Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport november 2017

Transkript

1 BILAGA VS Dnr VS Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport november 2017 Visa vägen i vården ledarskap för stärkt utvecklingskraft I min förra rapport skrev jag om vikten av Region Uppsalas arbete med Effektiv och nära vård 2030! Resultatet av den här typen av transformativt utvecklingsarbete är beroende av den samlade förmåga att genomföra förändringar i ett komplext och ibland trögrörligt system. Vi sätter ofta stort hopp till ledarskapets förmåga att bidra till goda kulturer för ständiga förbättringar och innovationsvänliga miljöer. Myndigheten för vårdanalys har publicerat en rapport som handlar just om detta. Chefer i hälso- och sjukvården verkar i en komplex miljö med flera olika och ibland motstridiga intressen från politiker, förvaltning, professioner och patienter. Sammantaget innebär detta en komplex verklighet och en stor mängd styrsignaler för chefer att ta hänsyn till. Hälso- och sjukvården förändras ständigt på grund av snabb teknik- och kunskapsutveckling och skiftande behov och förväntningar från patienter och invånare. Chefer behöver därför kunna leda förändring och se till att verksamheterna utvecklas för att möta nya krav och utmaningar. Sammanfattningsvis behöver hälso- och sjukvårdens chefer förutsättningar och kompetens att: leda i komplexitet leda andra ledare med stor egen autonomi leda i och för förbättring och förändring leda för ökad patientcentrering. Ni kan läsa mer här Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel SOU 2017:76 ett delbetänkande Läkemedel förskrivs utifrån medicinskt behov. Beslutet om en läkemedelsbehandling fattas av en förskrivare, oavsett om läkemedlet ingår i förmånerna eller inte. Att ett läkemedel inte ingår i förmånerna behöver inte vara ett resultat av att läkemedlet skulle vara mindre angeläget för samhället än ett läkemedel inom förmånerna. Det finns många olika orsaker till varför läkemedel inte ingår i läkemedelsförmånerna, till exempel att läkemedelstillverkaren gör ett strategiskt val att ta bort ett läkemedel från förmånerna eller att överhuvudtaget inte ansöka om subvention. Den nya apoteksmarknadsutredningen har tittat på priserna på 28 läkemedel utanför förmånerna hos de sex största aktörerna. Jämförelsen visar att priset för ett och samma läkemedel varierar med upp till 35 procent. Utredningen har också jämfört priset för en Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 2 (4) generiskt utbytbar produkt utanför förmånerna. I detta fall var prisskillnaderna mellan apoteksaktörerna ännu högre upp till 60 procent. Det här innebär bl.a. att patienter inte får vård på lika villkor, att det är svårt för förskrivare att göra medvetna val utan kännedom om förmånsstatus och pris samt att det ger svag prispress på receptbelagda läkemedel utanför förmånerna. Utredningen föreslår att det är lämpligt att reglera apotekens marginal för receptbelagda läkemedel utanför förmånerna och att förmånspriser ska tillämpas även utanför förmånerna. Utredningen föreslår också att det ska införas en skyldighet för tillverkare att anmäla priser till TLV och att TLV ska besluta om inköpspris och försäljningspris för receptbelagda läkemedel utanför förmånerna. Ni kan läsa mer på Ordnat införande av nya läkemedel för en jämlik och effektiv vård i hela landet För att uppnå en jämlik, kostnadseffektiv och ändamålsenlig användning av nya läkemedel över hela landet samarbetar alla landsting, ett flertal myndigheter och läkemedelsföretagen i en gemensam process för införande av nya läkemedel. Landstingens expertgrupp det s.k. NT-rådet tar tillsammans med kliniska experter fram rekommendationer som bl.a. beskriver vilka patientgrupper som bör behandlas med vilket läkemedel för att få bäst nytta, behandlingsmässigt och kostnadsmässigt. Samverkan med myndigheter och de berörda läkemedelsföretagen har stor betydelse för genomförandet. Myndigheten för vårdanalys har utvärderat arbetet med ordnat införande. De konstaterar att ordnat införande kan bidra till en mer jämlik läkemedelsanvändning, men att det fortfarande finns ojämlikhet i behandlingen för vissa läkemedel som genomgått processen för ordnat införande samt att processen behöver bli mer transparent. Landstingen finansierar samverkansmodellen solidariskt med ca 12 miljoner kronor per år för den nationella nivån. En stor del av arbetet görs lokalt och inom Region Uppsala stöttas arbetet av läkemedelsteamen. Den ekonomiska återbäringen av samarbetet uppskattas i år till ca 940 miljoner kronor

3 3 (4) nationellt och som sedan fördelas mellan staten och landstingen. En fortsatt utveckling förutsätter att vi alla är solidariska gentemot modellen genom att delta aktivt i samarbetet och genom att vi följer rekommendationerna. Varför är då det här arbetet så viktigt? Vi har under de senaste decennierna kunnat lägga allt fler friska år till livet och möjligheterna att behandla och bota sjukdomar blir allt fler. Men vårdens resurser är begränsade och måste räcka till både läkemedel, andra behandlingar, utrustning och personal. Sedan länge har det varit omöjligt att göra allt vi skulle vilja inom vården trots att resurserna till vården ökar. Därför måste vi prioritera. I det arbetet är den etiska plattformen för prioriteringar som riksdagen fattade beslut om 1997 vägledande. Ju större behov desto större andel av resurserna. När vi bedömer behov får vi inte väga in irrelevanta faktorer som kön, ålder, socioekonomi eller tidigare livsstil. Samtidigt måste vi titta på vilken effekt våra behandlingar har så att de gör nytta och se till så att kostnaden för den effekten är rimlig. Om den inte är rimlig, innebär det att vi lägger resurser på en mindre värdefull behandling och därmed förbrukar resurser som hade kunnat komma andra patienter till del. Det är läkemedelsföretagen som sätter priserna. I den etiska plattformen är det också tydligt att vi ska vara så öppna som möjligt med de prioriteringar som görs. Det här arbetet kommer aldrig att vara enkelt när vi möter patienter som och är i stort behov av behandling. Det här är bland det svåraste vårdpersonal ställs inför. Vi behöver därför fortsätta utveckla och stödja det här arbetet så att nya effektiva läkemedel introduceras snabbt och jämlikt, men att också läkemedel med liten effekt och/eller till en hög kostnad inte används. Allt för en jämlik och effektiv hälso- och sjukvård. Vi går nu vidare och ser på ordnat införande av behandlingar med hjälp av medicinteknik där vi ofta inte har lika bra underlag som när det gäller läkemedel. Allt fler får vänta längre på vård och fortfarande skillnader enligt Vårdanalys Myndigheten har lämnat en rapport där de följt upp hur vi lever upp till den s.k. vårdgarantin. Slutsatserna är bl.a. att: tillgängligheten har försämrats i vårdgarantins alla fyra delar det finns stora skillnader mellan landsting, vårdområden och verksamheter i hur väl vårdgarantin efterlevs antalet patienter som har väntat på nybesök eller behandling inom den specialiserade vården har ökat väsentligt de senaste åren det finns en flerårig obalans mellan antalet vårdsökande och antalet behandlade som successivt har skapat längre köer. För att minska väntetiderna menar myndigheten att landstingen behöver utveckla sitt arbete med att följa upp vårdgarantins efterlevnad, anpassa sina åtgärder efter lokala förutsättningar och utmaningar samt se till att åtgärderna genomförs i verksamheterna. De menar också att landstingen behöver också utveckla sin produktions- och kapacitetsplanering för att säkerställa att man har förmåga att möta framtida förändringar i vårdbehov.

4 4 (4) Landstingen har drivit ett omfattande utvecklingsarbete för bättre tillgänglighet lokalt, men också gemensamt sedan lång tid tillbaka (kömiljarden var bland de första överenskommelserna mellan staten och SKL). Vi kan se att tillfälliga ekonomiska satsningar kan få effekt, men också att problemen tenderar att komma tillbaka när ersättningar upphör. Prestationsbaserade krav med tillfälliga stimulansmedel kan leda till snabba förbättringar och uppmuntrar dessutom verksamheternas tävlingsinstinkt, men det finns risk att fokus på övriga prioriterade områden minskar. Vi kan exempelvis se tendens till viss undanträngningseffekt i samband med arbetet med standardiserade vårdförlopp. Det verkar inte som om vi har löst grundproblemen fullt ut. Jag får ofta höra att det är brist på vårdplatser. I den situation som råder är det absolut så att vårdplatserna inte motsvarar behovet inom alla verksamheter. Men är då universallösningen att anställa fler medarbetare så att vi kan utöka antalet vårdplatser? Behöver vi inte först se hur vi kan minska antalet utskrivningsklara på sjukhus? Hur vi kan undvika onödiga återinskrivningar? Hur vi kan undvika att skada patienter i vården (står för ca 10 procent av kostnaderna)? Hur vi kan utföra mer vård i öppna vårdformer närmare invånarna med stöd av digitala lösningar? Inom ramen för arbetet i Effektiv och nära vård 2030 lyfter vi på alla stenar och ser hur vi kan ta om hand personer med komplexa behov tex multisjuka äldre på ett mer personcentrerat och effektivt sätt jämfört med idag! Låt oss försöka göra något åt grundproblemen istället för att sätta plåster på problemen! Arbetet med att förbättra tillgängligheten har varit framgångsrikt inom många områden där vi exempelvis drivit olika typer av flödesprojekt (genombrott och lean mm), men fortfarande finns problem inom en del områden. Vi arbetar intensivt tillsammans med förvaltningarna, privata vårdgivare och kommunerna för att se hur vi kan stödja förbättringar på olika sätt och effektivisera produktions- och kapacitetsplanering. Vi behöver också se hur vi kan se på tillgänglighet utifrån patienternas perspektiv och inte enbart som väntetid utifrån vårdgarantins gränser. Vi behöver lära av våra erfarenheter och samtidigt blicka framåt där vårdens struktur och arbetssätt behöver transformeras. Här är det tillgänglighetsnätverk som finns inom Region Uppsala betydelsefullt! Vi behöver lära av erfarenheterna, reflektera över nuläget och förstärka arbetet för en mer tillgänglig hälso- och sjukvård! Inom primärvården startar vi bl.a. ett utvecklingsarbete för att följa upp tillgängligheten till flera kompetenser för att på så sätt stimulera till förändrade arbetssätt och BEON dvs en mer behovsbaserad vårdgaranti. Jag kan inte låta bli att reflektera över att det här med tillgänglighet har drivits på ett helt annat sätt än andra delar av kvalitetsutvecklingsarbetet i och med att det är en lagstiftning som reglerar en skarp gräns som inte har koppling till behov eller mål hos den enskilda patienten. Jag tror inte det tilltalar medarbetare i en kunskapsorganisation. Därför är utvecklingsarbetet så viktigt dels att kunna utveckla mål och uppföljning dels att integrera tillgänglighet i annat kvalitetsutvecklingsarbete vi driver för visionen om ett gott liv i en nyskapande kunskapsorganisation med internationell lyskraft!

5 BILAGA VS Månadsrapport september 2017 Vårdstyrelsen SAMMANFATTNING Förvaltningarna inom vårdstyrelsens ansvar har precis som tidigare under året problem med att rekrytera och bemanna vilket påverkar produktion och tillgänglighet negativt. På total nivå är den ekonomiska prognosen +16 miljoner kronor vilket är 10 miljoner kronor bättre än budget. Primärvårdens produktion var betydligt lägre än budgeterad produktionsvolym för september månad. Läkarkontakterna hade en negativ avvikelse på minus 20 procent jämfört med budgeterad produktionsvolym. Detta förklaras bland annat av genomförd utbildningstid av R8.1 samt färre antal distriktsläkare än planerat. På total nivå ligger Primärvårdens produktion minus 8 procent under budgeterad produktionsvolym för perioden januari till september. En förskjutning från besök till telefoni och Mina vårdkontakter har skett jämfört med föregående år. Förvaltningen varnar för ett ekonomiskt underskott vid slutet av året vilket är kopplat till kostnader vid uppstart av nya vårdcentraler och lägre vårdvalsintäkter. Prognosen är satt till -12,6 miljoner kronor. Hälsa och habiliterings produktion ligger under budgeterad volym för perioden. Total 14 % lägre produktion än budget. Det låga produktionsutfallet förklaras bland annat av ett minskat antal asylsökande vilket lett till färre övriga besök och läkarbesök. Andra faktorer som påverkat produktionen negativt är stängningen av hälsoäventyret i mars, tillfälliga flytten av hela hörcentralens personal samt vakanta tjänster. Vidare har förvaltningen ändrat registreringsrutin vilket innebär att besök som tidigare redovisats som flera besök nu redovisas som endast ett besök. Den ekonomiska prognosen är efter september ett underskott på 2 miljoner kronor vilket är kopplat till den nya nämnd för kunskapsstyrning som förvaltningen ansvarar för. Folktandvårdens produktion för perioden januari till september ligger under budget, minus 2 procent. Denna avvikelse förklaras främst av senareläggandet av öppnandet av en ny klinik samt till viss del på grund av sjukdom och vakanser. Folktandvårdens ekonomiska prognos för året är ett resultat i enlighet med budget.

6 2 (7) BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi totalt vårdstyrelsen inklusive förvaltningarna Årsprognos, tkr Ack utfall 2017 Ack budget 2017 Ack utfall 2016 Intäkterna för perioden januari till september är lägre än budget. Det är framförallt Primärvården som minskar sina intäkter för vårdvalsersättning då den rörliga besöksersättningen för vårdvalet inte kommer nå upp till budgeterad nivå på grund av låg produktion. Folktandvårdens intäkter minskar också på grund av en minskad produktion vilket ger en lägre tandvårdsersättning. Båda förvaltningarnas produktion påverkas av svårigheter att bemanna. Kostnaderna för perioden är även de lägre än budget. Personalkostnaderna når inte upp till budget vilket beror på vakanser och svårigheter att rekrytera ny personal i den omfattning som förvaltningarna planerat för. Kostnaderna för köpt vård når inte heller upp till budget vilket beror på att vårdstyrelsen haft lägre kostnader än budgeterat inom vårdvalet för primärvård vilket beror på en lägre produktion av besök än budgeterat samt att införandet av mobila team påbörjas i större skala först under hösten Dessutom ökar övriga kostnader vilket främst beror på kostnader i samband med nya vårdcentraler i Gränbystaden, Stenhagen och Gottsunda samt flytten av Folktandvårdens ledningskontor. På grund av det som beskrivs ovan lämnar vårdstyrelsens totalt inklusive förvaltningarna en årsprognos på +16 miljoner kronor som ska jämföras med en budget på +6 miljoner kronor vilket ger en positiv avvikelse med 10 miljoner kronor. Ekonomi vårdstyrelsens egen verksamhet ej förvaltningarna Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Vårdvalsersättning Intäkter enligt tandvårdstaxan S:a övriga intäkter Personalkostnader Köpt vård Köpt tandteknik och tandvård Läkemedel S:a övriga kostnader Resultat Prognosen för vårdstyrelsens egen verksamhet avviker positivt med 25 miljoner vilket främst beror på att kostnaderna för köpt vård är lägre än beräknat. Den största avvikelsen finns inom vårdvalet för primärvård vilket beror på en lägre produktion av besök än beräknat. Prognosen har också påverkats av att kostnaderna för mobila team varit lägre än vad som avsatts i budget då teamen införs i större skala först i slutet av oktober Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Mnkr Ack. utfall 2017 Ack. budget 2017 Utfall helår 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Anslagsintäkter egen verksamhet Kostnad upphandlade avtal Kostnad vårdval Kostnader övrig primärvård Kostnader tandvård Kostnader fast ersättning egna verksamheter Kostnader övrig verksamhet Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet

7 3 (7) Medarbetare Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring 3 % Inhyrd personal, antal årsarbetare Antalet årsarbetare har sammantaget ökat med 38 årsarbetare vid de tre förvaltningarna. Detta jämfört med samma period föregående år. Vid Primärvården förklaras ökningen delvis av den förändrade finansieringsmodellen för STläkare, vilken har medfört en ökning med 9 årsarbetare, samt uppstart av nya vårdcentraler. Tidigare har närvarotiden för ST-läkare registrerats vid Regionkontoret. Utöver denna ökning har närvarotiden ökat med 18 årsarbetare. Vid Hälsa och habilitering har antalet årsarbetare ökat då vakanta tjänster inom svårrekryterade yrkesgrupper till viss del har kunnat tillsättas samt ny verksamhet inom förvaltningen. Vid Folktandvården har antalet medarbetare ökat, medan endast en del av ökningen visas i ökat antal årsarbetare. Detta förklaras bland annat av hög sjukfrånvaro samt ökat semesteruttag. Bemanningsläget är fortsatt problematiskt, framförallt i de delar i regionen som ligger långt från Uppsala. Bristen på tandhygienister inom Folktandvården medför svårigheter att upprätthålla en god BEON-nivå. Inhyrd personal mätt i årsarbetare har ökat något vid Hälsa och habilitering jämfört med samma period föregående år. Behov finns av både sjuksköterskor och läkare. Vid Primärvården är inhyrd personal mätt i årsarbetare i stort i nivå med samma period föregående år. Det är i huvudsak läkare som hyrs in. Kostnaderna för inhyrd personal är högre jämfört med samma period föregående år vid de två förvaltningarna. Folktandvården har inget utfall för inhyrd personal. Vid Hälsa och habilitering och Folktandvården har den totala sjukfrånvaron ökat jämfört med föregående år. Det är den längre sjukfrånvaron 60 dagar eller mer som har ökat. Årsprognosen för den längre sjukfrånvaron är att de två förvaltningarna inte når målet om en lägre sjukfrånvaro än föregående år. Vid Primärvården redovisas en fortsatt positiv trend med lägre total sjukfrånvaro. Även sjukfrånvaro överstigande 60 dagar visar lägre utfall jämfört med tidigare månader. Årsprognosen för den längre sjukfrånvaron vid Primärvården är att den blir lägre än föregående år. REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Primärvården Primärvårdens vårdgaranti rör patienternas möjligheter att komma i kontakt med vårdcentralen samma dag via telefon samt andelen nybesök till läkare som kunnat genomföras inom sju dagar från kontakttillfället efter vårdpersonals bedömning om att patienten behöver ett läkarbesök. Telefontillgängligheten för Region Uppsalas vårdcentraler är 85% för september 2017 vilket är fyra procent sämre än samma period förra året. Vidare är det 86% som får läkarbesök inom sju dagar för primärvården vilket är en förbättring med två procent jämfört med samma period förra året. Det går att identifiera att användandet av Mina vårdkontakter ökar, vilket inneburit att det är svårt att hantera inkommande telefonsamtal som inte minskat i samma utsträckning som Mina vårdkontakter ökat, snarare har telefonsamtalen varit fler under tertial än tertial Tillgängligheten varierar mellan privata och offentliga vårdcentraler, enligt tabell och grafer nedan. Samtidigt har det identifierats att de privata vårdgivarna har en högre andel patientvald väntan för sina läkarbesök, vilket är en faktor som påverkar tillgängligheten positivt. De vårdgivare som har högst andel patientvald väntan har fått besök av väntetidssamordnare för genomgång av bokningsunderlaget i Cosmic. Under september har utbildningar genomförts inför genomförandet av Cosmic R8.1 vilket också till viss del inneburit minskad produktion och tillgänglighet. Tabell: Samlad tillgänglighet Primärvård september 2017 (egen regi och privat)

8 4 ( 7 ) Graf : Tillgänglighet över tid egen regi vänster graf, privat regi höger graf Folktandvården Folktandvården betonar att bristen på tandhygienister innebär svårigheter att upprätthålla BEON då tandläkare nu genomför arbetsuppgifterna som tandhygienisterna vanligen genomför. Vid are varierar väntetiderna ino m F olktandvården med en försening på mellan 0 24 månader. De längsta väntetiderna finns inom oral protetik där väntetiderna som längst är 17 måna der. Liksom tidigare beskriver F olktandvården svårigheter att få tider för barnbehandlingar under narkos på Aka demiska sjukhuset vilket gör att denna kö växer succesivt. I slutet av september har 96,1 % av patienterna fått vård inom tre månader, målet är 95% Motsvarande period 2016 fick 95,2 % av patienterna planerad vård inom tre månader.

9 5 (7) Hälsa och habilitering Hälsa- och habilitering redovisar nedanstående måluppfyllnad avseende september Nyckeltal Uppfylld andel/antal Antal väntande till besök Förstärkt vårdgaranti. Neuropsykiatriska diagnoser 0-18 år faktiskt väntande till1: besök (samt fördjupad utredning/behandling) inom vårdgarantin 100% 8 Besök vid Cosmos (hälsoundersökningar) inom 30 dagar 100% 25 Antal belagda platser NÄVA (närvård) under månaden *) 93% Hälsa och habilitering uppnår tillgänglighetsmålen gällande den förstärkta vårdgarantin för neuropsykiatriska utredningar. De beskriver dock att flera verksamheter är beroende av inhyrd personal pga svårigheter att rekrytera på vakanta tjänster. Nästa år ska förvaltningen försöka profilera området särskild vård och integration för att försöka attrahera personal.

10 6 (7) B ILAGOR Årsprognos för vårdstyrelsens totala verksamhet Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd perso Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar

11 7 (7) Specifikation av vårdstyrelsens egen verksamhet september 2017 Ack. utfall 2017 Ack. budget 2017 Utfall helår 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Intäkter av anslag vårdstyrelsens verksamhet, tkr Kostnader primärvård - upphandlade avtal LOU, tkr Ack. utfall 2017 Ack. budget 2017 Utfall helår 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Hembesöksverksamhet, Uppsala hemläkarjour Uppsala Närakut och Ortopediakut Naprapater Kiropraktorer Sjukvårdsrådgivning Summa Kostnader primärvård - vårdval LOV, tkr Ack. utfall 2017 Ack. budget 2017 Utfall helår 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Vårdcentraler kapitering och besök inkl bvc Barnmorskemottagning Kapitering läkemedel Läkarinsatser i särskilda boenden Primär hörselrehabilitering Psykoterapeuter Influensavaccinationer Summa Kostnader övrig primärvård, tkr Ack. utfall 2017 Ack. budget 2017 Utfall helår 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Apodos Summa Kostnader tandvård, tkr Ack. utfall 2017 Ack. budget 2017 Utfall helår 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn och ungdom Tolk tandvård Summa Kostnader vårdöverenskommelser egna verksamheter, tkr Ack. utfall 2017 Ack. budget 2017 Utfall helår 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Ersättning Primärvården Ersättning Hälsa och habilitering Ersättning Folktandvården Summa Kostnader övrig verksamhet, tkr Ack. utfall 2017 Ack. budget 2017 Utfall helår 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Närvårdsutveckling Folkhälsomedel Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Beslutade projektmedel Reserverade verksamhetsmedel Summa Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet

12 Dnr PV Månadsrapport september 2017 Primärvården SAMMANFATTANDE ANALY S OCH FRAMTIDSBEDÖMN ING Primärvårdenredovisarett negativtresultatpå -1,5 Msek per septembermånad.avvikelsenmot budgetför motsvarandeperiod är -13,4 Msek. Den lagdahelårsprognosen är fortsatt-12,6 Msek. Utfallet per septembersaknarviss intäkt avseendestudenter,rehabiliteringsgarantisamtprojektmedel.månadsresu ltatet inkluderaren produktionseffekt relateradtill införandetoch utbildningstidav CosmicR8.1. Den ekonomiskaobalansenspeglarinte resultatetinom samtligaverksamheter.gränbystaden, FlogstavårdcentralsamtGottsundavårdcentralär de vårdcentralersomavviker mestmot lagd budget(negativavvikelse). Primärvårdensackumuleradeproduktionär st läkarkontaktervilket motsvararcirka 83 procentav lagd budget. Övriga ackumuleradeantal kontakter,sjukvårdandebehandling, är st vilket motsvararcirka 87 procentav planeradbudget.antalet telefonkontakterför läkareoch för sjukvårdandebehandling ligger på jämförbarnivå, cirka kontakter, ackumulerat. Sj ukvårdandebehandling, telefonkontakter,är cirka 30 procentöver lagd budget.telefonkontakternaför läkarnauppnår91 procentav lagd budget.läkarproduktionenför septembermånadavvekmed cirka 80 procentmot lagd budget, avvikelsenförklarasdelvis av genomfördutbildningstidav R8.1 samtf ärreantal distriktsläkare i faktisk bemanningjämfört medplaneradbemanningenligt budget. Tillgänglighetenär lägre än målvärdetpå 90 procent.den lägreproduktionenän vad sombudgeteratspåverkartillgängligheten. Tillgänglighetentill läkareinom sju dagarför septembermånadvar 84 procent.telefoni visadeen tillgänglighetpå 83 procent.användandetav Mina vårdkontakterfortsätteröka samtidigtsom antalettelefonkontakterär högrejämfört tertial och tertial ,fler vägarin. Medarbetarnas totalasjukfrånvarovisar en fortsatt positiv trend medlägresjukfrånvaro.även sjukfrånvaroöverstigande60 dagarvisar lägreutfall jämfört tidigaremånader. Det förväntadeekonomiskaunderskottetför verksamhetsåret förklarasav uppstartenav nya vårdcentraleri Gottsunda, Stenhagenoch Gränbystaden.En kombinationav extrakostna der vid uppstartav verksamheteroch svårigheteratt till fullo f inansieraverksamhetmed vårdvalsersättning.personalkostnader och övriga kostnaderför nya vårdcentraler övergårinitialt vårdvalsersättningen då det tar en viss tid att lista upp det antallistadesom vårdcentralenär bemannad för. Högreläkemedelskostnader än budgeteratförklarasgenomde nya riktlinjerna gällandeblodförtunnandeläkemedel samtökadekostnader för diabetesläkemedel. Verksamhetenuppnårinte det budgeteradeeffektiviseringskravet,1 procentav kostnaderna. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomii balans Tillgänglighet, telefon Tillgänglighet, besök Nuläget Årsprognos Obs! Sekriterier för bedömningensist i anvisningarna. Produktion: Läkarkontakter jfr budget Produktion: Övriga kontakterjfr budget Medarbetare: Sjukfrånvaro> 60 dgr i procent

13 2 (5) Ekonomi (från Excelerator mallen, finns i presentationsmall LIS1) Årsprognos, tkr Ack utfall 2017 Ack budget 2017 Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog Vårdvalsersättning S:a övriga intäkter Personalkostnader Inhyrd personal Medicinskt mtrl Läkemedel S:a övriga kostnader Resultat Medarbetare (att fylla i) Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring Antal årsarbetare, genomsnitt 595,81 568,76 27,05 Procentuell förändring 4,76 Inhyrd personal, antal årsarbetare 16,51 14,61 1,9 Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring, % enheter Total sjukfrånvaro, procent 5,15 5,8 0,65 Avvikelsen mot budget för perioden har ökat jämfört med föregående månad. Det redovisade ökade underskottet förklaras främst av justering av läkemedelskostnaderna samt fortsatt lägre produktion jämfört med budget. Utfallet av septembers produktion var i stort som föregående månad, den förväntade produktionen enligt periodiseringen för september skulle vara betydligt högre än föregående månad. Produktionen visar en förskjutning från besök till telefoni jämfört föregående år, främst inom sjukvårdandebehandling. För både sjuksköterska och distriktssköterska har telefonkontakterna ökat markant jämfört med motsvarande period föregående år, samtidigt som besöken till både sjuksköterska och distriktssköterska har blivit färre. Vi ser en lägre produktion kopplat mot drop-in jämfört med föregående år. Ersättningen för vårdcentralskapiteringen är högre än budget, ersättningen för bvc och - mvc kapiteringen avviker negativt mot budgeterat värde. September redovisar högre kostnader för inhyrd personal jämfört föregående månad. Vid jämförelse av intäkten, utfallet mot budget, så saknas intäkter i utfallet för studenter, rehabiliteringsgaranti och vissa projektmedel. Primärvården redovisar en högre närvarotid jämfört med föregående år, trots detta uppnås ej den planerade nivån. Den förändrade finansieringsmodellen för ST-läkare har medfört att närvarotiden ökat med 8,9 årsarbetare jämfört med samma period föregående år.

14 3 ( 5 ) REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH K VALITET Utifrån de strategiska målen fö r tillgänglighet följs indikatorer na upp månadsvis. Indikatorerna är a ndelen patienter som får telefonkontakt 1 med vårdcentral samma dag samt a ndelen patienter som får ett läkarbesök 2 inom 7 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov). Målet är att värdet ska öka Diagram: Telefontillgängligheten har sedan maj månad legat lägre än föregående år. F ör september månad visar telefontillgängligheten en procent bättre jämfört föregående månad, 83 procent jämfört 82 procent. Besökstillgängligheten för september månad visar på 84 proc ent jämfört med augusti 87 procent. De två senaste månaderna har högre tillgänglighet för nybesök läkare jämfört föregående år. Vårdgarantin för både telefon och nybesöken är fortfarande lägre än målet på 90 procent. För att möta utvecklingen av Mina Vårdkontakter i kombina tion med telefoni och drop - in krävs annan tidsplanering jämfört tidigare. Avbrot t i Callme under månaden har påverkat telefontillgängligheten, blir även e n eftersläpandeffekt. På vissa enheter ser vi samband med hög personalomsättning och försämrad tillgänglighet. Utbildningstid under september månad avseende uppgradering av Cosmic R8.1 har påverkat månadens tillgänglighete n. Ekonomisk konsekvens av att vi i nuläget ligger under tillgängligheten motsvarar cirka 2 miljoner kronor, återbetalningen är inkluderad i prognosen per augusti. BILAGOR 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas 2. Uppföljning av p roduktionsutfall, gäller SHS och VS förvaltningarna. Bifogad excelmall fylls i och l äggs in i ekonomichefsdatabasen. 1 Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för 2017 är ett delmål. 2 Bedömer vårdpersonal att det f inns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst sju dagar, exempelvis på en vårdcentral. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 7 dagar. Målet för 2017 är ett delmål.

15 4 (5) Bilaga 1 Årsprognos Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd perso Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Besöksersättningen beräknas underskrida budget med drygt 40 Msek, motsvarar en produktionsnedgång med cirka 18%. Kapiteringsersättningen beräknas ligga cirka 0,8 Msek lägre än budget, motsvarar cirka 0,1%, januarieffekten. Patientavgiften beräknas underskrida budget med cirka 5,3 Msek, cirka 11%. 2. Projektmedel digitala vårdmöten, e-hälsa, ankomstregistrering, Projektmedel mobila team Heby, Rehabiliteringsgaranti, studenter etc. 3. Primärvården budgeterar för full bemanning. Lägre faktisk närvarotid, vakanser, annan professionsmix generar både lägre produktionsintäkter och lönekostnader i förhållande till budgeterat värde. Kostnaden avseende medicinskservice blir också lägre vid lägre produktion. Prognos inhyrd personal motsvarar 28 Msek. 4. Primärvården når inte besparingskravet. Kostnadseffekt av öppnandet av Vårdcentral Gränbystaden samt flytten av Gottsunda vårdcentral och öppnandet av Stenhagensvårdcentral.

16 5 (5) Förklaringar till bedömningen av nuläget och årsprognosen sid 1: Ekonomi: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om resultatavvikelsen, dvs. ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött. Årsprognosen = grönt om resultatet, dvs. årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Tillgänglighet: Bedömningen görs utifrån målet för indikatorn att värdet för 2017 ska öka. För någon/några indikatorer finns ett specifikt värde angivet. Nuläget = grönt om utfallet har ökat jämfört med samma månad föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Produktion: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött om negativ avvikelse är mer än 2 procent. Årsprognosen = grönt om årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Medarbetare: Sjukfrånvaro lika eller mer än 60 dagar mäts mot utfall samma period föregående år respektive årsutfall föregående år. Alternativt mot mål om sådant finns. Nuläget = grönt om utfallet har minskat jämfört med samma period föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om utfallet bedöms minska jämfört med föregående år. Om specifikt mål finns angivet = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Gul markering används endast för årsprognosen om bedömningen är mycket osäker.

17 Månadsrapport september 2017 Hälsa och habilitering SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Hälsa och habilitering har ett positivt resultat på tkr per september Förvaltningen har en periodiserad budget med ett överskott på tkr vilket innebär att förvaltningen i förhållande till den periodiserade budgeten har ett underskott per september på tkr. Inom förvaltningens habiliteringsverksamheter har flera enheter haft vakanta tjänster, de flesta tjänster är nu bemannade med undantag för vissa bristyrken i områden utanför de större kommunerna Uppsala och Enköping. Förvaltningen har påbörjat ett arbete där tjänster i ytterområden erbjuds stationering i Uppsala alt Enköping men med uppdrag mot de mindre kommunerna i länen, detta rekryteringsarbete har hittills varit lyckat och lockat fler sökande och även medfört tillsättning av tjänster där det tidigare inte varit några sökande. Detta innebär att förvaltningens två verksamhetsområden Habiliteringen Uppsala och Habilitering länet har positivt resultat samtidigt som produktionen inom Habiliteringen Uppsala är något lägre än budget. För att komma upp i produktion har habilitering rekryterat ett resursteam som kommer starta under hösten. Resursteamet kommer att bestå av psykolog, arbetsterapeut och kurator i syfte att förstärka enheterna inom habiliteringen och minska sårbarheten. Inom verksamhetsområde Särskild vård och integration är resultatet negativt vilket förklaras av att verksamhetsområdet har precis som övriga hälso-och sjukvårdsförvaltningar svårt att rekrytera sjuksköterskor och därför har Närvårdsavdelningen i Uppsala ökade kostnader för inhyrd personal jämfört med föregående år och budget. Flera andra enheter inom verksamhetsområdet har också inhyrda läkare för att upprätthålla produktionen. Under 2017 kommer förvaltningen att satsa på att profilera området Särskild vård och integration för att öka och attrahera sjuksköterskor och läkare till verksamhetsområdet. Arbete pågår också med att se över schemaläggning och nattbemanning. Helårsprognosen för förvaltningen är ett underskott på 2 mnkr. Minskat anslag med 1,9 mnkr kommer att påverka förvaltningens årsprognos. Många av de vakanta tjänsterna kommer att vara tillsatta till hösten och Särskild vård och integration har svårigheter att rekrytera vilket innebär flera inhyra läkare och sjuksköterskor än budget för att klara uppdraget. Lokalen på Närvårdsavdelningen är också utformad annorlunda vilket har inneburit ökad bemanning speciellt på natten för klara uppdraget. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Nuläget Ekonomi i balans Tillgänglighet: Neuropsykiatriska diagnoser Produktion: Läkarkontakter jfr budget Produktion: Övriga kontakter jfr budget Medarbetare: Sjukfrånvaro > 60 dgr i procent Årsprognos Ekonomi

18 2 (7) Ekonomi Ackumulerat utfall visar på ett överskott om tkr jämfört med ett budgeterat överskott t o m september om tkr vilket innebär en differens på tkr jämfört med periodiserat överskott. Förra året var resultatet jämfört med budgeterad nivå ett överskott om tkr. Resultaträkningen visade då ett överskott om tkr att jämföras mot budgeterat överskott på 617 tkr. Förvaltningen arbetar för att uppnå budgeterad nivå, samtliga verksamheter tar fram förslag till effektiviseringar på kort sikt och arbete pågår med effektiviseringar på längre sikt. För september 2017 är prognosen oförändrad jämfört med senaste rapporten vilket innebär ett prognostiserat underskott på tkr. Förvaltningen har fått en lägre tilldelning pga. den nya nämnden på 1,9 mnkr, förhoppningen var att detta skulle kunna arbetas in men det ser väldigt svårt ut pga. av rekryteringssituationen när det gäller läkare och sjuksköterskor. Medarbetare Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring 2,79 Inhyrd personal, antal årsarbetare 5,4 4,7 0,7 Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring, % enheter Total sjukfrånvaro, procent 5,39 4,08 1,31 Medarbetare Antalet årsarbetare har ökat och är helt enligt plan. Anledningen är att tjänster som varit vakanta inom svårrekryterade yrkesgrupper till viss del har kunnat tillsättas samt ny verksamhet inom förvaltningen. Sjukfrånvaron fortsätter att sjunka, men har totalt sett ökat i förvaltningen jämfört med Det är framför allt sjukfrånvaron över 60 dagar som har ökat jämfört med samma period föregående år. Det rör sig om 40 personer. Av dessa är 16 medarbetare inte längre sjukskrivna och 4 har slutat sin anställning. 15 medarbetare är sjukskrivna på deltid och 5 på heltid. Ingen av de medarbetare som är frånvarande på heltid har en arbetsrelaterad sjukskrivning. Korttidssjukfrånvaron (2-14 dagar) är något lägre än samma period Antal årsarbetare med inhyrd personal har minskat något jämfört med T2-rapporteringen, vilket är helt i linje med förvaltningens strävan.

19 3 (7) Produktion Hälsa och habilitering, Produktionsbudget 2017 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot Slutenvård, antal Läkarbesök, antal Övriga besök, antal Totalsumma Hälsa och habilitering, Utfall 2017 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot Slutenvård, antal Läkarbesök, antal Övriga besök, antal Totalsumma Hälsa och habilitering, prognos tertial jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot Slutenvård, antal Läkarbesök, antal Övriga besök, antal Totalsumma Produktion Slutenvården är produktionsplanerad så att Närvårdsavdelningen i Uppsala ska erbjuda 26 platser under 2017, förutom under sommaren då produktionen är lägre pga. av semesterperioden dvs. juni, juli och augusti. Vårdplatserna justerats till antalet sjuksköterskor dvs. 23 platser. I helårsprognosen så bedöms budgeterad volym kunna upprätthållas. Antalet öppna platser kommer att påverka utfallet avsevärt pga. höga kostnader för inhyrd personal speciellt på natten. Lokalens uppformning påverkar hur Närvårdsavdelningen ska bemanna, detta är viktigt att tänka på vid upphandling av nytt hyresavtal Närvårdsavdelningen arbetar aktivt med att se över bemanning och schemaläggning speciellt nattbemanning. Hälsa och habilitering produktion av läkarkontakter är lägre än budget, detta förklaras dels av ett minskat antal asylsökande samt vakant läkartjänst på habiliteringens husläkarmottagning. Sprutbytet är en ny verksamhet som arbetar aktivt för att öka produktionsvolymen, detta är en utmaning då personer med missbruk har viss misstro till myndighetsorganisationer. Verksamheten arbetar aktivt för att motivera missbrukare att skriva in sig. I dag har verksamheten ca 100 inskrivna missbrukare av uppskattat 250 st. Minskad produktion övriga besök pga. av minskat antal asylsökande, stängt hälsoäventyr from 31/ i Uppsala, tillfälliga flytten av hela hörcentralens personal till nya lokaler samt flytt internt inom Kungsgärdet. Produktionen kommer också att påverkas i samband med flytt till evakueringslokaler under hösten Renoveringen av hus C är påbörjad och omfattningen är ännu inte fastställd. I produktionen finns inte den TeachingRecoveryTechniques som förvaltningens Asyl och integrationshälsa (Cosmos) utbildar i utifrån att antalet Hälsoundersökningar har minskat. Under året har fyra grupper utbildats och ytterligare en grupp förväntas hinnas med innan årsskiftet. Övriga besök påverkas också där det finns vakanta tjänster, förvaltningen arbetar aktivt med att återbesätta tjänster men detta påverkar också produktionsnivån eftersom det tar tid att introducera ny personal samt att de personer som introducerar kommer producera mindre. För att komma upp i produktion kommer man att påbörja ett pilotprojekt i form av ett resursteam. Resursteamet kommer att bestå av psykolog, arbetsterapeut och kurator i syfte att förstärka enheterna inom habiliteringen och minska sårbarheten. Observera att när det gäller produktionen har förvaltningen sedan 2016 en ny registreringsrutin. vilket innebär att vissa besök som tidigare redovisades som flera besök nu redovisas som endast ett besök (gruppbesök). Detta är viktigt att tänka på vid jämförelser mellan åren då budgeten 2016 inte justerats utifrån det nya sättet att registrera. Vi har också slutat att registrera friskvård vilket gjordes under 2016 och som inte är korrekt.

