genomför hörselbedömningarna. Andel språkbedömda 3-åringar Mål Resultat 95 % 87,3 % Andel hörselbedömda 4-åringar Mål Resultat 95 % 71,1% Andel synbedömda 4-åringar Mål Resultat 95 % 86 % Hälsoundersökningarna ska göras i intervallet födelsedagen plus/minus 2 månader för att inkluderas som en nyckelåldersundersökning. Detta innebär att man sällan kan nå 1 % undersökta barn då barn t.ex. kan vara bortresta eller sjuka under aktuell period då undersökningarna skulle blivit utförda. Dock visar de blå staplarna att det finns vårdcentraler som genomfört bedömningar på alla 1 %. Reflektion Hälsoövervakning Andelen folkbokförda nyfödda som haft kontakt med barnhälsovården under 216 var 99 %. Antal besök hos sjuksköterska var 73125, hos barnläkare 2279 samt hos husläkare under 216. Många barnavårdscentraler har svårigheter med att implementera hela programmet, bland annat beroende på att det är brist på sökande till tjänsterna i primärvården. Bedömningar av språk, hörsel och syn ska göras på minst 95 % av barnen. Resultatet visar varken språk, syn eller hörselbedömningar når upp till målet. Emellertid föreligger ett stort bortfall så siffrorna är svårtolkade. 3

210 Barnhälsovårdens länsavdelning

211 Stöd till primärvården Tillgänglighet Stöd till primärvården är en prioriterad uppgift för den centrala barnhälsovårdsavdelningen. Hög tillgänglighet eftersträvas och via sekretariatet ska det gå att få kontakt så att stöd kan ges när frågor eller problem uppstår ute på barnavårdscentralerna. Metodbok Rikshandboken Till stöd hör också att det finns klara riktlinjer för hur arbetet på BVC ska utföras. Oavsett var man bor i länet ska samma metoder användas och de råd som förmedlas till barnfamiljerna ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Från och med 214 används Rikshandboken, som är en nationellt överenskommen handbok. Syftet med Rikshandboken är att landets barnavårdscentraler ska arbeta på ett likartat sätt och med evidensbaserade metoder. Rikshandboken finns tillgänglig på bakom vilket det finns en bred nationell uppslutning från professionen inom barnhälsovården. Texterna på Rikshandboken författas av en lång rad yrkesverksamma barnläkare och sjuksköterskor med bred erfarenhet. De lokala avvikelser från det nationella barnhälsovårdsprogrammet, som finns kan också nås på Rikshandboken via länkar till regionala anvisningar. Månadsbladet Barnhälsovårdens informationsskrift Månadsbladet, med aktuell information gällande barn och barnhälsovård, distribueras med tio nummer per år. Det förutsätts att alla som arbetar med barnhälsovård tar del av den information som delges där. Från och med 214 produceras Månadsbladet endast digitalt. Under 216 har Månadsbladet genomgått en förändring i och med att den minskat i omfång för att läsaren ska få en snabb överblick och när man vill göra fördjupningar hänvisas hen till annan litteratur eller webbsida. Kunskapsförmedling undervisning Det ställs stora krav på personal som arbetar med barnfamiljer. Många föräldrar är mycket väl pålästa. Ibland kan informationen som föräldrar tagit del av på internet också vara felaktig. Att reda ut fakta och förmedla den till verksamheten är en av barnhälsovårdens uppgifter. Förhoppningsvis får bhv-personal kompletterande information via barnhälsovårdens webbportal, Rikshandboken-bhv eller e-post innan föräldrarna kommer till BVC med sina frågor. Som ett tillförlitligt och kunskapsbaserat alternativ finns webbportalen 1177 Barn och Föräldrar som bhvpersonal kan tipsa föräldrar att hämta information från. Verksamheten på BVC kräver att kunskaper fylls på och underhålls. BHV-sjuksköterskor eller läkare kan vara borta långa perioder p.g.a. sjukskrivningar eller andra ledigheter och personal som inte arbetat med barnhälsovård tidigare kräver särskilda utbildningsinsatser. I regelboken anges att: Tid skall avsättas för både sjuksköterska och läkare att delta 1 dag per termin på obligatoriska utbildningstillfällen som barnhälsovårdens länsavdelning kallar till. Personalen bör därutöver, i så hög grad som möjligt, ges möjlighet att delta i fortbildning som barnhälsovårdens länsavdelning anordnar. Nyanställda läkare och sjuksköterskor inom BVC ska delta i första möjliga introduktionsprogram anordnat av Barnhälsovårdens länsavdelning. 32

212 Utbildningsprogram och antal deltagare under 216 Basutbildning Basutbildning Introduktionsutbildning riktar sig till nyanställda sjuksköterskor, läkare och annan personal verksam inom barnhälsovården. Introduktionsdagen är en heldagsutbildning som anordnas efter behov. Syftet med utbildningen är att ge en kortfattad och bred introduktion i barnhälsovård. Bland annat diskuteras vaccinationer, hälsoundersökningar, Rikshandboken, statistik och barn som far illa. Under 216 har två utbildningstillfällen anordnats med totalt 25 deltagare. Fortsatt basutbildning med särskilda teman har arrangerats för nyanställda och övrig barnhälsovårdspersonal som har behov av att uppdatera sina kunskaper, så kallade torsdagsföreläsningar. Utbildningsprogrammet (se tabell nedan) omfattar totalt 13 utbildningstillfällen som kan genomföras utan inbördes ordning. Eftersom dessa utbildningstillfällen ges i smågrupp finns tillfälle till dialog där man kan ta upp aktuella frågor. Programmet är rullande och upprepas varje termin. Ibland kan extra ämnen förekomma efter behov. Introduktionsdagen och fyra av nedanstående utbildningstillfällen är dessutom avsedda att uppfylla kraven för formell BVC-utbildning för ST-läkare i allmänmedicin (markerade med *). Hela basutbildningen i Barnhälsovård (introduktionsdagen och den fortsatta basutbildningen) omfattar sammanlagt 7,5 arbetsdagar och det rekommenderas att all nyanställd BVC-personal genomgår alla moment under sitt första år i tjänst. Tabell 8. Utbildningsprogram basutbildning. Program Antal deltagare Vaccinationer och tillväxt Samspel och Anknytning. Joller och kommunikation. Amning och små barns kost Vanliga problem på BVC : Mag/tarm och hud Att undersöka barn på BVC Läkarens roll vid 3-årsbesöket Praktiskt arbete i Cosmic och BHVQ Motorisk utveckling och bedömning Språkscreening 2,5-3 år Vanliga problem på BVC: Astma, allergi och infektioner Hörsel, syn och tandhälsa Fortbildning Barnhälsovårdens studieeftermiddagar Studieeftermiddagarna anordnas två dubblerade halvdagar per termin och riktar sig till all verksam barnhälsovårdspersonal. Det är angeläget att alla som arbetar med barnhälsovård tar del av dessa utbildningar som syftar till att fördjupa nödvändiga kunskaper att öka kvalitén i verksamheten. Innehållet består av ett eller flera teman. Vårens första studieeftermiddag anordnades av barnhälsovårdsenheten tillsammans med mödrahälsovårdsenheten där programpunkten var Det fördomsfria mötet; Regnbågsfamiljer och normativ vård, Mångkulturalism som balansakt, Kulturell kompetens, 126 deltagare. Det andra av vårens utbildningstillfälle program var Övervikt och fetma hos barn prevention och behandling. Presentation av regionalt vårdprogram och hur arbetar BVC med detta. use it or lose it Samhällets ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering 18 deltagare. Den första av hösten studiedagar handlade om Vaccin och vaccinationer 125 deltagare Den andra studieeftermiddagen tillsammans med mödravården handlade om Hur involverar vi pappa/partnern? 74 deltagare. 33

213 Övriga utbildningar Utbildningar som arrangeras av barnhälsovårdsenheten EPDS Obligatorisk utbildning för alla BVC sjuksköterskor som arbetar med EPDS screening. Ett kurstillfälle anordnades med 9 deltagare. Utbildningar som arrangeras av andra aktörer Amningsfredag En gång /termin. Arrangör är Uppsala universitet Regionförbundets utbildningar; Forskning pågår Barnrättsrådets symposium ST-utbildning Barnhälsovården arrangerade en ST-utbildning i barnhälsovård för 44 läkare. Gemensam praxis- samordning med andra verksamheter En nätverksgrupp för alla som arbetar kring det nyfödda barnet har hållits en gång per termin där representanter för följande verksamheter deltagit: Mödrahälsovård, Förlossningsvård, BB, Barnmedicinska kliniken, Primärvård och Barnhälsovårdens länsavdelning. En annan nätverksgrupp träffas också en gång per termin som består av mödrahälsovård, barnhälsovård, familjecentralsverksamhet, primärvården samt beställarna. Barnhälsovården deltar i utformning av regler, metoder och policy i samverkan med hälso- och sjukvårdsavdelningen. Detta sker genom kontinuerliga överläggningar med mödra- och barnhälsovårdspsykologerna, barnläkarna i öppen vård, primärvården och olika specialistkliniker som audiolog och ögon. Regelbundna överläggningar med Smittskyddsenheten i syfte att utforma gemensamma riktlinjer kring vaccinationer och handläggning av smitta. Barnhälsovårdsöverläkaren ingår i den länsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien och styrgruppen för STRAMA i Uppsala län. Barnhälsovården har årliga överläggningar med barnomsorgen i Uppsala läns kommuner. Samverkan med Folktandvården sker årligen. Samarbete med barnombudsmannen Samverkan Utveckling Föräldraskap SUF. Regionförbundet samverkan kring föräldrastöd Kvalitetssäkring Barnhälsovårdens länsavdelning verkar för en jämn och hög nivå på barnhälsovårdsarbetet i primärvården. Regelboken för vårdcentraler, som togs fram i samband med att vårdval infördes för BVC-verksamhet i Uppsala, är en grund för att barnhälsovårdens kvalité skall upprätthållas och som en grund vid utvärdering. Uppföljning av målen sker bl.a. genom att hälsodata och prestationsbeskrivningar från BVC samlas in, analyseras och bearbetas. Istället för rundresor under våren anordnades tre tillfällen för verksamhetscheferna på vårdcentralerna där de fick möjlighet att lyfta gemensamma frågor kring barnhälsovård samt att barnhälsovården aktualiserade Barnhälsovårdsprogrammet. Återkoppling av resultaten har också skett i samband med lokala träffar med BVC-personalen som kunnat diskutera och ge förklaringar till resultaten. 34

214 I kvalitetsarbetet ingår: att ansvara för kvalitetskontroll och kvalitetsutveckling genom en enhetlig och fortlöpande utvärdering av barnavårdscentralernas program och verksamhet. att ansvara för utformning av remiss- och eller enkätsvar i barnhälsovårdsfrågor. att utforma gemensamma riktlinjer för kvalitetssäkring inom barnhälsovården. För att det ska vara möjligt att följa utvecklingen av barns hälsa i Uppsala län och att utvärdera barnhälsovårdens verksamhet ur ett kvalitetsperspektiv krävs att tid avsätts för kvalitetsarbete på länets barnhälsovårdsmottagningar. Krav som ställs för kvalitetsarbetet är att personal på BVC ska inhämta och följa de anvisningar för barnhälsovårdens arbete som finns i Rikshandboken för barnhälsovård. hålla sig uppdaterade om nyheter och förändringar inom barnhälsovårdens uppdragsområde genom att regelbundet läsa Barnhälsovårdens informationsskrift Månadsbladet. dokumentera i barnhälsovårdsjournalen enligt anvisningar, så att det även går att hämta statistik från Cosmic och sträva efter bästa möjliga statistiktäckning i enlighet med nedan angivet mål. Reflektion Kvalitetssäkring 216 har varit ett år med nya rutiner och där just kvalitetsuppföljning har haltat. Vi kan inte få ut kvalitetsdata på samma sätt som tidigare och dokumentation på ett fullständigt sätt i Cosmicjournalen har ännu inte funnit sin bästa form. Det är känt från andra län som infört datajournal att man tyvärr inte kunde hämta ut kvalitetsdatadata på det sätt man önskade för att kunna göra jämförelser över tid. Vi hade kunnat välja att inte göra någon årsrapport men samtidigt vill vi genom att redovisa en ofullständig rapportering öka möjligheterna till förbättrade dokumentationsrutiner vilket förhoppningsvis leder till betydligt bättre kvalitet på nästa års data. Som vi tidigare nämnt finns det också mönster som står sig från tidigare år. Special-BVC Vid Barnhälsovårdens länsavdelning finns en klinisk verksamhet, Special-BVC. Denna vänder sig till familjer med barn i åldern -3 år som har komplexa hälsoproblem och behov av extra stöd och hjälp. Vid enheten finns en sjuksköterska och en psykolog på vardera 1 %, som tillsammans med barnhälsovårdsöverläkaren utgör ett team. Hjälpinsatserna baseras på en noggrann kartläggning och utredning av barnets/familjens behov och ges tills problemen förbättrats eller försvunnit helt. Arbetet görs i nära samarbete med barnsjukhusets specialister, barnspecialistmottagningarna i öppen vård och länets barnavårdscentraler. Antalet familjer som önskar hjälp från Special-BVC har successivt ökat. Under år 216 var antalet nya barn 177 varav 1st kom från Stockholm län. Beroende på problemens svårighetsgrad kan kontakttidens längd variera från några månader till mer än ett år. De vanligast förekommande problemen som Special-BVC arbetar med är svåra sömn- eller uppfödnings/ätproblem, tillväxtavvikelser, extremt skrikiga barn, ofta i kombination med föräldrasvikt och/eller diffusa utvecklingsavvikelser. Amningsproblem och behov av utökat stöd i föräldraskapet är också vanliga remissorsaker. Special-BVC:s team finns också till hands för BVC:s personal för konsultation och handledning. 35