20 REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Förvaltningen har påbörjat en genomgripande förbättring av patientsäkerhetsarbetet. Dels genomförs en satsning på chefer genom deltagande i den av Akademiska sjukhuset framtagna patientsäkerhetsutbildningen som kommer att följas av web-utbildning för alla medarbetare och dels har ett patientsäkerhetsråd bildats i förvaltningen. Arbetet kring att naturlig använda avvikelser för ett systematiskt förbättringsarbete fortsätter. Nyckeltal Uppfylld andel/antal Antal väntande till besök Förstärkt vårdgaranti. Neuropsykiatriska diagnoser 0-18 år faktiskt väntande till1: besök (samt fördjupad utredning/behandling) inom vårdgarantin 100% 8 4 (7) Besök vid Cosmos (hälsoundersökningar) inom 30 dagar 100% 25 Antal belagda platser NÄVA (närvård) under månaden *) 93% Förstärkt vårdgaranti Berört verksamhetsområdet klarar av att ta emot personer med förstärkt vårdgaranti. Besök Asyl och integrationshälsan (Cosmos) Vi redovisar genomförda HU och väntande på HU i nyckeltalen ovan. Systemet hanterar inte inflyttningsdag så antalet dagar finns ingen möjlighet att mäta i systemet. Varje individ får två kallelser och om de uteblir tas de bort från kallelselista. Antal belagda platser Näva (Närvårdsavdelningen i Uppsala) Antal belagda platser (pl) utifrån antalet öppna platser (23 pl). Det innebär att 93% beläggning i förhållande till öppna platser. Vårdgaranti Vårdgaranti Besök Telefontillgänglighet Tillgänglighet LUL inom 7 dagar Primärvård i egen regi 83% 84% Primärvård i privat regi 87% 89% Samtlig primärvård inom Region Uppsala 85 86

21 5 ( 7 ) Kommentarer till tillgänglighet och kvalitet: De privata vårdcentraler som inte klarat 87 % tillgänglighet har fått ett besök av väntetidssamordnare, för att gå igenom vårdgarantins definitioner och hur man rent praktiskt ska registrera nybesök i Cosmic. BILAGOR 1. Årsprognos 2. Uppföljning av produktionsutfall

22 Bilaga 1 6 (7)

23 Bilaga 2 Uppföljning av produktionsutfall 7 ( 7 )

24 Månadsrapport September 2017 Folktandvården SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Folktandvårdens uppvisar ett minusresultat om 1313 tkr för september månad vilket är lägre än den periodiserade budgeten med 2456 tkr. Både intäkterna och kostnaderna är lägre (2623tkr respektive 167 tkr ) än den periodiserade septemberbudgeten. Folktandvårdens besök från januari till september ligger i linje jämfört med samma period Vidare ligger Folktandvården cirka 5100 besök under budgeterad besöksnivå till och med september av dessa besök förklaras av senareläggandet av öppnandet av en ny klinik. Resten av de 1500 besöken som skiljer gentemot budget förklaras av sjukdom, och vakanser (framförallt gällande tandhygienister), trots tappet jämfört mot budget var september den tredje bästa produktionsmånaden rörande antal besök efter mars och maj 2017 (Se vårdproduktionsutfall i slutet av dokumentet). Patienttrycket är fortsatt mycket högt, Folktandvården har ändå lyckats att ytterligare minska antalet väntande patienter sedan årsskiftet och jämfört med samma period förra året. Bemanningsläget är fortsatt problematiskt för Folktandvården, framförallt i de delar i regionen som ligger långt från Uppsala. Bristen på tandhygienister leder till svårigheter med att upprätthålla en god BEON-nivå, eftersom tandläkare i ökad omfattning gör arbetsuppgifter som tandhygienister kan utföra. För att delvis kompensera bristen på tandhygienister utbildar Folktandvården tandsköterskor i eget patientarbete i allt större omfattning. Folktandvården ligger efter september månad under den periodiserade resultatbudgeten. Engångskostnader för att flytta Folktandvårdens ledningskontor från Ulleråker till Kungsgatan påverkar resultatet. Folktandvården kommer i oktober kompenseras ekonomiskt av Vårdstyrelsen med 2,5 mkr. I och med att förvaltningen kompenseras för dessa kostnader räknar Folktandvården med att nå det budgeterade helårsresultatet. Folktandvården korrigerade prognosen på resultaträkningsradnivå i T2. Förvaltningen prognostiserar med 6 mkr lägre kostnader för personal (delvis beroende på det svåra rekryteringsläget och framskjuten tidpunkt för öppnandet av en ny klinik) samt 6 mkr lägre intäkter på helåret. Korrigeringen ligger kvar för septemberprognosen. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Nuläget Ekonomi i balans Tillgänglighet, riskbedömning, mål att öka jfr tidigare år Tillgänglighet, planerad vård inom 3 mån, mål 95 % Produktion Allmäntandvård Produktion Specialisttandvård Medarbetare: Sjukfrånvaro > 60 dgr i procent Årsprognos Obs! Se kriterier för bedömningen sist i anvisningarna.

25 2 (5) Ekonomi (från Excelerator mallen, finns i presentationsmall LIS1) Årsprognos, tkr Ack utfall 2017 Ack budget 2017 Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budget-avvikelse årsprog Intäkter enl tandvårdstaxan S:a övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd pers Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostn S:a övriga kostnader Resultat Ekonomi jan-september Intäkterna från tandvårdstaxan ligger under budget på grund av mycket lägre intäkter än förväntat i april och september, orsakerna till det står att finna i få möjliga arbetsdagar i april samt kursresor, sjukdom och vakanser rörande bägge månaderna. Även i augusti var intäkterna lägre än den periodiserade budgeten beroende på vakanser. På helår prognostiserar vi med 6 mkr i minskade intäkter jämfört mot budget. Övriga intäkter är något högre än budget men kommer att närma sig budgeten längre fram på året. Personalkostnaderna ligger mycket under budget vilket till stora delar beror på vakanser och sjukdom. I prognosen har vi sänkt kostnaderna för personal med 6mkr på helåret. Kostnaderna för köpt tandteknik och tandvård ligger efter september under budget, men väntas närma sig budget senare under året, beroende på inriktningen på de nyanställda tandläkarna (protetiskt inriktade tandläkare medför höga kostnader för tandteknik men också hög lönsamhet per behandling). Nya filsystem för endodontibehandlingar (rotfyllningar) har köpts in till flera av våra kliniker, därför har vi en något högre kostnad för medicinskt material än den ackumulerade budgeten. Kostnaden för medicinskt material väntas plana ut och följa budget under slutet av året. Den tvingande flytten av Folktandvårdens ledningskontor från lokalerna på Ulleråker till Kungsgatan tynger resultatet för förvaltningen. Folktandvården har underbudgeterat flyttkostnaderna då flytten beslutades efter att budgeten lämnats in. Dessa kostnader är av engångskaraktär och investeringsrådet och vårdstyrelsen har förordat att kompensation utbetalas till förvaltningen, vilket kommer att ske i oktober. Med anledning av ovan nämnda flytt är övriga kostnader därför avsevärt högre än den ackumulerade budgeten för september. På grund av att starten för Folktandvårdens nya klinik Stationen blivit framskjuten ett år men varit budgeterad från halvårsskiftet 2017, samt svårigheter att rekrytera personal prognostiserar förvaltningen med lägre personalkostnader och som en följd därav också lägre intäkter. Vi räknar med 6 mkr i sänkta intäkter och lönekostnader. Folktandvården prognostiserar därmed ett oförändrat resultat jämfört med budget för helåret Medarbetare (att fylla i) Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring Antal årsarbetare, genomsnitt 381,79 379,48 +0,87% Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare

26 3 (5) Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring, % enheter Total sjukfrånvaro, procent 5,81 5,03 +0,77 Antalet medarbetare har under 2017 ökat markant inom Folktandvården. Denna förändring syns inte i samma utsträckning i ökningen av antalet årsarbetare. Detta förklaras förmodligen av den ökade sjukfrånvaron i kombination av ett ökat semesteruttag under perioden. Det är den långa sjukfrånvaron som ökat och ett fokuserat arbete med förebyggande åtgärder samt rehabilitering pågår. Medarbetare REGION FÖR ALLA TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Under januari-september har patienter fått en fullständig undersökning. Av dessa har 92,9 % fått en riskbedömning. Motsvarande period 2016 fick 93,3 % en riskbedömning. En annan indikator är andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader. Målet för 2017 är 95 procent. I slutet av september har 96,1 % av patienterna fått vård inom tre månader. Motsvarande period 2016 fick 95,2 % av patienterna planerad vård inom tre månader. Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön Allmäntandvård: Cirka vuxna revisionspatienter har väntat mer än 3 månader på kallelse för undersökning. Detta är en minskning med cirka 1400 patienter jämfört med samma period förra året. Den genomsnittliga förseningen för vuxna är 4,1 månader. Spridningen mellan klinikerna är för den totala väntetiden är 0-24 månader. Totalt har FTV cirka vuxna revisionspatienter. Det finns risk att antalet väntande överskattas på grund av att patienter tackar nej till vård när de kallas på grund av att de vill skjuta upp undersökningen till senare tillfälle, att de själva väljer förlängd väntetid eftersom de vill gå till viss tandläkare eller att för korta revisionstider i förhållande till patientens riskprofil har valts från början. Av cirka listade barn är det 130 som har en försenad kallelse. Den troliga förklaringen är att vissa barn är svåra att nå då de ska kallas. Antalet listade barn har ökat eftersom åringar sedan årsskiftet ingår i tandvård för barn och unga. Dessa hörde tidigare till gruppen vuxna med revisionstandvård. Specialisttandvård: Siffrorna i tabellen anger oprioriterade patienter. Patienter med akuta behov får tid samma dag eller inom några dagar. Att många patienter hör till prioriterade grupper gör att cirka 63 % av alla remitterade patienter får behandling inom tre månader samtidigt som det är långa väntetider för oprioriterade patienter inom flera områden.

27 Sjukhustandvården har inga patienter som väntat mer än tre månader. Väntetiderna för tandreglering, bettfysiologi och endodonti är 2-3 månader medan bettfysiologi har en väntetid på 5 månader. För oral protetik är väntetiden som längst 17 månader. Den specialiserade barntandvården har väntetider på 9 månader för oprioriterade patienter. Bland de väntande patienterna finns 45 barn som väntar på tandbehandling under narkos. Svårigheter att få narkostider på AS gör att kön för narkos växer. Kliniken behandlar även svårt sjuka barn från andra län när de vårdas på AS vilket ytterligare förlänger väntetiderna för länspatienterna 4 (5) BILAGOR 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas) 2. Uppföljning av Produktionsbudget, gäller SHS och VS förvaltningarna. Bifogad excelmall fylls i och läggs in i eko Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar

28 5 (5) Not. 1. Patientintäkterna har inte nått upp i budgeterad nivå med anledning av att vi haft vakanser. 2. Personalkostnaderna ligger under periodiserad budget på grund av vakanser, sjukdom och semestrar. 3. Marginell avvikelse, möjlig effekt av att det slutat protetiskt inriktade tandläkare, kan närma sig budget under senare delen av året, beroende på inriktningen på de nyanställda tandläkarna. 4. Övriga kostnader har blivit högre än budgeterat framförallt med anledning av ledningskontorets flytt under januari. 5. Avskrivningarna ligger över budgeten med anledning av IT-investeringar och kostnader som uppkommit med anledning av ledningskontorets flytt.

29 BILAGA VS Personalomsättning år 2015 december jämfört med januari år, 2016 december jämfört med januari och år 2017 augusti jämfört med januari Statistiken visar antalet personer som börjat och slutat på en förvaltning. Personer som börjar kan komma från en annan förvaltning (internt) inom regionen eller helt utifrån (extern) dvs utanför region Uppsala. Motsvarande gäller för de som slutar på en förvaltningen dvs de kan gå till en annan förvaltning eller utanför regionen. Man anses som extern även om man tidigare har arbetat i Regionen. Tabellerna visare endast förändringen mellan två tidpunkter, inte eventuella förändringar som sker där emellan. Personalomsättningen omfattar personer med månadslön/tillsvidare och vilande anställningar. Definition: Lägsta antalet av börjat och slutat dividerat med antal anställda vid periodens början. Det ger personalomsättning i procent.

30 Personalomsättning alla yrkeskategorier år 2017 januari augusti och år 2016 Alla yrkeskategorier 2017 Antal Förändring jämfört med augusti anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern ,46% 7,24% Folktandvården ,91% 7,29% Hälsa och habilitering ,17% 7,91% Primärvården ,49% 5,75% Alla yrkeskategorier 2016 Antal Förändring jämfört med december anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern ,01% 11,78% Folktandvården ,71% 12,08% Hälsa och habilitering ,75% 10,14% Primärvården ,71% 10,43% Källa: Beslutsstödet.

31 Personalomsättning alla yrkeskategorier år 2015 Alla yrkeskategorier 2015 Antal Förändring jämfört med december anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern ,67% 8,31% Folktandvården ,81% 10,04% Hälsa och habilitering ,70% 7,32% Primärvården ,65% 7,39% Källa: Beslutsstödet.

32 Personalomsättning Läkare år 2017 januari augusti och år 2016 Läkare 2017 Antal Förändring jämfört med augusti anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern ,87% 5,65% Hälsa och habilitering ,00% 0,00% Primärvården ,70% 6,09% Läkare 2016 Antal Förändring jämfört med december anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern ,07% 9,82% Hälsa och habilitering ,00% 0,00% Primärvården ,83% 10,89% Källa: Beslutsstödet. Överläkare, Leg läkare, Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin, Specialistläkare, Läkare leg specialisttjänstgöring

33 Personalomsättning Läkare år 2015 Läkare 2015 Antal Förändring jämfört med december anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern ,69% 5,38% Hälsa och habilitering ,33% 0,00% Primärvården ,63% 5,93% Källa: Beslutsstödet. Överläkare, Leg läkare, Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin, Specialistläkare, Läkare leg specialisttjänstgöring

34 Personalomsättning Tandläkare år 2017 januari augusti och år 2016 Tandläkare o läkare 2017 Antal Förändring jämfört med augusti anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern Folktandvården ,80% 9,15% Tandläkare o läkare 2016 Antal Förändring jämfört med december anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern Folktandvården ,97% 14,97% Källa: Beslutsstödet. Tandläkare, allmäntandvård, Specialisttandläkare, sjukhustandläkare och tandläkare under specialisttjänstgöring.

35 Personalomsättning Tandläkare år 2015 Tandläkare 2015 Antal Förändring jämfört med december anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern Folktandvården ,45% 10,24% Källa: Beslutsstödet. Tandläkare, allmäntandvård, Specialisttandläkare, sjukhustandläkare och tandläkare under specialisttjänstgöring.

36 Personalomsättning psykologer år 2017 januari augusti och år 2016 Psykologer 2017 Antal Förändring jämfört med augusti anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern ,28% 8,77% Folktandvården ,00% 0,00% Hälsa och habilitering ,12% 6,06% Primärvården ,70% 8,70% Psykologer 2016 Antal Förändring jämfört med december anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern ,70% 1,85% Folktandvården ,00% 0,00% Hälsa och habilitering ,94% 0,00% Primärvården ,26% 5,26% Källa: Beslutsstödet. Psykologer och PTP-psykologer.

37 Personalomsättning psykologer år 2015 Psykologer 2015 Antal Förändring jämfört med december anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern ,23% 13,46% Folktandvården ,00% 0,00% Hälsa och habilitering ,11% 8,33% Primärvården ,00% 12,50% Källa: Beslutsstödet. Psykologer och PTP-psykologer.

38 Personalomsättning Sjuksköterska år 2017 januari augusti och år 2016 Sjuksköterska 2017 Antal Förändring jämfört med augusti anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern ,45% 8,40% Hälsa och habilitering ,53% 5,26% Primärvården ,61% 5,36% Sjuksköterska 2016 Antal Förändring jämfört med december anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern ,11% 7,38% Hälsa och habilitering ,33% 0,00% Primärvården ,64% 7,27% Källa: Beslutsstödet. Sjuksköterska, allmän

39 Personalomsättning Sjuksköterska år 2015 Sjuksköterska 2015 Antal Förändring jämfört med december anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern ,97% 9,48% Hälsa och habilitering ,00% 0,00% Primärvården ,98% 10,38% Källa: Beslutsstödet. Sjuksköterska, allmän

40 Personalomsättning Tandsjuksköterska år 2017 januari augusti och år 2016 Tandsjuksköterska 2017 Antal Förändring jämfört med augusti anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern Folktandvården ,11% 5,33% Tandsjuksköterska 2016 Antal Förändring jämfört med december anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern Folktandvården ,09% 9,17% Källa: Beslutsstödet. Tandsköterska

41 Personalomsättning Tandsjuksköterska år 2015 Tandsjuksköterska 2015 Antal Förändring jämfört med december anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern Folktandvården ,16% 9,87% Källa: Beslutsstödet. Tandsköterska

42 Personalomsättning Tandhygienist år 2017 januari augusti och år 2016 Tandhygienist 2017 Antal Förändring jämfört med augusti anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern Folktandvården ,88% 4,88% Tandhygienist 2016 Antal Förändring jämfört med december anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern Folktandvården ,12% 14,12% Källa: Beslutsstödet. Tandhygienist

43 Personalomsättning Tandhygienist år 2015 Tandhygienist 2015 Antal Förändring jämfört med december anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern Folktandvården ,42% 8,42% Källa: Beslutsstödet. Tandhygienist

44 Personalomsättning Sjuksköterska, specialist år 2017 januari augusti och år 2016 Sjuksköterska spec 2017 Antal Förändring jämfört med augusti anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern ,67% 1,42% Hälsa och habilitering ,33% 0,00% Primärvården ,03% 1,52% Sjuksköterska spec 2016 Antal Förändring jämfört med december anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern ,67% 14,18% Hälsa och habilitering ,09% 9,09% Primärvården ,20% 14,40% Källa: Beslutsstödet. Distriktssköterska, Sjuksköterska annan specialistinriktning.

45 Personalomsättning Sjuksköterska, specialist år 2015 Sjuksköterska spec 2015 Antal Förändring jämfört med december anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern ,70% 3,62% Hälsa och habilitering ,14% 0,00% Primärvården ,06% 4,03% Källa: Beslutsstödet. Distriktssköterska, Sjuksköterska annan specialistinriktning.

46 Personalomsättning Undersköterska år 2017 januari augusti och år 2016 Undersköterskor 2017 Antal Förändring jämfört med augusti anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern ,33% 3,80% Hälsa och habilitering ,00% 0,00% Primärvården ,27% 5,45% Undersköterskor 2016 Antal Förändring jämfört med december anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern ,72% 5,56% Hälsa och habilitering ,00% 0,00% Primärvården ,27% 3,64% Källa: Beslutsstödet. Källa: Beslutsstödet. Undersköterska, vård-/specialavdelning, mottagning

47 Personalomsättning Undersköterska år 2015 Undersköterskor 2015 Antal Förändring jämfört med december anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern ,82% 2,94% Hälsa och habilitering ,79% 5,26% Primärvården ,04% 2,04% Källa: Beslutsstödet. Källa: Beslutsstödet. Undersköterska, vård-/specialavdelning, mottagning

48 Personalomsättning Biomedicinsk analytiker år 2017 januari augusti och år 2016 Biomedicinsk 2017 analytiker Antal anställda Förändring jämfört med augusti vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern ,00% 0,00% Hälsa och habilitering ,00% 0,00% Primärvården ,00% 0,00% Biomedicinsk 2016 analytiker Antal anställda Förändring jämfört med december vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern ,18% 9,09% Hälsa och habilitering ,00% 0,00% Primärvården ,18% 9,09% Källa: Beslutsstödet. Biomedicinsk analytiker

49 Personalomsättning Biomedicinsk analytiker år 2015 Biomedicinsk 2015 analytiker Antal anställda Förändring jämfört med december vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern ,00% 4,00% Hälsa och habilitering ,00% 0,00% Primärvården ,33% 4,17% Källa: Beslutsstödet. Biomedicinsk analytiker

50 Källa: Beslutsstödet. Administratör, vård Personalomsättning Medicinsk sekreterare år 2017 januari augusti och år 2016 Medicinsk sekreterare 2017 Antal Förändring jämfört med augusti anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern ,95% 3,57% Folktandvården ,00% 0,00% Hälsa och habilitering ,00% 0,00% Primärvården ,06% 3,80% Medicinsk sekreterare 2016 Antal Förändring jämfört med december anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern ,85% 6,74% Folktandvården ,00% 0,00% Hälsa och habilitering ,50% 0,00% Primärvården ,25% 7,50%

51 Personalomsättning Medicinsk sekreterare år 2015 Medicinsk sekreterare 2015 Antal Förändring jämfört med december anställda vid årets ingång Börjat därav externt Slutat därav externt Förändring därav externt Personalomsättning därav extern ,52% 3,81% Folktandvården ,00% 0,00% Hälsa och habilitering ,11% 0,00% Primärvården ,30% 4,65% Källa: Beslutsstödet. Administratör, vård

52 Dnr VS HR-och kommunikationsenheten Ingrid Persson Tfn Vårdstyrelsen Kommentarer per avsnitt från berörda förvaltningar inför redovisning av personalfrågor Utveckling av kompetensförsörjningsprocessen inom förvaltningarnas verksamhetsområden Folktandvården svarar att de följer regionens kompetensutvecklingsprocess och har därmed god koll på kompetensförsörjningsläget. De har ett väl inarbetat uppföljnings- och planeringssystem där tandvårdsdirektören, ekonomichef, chefstandläkare, IT-chef, kommunikationschef samt HRchef träffar varje klinikledning tre gånger om året för att följa upp och planera klinikens resultat och behov av stöd och hjälp. Vid dessa möten diskuteras kompetensförsörjningen flitigt vilket gör att de upplever att de har bra koll på läget. Inom Hälsa och habilitering uppger att alla verksamhetsområden (4 st.) har arbetat efter den framtagna modellen för kompetensförsörjningsprocessen. Cheferna träffas för att diskutera nuläget och hur man ser på framtiden vad gäller möjligheter till kompetensförsörjning. Åtgärder och aktiviteter som gäller kompetensförsörjning är frågor som är återkommande på respektive verksamhetsområdes ledningsgrupper. Varje enskild rekrytering värderas och man ser över vilken yrkeskategori som behöver och kan rekryteras utifrån verksamhetens uppdrag och behov. En aktivitet som beslutats i förvaltningsledningen är att bilda två arbetsgrupper som ska arbeta med frågorna Attrahera nya medarbetare och Behålla medarbetare De första träffarna sker nu i september och leds av medarbetare från förvaltningens HR-avdelning. En chef och en medarbetare från varje verksamhetsområde deltar i grupperna. I Attraheragruppen är även kommunikatör och verksamhetutvecklare med. Tanken är att ta fram aktiviteter och åtgärder som bidrar till att öka möjligheterna att locka till sig nya medarbetare och att behålla de som finns inom förvaltningen. Åtgärderna och aktiviteterna kommer att presenteras på förvaltningsledningen där en prioritering ska ske. Primärvården arbetar sedan 2016 enligt Region Uppsalas kompetensförsörjningsprocess. Årligen genomförs en workshop med samtliga chefer för att kartlägga det nuvarande Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

53 2 (5) kompetensläget samt uppskatta det framtida behovet. Därefter diskuteras vilka åtgärder som behövs på olika nivåer för att säkerställa rätt kompetens. Vid arbetet 2016 valde Primärvården att framförallt fokusera förvaltningsövergripande åtgärder kopplat till de två största bristgrupperna, distriktssköterskor och distriktsläkare. Under 2017 har processen utvecklats till att åtgärdsförslag tas fram utifrån samtliga identifierade bristgrupper. Åtgärderna har även breddats organisatoriskt och omfattar nu även åtgärder på vårdcentralsnivå. Framgent finns behov av att utveckla processen så att det blir en tydlig koppling till medarbetarnas individuella utvecklingsplaner. Analyser och åtgärder för rekrytering av bristyrken Folktandvården har en långvarig tradition med att arbeta med kompetensförsörjningsprocessen. Situationen för att få tag på tandhygienister har länge varit svår och har ytterligare förvärrats det sista året. I takt med att antalet tandhygienister sjunker försvåras det hälsofrämjande arbetet inom tandvården och våra BEON-siffror sjunker. Anledningen till att det är svårt att få tag på tandhygienister är att det saknas tandhygienistutbildning i närområdet. I dagsläget ser inte ut som det kommer till stånd en utbildning i framtiden heller. Möjligheten att få tag på tandläkare är inte lika svår som för tandhygienister men att rekrytera erfarna tandläkare är svårt. Däremot har möjligheten att rekrytera tandsköterskor ökat markant de senaste åren. Samarbetet med Folkuniversitetet har gett resultat och de tandsköterskor som examineras har ofta livserfarenhet samt är kompetenta och engagerade. Ett utvecklingsarbete för att tandsköterskor i större utsträckning än idag har egna patienter pågår, detta arbete kommer att leda till att alla yrkesgrupper arbetar på spetsen av sin kompetens. Alla yrkesgrupper har ett ettårigt introduktionsprogram för nyutexaminerade medarbetare. Folktandvården deltar i mässor och besöker utbildningsanordnarna för att skapa kontakt med studenterna i syfte att attrahera dem att söka arbete inom Folktandvården. Sommarstudenterna är en god rekryteringsbas. Folktandvården arbetar även aktivt för att skapa snabba processen för att utlandsutbildad personal snabbat ska komma i arbete. Folktandvården har arbetat med fokusgrupper för att på så vis ta reda på vad medarbetarna uppskattar hos Folktandvården som arbetsgivare samt vad som kan förbättras. Resultatet av detta arbete pågår till exempel Hur kan Folktandvården utveckla den interna kommunikationen för att tydliggöra beslutsprocesser och vilka projekt som är på gång? Lika villkor/individuella lösningar, när upplevs individuella lösningar som orättvisa och när upplevs lika villkor som stelbenta och när vill vi ha vad? En satsning på områdena delaktighet, kommunikation och feedback Inom Folktandvården finns ett gediget och uppskattat internutbildningsprogram för samtliga yrkeskategorier som utvecklas kontinuerligt. Inom Hälsa och habilitering har man ett flertal yrkesgrupper som är svårrekryterade såsom audionomer, synpedagoger, hörselpedagoger, psykologer, specialpedagoger, arbetsterapeuter, sjuksköterskor och läkare. Arbetsmarknaden har ökat för flertalet av de uppräknade grupperna. Förvaltningen känner av en hårdnande konkurrens från kommuner och andra myndigheter bl.a. vad gäller lön och andra förmåner och medarbetare blir headhuntade. Habiliteringen märker av att personer i yngre åldrar inte ser något konstigt i att pendla en dryg timme för att få upp sin lön.

54 3 (5) För att kunna tillgodose att patienter får de insatser de är lovade och har rätt till har habiliteringen startat en resurspool. De yrkesgrupper som anställs är arbetsterapeut, psykolog och kurator. Det är från dessa yrkesgrupper habiliteringen behöver ha ett första möte inom 30 respektive 60 dagar. Det är också till arbetsterapeutinsatser och psykologutredningar de har störst kö. Förvaltningen har under en lång tid haft svårt att rekrytera till enheterna i kommunerna utanför Uppsala. En åtgärd som därför har vidtagits är att medarbetare som rekryteras har sin placering i Uppsala men att det ingår arbete i Östhammar. Sammanslagningen av enheterna i Enköping och Bålsta är ytterligare en åtgärd för att öka möjligheterna att rekrytera svårrekryterade yrkesgrupper och samtidigt få en bättre arbetsmiljö för medarbetarna då det blir mindre ensamarbete. Förvaltningens Närvårdsavdelning i Uppsala (Näva) kommer att påbörja ett arbete med att lansera avdelningen som växthus, d v s en bra arbetsplats att ha sitt första jobb på. För att locka och lyckas rekrytera svårrekryterade yrkesgrupper kommer verksamhetsområdet Särskild vård och integration, även att erbjuda rotationstjänster både internt som externt, d v s möjligheten att få arbeta i flera enheter. Primärvården har i årets process identifierat att kompetensläget är sårbart i följande grupper: Barnmorska Kurator Ledning Psykolog Sjuksköterska I följande yrkesgrupper råder brist: Distriktsläkare Distriktssköterska Exempel på åtgärder som vidtagits för att förbättra kompetensförsörjningsläget är utökning av antalet ST-platser i allmänmedicin samt erbjudande om att vidareutbildning till specialistsköterska med studielön. Det har varit stort intresse vid såväl rekrytering av ST-läkare som vid utlysning av vidareutbildning med studielön. Vidare arbetar Primärvården med att förbättra omhändertagandet av utlandsutbildade läkare. Dels erbjuds provtjänstgöringsplatser för läkare utbildade utanför EU, dels är förvaltningen involverad i det kliniska introduktionsprogrammet för läkare utbildade inom EU. För att förbättra kompetensförsörjningen gällande kuratorer och psykologer pågår ett projekt som bland annat syftar till att tydliggöra kuratorns respektive psykologens uppdrag i Primärvården. Detta är en förutsättning för att kunna säkerställa adekvat introduktion och kompetensutveckling för dessa grupper. Under hösten pågår i samarbete med Hälsa och habilitering ett förberedande arbete gällande telefonrådgivningsutbildning till sjuksköterskor i primärvård. Detta är en av de åtgärder som identifierats som viktig för att stärka kompetensförsörjningen avseende sjuksköterskor. Under 2018 ska utbildningskonceptet implementeras. Motsvarande arbete pågår även gällande kompetens i de kliniska processerna.

55 För att stärka ledarskapet har gruppchefstjänster etablerats på de större vårdcentralerna. Det är även en åtgärd som syftar till att förbättra arbetsmiljön för förvaltningens chefer. Analyser och åtgärder avseende personalomsättning 4 (5) I bilaga 1 redovisas personalomsättning för olika yrkesgrupper. För 2017 har vi uppgifter t o m augusti och för 2016 som jämförelse har vi uppgifter för hela året. De grupper som tagits fram är läkare, tandläkare, tandsköterska, psykologer, sjuksköterska, specialistsjuksköterska, undersköterska, biomedicinsk analytiker och medicinska sekreterare. Eftersom vi inte kan jämföra helår med helår blir det svårt att dra heltäckande slutsatser. Dock är det grupper som vi redan idag identifierat som bristgrupper och aktiviteter pågår. Folktandvården svarar att de arbetar hela tiden för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare där det är lätt att rekrytera och behålla personal. Den främsta nyckeln till framgång är att ha marknadsanpassade löner, och anger att då vi är konkurrensutsatta har vi svårt att följa den privata lönebilden. Under året har de gjort särskilda satsningar inom lönebildningen främst gentemot tandhygienisterna, vilket även skett tidigare år. Även övriga yrkesgrupper har haft god löneutveckling. För övrigt satsar Folktandvården på att vara en hälsofrämjande arbetsplats med fokus på att verksamheten ska vara effektiv och att medarbetarna ska trivas och må bra. Folktandvården anger som främsta fördel sina introduktionsprogram för nyutbildad personal samt intern-utbildningsprogram. När vi frågar våra medarbetare om vad de gillar med folktandvården säger de också att de anser att de gör nytta i tandhälsans tjänst, vi är en stor organisation vilket är en fördel många trevliga kollegor samt att det finns utvecklingsmöjligheter. Hälsa och habilitering anger att de arbetsgrupper som ska starta (två arbetsgrupper som ska arbeta med frågorna Attrahera nya medarbetare och Behålla medarbetare) ska få fram åtgärder och aktiviteter som förvaltningen sen ska arbeta vidare med och som bidrar till att både kunna rekrytera som behålla medarbetare. Inom två av förvaltningens verksamhetsområden har cheferna börjat arbeta i ett verktyg som mäter den självupplevda hälsan och arbetsmiljön. Planen är att alla medarbetare ska börja använda verktyget och utifrån resultatet på enhetsnivå arbeta med åtgärder och aktiviteter som främjar hälsan både på individ som gruppnivå. Att aktivt arbeta med arbetsmiljön är en förutsättning för att medarbetare ska uppleva förvaltningen som en attraktiv arbetsgivare. Förvaltningen har under året arbetat mycket med att förbättra 1:a linjens chefers arbetsmiljö. Introduktionen för nya chefer en viktig del och där har förvaltningen utvecklat sin rutin som blivit mer tydlig och användbar. Ett arbete har även påbörjats kring åtgärder så att chefer inte ska ha för många medarbetare under sig. Trygga, tydliga chefer som upplever att de har rimliga arbetsförhållanden är viktigt för att medarbetarna ska må bra och vilja vara kvar på arbetsplatsen. Inom habiliteringen har man skapat professionsråd där bl a mentorskap diskuteras som en åtgärd att få medarbetare att mer landa i verksamheten. Cheferna arbetar tillsammans med de specifika yrkesgrupperna för att diskutera hur verksamheten kan hålla specialistnivån uppe, när enheterna är tvungna att erbjuda nyutbildade personer anställning. Primärvården För Primärvårdens yrkesgrupper ses en minskad total personalomsättning för samtliga grupper förutom psykologer. Detta förstärker vikten av det pågående arbetet gällande psykologens uppdrag i Primärvården.

56 För samtliga yrkesgrupper konstateras vikten av kompetensutveckling under anställningen. Under 2017 är ett av förvaltningens mål att planerade medel för kompetensutveckling ska användas, ett mål som sätter fokus på en viktig åtgärd för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Även förbättrad introduktion återfinns som ett av Primärvårdens mål, på sikt är målet att utvecklat professionsspecifika introduktionsprogram. En utmaning är att, för vissa yrkesgrupper, erbjuda konkurrenskraftiga löner jämfört med omkringliggande landsting- och regioner. En samlad bedömning är att förvaltningen behöver bli bättre på att kommunicera alla villkorsdelar i anställningsavtalet, exempelvis tjänstepension. Lönebildning Folktandvården svarar att man arbetar aktivt med lönebildning. Se även analyser och åtgärder avseende personalomsättning. Hälsa och habilitering anger att HR-funktionen ska påbörja en analys av löneöversyn 2017 för att kunna ge underlag till förvaltningens chefer inför löneöversyn Inom habiliteringens båda verksamhetsområden upplever man en svårighet att i konkurrens med kommuner och andra myndigheter erbjuda rimlig lön så att nya medarbetare kommer till verksamheten. Diskussioner förekommer att betala mer och i gengäld anställa färre personer, men det kommer i sin tur att få konsekvenser i form av avgränsningar eller minskad produktion. Primärvården arbetar systematiskt med löneanalyser som underlag inför budget- och planeringsarbetet. Löneanalyserna presenteras och diskuteras med samtliga chefer och ärendet bereds sedan i förvaltningens ledningsgrupp. I årets löneöversyn har förvaltningen utifrån dessa analyser ett särskilt fokus på distriktsläkarnas lönebild. Även nyanställningslöner är i fokus. 5 (5) Uppföljning av sommarsituationen Folktandvården uppger att det aldrig är något problem med sommarsituationen. Verksamheten planerar semestrarna så att det finns tillräcklig bemanning för det behov som patienterna har under sommaren. Folktandvården tar även in sommarstudenter som arbetar på tillfällig legitimation (de som går termin 9). I år hade man ett kritiskt läge i Östhammar under sommaren vilket löstes genom att två medarbetare från andra kliniker åkte ut dit några dagar i veckan. Inom Hälsa och habilitering är det bara vid Närvårdsavdelningen Uppsala som man tar in sommarvikarier eller som påverkas av sommarsemestrar. En plan för sommaren gjordes vid Näva och som följdes. Primärvården gör bedömningen är att sommaren 2017 följde planeringen. Inga större, oplanerade förändringar behövde vidtas under sommarperioden.

57 Vårdstyrelsens sammanträde Särskilt yttrande Ärende 128 avseende personaluppföljning till vårdstyrelsen Alliansen saknar flera viktiga parametrar i personaluppföljningen. Bland annat menar vi att årshjulet och redovisningen bör kompletteras med mål för kortare och längre sjukfrånvaro och frisktal, att vi får en redovisning kring varför medarbetare slutar och väljer andra arbetsgivare, att kostnaderna för sjukskrivna medarbetare redovisas, att kostnaderna för inhyrd personal redovisas i förhållande till budget för inhyrd personal och att prognoser för behov av olika yrkeskategorier redovisas på kort och lång sikt. Vi har tidigare yrkat på att detta skall inkluderas, men detta har avslagits. I den redovisning vi här får ta del av ser vi med särskild oro på utvecklingen inom Primärvården. Verksamheten i egen regi flaggar nu för att kompetensläget är sårbart när det gäller barnmorskor, kuratorer, ledning, psykologer och sjuksköterskor. Samtidigt råder stor brist på distriktssköterskor och distriktsläkare. Vi har under lång tid fått ta del av rapporter kring åtgärder som Primärvården avser att arbeta med för att komma till rätta med svårigheterna inom rekrytering och bemanning. När kommer resultaten? Anna-Karin Klomp (KD) Roger Elsborg (M) Johan Enfeldt (L) Aranka Botka Ncomo (C)

58 BILAGA VS Primärvården Region Uppsala Offentligt driven Patientnämndens analys av synpunkter, klagomål och ärendehantering. Författare; Susanne Svahn Skog Marie-Charlotte Stenborn Gustafsson

59 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. Bakgrund Patientnämndens rutiner för synpunkter och klagomål 4 3. Primärvården, Region Uppsala Primärvårdens uppdrag Primärvårdens affärsidé Primärvårdens värdegrund Primärvårdens prioritering i patientarbetet Primärvårdens chefsläkare 8 4. Syfte Problemformulering Avgränsningar 9 6. RESULTAT OCH ANALYS Vård och behandling Kommunikation Patientjournal och sekretess Ekonomi Organisation och tillgänglighet Vårdansvar, administrativ hantering och övrigt Verksamhetens åtgärder utifrån patientens synpunkter Diskussion och reflektion Rekommendationer och slutsats 28 2

60 1. Inledning Patientnämnden är en politisk tillsatt, fristående och opartisk nämnd i Region Uppsala. Till nämnden finns ett kansli med en förvaltningschef samt handläggare. Nämnden och kansliets medarbetare har inga disciplinära befogenheter och gör inga utredningar, men ska fungera som en länk mellan patienten och vården. Handläggarnas uppgift är inte att vara ett ombud för patienterna utan ska ha en neutral hållning. Patientnämndens arbete regleras i lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656). Där anges att patientnämnden ska hantera synpunkter och klagomål från patienter eller närstående som ska bidra till kvalitetsutveckling och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Patientnämndens arbetsuppgifter är att; ge råd och hjälpa patienten att få information för att kunna tillvarata sina intressen i hälso- och sjukvården främja kontakten mellan patienten och vården hänvisa patienten till rätt myndighet, ex Löf rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare informera allmänheten och hälso- och sjukvårdspersonal om patientnämndens uppdrag uppmärksamma Inspektionen för vård och omsorg (IVO) på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. 2. Bakgrund För att få en mer samlad bild av patienternas synpunkter på en verksamhet eller en förvaltning, beslutade i juni 2016 på patientnämndsmöte att analysera avslutade ärenden. Tre verksamheter på Akademiska sjukhuset har hittills analyserats. I februari 2017 beslutades att en analys av ett delproblem, läkemedel ska analyseras under året. På samma nämndmöte beslutades att analysen gällande Primärvården även skulle omfatta privata vårdcentraler i Region Uppsala vilket senare ändrades till att bara gälla den 3

61 offentligt drivna Primärvården. I föreliggande rapport analyseras synpunkter och klagomål som gäller offentligt driven Primärvård, Region Uppsala. Patientnämndens beslut att påbörja analysarbetet är ett led i det nya lagförslaget som förväntas träda i kraft den 1 januari I det nya lagförslaget föreslås att patientnämndens handläggare genom att analysera inkomna klagomål och synpunkter ska bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet samt bidra till att verksamheterna inom hälso- och sjukvården anpassas efter patienternas behov och förutsättningar. I Patientsäkerhetslagen (2010:659) anges att vårdgivaren har en skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Där finns bland annat beskrivet hur vårdgivaren ska utreda händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada kom en ny lag, Patientlagen (2014:821) vars syfte är att stärka och tydliggöra patienternas ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Lagen beskriver att vården ska vara lätt tillgänglig, att vården ska utformas i samråd med patienten så långt det är möjligt och att patienten ska ha möjlighet till fast läkarkontakt om patienten önskar det. Patienten ska ges möjlighet att välja mellan olika vårdalternativ, ha rätt till ny medicinsk bedömning samt ha möjlighet att söka valfri offentligt finansierad öppenvård i hela landet. Patientens rätt till information beskrivs utförligt i lagen, exempelvis gällande hälsotillstånd, olika undersöknings- och behandlingsmetoder och hjälpmedel, förväntad väntetid till vård, vårdgaranti och möjlighet till vård i annat land. Lagen redogör även för patientens möjligheter att framföra synpunkter och klagomål på vården Patientnämndens rutiner för synpunkter och klagomål Synpunkter och klagomål från patienter, eller annan anmälare 2 kan förmedlas till handläggare via telefon, brev, Mina vårdkontakter och e-post. Handläggaren och patienten diskuterar hur synpunkterna ska delges verksamheten. Handläggare kan, om patienten önskar, begära ett skriftligt yttrande av verksamhetschefen. Verksamhetschefen 1 Regeringens proposition 2016/17:122 Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården 2 Närstående, legal företrädare, myndighet, vården 4

62 kan, istället för skriftligt yttrande, ha ett möte eller ett samtal via telefon med patienten. Initiativet kan tas av både patienten, verksamhetschefen eller handläggaren som även kan delta i möten, om patienten eller vården önskar det. Ärendet kan avslutas efter första kontakten och patientens synpunkter sammanfattas och diarieförs. I ett flertal ärenden väljer handläggaren att ta kontakt med berörd personal inom verksamheten för att skaffa sig mer information som kan återkopplas direkt till patienten och därefter avslutas. Patienter kan hänvisas tillbaka till vården för att till exempel diskutera en pågående behandling. Om patienten inte återkommer till handläggaren tolkas det som att kontakt har etablerats. Oavsett om ett yttrande begärs eller inte, diarieförs eller registreras 3 alla inkommande synpunkter. Ärenden registreras på aktuell förvaltning och verksamhetsområde samt i förekommande i fall på sektion. Dessutom kategoriseras huvudproblem 4 samt delproblem, enligt nationell handbok. Det är handläggaren som tar beslut, hur en synpunkt ska kategoriseras och det kan därför finnas skillnader i kategoriseringen. Beroende på vad patienten vill framföra så kan ett ärende registreras både som vård och behandling, diagnos eller kommunikation, ej lyssnad till. Det kan även finnas synpunkter som innehåller flera problem, det kan resultera i att fler ärenden skapas alternativt så väljs det problem som är mest utmärkande i patientens berättelse. I de ärenden som gäller patientjournal och sekretess finns möjlighet att rådgöra med regionjurist. Handläggare kan även kontakta enheten för vårdavtal eller enheten för kunskapsstöd som bland annat hanterar läkemedels- och tandvårdsfrågor. Handläggare kontaktar Resurscentrum Region Uppsala vid frågor om vårdgaranti, patientfakturor och journal. Verksamhetschefen får regelbundet ta del av verksamhetens ärenden som inkommit till Patientnämnden. Synpunkterna är då sammanfattade och avidentifierade. 3 Hänvisning till andra myndigheter etc. registreras enbart till antalet, så kallad pinnstatistik. 4 Vård och behandling, Omvårdnad, Kommunikation, Patientjournal och sekretess, Ekonomi, Organisation och tillgänglighet, Vårdansvar, Administrativ hantering samt Övrig (används av samtliga Patientnämnder i landet). 5

63 Då ett yttrande begärs får verksamhetschefen en svarstid på fyra veckor, påminnelser skickas enligt rutin. Om inget yttrande inkommit inom åtta veckor anmäls ärendet till chefsläkare. Yttrandet granskas av handläggaren innan det skickas till patienten för att säkerställa att patienten får svar på sina frågor samt att yttrandet innehåller de krav som Patientnämnden har på yttrandets formalia. Yttrandet sammanfattas i diariet och avslutas. I de fall patienter återkommer med synpunkter angående yttrandet så diskuteras fortsatt handläggning. Oavsett om förtydligande begärs eller inte så dokumenteras patientens avvikande uppfattning i ärendet och kommer verksamheten till kännedom. Handläggarens uppgift är inte att ta ställning i yttrandets trovärdighet. Den nya lag som träder i kraft den 1 januari 2018 medför att vårdgivarens skyldighet att ta emot och besvara patienternas klagomål förtydligas. Vårdgivaren ska förklara vad som inträffat och vid behov vidta åtgärder för att händelsen inte ska ske på nytt. Vårdgivaren ska tillsammans med Patientnämnden vara den första instansen som tar emot synpunkter och klagomål. Syftet är att patienter ska få snabbare återkoppling. Ett annat syfte är att ge IVO 5 ökade möjligheter att arbeta förbyggande genom tillsyn av hälso- och sjukvårdens verksamheter. Patienternas erfarenheter, synpunkter och klagomål som förmedlats till Patientnämnden är särskilt betydelsefulla och ska tas tillvara av IVO inför tillsyn. Därför ska ett långsiktigt samarbete mellan IVO och Patientnämnderna skapas. IVO:s skyldighet att samverka med Patientnämnderna kommer att beskrivas i Patientsäkerhetslagen. 3. Primärvården, Region Uppsala 6 Primärvården ska vara basen i länets sjukvård och länsinnevånarnas första kontakt vid sjukdom och frågor om hälsa. I Region Uppsala finns 26 offentligt drivna vårdcentraler och verksamheten bedrivs på 31 olika platser i regionen då några distriktssköterske- och ungdomsmottagningar är placerade 5 Inspektionen för vård och omsorg 6 Information från navet, region Uppsala 6

64 utanför vårdcentralerna. Ytterligare en vårdcentral 7 planeras att öppna under hösten Totalt arbetar ungefär 900 personer inom Primärvården. Varje vårdcentral leds av en verksamhetschef som ansvarar för verksamheten, personal och ekonomi och rapporterar direkt till primärvårdsdirektören. Innehåll och mål i verksamheten styrs efter den vårdöverenskommelse som görs med Hälsooch sjukvårdsavdelningen, primärvårdens verksamhetsplan och budget. De flesta innevånare 8 i Region Uppsala har genom aktivt val listat sig vid en vårdcentral. Innevånare kan välja vilken vårdcentral, barnmorskemottagning och barnavårdscentral de vill besöka. De kan även välja primärvård i annat landsting eller region Primärvårdens uppdrag Att på lika och jämställda villkor ge länsinnevånarna en nära och basal hälso- och sjukvård, oavsett ålder, sjukdom eller patientgrupp som inte kräver sjukhusens speciella kompetens. I uppdraget ingår inte kommunal hemsjukvård. Vården ska resultera i förbättrad hälsa och livskvalitet Primärvårdens affärsidé Kvalitet över tid och utgöra ett komplett erbjudande av primärvårdstjänster till alla länsinvånare. Verksamheten ska kännetecknas av god medicinsk kompetens och hög tillgänglighet, god service och ett gott bemötande Primärvårdens värdegrund Primärvården ska präglas, från ledning till medarbetare som sammanfattas i dessa fyra värdeord; kompetens, tillgänglighet, engagemang och pålitlighet. Värdegrunden innefattar även bemötande; ett gott bemötande är en av de viktigaste faktorerna för att utveckla en mer jämlik hälsa, vård och omsorg. Undersökning visar att de viktigaste områdena är service, tillgänglighet och ett gott bemötande. 7 Stenhagens vårdcentral, filial till Flogsta vårdcentral 8 90% 7

65 3.5. Primärvårdens prioritering i patientarbetet Patientens första kontakt med vårdcentralen är en viktig förutsättning för fortsatt korrekt prioritering i sjukvården. Första bedömningen av patienten ska alltid prioriteras och kan innebära omprioritering av redan bedömda patienter. Vården sker utifrån BEON-metoden 9 vilket innebär att patienten ska omhändertas av den yrkeskategori som är bäst lämpat för just det tillståndet Primärvårdens chefsläkare Chefsläkaren är primärvårdens medicinska rådgivare och rådgivande för verksamhetscheferna gällande frågor som rör patientsäkerhet, kvalitet och samverkan. Chefsläkarens arbetsuppgifter innefattar även patientavvikelser och klagomål. Vid inträffade vårdskador eller vid händelser som kunde ha inneburit allvarlig medicinsk risk är det chefsläkarens ansvar att en händelseanalys genomförs och att göra en anmälan enligt Lex Maria (SOSFS 2005:9). Chefsläkaren ska årligen skriva en patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Den ska beskriva patientsäkerhetsarbetet, åtgärder och resultat inom förvaltningen under föregående år Primärvårdens mål för kvalitetsarbetet och prioriterade aktiviteter var bland annat att rutiner för remisshantering och signering av journalanteckningar och provsvar följs, minskat antal antibiotikarecept och patientsäkerhetskultur. 4. Syfte Syftet med rapporten är att genom analys av inkomna synpunkter få en översikt över de brister och problem som patienter och närstående upplever i kontakten med Primärvården, Region Uppsala. Ett annat syfte är att utvärdera om metoden är optimalt för det fortsatta analysarbetet. 9 Bästa effektiva omhändertagande nivå 10 Kvalitetsbokslut

66 4.1. Problemformulering Nämndens ledamöter fick tidigare ta del av cirka 300 sammanfattande ärende inför varje nämndmöte och de gavs möjlighet att ställa frågor om ärenden. Mängden ärenden gjorde att de hade svårt att få en samlad bild av klagomålen Avgränsningar Den tidsperiod som har valts är de ärenden som avslutats under perioden till vid Primärvården som drivs av Region Uppsala. I analysen ingår inte vårdcentraler som drivs av privata företag. 5. Metoder och arbetssätt De ärenden som fanns registrerade och avslutades under perioden har analyserats kvantitativt och dels kvalitativt. Kvantitativa data presenteras med antal ärenden, vilken vårdcentral de berör och hur ärendena fördelas mellan de olika huvudproblemen. Det finns även uppgifter på antal yttrandet som begärts, antal kontakter som handläggare tagit med vården, antal ärenden som avslutas direkt eller som hänvisats tillbaka till verksamheten. Dessutom redovisas antal ärenden som avslutas på grund av att patienten inte har återkommit efter den första kontakten. Den kvalitativa metoden har inneburit att sammanfattade ärenden har lästs flera gånger av två handläggare för att få en djupare förståelse av innebörden och hitta gemensamma nämnare inom ett huvudproblem. Handläggarna har diskuterat ärendena och läst inkomna yttranden och i några fall även tagit del av patientens synpunkter i sin helhet. Därefter har resultatet sammanställts och inom varje huvudproblem redovisas några ärenden utifrån inkomna synpunkter. 9

67 6. Resultat och analys 206 ärenden har analyserats. Under perioden fanns 207 avslutade ärenden diarieförda, ett ärende har exkluderats då det har registrerats två gånger. Antal ärenden har ökat något jämfört med motsvarande period då det fanns 184 avslutade ärenden. I tabell ett ges en översikt över hur synpunkterna fördelas mellan de olika vårdcentralerna. Tabell två visar hur synpunkter och klagomål har kategoriserats enligt Patientnämndens nationella handbok. I tabell tre redovisas hur synpunkterna och klagomålen har hanterats av handläggarna. Tabell 1. Synpunkter fördelade på vårdcentral samt produktion 11 Alunda Bälinge 12 1 Enköpings husläkarcentrum Eriksberg Fjärdhundra 13 6 Flogsta Fålhagen Gimo Gottsunda Gränbystaden Heby Knivsta Knutby Kungsgärdet Länna 14 1 Rasbo Landstingets ledningsinformationssystem, avser vårdcentralens sammanlagda produktion; Läkarbesök, telefon/recept läkare, telefon/recept övriga och sjukvårdande behandling 12 Samarbete med Svartbäckens vårdcentral 13 Samarbete med Enköpings husläkarcentrum 14 Samarbete med Knutby vårdcentral 15 Samarbete med Alunda vårdcentral 10

68 Samariterhemmet Skutskär Storvreta Svartbäcken Tierp Årsta Örsundsbro Österbybruk 16 2 Östervåla Östhammar Övriga 17 5 Totalt Tabell 2. Kategorisering av huvudproblem Huvudproblem Antal Vård och behandling 97 Omvårdnad 0 Kommunikation 49 Patientjournal och sekretess 11 Ekonomi 15 Organisation och tillgänglighet 29 Vårdansvar 2 Administrativ hantering 2 Övrigt 1 Totalt Samarbete med Gimo vårdcentral 17 Ingen specifik vårdcentral angavs vid anmälan till Patientnämnden 11

69 Tabell 3. Handläggarnas hantering av synpunkter och klagomål Antal ärenden Yttranden 36 Handläggare kontakt med verksamheten 29 Avslutas direkt 105 Hänvisning tillbaka till verksamheten 36 Hänvisning till IVO/ Löf 19 Annan hänvisning 7 Patienten tar egen kontakt med verksamheten 19 Återkom inte med skriftliga synpunkter 27 Anmälare patient 167 Annan anmälare 39 Kommentarer till tabell 3. Yttrande. I ett par fall ersattes skriftligt yttrande med ett samtal mellan patienten och verksamhetschefen. Yttranden har överlag inkommit inom angiven tid. Vid sju tillfällen skickades en påminnelse. Vid två ärenden fick patienten vänta 12 respektive 16 veckor på yttrandet. Handläggare kontakt med verksamheten. Vid två tillfällen kontaktade handläggare enheten för vårdavtal angående magnetundersökningar samt enheten för kunskapsstöd angående rutin vid dosförpackade läkemedel. Avslutas direkt. Patienten fick råd, information om ärendehantering, hänvisning till annan enhet eller då det inte fanns skäl att begära yttrande. Hänvisning tillbaka till verksamheten. Patienten fick råd att kontakta vårdcentral för telefonsamtal, skriva egenremiss eller att diskutera frågorna vid nästa besök på vårdcentralen. Hänvisning till IVO/ Löf. I ett ärende hänvisades patienten till IVO Annan hänvisning. Patienten fick råd att kontakta husläkarkansliet gällande frågor om listning vid vårdcentral. Journal- och ekonomifrågor hänvisades till patientadministration. Patienterna hänvisades till 1177.se e-tjänster för att kontakt med vårdcentral eller ta del av sin journal. 12

70 Patient tar egen kontakt med verksamheten. Patienten har innan kontakt med Patientnämnden sökt kontakt med verksamheten men inte lyckats eller att patienten väljer att kontakta verksamheten istället för skriftliga synpunkter. Återkom inte med skriftliga synpunkter. Synpunkter där handläggaren ansåg att ett yttrande kunde ha varit av värde men patienten valde att inte återkomma. Annan anmälare. 36 ärenden anmäldes av närstående och två ärenden av legal företrädare. Ett ärende anmäldes av ordförande i lokal patientförening. Resultatet redovisas per huvudproblem, till varje problem finns exempel på patientens sammanfattade synpunkter och i förekommande fall verksamhetens svar. I de fall handläggarna hänvisade åter till vården eller förmedlade patientens önskemål om kontakt så informerade oftast handläggare patienten att återkomma om problemet kvarstod efter en viss tid. I de flesta fall togs ingen ny kontakt med handläggaren vilket tolkades som att patienterna fick hjälp. Tabell 4. Ålder- och könsfördelning Ålder och kön < Kvinna Man Okänd Tabell 4. I 26 ärenden finns kön angivet men ingen ålder. I tre ärenden finns varken uppgift på ålder eller kön. I gruppen 0 19 finns tre ärenden där uppgift på kön saknas. 13

71 6.1. Vård och behandling Vård och behandling innefattar nio delproblem 18 och 97 ärenden fanns registrerade. Inga ärenden fanns registrerade gällande second opinion och medicinskteknisk utrustning/hjälpmedel. 46 ärenden avslutades efter patientens första kontakt med Patientnämnden efter att ha fått hänvisning till annan enhet eller myndighet. Vid åtta tillfällen hänvisades patienten tillbaka till verksamheten. Några patienter önskade att deras skriftliga synpunkter skickades till verksamhetschef för kännedom, utan att ett yttrande begärdes. I de ärenden då patienten kontaktade Patientnämnden via mejl där annan kontaktuppgift saknades, kontaktade handläggaren patienten och önskade ny kontakt för mer information. Om patienten valde att inte ta ytterligare kontakt med Patientnämnden avslutades ärendet. 17 patienter återkom inte till Patientnämnden med skriftliga synpunkter trots att det vid tidigare samtal beslutats att ett yttrande skulle begäras. 23 yttranden begärdes. De flesta yttrandena gav en förklaring till vad som inte hade fungerat, exempelvis i det ärendet där patienten sökte upprepade tillfällen under en tremånaders period, för magsmärtor och viktminskning. Patienten träffade sju olika läkare. Den närstående upplevde att läkarna nonchalerade patientens smärtor och hänvisade till alkoholrelaterade symtom. Då patienten bytte till annan vårdcentral skickades remiss till specialistvården som konstaterade att patienten hade en cancerdiagnos. Verksamhetschefen beklagade och medgav att diagnosen dröjt för patienten och hänvisar till semestertider och verksamhetschefen ansåg att flera olika läkare varit en bidragande orsak till förseningen. Synpunkter på bristande läkarkontinuitet hittades även under kategorin kommunikation. Vid elva tillfällen kontaktade handläggaren verksamheten eller annan enhet för besked. En patient var missnöjd över att inte ha fått svar på undersökningar som gjorts ett par månader tidigare. Handläggaren kontaktade sjuksköterska på vårdcentralen som berättade att ärendet var under behandling och att patienten skulle kontaktas så fort som 18 Undersökning/utredning, diagnos, behandling, läkemedel, remiss/vårdbegäran, intyg, second opinion, medicinteknisk utrustning/hjälpmedel samt resultat 14

72 möjligt. Handläggaren kontaktade patienten för besked och informerar patienten att återkomma till Patientnämnden om besked från vårdcentralen dröjde. Patienten återkom inte och handläggaren tolkade det som att en kontakt hade etablerats. De mest förkommande gällde undersökning/utredning, 38 ärenden. Flera patienter hade synpunkter på att undersökningar och provtagningar hade utförts för sent och upplevde att deras problem inte har tagits på allvar. Patienten drabbades av allmän sjukdomskänsla och hängande mungipa. Läkaren bedömde att patienten skulle åka hem. Sjuksköterska och patienten var tveksamma och sjuksköterskan diskuterade med läkaren som remitterade patienten till Akademiska sjukhuset, där en stroke konstaterades. Patienten önskade inget yttrande. En patient beskrev att hen besökte vårdcentral då hen haft värk i kroppen under ett par månader. Patienten misstänkte borrelia men upplevde att hen avfärdades av läkaren. Tre månader efter det första besöket konstaterades det att patienten hade en borreliainfektion. En annan patient beskrev i ett brev till Patientnämnden, hur svårt det var att få en borreliatest trots flera läkarkontakter på två olika vårdcentraler. Brevet skickades till berörda verksamhetschefer. En verksamhetschef informerade patienten att synpunkterna kommer att användas i utbildningssyfte för personalen. Patienten upplevde att hen nekades provtagning. Jag kontaktade vårdcentralen via Mina vårdkontakter med önskemål att ta ett test då jag arbetat utomlands. Jag beskrev patientgruppen och dess risker. Trots att jag tydligt beskrev orsaken till testet, ombads jag att återkomma med fler uppgifter. Jag upplevde att jag nekades provtagning och önskar ett yttrande. Verksamhetschefen beklagade patientens upplevelse och förklarade att det ska vara möjligt med ett test oavsett anledning. Den vårdpersonal som tog emot patientens förfrågan önskade ytterligare uppgifter för att underlätta provtagningen, och beklagar det missförstånd som uppstod. I ett ärende upplevde patienten att hen nekades remiss för magnetundersökning. Handläggare kontaktade enheten för vårdavtal som informerade att det finns ett avtal mellan Primärvården och Akademiska sjukhuset som säger att läkare på vårdcentral kan skriva remiss när det gäller magnetundersökning av rygg, men inte vid fot- och benskador. 15

73 I sex ärenden var patienten ett barn. Synpunkterna gällde bland annat en läkare som var för hårdhänt vid undersökning och en allergiutredning som försenades då provsvar hade missats eller glömts bort, dessutom skickades remissen till fel enhet vid två tillfällen. Fyra patienten var missnöjd med diagnossättningen. Patienten sökte för svåra smärtor, läkaren bedömer att smärtorna berodde på ett tidigare diskbråck. Patienten förklarade att smärtan var annorlunda. Läkaren undersökte inte patienten. På Akademiska sjukhuset konstaterades njursten. En patient fick veta att hen sedan flera år tillbaka hade diabetes. Provsvar hade signerats men inte åtgärdats. Patienten hade även drabbats av komplikationer och ville veta om händelsen anmälts enligt Lex Maria vilket inte var aktuellt. 14 ärenden fanns registrerade gällande behandling och 18 gällande läkemedel. En patient beskrev den komplikation hen fick efter en benskada; Läkaren på akutmottagningen konstaterade en blödning i vaden och jag hänvisades till vårdcentralen för omläggningar. Jag frågade vid flera tillfällen om jag skulle fortsätta äta det blodförtunnande läkemedlet men ingen tog notis om frågan trots att benet var hårt och svullet. Jag får sedan en infektion i vaden och behövde genomgå tre operationer. Jag tror att blödningen pågått en längre tid utan att någon vårdpersonal reagerade. En patient hade synpunkter på att läkaren ordinerade ett läkemedel trots att patienten berättade att hen tidigare hade reagerat på läkemedlet. Tre dagar senare fick patienten en allergisk reaktion och fick söka akut sjukvård. Ett annat läkemedelsärende handlade om oklarheter angående vårdansvar. Vårdcentralen hänvisade patienten till psykiatrisk specialistvård, som i sin tur hänvisade patienten tillbaka till vårdcentralen. Handläggare kontaktade avdelningschef på psykiatrin som berättade att vårdcentralen har vårdansvaret för patienten tills det att patienten övertogs av specialistvården. En patient som ifrågasatte varför antibiotika inte ordinerades i tidigare skede, fick information om nationella riktlinjer gällande infektioner vilket innebar restriktioner av antibiotika. Antibiotika var inte första behandlingsalternativet vid aktuell infektion. 16

74 Vid tolv ärenden hade patienterna synpunkter på att det brustit i remisshanteringen. Remiss skulle skickas för neuropsykiatrisk undersökning. Fyra månader senare var remissen fortfarande inte skickad. Verksamhetschefen medgav att det berott på den mänskliga faktorn. Åtta patienten har klagomål på resultat och två yttranden begärdes. Patient har synpunkter på vård och behandling, resultat. Patienten får ett djupt skärsår i benet och söker vård på jourmottagningen. Såret tvättas och sys. Efter några timmar får patienten frossa och åker tillbaka till vårdcentralen och patienten får åka vidare till akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Såret rengörs och antibiotika ordineras. Patienten är missnöjd med den behandling patienten fick av läkare på jourmottagningens vårdcentral. Yttrande har kommit från verksamhetschef. Såret borde inte ha suturerats på det sätt det gjordes. Läkaren beklagar att patienten råkat ut för denna svåra infektionen. Flera ärenden handlade om att stygn som inte tagits bort och som ledde till infektioner och kirurgiskt ingrepp. En vårdcentral införde en rutin att patienten fick komma på nytt besök för inspektion då det misstänktes att eventuella stygnrester satt kvar i såret Kommunikation Inom kategorin kommunikation finns det sju delproblem att välja på vid registreringen 19. Totalt registrerades 49 ärenden och flest ärenden fanns inom bemötande (20) och information till patient (14). Inget ärende var registrerat som övergrepp. 7 yttranden begärdes och så här beskrev en patient bemötandet på vårdcentralen; Jag hade skadat ett finger och besökte vårdcentralen strax före klockan 8:00. Jag upplevde att personalen suckade och sa att ingen läkare var på plats. När klockan blev 8:00 gick jag tillbaka till vårdcentralen. Då fick jag besked om att läkarna hade ett möte som skulle pågå en timme till. Jag hänvisades istället till akutmottagning. Jag beklagar din upplevelse på vårdcentralen. Du hade vänt dig till rätt vårdinstans och personalen skulle ha tagit emot dig. Händelsen kommer att diskuteras i personalgruppen. 19 Bemötande, empati, ej lyssnad till, övergrepp, dialog/delaktighet med patient/närstående, information till patient/närstående, kulturella/språkliga hinder/tolkfrågor 17

75 28 ärenden avslutades direkt och fem patienten återkommer inte med skriftliga synpunkter. Vid fem tillfällen kontaktade handläggaren verksamheten för mer information. I samband med influensavaccination gick patienten till drop-in för vaccination. På vårdcentralen fanns information att de patienter som behandlades med blodförtunnande läkemedel måste ha ett normalt provsvar, inte äldre än en vecka gammalt. Den informationen gick inte att hitta på 1177.se eller vårdcentralens hemsida. Handläggaren kontaktade verksamhetschefen som medgav att det brustit vad gäller informationen och som skulle diskutera klagomålet med chefsläkare. En patient skulle bli uppringd av vårdcentralen en viss tid, samtalet försenades fyra timmar. Vid samtalet fick patienten veta att hen gjort fel knappval och fick ringa om. Samma patient hade vid annat tillfälle ett läkarbesök som blev inställt. Ingen hade meddelat patienten som tagit ledigt från jobbet. En patient berättade att då hen skulle boka läkartid så var hen tvungen att välja besöksorsak. Då patienten sade att hen hade flera problem att diskutera med läkaren fick hon till svar du måste välja. Några ärenden handlade om att patienterna tyckte att tid hos läkaren var för kort. Det fanns för lite tid att ställa frågor och det var svårt att ta till sig given information. Det fanns även synpunkter som gällde det motsatta; läkaren var stressad och dåligt påläst om patientens orsak till besöket. Ett ärende som även hade kunnat registrerats som vård och behandling, remiss; Patienten besvärades av smärtor vid örat och hänvisades av läkaren till sin tandläkare för remiss till käkkirurgen. Läkaren informerade att sjukvårdstaxa skulle gälla. Vid besöket på käkkirurgen fick patienten betala tandvårdstaxa. Patienten ville förmedla att läkaren på vårdcentralen hade kunnat skicka remissen till käkkirurgen och inte hänvisa patienten till tandläkare. 18

76 En närstående beskrev frånvaron av empati. Kvinnan, som var nyförlöst, fick ett samtal från vårdcentralen om att barnet ökade för lite i vikt och barnet behövdes väckas nattetid för att få amma. Kvinnan kände sig värdelös som mamma. Närstående ansåg att vården borde ha tagit större hänsyn då kvinnan tidigare hade besvärats av psykisk ohälsa. Inget yttrande begärdes, men närstående fick råd att kontakta berörd enhet för information. Ingen uppföljning gjordes av Patientnämnden. Nio patienter upplevde att de inte blev lyssnade till och 14 patienten ansåg att det fanns brister i informationen till patienten. Så här skrev en förälder; Barnet har vattkoppor och vårdcentralen har sagt att barnet kan gå till förskolan ändå. Varken förskolan eller 1177 känner till den rekommendationen. Två ärenden berörde kulturella och språkliga hinder. Patienterna beskrev att de upplevde att läkaren inte förstod hens problem på grund av bristande språkkunskap. Vid tio tillfällen valde patienten att kontakta verksamheten direkt för diskussion Patientjournal och sekretess Patientjournal och sekretess innefattar tre delproblem 20. Under perioden anmäldes 11 ärenden, tio av dem handlade om synpunkter på patientjournal och loggar. Ett yttrande begärdes. Jag var på ett läkarbesök och på grund av rådande hemförhållanden frågade jag om det var möjligt att få ett milt lugnande läkemedel utskrivet. Läkaren frågade då vill du ta livet av dig?, och jag svarade absolut inte! Läkaren beordrade mig att åka direkt till psykiatrisk akutmottagning annars skulle hen vara tvungen att kontakta polisen för handräckning. Jag känner mig inte bekväm med att det nu dokumenterats i journalen att jag har upplevts som självmordsbenägen och vill gärna att det raderas eller ändras Det var tråkigt att patienten var missnöjd. Läkaren gjorde bedömningen att du uttryckte en önskan att avsluta ditt liv och läkarens uppgift var att säkerställa att du fick adekvat vård. Min bedömning var att läkaren agerade rätt och enligt rutin. Ingen korrigering i journalen kommer att göras. 20 Bruten sekretess/tystnadsplikt, patientjournal och loggar samt dataintrång 19

77 Sex ärenden avslutades direkt. De gällde ärenden då patienten ansåg att journalanteckningar var felaktiga och önskade en rättelse. Handläggare hänvisade patienterna till berörd verksamhetschef för diskussion och eventuell ändring. En patient berättade att hen redan hade varit i kontakt med verksamhetschefen men inte fått något gehör för sin oro över dokumentationen. Patienten fick råd av handläggare att skicka in skriftliga synpunkter men valde att avstå. En närstående hade frågor om vem som kan läsa minderårig patientens journal. Då patienten är omyndig kan närstående beställa journalkopior från journalenheten. Ett ärende gällde loggar från en vårdstuderande. Det framkom att det gällde ett pågående forskningsprojekt. Patienten var missnöjd över att inte få information om att hens journaluppgifter var tillgängliga i studiesyfte. Det är alltså en faktasamling som skett i journaler vid region Uppsala som i mitt tycke är väldigt tveksamma i förhållandet till PUL Ekonomi Inom ekonomi finns tre delproblem 22. Totalt registrerades 15 ärenden och de flesta synpunkterna gällde fakturafrågor. En äldre patient ville påpeka att pensionärer inte hade råd att besöka vårdcentralen vid flera tillfällen, det kostar mycket med läkarvård, läkemedel och resorna fram och tillbaka. En patient hade frågor om högkostnadsskyddet vid flytt från en region till en annan. Handläggare kontaktade patientadministrationen som informerade att patienten får ansöka om att flytta över högkostnadskortet till den nya regionen. En patient hade synpunkter på att inget blodtryck hade tagits vid läkarbesöket, trots att patienten hade bröstsmärtor. Vid återbesök upptäcktes att patienten hade för högt blodtryck och verksamhetschefen, som beslutade att fakturan skulle makuleras. 21 Personuppgiftslagen 1998: Patientavgifter/högkostnadsskydd, ersättningsanspråk och garantier samt läkemedelskostnader. 20

78 Ett par ärenden handlade om hög kostnad för intyg, som inte var kopplade till medicinsk vård utifrån patientens vård och behandling, exempelvis patienten som drabbades av magsjuka och måste avbeställa en resa. Handläggaren konstaterade att avgiften stämde. En annan patient behövde nytt intyg för färdtjänst. När hen fick veta kostnaden kontaktade hen istället handläggare på kommunen som förlängde färdtjänstbeslutet utan nytt läkarintyg. Patienten kontaktade vårdcentralen igen men fick då veta att intyget redan var skrivet och skickat till patienten. Handläggare kontaktade verksamhetschefen som beslutade att fakturan för intyget skulle makuleras. En man berättade om ett besök där receptionen var obemannad. Då patienten hade högkostnadskort och då besöket var över gick patienten hem. Patienten berättade att han senare fick ett kravbrev på uteblivet besök då läkaren inte hade dokumenterat besöket. Flera patienter hade synpunkter på varför de behövde betala avgift vid flera tillfällen då läkaren hade gjort fel bedömning och ett nytt besök var nödvändigt. Ett samtal med verksamhetschefen ersattes av ett skriftligt yttrande. Det gällde en patient som ansåg att hen nekades en magnetundersökning. Istället skrev en läkare på patientens arbetsplats remissen. Patienten fick fakturan och ansåg att den skulle betalas av vårdcentralen. Verksamhetschefen meddelar att det inte hade förekommit någon diskussion med läkare på vårdcentralen om undersökningen, men annan planering fanns. Verksamheten betalade inte fakturan och patienten var mycket missnöjd med beslutet Organisation och tillgänglighet Huvudkategorin organisation och tillgänglighet innehåller sex delproblem 23. Under perioden registrerades 29 ärenden, varav tillgänglighet var mest förekommande (20) och tre yttranden begärdes. 15 ärenden avslutades direkt och tre patienter återkom inte med skriftliga synpunkter. Patienten fick en kallelse till ett läkarbesök. Patienten kom till vårdcentralen men meddelades på plats att läkaren var sjuk och att det var en telefontid som hade bokats. Patienten bokades för ett nytt besök och samma sak hände en gång till. 23 Tillgänglighet, vårdgaranti, lång väntan på besökstid, lång väntan i väntrum, valfrihet/fritt vårdsökande samt resursbrist/inställda åtgärder 21

79 Verksamhetschefen beklagar det inträffande, men har ingen annan förklaring än att det är "den mänskliga faktorn" och att det inte har skett med uppsåt. Verksamhetschefen har på arbetsplatsträff tagit upp att det är viktigt att kontrollera att bokningen som görs stämmer överens med kallelsen. Det andra yttrandet gällde en patient som kontaktade vårdcentralen tre gånger via Mina vårdkontakter och beskrev sina problem. Patienten hade svårt med telefonkontakter. Trots det uppmanades patienten att kontakta sjuksköterska per telefon för mer information. Närstående ansåg att det var orimligt att bemöta en person med psykisk ohälsa på det sättet. Verksamhetschefen beklagade och sade att det var först vid den tredje kontakten det framkom tydligt att patienten inte önskade telefonkontakt. Sjuksköterskan bedömde att det behövdes mer uppgifter för att göra rätt prioritering. Flera patienten ansåg att ökad digitalisering var ett problem. Flera patienter förstod inte tekniken, hade ingen dator eller saknade mobilt bank-id. Det är mycket svårare att komma fram och få prata med en sjuksköterska. En annan patient hade klockat hur lång tid det skulle ta att komma fram till telefonmeddelandet. Det tog sju minuter att komma fram och då var beskedet att det inte var möjligt att lämna sina kontaktuppgifter utan jag ombads att försöka senare. En del patienter ansåg att det var svårt att med kort varsel avboka en tid hos läkare eller sjukgymnast och kontaktade Patientnämnden som då kontaktade vårdcentralen för avbokning. De vanligaste synpunkterna var att inte komma fram på telefon och få möjlighet att lämna sina kontaktuppgifter samt att fler samtal inte kunde tas emot och patienten fick återkomma senare. Tre patienten påpekade att de fick vänta länge på besök till läkare, vid två tillfällen en månad. Den tredje patienten var mycket upprörd över att få vänta en dag till läkarbesök och begärde ett yttrande. Två vårdcentraler samarbetade under sommaren och på grund av ett organisatoriskt misstag och ledde till att patienten fick ett läkarbesök på den vårdcentral hen inte var listad på. Patienten upplevde sig tvångsvårdad. 22

80 Två ärenden rörde lång väntan i väntrummet. En patient fick vänta en timme men fick ingen information om att avgiften skulle betalas tillbaka. En annan patient fick vänta 15 minuter. Då patienten påpekade det fick hen veta att patienten hade bokats på akut tid och avgiften inte skulle betalas tillbaka, vilket patienten förstod vid samtalet med handläggare. Ett ärende handlade om inställda åtgärder vid graviditet under sommarperioden. En kvinna hade kontaktat privat mottagning för undersökningen men nekades remiss från vårdcentralen. Patienten inkom inte med skriftliga synpunkter. En kvinna nekades att boka en läkartid och hänvisades istället till drop-in. Handläggare kontaktade verksamhetschefen som trodde att misstaget berodde på bristande kommunikation och att patienten kunde återkomma för att boka tiden. Då handläggare kontaktade patienten meddelade maken att han kontaktade vårdcentralen och patienten hade fått en tid till läkare dagen efter. En del patienter ställde höga krav på tillgänglighet, en patient erbjöds läkarbesök dagen efter första kontakten men krävde att få besöket samma dag. Då det inte var möjligt anser patienten att han nekades vård. Det har även inkommit synpunkter från patient som ansåg att det var orimligt länge att vänta en vecka på ett röntgensvar. De flesta patienter som kontaktade Patientnämnden hade dock synpunkter på att de fått vänta en månad eller längre på läkarbesök Vårdansvar, administrativ hantering och övrigt Vårdansvar har fem delproblem 24 och administrativ hantering två problem. Övrigt var ett ärende där inget huvudproblem kunde kategoriserades. Totalt registrerades fem ärenden, inget yttrande begärdes. En patient ansåg att det brast i samverkan mellan olika vårdenheter. varje specialist ser sitt område, ingen ser helheten 24 Vårdflöde och processer, fast vårdkontakt, informationsöverföring/samverkan vårdenheter, informationsöverföring/samverkan vårdgivare samt vårdplanering/vårdplan 23

81 Vid ärendet registrerat som övrigt, hade patienten tagit kontakt med verksamhetschefen som i sin tur hänvisat patienten till Patientnämnden. Handläggare fick ingen kontakt med patienten och ärendet avslutades Verksamhetens åtgärder utifrån patientens synpunkter Analysen visade att i de 36 yttranden som begärdes från verksamheten så beklagades patientens upplevelse i de flesta fall. Patienterna fick svar, förtydliganden och förklaringar på sina frågeställningar. I tolv yttranden beskrev verksamheten att patientens synpunkter lett till någon åtgärd. Den vanligaste åtgärden var diskussion i personalgruppen och enskilt samtal med berörd vårdpersonal, ny diabetesprocess utarbetades och obligatoriska återbesök för patienter där det varit svårt att ta bort stygn och stygnrester misstänktes samt ökade utbildningsinsatser för nyanställd personal. I ett yttrande framkom det att en händelseanalys var påbörjad, oklart om händelseanalysen redan var påbörjad då patienten begärde ett yttrande. Ärendet ledde inte till någon anmälan enligt Lex Maria. I fem yttranden medger verksamheten att de agerade fel då patienten betalat avgift utan att ha fått träffa vårdpersonal med rätt kompetens och då vården ska ske enligt BEON 25 - metoden. De andra ärendena gällde fel behandling av ett sår samt brister i bemötande. I två yttrandet angavs den mänskliga faktorn, dels i ärendet gällande patienten med sent upptäckt diabetes och i ett ärende då en remiss försenades fyra månader. I två ärende skickades inte blodprov från vårdcentralerna till laboratoriet. I ena fallet skrevs en avvikelseanmälan. I det annat ärende behövde patienten inte betala vid det andra provtagningstillfället. En patient hade fått besked att sjukskrivning inte skulle förlängas och en annan patient nekades boka läkartid. Patienterna erbjöds läkarbesök efter att handläggare kontaktade verksamhetschef. 25 Bästa effektiva omhändertagande nivå 24