215 Special-BVC har även som uppgift att utveckla arbetsmetoder för handläggning av komplexa hälsoproblem och sprida dessa till länets barnhälsovårdspersonal. Detta sker genom regelbundet återkommande undervisningstillfällen. För Rikshandboken har ett kapitel "Vanliga frågor om barns sömn" skrivits på Special-BVC av psykolog Veronica Vikström. Det materialet planeras att kommuniceras ut under år till länets Barnavårdscentraler. Under hösten 216 föreläste Special-BVC:s sjuksköterska och psykolog för barnhälsovårdspersonal i Värmland om att arbeta med små barns sömn på BVC. Problem vid Uppfödning/ätande har ofta en mycket mångfasetterad bakgrund och kräver individualiserade och ibland långvariga insatser. En enhetlig metodik har ännu inte utvecklas på liknande sätt som för sömnproblem. Målsättningen är att under 217 färdigställa ett kapitel för Rikshandboken "När det krånglar med ätandet", innehållande olika former av råd och stödinsatser. När den är klar kommer materialet att på samma sätt som sömnmaterialet kommuniceras ut till barnhälsovårdspersonal. Tanken är att personalen själva ska kunna arbeta med barnets ätproblem i större omfattning än vad som görs för närvarande, med råd och stöd från Special-BVC. 216 skrevs en magisteruppsats Special-BVC - en hjälp för barn och föräldrar vid uppfödningsproblem? av Special-BVC:s sjuksköterska Ulrika Lindahl. Under 216 påbörjades ett examensarbete av distriktssköterskestudenter. Det kommer att färdigställas 217 och avser att utvärdera Special-BVC:s arbete med ätproblem genom föräldraintervjuer. Under september 216 deltog Special-BVC:s sjuksköterska och psykolog i en fyra dagars utbildning i Uppsala; The S.O.S. - Sequential Oral Sensory approach to Feeding, att arbeta med barn som har svåra uppfödningsproblem. Medarbetare på barnhälsovården Barnhälsovårdens länsavdelning hade under 216: en barnhälsovårdsöverläkare två vårdutvecklartjänster fördelade på tre personer en logopedtjänst som tillhör länslogopedin (fördelad på två personer) en assistenttjänst (uppdelat på två 5 %) Koordinator för Cosmic BHV-journalen (2%) Special-BVC: en psykolog och en sjuksköterska. Ofinansierade: en docent i samhällsmedicinsk forskning om barn. Barns Vård och Hälsa Sedan januari 214 tillhör Barnhälsovårdens länsenhet, Barnskyddsteamet, Barnspecialistmottagningarna i länet samt Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna en gemensam sektion, Barns Vård och Hälsa, Akademiska barnsjukhuset. Under 216 finns alla dessa verksamheter inklusive Hälsofam lokaliserade i Muninhuset, Islandsgatan 2. Forskargruppen Child Health and Parenting (CHAP) har fram till 216 varit lokaliserade i Muninhuset, men i och med institutionsbyte har de from 217 flyttat ut. 36

216 Forsknings- och utvecklingsaktiviteter Barnhälsovårdens länsavdelning har uppdrag att bedriva metod- och verksamhetsutveckling. Flera projekt inom barnhälsovården har under 216 varit knutna till Child Health and Parenting (CHAP) där Anna Sarkadi är forskningsledare. Flera av forskarna som tidigare tillhört CHAP har bildat en egen grupp, Research Enhancing Adolescent and Child Health (REACH), inom Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet. Forskargruppen driver projekt som har nära anknytning till barnhälsovården. Nedan presenteras aktuella barnhälsovårdsprojekt. Språkscreening av barn vid 2,52,5-års ålder med 33-års språkscreening språkscreening Margaretha Magnusson, Monica Westerlund, Anna Fäldt, Laleh Nayeb, Steven Lucas I det nationella barnhälsovårdsprogrammet från 214 ingår ett teambesök då barnet är 3 år. Det blir svårt att, vid detta tillfälle, samtidig genomföra språkscreening. Därför pågår försök med att screena alla barn i Uppsala län med den s.k. 3-årsscreeningen redan vid 2,5 år. Tre examensuppsatser i logopedi har skrivits under med syfte att studera utfall vid 2,5 år samt undersöka huruvida utfallen är falska eller sanna. Margaretha Magnusson och Monica Westerlund har varit handledare. Resultatet från uppsatserna visar att andelen barn som inte klarar screeningen vid 2,5 år är något högre än när screeningen görs vid 3 år. Då man sänker screeningsåldern var detta förväntat. Dessutom överensstämmer det resultatet också med resultat från studier av en 2,5-årsscreening som används i en del landsting. Andelen falskt/sant positiva och negativa får också betraktas som acceptabel, då screeningresultatet överensstämmer relativt väl med logopedens bedömning i nära anslutning till screeningtillfället. Sammanfattningsvis tyder resultatet av studentuppsatserna således på att 3-årsscreeningen kan användas redan vid 2,5 år. Det behövs dock en större mängd data för att kunna ta ställning till om 3-årsscreeningen kan användas vid bedömning av 2,5-åringar. Därför har data från några BVCer i Gävle och Uppsala insamlats och kommer att utvärderas under 217. Ytterligare omfattande data där både positiva och negativa utfall på minst 1 barn kommer att valideras genom logopedbedömning. Ett preliminärt resultat på delar av projektet beräknas kunna presenteras på de nationella BHV-dagarna, sep 217. Språkscreening av flerspråkiga barn vid 2,52,5-3 års ålder på BVC Laleh Nayeb, Anna Sarkadi, Eva Kristina Salameh, Monica Westerlund, Anders Hjern I Sverige genomförs en språkscreening på BVC, antingen vid 2,5 eller 3 års ålder, för att identifiera kommunikativa och språkliga avvikelser. Det finns nationella rekommendationer och konsensus om att vetenskapligt utvärderade metoder ska användas. I dessa rekommendationer har man dock utgått ifrån enspråkiga barn. Nationell konsensus kring språkscreening av flerspråkiga barn saknas helt. Således upptäcks flerspråkiga barn med språkstörning oftast senare än enspråkiga barn, Det är också oklart hur språkbedömning av dessa barn genomförs. Trots ökade krav på jämlik vård, baserad på vetenskaplig kunskap, är området dåligt utforskat. En enkätstudie genomfördes då svarade samtliga vårdutvecklare och ca 9 sjuksköterskor med erfarenhet av att regelbundet träffa flerspråkiga barn. Enkäterna innehöll frågor om metoder och praktiskt arbetet med språkscreening/språkbedömning av såväl en- som flerspråkiga barn. Resultaten visade att a) fler landsting använde vetenskapligt utvärderade screeningmetoder vid 2½- eller 3-årsbesöket jämfört med resultat från några år tidigare samt att b) flerspråkiga 2,5- och 3åringar inte bedömdes med lika kvalitetssäkra metoder som enspråkigt svensktalande jämnåriga. Det framkom också att c) sjuksköterskor kände sig osäkra när de screenade flerspråkiga barn, sänkte ribban och var mer benägna att avvakta med remiss till logoped. Detta utgör en utmaning för barnhälsovården. Mer forskning inom området behövs för att kravet på jämlik och likvärdig vård för alla barn ska kunna uppfyllas. 37

217 Sedan vinter 215 pågår en omfattande datainsamling på tre BVCer i Gävle. Både en- och flerspråkiga barn som uppfyller kravet för studien screenas på BVC vid 2,5 års ålder. I nära anslutning till screeningen genomgår samtliga barn också en klinisk bedömning hos logoped. En uppföljande logopedbedömning görs även när barnet har fyllt 3 år. Testningarna kommer vara klara under hösten 217. Projektets huvudsyfte är att pröva och validera ett screeningförfarande för undersökning av språkutveckling hos flerspråkiga barn vid 2,5-3 år på BVC. Två artiklar är publicerade och ett Tv-reportage i Vetenskapens värld har sänts. Se publikationslistan. Språknätet Margaretha Magnusson och Laleh Nayeb samt projektledare bibliotekskonsulent Solveig Hedenström, från och med april 213 bibliotekskonsulent Anneli Lidström Under 216 gjorde Länsbibliotek Uppsala en utvärdering av Språknätet, den samverkan kring små barns språk som bedrivs av Barnhälsovården, länsbiblioteket, öppna förskolor och biblioteken i länet. Språknätet startade som ett projekt 21 och övergick 213 till att ingå i ordinarie verksamhet. Nu finns det 15 lokala Språknät i länet. De samverkar kring arbetet med små barns språk, till exempel gåvoboken, föräldraträffar, logopedväskor med mera. Samarbetet regleras av en överenskommelse mellan parterna. På länsbibliotekets webb finns mer information om Språknätet och utvärderingen som gjordes av Ulrika Danielsson, Slutsatser Behövs en förankring på lokal chefsnivå, det räcker inte med hög nivå. Behövs mer av regional samordning för lärande, sammanhang och utveckling. Logopedsamverkan är en viktig potential. Grundtanken med lokala språknät var att hålla samverkan vid liv och även fördjupa den. Att mötas och samtala regelbundet med varandra bygger personliga relationer som är viktiga för det man sedan utför i samverkan. Det kan vara värt att fundera på betydelsen av mötes-frekvensen. Fler träffar kan intensifiera samverkan och göra det lättare att komma vidare. Språknätets idé rymmer stor utvecklingspotential. De lokala språknäten tillsammans med den regionala fortbildningen utgör två viktiga nivåer i Språknätet som helhet. För att öka legitimiteten för språknätssamverkan behövs en aktiv och synlig chefsnivå. Samverkan gentemot prioriterade grupper behöver tydliggöras och utvecklas. Genom att utveckla den potential som finns, kan Språknätet framöver inte bara betraktas som ett koncept, utan som ett begrepp. Ett begrepp liktydigt med ett tvärprofessionellt engagemang för små barns språkutveckling, där de ingående samverkansparterna tillsammans åstadkommer mer än parterna var för sig. KOMITID: KOMITID: Kommunikationssvårigheter under under barnets två första år. Upptäckt Upptäckt vid 18 månader och och utvärdering av tidig insats Anna Fäldt Kommunikation ses som en av de mest fundamentala mänskliga förmågorna, och god kommunikativ förmåga är central för att barnet ska utvecklas. Idag upptäcks barn med avvikelser i utveckling av tal, språk och kommunikation sent, vid 3 års ålder. En anledning är att barnhälsovården saknar evidensbaserade metoder för att tidigt identifiera barn med misstänkt språkstörning, utvecklingsstörning eller autism. Avvikande kommunikation är ett funktionshinder som påverkar barnets funktion, aktivitet och delaktighet, ofta under hela livet. Föreliggande studie avser att utvärdera en metod att upptäcka kommunikations- och språksvårigheter hos barn vid 18 månaders ålder och samtidigt införa och utvärdera en utbildningsinsats till föräldrar för främjande av barnets kommunikativa utveckling. 38