82 En patient beskrev ett besök med läkare som inte behärskade svenska. Patienten pratade med en vårdpersonal om besöket och vårdpersonalen sa att flera patienter hade klagat, det hjälper inte att klaga, cheferna lyssnar inte på oss. Handläggare vidarebefordrade patientens brev till verksamhetschefen som meddelade att Primärvårdens värdegrund kommer att diskuteras i arbetsgruppen. I ett yttrande ansåg verksamheten att de felbedömde patientens situation. Det tog för lång tid innan remiss skickades och att konsultationen hade kunnat gjorts i ett tidigare skede. 7. Diskussion och reflektion Liksom andra förvaltningar inom Region Uppsala är vård och behandling den kategori med flest klagomål och synpunkter. Rapporten ger en översikt över de synpunkter och klagomål som inkommit till Patientnämnden gällande den offentliga Primärvården. Enligt LIS 26 producerade Primärvården vårdkontakter 27 under perioden som analyserats och de 206 ärenden som analyserats här utgör en bråkdel av alla sammanlagda vårdkontakter. Endast 36 yttranden begärdes, vilket utgör 18 % av det totala antalet ärenden. För att begära ett yttrande krävs skriftliga synpunkter vilket kan ha inneburit att patienter valde att avstå. Flera patienten uttryckte att det var enklare att de själva kontaktade verksamheten istället för skriftliga synpunkter och yttrande. 27 patienter, 13 % väljer att inte återkomma med skriftliga synpunkter. För ett skriftligt yttrande krävs att patienten uppger sitt namn och personnummer. Det kan finnas patienter som inte ville riskera en pågående vårdkontakt kanske skulle försämras, och avstod yttrandet. Här behöver handläggarna överväga ett förändrat arbetssätt och ta ny kontakt med patienten för mer information, stöd och hjälp. Patienten kan även ha haft andra förväntningar på Patientnämndens uppdrag och då valt att avstå från fortsatt kontakt. 26 Landstingets ledningsinformationssystem 27 Läkarbesök, telefon/recept läkare, telefon/recept övriga och sjukvårdande behandling 25

83 Patientens besökte vårdcentralen nio gånger under en tre-månaders period och träffade sju olika läkare. Mamma hade ont i magen och ingen aptit. Mamma tappade kg under sommaren. Mamma nonchalerades och hennes signaler togs inte på allvar. Läkaren undrade om hon önskade någon medicin för att dämpa hennes inbillningar. Hur är det möjligt? Är det prestige hos läkarna att inte be om hjälp? Ingen hade kunnat bota mammas cancer men jag kan inte släppa mina tankar på varför hon behövde lida som hon gjorde. Primärvårdens värdegrund präglas av orden kompetens, engagemang och pålitlighet. Trots att patienten kontaktade vårdcentralen så ofta under kort tid, så upplevde den närstående att ingen läkare tog ett helhetsgrepp. Patientens behov att få bli hjälpt, och att bli trodd, nonchalerades. Verksamhetens förklaring var att kontinuiteten försämrades då det var semesterperiod. Det framkommer inte om läkarna var fast anställda eller om det är stafettläkare, hade det i så fall haft någon betydelse. Den första läkarens bedömning kanske inte ifrågasätts. Korta läkarbesök, svårt att i en stressad situation och bedömningen kvarstår. Kanske förstod läkarna att patienten var bortom räddning men det kommunicerades inte till patient eller närstående. De läkare som patienten träffade har inte lyckats leva upp till den värdegrund som ska genomsyra Primärvårdens arbete. Remiss till Akademiska sjukhuset skickades senare från annan vårdcentral. En tillförlitlig analys av borrelia kostar 526 kronor 28. I de synpunkterna som inkommit till Patientnämnden gällande sen borreliadiagnos hade provtagningen dröjt. Det kan inte vara kostnaden för provet som lett till att provet inte i tidigare skede. Kan det vara så att den här patientgruppen ofta är välinformerade och presenterade sin teori för läkaren och möttes då av doktorn -vet- bäst- syndromet? Som medarbetare i Primärvården förväntas du vara lyhörd och anpassa ditt arbete för att möta behoven hos våra patienter/ länsinnevånare 29 I ärendet gällande patienten med svårigheter att prata i telefon 30 bokades inget läkarbesök om inte patienten kontaktade vårdcentralen per telefon. Yttrandet sa att det är gängse 28 Uppgift från mikrobiologen, Akademiska laboratoriet 29 Primärvårdens värdegrund, medarbetarskap och ledningsfilosofi 30 Beskrivs i resultat, organisation och tillgänglighet 26

84 rutin för att säkerställa patientsäkerheten, i synnerhet vid denna typ av symtom. Det kan vara svårt för patienten att förstå vad det betyder. Efter att ha läst patientens meddelande till vårdcentralen är det svårt för Patientnämnden att förstå varför en läkartid inte bokades efter patientens andra kontakt med vårdcentralen. Primärvårdens värdegrund är tillgänglighet ett av värdeorden och affärsidén säger att Primärvården ska kännetecknas av hög tillgänglighet och god service. Det framkommer inte i yttrandet om patienten fick någon hjälp på vårdcentralen. I Primärvårdens värdegrund saknas värdeord för bemötande, men väl värdeorden kompetens och engagemang. Det kan diskuteras om kompetens med automatik leder till ett gott bemötande. Att säga du får skylla dig själv eller lägg av till patienter rimmar dåligt med affärsidén som säger att verksamheten ska kännetecknas av ett gott bemötande, även om patienterna ansågs vara besvärliga. Nationella mätningar 31 av Primärvården visar telefontillgänglighet och mätning av det första läkarbesöket för att få veta om vårdgarantin uppfylls. I Region Uppsala har 92% fått kontakt med vårdcentralen samma dag. Vid den senaste mätningen 32 var tillgängligheten bättre än nationella jämförelser. Däremot låg mätningen av tid för läkarbesök inom sju dagar, efter bedömning av vårdpersonal något lägre än det nationella genomsnittet 85%. Betyder det att vården är tillgänglig? Utvärderingen om metoden för hur analysarbetet kan tillämpas när Patientnämnden får ett utökat ansvar redovisas och diskuteras i annat forum. 31 Väntetider.se 32 vår

85 7.1. Rekommendationer och slutsats Primärvårdens sammanlagda ärenden som inkommit till Patientnämnden visar att det finns förbättringspotential gällande; kommunikation och bemötande, lyssna på vad patienten har att berätta tillgänglighet och kontinuitet information, muntlig och skriftlig Den nya lag som träder i kraft 1 januari 2018 ökar kravet på vårdgivarna. De patienter som framför synpunkter och klagomål direkt till vården ska inte hänvisas till Patientnämnden. Önskar patienten ett skriftligt svar ska det tillhandahållas. Primärvården bör förbereda sig inför de nya lagförslagen som bland annat innebär att verksamheten kommer att vara första instans för patienters klagomål. 28

86 BILAGA VS Hälsofrämjandepriset 2017 Nomineringar 1. Nominering av hälsofrämjande arbete på Folktandvården Gottsunda Projektet Förbättra tandhälsan hos barn 1 6 år i Gottsunda genomfördes i delar av Gottsunda där små barn hade en hög andel karies samt ofta uteblev från besöken. Jämfört med Uppsala län som helhet har Gottsunda en sämre tandhälsa. Innan projektet började så var 68,5 procent av barnen kariesfria (jmf 78,7 procent i länet), runt 30 procent av tvååringarna uteblev från Folktandvårdens hälsosamtal och mer än dubbelt så många femåringar i Gottsunda bedömdes som högriskbarn jämfört med övriga länet. Andelen barn i Gottsunda med förhöjd risk låg på 15 procent (jmf 10 procent i länet) och andelen friska barn på 73 procent (jmf 84 procent i länet.) Som riskfyllt beteende klassades exempelvis att bara borsta tänderna en gång per dag, att småäta samt att ge välling eller nattmål efter tandborstning. Karies i tidig ålder ger mer än dubbelt så hög risk att drabbas av karies senare i livet, Därför är målgruppen viktig. Det övergripande målet var att förbättra tandhälsan i åldersgruppen 2 6 år, uppdelat i flera delmål. Följande insatser vidtogs: Barnen kallas via telefonsamtal till föräldrarna istället för med brev. Hälsosamtalet för tvååringar utökades till en undersökning och inspektion av munhålan. Därmed kunde personalen göra en bättre riskbedömning. Riskbedömningen gjordes om vid tre års ålder för att kunna mäta förändringar. Tätare besök och utökad information för barn med högst risk. Enklare informationsmaterial med bilder togs fram för dem med annat modersmål än svenska. Medarbetare på kliniken fick samtalsutbildning baserat på principerna i motiverande samtal. Regelbundna besök på öppna förskolor. Utbildning av personal på fem förskolor samt lämnat informationsmaterial och besökt föräldramöte på en förskola. Hur projektet har påverkat förekomsten av karies är för tidigt att bedöma men en stor del av de barn som första året hade en hög eller förhöjd risk rapporterar ett år senare om ändrade vanor. Framförallt borstar de tänderna oftare med fluortandkräm och andelen nattmål har minskat. Av de barn som hade en hög eller förhöjd risk för karies första året, hade över 60 procent en låg risk året därpå. Slutsatsen är att utökad och anpassad information kan förändra levnadsvanor hos grupper som tidigare haft en hög risk att drabbas av karies. Kunskapen om vad man själv kan göra för att undvika munsjukdomar har varit begränsad. När satsningar görs på att lära ut hälsosamma vanor har föräldrarna lätt för att göra de förändringar som de fått ny kunskap om, skriver Pia Gabre. Gottsundakliniken fortsätter därför med de särskilda kallelserutinerna, ge extra tid vid undersökning och använda material på lätt svenska, att göra en riskbedömning samt att särskilt följa upp barn med hög risk.

87 Om enheten och projektet Projektet leddes av Åsa Bergholm, tidigare verksamhetschef på kliniken, samt medarbetare på kliniken (en tandläkare, en tandhygienist och två tandsköterskor). Chefstandläkare Pia Gabre har utifrån data, sammanställt rapporten. Kliniken ligger inne i Gottsunda centrum, intill Gottsunda vårdcentral. Kliniken har en stor andel medarbetare med olika språkkunskaper och har även tidigare genomfört projekt med syfte att se över information och kontaktvägar till personer med begränsade kunskaper i det svenska språket. Folktandvården Gottsunda Claes Svensson claes.svensson@regionuppsala.se Insänder härmed nominering från FTV Gottsunda över ett gränsöverskridande hälsofrämjande arbete med goda resultat. Med vänliga hälsningar Katja Öberg Lundgren Kommunikationschef Folktandvården Uppsala län ftvuppsala.se #ftvuppsala 1. Vårdenhet: Kirurgiskt Centrums Planeringsenhet, Lasarettet i Enköping Hej! Här kommer KC planeringsenhetens bidrag till hälsofrämjande priset. Vänliga hälsningar Eva-Marie Ottosson Nominering till Hälsofrämjandepriset 2017 Vårdenhet: Kirurgiskt Centrums Planeringsenhet, Lasarettet i Enköping Motivering: Vi på Planeringsenheten har under året systematiskt arbetat med att bibehålla och öka hälsan hos alla medarbetare. Planeringsenheten är en relativt nystartad enhet. Vi startade hösten 2015 och samlade då alla personer på kirurgiskt centrum som arbetar med bokning och schemaläggning på samma ställe. Vi har alla tidigare arbetat på vårdavdelningar där man automatiskt rör på sig och går mycket. Nu har vi ett stillasittande arbete som innebär att vi sitter framför en datorskärm 8 timmar om dagen. Vi har då märkt att det är lätt att få besvär när vi inte längre rör på oss så mycket. Flera vittnar om problem med smärta i nacke och axlar. Det är också annorlunda att ha ett arbete som ingen tar över när man går hem eller är ledig. Det jag inte gör idag har jag kvar i morgon. Det innebär att det är lätt att bara jobba på utan att ta paus. Man kan alltid göra lite till. Vi behövde verkligen medvetandegöra och sätta

88 in riktade hälsoinsatser för att må bra, stressa mindre och undvika belastningsskador beroende på ett statiskt och stillasittande arbete. Insatser under året: Vi bjöd in en ergonom som höll en föreläsning samt gick igenom varje persons arbetsplats för att se till att vi sitter och står rätt framför datorn. Vi har köpt in en stor gummiboll och två vippstolar så att man kan variera hur man sitter framför datorn. Alla har också fått gummimattor att stå på för att uppmuntra till att stå upp och arbeta. Vi uppmuntrar varandra att ta ut friskvårdstimmen och har ökat uttaget från 1,6 timme/person under tertial till 12,4 timmar/person under tertial Vi hade en gemensam friskvårdstimme med fågelskådning i våras då vi bjöd in en fågelskådare som gick med oss i en timme i skogen. Vi har haft en gemensam aktivitet med bowling för våra Kaizenpengar. Vi diskuterar ofta kost, motion och hälsa på enheten och uppmuntrar varandra till hälsosamma val. Vi går ut en kort promenad på lunchen och uppmuntrar då alla att följa med. Vi har lagt till en punkt på vårat veckomöte som heter reflektion och återhämtning. Detta gör att vi kontinuerligt diskuterar hur vi har det och hur vi mår och om vi har tid till reflektion och återhämtning under arbetsdagen. Alla ska känna att det är viktigt att må bra och känna att man hinner med sina arbetsuppgifter. Vi kommer under hösten bjuda in en föreläsare från Friskhuset på Akademiska sjukhuset som ska tala med oss om stress och prioriteringar samt hur man kan använda mindfulness för att må bra. Dessa insatser har gjort att vi har ett mycket gott arbetsklimat och en hög trivsel på enheten. Besvären med smärta från nacke och axlar är mindre och genom att både lyfta, synliggöra och agera för en hälsosam arbetsplats har vi även fått en mycket bra sammanhållning bland personalen. Det visade sig också på personalenkäten där vi hade ett mycket bra resultat. Alla tar sin del av ansvaret och vi har en stor förståelse för varandras arbetsuppgifter och hjälper gärna varandra när det behövs. Vi ser oss som en enhet och trots att vi har egna ansvarsområden så arbetar vi mot ett gemensamt mål och ser helheten. Beskrivning av arbetsplatsen: Kirurgiskt centrums planeringsenhet består av 8 personer. En avdelningschef, 4 operationskoordinatorer som tillsammans bokar ca 115 operationer per vecka och 2 bokningskoordinatorer som bokar ca 300 besök i veckan till kirurgmottagningen. Vi har också en bemanningsassistens som bl.a. lägger läkarschemat och har hand om introduktionen för nya läkare. Tillsammans har vi ett uppdrag att se till att patientens väg genom vårdkedjan blir så smidig som möjligt och att patienterna ska få vård inom rätt tid. Vi lägger läkarschemat efter vart vårdbehovet finns och följer kontinuerligt köerna för att kunna vidta åtgärder om väntetiderna blir för långa. Eva-Marie Ottosson Avdelninschef KC Planeringsenhet eva-marie.ottosson@regionuppsala.se

89 Lasarettet i Enköping Region Uppsala 2. Psykosmottagningens arbetsgrupp för hälsa. Jag vill härmed nominera psykosmottagningens arbetsgrupp för hälsa, med Carola Dahlin i spetsen, för det målmedvetna hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete som man bedrivits under lång tid. Arbetet bedrivs systematiskt där man arbetar efter nationella riktlinjer. Det finns rutiner för att introducera nya medarbetare i hälsoarbetet och det erbjuds en rad hälsofrämjande aktiviteter och behandlingar för patienterna. Med vänlig hälsning Susanne Freden 3. Hälsofrämjande arbete i stroketeamet på Lasarettet i Enköping Nominering av vårt hälsofrämjande arbete i stroketeamet på Lasarettet i Enköping Beskrivning av insatsen: Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokesjukvård ingår livsstilsråd angående motion anpassad till funktionsnivå, hälsosam kost och rökstopp i de sekundärpreventiva insatserna efter TIA och stroke. På Lasarettet i Enköping finns en strokeenhet där personer med stroke och TIA vårdas. För patienter med TIA och minor stroke är vårdtiderna relativt korta vilket gör att patienterna har svårt att hinna ta till sig all information som ges. Risken för återinsjuknande i TIA och stroke är som störst under de första veckorna. Därför bör patienterna erbjudas sekundärpreventiva åtgärder så snart som möjligt efter insjuknandet. Screening av levnadsvanor samt åtgärder vid ohälsosam levnadsvana påbörjas på strokeenheten och följs sedan upp vid utskrivningssamtal där patienten också erhåller skriftligt informationsmaterial. Uppföljning av TIA- och strokepatienter sker hos sjukgymnast och arbetsterapeut på Rehabforums mottagning 2 3 veckor efter utskrivning. Uppföljning hos strokesjuksköterska har tidigare endast erbjudits strokepatienter, men har sedan årsskiftet införts som rutin även för TIA-patienter ca 3 4 veckor efter utskrivning. TIA-patienter följs upp av läkare med telefonsamtal ca 1 månad efter utskrivning och strokepatienterna har återbesök hos läkare 3 6 månader efter utskrivning. Vid samtliga uppföljningstillfällen diskuteras levnadsvanor och dess sjukdomsförebyggande betydelse för patientens hälsa och välmående. Patienten ges råd om hälsosam levnadsvana och remitteras vid behov vidare för fortsatt stöd i primärvården. Förskrivningen av FaR sker framför allt vid uppföljning hos sjukgymnast på Rehabforums mottagning.

90 Syftet med strokevårdskedjans arbetssätt är att patienter som har fått en TIA/stroke ska få ökad kunskap om sjukdomsförebyggande metoder. Stroketeamet bedömer att upplägget med individuell information vid upprepade tillfällen bör gagna patienterna då de både har möjlighet att ställa frågor utifrån sin egen situation och sjukdomsbild till respektive yrkeskategori samt få personligt utformade råd angående sina levnadsvanor. För att strukturera och tydliggöra det hälsoinriktade arbetet i hela strokevårdkedjan har följande material skapats: Processkarta över strokevårdskedjan Inskrivningsmapp för sjuksköterskor innehållande screeningformulär för levnadsvanor Checklista i fickformat med in- och utskrivningsrutiner för läkare Bilaga till utskrivningsmeddelande i Cosmic Allmänna råd vid utskrivning - bilaga till utskrivningsmeddelande LE Informationsbroschyr med fokus på sekundärprevention Information till dig som har haft TIA eller stroke Informationsmapp för TIA- respektive strokepatienter Arbetssättet upplevs fungera väl på strokeenheten och har inspirerat övriga medicinavdelningen till att försöka implementera ett liknande arbetssätt utifrån patientens och verksamhetens behov. Beskrivning av stroketeamet: Stroketeamet består av personal från hela strokevårdkedjan, både strokeenheten och lasarettets polikliniska mottagningar. I stroketeamet ingår läkare, sjuksköterska, undersköterska, fysioterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och dietist. Stroketeamet har regelbundna möten där arbetet med levnadsvanor är en stående punkt på dagordningen. Ann-Kristin Kinander, leg sjukgymnast och strokekoordinator Madeleine Berglind, strokesjuksköterska Hej! Här kommer vår nominering till hälsofrämjandepriset För frågor vänligen hör av dig till någon av oss! Med vänliga hälsningar Anki och Madeleine Ann-Kristin Kinander Madeleine Berglind leg sjukgymnast och strokekoordinator Strokesjuksköterska Rehabforum Medicinavdelning 2 Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping , ann-kristin.kinander@regionuppsala.se madeleine.berglind@regionuppsala.se

91 4. Gottsunda vårdcentral, fallskadeprevention genom balansgrupper Fallprevention genom strukturerad balansgrupp på Gottsunda vårdcentral Enligt SKL vårdas varje år cirka personer till följd av en fallolycka vilket innebär ett stort folkhälsoproblem. Utöver stora kostnader för samhället leder det också till lidande, försämrad livskvalité och ökad risk för följdsjukdomar för individen. Med socialstyrelsens kampanj Balansera mera i åtanke har vi på fysioterapin på Gottsunda vårdcentral utvecklat verksamheten genom att starta upp en balansgrupp. Gruppen riktar sig i första hand till personer över 65 år och/eller med neurologisk sjukdom som orsakar nedsatt balans. Under en sexveckorsperiod tränar gruppen vid två tillfällen i veckan, 60 minuter per gång. Träningen utförs i vårdcentralens gym under handledning av två fysioterapeuter. Deltagarna tränar styrka med fokus på ben- och bålmuskulatur, rörlighet, koordination samt dynamisk och statisk balans. Att resonera kring fallprevention i hemmet samt hur man kan agera vid en fallolycka är också delmoment under dessa veckor. Gruppen får träna praktiskt på att ta sig upp och ner från golvet. Utvärdering sker genom standardiserade test innan och efter interventionen. Testen vi använder oss av är FBG, 30 seconds chair stand test samt Short Fall Efficacy Scale. Även deltagarnas åsikter om gruppträningen är betydelsefull. Under försommaren 2017 arrangerades en pilotomgång med goda resultat, såväl vid utvärdering av test men också deltagarnas upplevelse av gruppträningen och dess effekt: Kvinnlig deltagare, 79 år: Jag orkar och vågar gå till centrum själv nu, det vågade jag inte förut. Manlig deltagare, 76 år med Parkinsons sjukdom: Jag märker att jag fått bättre balans. Nu kan jag stå och klä på mig byxor och strumpor. Gruppen är under ledning av fysioterapeut Fanny Flobrant och Malin Måhl som också har utformat träningsupplägget baserat på FYSS och Socialstyrelsens rekommendationer. Förhoppning är att detta ska bli ett startskott för deltagarna att förstå vikten av en god balans och se att man kan träna upp den. Genom att se faktiska resultat har det visat sig att deltagarna från pilotomgången är mer motiverade att vidmakthålla balansträningen. Gruppträning i denna form är dels en preventiv åtgärd för fallolyckor, dels ett verktyg för oss på vårdcentralen att bemöta utmaningen att ta emot neurologiska patienter som i större utsträckning ska rehabiliteras inom primärvården. Balansgruppen ger oss en möjlighet att strukturerat arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Fanny Flobrant Malin Måhl Hej! Vi vill nominera vårt nystartade arbete med balansträning på Gottsunda vårdcentral. Vg se bifogad fil. Med vänliga hälsningar, Malin Måhl Leg. Fysioterapeut Gottsunda vårdcentral Besök: Valthornsvägen 3B, Uppsala Primärvården, landstingets vårdcentraler

92 Landstinget i Uppsala län 5. Affektiva behandlingsenheten, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande i behandling. Önskar nominera: Affektiva behandlingsenheten, sektionen för affektiva sjukdomar, verksamhetsområdet psykiatri. Namn på den som nominerar: Linnea Molin, psykolog och bitr. avdelningschef affektiva sjukdomar. Beskrivning av enheten och patientgruppen Affektiva behandlingsenheten, sektionen affektiva sjukdomar inom verksamhetsområden psykiatri erbjuder sedan flertalet år gruppbehandling för patienter med depression och bipolärt syndrom mellan år. På enheten arbetar förnärvarande psykologer, skötare och sjuksköterska. Enheten erbjuder idag tre olika former av gruppbehandling utifrån Kognitiv beteende terapi (KBT). Behandlingen syftar till att ge ökad kunskap om depression och bipolärt syndrom och utveckla färdigheter att hantera och förebygga symtom och ge ökad livskvalitet. Ett genomgående tema i behandlingen har varit att arbeta med levnadsvanor och under det senaste året och framöver har och kommer detta vara ett fortsatt utvecklingsområde. Beskrivning av insatsen och dess betydelse för utvecklingen av den hälso- och sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvården 1. Screening av levnadsvanor inför behandling Inför bedömning av behandling får alla patienter fylla i frågeformulär om sin hälsa, där ingår bland annat socialstyrelsens frågor om levnadsvanor. Redan vid det första tillfället finns således möjlighet att genom motiverande samtal fånga upp levnadsvanor som individen är intresserad av att förändra och sätta upp mål utifrån det. 2. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande bemötande i behandlingen Stor tonvikt läggs vid hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i behandlingen. Temat levnadsvanor finns som ett en fristående del i behandlingen. Där kombineras rekommendationer från socialstyrelsen med strategier från KBT. Således stannar inte behandlingen vid att ge goda råd och rekommendationer utan tar det steget vidare med hur patienterna praktiskt kan omsätta det i sin vardag, där oftast svårigheterna finns. Det handlar bland annat om att ge information och reflektera över hur levnadsvanor generellt påverkar psykisk ohälsa i termer av ökad sårbarhet, men också kan vara förebyggande och även ses som färdigheter att använda sig av för att hantera sina symtom. Utöver detta arbetar deltagarna under sessionerna och hemma med hemuppgifter där de själva specificerar hur de vill omsätta förbättrade levnadsvanor i sina liv. Betoningen för gruppledarna är att hjälpa patienterna att genomföra arbetet praktiken, t ex att sätta upp realistiska mål, att hantera hinder och vid behov komma med förslag. I några av de behandlingar som ges ingår även daglig fysisk aktivitet och regelbunden kosthållning i form av mellanmål och lunch.

93 Fysioterapeut och dietist är också med och föreläser om fysisk aktivitet och kost i några av de behandlingar som ges. 3. Uppföljning av levnadsvanor Efter behandling får patienterna svara på frågeformulär igen vilket dels blir ett sätt att utvärdera och kvalitetssäkra vår verksamhet dels ger patienterna återkoppling på förändring som skett, däribland utvärdering och återkoppling av levnadsvanor. Det pågår ett utvecklingsarbete vad gäller utvärdering av behandling där patienterna på sikt kommer få fylla i formulär via 1177 inklusive frågor om levnadsvanor. Sammanfattningsvis är således levnadsvanor och hälsofrämjande insatser något som vi systematiskt screenar för i vår bedömning, använder som ett mått för behandlingen, men framförallt kontinuerligt arbetar och följer upp i vår behandling. Hej! Önskar nominera Affektiva behandlingsenheten till Hälsofrämjande priset. Se nominering i bifogad fil. Trevlig helg Linnea Molin Leg psykolog/biträdande avdelningschef Affektiva behandlingsenheten, VO Affektiva sjukdomar Akademiska sjukhuset Besöksadress: Ingång 10, 2 trappor Postadress: Uppsala Telefon linnea.molin@akademiska.se

94 BILAGA VS VS Vårdstyrelsens verksamhetsuppdrag Primärvården Hälsa och habilitering Folktandvården

95 INNEHÅLL STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH MÅL...2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS INRIKTNING...3 KVALITET...3 TILLGÄNGLIGHET OCH VÅRDGARANTIN...4 SAMVERKAN...4 EFFEKTIV OCH NÄRA VÅRD FÖRVALTNINGARNAS VERKSAMHETER...5 PRIMÄRVÅRDEN...5 HÄLSA OCH HABILITERING...6 FOLKTANDVÅRDEN...7 UPPDRAG...8 INDIKATORER...8 UPPFÖLJNING...8 BILAGA 1 UPPDRAG PRIMÄRVÅRDEN OCH HÄLSA OCH HABILITERING...9 PRIMÄRVÅRDENS OCH HÄLSA OCH HABILITERINGS UPPDRAG I REGIONPLAN OCH BUDGET...9 EN REGION FÖR ALLA...9 Uppdrag...9 Bedömning...9 EN NYSKAPANDE REGION Uppdrag Bedömning EN VÄXANDE REGION Uppdrag Bedömning BILAGA 2 UPPDRAG FOLKTANDVÅRDEN FOLKTANDVÅRDENS UPPDRAG I REGIONPLAN OCH BUDGET EN REGION FÖR ALLA Uppdrag Bedömning EN NYSKAPANDE REGION Uppdrag Bedömning EN VÄXANDE REGION Uppdrag Bedömning BILAGA 3 FINANSIELL RAM EKONOMI/FINANSIELL RAM BILAGA 4 SPECIFIKATION AV UPPDRAGEN INOM TANDVÅRDEN FÖR ÅR BILAGA 5 INDIKATORER

96

97 Hälso- och sjukvårdens inriktning 1 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Förvaltningarna ska kännetecknas av god tillgänglighet, vård av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, kontinuitet och trygghet samt bra service och goda kontakter med samarbetspartners. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Hälso- och sjukvården ska organiseras så att bättre förutsättningar ges för vården av patienter med kroniska sjukdomar och för äldre med komplexa behov. Vården ska även ges på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Region Uppsala arbetar med att ta fram en målbild och strategi för effektiv och nära vård år 2030 vilken handlar om en långsiktig förändring där primärvårdens uppdrag och resurser stärks för att få en större roll som första linjens vård. Vården ska upplevas mer nära av invånaren. Tidiga vårdinsatser och förebyggande hälso- och sjukvård ska möjliggöra en omställning och resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård närmare patienterna. Då kan primärvården ta ett större ansvar. Inriktningen innebär att ta tillvara på morgondagens lösningar genom satsningar på utvecklad e-hälsa och personcentrering samt att säkra kompetensförsörjning. Kvalitet Förvaltningarna ska bidra till god hälsa och livskvalitet. Både den akuta som planerade vården ska utmärkas av vård på lika villkor, tillgänglighet och korta väntetider samt hög patientsäkerhet. Kvaliteten i vården ska förutom medicinsk respektive odontologisk kvalitet, även mätas i värden som är av betydelse för patienten/brukaren och närstående. Det kan till exempel vara gott bemötande, god kontinuitet, stärkt samverkan och samordning genom hela vårdkedjan. Samtliga verksamheter inom Region Uppsala ska arbeta med en patientfokuserad hälso- och sjukvård vilket innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. I detta ingår att arbeta personcentrerat vilket innebär att vårdteamet arbetar i partnerskap med patienterna. Personcentrerad vård hjälper patienterna att identifiera förmågor, utveckla kunskap, kompetens och självförtroende som behövs för att fatta välgrundade beslut om sin egen hälsa och vård. Förvaltningarna ska bedriva ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om god vård. Vården i siffror samt Nationella riktlinjer och andra kunskapsstöd ska användas som ett strategiskt verktyg vid kvalitetsutveckling och uppföljning av hälso- och sjukvården. För att uppnå förbättringar krävs även ett systematiskt förbättringsarbete där verksamheten utifrån sina resultat, i exempelvis Vården i siffror, strävar efter att bli bättre. Att lära av andra som förbättrat processer och system är en framgångsfaktor. Att personal har både kunskaper i och förutsättningar för systematiskt förbättringsarbete är avgörande. Region Uppsala har en beslutad nollvision för undvikbara vårdskador och målet är att regionen ska vara bland de bästa i Sverige när det gäller patientsäkerhet. Handlingsplaner för patientsäkerhet och uppföljning samt analys av uppnådda resultat kommer att vara i fokus 1 Tandvård omfattas av begreppet hälso- och sjukvård. I nedanstående texter inkluderar begreppet vård även tandvård. 3

98 under planperioden. För att nå målet behöver antalet vårdskador minimeras i samtliga vårdprocesser inom ramen för en kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. Detta kräver ett kontinuerligt, systematiskt och övergripande patientsäkerhetsarbete i enlighet med Patientsäkerhetslagen och SOSFS 2011:9. Tillgänglighet och vårdgarantin Förvaltningarna ska bedriva hälso- och sjukvård där både den akuta och den planerade vården utmärks av god tillgänglighet och korta väntetider. Patienterna ska erbjudas god tillgänglighet både vad gäller väntetider till besök och behandling. Verksamheten ska planeras för att vårdgarantin ska uppnås och att köer i verksamheten minskar. Produktionsstyrning är ett verktyg som bidrar till bättre tillgänglighet och vård för patienterna, bättre arbetsmiljö och ett effektivare resursnyttjande. Syftet med produktionsstyrning är först och främst att säkra att alla resurser finns på plats i rätt tid för att kunna ge patienterna en vård av god kvalitet. Region Uppsala har en gemensam modell för produktionsstyrning vilken samtliga förvaltningar ska tillämpa. Modellen består i korthet av fyra steg: 1. Systematiskt fånga behov 2. Produktionsplaner efter behov 3. Resursplanera utifrån produktionsplan 4. Uppföljning av produktionsplan Förvaltningarna ska även arbeta med tillgänglighet utifrån andra aspekter såsom geografi, socioekonomi och kultur. Tillgänglighet utifrån socioekonomi innebär att vården måste vara tillgänglig för alla oavsett utbildning, inkomst eller bakgrund. Kulturell tillgänglighet innebär att hälso- och sjukvården bemöter människor utifrån deras sociala och kulturella utgångspunkter och deras behov. Samverkan Vården behöver hänga samman och uppfattas som meningsfull ur ett befolknings- och patientperspektiv. Förvaltningarnas verksamhet ska utformas och bedrivas i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Effektiv och nära vård 2030 Syftet med utredningen är att göra hälso- och sjukvården effektivare och komma närmare länets invånare till Bakgrunden är den förändrade befolkningsstrukturen där bättre levnadsförhållanden och medicinsk utveckling gör att andelen äldre ökar. I framtiden kommer allt mer av hälso- och sjukvården att bedrivas nära patienten och i patientens hem. Hälso- och sjukvården i framtiden ska främja mer personcentrerade och hälsoinriktade arbetssätt, främja en arbetsmiljö som uppmuntrar medarbetare att pröva nya och innovativa arbetssätt och metoder, utveckla samverkansformer, styra vård till rätt nivå och tydliggöra uppdrag och roller för de olika vårdnivåerna. Inom utredningen ska strategisk etableringsplanering i olika delar av länet i framtiden belysas för att möta upp den växande befolkningen och kunna erbjuda god tillgänglighet. Även planering av hur verksamheterna kan bli effektiva och hållbara genom att samordna sina verksamheter vid etableringar. Kommunerna är viktiga samarbetsparter i framtidsplaneringen. 4

99 Förvaltningarnas verksamheter 2 Regionfullmäktige har fattat beslut om ny förvaltningsorganisation för Primärvården och Hälsa- och habilitering från 1 januari Nedan beskrivs Primärvårdens och Hälsa och habiliterings verksamheter enligt 2017-års organisation. Det är ett projekt tillsatt som under hösten 2017 ska arbeta fram en ny förvaltningsstruktur med sammanslagen förvaltning. Primärvården De vårdcentraler, barnmorskemottagningar, ungdomsmottagningar och barnavårdscentraler som bedrivs i Primärvårdens regi ingår i vårdvalet och regleras av aktuellt förfrågningsunderlag för dessa vårdval. Som tilläggsåtagande till barnmorskemottagning och barnavårdscentral deltar Primärvården i arbetet vid familjecentraler. Primärvårdens anslagsfinansierade uppdrag inkluderar: - jourmottagningar vid husläkarcentrum i Enköping, Tierps- och Östhammars vårdcentral I uppdraget ingår att jourmottagningen vid Östhammars vårdcentral och Tierps vårdcentral ansvarar för jour vid närvårdsenheten i Östhammar samt avd 2 vid Geriatriken i Tierp. För ovanstående verksamheter gäller att samtliga läkare anställda inom primärvård, både specialister och läkare under specialistutbildning i allmänmedicin har skyldighet att tjänstgöra i akutjour-och beredskapsverksamheten Uppsala län. Vid akuta bemanningsproblem har Primärvården rätt att beordra tjänstgöring för alla enskilda läkare som deltar i jourverksamheten inom hela primärvården. - arbetsterapi för patienter som remitteras/hänvisas från länets vårdcentraler. Uppdraget är begränsat till handskenor, handbandage och handträning. I uppdraget ingår kostnadsansvar för hårda och mjuka ortoser (stödbandage) som ordineras för behandling av hand- och underarmsbesvär. - mansmottagning primärvårdsmottagning för unga män med upptagningsområde i hela länet vårdguiden på telefon kommer att ingå i uppdraget från den 1 december Telefonrådgivningen ska vara öppen för länets invånare dygnet runt årets alla dagar. Nya uppdrag utifrån målbild Primärvård samt förvaltningsöversyn - Akademiskt primärvårdscentrum. Primärvården har fått i uppdrag av vårdstyrelsen att under 2018 starta upp ett akademiskt primärvårdscentrum samt två akademiska vårdcentraler. - AT- ST- enheten flyttas från Regionkontoret. Utökat antal ST-läkare i allmänmedicin från 20 platser till platser. - Handledarstöd till studenter inom grundutbildning och forskning inrättande av adjungerade tjänster för stöd till handledare för studenter inom grundutbildning och forskning. 2 Utöver uppdragen nedan kan andra tillfälliga/övriga uppdrag vara beslutade i särskild ordning. 5

100 - Ungdomsmottagningen city överförs från Akademiska sjukhuset till primärvården från och med den 1 januari 2018 enligt Regionfullmäktiges beslut Dnr LS Anslagsram för detta ska flyttas från Akademiska sjukhuset. Beloppets storlek utreds i ett delprojekt under hösten och hanteras därför utanför verksamhetsuppdraget. - Ungdomsmottagning ny samordningsfunktion och utökning av psykosociala resurser till ungdomsmottagningarna. Uppdrag som överförs från Primärvården till Resurscentrum - Primärvårdens IT-avdelning. Hälsa och habilitering Hälsa och habilitering har som uppdrag att bedriva specialiserad habilitering med god kvalitet och tillgänglighet, att bedriva vissa anslagsfinansierade primärvårdsverksamheter, att vara ett branschstöd till den samlade primärvården i länet samt ha samordningsansvar för två centrum. Specialiserad habilitering: Habilitering för barn och vuxna, hjälpmedelscentral, syncentral, hörcentral, tolkcentral (för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade), Audionommottagningen (bedrivs enligt det uppdrag i förfrågningsunderlag för vårdval primär hörselrehabilitering), CKK Center för kommunikativt och kognitivt stöd, taltjänst, samtalsmottagning för anhöriga, mobilt team för barn och vuxna för insatser i brukarens närmiljö, LSS-enheten för myndighetsutövning. Hälsa och habilitering har ansvar medicinskt för upp till sjuksköterskenivå för LSS-boende för barn och ungdomar under 17 år. Specialisthabilitering arbetar både med habiliterings- och rehabiliteringsplaner, allt beroende på när skadan uppkommit, men alltid med ett livslångt perspektiv. Primärvårdsverksamhet/öppenvård: Läkarinsatser vid närvårdsenheten i Östhammar, närvårdsavdelning i Uppsala, äldrevårdsenheten, mobila äldreakuten. Cosmos asyl- och integrationshälsan, habiliteringsspecialistmottagning (Primärvårdsnivå), husläkarmottagning för hemlösa och öppen mottagning med sprututbytesverksamhet i Uppsala, husläkarmottagning för hemlösa i Enköping, tobaksförebyggande arbete (regionövergripande samordningsansvar för det tobakspreventiva arbetet), hälsoäventyret och FaR och friskvårdslotsning (regionsövergripande samordningsansvar). Utöver de specifika samordningsansvar som nämns ovan innefattar uppdraget att vara en informationskanal till den samlade primärvården, att på ett övergripande sätt medverka i/söka deltagare till länstäckande frågor kring vårdprocesser och behandlingsriktlinjer, deltagande i utvecklingsarbete som rör all primärvård och samordning av informationsoch utbildningsinsatser i samarbete med enheten för kunskapsstöd. Stöd till den samlade primärvården: Samordning och utveckling av hälsoinriktad hälso- och sjukvård i primärvården samt inom den egna förvaltningen. Samordning av familjecentraler, ungdomsmottagningar, beredskapsjouren, läkarinsatser i särskilda boenden, rapportering av väntetider i vården 6