218 Syfte: Att studera om instrumentet CSBS-DP- föräldraformulär finner barn med avvikande kommunikation vid 1,5 års ålder. Att utvärdera effekten av föräldrautbildning som ger föräldrar kunskap och strategier att hjälpa sitt barn. Metod: CSBS-DP-frågeformulär ifylles av 7 föräldrar vid 18-månadersbesöket på BVC. Vid utfall på formuläret erbjuds familjen hembesök där barnet bedöms vidare och föräldern får strategier och coaching kring de svårigheter som blottläggs vid observationen. Av de barn som visar sig ha kommunikativa svårigheter erbjuds en grupp föräldrautbildning och övriga ett uppföljande hembesök. Effekt av utbildningen mäts på föräldern och barnet. Långsiktiga utfall i form av barnets psykiska hälsa, framtida vårdkontakter, resultat på nationella prov insamlas i samarbete med annan studie. Betydelse: Att erbjuda en evidensbaserad och tidseffektiv bedömning av barnets kommunikativa förmåga på BVC är nödvändigt. Undersökningsmetoden ger patientsäkerhet samt att barnet får insatser tidigt innan pålagringar skett vilket gynnar den psykiska hälsan. Evidensbaserad föräldrautbildning tidigt i barnets utveckling påverkar barnets välbefinnande, kommunikativa miljö och den framtida kommunikations- och språkutvecklingen. Ojämlik barnhälsovård Social position och etnicitet som determinanter för barns hälsa och kontakter med BVC Thomas Wallby och Margaretha Magnusson Syftet med projektet är att studera skillnader i barns hälsa och kontakter med barnhälsovård under BVC-perioden baserat på socioekonomiska bakgrundsvariabler och uppgift om föräldrarnas födelseland. En första delstudie med syfte att få kunskap om hur amningsfrekvensen mellan olika inkomst-, ålders- och utbildningsskikt skiljer sig är genomförd. Resultat från denna studie visade att amningen har minskat i alla samhällsgrupper av mödrar/barn. Skillnaderna mellan kategorier inom de olika grupperna pekar dock snarare på en minskning av skillnaderna än en ökning. Denna studie kan således inte enstämmigt peka ut riskgrupper där amningen minskat mer över tid än i andra grupper. Studien har resulterat i en rapport publicerad av Socialstyrelsen Har sociodemografin betydelse för amningsfrekvensen? samt en artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift. Ytterligare en delstudie som syftar till att studera om amningens längd påverkar vikt och fetmautvecklingen hos barn publicerades 216. Resultaten pekar på att amning har en skyddande effekt mot fetma vid 4 års ålder. En tredje delstudie om amning och kejsarsnitt är under utarbetande och beräknas publiceras 217. Konsekvenserna av utsatthet för våld, övergrepp och omsorgssvikt samt prevention och tidig upptäckt av och tidiga insatser insatser vid psykiska, motoriska och beteendemässiga problem hos barn inom barnhälsovården Steven Lucas En enkätstudie om utsatthet för våld och övergrepp genom hela livsloppet och kopplingar till psykisk och fysisk hälsa hos vuxna, tillsammans med Nationellt centrum för kvinnofrid har genomförts och analyser av det omfattande datasetet pågår. Tillsammans med professor Staffan Janson på universiteten i Karlstad och Örebro studeras ungdomars upplevelser av fysisk misshandel och bevittnat våld i hemmet, med kopplingar till vad som händer i skolan. Pågående och planerade projekt inom barnhälsovården handlar om autism och kommunikationsstörningar, motoriska bedömningar på BVC samt långtidseffekter av föräldrastödsinsatser. Strukturerad observation av motorisk förmåga förmåga inom Barnhälsovården Kine Johansen, Kristina Persson, Anna Sarkadi, Margaretha Magnusson, Steven Lucas Projektet är nu avslutat, och avhandlingen Towards an evidence-based assessment of early motor performance in the child health services: Psychometric properties and clinical utility of the Structured Observation of Motor Performance in Infants kommer att försvaras 12 maj

219 Det övergripande syftet med projektet var att undersöka om Structured Observation of Motor Performance in Infants (SOMP-I) är en användbar metod för att bedöma tidig motorisk utveckling inom det reguljära arbetet på barnavårdscentralen (BVC). Projektet har visat att sjuksköterskor på ett tillförlitligt sätt kan bedöma motorisk nivå mätt med SOMP-I, men att det var svårare att uppnå en god överensstämmelse vid bedömning av det motoriska utförande. Sjuksköterskorna upplevde att SOMP-I var förenlig med deras yrkesroll och att processen att lära sig och att använda SOMP-I i det dagliga arbetet gav dem ökad kunskap och högre upplevt kvalitet i bedömningarna. SOMP-I bidrog också till ett förbättrat förhållande mellan sjuksköterskan och föräldern, eftersom det blev enklare att diskutera eventuella avvikelser utifrån den standardiserade metoden. Dock upplevde sjuksköterskorna metoden som omfattande och uttryckte en oro för att införa en mer tidsomfattande bedömning i ett redan fullt schema. Men sjuksköterskorna kunde integrera undersökningen i sin ordinarie verksamhet, och det metoden verkar stödja sjuksköterskorna i att vidta adekvata åtgärda vid misstänkta motoriska problem. Sjuksköterskorna rapporterade främst logistiska och praktiska hinder, såsom mer tid för varje besök och större ytor för att kunna genomföra undersökningen, för en eventuell implementering av metoden inom det reguljära arbetet på BVC. Vikten av utbildning och handledning i SOMP-I samt typisk och atypisk motorisk utveckling framhölls som angeläget för att bli skickliga bedömare. Artiklarna som avhandlingen bygger på: Early detection of cerebral palsy in neonatal intensive care recipients achieved using the Structured Observation of Motor Performance in Infants, Montgomery C, Johansen K, Lucas S, Strömberg B och Persson K. Inskickat till Early Human Development våren 217. Can nurses be key players in assessing early motor development using a structured method in the child health care setting? Johansen K, Persson K, Sarkadi A, Sonnander K, Magnusson M och Lucas S. Journal of evaluation in clinical practice 215;21: Now I use words like asymmetry and unstable: nurses experience in using a standardized assessment for motor performance within routine child health care, Johansen K, Lucas S, Bokström P, Persson K, Sonnander K, Magnusson M och Sarkadi A. Journal of evaluation in clinical practice 216;22: Testing a standardized method for assessing early motor performance within the child health services, Johansen K, Persson K, Sonnander K, Magnusson M, Sarkadi A och Lucas S. Under granskning PLOS ONE april 217. BarnSäkert - en randomiserad kontrollstudie med fokus på tidig upptäckt av psykosociala problem hos småbarnsföräldrar och hjälp till rätt åtgärd Steven Lucas, Maria Engström I dagsläget finns det nästintill inga evidensbaserade metoder inom barnhälsovården eller barnsjukvården för att identifiera barn som lever i miljöer där de riskerar att fara illa. Det medför sannolikt att många barn blir utsatta där möjlighet kan ha funnits att fånga upp riskfaktorer och förebygga misshandel och försummelse. Syftet med BarnSäkert är att testa ett arbetssätt inom barnhälsovården som bidrar till att förhindra att barn och föräldrar far illa. Arbetssättet bygger på Safe Environment for Every Kid (SEEK) modellen, utvecklad vid University of Maryland, USA och består av fyra moment: grundläggande utbildning av BVC-personalen i de riskområden som igår i SEEK-förädraformuläret (barnsäkerhet, ekonomiska problem, stress, nedstämdhet, alkohol- och drogmissbruk, våld i nära relationer). användning av SEEK-föräldraformuläret i samband med förutbestämda rutinbesök på BVC. 4

220 diskussion av formuläret och eventuella utfall i samband med BVC besöket. BarnSäkert använder en klusterrandomiserad kontroll-design. Alla barnavårdscentraler inom Landstinget i Dalarna erbjuds deltagande. Randomisering till SEEK eller kontroll-center sker genom parvis matchning av BVC utifrån antal inskrivna barn och socioekonomiskt index med slumpvis lottning till respektive grupp. SEEK-BVC arbetar enligt SEEK-modellen och kontroll-bvc arbetar enligt nuvarande rutiner. BarnSäkert innefattar fyra dimensioner 1) Validering av SEEK-modellen samt analys av effekten av interventionen. Föräldrar som deltar i valideringsstudien svarar på ett batteri av väletablerade frågeformulär på svenska för att bedöma förekomsten av samma riskfaktorer som efterfrågas i SEEK. 2) Kartläggning av förekomsten av riskfaktorer för våld och försummelse i hemmiljön för barn 5 år. 3) Utvärdering av SEEK-interventionen för upptäckt, bemötande och åtgärd av riskfaktorer med mätning av effekt på vårdgivarnas 1) upplevelse av professionell kompetens och trygghet, 2) vidtagna åtgärder när riskfaktorer uppdagas och 3) tendens att fortsätta arbeta med frågorna på längre sikt. 4) Hälsoekonomiska analyser av SEEK-modellens kostnadseffektivitet. Eftersom BarnSäkert-modellen fyller ett tomrum i arbetet på BVC förväntar vi oss att det kommer att finnas ett naturligt intresse inom barnhälsovården i hela Sverige att ta till sig metoden om den visar sig vara lämplig. Modellen kan vara ett verktyg för barnhälsovårdens personal i hela Sverige att erbjuda viktigt psykosocialt stöd till många barn och deras föräldrar. Projektet är ett samarbete med organisationerna Barnombudsmannen i Uppsala (BOiU) och Rädda Barnen, som arbetar med barnrättsfrågor, och Mind, som sprider information och kunskap om psykisk hälsa och ger stöd till personer som mår dåligt psykiskt. BHVBHV-journal i Cosmic Sara Nielsen, Maria Engström Dokumentation på BVC har tidigare gjorts i pappersjournal och kvalitetsmåtten har registrerats separat i Basta-systemet. Från och med 216 har dokumentationen övergått till Cosmic. Däremot registrerades fortsättningsvis vaccinationsdata i Basta. Projektet är avslutat och under 216 har Sara Nielsen stått för support till primärvården på 2%. Svenska barnhälsovårdsregistret BHVQ Thomas Wallby Sveriges Kommuner och Landsting har sedan 212 beviljat medel för att bygga upp och driva ett nationellt kvalitetsregister för barnhälsovård, Svenska barnhälsovårdsregistret, BHVQ. Registret har formellt bildat en styrgrupp med ordförande, registerhållare (Thomas Wallby) samt 7 ledamöter representerande olika professioner och regioner i Sverige. Centralt personuppgiftsansvarig myndighet är Region Östergötland. BHVQ är fysiskt samlokaliserad inom Svenska Barn- och Vuxenregister på den tekniska plattformen Compos. Compos driftas av IT-företaget Carmona AB i Halmstad. Insamling av data till registret kommer att automatiseras direkt från journalsystem via Nationella tjänsteplattformen. Samarbete är etablerat mellan Svenska Barnhälsovårdsregistret och Registercentrum Sydost. Syftet med BHVQ är bl.a. att Ge underlag för verksamheternas kontinuerliga förbättringsarbete och därigenom upprätthålla och utveckla kvalitén på dagens barnhälsovård. Skapa en jämlik och rättvis barnhälsovård enligt intentionerna i hälso- och sjukvårdslagen. 41

221 Följa täckningsgraden i den svenska barnhälsovården utifrån Barnkonventionens princip om alla barns rätt till hälsovård och alla barn och föräldrars rätt till undervisning om barnhälsovård. Möjliggöra jämförelser inom och mellan landets landsting och regioner. Beskriva verksamheten med hjälp av gripbara mått för den politiska styrprocessen. Registret kommer att utgöra en grund för kontinuerlig kvalitetsförbättring inom svensk barnhälsovård genom möjligheten att följa och jämföra kvalitetsindikatorer nationellt, regionalt och på lokal nivå. En framtida möjlighet blir också att mäta föräldrarnas och barnens uppfattning om barnhälsovården via PREM-data. För närvarande pågår ett antal anslutningsprojekt med målet att starta rutinmässig dataöverföring till registret. Landsting/regioner som avser att starta dataöverföring under 217 är Dalarna, Uppsala, Örebro, Västerbotten och Jönköping. Barnhälsovårdens Barnhälsovårdens Nationella Programråd BNP Margaretha Magnusson Då Socialstyrelsen tog fram Vägledningsdokumentet för barnhälsovård i april 214 föregicks det av ett samarbete med professionen (Evelinagruppen). Baserat på vägledningsdokumentet presenterades det Nationella barnhälsovårdsprogrammet som nu implementeras i hela landet, men i olika takt. Det finns behov av att bevaka att programmet implementeras, att man följer det aktuella kunskapsläget och att nya riktlinjer skrivs när det finns behov. Därför har det bildats ett programråd Barnhälsovårdens Nationella Programråd (BNP). Rikshandboken Margaretha Magnusson De flesta landsting använder den nationella metodboken ( som huvudmetodbok. Detta har kunnat genomföras då det finns möjlighet att lägga in nödvändig lokal text i en så kallad regionalisering. Barnhälsovårdsprogrammet finns beskrivet i RHB. Ett gemensamt barnhälsovårdsprogram och gemensam metodbok bäddar för jämlik och likvärdig barnhälsovård i landet. Rikshandboken ägs och förvaltas av Inera. RHB har förvaltnings- och redaktionsråd som består av verksamma sjuksköterskor, läkare och en psykolog där Margaretha Magnusson varit ordförande under perioden