101 Samordning av inkontinensverksamhet innefattande administration och kostnadsansvar för inkontinenshjälpmedel Samordnande demenssjuksköterska (0,75 tjänst) Ansvarig publicerare för Kvalitetshandboken; Vård i Samverkan (VIS) Samordningsansvar för två centrum: Centrum för funktionshinder (innefattar Infoteket), Centrum för hälsa och integration, (enligt PS 145, ska förvaltningsdirektören för HoH fortsätta förankringsarbetet av genomförandeplanen med berörda aktörer). Övrigt: Hälsa och habilitering svarar för hälso- och sjukvårdsansvar upp till och med sjuksköterska vid hem för vård och boende (HVB) Eksätra och Rosenhill. För uppdraget utgår en ersättning om 150 tkr (ersätts i särskild ordning). SUF (Samverkan Utveckling Föräldraskap): Hälsa och habilitering driver tillsammans med kommuner i länet SUF-Kunskapscentrum. SUF arbetar med stöd till barn och föräldrar i familjer där någon av föräldrarna har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter. Verksamheten är väsentlig för såväl familjerna som för kommunernas och Region Uppsalas verksamheter. Uppsala kommun deltar inte längre i samverkan med SUF. Det anslag som anges för SUF i verksamhetsuppdraget till Hälsa och habilitering avser endast Region Uppsalas andel av uppdraget för SUF. Hälsoäventyr i Knivsta: Ett lokalt Hälsoäventyr byggs upp i Knivsta under Initialt planeras ett tydligt fokus på ungas psykiska hälsa och tobaksfri skoltid. Hälsoäventyrets verksamhet är ett samarbete mellan Region Uppsala (Hälsa och habilitering) och Knivsta kommun. Droppställningar: Ansvar för hantering av individförskrivna droppställningar som skall användas under lång tid i patientens hem. Uppdraget innebär logistik kring utlämning och återlämning samt rengöring mm. Uppföljning av uppdraget kopplat till budget genomförs efter 6 månader. Folktandvården Folktandvården ska bedriva verksamhet inom följande områden: - behandlingsansvar för barn i åldern 0 1 år - tandvård för barn och unga i åldern 2 22 år enligt regelverket för tandvård för barn- och unga i Uppsala län - tandvård för asylsökande barn och ungdomar - tandvård för vuxna med akuta besvär - munhälsoinriktat arbete för barn och ungdomar samt för vissa vuxna med särskilda behov - tillgodose behovet av specialisttandvård och sjukhustandvård för länsinvånarna - ansvara för uppsökande verksamhet som ingår i regionens tandvårdsstöd enligt överenskommelse CK Verksamheten ska ske i samverkan med länets kommuner - kontinuerligt och behovsstyrt driva ST-utbildning inom samtliga specialistområden exkl. käkkirurgi och odontologisk röntgen - nya ST-platser inom orofacial medicin 7

102 Folktandvården ska ansvara för att resurserna fördelas över länet och i enlighet med följande prioriteringsordning: 1. Akuta besvär 2. Tandvård för barn och unga - med särskilda behov - för övriga 3. Vuxentandvård - nödvändig tandvård för personer med stort omvårdnadsbehov i dagliga livet - uppsökande verksamhet enligt särskilt uppdrag - som led i sjukdomsbehandling - vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning - för övriga Uppdrag Till de strategiska målen i regionplanen finns totalt sextio uppdrag för regionens förvaltningar. Vissa uppdrag berör fler än en förvaltning. I bilaga 1 och 2 anges de uppdrag som berör Folktandvården, Primärvården och Hälsa och Habilitering. Indikatorer För att följa uppfyllelsen av de strategiska målen finns av regionfullmäktige fastställda indikatorer kopplade till målen, se bilaga 5. Uppföljning Förvaltningarna ska rapportera indikatorerna och genomförandet av uppdragen enligt separata anvisningar. 8

103 Bilaga 1 Uppdrag Primärvården och Hälsa och habilitering Primärvårdens och Hälsa och habiliterings uppdrag i regionplan och budget En region för alla Uppdrag Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Bedömning (sker i samband med delårsrapport och årsredovisning) Under 2018 ska alla hälso- och sjukvårdsförvaltningarna utveckla sitt personcentrerade arbetssätt i dialog med patient-och brukarorganisationer. PV HoH Kommentar: Den personcentrerade vården är sammanhållen och utgår ifrån varje persons förmågor, vilja och behov. Patienter som är medskapare i sin egen vård har bättre förutsättningar för bästa möjliga behandlingsutfall och bästa möjliga livskvalité. Under 2018 ska berörda förvaltningar genomföra åtgärder utifrån resultaten kring bemötande i Nationella patientenkäten. Kommentar: Nationella patientenkäten är inte anpassad för verksamheterna inom Hälsa och habilitering och Folktandvården. Dessa förvaltningar arbetar därför med egna patientenkäter och återrapporterar resultaten i sin årsrapport. Under 2018 ska hälso- och sjukvårdsförvaltningarna genomföra åtgärder, i syfte att utveckla ett hälsofrämjande förhållningssätt, så att patientens egen kontroll över hälsa, sjukdom och liv stöds i varje enskilt fall. PV HoH PV HoH Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska koordinera patienternas rehabiliteringsprocess och rehabiliteringsplaner såväl internt som externt genom överrapportering av rehabiliteringsplaner. PV HoH Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska under 2018 identifiera och genomföra riktade åtgärder inom de områden där respektive förvaltning har problem med att nå vårdgarantin. Under 2018 ska hälso- och sjukvårdsförvaltningarna nyttja vårdgarantienhetens tjänster i större utsträckning för att på så sätt korta väntetiden för patienterna. PV HoH PV HoH 9

104 Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet. Under 2018 ska alla berörda verksamheter vidta systematiska förebyggande åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador. PV HoH Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Under 2018 ska Region Uppsala stärka Primärvården utifrån den framtagna målbilden för primärvård. PV HoH Hemsjukvårdsverksamheten i form av mobila närvårdsteam för äldre och multisjuka ska under 2018 utökas i omfattning samt få en större geografisk spridning över länet. (Ansvaret ligger på Hälsa och habilitering) Under 2018 ska nya rutiner utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård användas i verksamheterna. PV HoH PV HoH Synliggör och stärker psykiatrin och arbetet med psykisk hälsa Under 2018 ska Region Uppsala, i samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänst, utveckla och förstärka tidiga insatser mot psykisk ohälsa hos barn och unga. PV HoH Kommentar: Uppdraget innebär att aktivt delta i utvecklingsarbete kring de utvecklingsområden som framgår i BUS Uppsala Riktlinjer om samverkan barn och unga. Med aktivt deltagande menas aktivt deltagande i styrgrupp och arbetsgrupp. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Region Uppsala ska år 2018 säkra ett systematiskt arbetssätt för att tillvarata medarbetares synpunkter under sin tid som anställd. PV HoH Kom Region Uppsala ska under 2018 tydliggöra lönekriterierna och arbetsgivarens önskade lönebild. PV HoH Kommentar: Kommentar: I enlighet med de centrala löneavtalen och Region Uppsalas lönepolicy ska det finnas lönekriterier för lönesättning som visar hur arbetsinsatserna värderas utifrån varje verksamhets uppdrag och mål. Lönekriterier ska finnas, vara kopplade till verksamheten samt kända bland medarbetare. Inför varje löneöversyn gör 10

105 arbetsgivaren en analys av lönebilden för att identifiera eventuella behov av justeringar. Utifrån verksamheten görs analys och kommuniceras med fack och medarbetare. Region Uppsala ska under 2018 bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete som inkluderar åtgärder mot diskriminering och trakasserier samt fortsätta arbetet för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser. Den processorienterade ledningsplattformen ska under 2018 användas såväl vid introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. PV HoH PV HoH Kommentar: Kommentar: Den processorienterade ledningsplattformen är en modell som tydliggör chefens arbetsgivaransvar. Region Uppsala anordnar kliniskt introduktionstjänst i syfte att tillvarata utlandsutbildad vårdpersonals kompetens. Språkpraktikplatser och platser för praktisk tjänstgöring inför legitimation ska under 2018 beredas i sjukvårdsförvaltningarna. PV HoH Kommentar: Kommentar: Språkpraktikplatser och platser för praktisk tjänstgöring gäller utbildade utanför EU. Samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar berörs. Region Uppsala medverkar i ett projekt med Uppsala kommun och AF gällande en svenskutbildning för nyanlända med bakgrund inom hälso- och sjukvårdsyrket. Hälso-sjukvårdsförvaltningarna ska bidra med språkpraktikplatser. Praktisk tjänstgöring ska hälso- och sjukvårdsförvaltningarna erbjuda längre fram i legitimationsprocessen. En nyskapande region Är ledande inom ehälsa. Uppdrag Bedömning Under 2018 ska ett arbete genomföras i berörda förvaltningar som resulterar i att alla enheter, vid årets slut, känner till, använder och arbetar med 1177 vårdguidens e-tjänster. Under 2018 ska ett arbete genomföras i berörda förvaltningar som resulterar i att alla enheter, vid årets slut, är tillgängliga för digital webbtidbokning, receptförfrågan och säker meddelandehantering. Under 2018 ska ett arbete genomföras som resulterar i att digitala vårdmöten erbjuds som ett alternativ på alla vårdcentraler. PV HoH PV HoH PV HoH Under 2018 ska patientens möjlighet till egenvård i hemmet, med hjälp av digitala hjälpmedel, erbjudas till fler patienter med kronisk sjukdom. PV HoH 11

106 Är ledande inom kunskapsstyrd vård Under 2018 ska varje programråd, använda kvalitetsindikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp. PV HoH Kommentar: Programråden initieras och drivs från Enheten för kunskapsstöd. Förvaltningarnas roll är att delta i programrådens arbete. Förtydligas även i SHS VU Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet. Från och med 2018 ska antalet AT-block inom Region Uppsala utökas från 30 till 40 per år. PV Under 2018 ska det genomföras en särskild satsning inom Region Uppsala med ökat antal ST-tjänster inom hälso- och sjukvårdens bristspecialiteter. Under 2018 ska ett akademiskt primärvårdscenter för forskning, utveckling, utbildning och innovation med inriktning mot primärvård utvecklas. PV PV HoH En växande region Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologisk hållbar utveckling Uppdrag Bedömning Region Uppsala ska under 2018 implementera handlingsplanen för en fortsatt ekonomi i balans med tidsperspektivet PV HoH 12

107 Bilaga 2 Uppdrag Folktandvården Folktandvårdens uppdrag i regionplan och budget En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Uppdrag Under 2018 ska alla hälso- och sjukvårdsförvaltningarna utveckla sitt personcentrerade arbets-sätt i dialog med patient-och brukarorganisationer. Bedömning (sker i samband med delårsrapport och årsredovisning) Kommentar: Den personcentrerade vården är sammanhållen och utgår ifrån varje persons förmågor, vilja och behov. Patienter som är medskapare i sin egen vård har bättre förutsättningar för bästa möjliga behandlingsutfall och bästa möjliga livskvalité. Under 2018 ska berörda förvaltningar genomföra åtgärder utifrån resultaten kring bemötande i Nationella patientenkäten. Kommentar: Nationella patientenkäten är inte anpassad för verksamheterna inom Hälsa och habilitering och Folktandvården. Dessa förvaltningar arbetar därför med egna patientenkäter och återrapporterar resultaten i sin årsrapport. Under 2018 ska hälso- och sjukvårdsförvaltningarna genomföra åtgärder, i syfte att utveckla ett hälsofrämjande förhållningssätt, så att patientens egen kontroll över hälsa, sjukdom och liv stöds i varje enskilt fall. Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska under 2018 identifiera och genomföra riktade åtgärder inom de områden där respektive förvaltning har problem med att nå vårdgarantin. Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet. Under 2018 ska alla berörda verksamheter vidta systematiska förebyggande åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador. 13

108 Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Region Uppsala ska år 2018 säkra ett systematiskt arbetssätt för att tillvarata medarbetares synpunkter under sin tid som anställd. Region Uppsala ska under 2018 tydliggöra lönekriterierna och arbetsgivarens önskade lönebild. Kommentar: I enlighet med de centrala löneavtalen och Region Uppsalas lönepolicy ska det finnas lönekriterier för lönesättning som visar hur arbetsinsatserna värderas utifrån varje verksamhets uppdrag och mål. Lönekriterier ska finnas, vara kopplade till verksamheten samt kända bland medarbetare. Inför varje löneöversyn gör arbetsgivaren en analys av lönebilden för att identifiera eventuella behov av justeringar. Utifrån verksamheten görs analys och kommuniceras med fack och medarbetare. Region Uppsala ska under 2018 bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete som inkluderar åtgärder mot diskriminering och trakasserier samt fortsätta arbetet för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser. Den processorienterade ledningsplattformen ska under 2018 användas såväl vid introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. Kommentar: Den processorienterade ledningsplattformen är en modell som tydliggör chefens arbetsgivaransvar. Region Uppsala anordnar kliniskt introduktionstjänst i syfte att tillvarata utlandsutbildad vårdpersonals kompetens. Språkpraktikplatser och platser för praktisk tjänstgöring inför legitimation ska under 2018 beredas i sjukvårdsförvaltningarna. Kommentar: Språkpraktikplatser och platser för praktisk tjänstgöring gäller utbildade utanför EU. Samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar berörs. Region Uppsala medverkar i ett projekt med Uppsala kommun och AF gällande en svenskutbildning för nyanlända med bakgrund inom hälso- och sjukvårdsyrket. Hälso-sjukvårdsförvaltningarna ska bidra med språkpraktikplatser. Praktisk tjänstgöring ska hälso- och sjukvårdsförvaltningarna erbjuda längre fram i legitimationsprocessen. En nyskapande region Är ledande inom ehälsa. Uppdrag Bedömning Under 2018 ska ett arbete genomföras i berörda förvaltningar som resulterar i att alla enheter, vid årets slut, känner till, använder och arbetar med 1177 vårdguidens e-tjänster. 14

109 Under 2018 ska ett arbete genomföras i berörda förvaltningar som resulterar i att alla enheter, vid årets slut, är tillgängliga för digital webbtidbokning, receptförfrågan och säker meddelandehantering. Är ledande inom kunskapsstyrd vård Under 2018 ska varje programråd, använda kvalitetsindikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp. Kommentar: Programråden initieras och drivs från Enheten för kunskapsstöd. Förvaltningarnas roll är att delta i programrådens arbete. En växande region Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologisk hållbar utveckling Uppdrag Bedömning Region Uppsala ska under 2018 implementera handlingsplanen för en fortsatt ekonomi i balans med tidsperspektivet

110 Bilaga 3 Finansiell ram Ekonomi/finansiell ram För åtagande 2018 erhåller Folktandvården, Primärvården och Hälsa och habilitering en ekonomisk ram enligt bilaga 3 nedan. Anslagsramarna gäller under förutsättning att Regionfullmäktige beslutar om vårdstyrelsens anslagsram i enlighet med Regionstyrelsens förslag. Primärvården Vårdstyrelsens finansiering 2018 Primärvården Specifikation (Tkr) BESLUTADE ANSLAG Omfördelning mot vårdstyrelsen Omfördelning mellan förvaltningarna PV/IT övergår till LRC Summa före uppräkning Uppräkning 3,0 % Effektiviseringskrav 1 % -476 Resursförändring 1177 vårdguiden på telefon AT/ST enheten inkl utökning av platser från 20 till SUMMA FINANSIERING SPEC: Primärvårdsjour Tierp Primärvårdjour Östhammar Primärvårdsjour Enköping Mansmottagning Arbetsterapi AT/ST enheten vårdguiden på telefon Totalt

111 Hälsa och habilitering Vårdstyrelsens finansiering 2018 Hälsa och habilitering Specifikation (Tkr) BESLUTADE ANSLAG FOU från nämnd för kunskapsstyrning Summa före uppräkning Uppräkning 3,0 % Effektiviseringskrav 1 % Resursförändring Mobila äldreakut kompensation för att Uppsala kommun inte medfinansierar Mobila team Droppställningar hemsjukvård 500 SUF & Hälsoäventyr i Knivsta Minskade kostnader för upphandlad telekommunikation -87 Minskade kostnader för upphandlad tvätt och textil -49 NPF team Demografiska förändringar riktas till hörselområdet, NP och hjälpmedel Handledarstöd till studenter SUMMA FINANSIERING

112 Folktandvården Vårdstyrelsens finansiering 2018 Folktandvården Specifikation (Tkr) BESLUTADE ANSLAG Omfördelning mot vårdstyrelsen Omfördelning mellan förvaltningarna Summa före uppräkning Uppräkning 3,0 % Effektiviseringskrav 1 % -531 Summa efter uppräkning Resursförändring Specialisttandvård unga pga ändrad lag 500 ST tandläkare orofacial medicin SUMMA FINANSIERING

113 Bilaga 4 Specifikation av uppdragen inom tandvården för år 2018 Verksamhetsgrenar Budgeterad nivå Budgeterat pris, kr Belopp i tkr Rörlig ersättning i kr Klassificering Tandvården (beskriv) Barn- och ungdomstandvård Allmäntandvård barn- och ungdomar 2- åringar * Ersättning för hälsosamtal 2-åringar 608 kr per utfört samtal. Konkurrensutsatt Allmäntandvård barn- och ungdomar 3-22 år * Ersättning för 3-22 år är kr per listat barn och år. Konkurrensutsatt Tandreglering * Ersättning för apparaturbehandling kr, ersättning interceptiv behandling kr. Konkurrensutsatt Befolkningsansvar basprofylax Personer Konkurrensskyddad Befolkningsansvar svårbemannade kliniker 835 Konkurrensskyddad Befolkningsansvar behandlingsansvar 0-2 år Personer Konkurrensskyddad Befolkningsansvar sista hands ansvar Timmar Konkurrensskyddad Befolkningsansvar akuten 192 Konkurrensskyddad

114 Specialisttandvård barn Övrig ortodonti Urvalsvisning samt multidisciplinära behandlingsbehov, timmar. Konkurrensskyddad Specialisttandvård barn Pedodonti Konkurrensskyddad Specialisttandvård barn Övr specialisttandvård Timmar Konkurrensskyddad Vuxentandvård Allmäntandvård vuxna Ersättning enligt prislista. Konkurrensutsatt Befolkningsansvar svårbemannade kliniker Konkurrensskyddad Befolkningsansvar sista hands ansvar Konkurrensskyddad Befolkningsansvar akuten 572 Konkurrensskyddad Specialistvård Ersättning enligt prislista. Konkurrensutsatt Specialistvård Timmar Konkurrensskyddad Specialistvård, röntgen 62 Konkurrensskyddad Specialistvård tandvårdsrädda 573 Konkurrensskyddad Uppsökande verksamhet Nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade och Tandvård som ett led i en kortvarig sjukdomsbehandling Ersättning enligt överenskommelse. Ersättning enligt prislista. Konkurrensskyddad Konkurrensutsatt 20

115 Särskilda uppdrag Forskning och utveckling Konkurrensskyddad ST-utbildning, riks Konkurrensskyddad ST-utbildning** Heltider Konkurrensskyddad Introduktion av nyutexaminerade och utlandsexamen Heltider Konkurrensskyddad Folkhälsomedel 800 Konkurrensskyddad Övriga uppdrag Konkurrensskyddad Summa tandvård * Beslut om ersättningsnivåer tas av vårdstyrelsen den 9/ ** Tillägg ST OFM 2 x 650 tkr 21

116 Bilaga 5 Indikatorer Indikatorerna fastställs av Regionfullmäktige

117 Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ylva Tottmar Tfn E-post Vårdstyrelsen Föreslagna revideringar av Regelbok/förfrågningsunderlag LOV vårdcentral Föreslagna revideringar gällande avsnittet Inbjudan: Ett krav har lagts till i avsnittet Inbjudan samt i ansökningsblanketten om att vårdgivaren ska inkomma med ett utdrag från vårdgivarregistret innan verksamheten kan starta. Avsnittet Uteslutning av vårdgivare har uppdaterats som en konsekvens av nya LOU. Föreslagna revideringar gällande avsnittet Avtal: Hela avsnitt 2 har setts över och uppdaterats av regionjuristerna. Föreslagna revideringar gällande avsnittet Allmänna villkor: I avsnittet om medicinsk service har ett tillägg gjorts gällande användandet av reagensloter för laboratorieutrustning. I avsnitt om tillgänglighet har lagts till ett stycke om att vårdgivaren skall använda de lösningar för digitala vårdbesök som Region Uppsala utvecklar. Ett avsnitt har lagts till om att ett separat avtal ska tecknas med vårdgivaren avseende tredjeparts/samverkansavtal HSA (Hälso- och sjukvårdens adressregister) och SITHS/EFOS (Säker Inloggning i Hälso- och Sjukvårdssystem). Införande av områdesansvar/ändrade listningsregler. Se bilaga 3 i regelboken-regler för listning, områdesansvar och ickevalsalternativ för primärvård. Föreslagna revideringar gällande avsnittet Uppdrag: I avsnitt 4.4 har ett stycke om Samariterhemmets vårdcentral gällande fysioterapeut inom hjärnskadesamverkan (f.d. portalprojektet) strukits, som en konsekvensändring av att det inte längre hör till Primärvårdens verksamhetsuppdrag. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

118 2 (3) I avsnitt 4.4 har ett stycke om Stramaarbete lagts till och avsnittet om Smittskyddsverksamhet har setts över och justerats. Det införs en målrelaterad ersättning kopplad till Stramaarbetet, se målbilagan i avsnitt 5. Avsnittet Hjälpmedel och medicintekniska hjälpmedel har setts över och korrigerats enligt gällande terminologi och ansvarsfördelning mellan Region Uppsala och kommunerna. I Avsnitt 4.6 Tilläggsåtaganden, har förtydligande om läkarinsatser vid särskilda boenden gjorts. Avsnittet om Samordnad Individuell Vårdplan (SIP) har reviderats med anledning av den förväntade lagändringen vid årsskiftet. Föreslagna revideringar gällande avsnittet Uppföljning: Ett tillägg har gjorts om att Region Uppsala har rätt att publicera uppföljningens resultat för allmänheten och för andra vårdgivare i syfte att stimulera öppna jämförelser, erfarenhetsutbyte samt kvalitets- och förbättringsarbete. Texten finns sedan tidigare med i förfrågningsunderlag för specialistvårdval. Målrelaterad ersättning: tillgänglighet utgår och den totala nivån (2%) för målrelaterad ersättning justeras ned till 1 %. Målen för vård i rimlig tid återfinns längre ned i stycket om uppföljning och målarbete. Antibiotika/Stramaarbete: tidigare mål om antibiotikarecept ersätts med ett nytt mål om Stramaarbete, se även ändring i 4.4. Målet är formulerat och kommer att följas upp av Strama. Pengar betalas ut i efterhand till de vårdgivare som uppfyller kraven. Under Övriga mål har målet avseende sjukskrivning strukits. Det har inte gått att hämta utdata så att de kopplas på individnivå, det vill säga frågan om våld och fysisk aktivitet på recept har ej kunnat utvärderas i förhållande till sjukskrivning. Vidare har programrådet för diabetes justerat och gjort tillägg till målen avseende diabetes Föreslagna revideringar gällande avsnittet Ersättning: I 6.1 har en rättelse gjorts i beskrivningen avseende vilka besök som sedan 2017 ger förhöjd besöksersättning (tabellen som styr ersättningen är sedan tidigare rätt). Konsekvensändringar till följd av infört områdesansvar/ändrade listningsregler. Uppräkning av kapitering med 5 % Bilaga BVC Föreslagna revideringar gällande vårdtjänst: Förtydligande om att BHV-sköterska inom barnhälsovårdsuppdraget kan erbjuda stödsamtal till modern vid lindriga till måttliga symtom på nedstämdhet.

119 3 (3) Föreslagna revideringar gällande tabell Barnhälsovårdens nationella program Rotavirusvaccination har lagts till. Föreslagna revideringar gällande Kompetens och kompetensutveckling: Barnhälsovården har uppdaterat sin basutbildning för personal inom BVC. Bilaga funktionshyra Föreslagna revideringar gällande funktionshyra: Kostnaden är sänkt från till för stationär dator och från till för bärbar dator.

120 sida 1 (95) Diarienummer VS VÅRDVAL REGION UPPSALA FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG REGELBOK FÖR VÅRDCENTRAL Fastställd av vårdstyrelsen den 9 november Gällande från den 1 januari 2018.

121 sida 2 (95) Diarienummer VS Innehållsförteckning 1. VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE EKONOMISK STABILITET INTYG FRÅN MYNDIGHETER BEDÖMNINGEN AV VÅRDGIVARENS FINANSIELLA OCH EKONOMISKA STÄLLNING Bedömning av kreditvärdighet Bedömning av affärsplan UTESLUTNING AV VÅRDGIVARE AVTAL FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG OCH REGELBOK MOTTAGNING TIDPUNKT FÖR DRIFTSTART VILLKOR FÖR ÅTERKALLELSE AVTAL AVTALSPARTER AVTALETS OMFATTNING FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOKEN ÄNDRINGAR I FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOKEN AVTALSPERIOD KONTAKTPERSONER ANLITANDE AV UNDERLEVERANTÖR VÅRDGIVARENS RÄTT ATT BEDRIVA ANNAN VERKSAMHET ÄNDRADE ÄGARFÖRHÅLLANDEN OCH MOTTAGNINGSNAMN ÄNDRAD AVTALSFORM ÄNDRADE LOKALER VÅRDGIVARENS ANSVAR Ansvar för krav av tredje man... 17

122 sida 3 (95) Diarienummer VS Ansvar gentemot Region Uppsala ALLMÄNHETENS MÖJLIGHET TILL INSYN MEDDELARFRIHET FÖRTIDA UPPHÖRANDE... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT FORCE MAJEURE... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT ÖVERLÅTELSE... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT TILLÄMPLIG LAG OCH TVISTER... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT TILLÄGG OCH ÄNDRINGAR I AVTALET... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT BESTÄMMELSES OGILTIGHET AVSTÅENDE FULLGÖRANDE EFTER AVTALETS UPPHÖRANDE UNDERSKRIFTER ALLMÄNNA VILLKOR ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER TILLSTÅND LAGAR OCH FÖRORDNINGAR SAMT REGION UPPSALAS RIKTLINJER OCH POLICYS SEKRETESS OCH TYSTNADSPLIKT UPPFÖRANDEKOD KUNSKAPSSTYRD OCH KVALITETSSÄKRAD VÅRD Patientsäkerhet Avvikelsehantering Jämlik och jämställd vård PATIENTENS STÄLLNING PATIENTENKÄTER TOLK PATIENTNÄMNDEN... 26

123 sida 4 (95) Diarienummer VS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SAMT TANDVÅRD FÖR ASYLSÖKANDE OCH VISSA UTLÄNNINGAR SOM VISTAS I LANDET UTAN TILLSTÅND TILLGÄNGLIGHET VÅRDGARANTI HÄLSOINRIKTAT ARBETE PERSONAL UTBILDNINGSPLATSER Klinisk utbildning för studenter Läkarutbildning Allmäntjänstgöring och specialiseringstjänstgöring inom Allmänmedicin FORSKNING OCH UTVECKLING INFORMATIONSTEKNOLOGI, JOURNALER OCH JOURNALSYSTEM REMISSHANTERING LISTNINGSREGLER MEDICINSK SERVICE Laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar Sterilgodshantering och desinfektion av medicinteknisk utrustning SJUKRESOR OCH TRANSPORTER AV AVLIDNA LOKALER OCH UTRUSTNING FÖRSÄKRINGAR MILJÖKRAV SÄKERHETSKRAV INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING INFORMATIONSMÖTEN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING REVISION KATASTROFSITUATIONER UPPDRAG VÅRDCENTRAL MÅL OCH INRIKTNING... 38

124 sida 5 (95) Diarienummer VS PRIORITERADE VÅRDBEHOV OCH MÅLGRUPPER UNDANTAG FRÅN UPPDRAGET VÅRDTJÄNST Bemanning Hembesök Gruppverksamhet Smittskyddsverksamhet Läkarmedverkan i jour- och beredskapsverksamhet Närområdesansvar Hjälpmedel och medicintekniska hjälpmedel... Fel! Bokmärket är inte definierat. Palliativ vård Övriga ansvarsområden: UNDANTAG FRÅN VÅRDTJÄNSTEN TILLÄGGSÅTAGANDEN ÖPPETTIDER KOMPETENS OCH KOMPETENSUTVECKLING UTVECKLING AV VÅRDTJÄNSTEN Utveckling av närvård En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess SAMVERKAN OCH VÅRDKEDJOR Samordnad individuell plan (SIP) LÄKEMEDEL Vaccinationer Läkemedel och äldre Antibiotika och resistensproblematik Läkemedelsgenomgång för äldre än 75 år Aktuell läkemedelslista... 53

125 sida 6 (95) Diarienummer VS Palliativa läkemedel Läkemedel och miljö UPPFÖLJNING LÖPANDE UPPFÖLJNING INNEHÅLL I VÅRDGIVARENS ÅRLIGA VERKSAMHETSBERÄTTELSE MÅLBILAGA ERSÄTTNING ERSÄTTNINGSMODELL KAPITERINGSERSÄTTNING Grundkapiteringsersättning CNI-kapiteringsersättning Total kapiteringsersättning BESÖKSERSÄTTNING Besöksersättning för patienter listade på annan vårdcentral Besöksersättning för olistade patienter Besöksersättning för listade patienter folkbokförda i annat län Besöksersättning för patienter från andra länder Utbetalning av besöksersättning Gula taxan ERSÄTTNING FÖR TILLÄGGSÅTAGANDEN Läkarinsatser i kommunernas särskilda boenden Ansvarig läkare vid barnmorskemottagning KAPITERINGSERSÄTTNING FÖR BASLÄKEMEDEL INKLUSIVE STRUKTURERSÄTTNING MÅLRELATERAD ERSÄTTNING ERSÄTTNING SMITTSKYDDSVERKSAMHET VID UTBROTT OCH EPIDEMIER KOSTNADSANSVAR FÖR SJUKRESOR OCH TRANSPORTER AV AVLIDNA INKONTINENSHJÄLPMEDEL... 65

126 sida 7 (95) Diarienummer VS TOLKKOSTNADER VACCIN MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER VÅRDTUNGT MATERIAL UTBILDNINGSPLATSER JOUR- OCH BEREDSKAP PATIENTAVGIFTER MOMSKOMPENSATION FAKTURERINGSRUTINER ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN VÅRDGIVARE SOM ANSÖKER OM GODKÄNNANDE LOKALISERING ANSÖKAN OMFATTAR NEDANSTÅENDE VÅRDOMRÅDEN KRAV FÖR GODKÄNNANDE BILAGA 1 JUSTERAT CNI-VÄRDE VÅRDCENTRALER... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. BILAGA 2 ERSÄTTNINGSNIVÅER FÖR LÄKEMEDELSFÖRMÅNS-KOSTNADER BILAGA 3 LISTNINGSREGLER FÖR PRIMÄRVÅRD... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. BILAGA 4 FUNKTIONSHYRA TJÄNSTEBESKRIVNING SYFTE... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. FUNKTIONSHYRANS INNEHÅLL... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. SERVICENIVÅ... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. Hård- och mjukvara (datorer, kringutrustning och applikationer)... Fel! Bokmärket är inte definierat. SUPPORT, FELSÖKNING OCH ÅTGÄRD AVSEENDE IT- OCH VÅRDSYSTEM... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. LABORATORIEVERKSAMHET... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. DATORARBETSPLATS FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. Stationär dator... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bärbar dator... Fel! Bokmärket är inte definierat. AVGRÄNSNING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.

127 sida 8 (95) Diarienummer VS TILLÄGGSTJÄNSTER... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. FINANSIERING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. BILAGA 5 SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 1 SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 1.1 BAKGRUND... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 1.2 DEFINITIONER... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT Vårdgivare... Fel! Bokmärket är inte definierat Vårdenhet... Fel! Bokmärket är inte definierat Stark autentisering... Fel! Bokmärket är inte definierat Samtycke... Fel! Bokmärket är inte definierat Direktåtkomst... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.3 FÖRUTSÄTTNINGAR... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 1.4 INFORMATION OM SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 1.5 SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 1.6 EXIT... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 1.7 SEKRETESS... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 1.8 SKADESTÅNDSANSVAR... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 1.9 AVSTÄNGNING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT HÄVNING AV AVTAL... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT KRAV PÅ GEMENSAMMA RUTINER... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT Rutiner för avvikelsehantering inom hälso- och sjukvården i Landstinget... Fel! Bokmärket är inte definierat Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter... Fel! Bokmärket är inte definierat Rutin angående personer med sekretesskydd från skatteverket... Fel! Bokmärket är inte definierat Rutin för signering av journalanteckningar... Fel! Bokmärket är inte definierat Spärrar och sammanhållen journalföring... Fel! Bokmärket är inte definierat Rutin för styrning av behörigheter i vårdsystem... Fel! Bokmärket är inte definierat Arkivering av avlidna patienters journaler... Fel! Bokmärket är inte definierat.

128 sida 9 (95) Diarienummer VS BILAGA 6 PUL BITRÄDESAVTAL PERSONUPPGIFTSBITRÄDE MM GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INSTRUKTIONER SÄKERHETSÅTGÄRDER ÖVRIGT PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL SAMT FULLMAKT FÖR SÅVÄL DIREKTANSLUTEN VÅRDGIVARE SOM INERA AB ATT TECKNA PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL ENLIGT PERSONUPPGIFTSLAGEN (1998:204) BAKGRUND PARTER INSTRUKTIONER PUAS ANSVAR DIREKTANSLUTEN VÅRDGIVARE ÅTAGER SIG ATT, DELS FÖR EGEN DEL OCH DELS I EGENSKAP AV BEFULLMÄKTIGAT OMBUD, ATT I FÖREKOMMANDE FALL I EGENSKAP AV PUB, FÖLJANDE, DELS ATT GENOM AVTAL SÄKERSTÄLLA PUBS ÅTAGANDEN ENLIGT FÖLJANDE SEKRETESS ANSVAR GENTEMOT TREDJE MAN UPPHÖRANDE AV BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER FULLMAKT Inbjudan Härmed inbjuds Ni att inkomma med ansökan om att bli godkända för att driva vård inom vårdval i omfattning och på villkor enligt fastställt förfrågningsunderlag för nedan gällande regelbok. Bakgrund

129 sida 10 (95) Diarienummer VS Landstingsfullmäktige beslutade den 23 februari 2009 att utifrån lagen om valfrihetssystem (LOV) öppna möjlighet för fri etablering inom primärvården samt uppdrog åt hälso- och sjukvårdsstyrelsen att ta fram ett regelverk för valfrihetssystem i primärvården (vårdval). Vårdstyrelsen fastställer årligen nya gällande regelböcker och ersättningar för vårdcentral och barnmorskemottagning. Förfrågningsunderlag vårdval Regelboken innehåller samtliga förutsättningar och krav som gäller för att bedriva verksamhet. Det finns ett förfrågningsunderlag och en regelbok för vart och ett av de vårdområden som kräver godkännande. Kapitel 7 "Ansökan om godkännande" innehåller en ansökningsblankett. Den kan fyllas i elektroniskt (se separat pdf-fil) men måste sedan skrivas ut för underskrift av behörig firmatecknare. Ansökan ställs till Region Uppsalas Upphandlingsenhet, se uppgifter nedan. Märk kuvertet med diarienummer UPPH Vårdcentral och/eller UPPH Mödrahälsovård. Ej komplett ansökan Om ansökan inte är komplett ifylld, begärda underlag saknas eller om sökanden inte lämnar av Region Uppsala begärda kompletteringar kan handläggningstiden förlängas eller ansökan avslås. Handläggningstid Beslut kommer att meddelas inom fyra månader efter det att komplett ansökan inkommer. Upphandlingsform Lag (2008:962) om valfrihetssystem Upphandlande myndighet Region Uppsala Organisationsnummer: Upphandlingsenheten Box UPPSALA Eventuella frågor angående denna upphandling skall ske skriftligen eller genom e-post till upphandling@regionuppsala.se

130 sida 11 (95) Diarienummer VS VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE För att en Vårdgivare skall få bedriva vårdcentral och/eller barnmorskemottagning (BMM) inom ramen för vårdval Region Uppsala, krävs att Vårdgivaren godkänns av Region Uppsala. Om Vårdgivaren bedriver verksamhet vid flera mottagningar skall varje mottagning godkännas av Region Uppsala. Om Vårdgivaren avser att bedriva en eller flera filial/-er till sin mottagning ska det anges i ansökan och också adressen till filialen. Vårdgivaren skall uppnå nedanstående krav för att mottagningen skall godkännas. Ansökan om godkännande kan sökas av företag under bildande. I ansökan anges allmänna uppgifter om Vårdgivaren samt Vårdgivarens kontaktpersoner för denna upphandling. Efter godkännande tecknas avtal mellan Vårdgivaren och Region Uppsala. Om en Vårdgivare bedriver vårdverksamhet vid flera mottagningar tecknas avtal för varje mottagning. 1.1 Ekonomisk stabilitet Vårdgivaren skall ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet med Region Uppsala. 1.2 Intyg från myndigheter Vårdgivare skall uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende sina registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter. För att Region Uppsala skall kunna bedöma om Vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet skall följande handlingar skickas in till Region Uppsala: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Blanketten skall vara ifylld av Skattemyndigheten. Blanketten kan rekvireras på adress: Vårdgivaren bör vara ute i god tid med begäran till Skattemyndigheten om att få blanketten ifylld. Intyget skall inte vara äldre än tre (3) månader. Utländsk vårdgivare skall insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Intyget eller motsvarande ska inte vara äldre än tre (3) månader. För företag under bildande gäller att företaget skall vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget skall vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket.

131 sida 12 (95) Diarienummer VS Bedömningen av vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning Bedömning av kreditvärdighet Region Uppsalas bedömning av huruvida en vårdgivare skall godkännas kommer att ske utifrån vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett avtal av denna storleksordning under avtalsperioden). Vårdgivare skall ha en stabil ekonomisk bas. Vårdgivare och eventuell/-a underleverantör/-er skall erhålla riskklassbedömning minst riskklass 3 hos Upplysningscentralen AB (UC) eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. För utländsk leverantör ska motsvarande dokumentation från hemlandet bifogas ansökan. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Vårdgivare som har ett nystartat företag eller företag under bildande skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. Om Vårdgivaren hänvisar till annat företags ekonomiska kapacitet, t ex genom moderbolagsgaranti, ska garantin medsändas i undertecknad originalhandling där garanten borgar för uppdragets fullgörande. Motsvarande riskklassbedömning ska medsändas för det företag som lämnar garantin med minst riskklass 3 hos UC eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. Bedömning av affärsplan Vårdgivaren ska presentera en affärsplan för verksamheten. Affärsplanen ska innehålla en beskrivning av den verksamhet ansökan avser. Affärsplanen ska sammanfatta de operativa och finansiella mål som vårdgivaren har för att uppfylla i kraven i regelboken. 1.3 Utdrag ur vårdgivarregistret I ansökan ska vårdgivaren förbinda sig till att inkomma med registerutdrag från vårdgivarregistret som bekräftelse på att anmälan av verksamhet är gjord enligt 2 kap 1-3 Patientsäkerhetslag (2010:659). Registerutdrag ska skickas till Region Uppsala som en komplettering till ansökan senast en vecka innan verksamheten startar.