222 Forskargruppen child health and parenting (chap) Anna Sarkadi Forskargruppen består av 15 personer, varav 8 är doktorander, 5 är forskare och 2 är forskningsassistenter. Gruppen tar fram och sprider kunskap om samhällets insatser för föräldrar. Forskningen är tvärvetenskaplig och verksamhetsnära. Visionen är att bli en ledande forskargrupp inom tidigt föräldrastöd både i Sverige och internationellt. Målet är att producera och sprida högkvalitativ forskning samt stödja verksamheter i implementering av nya metoder och arbetssätt inom föräldrastödsområdet, med slutmålet att förbättra barns psykiska hälsa. Gruppen finansieras huvudsakligen av externa medel. Vidare får gruppen ALF-medel baserat på vår produktion och struktur i form av doktorander och docenter. År 212 blev vi en av åtta grupper i Sverige som fick ett programanslag på 29,4 miljoner kronor under sex år för vår forskning för att minska beteendeproblem hos förskolebarn på populationsnivå. Fokus barn och föräldrar en studie om 33-5-åringar i Uppsala län Helena Fabian, Anna Sarkadi, Raziye Salari, Elisabet Fält, Anton Dahlberg Genomförandet av studien Fokus föräldrar och barn påbörjades under 212 och kommer att pågå fram till 217. Bakgrunden till studien är att kunskap om små barns hälsa saknas. Syftet med studien är att undersöka hur barn i förskoleåldern mår och om deras hälsa kan förbättras med olika former av föräldrastöd. I studien skickar barnavårdscentralen (BVC) ut enkäter tillsammans med kallelsen till 3-5-årsbesöket med frågor till föräldrar och förskola om barnet. Barnets psykiska hälsa mäts med SDQ (Strenghts and Difficulties Questionnaire), som skattar barns beteende och sociala förmågor. Introduktionen av datainsamlingen på förskolor och BVC innebar ett helt nytt arbetssätt för personalen och krävde mycket förarbete. Tidigt i planeringen visade förskolan ett ideologiskt motstånd, utfallsmåttet SDQ stämde inte överens med den rådande filosofin. Frågorna har därför anpassats för att bättre harmoniera med förskolans filosofi och arbetssätt. Införandet av den nya informationsöverföringen mellan barnhälsovård, förskola och föräldrar utvärderas i en avhandling. Likaså utvärderas inom ramen för studien ett föräldrastödsprogram - föräldravägledning genom Triple P som erbjuds till föräldrar med förskolebarn i Uppsala. Under studiens första år 213 deltog i stort sett alla BVC i Uppsala län och alla förskolor, och under resterande år har enbart BVC:er och förskolor i Uppsala kommun deltagit. En kortversion av frågorna de s.k. Hälsoformulären infördes i länets övriga kommundelar då verksamheten 43

223 ville fortsätta med proceduren med informationsöverföring föräldrar-förskola-bvc. Studien kommer att avslutas 217. Vetenskaplig produktion och samarbeten 216 hade gruppen 14 publikationer och en disputation. Vi har deltagit i ett antal internationella konferenser och föreläst nationellt om bland annat hälsoekonomi och organisering av föräldrastöd. Vi handleder även studenters examensarbete från läkar- och sjuksköterskeprogrammet. Studentuppsatser Karolina Nordemar: You don t go to the bank just to say that you have enough money - An interview study with parents who did not participate in the parenting program Triple P Marie Inhammar: Translation and testing of the instrument Dads' Active Disease Support scale, DADS Therese Larsson: Maybe I didn t think it would be such a big thing as it actually is, that you are so constrained" - An interview study with women born in the 8s about the factors influencing the choice to breastfeed or not Marie Jalsenius: Child Abuse Paediatrics in Europe -A Survey of Paediatricians Åsa Nordenhäll: Parenting in FACEBOOKLAND An interview study with parents born in th 8s on information and support needs in parenting Björn Edgren: Father's mental health and child behaviour problems - are they related? 215. Cariz Malekian: The feasibility of using CRIES-8 as a tool to screen for PTSD in unaccompanied refugee minors Linda Linck: Prevalence of symptoms of post-traumatic stress disorder among unaccompanied refugee minors in Sweden Internationella samarbeten Våra internationella samarbeten utvecklas kontinuerligt och numera är flera forskare från andra länder aktivt involverade i våra projekt och gör regelbundna besök i Sverige samt deltar i Skypemöten där de hjälper oss att driva projekten. Forskargruppsledaren Anna Sarkadi har adjungerats som Honorary Research Fellow vid Murdoch Children s Research Institutet i Melbourne, Australien. Kontakten med det framstående forskningsinstitutet är viktig för gruppen och ytterligare sampublikationer är på väg. Vi har flera samarbetspartners från näringslivet och intresseorganisationer, som exempelvis Skandia och Nätverket för Hälsofrämjande Sjukhus. Även SKL är intresserade av vårt arbete och vi bidrar med vår kunskap på olika utbildningar landet runt. Forskargruppsledaren Anna Sarkadi är ofta medlem i betygsnämnder i avhandlingar som rör föräldrar och barn. Forskaren Inna Feldman har varit inbjuden talare på flera nationella konferenser där bland annat ministrar och höga tjänstemän har deltagit. Den ständiga kontakten med Barnsjukhuset, Barn-och ungdomspsykiatrin och barnhälsovårdsenheterna i landet gör att vi får en god uppfattning om utvecklingsbehoven ute i verksamheterna. Doktorandprojekten anknyter till dessa behov och utvecklar metoder och arbetssätt som avser att förbättra omhändertagandet av föräldrar och barn i hälso- och sjukvården under åren -6. Sammantaget strävar forskargruppen i föräldrastöd efter att stå både nära verksamheternas vardag och de övergripande utmaningarna för förskolebarns hälsa och utveckling. Slutmålet är alltid att förbättra barns psykiska hälsa på populationsnivå. 44

224 Publikationer Angsten G, Finkel Y, Lucas S, Kassa AM, Paulsson M, Lilja HE. Improved outcome in neonatal short bowel syndrome using parenteral fish oil in combination with omega-6/9 lipid emulsions. J Parenter Enteral Nutr. 212 Sep;36(5): Arving, C., Brandberg, Y., Feldman, I., Johansson, B. & Glimelius, B. (213). Cost-utility analysis of individual psychosocial support interventions for breast cancer patients in a randomized controlled study. Psycho-Oncology. Bergström, M., Fransson, E., Hjern, A., Kohler, L. & Wallby, T. (214). Mental health in Swedish children living in joint physical custody and their parents' life satisfaction: A cross-sectional study. Scandinavian Journal of Psychology, 55(5), Bokström P, Fängström K, Calam R, Lucas S, Sarkadi A. I felt a little bubbly in my tummy : Eliciting pre-schoolers accounts of their health visit using a computer-assisted interview method. Child: Health Care and Development. Article first published online: 12 NOV 215, DOI: /cch Bokström, P. Fängström, K. Calam, R. Lucas, S. Sarkadi, A. Feasibility of the In My Shoes software for talking to preschoolers about their routine health visit. Child Care Health Dev. 216;42(1): Cederblad, M., Nevéus, T., Ahman, A., Osterlund Efraimsson, E. & Sarkadi, A. (214). "Nobody Asked Us if We Needed Help": Swedish parents experiences of enuresis. Journal of Pediatric Urology, 1(1), Cederblad, M. (215). The Family and the Wet Bed: The parents perspective and the child s treatment. (Doctoral dissertation). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Cederblad, M., Sarkadi, A., Engvall, G. & Nevéus, T. (215). Infrequent enuresis, the uninvestigate majority comparisons between children with enuresis of varying severity. Journal of Pediatric Urology, 11(1), 24.e1-24.e6. Cederblad, M., Sarkadi, A., Engvall, G. & Nevéus, T. (215). No effect of basic bladder advice in enuresis: a randomised controlled trial. Journal of Pediatric Urology, 11(3), Article ID 153.e1. Cederblad, M, Engsheden, N. Ghaderi, A. Enebrink, P. Englund, G. Nevéus, T. Sarkadi, A. No difference in relationship satisfaction between parents of children with enuresis and normative data In press J Child & Family Studies Döring N, Hansson LM, Andersson ES, Bohman B, Westin M, Magnusson M, Larsson C, Sundblom E, Willmer M, Blennow M, Heitmann BL, Forsberg L, Wallin S, Tynelius P, Ghaderi A, Rasmussen F. Primary prevention of childhood obesity through counselling sessions at Swedish child health centres: design, methods and baseline sample characteristics of the PRIMROSE cluster-randomised trial. BMC Public Health. 214 Apr 9;14:335. doi: / Ellonen N, Jernbro C, Janson S, Tindberg Y, Lucas S. Current parental attitudes towards upbringing practices in Finland and Sweden thirty years after the ban on corporal punishment. Child Abuse Rev. 214, DOI: 1.12/car.2356, Epub ahead of print Engsheden, N., Fabian, H. & Sarkadi, A. (213). Offering Relationship Education (PREP) for Couples During Pregnancy: Self-Selection Patterns. Family Relations, 62(4), Engström M. Kvalitetssäkring av barnhälsovård i Uppsala län: En analys av det externa bortfallet i Barnhälsovårdens statistik och informationsdatabas (BASTA)Magisteruppsats, Uppsala universitet/institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap 214 Fabian, H., Sarkadi, A. & Åhman, A. (215). Challenges and benefits of conducting parental classes in Sweden: Midwives perspectives. Sexual & Reproductive HealthCare, 6(4), Feldman, I., Hellstrand, M. & Sampaio, F. (213). Health promotion or health care a profitable interaction?.paper presented at The 21st International Conference of Health Promoting Hospitals & Health Services (pp. 5-5). 45

225 Feldman, I. & Sampaio, F. (214). Can group-based parenting programmes reduce early child behaviour problems at reasonable cost?: A cost-effectiveness analysis of a Swedish RCT. In: :. Paper presented at 7th European Public Health Conference Mind the gap: Reducing inequalities in health and health care, Glasgow, November 214. European Journal of Public Health. Feldman, I. & Sarkadi, A. (214). Cost-effectiveness of public health interventions - a new methodological approach. In: Paper presented at Health Services Research: Evidence-based practice, London, UK 1-3 July 214. BMC Health Services Research. Feldman, I., Sarkadi, A., Sampaio, F. & Kelly, M. P. (214). Response to Invited Commentary: Methods to address control for confounding and nonperfect randomization when using outcome distribution curves to estimate the population-level impact of a public health intervention. [Letter to the editor]. Journal of Clinical Epidemiology, 67(11), Feldman I, Eurenius E, Häggström J, Sampaio F, Lindkvist M, Pulkki-Brännström A-M, Ivarsson A: Effectiveness and cost-effectiveness of the Salut Programme: a universal health promotion intervention for parents and children protocol of a register-based retrospective observational study. BMJ open 216, 6(8). Fransson, E. Hjern, A. Bergström M. Why should they live more with one of us when they are children to us both? Children and Youth Services Review (216), doi: 1.116/j.childyouth Frasier LD, Kelly P, Al-Eissa M, Otterman GJ. International issues in abusive head trauma.pediatr Radiol. 214 Dec;44 Suppl 4:S Fängström, K. Bokström, P. Dahlberg, A. Calam, R. Sarkadi, A. In My Shoes validation of a computerassisted method for interviewing children. Child Abuse Negl. 216 Aug;58: Granström F, Molarius A, Garvin P, Elo S, Feldman I and Kristenson M. Exploring educational inequalities in self-rated health. Scand J Public Health. 215 Nov;43(7): Ha N.D Le, Alisha Gulenc, Lisa Gold, Sarkadi, A., Obioha C Ukoumunne, Jordana Bayer, Melissa Wake, Hariet Hiscock. Utility-based quality of life in mothers of children with behaviour problems: A populationbased study.j Paediatr Child Health. 216 Sep 6. Hellstrand, M. & Feldman, I. (214). Effectiveness and cost-effectiveness of health promotion counselling offered to a population at the age of 55: A randomized controlled trial in the county of Västmanland, Sweden. In: :. Paper presented at 22nd International HPH Conference, April 23-25, 214 Barcelona, Spain.. Holmberg, K. (212). Adolescent academic outcome of childhood attention-deficit/hyperactivity disorder: a population-based study. In: Jill M. Norvilitis (Ed.), Contemporary Trends in ADHD Research (pp ). IN-TECH. Holmberg, K. & Bölte, S. (214). Do Symptoms of ADHD at Ages 7 and 1 Predict Academic Outcome at Age 16 in the General Population?. Journal of Attention Disorders, 18(8), Jernbro C, Tindberg Y, Lucas S, Janson S. Multi-type child maltreatment and the quality of life among Swedish school children. Acta Paediatr. 215 Mar;14(3):32-5 Jernbro, C., Tindberg, Y., Lucas, S. & Janson, S. (215). Quality of life among Swedish school children who experiencedmulti-type child maltreatment. Acta Paediatrica, 14(3), Johansen K, Lucas S, Bokström P, Persson K, Sonnander K, Magnusson M, Sarkadi A. Now I use words like asymmetry and unstable: Nurses experiences in using a standardized assessment for motor performance within routine child healthcare. J Eval Clin Pract. 215 Oct 22. doi: /jep [Epub ahead of print] Johansen K, Persson K, Sarkadi A, Sonnander K, Magnusson M, Lucas S. Can nurses be key players in assessing early motor development using a structured method in the child health setting? J Eval Clin Pract. 215 Aug;21(4): Khanolkar AR, Sovio U, Bartlett JW, Wallby T, KoupilI. Socioeconomic and early-life factors and risk of being overweight or obese in children of Swedish- and foreign-born parents. Pediatr Res, (3): p