132 sida 13 (95) Diarienummer VS Uteslutning av vårdgivare Uteslutning av vårdgivare kan ske om någon av punkterna i LOV (2008:962) 7 kap 1 uppfylls. Vårdgivaren ska genom sanningsförsäkringar i ansökan intyga att denne uppfyller krav enligt ovan. Underskrift i slutet av dokumentet styrker sanningsförsäkran. 1.5 Avtal Vårdgivaren skall åta sig att ingå det avtal som återfinns i kapitel 2 i förfrågningsunderlaget för varje mottagning som skall godkännas av Region Uppsala. 1.6 Förfrågningsunderlag och regelbok Vårdgivaren skall åta sig att följa det vid varje tid gällande förfrågningsunderlag/regelbok för den eller de verksamheter som skall bedrivas. 1.7 Mottagning Vårdgivaren skall i ansökan ange adressen där respektive mottagning planeras vara lokaliserad. I avtalet skall mottagningens adress anges. Mottagningen ska vara lokaliserad inom Uppsala län. 1.8 Tidpunkt för driftstart Vårdgivaren skall i sin ansökan ange tidpunkt för planerad driftstart. Driftstart skall ske senast 6 månader efter erhållet beslut om godkännande av driftstart. Om mer än 6 mån passerar skall ny ansökan göras. 1.9 Villkor för återkallelse Vårdgivaren skall försäkra Region Uppsala att Vårdgivaren är medveten om att Region Uppsala kan återkalla godkännandet för en mottagning om Vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Region Uppsala har rätt att återkalla godkännandet för en mottagning om avtalet avseende den aktuella mottagningen har sagts upp enligt avsnitt om hävning i avtalet.

133 sida 14 (95) Diarienummer VS AVTAL Mellan Region Uppsala och nedan angiven Vårdgivare har slutits följande avtal. 2.1 Avtalsparter 2.2 Region Uppsala Region Uppsala Box UPPSALA Org nr: Kontaktpersoner: Namn Telefonnummer e-postadress Vårdgivare Namn Postadress Org nr: Kontaktpersoner: Namn Telefonnummer e-postadress Avtalets omfattning I detta avtal regleras Vårdgivarens bedrivande av [ange typ av verksamhet] ( Verksamheten ) vid följande mottagning: [ange namn och adress för mottagningen samt adress för eventuell filial] ( Mottagningen ). Avtalet omfattar även bestämmelserna i förfrågningsunderlag/regelboken enligt punkt nedan. 2.3 Förfrågningsunderlag/regelboken Villkoren för Vårdgivarens bedrivande av Verksamheten vid Mottagningen framgår av förfrågningsunderlag/regelbok för [ange verksamhetstyp] fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 16 juni 2009 och gällande från den 1 juli 2009 samt gjorda revideringar. Förfrågningsunderlagets/regelbokens innehåll framgår av kapitlen som följer efter avtalet. Båda parter förbinder sig att följa de från tid till annan gällande villkoren i Regelboken. Om det förekommer motstridiga villkor i detta avtal och förfrågningsunderlagets/regelbokens olika delar, skall de tolkas i följande ordning: 1. Ändringar och tillägg till detta avtal 2. Detta avtal 3. Kapitel om Ersättning 4. Kapitel om Allmänna villkor 5. Kapitel om Uppdrag

134 sida 15 (95) Diarienummer VS Kapitel om Uppföljning 2.4 Ändringar i förfrågningsunderlag/regelboken Region Uppsala har rätt att, genom politiskt beslut av Region Uppsala, ändra villkoren i förfrågningsunderlag/regelboken. Eventuella ändringar sker i regel en gång per år. Så snart Region Uppsala har fattat beslut om ändring av villkoren i förfrågningsunderlag/regelboken skall Region Uppsala skriftligen informera Vårdgivaren om dessa ändringar ( Ändringsmeddelande ). Om Vårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, skall Vårdgivaren inom 60 dagar från den tidpunkt Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Region Uppsala att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Region Uppsala inom den angivna tidsfristen blir Vårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Region Uppsala angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att Ändringsmeddelandet är avsänt. Om Vårdgivaren meddelar Region Uppsala att Vårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör Avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60 dagarsfristen. Under den återstående avtalstiden gäller förfrågningsunderlag/regelboken i sin lydelse före ändringarna. Denna regel gäller dock inte för förändringar i ersättningarna. Region Uppsala förbinder sig att informera vårdgivaren minst tre månader innan en förändring i ersättningen, som innebär försämrade villkor, träder i kraft. 2.5 Avtalsperiod Tillträdesdag för detta Avtal är den [åååå-mm-dd]. Avtalet träder i kraft från och med den angivna Tillträdesdagen. Avtalet gäller därefter fyra (4) år från tillträdesdagen. När avtalstiden är på väg att löpa ut kan Vårdgivaren skicka in en ny ansökan om att bli godkänd inom vårdvalet. Det åligger Vårdgivaren att informera sjukvårdsrådgivningen, vårdgrannar och befolkning om verksamhetens avtalsperiod. 2.6 Kontaktpersoner Parterna skall utse var sin kontaktperson med ansvar för Avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, skall detta skriftligen meddelas den andra parten. Meddelanden med anledning av Avtalet skall skickas till respektive parts kontaktperson med post eller e-post. 2.7 Anlitande av underleverantör Om Vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av åtaganden enligt Avtalet skall Vårdgivaren ansvara för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Vårdgivaren skall, på Region Uppsalas begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas.

135 sida 16 (95) Diarienummer VS Vårdgivarens rätt att bedriva annan verksamhet Vårdgivaren skall följa lag om valfrihetssystem avseende rätten att bedriva annan verksamhet. Sådan verksamhet får dock aldrig inverka negativt på kvaliteten på Vårdgivarens utförande av detta åtagande. Verksamhet som Vårdgivaren bedriver utöver detta åtagande skall redovisningsmässigt hållas tydligt avskild från verksamheten avseende detta åtagande. 2.9 Ändrade ägarförhållanden och mottagningsnamn Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos Vårdgivarens eventuella moderbolag, skall utan dröjsmål skriftligen anmälas till Region Uppsala. På begäran av Region Uppsala skall Vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Region Uppsala skall därefter pröva om Avtalet skall fortsätta att gälla eller om Avtalet skall sägas upp. Region Uppsala skall skriftligen meddela Vårdgivaren om sitt beslut avseende Avtalets fortsatta giltighet. Ändring av mottagningsnamn ska anmälas skriftligt till Region Uppsala och datum för bytet ska överenskommas med Region Uppsala. Vårdgivaren ansvarar för samtliga systemtekniska kostnader i samband med byte av ägarförhållande eller mottagningsnamn Ändrad avtalsform Vårdgivaren ansvarar för samtliga systemtekniska kostnader i samband med byte av avtalsform under pågående avtalsperiod, t ex byte från filial (tilläggsåtagande) till eget vårdavtal. Skriftlig information om ovan ska inkomma till Region Uppsala senast 3 månader innan ändringen Ändrade lokaler Om Vårdgivaren under avtalsperioden byter adress för mottagningen och/eller filial så ansvarar Vårdgivaren för samtliga kostnader i samband med lokalbyte, som till exempel nätdragning, konfigurationer i datasystemen (Cosmic mfl). Flytt av de datorer och aktuell kringutrustning som ingår i Funktionshyran ombesörjs av Region Uppsala. Se bilaga Funktionshyra för ytterligare information. Innan beslut om flytt ska vårdgivaren kontakta Region Uppsala för att få en uppgift om den totala nätkostnaden. När en vårdgivare begär flytt till annan lokal ska anmälan ske skriftligt per mail eller post. Anmälan ska göras 6 månader innan planerad flytt. Flyttdatum ska överenskommas med Region Uppsala (tiden mellan anmälan och flytt kan vara 2-6 månader).

136 sida 17 (95) Diarienummer VS Påföljder för Vårdgivarens Avtalsbrott Om vårdgivaren gör sig skyldig till avtalsbrott har Region Uppsala rätt till påföljder i enlighet med vad som anges i detta avtal. Med avtalsbrott förstås att vårdgivaren vid utförandet av uppdraget åsidosätter patientsäkerhetslagen (2010:659) eller hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), eller annan författning meddelad med stöd därav eller i annat hänseende bryter mot detta avtal. Som huvudman enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) kan Region Uppsala inte efterge sin rätt att kräva att avtalsbrott avhjälps. Vårdgivaren ska således inte uppfatta någon handling eller underlåtenhet från vårdgivarens sida som innebärande att ett avtalsbrott kan bestå Avhjälpande Vårdgivaren ska på eget initiativ avhjälpa avtalsbrott. Region Uppsala får sätta ut en skälig tid inom vilken avtalsbrottet ska vara avhjälpt. Vid avtalsbrott är vårdgivaren skyldig att till Region Uppsala inom bestämd tid tillhandahålla en åtgärdsplan, av vilken det ska framgå vilka åtgärder vårdgivaren kommer vidta för att avhjälpa avtalsbrottet och säkerställa att det inte inträffar igen. Åtgärdsplanen ska vara så detaljerad att Region Uppsala kan ta ställning till, och kontrollera, huruvida avtalsbrottet är eller kommer bli avhjälpt Påföljder för Region Uppsalas avtalsbrott Om Region Uppsala bryter mot bestämmelserna i detta avtal har vårdgivaren rätt till påföljder enligt vad som framgår i detta avtal. Region Uppsalas rätt att göra gällande påföljder faller bort om inte vårdgivaren utan dröjsmål skriftligen reklamerar mot Region Uppsalas avtalsbrott Vårdgivarens ansvar Ansvar för krav av tredje man Vårdgivaren har fullt ansvar för åtagandet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas vid utförande av åtagandet. Vårdgivaren skall hålla Region Uppsala skadeslös om krav väcks mot Region Uppsala som en följd av Vårdgivarens handlande eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller under detta avtals giltighetstid och därefter under en period av tre (3) år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess att allmän preskription inträder.

137 sida 18 (95) Diarienummer VS Region Uppsala skall snarast underrätta Vårdgivaren om krav framställs mot Vårdgivaren som omfattas av föregående stycke och Region Uppsala skall inte utan Vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka Vårdgivarens ersättningsskyldighet. Region Uppsala är därtill skyldigt att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot Region Uppsala framförs som omfattas av Vårdgivarens ersättningsskyldighet. Ansvar gentemot Region Uppsala Vårdgivaren svarar gentemot Region Uppsala enligt gällande svensk rätt för skador och förluster som Vårdgivaren orsakar Region Uppsala genom bristande uppfyllelse av förpliktelse enligt detta avtal eller annars i samband med utförandet av uppdraget enligt detta avtal. Vårdgivarens ansvar är begränsat till SEK. Se även avsnitt i regelboken om Försäkringar Skadestånd Om Region Uppsala begår avtalsbrott har vårdgivaren rätt till ersättning för den skada som vårdgivaren lider i anledning därav. Region Uppsala ansvarar inte för indirekt förlust, såsom utebliven vinst eller produktionsbortfall, annat än om sådan förlust uppstår på grund av Köparens grova vårdslöshet Ömsesidig förtida uppsägning Båda parter har rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om: 1. Den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet; eller 2. Den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten Hävning Part har rätt att häva detta avtal om motparten bryter mot sina förpliktelser och inte, inom trettio (30) dagar efter att ha erhållit ett skriftligt meddelande om bristen, vidtar rättelse. Part har även rätt att häva avtalet med omedelbar verkan om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för honom. Väsentliga avtalsbrott för uppdragsgivaren är bland annat: 1. Om Vårdgivaren bryter mot något för verksamheten tillämplig lagstiftning. 2. Om Vårdgivarens uppdrag utförs, utan Region Uppsalas skriftliga medgivande, av annan än Vårdgivaren i annan utsträckning än vad som framgår av accepterat anbud.

138 sida 19 (95) Diarienummer VS Om Vårdgivaren anlitar underleverantör utan att meddela Region Uppsala. 4. Om väsentliga förändringar av Vårdgivarens verksamhet sker i förhållande till accepterat anbud. 5. Om allvarliga missförhållanden i Vårdgivarens verksamhet uppstår. 6. Om Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgör sina åligganden avseende skatter och avgifter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Region Uppsala. 7. Om Vårdgivarens F-skattsedel dras in. 8. Om Vårdgivarens kreditvärdighet (rating) sjunker under avtalsperioden och Vårdgivaren inte kan lämna en godtagbar förklaring till detta. 9. Om Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger. 10. Om Vårdgivaren inte fullgör sina åligganden enligt avtalet. Hävning ska ske skriftligen Begränsning av skada Part som gör gällande att avtalsbrott föreligger ska vidtaga alla erforderliga åtgärder för at begränsa skadeverkningar av uppkommen skada, så vitt detta kan ske till rimlig kostnad Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader i samband med överlåtelse Eventuella förändringar av avtalsvillkor till följd av ändring i lag Vid tillfälle under avtalsperioden då beslut tas om att lagstiftning och förordningar eller föreskrifter förändras äger Region Uppsala rätt att påkalla justering av avtalet så att detta harmonierar med ändringar i lag, förordning eller föreskrift. Detta kan avse exempelvis förändringar av kollektivavtalsliknande villkor eller villkor som avser arbetsmiljö, arbetsrätt, lönebildning, semester/ledighet eller dylikt Allmänhetens möjlighet till insyn Vårdgivaren är skyldig att utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad efter det att Region Uppsala framställt begäran härom till Region Uppsala lämna sådan information som avses i 3 kap 19 a kommunallagen (1991:900). Sådan begäran skall i normalfallet vara skriftlig. Informationen skall göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs.

139 sida 20 (95) Diarienummer VS Informationen skall lämnas i skriftlig form. Det åligger Region Uppsala att i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information om utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för Vårdgivaren, om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos Region Uppsala. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information rörande löner eller andra kostnader hos Vårdgivaren. Information som lämnats till Region Uppsala enligt första stycket skall ej anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter Meddelarfrihet För den verksamhet som omfattas av detta avtal gäller tryckfrihetsförordningens regler om meddelarfrihet i samma omfattning som för den offentligt drivna hälso- och sjukvården Bestämmelses ogiltighet Skulle någon bestämmelse i detta avtal eller del därav befinnas ogiltig, skall detta inte innebära att detta avtal i dess helhet är ogiltigt utan skall, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt detta avtal, leda till att skälig jämkning i detta avtal sker Avstående Parts underlåtenhet att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt detta avtal eller påtala visst förhållande hänförligt till avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag, såvida inte uttryckligt avstående skett i av part undertecknad skriftlig handling Fullgörande Brister Vårdgivaren i fullgörandet av gjorda åtaganden har Region Uppsala rätt att anlita annan att helt eller delvis fullfölja uppdraget. Det åligger då Vårdgivaren, om högre pris måste erläggas, att ersätta Region Uppsala härför samt vidare till Region Uppsala utge ersättning för de merkostnader Region Uppsala fått vidkännas Efter Avtalets upphörande När Vårdgivaren upphör att driva avtalad verksamhet i sin helhet, eller till viss del, skall parterna förhandla om övertagandet av det journalbestånd, som tillkommit inom ramen för detta avtal. För utförda tjänster enligt Avtalet gäller Avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter avtalsperiodens slut, till exempel avsluta ekonomiska transaktioner och avsluta patientkontakter Underskrifter Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt.

140 sida 21 (95) Diarienummer VS Region Uppsala Uppsala den [åååå-mm-dd] Företagsnamn Ort [ange ort] den [åååå-mm-dd] Namn [ange namn] Hälso- och sjukvårdsdirektör Namn [ange namn] (firmatecknare) Befattning i företaget

141 sida 22 (95) Diarienummer VS ALLMÄNNA VILLKOR 3.1 Allmänna utgångspunkter Vårdgivaren skall tillhandahålla vård i enlighet med gällande lagstiftning samt i enlighet med vad som gäller inom specialiteten avseende kvalitetskrav och medicinsk praxis. Vårdgivaren skall anpassa undersöknings- och behandlingsmetoder till utvecklingen på området liksom till övergripande inriktningsbeslut som kan komma att tas inom Region Uppsala. Överenskomna gemensamma indikationskriterier skall följas. 3.2 Tillstånd Vårdgivaren skall ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. 3.3 Lagar och förordningar samt Region Uppsalas riktlinjer och policys Vårdgivaren ansvarar för att gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och Region Uppsalas policys, riktlinjer och handlingsplaner, som på något sätt berör här avtalat uppdrag, följs. Region Uppsala ansvarar för att på tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera regionens riktlinjer och policys som hänvisas till i Avtalet. 3.4 Sekretess och tystnadsplikt Vårdgivaren förbinder sig att iaktta den sekretess och tystnadsplikt som gäller inom hälsooch sjukvård. För Vårdgivaren gäller krav på sekretess och tystnadsplikt bland annat i enlighet med Patientsäkerhetslagen (2010:659). Vårdgivaren skall tillse att all personal som är verksam inom ramen för åtagandet undertecknar förbindelse om sekretess och tystnadsplikt samt att denna efterlevs. 3.5 Uppförandekod Region Uppsala har antagit en uppförandekod för leverantörer som gäller för samtliga vårdgivare med avtal inom Region Uppsala. Genom att vårdgivaren, VD/behörig firmatecknare, skriver under avtalet intygas att vårdgivaren följer de krav som är formulerade i dokumentet Uppförandekod för leverantörer (se Underskriften ger Region Uppsala rätt att begära in information eller på annat sätt undersöka att villkor och krav efterlevs. 3.6 Kunskapsstyrd och kvalitetssäkrad vård Vårdgivaren har skyldighet att bedriva ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) och Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

142 sida 23 (95) Diarienummer VS Grunderna för det systematiska kvalitetsarbetet regleras i SOSFS 2011:9. Där anges att vårdgivaren ansvarar för att det finns ett ledningssystem. Ledningssystemet ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning och användas för att systematiskt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren ansvarar för att överenskomna kvalitetskrav är kända och accepterade av hos Vårdgivaren anställd personal. Vårdgivaren skall i sitt systematiska kvalitetsutvecklingsarbete beakta alla områden i SOSFS2011:9. Vårdgivaren skall även integrera en hälsoinriktad hälso- och sjukvård i begreppet god vård. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård handlar om de processer som ger individen möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa. God vård är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård.. Innebär att vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Säker vård.. Innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Till vårdskador räknas bland annat vårdrelaterade infektioner. Patientfokuserad vård. Innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, önskemål och värderingar. Effektiv vård. Med effektiv vård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Jämlik vård. Jämlik vård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Vård i rimlig tid. Innebär att ingen patient skall behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med lagar, föreskrifter, nationella riktlinjer och gemensamma vårdprogram, riktlinjer och policys samt SBU-rapporter och övriga dokument som främjar vetenskap och beprövad erfarenhet. Vårdgivaren skall medverka i, samt leverera fullständiga och kvalitetssäkrade data till relevanta nationella och etablerade regionala/lokala kvalitetsregister. Vårdgivaren ska, utöver vad som följer av lagar och föreskrifter om patientjournaler, dokumentera sin verksamhet på sådant sätt att det möjliggör egenkontroll och extern granskning av verksamhetens innehåll och kvalitet.

143 sida 24 (95) Diarienummer VS Vårdgivaren skall i journalsystem registrera diagnoser och vårdkontakter enligt inom Region Uppsala fastställd terminologi. Patientsäkerhet Vårdgivaren har skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659). Patientsäkerhetslagen ställer krav på att vårdgivaren har ett systematiskt och förebyggande patientsäkerhetsarbete för att uppnå hög patientsäkerhet. Med patientsäkerhet avses skydd mot vårdskada. Vårdgivaren ansvarar för att hälso- och sjukvårdspersonal har den kompetens som behövs för att uppnå god kvalitet och hög patientsäkerhet i verksamheten. Vårdgivaren ska ge förutsättningar för medarbetare att delta i det systematiska förbättringsarbetet. Säker hälso- och sjukvård innebär att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter om hälso- och sjukvård. Den information som verksamheten får genom systematiska riskanalyser, egenkontroller och utredning av klagomål och synpunkter ska ligga till grund för förbättringar av processer och rutiner. Vårdgivaren ska följa Region Uppsalas övergripande strategier för patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner med tillhörande handlingsplaner. Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som krävs för att förhindra smittspridning och uppkomst av vårdrelaterade infektioner. Vårdgivaren ska bedriva ett systematiskt vårdhygieniskt arbete i samarbete med Region Uppsalas vårdhygieniska expertis. I ett systematiskt vårdhygieniskt arbete ingår uppföljning av och förebyggande av vårdrelaterade infektioner, vårdhygienisk egenkontroll, regelbundna hygienronder, kvalitetssäkring av basal hygien, hygienombudsorganisation, utbildning och fortbildning inom ämnet vårdhygien. Vårdgivaren ska medverka i enskilda patientärenden och biträda patientnämnden med de uppgifter som nämnden behöver för att fullgöra sitt uppdrag. Vårdgivaren ska utan kostnad tillhandahålla de intyg, utredningar och analyser med mera som begärs vid granskning av enskilda ärenden. Vårdgivaren ska, enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659), årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars.

144 sida 25 (95) Diarienummer VS Avvikelsehantering Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9). Interna och externa avvikelser ska registreras och utredas i avvikelsehanteringssystemet MedControl. Vidare ska vårdgivaren ha rutiner för anmälan av lex Maria i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria. Jämlik och jämställd vård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Utföraren ska utifrån patienternas behov tillhandahålla och fördela vården på lika villkor för hela patientunderlaget oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Region Uppsala har antagit en likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan. Policyn och planen omfattar de sju diskrimineringsgrunder som ingår i Diskrimineringslagen 2008:567: etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande uttryck eller identitet, funktionshinder, kön och ålder. Policyn och planen ska vara vägledande för Utförarens arbete med likabehandling och jämställdhet. Jämställd hälso- och sjukvård innebär att kön- och genusspecifika förhållanden måste beaktas i bemötande, diagnostik och behandling. Vårdgivare i Region Uppsala ska arbeta aktivt för att kvinnor och män ska erbjudas och få jämställd vård. Faktorer som socioekonomisk bakgrund skall inte påverka den hälso- och sjukvård som erhålls. Medicinskt omotiverade skillnader i bemötande, diagnos, behandling och prevention mellan könen ska inte förekomma. För att säkerställa en jämlik och jämställd vård med god tillgänglighet ska vården utföras med högsta möjliga medicinska säkerhet och kvalitet i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. 3.7 Patientens ställning Vårdgivaren skall tillgodose patienters och anhörigas behov av information avseende utredning, vårdinsatser, möjlighet att välja behandlingsalternativ och hälsorådgivning. Vårdgivaren ska även informera om rätt till fast läkarkontakt inom Region Uppsala eller i annat landsting samt möjlighet att få en ny medicinsk bedömning (3 kap 1-7 Patientlagen). Vårdgivaren ska vidare

145 sida 26 (95) Diarienummer VS informera om Region Uppsalas regler om valfrihet. informera om Region Uppsalas vårdgarantiregler. informera om patientens möjlighet att vända sig till patientnämnden. minimera informationshinder i form av språksvårigheter eller funktionsnedsättningar, t ex genom information och telefonservice på andra språk. fortlöpande utveckla administrativa rutiner för kommunikation med patienter och anhöriga och anpassa rutinerna till aktuell teknik. informera om patientens rätt att på Vårdgivarens bekostnad få tillbaka erlagd patientavgift när väntan på läkare/vårdgivare vid ett planerat besök överstiger 15 minuter, enligt Region Uppsalas avgiftshandbok. Information om detta ska finnas i väntrummen. tillgodose att patienten får rätt information inför sitt besök genom att kallelsen är tydlig, skriven på ett enkelt språk samt innehåller information om vart besöket äger rum, vem ska patienten träffa samt information om av- och ombokning. Kallelsedokumentet ska inte innehålla marknadsföring eller uppmaning om listning 3.8 Patientenkäter Region Uppsala äger rätt att genomföra patientenkäter med den metod, frågeställningar, tidpunkt och intervall som Region Uppsala bestämmer. När Region Uppsala ämnar genomföra patientenkäter ska vårdgivaren medverka i framtagandet av det aktuella patientunderlaget. Vårdgivaren bör informera patienter under undersökningsperioden om att de kan komma att få en patientenkät hemskickad och hänvisa till att detta sker efter beslut från Region Uppsala. Region Uppsala äger resultaten av patientenkäten och rätten att publicera dessa. Vårdgivaren skall ansluta sig till aktuella nationella patientenkäter och leverera patientdata under urvalsperiod för datainsamlingen. Nationell patientenkät genomförs vartannat år Tolk Vårdgivaren skall beställa tolk till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på det svenska språket, åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer. Vårdgivaren ska anlita auktoriserad tolk i första hand, företrädesvis sjukvårdstolkar, i andra hand grundutbildade tolkar med godkänt utbildningsbevis från grundutbildning. I undantagsfall, om situationen så kräver, kan personal med aktuell språkkompetens användas. Privata vårdgivare kan anlita tolk med vilken Region Uppsala vid var tid har avtal med, se Regionuppsala.se>>Extranät>>Vårdgivare>>Extranät>>Avtal>> Upphandling Patientnämnden Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Detta genom att handlägga ärenden som rör den hälso- och sjukvård som vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren skall snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och svar på ställda skrivelser som begärs.

146 sida 27 (95) Diarienummer VS Hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd Med asylsökande avses i detta avsnitt asylsökande enligt lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Med vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd avses i detta avsnitt vissa utlänningar enligt lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Asylsökande i Sverige får av Migrationsverket ett så kallat LMA-kort. Det är en handling utfärdad av Migrationsverket. LMA-kortet visar att den asylsökande har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård och tandvård om kortet är giltigt. Asylsökande med giltigt LMA-kort och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd som är 18 år och äldre har rätt till hälso- och sjukvård och tandvård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning och vård i enlighet med gällande smittskyddslagstiftning. Asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd som inte har fyllt 18 år skall erbjudas vård i samma omfattning som den som är under 18 år och folkbokförda inom länet. För läkarbesök hos primärvård respektive läkarbesök hos specialistvård efter remiss från primärvård (ej mödravård) betalar den asylsökande patientavgift om 50 kronor. Samma avgift gäller för receptförskrivna läkemedel. I övriga fall betalar asylsökande samma patientavgifter som alla folkbokförda. Asylsökande kan dock ej erhålla Region Uppsalas frikort, staten som huvudman för asylsökande har istället via Migrationsverket ett eget högkostnadsskydd. Asylsökande barn följer samma patientavgiftsregler som folkbokförda barn, det vill säga betalar ej någon patientavgift. Ovanstående rörande patientavgifter gäller även för vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd. Region Uppsala ansvarar för hälso- och sjukvård samt tandvård till asylsökande och ersätts för detta av Migrationsverket, genom en schablonersättning. Denna ersättning utgår för alla asylsökande som vid viss tidpunkt är registrerade hos Migrationsverket som boendes i Uppsala län. Region Uppsala ersätts också för utförda hälsoundersökningar, samt för fall där enskild individ har mycket stora vårdkrav, så kallade ärenden rörande kostnadskrävande vård. Dessa bägge senare ersättningar erhålls genom ett återsökningsförfarande, emedan schablonersättningen utbetalas per automatik. Såväl schablonersättningen som de eftersökningsbara ersättningarna administreras av asylsamordningen vid Region Uppsalas resurscentrum. För asylsökande finns en särskild mottagning som heter Cosmos. De erbjuder hälsoundersökningar till länets alla asylsökande och varje asylsökande som kommer till länet kallas. Migrationsverket tillhandahåller Region Uppsala relevanta uppgifter. Cosmos ansvarar också för hälsoundersökningar av länets alla nyanlända, exempelvis anhöriginvandrande och kvotflyktingar. Hälsokontroller för anhöriginvandrande barn och ungdomar, s.k. anknytningsfall, sker på Cosmos eller barnspecialistmottagningarna. Cosmos tar även ansvar för hälsoundersökningar av vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd.

147 sida 28 (95) Diarienummer VS Tillgänglighet Verksamheten skall vara tillgänglig per telefon under hela öppettiden, bl.a. för rådgivning och bokning av tid. Vid de tider då Vårdgivaren inte har öppet skall telefonsvarare ge information om öppettider samt hänvisa till alternativa vårdgivare som man kommit överens med och/eller till Sjukvårdsrådgivningen (ring 1177, eller Det skall även vara möjligt att boka tid vid personligt besök på mottagningen. Vårdgivare inom primärvård skall ha ett datoriserat telefonisystem (callbacksystem/uppringningssystem) som kan rapportera till SKL: s nationella väntetidsmätning av telefontillgänglighet (gäller ej barnmorskemottagningar och barnavårdscentral). Region Uppsala ansvarar för rapportering till SKL. Inställningar i Callbacksystem/uppringningssystem ska säkerställa att: - Mätning sker av vårdcentralens telefontillgänglighet för rådgivning/tidbokning. - Mätningen sker av återuppringda samtal under vårdcentralens öppettider (samma dag som patienten ringer in). - Inkommande samtal utanför vårdcentralens öppettider exkluderas från rapporteringen. Vårdgivaren skall anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider efter krav på god tillgänglighet samt svara för att det finns information om öppettider, tidsbeställning, möjligheter att lämna meddelanden och att kommunicera med e-post. Vårdgivaren skall medverka till att modern informations- och kommunikationsteknik används i kontakterna med invånarna. Vårdgivaren skall använda sig av de tjänster för digitala vårdmöten som Region Uppsala utvecklar och godkänner. Vårdgivaren skall också sträva efter att göra verksamheten tillgänglig för t ex personer med funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket Vårdgaranti Vårdgivaren skall tillämpa Region Uppsalas vid varje tidpunkt beslutade besöks- och vårdgarantier och delta i uppföljningar av besöks- och vårdgaranti samt väntetider enligt Region Uppsalas anvisningar. Den nationella vårdgarantin ( ), innebär att alla ska få telefonkontakt med primärvården samma dag. Om läkarbesök inom primärvården behövs ska det kunna erbjudas inom högst sju dagar. Alla som fått en remiss bekräftad till den specialiserade vården ska erbjudas sådant besök inom 90 dagar. Alla ska få operation eller behandling inom 90 dagar (3 månader) om det medicinskt bedöms att en sådan ska genomföras. Vårdgivaren ska följa Region Uppsalas beslutade besöks- och behandlingsgarantier, som bland annat innebär att:

148 sida 29 (95) Diarienummer VS Vårdsökande ska kunna nå Vårdgivaren samma dag som mottagningen kontaktas. Hjälp ska då erbjudas antingen genom telefonrådgivning eller genom besök på mottagningen eller i hemmet. Vårdgivaren ska erbjuda tid för medicinskt akuta vårdbehov som kräver läkarbesök samma dag. Tid för planerat läkarbesök ska kunna erbjudas inom sju dagar, såvida inte annat överenskommes med patienten. Under 2018 kommer Region Uppsala påbörja arbetet med att utveckla en bredare tillgänglighetsuppföljning där väntetider till samtliga legitimerade yrkesgrupper inom vårdcentralsuppdraget kommer kunna följas via SKL:s databas Signe. Lagkravet på vårdgaranti gällande telefonkontakt samma dag samt läkarbesök inom sju dagar, efter bedömning att behov finnes, kommer vara oförändrat och fortsätta rapporteras under Den utvidgade vårdgarantin som omfattar även en behandlingsgaranti inom specialistvården ökar kraven på Vårdgivaren att samverka med länssjukvården och Region Uppsala kring remisshantering, ansvarsfördelning och gränsdragning mellan olika vårdnivåer i vårdkedjan m m. Vårdgivaren åtar sig att ha rutiner för information till patienter om deras rätt gällande vårdoch besöksgarantier. Patientinformation angående den nationella vårdgarantin Hur länge ska jag vänta finns för utskrift på lul.se under Vårdgarantienheten Hälsoinriktat arbete Vårdgivaren ska bedriva hälsoinriktade insatser samt medverka i kunskapsförmedling om hälsoriskfaktorer och riskbeteenden. Det förebyggande arbetet ska riktas mot identifierade riskgrupper. Införandet av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder innebär att vården i större utsträckning än idag ska erbjuda individuellt anpassad hjälp till beteendeförändring och att hälso- och sjukvården ska ägna mer tid åt samtal enligt en enhetlig praxis. Grunden för merparten av alla åtgärder i riktlinjerna är någon form av rådgivning eller samtal. Vårdgivaren ska se till att medarbetare får utbildning i motiverande samtal och även får tillgång till Region Uppsalas gemensamma handledning. Till hjälp i införandet finns Region Uppsalas kunskapsunderlag för levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor, se regionuppsala.se/extranat. Med stöd av hälsoplanerare på Hälsa och habilitering ska vårdgivaren skapa strukturella förutsättningar för ett systematiskt arbetssätt nära integrerat med övrig verksamhet. Det inkluderar rutiner för och dokumentation av åtgärder samt, där det är möjligt, effekter av insatta åtgärder enligt Region Uppsalas kunskapsunderlag för levnadsvanor. Kunskapsunderlaget ska användas tillsammans med de i Region Uppsala godkända journalmallarna och journaltabell för levnadsvanor.

149 sida 30 (95) Diarienummer VS I samband med förskrivning av FaR till patienter som behöver extra stöd för fysisk aktivitet ska vårdgivaren samarbeta med regionens friskvårdslotsfunktion. Vårdgivaren ska utse en hälsokoordinator på vårdcentralen. Hälsokoordinatorn är ansvarig för att sprida information om hälsoinriktat arbete till ledning och personal vid vårdcentralen. Hälsokoordinatorn ska därutöver delta i obligatoriska nätverksträffar som Folkhälsoenheten vid Hälsa- och habilitering kallar till 2 ggr/år. Vårdgivaren ansvarar för att hålla Folkhälsoenheten uppdaterad med namn- och kontaktuppgifter till hälsokoordinatorn Personal Vårdgivaren skall ha personal i sådan omfattning och med den kompetens som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med Avtalet. Det skall finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret. Vårdgivaren skall fortlöpande hålla Region Uppsala informerad om vem som är verksamhetschef. I de fall verksamhetschef delegerat uppgifter t.ex. medicinskt ledningsansvar skall detta också meddelas Region Uppsala. Vårdgivaren skall tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen. Vårdgivaren och dennes personal kommer att erbjudas deltagande i vissa av regionens fortbildningsaktiviteter. Vårdgivaren svarar för kostnader avseende personal, resor, eventuella kursavgifter etc. Vårdgivaren ansvarar för att personal (inklusive vikarier och ersättare) inte uppbär ersättning från nationella taxan under den tid de är verksamma hos Vårdgivaren och utför tjänster enligt Avtalet. Personal med patientkontakt skall tala och förstå svenska. Patienter skall under semestertider och ledigheter garanteras rätten till god sjukvård. Vårdgivaren ansvarar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och andra lagar och föreskrifter för arbetsmiljö- och skyddsfrågor vad avser egen personal samt anlitade personer och företag Utbildningsplatser Klinisk utbildning för studenter Att ta emot studenter är ett krav som gäller både offentliga och privata vårdcentraler för att upprätthålla Region Uppsalas utbildningsuppdrag. Vårdgivaren ska tillhandahålla kliniska utbildningsplatser för studerande vid alla utbildningar där avtal finns mellan Region Uppsala och utbildande organisation. Vårdgivaren ska i första hand ta emot studerande från gymnasie-, yrkeshögskole-, universitet- och högskoleutbildningar i Uppsala län, enligt gällande avtal mellan utbildningsanordnare och Region Uppsala. Vårdgivaren ska tillhandahålla arbetskläder till

150 sida 31 (95) Diarienummer VS studenter som deltar kliniskt i verksamheten i en tillräcklig mängd så att dessa kan bytas varje dag enligt gällande föreskrift om basal hygien. Kansliet för klinisk utbildning samordnar och fördelar utbildningsplatser hos alla vårdgivare i primärvården. Fördelningen av utbildningsplatser sker enligt fördelningsnyckel där antalet listade patienter avgör hur många studenter varje vårdcentral ska ta emot. För administration av utbildningsplatser används praktikplaceringssystemet KliPP. Aktuell reservation av utbildningsplatser visas i KliPP från cirka 20 maj respektive 20 november för kommande termin. Vårdgivaren ansvarar för att det finns utbildade handledare inom verksamheten och att handledarkompetensen överensstämmer med gällande kvalitetskriterier för respektive program, samt att studenten har möjlighet att tillgodogöra sig sin kliniska utbildning enligt gällande kursmål. Läkarutbildning Allmäntjänstgöring och specialiseringstjänstgöring inom Allmänmedicin Vårdgivaren ska erbjuda plats för Allmäntjänstgöring (AT) och specialiseringstjänstgöring inom Allmänmedicin (ST) för läkare. Vidare skall vårdgivaren tillhandahålla arbetskläder till utbildningsläkare som deltar kliniskt i verksamheten i en tillräcklig mängd så att dessa kan bytas varje dag enligt gällande föreskrift om basal hygien. Akademiska sjukhuset samt Lasarettet i Enköping svarar för AT-läkarens anställning. Mottagande vårdgivare ansvarar för att godkänd handledarkompetens finns inom verksamheten samt att den kliniska och teoretiska utbildningen för AT-läkaren håller den kvalitet samt motsvarar de krav som framgår av Socialstyrelsens föreskrifter för allmäntjänstgöring för läkare, SOSFS 1999:5. Vidare skall AT-läkare som tjänstgör vid privat vårdinrättning beredas regelbunden möjlighet att delta i externa kurser, konferenser och andra utbildningstillfällen i minst samma omfattning som AT-läkare vid offentligt driven vårdinrättning ST-läkare i allmänmedicin anställda före är anställda av Region Uppsala, som svarar för rekrytering, placering på vårdcentral och för den utbildning som ingår i tjänstgöringen. ST-läkare anställda efter anställs på respektive vårdcentral, som blivit tilldelat ett ST-block från Region Uppsalas ledningskontor. ST-tjänstgöringen syftar till att uppnå specialistkompetens enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2008:17 eller SOSFS 2015:8. Vårdgivaren ska ge direktiv och se till att det finns dokumenterade rutiner så att specialiseringstjänstgöringen kan genomföras och regelbundet utvärderas för att säkerställa en hög och jämn kvalitet i specialistutbildningen. För att kunna ta emot ST i allmänmedicin måste det på vårdcentralen finnas minst två specialister i allmänmedicin, minst 3000 listade patienter samt godkända handledare som gått en av studierektorn godkänd handledarutbildning. De krav som ställs på vårdcentralen

151 sida 32 (95) Diarienummer VS finns beskrivna i dokumenten Baskrav på vårdcentral som utbildningsenhet samt Kontrakt ST-läkare. Dessa dokument finns på Forskning och utveckling Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter skall vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för Vårdgivaren regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som begär ut uppgifterna. Vårdgivaren skall följa Region Uppsalas vid var tid gällande rutiner för bio-banker. Vårdgivaren skall medverka i kliniska forskningsprojekt som godkänts av Uppsala universitetet och Region Uppsala. Detta åtagande regleras genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som genomför den kliniska forskningen. Hälsa- och habiliterings FoU avdelning svarar för samordning av FoU-frågor inom primärvården med fokus på forsknings- och utvecklingsprojekt, inklusive fördelning av FoU-medel. Barnhälsovårdens länsavdelning samt mödrahälsovårdsenheten svarar för stöd, fortbildning och information till alla vårdgivare i bland annat kvalitets- och metodfrågor. Vårdgivaren skall samverka med ovan nämnda forsknings- och utvecklingsenheter samt andra enheter/aktörer som arbetar med FoU så att kvalitetssäkrad kunskap sprids och används inom verksamheten, en evidensbaserad praktik åstadkoms och kliniskt och administrativt beslutsfattande bygger på bästa tillgängliga kunskap. Vårdgivare har möjlighet att ansöka om FoU-medel i särskild ordning Informationsteknologi, journaler och journalsystem Vårdgivaren skall använda samma IT-system och telefoni som i övrigt används av motsvarande verksamheter inom Region Uppsala, se separat dokument Gemensam ITbilaga för Vårdstyrelsens förfrågningsunderlag (revideras årligen). Kostnader och ansvar för detta skall fördelas på samma sätt som för verksamhet driven i Region Uppsalas regi och skall regleras via så kallad Funktionshyra. Region Uppsala förbinder sig att ge Vårdgivaren insyn i pågående och planerad utveckling inom ITområdet. Ambitionen är att gemensamt utveckla och nyttja Region Uppsalas IT-system. Den nationella IT-strategin kommer att påverka utvecklingen av såväl IT-infrastruktur som framtida IT-system. Vårdgivaren skall tillse att dess personal för patientjournaler och bevarar dessa i enlighet med gällande författningar på området. Med journal avses både pappersjournal och elektronisk journal. Varje patientbesök ska dokumenteras i vårdgivarens journalsystem enligt gällande lagstiftning. Journalanteckningen ska vara dokumenterad och signerad inom 14 dagar från vårdkontakten. Vårdgivaren skall följa de villkor och föreskrifter, som Region Uppsala meddelar, för lån av de patientjournaler eller andra handlingar som tillhör Region Uppsala och som Vårdgivaren kan behöva för fullgörandet av åtagandet. Region Uppsala kommer att vara behjälplig med att låta Vårdgivaren ta del av journalhandlingar samt tidigare journaler under förutsättning av patientens samtycke.