226 Kristjansdottir, J., Olsson, G. I., Sundelin, C. & Naessén, T. (213). Self-reported health in adolescent girls varies according to the season and its relation to medication and hormonal contraception: A descriptive study. European journal of contraception & reproductive health care, 18(5), Köhler M, Lucas S. Barnuppfostran utan våld en rättighet för varje barn. Läkartidningen. 214 Nov 18;111(47):295-7 Lagerberg D. Det yngre skolbarnet. Kompletteringar och kommentarer. Webbsänt forskarseminarium 24 maj 212. Stöd till barn i familjer med missbruk eller andra svårigheter. FHI, SKL och Socialstyrelsen. Lagerberg D, Magnusson M. Infant gender and postpartum sadness in the light of region of birth and some other factors: a contribution to the knowledge of postpartum depression. Arch Womens Ment Health 212; 15(2): Published online: 1 March 212. doi: 1.17/s Lagerberg D, Magnusson M. Utilization of child health services, stress, social support and childcharacteristics in primiparous and multiparousmothersof 18-month-old children. Scandinavian Journal of Public Health 213; 41(4): Published online 5 April 213. Lagerberg D. Förord. I: Madeleine Cocozza. Barn far illa! En analys av bristerna i samhällets familjebygge. Stockholm: Carlsson Bokförlag 213. S Lagerberg D. Barnets bästa absolut och relativt. Funderingar kring ett aktuellt exempel (assisterad befruktning). I: Ann-Christin Cederborg & Wiweka Warnling-Nerep (red). Barnrätt. En antologi. Stockholm: Norstedts Juridik 214. S Lagerberg D, Magnusson M. Asking about postpartum depressive symptoms an easy way to identify maternal distress at 18 months? International Archives of Nursing and Health Care 215, 1:1. Research Article: Open Access. Lindkvist M, Feldman I: Assessing outcomes for cost-utility analysis in mental health interventions: mapping mental health specific outcome measure GHQ-12 onto EQ-5D-3L. Health and quality of life outcomes 216, 14(1):134. Lucas S, Otterman G. Sexuella övergrepp mot barn. Behandlingsöversikt. Internetmedicin, 212. E-resurs Lucas S, Otterman G. (212) Våga se, våga agera. Tecken på att barn och ungdomar far illa. Informationsbroschyr, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Stockholm Lucas S. Mobbning ofta kopplad till förekomst av våld i hemmet. Barnläkaren Nr 5, 213 Lucas S, Sarkadi A, Otterman G. Barnmisshandel i Sverige kunskap, expertis och förebyggande insatser. Barnläkaren. Nr 5, 213. Lucas S, Jernbro C. Försummelse av barn ett försummat problem. Läkartidningen. 214 Nov 18;111 (47): 212-Lucas S, Jernbro C, Tindberg Y, Janson S. Bully, bullied and abused. Associations between violence at home and bullying among adolescents. Scand J Public Health. Published online before print October 15, 215, doi: / Magnusson, M., Lagerberg, D. & Sundelin, C. (212). Organizational differences in early child health care: mothers' and nurses' experiences of the services. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(1), Magnusson, M. Wallby, T. Har sociodemografin betydelse för amningsfrekvensen? Socialstyrelsen 214. Stockholm, Socialstyrelsen Magnusson, M, T. Wallby T, Lucas S, Engström M (216). Barnhälsovården i Uppsala län - Årsrapport 215. Uppsala, Barnhälsovårdens länsavdelning. Magnusson M, Blennow M, Hagelin Em Sundelin C- Barnhälsovård att främja barns hälsa. Liber 6:e upplagan 216 Magnusson M. D. Lagerberg and T. Wallby. No widening socioeconomic gap within a general decline in Swedish breastfeeding. Child Care Health Dev. 216 May;42(3): doi: /cch Epub 47

227 216 Feb 25. Molarius, A., Granström, F., Feldman, I., Kalander Blomqvist, M., Pettersson, H. & Ello, S. (212). Can financial insecurity and condescending treatment explain the higher prevalence of poor self-rated health in women than in men? A population-based cross-sectional study in Sweden. In: :. Paper presented at 5th European Public Health Conference All Inclusive Public Health, St. Julian's, Malta, 8 1 November 212. European Journal of Public Health. Molarius, A., Simonsson, B., Lindén-Boström, M., Kalander-Blomqvist, M., Feldman, I. & Eriksson, G. (213). Social inequalities in economic access to health care in Sweden. In: :. Paper presented at 6th European Public Health Conference Health in Europe: are we there yet? Learning from the past, building the future. Brussels, November 213. European Journal of Public Health. Molarius, A., Simonsson, B., Lindén-Boström, M., Kalander-Blomqvist, M., Feldman, I. & Eriksson, H. G. (214). Social inequalities in self-reported refraining from health care due to financial reasons in Sweden: health care on equal terms?. BMC Health Services Research, 14, 65. Nayeb L. Tv-reportage SVT2, Vetenskapens värld, 2 okt 214 samt en sammanfattning skrivet av SVT: Nayeb L & Westerlund M. Positiv utveckling kring språkbedömningar på BVC - Fler använder vetenskapligt utvärderade metoder. Läkartidningen 214 Feb 19-25;111: Nayeb L & Westerlund M. Positiv utveckling kring språkbedömningar på BVC - Fler använder vetenskapligt utvärderade metoder. Läkartidningen 214, 19-25;111: Nayeb, L., Wallby, T., Westerlund, M., Salameh, E.-K. & Sarkadi, A. (215). Child healthcare nurses believe that bilingual children show slower language development, simplify screening procedures and delay referrals. Acta Paediatrica, 14(2), NCK. Våld och hälsa en befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. Uppsala: Nationellt Centrum för Kvinnofrid; 214. Otterman, G., Lainpelto, K. & Lindblad, F. (213). Factors influencing the prosecution of child physical abuse cases in a Swedish metropolitan area. Acta Paediatrica, 12(12), Peltonen K, Ellonen N, Pösö T, Lucas S. Mothers' self-reported violence towards their children: A multifaceted risk analysis. Child Abuse Negl. 214 Dec;38(12): Rahmqvist, J., Wells, M. & Sarkadi, A. (214). Conscious Parenting: A Qualitative Study on Swedish Parents Motives to Participate in a Parenting Program. Journal of Child and Family Studies, 23(5), Sampaio F, Enebrink P, Mihalopoulos C, Feldman I: Cost-effectiveness of four parenting programs and bibliotherapy for parents of children with conduct problems: a multicenter randomized controlled trial. The journal of mental health policy and economics 216, 19(4): Salari, R., Terreros, C. & Sarkadi, A. (212). Parenting Scale: Which Version Should We Use?. Journal of Psychopathology and Behavioral Assessment, 34(2), Salari R, Fabian H, Prinz R, Lucas S, Feldman I, Fairchild A and Sarkadi A. The Children and Parents in Focus project: A population-based cluster randomised controlled trial to prevent behavioral and emotional problems in children. BMC Public Health 213, 13:961 Salari, R., Wells, M. B. & Sarkadi, A. (214). Child behaviour problems, parenting behaviours and parental adjustment in mothers and fathers in Sweden. Scandinavian Journal of Public Health, 42(7), Salari, R. Thorell B. L. Parental monitoring in late adolescence: Relations to ADHD symptoms and longitudinal predictors. J Adolesc. 215 Apr;4: Salari, R., & Backman, A. (216). Direct-to-consumer marketing of parenting programs: Comparing a promotionfocused and a prevention-focused strategy. European Journal of Public Health. 48

228 Salari, R., Bohlin, G., Rydell, A.-M., & Thorell, L. B. (216). Neuropsychological functioning and attachment representations in early school age as predictors of ADHD symptoms in late adolescence. Child Psychiatry & Human Development, 1-15 Sampaio, F., Feldman, I. & Sarkadi, A. (212). A Cost-Effectiveness Analysis of the Triple P Program in Uppsala Municipality, Sweden. Paper presented at 5th European Public Health Conference All Inclusive Public Health Portomaso, 8 1 November 212, St. Julian's, Malta. European Journal of Public Health, 22(S2), Sampaio, F., Sarkadi, A., Salari, R., Zethraeus, N. & Feldman, I. (215). Cost and effects of a universal parenting programme delivered to parents of preschoolers. European Journal of Public Health, 25(6). Sarkadi, A. & Salari, R. (212). Parenting interventions as a population-based approach: the "prevention paradox'' revisited. Paper presented at 5th European Public Health Conference All Inclusive Public Health Portomaso, 8 1 November 212, St. Julian's, Malta. European Journal of Public Health, 22(S2), Sarkadi A, Nayeb L, Kristiansson R, Magnusson M, Wallby T, Lucas S. Research at childhealth service centers. Participation in national studies should be included in the agreements. Lakartidningen. 213 Dec 4-17;11(49-5):2252. Swedish. No abstract available. Sarkadi, A. THE INVISIBLE FATHER. How can we help fathers feel less alienated in child health care services? Editorial. Acta Paediatrica (3), Sarkadi, A., Sampaio, F., Kelly, M. P. & Feldman, I. (214). A novel approach used outcome distribution curves to estimate the population-level impact of a public health intervention. Journal of Clinical Epidemiology, 67(7), Sarkadi, A., Gulenc, A. & Hiscock, H. (215). Maternal and child health nurses' self-perceived confidence in dealing wit child behaviour problems. Child Care Health and Development, 41(2), Sarkadi, A. Goldfeld, S. Efron, D. How the system failed Dylan: About the effects of fragmented community child health care services on patient safety Journal of Paediatrics and Child Health 215 Dec;51(12): Stenhammar, C., Wells, M., Åhman, A., Wettergren, B., Edlund, B. & Sarkadi, A. (212). `Children are exposed to temptation all the time : parents lifestyle-related discussions in focus groups. Acta Paediatrica, 11(2), Titova, O. E., Hogenkamp, P. S., Jacobsson, J. A., Feldman, I., Schiöth, H. B. & Benedict, C. (215). Associations of self-reported sleep disturbance and duration with academic failure in community-dwelling Swedish adolescents: Sleep and academic performance at school. Sleep Medicine, 16, Wallby T, Lagerberg D, Magnusson M, Sundelin C. Basta Validitet i ett regionalt barnhälsovårdsregister. Manuskript på svenska. Abstract in English. Arbete 5 i: Wallby T. Lika för alla? Social position och etnicitet som determinanter för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med BVC. Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine 752. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis 212. Wallby T. Lika för alla? Social position och etnicitet som determinanter för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med BVC. Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine 752. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis 212 Wallby T, Fabian H, Sarkadi A [Child Health Centers within Family Centers offers better parental support. A national web-based survey reveals advantages of co-location]. Lakartidningen, (23-24): p Wallby, T., Modin, B. & Hjern, A. (213). Child health care utilisation in families with young or single mothers in a Swedish county. Journal of Child Health Care, 17(1), Wallby, T. Ekholm, L. Svenska Barnhälsovårdsregistret. Beskrivning av registret med variabeldefinitioner, beräkningar och utdata. Version Versionsdatum:

229 Wallby T, Lagerberg D, Magnusson M. relationship Between Breastfeeding and Early Childhood Obesity: Results of a Prospective Longitudinal Study from Birth to 4 years. Breastfeed Med. 217 Jan/Feb;12: doi: 1.189/bfm Epub 216 Dec 19. Wellander L, Wells MB, Feldman I: Does Prevention Pay? Costs and Potential Cost-savings of School Interventions Targeting Children with Mental Health Problems. The journal of mental health policy and economics 216, 19(2): Wells, M. & Sarkadi, A. (212). Do Father-Friendly Policies Promote Father-Friendly Child-Rearing Practices?: A Review of Swedish Parental Leave and Child Health Centers. Journal of Child and Family Studies, 21(1), Wells, M. B., Varga, G., Kerstis, B. & Sarkadi, A. (213). Swedish child health nurses' views of early father involvement: a qualitative study. Acta Paediatrica, 12(7), Wells, M. Engman, J. Sarkadi, A. Who is most welc ome here? A qualitative study on Swedish child health centre s environment from a gender perspective. In press, Semiotica 213. Wells, M. B. (215). An Unequal Chance to Parent: Examples on Support Fathers Receive from the Swedish Child Health Field. (Doctoral dissertation). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Wells, M. B., Sarkadi, A. & Salari, R. (215). Mothers' and fathers' attendance in a community-based universally offered parenting program in Sweden. Scandinavian Journal of Public Health. Wells, M., Engman, J. & Sarkadi, A. (215). Gender equality in Swedish child health centers: An analysis of their physical environments and parental behaviors. Semiotica (24), 1-2. Wells, M., Sarkadi, A. & Salari, R. (215). Mothers and Fathers Participation in a Community-Based Universally Offered Parenting Program. Scandinavian Journal of Public Health, 44, Widarsson, M., Kerstis, B., Sundquist, K., Engström, G. & Sarkadi, A. (212). Support Needs of Expectant Mothers and Fathers: a Qulitative Study. The Journal of Perinatal Education, 21(1), Åhman, A., Lindgren, P. & Sarkadi, A. (212). Facts first, then reaction: Expectant fathers' experiences of an ultrasound screening identifying soft markers. Midwifery, 28(5), E667-E675. Åhman, A. (214). Pregnancy Ultrasound Detecting Soft Markers the Challenge of Communicating Risk Figures. (Doctoral dissertation). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Åhman, A., Axelsson, O., Maras, G., Rubertsson, C., Sarkadi, A. & Lindgren, P. (214). Ultrasonographic fetal soft markers in a low-risk population: prevalence, association with trisomies and invasive tests. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 93(4), Åhman, A. Sarkadi, A. Lindgren, P, Rubertsson, C. 'It made you think about your opinion'- Women's perception of a web-based decision aid concerning screening for fetal anomalies. BMC Pregnancy and Childbirth 216 Sep 13;16:267 5