152 sida 33 (95) Diarienummer VS Vårdgivaren utgör en integrerad del av hälso- och sjukvården i Region Uppsala och Vårdgivaren skall därför använda det elektroniska journalsystemet Cosmic. För BVC skall dokumentation även ske i datasystemet Basta. Cosmic används för såväl vårddokumentation som patientadministration, och Vårdgivaren skall använda de moduler som används inom Region Uppsala. Mer information om Cosmic finns på Vårdgivaren ska utse en vårdsystemskoordinator samt ett IT-stöd som utgör kontakt mot Region Uppsalas vårdsystemssamordnare och IT-samordnare. Det rekommenderas att vårdsystemkoordinatorn är vårdpersonal Remisshantering Vårdgivaren skall följa Region Uppsalas vid var tid gällande regler om remisshantering. Rutiner för hantering av remisser och remissvar skall finnas hos Vårdgivaren Listningsregler Vårdgivaren ska följa Region Uppsalas regler för listning, områdesansvar och ickevalsalternativ, se bilaga. Vårdgivaren eller patienten ska ombesörja att underskriven blankett skickas per post eller via mail (inscannad blankett med underskrift) till Husläkarkansliet för inregistering i Huldra. Husläkarkansliet ansvarar för att ny-/om- och avlistning skett till den 15:e varje månad. Husläkarkansliet skickar inte ut bekräftelsebrev till patienten vid ny-/om- eller avlistning om patienten inte särskilt bett om det. Vårdgivaren är fri att använda egna blanketter för listning under villkoret att samma uppgifter tas in från patienten som återfinns på Region Uppsalas listningsblankett. För de invånare som inte gör något eget val ska Region Uppsala enligt LOV 9 kap. 2 tillhandahålla ett ickevalsalternativ. I region Uppsala tillämpas principen geografisk närhet, vilket innebär att den vårdcentral som ligger närmast invånarens folkbokföringsadress blir ickevalsalternativet Medicinsk service Laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader avseende laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar som krävs för verksamhetens diagnostik och bedömning. Vissa smittskyddsprover är en fri nyttighet för vårdgivaren, enligt beslut HSS Vilka smittskyddsprover det gäller framgår av separat förteckning som publiceras av Smittskyddsenheten på deras hemsida. Vid beställning av proverna hamnar kostnaden automatiskt (baserat på analyskod) på centralt konto.

153 sida 34 (95) Diarienummer VS Vårdgivaren skall ombesörja att erforderliga laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar genomförs och att remisser utfärdas i enlighet med för regionen gällande remissregler. Vid behov av ovanstående laboratoriemedicinska och klinisk fysiologiska undersökningar skall Vårdgivaren anlita Region Uppsalas egna utförare. Lokala analyser skall utföras med av Akademiska laboratoriet rekommenderade metoder och analysinstrument. Vid behov av röntgendiagnostiska undersökningar kan Vårdgivaren anlita Region Uppsalas egna utförare. Region Uppsalas system för dokumentation samt remisser och svar skall användas, se separat dokument Gemensam IT-bilaga för Vårdstyrelsens förfrågningsunderlag. Vårdgivaren förbinder sig att följa det kvalitetssystem och krav som finns idag och kan komma att finnas framöver för laboratorieverksamhet inom primärvården i regionen (med kunskapsstöd av Akademiska laboratoriet). Genom revisioner av vårdgivarens laboratorieverksamhet kommer följsamhet till de rutiner som styrs av gällande kvalitetssystem att granskas. Avvikelser från gällande krav, kan om de påverkar patientsäkerheten innebära att Vårdgivaren i väntan på åtgärd fråntas möjlighet att lokalt utföra analyser. Akademiska laboratoriet bedömer allvarlighetsgraden hos upptäckta avvikelser, de avgör vilka åtgärder som vårdgivaren ska göra och om vårdgivaren i väntan på granskad och godkänd åtgärd ska fråntas behörighet till FlexLabKemi och rätten att utföra analys av prover lokalt på vårdenheten. Inom Uppsala/Örebro regionen görs kvalitetskontroller av reagensloter för laboratorieutrustning, de godkända loterna ska användas av vårdgivaren. Regionen kommer i förekommande fall att följa vårdgivarens nyttjandemönster av medicinsk service. Om vårdgivarens nyttjande av dessa tjänster avviker påtagligt från övrig primärvårds nyttjandemönster, skall parterna på Region Uppsalas begäran snarast träffas för uppföljning och analys. Vårdgivaren skall då kunna redovisa medicinska skäl till eventuella avvikelser. Om vårdgivaren saknar godtagbara medicinska skäl till avvikelserna, skall vårdgivaren upprätta ett handlingsprogram i syfte att förändra nyttjandemönstret. Sterilgodshantering och desinfektion av medicinteknisk utrustning Vårdgivaren ansvarar för och bekostar erforderlig desinfektions- och sterilgodshantering och ansvarar för att gällande lagar, föreskrifter och standarder uppfylls inom området Vårdgivaren ansvarar för att rent, desinfekterat och sterilt gods hanteras i förråd enligt gällande lagar, föreskrifter och standarder. Hantering av autoklav och instrument ställer tydliga krav på användaren och mindre enheter som inte kan uppfylla gällande lagar, föreskrifter och standarder ska anlita en sterilteknisk enhet på ett sjukhus för sterilgodshantering med kvalitetssäkrade och ackrediterade metoder. Vårdhygienisk expertis ska anlitas när det råder oklarheter inom området.

154 sida 35 (95) Diarienummer VS Sjukresor och transporter av avlidna Vårdgivaren skall ha kännedom om samt tillämpa Region Uppsalas regler för sjukresor och vara patienten behjälplig med att ordna sjukresa. Aktuella regler finns på Region Uppsalas hemsida, Vårdgivaren har inte kostnadsansvar för transporter av avlidna eller för sjukresor Lokaler och utrustning Vårdgivaren ansvarar för anskaffande av lokaler och för alla lokalkostnader. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler som används för vård och omsorg ska enligt hälso- och sjukvårdslagen vara anpassade till de hygienkrav som ställs på den verksamhet som bedrivs där. Som stöd för att uppnå en god hygienisk standard vid ny- och ombyggnad samt renovering av vårdlokaler finns kunskapsunderlaget Byggenskap och vårdhygien (BOV) De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter skall vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Vårdgivaren har det övergripande medicintekniska ansvaret i sin verksamhet. All hantering och bearbetning av medicintekniska produkter med specificerad mikrobiell renhet inom hälso-, sjuk- och tandvård ska utföras i enlighet med god tillverkningssed och i ett kvalitetssystem motsvarande SS-EN ISO Vårdgivaren ansvarar för att medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad transporteras och förvaras i förråd på ett sådant sätt att renhetsgraden bibehålls i alla led fram till användningen. Som stöd för att uppnå detta finns kunskapsunderlaget Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjuk- och tandvård (FYFFE) Vårdgivaren förbinder sig att uppfylla de hygienkrav som gäller för Region Uppsalas lokaler avseende rengöring och desinfektion av ytor och föremål. Städpersonal ska ha en tillräcklig utbildning och kompetens inom städmetodik, smittvägar och smittspridning så att uppdraget kan utföras med den kvalitet som finns angivet för Regionen. Vårdgivaren ansvarar för att städningen kvalitetssäkras. Vårdhygienisk expertis ska anlitas när det råder oklarheter inom området Försäkringar Vårdgivaren är skyldig att till betryggande belopp hålla sedvanliga och relevanta företagar-, - egendoms- och ansvarsförsäkringar som täcker skador och förluster under avtalstiden. Region Uppsalas patientförsäkring gäller för eventuell personskada som orsakats patient som erhållit vård av Vårdgivaren.

155 sida 36 (95) Diarienummer VS Vårdgivaren har samma skyldighet som Region Uppsala att på begäran lämna intyg, journaler, utredningar och analyser med mera kostnadsfritt till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) och PSR (Person-skadereglering AB) Miljökrav Vårdgivaren skall ha en hög miljöambition och senast 12 månader efter driftstart skall Vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat miljöarbete. Detta innebär att det minst ska finnas en miljöpolicy, mätbara och tidsatta mål för betydande miljöaspekter samt en handlingsplan med ansvarsfördelning. Vårdgivarens miljöarbete ska vara öppet för granskning genom så kallad andraparts miljörevisioner (enligt ISO 19011) från Region Uppsalas sida. Vårdgivaren skall också utse en kontaktperson i miljöfrågor. Region Uppsala har därutöver rätt att begära in dokumentation, eller på annat sätt, undersöka om kraven efterlevs. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna miljöarbete på sådant sätt att Vårdgivaren därigenom medverkar till att målen i Region Uppsalas miljöprogram uppnås och miljöpolicy efterlevs, se Säkerhetskrav Vårdgivaren skall ha en hög säkerhetsambition och senast 12 månader efter driftstart skall Vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat systematiskt brandskyddsarbete enligt Region Uppsalas riktlinjer för brandsäkerhet, öppet för granskning genom sk andra parts säkerhetsrevisioner från Region Uppsalas sida. Vårdgivaren skall också utse en kontaktperson i säkerhetsfrågor. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna säkerhetsarbete på sådant sätt att Vårdgivaren därigenom medverkar till att regionens säkerhetsmål uppnås och säkerhetspolicy efterlevs, se Information och marknadsföring Region Uppsala ansvarar för övergripande information om vårdutbud och de regler som styr hälso- och sjukvården. Vid större förändringar i verksamheten (exempelvis om hela eller väsentlig del av verksamheten ska öppna eller stängas) svarar Region Uppsala för informationsinsatserna. Region Uppsala är då avsändare för information till befolkningen. Arbetet sker i nära samarbete med vårdgivaren. All extern marknadsföring/information som vårdgivaren lämnar avseende verksamheten ska följa Region Uppsalas riktlinjer för marknadsföring och sponsring, se Regionuppsala.se/Extranat Vid entré till verksamhet och i marknadsföringsmaterial ska följande anges: Verksamheten drivs på uppdrag av Region Uppsala.

156 sida 37 (95) Diarienummer VS Logotypen för Region Uppsala ska inte användas information och marknadsföring. I syfte att verksamheten ska vara tillgänglig för till exempel personer med funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket ska vårdgivaren sträva efter att göra informationen lättförståelig. Vårdgivaren äger ej rätt att utan Region Uppsalas skriftliga medgivande använda sig av Region Uppsala i eventuell annan marknadsföring. Det är vårdgivarens ansvar att de egna uppgifterna i hälso- och sjukvårdens adressregister (HSA-katalogen) är korrekta och aktuella under hela avtalsperioden. Informationen uppdateras enligt anvisningar från Region Uppsala. Anvisningarna reglerar också annan information om vårdgivaren som presenteras i Region Uppsalas informationskanaler 3.28 Informationsmöten Vårdgivaren skall i möjligaste mån vara representerad på informationsmöten, branschråd, och Primärvårdsråd som Region Uppsala kallar till Fördjupad uppföljning Region Uppsala ska, så långt det är tillåtet enligt gällande lagstiftning, ha rätt till insyn i all verksamhet som bedrivs enligt detta avtal och de ekonomiska uppgifter som är kopplade till den verksamhet som utförs enligt avtalet. Region Uppsala äger rätt att på egen bekostnad med av Region Uppsala anlitad lämplig expertis, företa kontroll och granskning, så kallad fördjupad uppföljning, avseende den verksamhet som omfattas av åtagandet samt underlaget för den ekonomiska ersättningen från Region Uppsala. Vårdgivaren ska utan kostnader för Region Uppsala, biträda Region Uppsala i de granskningar som utförs enligt ovan, genom att tillhandahålla dokumentation, journaler etc., samt i övrigt bistå Region Uppsala med information som är nödvändig för genomförandet av uppföljningarna. Om Region Uppsala i samband med en genomförd granskning finner allvarliga brister kan Region Uppsala besluta om att genomföra kompletterande fördjupad uppföljning. I detta fall ska vårdgivaren faktureras 500 kronor per timme och maximalt kronor per genomförd fördjupad uppföljning Revision Region Uppsalas revisorer ska kunna genomföra revision i enlighet med kommunallagen och därmed få tillgång till det underlag och den information som behövs för att kunna fullgöra sitt revisionsuppdrag. Vårdgivaren ska utan kostnader för Region Uppsala biträda revisorerna genom att tillhandahålla dokumentation och underlag samt i övrigt bistå revisorerna med information som är nödvändig för genomförandet av revisionerna.

157 sida 38 (95) Diarienummer VS Katastrofsituationer Vårdgivaren skall ingå i Region Uppsalas krishanterings- och krisledningssystem. Region Uppsala behåller sitt ansvar och beslutar om mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Vårdgivaren har ett avtalsrättsligt ansvar mot Region Uppsala, men Region Uppsala har ett ansvar mot tillsynsmyndigheter. Vårdgivaren skall bistå vid en allvarlig händelse/extra ordinär händelse då Region Uppsala utövar särskild sjukvårdsledning genom att ställa personal tillgänglig, denna skall kunna omdisponeras i hela Region Uppsala. Vårdgivarens lokaler skall kunna nyttjas vi allvarlig händelse/extra ordinär händelse och kunna disponeras enligt den krishanteringsorganisation som gäller inom Region Uppsala. Vårdgivaren skall vid behov bidra till de riskanalyser som görs för regionens planering samt eventuellt upprätthålla speciell kompetens hos de anställda. Vårdgivaren skall vid behov kunna delta i viss övnings- och utbildningsverksamhet för att kunna uppfylla kraven som ställs på Region Uppsala efter risk och sårbarhetsanalys (RSA). Detta skall ske utan ersättning enligt ansvars- och närhetsprincipen Tredjeparts/samarbetsavtal HSA och SITHS/EFOS Ett separat avtal avseende tredjeparts/samarbetsavtal HSA och SITHS/EFOS ska tecknas mellan Region Uppsala och vårdgivaren vilket ombesörjs av Region Uppsalas resurscentrum. 4. UPPDRAG VÅRDCENTRAL 4.1 Mål och inriktning Vårdgivaren åtar sig att tillhandahålla en säker, nära och basal hälso- och sjukvård till länsinvånarna utan avgränsning vad gäller sjukdom, ålder eller patientgrupper, och som inte kräver sjukhusens särskilda kompetens eller omfattas av den kommunala hemsjukvården. Vårdgivaren skall utifrån patienternas behov tillhandahålla och fördela vården på lika villkor för hela befolkningen oavsett kön, ålder, funktionshinder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Den övergripande målsättningen för verksamheten är att de insatser som erbjuds invånarna skall främja hälsan och resultera i förbättrad eller bibehållen hälsa, funktionsförmåga och/eller en förbättrad livssituation. Detta förutsätter att kunskapen om förekomst, tidiga tecken och förebyggande insatser fortlöpande utvecklas. Detta arbete skall utgöra en naturlig del i vårdgivarens verksamhet och samordnas med det hälsoinriktade arbete som bedrivs såväl inom Region Uppsalas övriga verksamheter som inom kommunens verksamheter.

158 sida 39 (95) Diarienummer VS Verksamheten skall kännetecknas av god tillgänglighet, vård av hög kvalitet, effektivitet, kontinuitet och trygghet samt bra service med korta väntetider och goda kontakter med samarbetspartners. 4.2 Prioriterade vårdbehov och målgrupper Vårdgivaren skall prioritera följande vårdbehov: vara tillgänglig för personer med akuta sjukdomar vård av svåra kroniska sjukdomar palliativ (lindrande) vård och vård i livets slutskede i samarbete med sjukhusen, kommunens hemsjukvård samt övriga berörda vårdinstanser vård av människor med nedsatt autonomi Vidare skall vårdgivaren: utreda, behandla eller följa upp personer med sjukdomar eller skador samt vid behov vidareremittera personer som kräver länssjukvårdsresurser eller andra specialistkunskaper, rehabilitera personer i samverkan med andra huvudmän, främja hälsa och förebygga ohälsa och skador genom individ- och samhällsinriktade åtgärder. 4.3 Undantag från uppdraget I uppdraget ingår ingen annan verksamhet än den som anges i detta kapitel. 4.4 Vårdtjänst Vårdgivarens uppdrag består av en bemannad mottagning under vårdcentralens öppettid. Bemanning och uppdrag framgår enligt nedan. Uppdraget är oberoende av var patienten är listad. Bemanning - Läkarmottagning. Vårdgivaren ska kunna erbjuda patienter en fast läkarkontakt. Husläkaren/läkaren ska vara patientens förstahandsval vid planerade läkarbesök för åkommor som inte kräver sjukhusets resurser eller insatser av annan specialist. - Husläkaren/läkaren skall hålla sig informerad om sina patienters hälsotillstånd och arbeta för att förbättra hälsoläget för dem. - Husläkaren/läkaren skall samordna patientens vårdbehov och samverka med andra vårdgivare och huvudmän när det är av betydelse för patientens hälsa, behandling och rehabilitering. - Vårdgivaren ska därutöver erbjuda läkartider för akuta besök. Distriktssköterskeverksamhet. Kurator vid mottagningen eller tillgång till underleverantör. Psykolog vid mottagningen eller tillgång till underleverantör.

159 sida 40 (95) Diarienummer VS Fysioterapeut vid mottagningen eller tillgång till underleverantör. Vårdgivaren ska tillhandahålla fysioterapeutiska rehabiliteringsinsatser för patienter som har funktionshinder/funktionsvisa störningar som begränsar eller kan komma att begränsa individen. Det åligger vårdgivaren att förmedla vikten av att patienten efter avslutade insatser själv ansvarar för återfallsförebyggande träning. Sådan träning är att betrakta som friskvård och omfattas inte av detta avtal. Fysioterapeuten ska ta emot ett brett diagnospanorama som svarar mot primärvårdens totala uppdrag. Viktiga områden för insatser är: Smärta, skador och/eller sjukdomar i rörelsesystemet. Sjukdomar eller skador i nervsystemet. Sjukdomar eller skador i andningsorganen eller cirkulationssystemet. Psykisk ohälsa eller psykosomatiska problem. Fysioterapi kan utföras på mottagning, i hemmet, eller i föräldragruppsverksamhet på barnmorskemottagning och barnavårdscentral. Barn med stressrelaterade besvär och långvarig smärta remitteras till barnfysioterapeuter som är knutna till länets barnspecialistmottagningar. Dietist vid mottagningen eller tillgång till underleverantör. Primärvårdsdietist ordinerar och förskriver sondmat och tillbehör till patienter i ordinärt boende. Om vårdtagare flyttar från ordinärt boende till korttidsplats ansvarar primärvårdsdietist för förskrivning. Dietisten eventuella deltagande i föräldragrupp vid BMM får ske efter överenskommelse mellan vårdgivarna och finansieras av Region Uppsala. Hembesök Vårdgivaren ska planera och genomföra vårdcentralens verksamhet på ett effektivt sätt där besök kan ske antingen vid mottagningen eller i hemmet. Hembesök ska göras när det är medicinskt motiverat eller av andra särskilda skäl. Främst skall kroniskt sjuka och vård i livets slutskede prioriteras. Gruppverksamhet Vårdgivaren ska identifiera riskgrupper och arbeta förebyggande mot dessa genom exempelvis gruppverksamhet. Gruppbesök ska utgå från definitionen i Socialstyrelsen

160 sida 41 (95) Diarienummer VS termbank Öppenvårdsbesök där fler än en patient samtidigt möter hälso- och sjukvårdspersonal. Gruppbesök kan vara t.ex. rökavvänjning i grupp, gruppbehandling inom psykiatrin eller hos fysioterapeut, profylaxkurser och diabetesutbildning. Deltagarna vid ett gruppbesök ska vara screenade/bedömda av aktuell profession innan inskrivning i gruppen. Smittskyddsverksamhet Vårdgivaren ska utföra smittskyddsarbete enligt gällande lagstiftning och riktlinjer från smittskyddsläkare. För alla vårdcentraler ingår att vårdgivaren ska ha en utsedd lokalt smittskydds- och antibiotikaansvarig läkare och sjuksköterska (LSA) i enlighet med riktlinjer om lokalt smittskyddsansvar, se åtagande gällande lokalt smittskyddsansvar inom primärvården på Smittskyddsenheten hemsida under fliken Smittskyddsansvar på Extranätet eller direkt via För detta åtagande ingår sedan 2015 ett generellt tillägg till kapiteringen. I åtagandet ingår: - att sprida information angående nyheter inom smittskyddet inom sitt område - att medverka i den epidemiologiska övervakningen - att fungera som rådgivare till den egna vårdcentralens personal - att informera om förekomst av antibiotikaresistens och rationell antibiotikaanvändning i enlighet med Stramas riktlinjer och mål LSA ska i rimlig omfattning delta i seminarier och utbildningar anordnade av Smittskyddsenheten och Strama. Vårdgivaren skall därutöver bistå vid utbrott och epidemier. Smittskyddsläkaren leder arbetet och bedömer vilka resurser som ska ställas till förfogande. Särskild ersättning utgår för de av Smittskyddsläkaren begärda insatserna vid utbrott och epidemier enligt åtagande gällande lokalt smittskyddsansvar inom primärvården. Strama-arbete Strama-arbetet syftar till att göra antibiotikaförskrivningen i Region Uppsala så ändamålsenlig och rationell som möjligt. Ersättning utgår till vårdcentraler som verkar för att öka följsamheten till behandlingsrekommendationer avseende vanliga infektioner i öppen vård. LSA ska - med erforderlig tid avsatt för uppdraget (riktlinje 1 timme/v) - sprida kunskap om aktuella antibiotikaresistensdata, aktuella behandlingsriktlinjer för infektioner i öppen vård och vårdcentralens antibiotikaförskrivning i förhållande till dessa. LSA ska i samverkan med verksamhetschef återrapportera till Strama Uppsala län enligt följande:

161 sida 42 (95) Diarienummer VS Redovisning av hur arbetet för att förbättra följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer bedrivits på enheten samt redovisning av de insatser som lokalt smittskyddsansvariga genomfört under verksamhetsåret. Redovisning av hur LSA och verksamhetschef bidragit till att varje förskrivare på enheten har kunskap om sin antibiotikaförskrivning och följsamhet till aktuella behandlingsriktlinjer ställt i relation till den för hela vårdcentralen eller annan lämplig referens. Vårdcentralens antibiotikaförskrivning ska diskuteras vid reflekterande möte på vårdcentralen och då ställas i relation till aktuella behandlingsriktlinjer. För att ersättning ska utgå krävs att LSA inlämnat en rapport senast 15 november enligt de riktlinjer som finns på Stramas hemsida, samt att Strama godkänner rapporten. Ersättning utbetalas vid årets slut till de vårdcentraler som uppfyller kraven ovan med ett engångsbelopp om 1,25 kr per listad kr baserat på listade i januari för aktuellt år (se även målbeskrivning i kapitel 5). Mottagningar som startar under året kan erhålla den fasta summan, om det bedöms att de har klarat målet under den tid de hunnit ha öppet. Läkarmedverkan i jour- och beredskapsverksamhet Läkarmedverkan i jour- och beredskapsverksamheten under veckans alla dagar, vardagar kl 17-08, lördagar, söndagar och helgdagar hela dygnet. Förvaltningen Hälsa och habilitering har ett samordningsansvar för beredskapsverksamheten. I beredskapsjoursuppdraget ingår att under jourtid, ge råd till kommunala sjuksköterskor i särskilt boende och vid behov hembesök i särskilt boende, fastställa dödsfall utanför sjukhusinrättning samt genomföra vårdintygsbedömningar. Fördelning av beredskapsjourpass på länets två beredskapsjourlinjer sker i förhållande till listningstal. Vårdgivaren ansvarar för bemanning av de pass som vårdgivaren har tilldelats. Närområdesansvar för patienter från andra län/länder och andra som tillfälligt vistas i området Vårdcentralerna har ett närområdesansvar för patienter från andra län/länder som tillfälligt vistas i området under dagtid mellan enligt Region Uppsalas Regler för listning, områdesansvar och ickevalsalternativ (se bilaga 3). Närområdesansvar fördelas mellan vårdcentralerna enligt en geografisk närhetsprincip utifrån församlingar och nyckelkoder. Närområdesansvaret omfattar: Konstaterande av dödsfall - utfärdande av dödsbevis Undersökning för utfärdande av vårdintyg enligt LPT Utskrivningsklara. Gäller även folkbokförda i länet som är listade i på vårdcentral i annat landsting.avtal med kommunen om hemsjukvård i ordinärt boende för de som inte bor i länet.

162 sida 43 (95) Diarienummer VS Smittskyddsåtgärder enligt beskrivning för lokalt smittskyddsansvariga samt provtagningar, speciellt för allmänfarlig sjukdom, vid misstänkt smitta på befolkning som vistas inom närområdesansvaret. Områdesansvar för folkbokförda och listade patienter Invånarna behöver inte välja någon vårdcentral eller husläkare för att bli listad vid en mottagning. Invånare som inte gör något eget val, nyinflyttade eller nyfödda blir automatiskt listade på en närliggande vårdcentral. Områdesansvaret för folkbokförda invånare fördelas mellan vårdcentralerna enligt en geografisk närhetsprincip utifrån församlingar och nyckelkoder. Region Uppsala har ett datoriserat geografiskt informationssystem (GIS) som automatiskt fördelar ansvar för områden. Ett informationsbrev skickas ut i samband med listningen med instruktioner om hur personen kan välja att lista om sig vid en annan vårdcentral. Det är inte tillåtet att neka vård för en patient listad på en annan vårdcentral/mottagning. Patienterna ska inte behöva lista om sig för att få vård. Medicintekniska produkter och förbrukningsartiklar Vårdgivaren ska ordinera/förskriva vissa medicintekniska produkter och förbrukningsartiklar. Detta avser läkemedelsnära produkter som exempelvis inhalatorer samt förbrukningsartiklar vid diabetes och stomi. Det kan också gälla förbrukningsartiklar kopplade till sårvård och perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG). Vårdgivaren har inte kostnadsansvar för förbrukningsartiklar vid inkontinens. Vid ordinering/förskrivning ska vårdgivaren fullfölja sitt förskrivaransvar i enlighet med vad som framgår i riktlinjer och rutiner för vård i samverkan ViS inom området. Palliativ vård Vårdgivaren ska ge patienter i livets slutskede vård eller behandling som ska vara symtomlindrande och inriktad på en för patienten så god livskvalitet som möjligt. Vården ska ges i samarbete med sjukhusen och/eller kommunal hemsjukvård. Vården ska ges antingen på vårdinrättning eller i hemmet. Vårdgivaren ska ge patienten och deras anhöriga en individuellt anpassad information om patientens hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Informationen om patienten ska delges övrigt vårdteam runt patienten. Ett brytpunktsamtal där information förmedlas att patienten befinner sig i livets slutskede, ska ledas av behandlingsansvarig läkare. Förutom patient och närstående bör också ansvarig sjuksköterska närvara vid detta samtal för att säkerställa kontinuiteten. Samtalets innehåll och konsekvenser dokumenteras i journaltext och kommuniceras i vårdkedjan.

163 sida 44 (95) Diarienummer VS Övriga ansvarsområden: Vårdgivaren ska erbjuda provtagning av venösa och kapillära prover på patienter från öppen och sluten vård samt utomlänspatienter (undantaget prover som kräver speciell hantering, ex kylcentrifugering eller nedfrysning i -70 C). Ersättning utgår för dessa provtagningar. Hemsjukvård som utförs av kommunal distriktssköterska ska ske med stöd av vårdcentralens läkare. Region Uppsala har ansvar för alla läkarinsatser. I och med Ädelöverenskommelsen 1992 fick kommunerna i länet ansvar för hemsjukvården i ordinärt boende för personer som fyllt 17 år och som har behov av insatser mer än 14 dagar samt all hemsjukvård kvällar, nätter och helger. Detta innebär att insatser som från första dagen bedöms vara av långvarig karaktär tar kommunen ansvar för under hela vårdperioden. Se även riktlinjen Ansvarsfördelning gällande hemsjukvård i ordinärt boende ÄDEL som finns på sökvägen: Regionuppsala.se >>extranätet>>samarbeten>>vis Utfärdande av obligatoriska intyg till myndigheter. Undersökning för vårdintyg. Legitimerad läkare som är anställd av Vårdgivaren vid vårdcentraler har i förekommande fall till arbetsuppgift att utföra undersökning inför eventuellt vårdintyg i enlighet med bestämmelserna i 4 LPT. Detta medför även rätt att besluta om omhändertagande av den som skall undersökas för vårdintyg samt möjlighet att begära biträde av polis om det behövs för att kunna genomföra undersökningen. Deltagande i möjligaste mån i aktiviteter inom vårdhygien för att uppnå en säker hälso- och sjukvård. Deltagande i aktiviteter inom katastrofberedskap/civilförsvar enligt gällande lagstiftning och i Region Uppsala fastställd katastrofplan. 4.5 Undantag från vårdtjänsten Åtgärder som avser besök på annan grund än sjukdom eller misstanke om sjukdom ingår inte i vårdcentralsuppdraget. Dessa besök definieras i den så kallade gula taxan, se Handbok för patientavgifter, sökväg: Regionuppsala.se>>extranät>>Vårdgivare>>Möta patienten>>sjukvård>>patientfakturor och avgifter. 4.6 Tilläggsåtaganden Utöver ovan beskrivna vårdtjänst kan Vårdgivaren utföra tilläggsåtaganden. Vårdgivare som ansöker om att bli godkänd som leverantör inom vårdcentralsuppdraget eller som redan är godkända som leverantörer inom vårdcentralsuppdraget kan ansöka om att utföra tilläggsåtaganden. Region Uppsala förbehåller sig rätten att begära att vårdgivare utför tilläggsåtagande om behovet inte redan är tillgodosett.

164 sida 45 (95) Diarienummer VS Barnavårdscentral Uppdrag och ersättning beskrivs i separat bilaga (Bilaga till förfrågningsunderlag vårdcentral avseende uppdrag och ersättning för tilläggsåtagande barnavårdscentral). Läkarinsatser i kommunernas särskilda boenden Region Uppsala ansvarar för läkarinsatser i kommunernas särskilda boenden i enlighet med gällande riktlinjer och rutiner Vård i samverkan (ViS) Tilläggsåtagande läkarinsatser gäller i kommunernas särskilda boenden för äldre samt de särskilda boenden där personer behöver extra mycket vård och stöd och inte själva kan ta sig till vårdcentral, eller har en annan läkarkontakt etablerad, exempelvis via habiliteringen. Hälsa- och habilitering har samordningsansvaret för läkarinsatser i särskilda boenden. Läkaren vid särskilt boende skall tillgodose läkarinsatser på primärvårdsnivå, dvs basal hemsjukvård (utreda, behandla och rehabilitera patienter) där slutenvårdens resurser inte krävs aktuella kontaktuppgifter till patientansvarig läkare finns hos omvårdnadsansvarig sjuksköterska akuta hembesök av läkare görs vid behov årliga läkarkontroller görs medicinska vårdplaneringar görs årligen samt vid behov årlig strukturerad läkemedelsgenomgång görs läkarjournal finns tillgänglig för omvårdnadsansvarig sjuksköterska tillgodose patientens medicinska behov i livets slutskede ge instruktion/ handledning till personal i enskilda patientärenden vid behov eller utgöra ett stöd för kommunens hälso-och sjukvårdspersonal, rehabiliteringspersonal och omvårdnadspersonal. göra fasta besök enligt lokal överenskommelse Vårdgivaren ska tillse att god läkarkontinuitet erbjuds patienterna i det särskilda boendet. Vid läkarbrist ska fast läkarkontakt på de boenden som vårdgivaren ansvarar för prioriteras i möjligaste mån. För patienter som vistas på boenden med korttidsinriktning kvarstår ansvaret för planerad vård och behandling hos patientens ordinarie läkare. Ansvarig läkare på boendet med korttidsinriktning ansvarar för att tillgodose behov av medicinsk vård vid akut sjukdom som behöver åtgärdas inklusive medicinsk vårdplanering vid vård i livets slut under vistelsetiden samt ansvar för Waranordination. Filial Utifrån invånarnas behov kan vårdcentralen bedriva en del av sin verksamhet vid filialer på annan adress.

165 sida 46 (95) Diarienummer VS En filial ska alltid vara knuten till huvudmottagningen. En filial ska drivas av samma företag som driver huvudmottagningen. Vårdgivaren kan inte låta en underentreprenör driva en filial. Samtliga krav och villkor i Regelbok för vårdcentral gäller även filialer. Om filialen inte erbjuder samma vårdutbud som huvudmottagningen ska vårdcentralen se till att patienter i behov av vård som saknas på filialen erbjuds vård på huvudmottagningen. Om filialen inte har öppet i samma omfattning som huvudmottagningen ska vårdcentralen se till att patienter i behov av vård erbjuds vård på huvudmottagningen under ordinarie öppettider. Vårdgivaren ska tillse att nödvändig utrustning för filialens verksamhet finns i lokalen som exempelvis utrustning för provtagning och EKG om det bedrivs husläkarverksamhet på filialen. Vårdcentralen ansvarar för att det tydligt framgår för invånarna att filialen är kopplad till huvudmottagningen. Vård som utförs vid en filial ska rapporteras på samma sätt på huvudmottagningen. Filialens adress, vårdutbud samt öppettider ska framgå på vårdgivarens hemsida. Ansvarig läkare vid barnmorskemottagning Vårdgivaren kan utföra läkarinsatser vid barnmorskemottagning som tilläggsåtagande. Vårdgivaren ska, i enlighet med mödrahälsovårdens basprogram och det kvalitetsprogram som finns för mödrahälsovården rapport nr 59, Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv Hälsa, svara för läkarinsatser i samband med hälsoövervakning, under och efter graviditet, vid barnmorskemottagningar som vårdgivaren vid var tid har överenskommelse med. Vårdgivaren skall utföra läkarinsatser vid mödravårdscentral med fokus på medicinska frågeställningar inom preventiv, diagnostisk och behandlande verksamhet. Läkaren ansvarar för medicinska tillstånd som definieras som avvikande från det normala förloppet vid graviditet och ordinerar och prioriterar därefter medicinska åtgärder. Vid behov skall remiss ställas till specialistmödrahälsovården vid Akademiska sjukhuset. I arbetet ingår: - vårdplanering enligt lokala vårdprogram - graviditetsbesök och eftervårdsbesök - hantering av remisser och avvikande provsvar (t ex avvikande cytologsvar, urinodlingar, blodprovssvar, värdera sköldkörtelprover) - preventivmedelsbesök vid komplicerade frågeställningar - utfärda sjukintyg

166 sida 47 (95) Diarienummer VS Vårdgivaren skall även bidra med medicinsk handledning till barnmorskorna och bör därför ha en bred erfarenhet och intresse av obstetrik och gynekologi. Läkarinsatsen skall utföras i barnmorskemottagningens lokaler, om inte annat överenskommits, och dokumentationen skall föras i barnmorskemottagningens journaler i Region Uppsalas journalsystem Cosmic. 4.7 Öppettider Vårdgivaren skall bedriva verksamhet under vardagar minst mellan kl året runt. Vårdgivaren har möjlighet till utökade öppettider med utgångspunkt från patienternas önskemål och behov. Vårdgivaren äger inte rätt att reducera tillgänglighet eller öppettider under semestrar, helger eller vid andra tidpunkter. Vårdgivaren äger dock rätt att ha stängt under max två planeringsdagar per år. Information ska ske till patienter och till sjukvårdsrådgivningen om stängningen. I informationen ska framgå vart patienten kan vända sig för att få vård. 4.8 Kompetens och kompetensutveckling Primärvårdens verksamhet grundas på läkare med allmänmedicinsk kompetens som tillsammans med övrig vårdpersonal inom primärvården skapar förutsättningar för en helhetssyn på enskilda individers och familjers situation. Vårdgivaren skall kunna behandla flera hälsoproblem och diagnoser såväl över tiden som vid varje besök. Fortbildning och kompetensutveckling hos personalen ingår i vårdgivarens basåtagande. Vårdgivaren ska tillse att tid och resurser finns avsatta i verksamheten för att delta i obligatoriska fortbildningsdagar som Region Uppsala kallar till. Hälsa- och habilitering har ett specifikt uppdrag att ombesörja fortbildningsdagar för primärvården. Läkare Merparten av de ordinarie läkarna skall vara specialister i allmänmedicin och kan kompletteras med specialist i geriatrik och/eller pediatrik, förutom läkare under utbildning. Ordinarie läkare är listningsbara. Vikarie skall vara minst legitimerad läkare. Om vikarien ej är specialist i allmänmedicin, geriatrik eller pediatrik så ska vikarien handledas av specialist i allmänmedicin. Läkare under AT-tjänstgöring får arbeta inom uppdraget under adekvat handledning. Läkare som har huvudansvaret för läkarinsatser i kommunens särskilda boenden ska vara specialist i allmänmedicin eller specialist i geriatrik. En läkare under ST-tjänstgöring i allmänmedicin eller geriatrik kan utföra läkarinsatser i särskilt boende, under en period som en del i sin utbildning, under förutsättning att handledning ges av specialist i allmänmedicin eller specialist i geriatrik. Läkare vid barnmorskemottagningar skall vara specialist i allmänmedicin eller specialist i obstetrik och gynekologi. Läkare vid barnavårdscentraler skall vara specialist i allmänmedicin eller pediatrik. Läkare som tjänstgör i beredskapsjouren ska vara minst legitimerad läkare.