230 årsrapport 216 årsrapport-bhv-213.indd :4

231 Socialförvaltningen Charlotta Bjälkebring Carlsson, Närvårdskoordinator Minnesanteckning politisk styrgrupp närvårdssamverkan fredag den 16 juni 217 Lokal: Regionkontoret, Storgatan 27, Uppsala Tid: Närvaro Lisbeth Bolin, ordförande, Vård- och omsorgsnämnden Håkan Collin, landstinget Måns Vilhelmsson, landstinget Marie Nordberg, landstinget Sven Rosendahl, landstinget Christianne Simson, landstinget Charlotta Bjälkebring Carlsson, närvårdskoordinator Förhinder: Bo Johnson, Socialnämnden Werner Schubert, Barn- och utbildningsnämnden Thomas Brandell, socialchef Minnesanteckning 1. Håkan Collin och Lisbeth Bolin hälsade välkommen. Dagordningen godkändes med övrig fråga om primärvårdens osynlighet i närvårdssamverkan. 2. Malena Ranch, ordförande vårdstyrelsen Viktiga frågor i framtidens primärvård är att fånga upp personer som faller mellan stolarna, psykisk hälsa är ett prioriterat område, arbeta med kontinuitet och ha med patienterna som medskapande i vården. Stor del av vården i ett framtidsperspektiv kommer ske hemma hos den vårdsökande och utföras av patienten själv med stöd av mobila och digitala lösningar. Många bra saker på gång, trygg hemgångteam, mobila närvårdsteam med läkare på plats för att minimera att patienter skickas till specialistsjukvård. Ett utvecklingsområde är att fortsätta utveckla närvårdsamverkan i samtliga länets kommuner både med offentliga och privata aktörer. Vårdavtalen kommer att uppdateras i höst. Malena kan ta emot synpunkter från kommunerna på förslag till ändringar i avtalet. Avtalet finns att läsa på landstingets hemsida. Synpunkter gärna kopplade till händelser från verkligheten, i syfte att se om det i avtalet går att förbättra. Beslut i frågan tas 5 oktober. 3. Sofia Kialt om utredning kring primärvårdens uppdrag Mer vård behövs på grund av fler äldre personer. Det är ett paradigmskifte på gång i och med digitaliseringen. Det behövs mer hälsofrämjande insatser och en mer personrelaterad egen-

232 2 vård för att möte de behovsgrupper som finns på bästa sätt. Behovsgrupper. 1. Självständiga och engagerade 2. Oroliga och engagerade 3. Traditionella och obrydda 4. Sårbara och oroliga. Exempel på frågeställningar som kommer att tas upp i den kommande utredningen: Hur kan ett mer patientcentrerat och hälsofrämjande arbetssätt utvecklas med fokus på personer med kroniska sjukdomar och äldre? Hur kan arbetet med omhändertagande av psykisk ohälsa utvecklas? Hur kan användning av e-hälsa och digitala verktyg utvecklas? Hur kan primärvården attrahera och behålla kompetens? Vilka kunskaps-, uppföljnings- och utvecklingsstöd behövs inom primärvården? Hur kan Region Uppsalas sistahandsansvar tydliggöras och finansieras? 4. E- hälsa, Louise Arodén Arvidsson Digitaliseringen är en viktig förändringsfaktor för att klara framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvård genom att tjäna tid och resurser. Region Uppsala ligger redan i dag i framkant och har som ett av sina mål i Regionplan och budget. Region Uppsala strävar efter att bli ledande inom e-hälsa. Satsningen sker i etapper utifrån strategins 5 mål: Inkludera invånare/patienter Införande och kompetensutveckling Innovation och nytänkande Styrning och samordning Samverkan och samarbete. Exempel på utvecklingsområden: Insamling av uppgifter för elektronisk kommunikation Digitala kallelser Synlig remissinformation i journalen Digital tidsbokning och receptförfrågan Tillgänglighet och koppling via 1177 Digital ankomstregistrering Elektronisk registrering av hälsodeklaration Digitala vård möten 5. Minnesanteckningar från godkändes och lades till handlingarna. 6. Information - Svar på skrivelse från elevhälsan. Skrivelsen beskriver hur läget ser ut. Frågan ännu inte löst då det i dagsläget inte finns någon tydlig mottagare av remisser från elevhälsan. Möjlighet finns att remittera till barnspecialistmottagningen. Om en får en remiss till den specialiserade vården ska man få en tid för besök inom 9 dagar. Om personen inte erbjuds vård inom 9 dagar kan personen åberopa vårdgarantin och bli erbjuden vård hos annan vårdgivare. - Första linjen, nuläge. Till samtalsmottagningarna i Håbo, Heby och Östhammar är 2 psykologer av 3 hittills anställda. Projektledaren arbetar förnärvarande 5 procent med upplägg under vår sommar för att starta upp verksamheten till hösten. Ett möte planeras med berörda sista veckan i augusti, familjeteamets lokaler i Håbo.

233 Mobila närvårdteam. Pilotprojektet i Heby har fallit väl ut. En av fördelarna där är att samma personer i teamet återkommit till patienterna. Mobila närvårdsteam kommer att bildas utifrån noder i Östhammar, Enköping, Uppsala och Tierp, teamen ska arbeta länsövergripande. Start till hösten 217. region Uppsala finansierar verksamheten fullt ut. Beroendeenhet barn och unga. Utredning om ett minimaria i Uppsala län utreds. Utredning samlad psykiatrienhet Enköping. En snabbutredning är på gång gällande en psykiatrimottagning i Enköping som även ska inkludera barn och ungdomspsykiatri (BUP) för Håbo och Enköping. Utredningen förväntas vara klar i augusti, ett mini psykiatrihus. Syftet är att minska sårbarheten öka tillgängligheten för patienterna och skapa en mer attraktiv arbetsplats. Projektdirektiv samverkan utskrivning slutenvård. Tjänstestyrgruppen har inga principiella synpunkter mot projektdirektivet. Irene Eklöv(MAS) är utsedd projektledare. Svar/Yttrande på revisionsrapport, Håbo, om barn och ungdomspsykiatrin. Anne Kulle och Yvonne Sturesson Ljungblad har svarat på revisionsrapporten. Svaret antaget av, Socialnämnden Håbo. SUF seminarium Håbo 11 oktober, att leva med Asberger syndrom. Föreläsare Anna Thalén. Inbjudan ligger på hemsidan. - Uppföljning verksamhetsplan närvård. Nästkommande möte kommer vi att titta närmare på verksamhetsplan för närvården i Håbo. 7. Övriga frågor Primärvårdens osynlighet i närvårdssamverkan. Diskussionen kom under flertalet mötespunkter och behandlades därför inte särskilt här. 8. Kommande möten redan beslutade för 217 tisdag 12 september kl , Skoklosterrummet kommunhusets entréplan, Bålsta. Tema verksamhetsplanen. tisdag 12 december kl , Kalmarrummet kommunhusets entréplan, Bålsta möjlighet finns för förmöte i samma lokal från klockan 12. för politiker från Håbo.

234

235

236

237

238 MINNESANTECKNING Nämnd/Organ: Politisk samverkan - Uppsala kommun och Region Uppsala Sammanträdestid: 23 maj 217 Sammanträdeslokal: Stationsgatan 12, Bergius Ordförande: Eva Christiernin Närvarande: Region Uppsala: Håkan Collin (S) Kjell Andersson (S) Måns Vilhelmsson (M) Christina Nygårdh (M) Politiska styrgrupper för närvård i länet Politiska styrgrupper för närvård i länet Politiska styrgrupper för närvård i länet Politiska styrgrupper för närvård i länet Åsa Dahl Aurelia Emilton Lena Dahlman Margareta Örvall Regionkontoret Regionkontoret Hälsa och habilitering Akademiska sjukhuset Uppsala kommun: Eva Christiernin (S) OSN Ulrik Wärnsberg (S) AMN Kjell Haglund (V) SCN Linda Eskilsson (MP) UBN Monica Östman (S) ÄLN Carolina Bringborn Anadol (M) AMN Mohamad Hassan (L) SCN Stefan Hanna (C) ÄLN Lena Winterbom Tjm AMF ersättare Eva Egnell Tomas Odin Tjm OMF Kaisa Björnström Tjm SCF Birgitta Pettersson Tjm UBF Gunn-Henny Dahl Tjm ÄLF Susanne Söderberg Tjm Uppsala kommun Närvårdskoordinatorer: Thomas Folkesson (sekreterare) Lena Sjöberg

239 2 (3) 1. Mötets öppnande Mötet öppnades av ordförande Eva Christiernin. 2. Fastställande av dagordning Dagordningen fastställdes. 3. Föregående minnesanteckningar (17125) Minnesanteckningarna från föregående möte godkändes med noteringen att vid majmötet ska prioriteringsarbetet för 218 inledas. 4. Handlingsplan för e-hälsa Louise Arodén Arvidsson chef för enheten för E-hälsa inom Region Uppsala föredrog den landstingsövergripande ehälsostrategin, se bifogad ppt-presentation. 5. Uppf. verksamhetsplan 217 Elisabeth Lannergård, strateg inom omsorgsförvaltningen, var föredragande kring ett avslutat skolnärvaroprojekt. Projektet är i grunden ett kommunalt uppdrag men ses som viktig att Region Uppsala känner till, se bifogad ppt-presentation. Kjell-Åke Gårdh, strateg inom arbetsmarknadsförvaltningen, var föredragande kring aktiviteter gällande det prioriterade området Hälsa och inkludering i arbetslivet. Närvårdskoordinatorerna Lena Sjöberg och Thomas Folkesson var avslutningsvis föredragande för de aktiviteter som tillhör de övriga prioriterade områden i verksamhetsplanen. Ett exempel på aktiviteter är att Närvårdsteamet föreslås övergå från projektform till permanent verksamhet under 218. ppt-presentation där de viktigaste aktiviteterna redovisades bifogas. 6. Prioriteringar 218 Diskussion förs kring prioriteringar 218 och hur de ska processas fram. Flera av de prioriteringar som finns i 217-års verksamhetsplan kommer även gälla för 218. Fram till oktober-mötet kommer ansvariga tjänstepersoner tillsammans ta fram förslag på prioriterade områden. Ulrik W och Arbetsmarknadsnämnden lyfter upp prioriteringar som rör personer med funktionsnedsättning och/eller med aktivitetsersättning (19-29 år), långvarigt bidragsoch/eller ersättningsberoende, saknar sjukpenninggrundad inkomst och uppbär ekonomiskt bistånd samt nyanlända som är i behov av arbetsmarknadsinsatser för att nå egen försörjning. Vissa av dessa kan ingå i redan befintliga prioriterade områden. Håkan C lyfter fram organisatoriska frågor kring hur prioriteringar kommer tas fram gälla hela regionen. Att lokala kommunala behov finns lyfts även fram. Andra prioriteringar som nämns under diskussionen är vård närmare invånarna, förstärkt första linje samt arbeta preventivt tillsammans, kommun och region.

240 3 (3) 7. Övriga frågor Inga övriga frågor 8. Nästa möte 16 oktober kl , Stationsgatan 12 (lokal Aspen) Sekreterare Thomas Folkesson Justeras Eva Christiernin

241 1(2) Hörselskadades distrikt i Uppsala län Kungsgatan Uppsala e-post: uppsalalan@distrikt.hrf.se Region Uppsala Vårdstyrelsen att. Malena Ranch Box Uppsala Hörselvård i förändring hur agerar Region Uppsala? Antal audionommottagningar minskar Antalet audionommottagningar har minskat från fyra 213 till två 217. Konsekvenserna blir givetvis en sämre tillgänglighet för oss hörselskadade, men det som också är oroande är att orsaken till sammanslagningarna med stor sannolikhet beror på ekonomiska svårigheter att få verksamheten lönsam. Konsekvenserna blir att vårdgivaren måste utföra utprovningarna snabbare, vilket medför att vi hörselskadade inte får all den information vi behöver för att kunna välja hörapparat, vi får inte det antal återbesök vi behöver för att avgöra om hörapparaten fungerar optimalt och vi får inte den tid och information som behövs för att träna med det nya hjälpmedlet. Det är därför viktigt att ersättningsnivån ses över. Nivån måste bedömas utifrån alla moment som ingår i avtalet, inte bara besök för behovsbedömning och förskrivning. Enligt avtalet ska vårdgivaren även ansvara för att personalen får kompetensutveckling, kan utveckla arbetet, samverka med andra och leverera produktionsstatistik. Kostnaden för den arbetstiden bör också räknas in. Kvalitet För att bedöma kvaliteten på verksamheten ska vårdgivaren regelbundet leverera statistik. För det krävs tekniska lösningar som ger säkra uppgifter och så enkel hantering som möjligt. Vi känner till att det finns tekniska problem som försvårar hanteringen. Det medför att statistiken för Region Uppsala inte är fullständig eller blir försenad, t ex i kvalitetsregistret Hörselbron (216). Då är det inte möjligt att dra riktiga slutsatser och göra adekvata förbättringar. Enligt vårdstyrelsens direktiv ska et är viktigt att kommunicera med vårdgivarna och försäkra sig om att de tekniska lösningarna blir optimala. I rapporten från Hörselbron som avser 215 kan vi tyvärr se att Uppsala placerar sig långt ner när det gäller tillfredsställelse (plats 12 av 13), kontakt/information (plats 12 av 13) och funktion (plats 9 av 13). För samtliga parametrar undantaget andel binauralt (två hörapparater), ligger Uppsala under genomsnittet. Hur har vårdstyrelsen agerat utifrån den rapporten?

242 2(2) Kommunikation med medborgarna Hörselskadades distrikt framförde under 213 önskemål om att vara remissinstans i hörselfrågor. Det önskemålet har inte tillgodosetts. Det fungerar inte att ta del av handlingar via regionens webbplats eftersom vi behöver vara delaktiga i ett mycket tidigare skede för att både hinna läsa och diskutera aktuella områden innan vi kan lägga fram synpunkter. Ett viktigt exempel är givetvis revideringar av förfrågningsunderlaget, men även rapporter från fördjupade uppföljningar. Där behöver vi få ta del av resultatet innan rapporten skrivs, eftersom vi kan ha viktiga synpunkter som bör finnas med i underlaget till värderingen. Sammanhållen hörselvård Hörselskadades distrikt har tidigare (214) framfört synpunkter angående hörselvårdens organisation. Vi ser fortfarande ett behov av att Hörcentralen samordnas med Hörsel- och balanssektionen på Akademiska sjukhuset, både organisatorisk och fysiskt. Många av de hörselskadade som idag hör hemma inom den specialiserade hörselvården behöver även ha kontakt med Hörsel- och balanssektionen. Att gå till den ena i ett ärende och till den andra i ett annat ärende är givetvis opraktiskt, men det finns också andra negativa aspekter t ex avseende informationsöverföring och kunskap om tekniska hjälpmedel. togs upp vid Vårdstyrelsens senaste sammanträde (1733), visar just på behovet av att samla kompetens, och vi menar att även hörselvården bör finnas med i den utvecklingen. Uppsala Lena Thorén, vice ordförande och sammankallande i Hörselrådet Rose-Marie Westerholm, ordförande Hörselskadades distrikt i Uppsala län

243 Svar på skrivelse Hörselvård i förändring hur agerar Region Uppsala Hej! Först vill jag tacka er för mycket intressanta och viktiga synpunkter i er skrivelse. Nedan ger jag svar och kommentarer kring de synpunkter och frågeställningar som ni lyft. Ni skriver att antalet audionommottagningar har minskat från fyra 213 till två 217. Konsekvenserna blir givetvis en sämre tillgänglighet för oss hörselskadade. Antalet audionommottagningar som godkänts av Region Uppsala (och därmed ingår i vårdvalet) är i dagsläget 12 stycken, varav tre är lokaliserade i Uppsala och övriga mottagningar finns i Enköping, Heby, Tierp, Östhammar, Sollentuna, Stockholm och Västerås. På grund av fusioner mellan olika aktörer på marknaden (där större bolag köpt upp mindre) har dock antalet vårdgivare minskat. I nuläget finns två privata vårdgivare, Audionova och Audika AB, utöver de mottagningar som drivs av Regionens egenregi. Vidare skriver ni att det som också är oroande är att orsaken till sammanslagningarna med stor sannolikhet beror på ekonomiska svårigheter att få verksamheten lönsam. Det har inte kommit till min eller förvaltningens kännedom att fusionerna ska ha skett på grund av dålig ekonomisk lönsamhet. Vid kontroll av företagens ekonomi framgår att samtliga privata vårdgivare har en stabil ekonomi, där de ökat sin omsättning och gått med vinst de senaste tre åren. När företagen fusionerats har de också bildat mottagningar som har en högre kapacitet att ta emot fler personer i behov av hörapparat. Ni skriver att konsekvenserna blir att vårdgivaren måste utföra utprovningarna snabbare, vilket medför att vi hörselskadade inte får all den information vi behöver för att kunna välja hörapparat, vi får inte det antal återbesök vi behöver för att avgöra om hörapparaten fungerar optimalt och vi får inte den tid och information som behövs för att träna med det nya hjälpmedlet. Det är därför viktigt att ersättningsnivån ses över. Nivån måste bedömas utifrån alla moment som ingår i avtalet, inte bara besök för behovsbedömning och förskrivning. Enligt krav i förfrågningsunderlaget ska väntetiden mellan första kontakt och behovsbedömning vara maximalt 6 dagar. Vad gäller tillgänglighet för besök visar vår statistik att väntetiden för första kontakt till behovsbedömning varierade mellan dagar år 216, 5-52 dagar år 215 och 1-33 dagar år 214 hos de olika vårdgivarna. Enligt krav i förfrågningsunderlag ska väntetid från behovsbedömning till påbörjad förskrivningsprocess vara maximalt 3 dagar. Vår statistik visar att väntetiden från behovsbedömning till påbörjad förskrivningsprocess varierade mellan dagar år 216, 7-37 dagar år 215 och 1-3 dagar år 214. Längst väntetid samtliga år har mottagningarna i Heby, Tierp, Östhammar och Enköping som drivs av Regionens egenregi. Övriga mottagningar som drivs av de privata vårdgivarna uppfyller väntetidskravet. Oberoende av anledning så har HRF dock upplevt att deras medlemmar inte fått den vård de är i behov av, som exempelvis korta besök med bristande information om hörhjälpmedlen. Detta är något som Hälso- och sjukvårdsavdelningen inte fått kännedom om tidigare och behöver undersöka vidare. En annan synpunkt från er är att det är viktigt att ersättningsnivån ses över. Nivån måste bedömas utifrån alla moment som ingår i avtalet, inte bara besök för behovsbedömning och förskrivning. Enligt avtalet ska vårdgivaren även ansvara för att personalen får kompetensutveckling, kan utveckla arbetet, samverka med andra och leverera produktionsstatistik. Kostnaden för den arbetstiden bör också räknas in.

244 Jag har inte tidigare nåtts av indikationer på att ersättningsnivåerna till de privata vårdgivarna skulle vara för låga för att kunna driva verksamheten med ekonomisk lönsamhet. I den totalsumma som betalas ut från Regionen för behovsbedömning, förskrivningsprocess samt servicebesök ingår ersättning för den arbetstid som ska läggas på exempelvis journalföring och kompetensutveckling. Enligt avtalet punkt 4.5 ansvarar vårdgivaren för att all personal får den kompetensutveckling som krävs för uppdraget. Ersättningsnivån justerades senast år 215, med en uppräkning på 2,6%. Därefter har beslut fattats kring att en avbruten förskrivningsprocess skall ersättas med 252 kronor per besök (vilket inte skett tidigare, då enbart fullföljd förskrivningsprocess ersattes). Detta har således också inneburit en ökad ersättning till vårdgivarna. Vid en jämförelse med övriga regioner och landsting i Sverige som har tillämpat valfrihetssystem inom grundläggande hörselrehabilitering (Stockholm, Skåne och Östergötland) ligger Uppsala relativt likvärdigt i ersättningsnivå. I Uppsala län ersätts behovsbedömning med 513 kr, genomförd förskrivningsprocess/avslutad rehabiliteringsinsats med kr och efterföljande servicebesök med13 kronor. Strukturersättning utgår utöver detta med 15% påslag på alla summor i Heby, Älvkarleby, Tierp, Östhammar och Håbo. I Stockholm ersätts behovsbedömning med 419 kr, avslutad rehabiliteringsinsats med 12 kr plus en ersättning på186 kr per år för varje listad patient. I Skåne ersätts behovsbedömning med 668 kr och rehabiliteringsprocess inklusive servicebesök med 245 kr. I Östergötland ersätts behovsbedömning med kr, rehabiliteringsinsats med kr samt kr för utprovning av hjälpmedel och 1 kr för servicebesök. Ni skriver att vårdgivarna regelbundet ska leverera statistik för att bedöma kvaliteten på verksamheten och att det finns tekniska problem som försvårar hanteringen. Från Region Uppsala känner vi inte till att det skulle vara problem med inhämtande av statistik. Det är intressant att titta vidare på möjligheter till utvecklandet av nya system för inhämtandet av statistik och övriga kvalitetsmått. Ytterligare en kommentar är att I rapporten från Hörselbron som avser 215 kan vi tyvärr se att Uppsala placerar sig långt ner när det gäller tillfredsställelse (plats 12 av 13), kontakt/information (plats 12 av 13) och funktion (plats 9 av 13). För samtliga parametrar undantaget andel binauralt (två hörapparater), ligger Uppsala under genomsnittet. Hur har vårdstyrelsen agerat utifrån den rapporten? Den rapport som ni hänvisar till och det utfall som blev för Region Uppsala behöver analyseras vidare för att närmare utreda vad det kan bero på och vilka åtgärder som skulle kunna förbättra dessa resultat. Dels kan detta ske genom fördjupad uppföljning i Region Uppsala med fokus på dessa områden och dels en omvärldsbevakning för att se vad som skiljer sig åt i förskrivningsprocessen mellan de regioner och landsting som placerar sig högt i kvalitetsregistren och Region Uppsala. Ni berör även frågan om delaktighet och inflytande: Hörselskadades distrikt framförde under 213 önskemål om att vara remissinstans i hörselfrågor. Det önskemålet har inte tillgodosetts. Det fungerar inte att ta del av handlingar via regionens webbplats eftersom vi behöver vara delaktiga i ett mycket tidigare skede för att både hinna läsa och diskutera aktuella områden innan vi kan lägga fram synpunkter. Ett viktigt exempel är givetvis revideringar av förfrågningsunderlaget, men även rapporter från fördjupade uppföljningar. Där behöver vi få ta del av resultatet innan rapporten skrivs, eftersom vi kan ha viktiga synpunkter som bör finnas med i underlaget till värderingen.

245 Det är en viktig och intressant fråga att titta vidare på. Den är i högsta grad aktuell just nu inom vår hälso- och sjukvårdsavdelning, då en arbetsgrupp nyligen startats med fokus på ökad delaktighet och kommunikation med medborgarna bl.a. brukarorganisationer kring bland annat förfrågningsunderlag. Vi välkomnar en fortsatt kontakt där vi kan ta del av era synpunkter. Till sist nämns frågan om hörselvårdens organisation: Vi ser fortfarande ett behov av att Hörcentralen samordnas med Hörsel- och balanssektionen på Akademiska sjukhuset, både organisatorisk och fysiskt. Många av de hörselskadade som idag hör hemma inom den specialiserade hörselvården behöver även ha kontakt med Hörsel- och balanssektionen. Att gå till den ena i ett ärende och till den andra i ett annat ärende är givetvis opraktiskt, men det finns också andra negativa aspekter t ex avseende informationsöverföring och kunskap om tekniska hjälpmedel. Utredningen samlad specialiserad rehabilitering som togs upp vid Vårdstyrelsens senaste sammanträde (1733), visar just på behovet av att samla kompetens, och vi menar att även hörselvården bör finnas med i den utvecklingen. Frågan om sammanslagning av specialistmottagningar inom hörselvård har tidigare tagits upp och besvarats av sjukvårdsstyrelsen (dnr HSS ). Slutsatsen då var att en utveckling av samarbetet skulle ske istället för sammanslagning av verksamheterna. Däremot är det både intressant och angeläget att titta vidare på hur förutsättningarna för samverkan kan förbättras. Exempelvis utifrån möjlighet till sammanhållen journalföring och/eller ett gemensamt system för registrering av hörselhjälpmedel etc., vilket skulle kunna skapa ökade möjligheter till både informations- och kunskapsöverföring mellan berörda aktörer kring den enskilde utan att en organisatorisk sammanslagning behöver skapas. Jag hoppas att jag har lyckats besvara era frågor. Med förhoppning om fortsatt kontakt och dialog om hur hörselvården kan förbättras i Region Uppsala. Malena Ranch (MP) Ordförande Vårdstyrelsen

246

247

248

249

250 Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr SHS Ledningssystem för arbetsmiljö samt årshjul för personaluppföljning Sjukhusstyrelsens beslut Sjukhusstyrelsens beslut 1. Ledningssystemet för arbetsmiljö godkänns. 2. Årshjul för fortlöpande personaluppföljning antas enligt bilaga. 3. Återrapportering till styrelsen i enlighet med årshjulet påbörjas från och med hösten Av sjukhusstyrelsen tidigare fattat beslut angående återrapportering av personalfrågor ingår i årshjul för fortlöpande personaluppföljning. Bilaga 88 Ärendebeskrivning Ledningssystem för arbetsmiljö Enligt arbetsmiljölagen (AML) 3 kap. 2 har arbetsgivaren övergripande ansvar för såväl arbetsmiljön som arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren ska dessutom ansvara för ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete med årlig uppföljning och revidering enlighet med AFS 21:1. Inom Region Uppsala omfattar arbetsmiljöarbete såväl främjande som förebyggande och rehabiliterande arbete. Arbetsmiljöansvaret på politisk nivå ligger på regionstyrelsen medan varje nämnd/styrelse ansvarar för arbetsmiljöarbetet inom sitt verksamhetsområde. Regiondirektören har det högsta tjänstemannaansvaret för att Region Uppsala har en god och säker arbetsmiljö. För att kunna uppfylla det ansvaret är det nödvändigt att arbetsgivaren fördelar uppgifter i arbetsmiljöarbetet vidare ut i organisationen så att arbetet utförs på den nivå där det blir mest effektivt. Regiondirektören fördelar arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet till förvaltningscheferna som i sin tur fördelar arbetsuppgifter vidare i sina chefsled. Fördelningen sker inom ramen för ett arbetsmiljöledningssystem som fastställs av regiondirektören och revideras löpande. Hur denna fördelning går till är redovisat i arbetsmiljöhandboken för Region Uppsala. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 32 (39)

251 Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Regionstyrelsen godkände vid utgången av 216 ett ledningssystem för arbetsmiljö, för att binda samman det arbetsmiljöansvar som vilar på regionstyrelsen med arbetsmiljösystemet. Styrelsen beslutade därutöver att uppmana övriga styrelser och nämnder att göra detsamma. Sjukhusstyrelsen föreslås därför godkänna ledningssystemet. Arbetsmiljöansvaret på politisk nivå De förtroendevalda har ett ansvar när det gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta sker genom en tydlig arbetsmiljöpolicy, en klargörande och fungerande uppgiftsfördelning i tjänstemanna- och chefsled samt genom tillräckliga resurser och årliga förbättringsinriktade uppföljningar av arbetsmiljön. Även om arbetsuppgifter fördelas ut i organisationen kvarstår ett övergripande och uppföljande ansvar för förtroendevalda politiker. Det ansvaret innebär att både att skapa förutsättningar och att följa upp så att arbetsmiljöarbetet fungerar i praktiken. Arbetsmiljöarbetet är en viktig del av verksamhetsstyrningen och ska därför integreras i ordinarie planerings- och budgetarbete. I de beslut som fattas ska man beakta hur besluten kan påverka medarbetarnas arbetsmiljö, med risk för ohälsa och olycksfall. Det är viktigt att ha en förståelse om kopplingen mellan medarbetarnas arbetsförhållanden och hälsa. Den som fördelat arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet har alltid kvar ett uppföljningsansvar och ska därför tillsammans med den som tilldelats uppgifter regelbundet gå igenom hur arbetet fungerar i praktiken. Detta gäller både förtroendevalda, tjänstemanna- och chefsledet. I enlighet med Arbetsmiljöhandboken, ledningssystemet för arbetsmiljö inom Region Uppsala, så ligger det högsta arbetsmiljöansvaret på regionstyrelsen. Regionstyrelsens personalutskott hanterar aktuella arbetsmiljöfrågor på övergripande nivå. Årshjul för personaluppföljning Sjukhusstyrelsen ansvarar för arbetsmiljöarbetet inom sitt verksamhetsområde. Det innebär i praktiken att styrelsen ska bl.a. följa upp sina verksamheters arbetsmiljöarbete, exempelvis sjuktal/frisktal, årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (VerkSAM), medarbetarundersökningen, arbetsskador/tillbud och nyttjande av företagshälsovård. För att systematisera uppföljningen inom arbetsmiljöområdet föreslås styrelsen anta ett årshjul förlöpande återrapportering, enligt bilaga. Ett årshjul för återrapportering ligger väl i linje med revisorernas rekommendationer som lyftes fram i samband med granskning av personal- och kompetensuppföljning (Dnr SHS ). Revisorerna rekommenderade en mer systematiserad och intensifierad uppföljning rörande Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 33 (39)

252 Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: kompetensförsörjningsåtgärder. Som en del av bilagt årshjul för vårdstyrelsen ingår uppföljning av hur arbetet bedrivs för att rekrytera efterfrågad personal inom styrelsens ansvarområde. Sjukhusstyrelsens beslut om återrapportering av personalfrågor: 1. Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset och förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping ges i uppdrag att redovisa och analysera vilka bristyrken respektive förvaltning anser finns, samt vilka åtgärder som vidtas för att behålla och rekrytera personal inom dessa yrkeskategorier. 2. Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset och förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping ges i uppdrag att redovisa och analysera personalomsättningen inom respektive förvaltning samt vilka åtgärder som vidtas för att minska personalomsättningen. 3. Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset och förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping ges i uppdrag att redovisa arbetet med lönebildningen inom respektive förvaltning. Under överläggningen enas ledamöterna om att lägga till arbetsmiljöärenden för redovisning i mars månad. Yrkande Ordföranden Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att sjukhusstyrelsen fattar beslut enligt förslag. Kopia till Regionstyrelsen Vårdstyrelsen Registrator Akademiska sjukhuset Registrator Lasarettet i Enköping Exp 217 Sign Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 34 (39)

253 Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr SHS217-1 Månadsrapport sjukhusstyrelsen maj 217 Sjukhusstyrelsens beslut Sjukhusstyrelsens beslut Sjukhusstyrelsens och förvaltningarnas månadsrapporter för mars 217 läggs till handlingarna enligt bilaga. Bilaga 74 Ärendebeskrivning För Akademiska sjukhuset ligger tillgängligheten till första besök kvar på samma nivå som föregående månad med 78 procent medan tillgängligheten till operation och behandling har minskat med en procent sedan april och är nu 8 procent. Antalet stängda vårdplatser och överbeläggningar är högre än samma period förra året och andelen tillgängliga vårdplatser begränsar möjligheterna till att öka tillgängligheten för operationer i slutenvård. Detta kan i förlängningen förklaras med en vakans inom Akademiska sjukhuset på kring 1 sjuksköterskor. En rad aktiviteter för att rekrytera och behålla personal pågår såsom kliniskt utvecklingsår och nya arbetstids- och schemaläggningsmodeller. Lasarettet i Enköpings tillgänglighet är fortsatt bra och ligger över 9 procent under maj, gällande första besök hos specialist är tillgängligheten 91 procent, vilket är likvärdigt med tidigare månad. Tillgängligheten till behandling och operation är 92 procent vilket är en försämring, sett till föregående månad samt samma period föregående år. Produktionen för Akademiska sjukhuset ackumulerat tom maj ligger något under den budgeterade volymen. Inom öppenvården återfinns produktionsökningar jämfört med budget tack vare ökad produktion för läkarbesök. Slutenvården uppvisar emellertid en lägre produktionsvolym än budget vilket gäller för såväl C-län som riks- och regionproduktionen vilket förklaras av stängda vårdplatser. Sjukhusets problem att klara kompetensförsörjningen har inneburit 96 stängda vårdplatser jämfört med fastställda vårdplatser 217. Det är främst bristen på sjuksköterskor som resulterat i stängda vårdplatser men även evakueringar av vårdavdelningar på grund av FAS har påverkat antalet vårdplatser. Totalt förväntas sjukhuset uppnå produktionsplanen, men med avvikelser mellan vårdformerna. Lasarettet i Enköpings produktion, på total nivå, ligger under såväl budgeterad produktionsvolym som föregående års utfall för perioden januari till maj. Vakanta tjänster gällande specialistläkare och specialistsjuksköterskor påverkar Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 39 (39)

254 Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: produktionsutfallet negativt. Det största produktionstappet återfinns inom ögonverksamheten (6 %) där det stora problemet är bemanningen. Vid Akademiska sjukhuset har antalet årsarbetare ökat vilket förklaras av särskilda satsningar eller nya uppdrag såsom övertagandet av sjukvårdsteamet från Uppsala kommun. Vid Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare minskat vilket ligger i linje med plan då lasarettsansluten hemsjukvård har gett effekt. Kompetensbristen kvarstår när det gäller läkartjänster och sjukskötersketjänster inom främst slutenvården. Inhyrd personal mätt i årsarbetare fortsätter att öka på Akademiska sjukhuset, tillika kostnaderna för dessa. På Lasarettet i Enköping har inhyrd personal minskat. Flera projekt pågår för att rekrytera och behålla vårdpersonal. Vid Akademiska redovisas en mindre minskning av den totala sjukfrånvaron jämfört med samma period föregående år. Den längre 6 dagar eller mer har minskat. Den totala sjukfrånvaron vid Lasarettet i Enköping är i stort oförändrad jämfört med samma period föregående år. Vid lasarettet har sjukfrånvaron 6 dagar eller mer ökat, medan den under 6 dagar har minskat. Det ackumulerade resultatet för sjukhusstyrelsens totala verksamhet är minus 44 miljoner kronor, vilket är en positiv budgetavvikelse på 14 miljoner kronor. Intäkterna har en positiv avvikelse på 66 miljoner kronor och beror på en positiv utveckling av riks- och regionintäkterna på Akademiska sjukhuset. Kostnadssidan avviker negativt med 52 miljoner kronor och beror på högre lönekostnader. Årsprognosen för sjukhusstyrelsens totala verksamhet är fortsatt plus 3 miljoner kronor. Den positiva prognosen beror på att Lasarettet i Enköping har lägre personalkostnader på grund av vakanser. Yrkande Ordföranden Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att sjukhusstyrelsen fattar beslut enligt förslag. Kopia till Regionstyrelsen Vårdstyrelsen Exp 217 Sign Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 (39)

255 Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr SHS217-1 Tertialrapporter sjukhusstyrelsens förvaltningar Sjukhusstyrelsens beslut Sjukhusstyrelsens beslut Förvaltningarnas tertial 1-rapporter 217 läggs till handlingarna enligt bilaga. Bilaga 73 Ärendebeskrivning Efter tertial ett sker en utökad rapportering från förvaltningarna. Förvaltningarna ska då lämna in ordinarie månadsrapport kompletterad med en återrapportering av 3x3-uppdragen, indikatorer och internkontrollarbetet. 3x3 uppdragen återrapporteras utifrån en bedömning om uppdragen kommer att genomföras under året. För indikatorerna görs en bedömning om målet för indikatorn kommer att uppnås eller ej. Gällande internkontrollarbetet rapporterar respektive förvaltning status för detta. Vid eventuellt identifierad brist, ingår avvikelserapportering, inklusive vidtagen åtgärd för aktuell kontrollaktivitet, i rapporteringen. Yrkande Ordföranden Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att sjukhusstyrelsen fattar beslut enligt förslag. Kopia till Regionstyrelsen Vårdstyrelsen Exp 217 Sign Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 39 (39)

256 MINNESANTECKNING Nämnd/Organ: Politisk samverkan - Uppsala kommun och Region Uppsala Sammanträdestid: 23 maj 217 Sammanträdeslokal: Stationsgatan 12, Bergius Ordförande: Eva Christiernin Närvarande: Region Uppsala: Håkan Collin (S) Kjell Andersson (S) Måns Vilhelmsson (M) Christina Nygårdh (M) Politiska styrgrupper för närvård i länet Politiska styrgrupper för närvård i länet Politiska styrgrupper för närvård i länet Politiska styrgrupper för närvård i länet Åsa Dahl Aurelia Emilton Lena Dahlman Margareta Örvall Regionkontoret Regionkontoret Hälsa och habilitering Akademiska sjukhuset Uppsala kommun: Eva Christiernin (S) OSN Ulrik Wärnsberg (S) AMN Kjell Haglund (V) SCN Linda Eskilsson (MP) UBN Monica Östman (S) ÄLN Carolina Bringborn Anadol (M) AMN Mohamad Hassan (L) SCN Stefan Hanna (C) ÄLN Lena Winterbom Tjm AMF ersättare Eva Egnell Tomas Odin Tjm OMF Kaisa Björnström Tjm SCF Birgitta Pettersson Tjm UBF Gunn-Henny Dahl Tjm ÄLF Susanne Söderberg Tjm Uppsala kommun Närvårdskoordinatorer: Thomas Folkesson (sekreterare) Lena Sjöberg