167 sida 48 (95) Diarienummer VS Distriktssköterska Sjuksköterska som ansvarar för distriktssköterskeuppgifter skall vara specialistutbildad distriktssköterska. Laboratoriepersonal Laboratoriepersonal ska vara undersköterska, sjuksköterska eller biomedicinsk analytiker. Fysioterapeut Fysioterapeut ska vara legitimerad sjukgymnast/fysioterapeut. Fysioterapeuten ska behärska fysioterapeutiska åtgärder vid de vanligast förekommande folksjukdomarna, hjärt- kärlsjukdomar, obesitas, osteoporos, KOL, neurologi, reumatisk sjukdom, ångest, depression samt stressrelaterad ohälsa och dess kroppsliga uttryck. Övrig vårdpersonal Övrig vårdpersonal ska inneha legitimation där så krävs. Telefonmottagning Personal som svarar i mottagningens telefon ska vara legitimerad vårdpersonal. 4.9 Utveckling av vårdtjänsten Vårdgivaren skall i samarbete med Region Uppsala kontinuerligt bedriva utvecklingsarbete. Region Uppsala har rätt att varje år utan kostnad avropa 10 timmar från varje läkare och max 10 timmar från varje övrig personal för att bemanna centrala projekt och arbeten, till exempel deltaga som expert i referensgrupper kring verksamhet, avtals- och ersättningsfrågor eller programrådens arbete. I Regionplan och budget anges ett antal prioriterade områden som särskilt angelägna att fokusera insatserna på för att stärka Region Uppsalas möjligheter att klara framtida utmaningar och åtaganden. Vårdgivaren ska implementera aktuella nationella riktlinjer i samarbete med hälso- och sjukvårdsavdelningens enhet för kunskapsstöd. Vårdgivarens ska i dialog med Hälsa och habilitering säkerställa nödvändig medverkan. Vårdcentralen ska ha en kontaktperson som deltar i Region Uppsalas nätverksträffar avseende hälsofrämjande insatser/levnadsvanefrågor (hälsokoordinator). Vårdgivaren ska registrera i aktuella kvalitetsregister som till exempel Svedem och NDR.

168 sida 49 (95) Diarienummer VS Överenskommelsen mellan staten och SKL avseende Tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård ställer krav på huvudmännen att möta patienter utifrån deras olika preferenser och behov. Detta är särskilt viktigt för patienter med omfattande och återkommande vårdbehov. Vården bör undersöka möjligheterna till nya utåtriktade arbetssätt för förbättrad tillgänglighet inom öppna vårdformer. Vårdgivaren ska utveckla möjligheten till hembesök av läkare till sköra äldre och skapa former för ett strukturerat samarbete med den kommunala hälso- och sjukvården. Region Uppsala har som målsättning att minska antalet oplanerade återinläggningar inom 30 dagar. Vårdgivaren ska som ett led i detta systematiskt arbeta med att minska antalet oplanerade återinläggningar genom bland annat en förstärkt utskrivningsprocess. Vårdgivaren ska efterfråga och ta del av sjukhusets rehabiliterings-/vårdplan vid överrapportering och medverka till säker digital kommunikation. Arbete med att införa en förstärkt utskrivningsprocess inom slutenvård och primärvård pågår inom Region Uppsala. Utveckling av närvård Närvård är ett samlingsbegrepp för det samverkansarbete som bedrivs i nära samverkan mellan kommunerna och Region Uppsala, inom hälso- och sjukvård, vård och omsorg samt socialtjänst och skola. Utvecklingen av närvård skapar incitament för kostnadseffektiva vård- och sjukdomsförebyggande insatser av god kvalitet. Utföraren ska medverka i länets närvårdsutveckling genom att; - medverka i styrgrupper för närvård med uppdrag att representera vårdnivån primärvård. Representationen innebär ett ansvar att, inom den länsdel som berörs, inhämta synpunkter från och informera andra primärvårdsaktörer, oavsett om de är privata eller offentliga. Representationen kan utgöras av läkare, sjuksköterska eller annan personal utifrån styrgruppens behov. Representation ska ske proportionellt från privat och offentligt driven primärvård, - berörd personal medverkar i arbetsgrupper avseende närvård, - aktivt samverka med slutenvården och kommunerna för att a) korta väntetiderna för utskrivningsklara patienter att lämna slutenvården b) minska återinläggningar inom 30 dagar c) minska den undvikbara slutenvården, - inom ramen för den nationella psykiatrisatsningen (PRIO) delta i det pågående utvecklingsarbetet. En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Vårdcentralen ska arbeta med tidiga insatser och erbjuda bedömning och behandling av team för individer med risk för långvarig sjukskrivning i syfte att ta tillvara deras arbetsförmåga. Ett rehabiliteringsteam ska bestå minst av fysioterapeut, psykolog och/eller kurator samt läkare. Vårdgivaren ska följa Region Uppsalas riktlinjer för sjukskrivning och koordinera sin process internt och externt för sjukskrivning och rehabilitering.

169 sida 50 (95) Diarienummer VS Vårdgivaren ska delta i utbildnings- och utvecklingsinsatser inom försäkringsmedicin som anordnas för läkare och de professioner på vårdcentralen som involveras i patienternas sjukskrivning. Prioriterade medarbetare är nyanställda läkare, läkare med utländsk utbildning och hyrläkare. Innan dessa får utfärda intyg till grund för sjukskrivning ska de som en lägsta nivå ha tagit del av Region Uppsalas digitala utbildning på lärplattformen. Vårdgivaren ska erbjuda evidensbaserad rehabilitering för de sjukdomsgrupper som står för de flesta sjukskrivningarna. För patienter som har en arbetsgivare ska patientens samtycke inhämtas för att etablera en kontakt för att involvera arbetsgivaren i rehabiliteringsprocessen Samverkan och vårdkedjor I gällande lagstiftning betonas helhetssyn och samverkan kring den enskilde patienten. Vårdens olika insatser ska samordnas på ett för patienten ändamålsenligt sätt och vården är skyldig att utse en samordningsansvarig personal. Samverkan är en förutsättning när man arbetar förebyggande och rehabiliterande. Det är särskilt viktigt för patienter som har kroniska eller svåra sjukdomar med livslång funktionsnedsättning och komplexa behov. Det är även viktigt för de två sjukdomsgrupper som står för de flesta sjukskrivningarna, långvarig smärta och psykisk ohälsa. Många av dessa patientgrupper har svårt att utföra egenvård vilket riskerar leda till att de inte får tillgång till samma rehabiliteringsmöjligheter. Vårdgivaren ska koordinera sina insatser internt inom hälso- och sjukvården och externt med andra berörda aktörer för att möjliggöra god samverkan kring patienten och jämlik rehabilitering, t.ex. genom en rehabiliteringskoordinator. Vårdgivaren ska tillsammans med patienten gemensamt formulera en individuell rehabiliteringsplan. Arbetssättet ska motverka att patienter faller mellan förvaltningsgränser och även uppmärksamma de patienter som finns i gränslandet mot egenvård Samordnad individuell plan (SIP) En samordnad individuell plan (SIP) ska upprättas för samtliga patienter som är inskrivna ihemsjukvård och i övrigt i enlighet med HSL 3f för de individer där vårdcentralen eller kommunen bedömer att det föreligger ett behov av att samordna insatser eller om patienten själv så begär. Av planen ska det framgå: vilka insatser som behövs ansvarsfördelning vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen exempelvis egenvård vem som har det övergripande ansvaret för planen Gemensam planering med kommunen eller andra aktörer ska ligga som grund för den samordnade planen. Planen ska vara dokumenterad hos samtliga aktörer. Patienten ska

170 sida 51 (95) Diarienummer VS vara delaktig och ha lämnat samtycke till den gemensamma planeringen. Även närstående ska, om patienten samtycker, ges möjlighet till delaktighet. Utredningen SOU 2015:20 föreslår att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag - Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Syftet med en ny lag är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. För att uppnå detta ska följande arbetssätt gälla: Påbörja utskrivningsplaneringen när inskrivningsmeddelandet kommit Utse och meddela fast vårdkontakt innan patienten skrivs ut från sjukhus Kommunicera under vårdtiden med slutenvård, kommunen och patient Vid behov kalla till SIP, dock senast inom 3 dagar efter att meddelande kommit om att patienten är utskrivningsklar. Säkra rutiner så att SIP kan genomföras där och när det är bäst för den enskilde, i de flesta fall den enskildes hem. Vårdgivaren ska följa gällande riktlinjer för Samverkan vid utskrivning från slutenvård Läkemedel Vårdgivaren har fullt kostnadsansvar för läkemedel som beställs till verksamheten. För varor som förskrivs har vårdgivaren ett begränsat ansvar för förmånskostnaden, med ett tak för under- respektive överskott. Mer information om kostnadsansvar, ersättningsnivåer och hantering finns i bilaga 2. Varor inom läkemedelsförmånen ska förskrivas med för verksamheten erhållen arbetsplatskod. Blankett för ansökan av arbetsplatskod erhålls via Enheten för kunskapsstöd, e-post lakemedel@regionuppsala.se. Vårdgivaren ska använda Pascal vid dosordination, se Region Uppsalas riktlinjer för dosförskrivning ska följas ( Läkemedelsförskrivningen ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. Vårdgivaren ska i största möjligaste mån följa Läkemedelskommitténs, programrådens, beställarens och Strama Uppsala läns rekommendationer avseende läkemedel. Vårdgivaren ska delta i utbildningar anordnade av Läkemedelskommittén (inkl. Strama m fl) och Region Uppsala. Vårdgivaren ska utse en läkemedelsansvarig läkare som är kontaktperson till Läkemedelskommittén och Strama Uppsala län. Vårdgivaren ska efter förfrågan och i rimlig omfattning samverka med Enheten för kunskapsstöd avseende framtagning av gemensamma rutiner, riktlinjer m.m. Vårdgivaren ska utvärdera sin förskrivning när det gäller kostnadsuppföljningen och kvalitet i form av följsamhet till behandlingsrekommendationer. Vårdgivaren ska använda sig av LIS (eller motsvarande framtida system) för att följa vilka läkemedel/ varor som försäljs via egen arbetsplatskod. För att kunna följa försäljningen per förskrivare nyttjas e- Hälso-myndighetens rapporter Min förskrivning se Om förskrivningen avviker från rekommendationer ska en dialog mellan parterna upprättas för att analysera orsaker och för att besluta om åtgärder.

171 sida 52 (95) Diarienummer VS Med syfte att öka kvaliteten i läkemedelsförskrivningen kan Läkemedelskommittén och Region Uppsala besluta om årliga förskrivningsmål. Dessa kan exempelvis beröra områden, som antibiotika, äldre och miljöpåverkan. Uppnådda förskrivningsmål kan i vissa fall premieras med en ersättning. Eventuellt deltagande i läkemedelsprövningar ska meddelas Läkemedelskommittén före avtalstecknande. Läkemedelshantering och läkemedelsförråd ska kvalitetsgranskas av oberoende part minst vart annat år. Kassation av läkemedel ska ske på ett säkert och miljömässigt korrekt sätt. Vaccinationer Vaccinationer som ingår i nationella program och är kostnadsfria för patienten ingår i Vårdgivarens åtagande. Läkemedel och äldre Vårdgivaren ska fortsätta arbetet med att minska dygndoser av följande olämpliga läkemedel för patienter 75 år och äldre: Se även Region Uppsalas hemsida under fliken äldre och läkemedel. antikolinerga preparat tramadol långverkande bensodiazepiner propiomazin NSAID-preparat Antibiotika och resistensproblematikse avsnitt 4.4 Stramaarbete samt målbilaga i kapitel 5. Läkemedelsgenomgång för äldre än 75 år Socialstyrelsens läkemedelsföreskrift gäller från och med den 1 september I föreskrift 2000:1 samt 2012:9 framkommer bland annat följande i kap 3: En läkare ska ansvara för läkemedelsgenomgångar. Läkare ska vid behov samarbeta med andra läkare, apotekare, sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal. En vårdgivare ska erbjuda de patienter som är 75 år eller äldre och som är ordinerade minst fem läkemedel en enkel läkemedelsgenomgång vid 1. Besök hos läkare i öppen vård 2. Inskrivning i sluten vård 3. Påbörjad hemsjukvård 4. Inflyttning i sådan boendeform eller bostad som omfattas av 18 i hälso- och sjuk vårdslagen

172 sida 53 (95) Diarienummer VS Den patient som efter en enkel läkemedelsgenomgång har kvarstående läkemedelsrelaterade problem eller där det finns en misstanke om sådana problem ska erbjudas en fördjupad läkemedelsgenomgång. När en patient under vårdtillfället har fått en läkemedelsgenomgång på sjukhuset ska läkaren på vårdcentralen beakta de föreslagna åtgärderna. Remiss för detta kan skickas från sjukhusets kliniska apotekare. (Läs mer i Publika Docplus samt på Aktuell läkemedelslista I samband med ordinationsändringar (även per telefon) ska en aktuell läkemedelslista lämnas till patienten. Palliativa läkemedel Vårdgivaren ska ordinera palliativa läkemedel vid behov för vård i livets slutskede. Mallar för rekommenderade läkemedel finns i Cosmic. Dokument om läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård finns i Publika DocPlus. Läkemedel och miljö Region Uppsala har en handlingsplan för läkemedel och miljö för att minska läkemedelsrester i naturen genom att minska användningen av vissa miljöstörande läkemedel där det finns alternativ i rimlig avvägning mot t.ex. kostnad. Vid jämförbar medicinsk effekt och säkerhet samt pris rekommenderas läkemedel med mindre risk för negativ miljöpåverkan. - Gruppen fluorokinoloner och diklofenak är läkemedel som bör användas restriktivt. - Använda hormonplåster och -ringar ska inte spolas ned i toaletten utan lämnas till apotek för omhändertagande, eftersom de har kvar stora delar av hormoninnehållet efter förbrukning. Se under fliken Läkemedel och miljö.

173 sida 54 (95) Diarienummer VS UPPFÖLJNING Uppföljningen syftar till att granska om Vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av Vårdgivarens uppdrag. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Uppföljningen ska även ge underlag för patienter att välja vårdgivare samt för att tillgodose medborgarnas rätt till insyn. Region Uppsala har rätt att publicera uppföljningens resultat för allmänheten och för andra vårdgivare i syfte att stimulera öppna jämförelser, erfarenhetsutbyte samt kvalitets- och förbättringsarbete. Uppgifter som inte kan inhämtas från befintliga system åligger Vårdgivaren att inrapportera årligen via årsredovisningen. Insamling, lagring och rapportering av dessa uppgifter ansvarar Vårdgivaren för. Fördjupad uppföljning, främst utifrån kvalitetsperspektivet, sker med hjälp av medicinska revisioner. Region Uppsala meddelar Vårdgivaren vilka revisioner som kommer att ske under aktuellt år. 5.1 Löpande uppföljning Vårdgivaren och Region Uppsala ska löpande under året följa: Produktionsstatistik vårdcentral Produktionsstatistik hämtas från befintliga journal- och verksamhetssystem som Vårdgivaren åtar sig att rapportera till. Med produktionsstatistik menas ersatt produktion. Region Uppsala har ansvar för lagring och rapportering av uppgifterna. Nyckeltal Följande nyckeltal ska följas av vårdgivaren och Region Uppsala. Region Uppsala ansvarar för att nyckeltalen redovisas till vårdgivaren minst en gång per år.. - Medicinsk service, kr per listad (undantag: detta nyckeltal ansvarar vårdgivaren för) - Andel besök per obligatorisk yrkeskategori av totalt antal besök - Andel diagnossatta besök av totalt antal besök - Andel signerade journalanteckningar av totalt antal anteckningar - Andel obesvarade remisser av alla inkommande remisser Årlig uppföljning fysioterapi Antal besök/individ/år:

174 sida 55 (95) Diarienummer VS För vårdgivaren totalt antal behandlingar genom antal unika behandlade individer, riktvärde 8. Tas ur befintliga system dit vårdgivaren rapporterar och kommer att följas kontinuerligt. Antal besök och gruppbesök inom fysioterapi följs löpande av Region Uppsala under året. 5.2 Innehåll i vårdgivarens årliga verksamhetsberättelse Följande delar skall ingå i en årlig verksamhetsberättelse. Samtliga delar rapporteras elektroniskt senast den 25 januari varje år, enligt instruktioner från avtalshandläggare på Regionkontoret. Rapportering ska ske per mottagning. Filial redovisas tillsammans med huvudmottagningen. Öppettider - Redovisa mottagningens och eventuell filials öppettider. Kvalitet - Redovisa de viktigaste kvalitetsförbättringarna som genomförts vid vårdcentralen under året. - Redovisa implementeringen av nationella riktlinjer utifrån programrådens arbete i diabetes, astma/kol, stroke samt hjärtsvikt. Personal - Redovisa antal läkartjänster och tjänstgöringsgrad. - Redovisa antal hyrläkare och timanställda läkare under året. - Kommentar till läkarkontinuiteten. Hälsoinriktat arbete - Beskriv det systematiska arbetssättet med rökstopp inför planerade operationer. Forskning och utveckling - Redovisa genomförd forskning enligt anvisningar för kommande forskningsbokslut. Kommentera utfall av nyckeltal - Vårdgivaren ska kommentera utfallet av nyckeltalen, samt om möjligt jämföra och analysera mot föregående år.

175 sida 56 (95) Diarienummer VS Kommentera utfall av målbilagan - Vårdgivaren ska kommentera orsaken till eventuell bristande måluppfyllelse för de mål som är uppställda i målbilagan. Vad avser de fyra måtten under Hälsoinriktat arbetet ska vårdgivaren även analysera utfallet i jämförelse med föregående år. 5.3 Målbilaga Följande kvalitetsmått är till grund för bedömning av målrelaterad ersättning. Region Uppsala ansvarar för redovisning av respektive vårdgivares resultat. Gäller dock inte vårdgivare som inte har Cosmic. Dessa vårdgivare får själva rapportera in sitt resultat till Region Uppsala. Den målrelaterade ersättningen utgör 1 % av respektive vårdgivares totala kapitering per år. Om målen inte uppfylls görs ett procentuellt avdrag på den målrelaterade ersättningen enligt nedan. Undantag för mål avseende antibiotika/stramaarbete där ett belopp utbetalas i efterhand om målen uppfylls. Rapportering av måluppfyllelse sker per mottagning. Filial redovisas ihop med huvudmottagningen. Rapportering sker avseende perioden 1 januari 2018 till och med 31 december Vårdgivaren ska i sin verksamhetsberättelse senast den 25 januari kommentera eventuella brister i måluppfyllelsen. Mått som ska redovisas Rapportering Avdrag Hälsoinriktat arbete Patienter som fått kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅ-kod DV procent Patienter som fått rådgivande samtal om riskbruk av alkohol Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅ-kod DV procent Patienter som fått rådgivande samtal om otillräcklig fysisk aktivitet med tillägg (FaR ) Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅ-kod DV132 och DV procent Patienter som fått kvalificerat rådgivande samtal om ohälsosamma matvanor Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅ-kod DV procent

176 sida 57 (95) Diarienummer VS Mått som ska redovisas Rapportering Avdrag Antibiotika/Strama-arbete Fotnot: Om antal registrerade patienter = 0 så görs avdrag med ovan angivna procentsats Se 4.4 Strama-arbete för beskrivning av vad som ska uppfyllas för att få ta del av ersättning. För att ersättning ska utgå krävs att LSA inlämnat en rapport senast 15 november enligt de riktlinjer som finns på Stramas hemsida, ppsala, samt att Strama godkänner rapporten. Ersättning utbetalas vid årets slut till de vårdcentraler som uppfyller kraven ovan med ett engångsbelo pp om 1,25 kr per listad kr baserat på listade i januari för aktuellt år. Mottagningar som startar under året kan erhålla den fasta summan, om det bedöms att de har klarat målet under den tid de hunnit ha öppet.

177 sida 58 (95) Diarienummer VS Övriga mål (ej kopplade till målrelaterad ersättning): Nedanstående mål är kopplade till regionens arbete inom programråd diabetes samt läkemedel och följs av respektive funktion inom Region Uppsala. Mål kopplat till Programråd diabetes: Region Uppsala ansvarar för uthämtning av data och återkoppling till vårdgivare. - Vårdgivaren ska registrera patienter i NDR: andel registrerade i NDR. - Andel diabetespatienter med blodtryck 140/85 mmhg. Målnivå minst 71 procent. - Andel diabetespatienter med HBA1c >70mmol/mol. Målnivå högst 13 procent. - Kontroll av fotstatus under året. Målnivå minst 95 procent. Kontroll av ögonbottenundersökning enligt riktlinjer: 93 procent Mål avseende läkemedel: Vårdgivaren ska under året arbeta aktivt med följande läkemedelsmål. Läkemedelsteamet vid Enheten för kunskapsstöd kan bistå vårdgivaren med stöd och råd kring läkemedelsmålen. Region Uppsala ansvarar för att tillhandahålla statistik. - Vårdgivaren ska säkerställa att kvoten diklofenak/nsaid inte ökat jämfört med föregående år. - Vårdgivaren ska säkerställa att kvoten fluorokinoloner/all antibiotika inte ökat jämfört med föregående år. Mål avseende tillgänglighet Vård i rimlig tid Telefontillgänglighet enligt genomsnittligt värde av SKL:s nationella mätningar januari-oktober. Målnivå minst 90% Definition: Besvarade samtal (dvs fått tid för återuppringning), i % av totalt inkomna samtal under mottagningens öppna telefonrådgivningstid. Andel läkarbesök inom sju dagar enligt genomsnittligt värde av SKL:s nationella mätningar Målnivå minst 90%

178 sida 59 (95) Diarienummer VS januari-oktober.

179 sida 60 (95) Diarienummer VS ERSÄTTNING 6.1 Ersättningsmodell Ersättningsmodellen består av följande delar: 1. Kapiteringsersättning per listad patient viktad efter ålder och strukturersättning samt efter Care Need Index (CNI) 2. Besöksersättning inklusive förhöjd besöksersättning för psykolog, kurator, hembesök och besök av patienter som ej är listade på vårdcentralen. 3. Målrelaterad ersättning. 4. Ersättning för tilläggsåtaganden 6.2 Kapiteringsersättning För uppdraget utgår en kapiteringsersättning. Grundbeloppet är totalt 1350 kronor. Från och med 2015 ingår grundåtagande för smittskydd i kapiteringsersättningen. Åldersviktningen för vårdcentralsuppdraget ser ut enligt följande: 0-5 år (vikt 1,0), 6-64 år (vikt 1,0), år (vikt 2,5) och 75 år (vikt 3,5). En strukturersättning utgår till vårdcentraler i Heby, Älvkarleby, Tierps, Östhammars och Håbo kommuner med 15 procent per listad person och år. Ålder 0-5 år 6-64 år år 75 år - Kapiteringsbelopp ersättning per listad 1350 kr 1350 kr 3375 kr 4725 kr Strukturersättning 15 % per listad 203 kr 203 kr 506 kr 709 kr Kapiteringsersättningen (faktiskt antal listade per den 15:e månaden innan * åldersvikt * angiven kapiteringsersättning), betalas ut av Region Uppsala med 1/12 den femte varje månad utan anmodan från Vårdgivaren. Grundkapiteringsersättning 80 procent av kapiteringsbeloppet utgörs av en viktad kapiteringsersättning per listad person. Beräkningen av den viktade kapiteringsersättningen sker enligt: Antal listade per vårdcentral och ålderskategori * åldersvikt * 80 procent av kapiteringsbeloppet CNI-kapiteringsersättning Resterande 20 procent av kapiteringsersättningen baseras på CNI. Kapiteringsersättningen enligt CNI baseras på ett index som erhålls från SKL (Se bilaga 1 för justerat CNI-värde per vårdcentral). Beräkningen av den viktade kapiteringsersättningen med CNI sker enligt: Antal listade per vårdcentral och ålderskategori * åldersvikt * 20 procent av grundbeloppet * justerat CNI-värde

180 sida 61 (95) Diarienummer VS Justerat CNI tas fram en gång per år. Detta sker i samband med framtagande av regelboken. Förändringar under året tas inte hänsyn till. För vårdcentraler som tillkommer under ett år finns inget justerat CNI-värde. För nytillkomna vårdcentraler används istället den relativa snittvikten, vilken alltid är 1,0000 under första året. År två används det specifika CNI-värdet för den nya vårdcentralen. Total kapiteringsersättning Summorna av CNI-kapiteringsersättning och grundkapiteringsersättning * övriga tillägg = Total kapiteringsersättning 6.3 Besöksersättning Besöksersättning ges för besök på vårdcentralen oavsett om patienten är listad där eller ej. Vårdgivaren är skyldig att ta emot asylsökande. Gruppbesök ger en halverad besöksersättning. Ersättning utgår endast för gruppbesök enligt Socialstyrelsen definition och inte för grupper som hålls utanför vårdcentralsuppdraget som t ex öppna mindfulnesspass, yoga, zumba, allmänna föreläsningar etc. Patientavgift får endast tas ut av patienten för de grupper som ingår i Socialstyrelsen definition och ingår vårdcentralsuppdraget. Deltagarna vid ett gruppbesök ska vara screenade/bedömda av aktuell profession innan inskrivning i gruppen för att ersättning ska utgå. Besöksersättning utgår inte för andra besök än besök på grund av sjukdom eller misstanke om sjukdom. Patientavgifterna tillfaller Vårdgivaren men dras av från besöksersättningen vid utbetalning. Besöksersättningar Kr/besök Läkare, psykolog, kurator, dietist, fysioterapeut extra ersättning psykolog, kurator (förstärkning 250 avseende psykisk hälsa) - extra ersättning per besök i hemmet 235 Gruppbesök läkare, psykolog, kurator, dietist, 157 fysioterapeut Grupp fysioterapeut föräldragrupp BMM/BVC 1017 Grupp dietist föräldragrupp BMM 1017 Distriktssköterska, sjuksköterska extra ersättning per besök i hemmet 212 Gruppbesök distriktssköterska, sjuksköterska 141 Undersköterska extra ersättning per besök i hemmet 141 Gruppbesök undersköterska 94 Mellanliggande provtagning (provtagning utan 282 samband med besök på den egna mottagningen) Besök av asylsökande, läkarbesök 1850 Besök av asylsökande, sjukvårdande behandling 620

181 sida 62 (95) Diarienummer VS Besöksersättning för patienter listade på annan vårdcentral För besök av patienter som är listade på annan vårdcentral erhåller Vårdgivaren besöksersättning gånger 2. För listade patienter finansieras den extra besöksersättningen av den vårdcentral där patienten är listad och som har erhållit kapiteringsersättning för patienten. När Vårdgivarens listade patienter gör besök på annan vårdcentral görs avdrag på Vårdgivarens kapiteringsersättning med besöksersättning gånger 1. Besöksersättning för listade patienter folkbokförda i annat län För listade som är folkbokförda i annat län utgår kapitering och besöksersättning enligt Region Uppsalas förfrågningsunderlag/regelbok. Besöksersättning för patienter från andra länder Vårdgivare äger rätt att ta emot patienter från andra länder enligt regler i Region Uppsalas Avgiftshandbok ( Där framgår även patientavgiftens storlek för dessa grupper. Besök av de patienter som betalar hela vårdkostnaden själva, t.ex. medborgare utanför EU, berättigar inte till besöksersättning av Region Uppsala. Utbetalning av besöksersättning Besöksersättning utbetalas för utförda prestationer enligt rapporterade filer den 20:e efterföljande månad. Besöksersättning justeras innan utbetalning av Region Uppsala med att faktiskt erhållna patientavgifter dras ifrån, besöksersättningen för alla besök av patienter som inte är listade på vårdcentralen dubbleras (gäller ej den särskilda ersättningen för asylsökande), egna listade patienters besök hos andra vårdcentraler inom primärvården dras ifrån. Undantag gäller för besökstyperna Grupp dietist föräldragrupp BMM samt Grupp fysioterapeut föräldragrupp BMM/BVC, vilka ska faktureras Region Uppsala, se fakturaadress nedan i 6.17 Faktureringsrutiner. Gula taxan Åtgärder som avser besök på annan grund än sjukdom eller misstanke om sjukdom ersätts inte av den allmänna försäkringen och för dessa besök utgår ingen besöksersättning. Patienten betalar avgift enligt den så kallade gula taxan (mottagningar drivna av Region Uppsala) eller av privat vårdgivare fastställd taxa. I gula taxan regleras avgifter för t ex hälsokontroller, intyg, vaccinationer och övrig förebyggande vård. Hel avgift uttas även för barn och ungdom under 20 år.

182 sida 63 (95) Diarienummer VS Ersättning för tilläggsåtaganden Läkarinsatser i kommunernas särskilda boenden Varje särskilt boende med permanenta platser erhåller ett visst antal läkartimmar per vecka utifrån platsantal (fördelningsnyckel är 5 platser/iäkartimme). För korttidsboende är fördelningsnyckeln 3 platser/läkartimme. Äldreboenden eller enskilda avdelningar inom ett boende där de boende har psykiska funktionshinder har fördelningsnyckeln 4 platser/läkartimme. Timersättningen för läkarinsatser i kommunernas särskilda boenden är: 1000 kronor. Beloppet 1000 kronor/timme ersätter för läkartiden. Läkartiden ska förläggas minst 50 % på boendet max 50 % till administration. Administrationen kan till viss del skötas av läkarsekreterare. Provtagningskostnader samt röntgen betalas av Region Uppsala centralt. Vårdgivaren måste ange "annan betalare" i Cosmic vid journalföring av patienter på särskilt boende. Läkemedel ersätts i särskild ordning. Timersättning för läkarinsatserna faktureras till Region Uppsalas förvaltning Hälsa och habilitering: Hälsa och habilitering, FE 74, Box 6363, Uppsala. Ansvarig läkare vid barnmorskemottagning Timersättningen för ansvarig läkare vid BMM är: 750 kronor. Faktureras Region Uppsala, se fakturaadress nedan. Läkarinsatser vid ungdomsmottagning faktureras beställaren enligt samma taxa som läkarinsatser vid BMM. Barnmorskemottagningen svarar för kostnader för medicinsk service som uppstår inom ramen för tilläggsåtagandet.

183 sida 64 (95) Diarienummer VS Vårdcentralernas kapiteringsersättning för läkemedelsförmånen 2018 Vårdgivaren har kostnadsansvar för basläkemedel.enligt beslut i landstingsfullmäktige 134, För sex ålderskategorier, samt för personer listade på särskilt boende erhålls en årlig kapiteringsersättning (kr) enligt följande belopp på regionnivå: Åldersgrupp SÄBO Vårdcentral - länsnivå Vårdcentral - länsnivå OBS! Ersättningarna 2017 och 2018 kan inte jämföras eftersom 2018 inkluderar individer som tidigare varit olistade och då exkluderade i ersättningsnivån för resp. åldersgrupp. Prognosen för ersättningen per listad 2018 utgår till stora delar från den faktiska kostnaden per åldersgrupp under 1 H 2017, men är justerad för prioriterade områden och ev. prissänkningar av bland annat patent-utgångar. Kostnaden för läkemedelsförmånen 2017 beräknas till ca 210 milj. kr. Kostnadsprognosen för 2018 är 222 milj. kr, inkl en befolkningsökning på 1,8%. Största ökningarna beräknas för nya medel vid diabetes typ 2 ca 4 milj.kr och blodproppsförebyggande medlen (noak) med 1 milj. kr, därtill ett generellt påslag för övriga läkemedel med 6 milj. kr. Patentutgångar beräknas till ca 2 milj. kr. Ersättningen med föreslagna ersättningsnivåer och tak vid över- resp underskott beräknas till 224 milj. kr. Varje vårdcentral har en individuell strukturfaktor, som justerar kapiteringsersättningen per åldersgrupp. Strukturfaktorn baseras på enhetens andel av totalkostnaden för basläkemedel till egna listade personer, samt kompensering för läkemedelsförmånskostnader till personer listade på andra vårdcentraler, ex vid korttidsboende. Inkluderingen av olistade ger en ökad osäkerhet i beräkningen av den faktiska kostnaden per individ i resp. åldersgrupp. Under 2018 införs ett tillfälligt sänkt över-/underskottstak till 4 procent (tidigare 8%) av den beräknade kapiteringsersättningen. Nyetablerade vårdcentraler (< 12 månader) och enheter med stora förändringar i antalet listade (> 10 procent) ges för över- och underskott med 2 procent, relaterat till kapiteringsersättningen. Enheten för kunskapsstöd (läkemedelsteam) genomför årligen en avstämning inklusive revidering av ersättningsprinciper och -nivåer. Läkemedelsteamet erbjuder vårdcentralerna läkemedelsutbildningar ca fyra gånger per år, samt stöd i uppföljningen av läkemedelsförskrivning via besök och mailkontakt.

184 sida 65 (95) Diarienummer VS Målrelaterad ersättning Den målrelaterade ersättningen utgör 1 procent av det faktiska belopp som utbetalats i kapiteringsersättning. Den målrelaterade ersättningen ingår i den månatliga utbetalningen av kapiteringsersättningen. Vid den årliga bedömningen av måluppfyllelse ställs eventuella krav på återbetalning till Vårdgivaren för de mål som ej uppnåtts. Undantag utgörs av målet avseende Stramaarbete, där utbetalning görs i efterhand till de vårdgivare som uppnår målet. 6.7 Ersättning smittskyddsverksamhet vid utbrott och epidemier Särskild ersättning utgår för de av Smittskyddsläkaren begärda insatserna vid utbrott och epidemier. Ersättning ges för provtagning, smittspårning och eventuella läkemedel samt för personalinsatser enligt överenskommen timtaxa. 6.8 Kostnadsansvar för sjukresor och transporter av avlidna Vårdgivaren har inte kostnadsansvar för transporter av avlidna eller för sjukresor. 6.9 Förbrukningsartiklar vid inkontinens Förbrukningsartiklar vid inkontinens betalas centralt av Region Uppsala och är en fri nyttighet, det vill säga vårdgivaren har inget kostnadsansvar för dessa hjälpmedel Tolkkostnader Vårdgivaren ersätts för faktiska tolkkostnader förutsatt att Vårdgivaren anlitar auktoriserade tolk i första hand, företrädesvis sjukvårdstolkar, i andra hand grundutbildade tolkar med godkänt utbildningsbevis från grundutbildning. Faktisk tolkkostnad faktureras till Region Uppsala enligt faktureringsadress nedan. På fakturan ska eventuellt LMAkortnummer alternativt Asylsökande uppges för varje asylsökande som gjort ett besök Vaccin mot influensa och pneumokocker Vaccin mot influensa och pneumokocker för äldre och vissa riskgrupper ersätts via besöksersättning. En fast ersättning för varje vaccinationsstick, så kallad stickavgift, utgår med 75 kr. Kompensation ges också för vaccinkostnaden med en ersättning som motsvarar det pris som Region Uppsala köper in vaccin för. Ersättningen för vaccination mot influensa och pneumokocker kan årligen ändras. Vårdgivaren kan använda Region Uppsalas avtal för inköp av vaccin. Ersättning för vaccin mot pneumokocker för barn ingår i kapiteringsersättningen inom barnhälsovården. Ersättning för vaccin mot influensa och pneumokocker för äldre och vissa riskgrupper till särskilda boenden (SÄBO) ersätts via faktura till Region Uppsala, se avsnitt Faktureringsrutiner. Fakturering görs av enbart vaccinkostnaden Vårdtungt material Vissa förbrukningsmaterial som initialt förskrivits av Akademiska sjukhuset till patienter som vårdas i ordinärt eller särskilt boende har en hantering och kostnadsfördelning enligt nedan:

185 sida 66 (95) Diarienummer VS Material för näringsintag och trakeostomi material för patienter med sonder, pegar, knappar etc. för näringsintag eller patienter med trakeostomi och tillhörande material. Materialet beställs av vårdcentralen från av Region Uppsala upphandlad leverantör Mediq. Akademiska sjukhuset attesterar beställning och har kostnadsansvaret. 2. Andningshjälpmedel - CPAP-förbrukningsmaterial - består av förbrukningsmaterial till CPAP- masker. Beställs och bekostas av Akademiska sjukhuset. 3. Sårbehandlingsmaterial olika typer av förbandsmaterial för sårvård. Förskrivs av behandlande läkare/sjuksköterska inom såväl Akademiska sjukhuset som primärvården. Beställs och bekostas av respektive vårdcentral (kostnaden för detta material ingår i kapiteringsersättningen) Utbildningsplatser Beslut om ersättning för ST-läkare fattas av Region Uppsala och sker i samma omfattning och på samma villkor hos både offentliga och privata vårdgivare. Uppsala universitet svarar för ersättning för den verksamhetsförlagda läkar- och sjuksköterskeutbildningen Jour- och beredskap Ersättningen för bundenhet och aktiv tjänstgöring vid jour och beredskap följer det kollektivavtal som är tecknat mellan Upplands allmänna läkarförening, Privatläkarföreningen och Region Uppsala. Det är olika ersättning på bundenhet och aktiv tjänstgöring. Ersättningen utbetalas av Hälsa- och habilitering vid Region Uppsala efter inkommen lista över tjänstgöring Patientavgifter Vårdgivaren skall följa de av Region Uppsala fastställda patientavgifterna samt de regler som gäller för högkostnadsskydd, se Uttagna patientavgifter tillfaller Vårdgivaren men dras sedan av från den besöksersättning Vårdgivaren erhåller. Region Uppsala ersätter Vårdgivaren för de patientavgifter som bortfaller på grund av högkostnadsskyddet eller i de fall som patienten enligt lag eller förordning är befriad från skyldighet att erlägga patientavgift. Ersättningen för dessa patienter motsvarar den avgift patienten skulle ha betalt om patienten inte haft frikort eller varit avgiftsbefriad. Region Uppsala ersätter dock inte Vårdgivaren för uteblivna patientintäkter till följd av att patienten låter bli att betala patientavgift enligt Region Uppsalas regler. återbetalning till patienten på grund av att väntetiden överstigit 15 minuter för ett planerat besök (enligt gällande regler).

186 sida 67 (95) Diarienummer VS Momskompensation Momskompensation till privata vårdgivare ges med tre procent på fakturaunderlaget dvs på ersättningarna från Region Uppsala. Individuell prövning kan göras för en högre momskompensation upp till maximalt sex procent mot uppvisande av högre kostnader under ett helt verksamhetsår. Sammanställning över räkenskaperna som visar den högre kostnaden för moms samt intyg från revisor ska bifogas faktura Faktureringsrutiner Varje månad inrapporterar Vårdgivaren underlag för utbetalning av besöksersättning enligt elektroniska rutiner som Region Uppsala beslutar. Manuell fakturering ska ske till: Region Uppsala, FE 73, Box 6363, UPPSALA Ersättning utgår inte för vård som inte fakturerats inom sex månader från det att den utförts. Dock skall faktura för vård utförd senast 31 december ett år vara Region Uppsala tillhanda senast den 31 mars året därpå för att ersättning skall utgå. Betalning erläggs till plusgiro/bankgiro senast 30 dagar efter fakturans mottagande under förutsättning att faktura och fakturaunderlag är komplett och korrekt ifyllda. Vårdgivaren äger inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra mellan parterna ej överenskomna avgifter eller pristillägg. Om Region Uppsala inte i tid erlägger ersättning till Vårdgivaren skall Vårdgivaren vara berättigad till dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen (1975:635). ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN 2018 Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till Region Uppsalas Upphandlingsenhet. Märk kuvertet med diarienummer UPPH (vårdcentralsuppdraget) och/eller UPPH (barnmorskemottagning). Om Vårdgivare avser att ansöka om godkännande för flera vårdområden eller för flera mottagningar lämnas en ansökan per vårdområde och per mottagning. Nedanstående ansökan ska även användas av befintligtvårdgivare som ansöker om förnyat godkännande. Vårdgivare som ansöker om godkännande Företagsnamn Organisationsnummer* Postadress Postnummer och ort Telefonnummer Faxnummer

187 sida 68 (95) Diarienummer VS E-postadress Webbadress Kontaktperson Telefonnummer (direkt) E-postadress (direkt) *Organisationsnummer: För aktiebolag uppge organisationsnummer För handels- och kommanditbolag uppge dels bolagets organisationsnummer och dels deltagarnas organisations- eller personnummer För enskild firma uppges personnummer Lokalisering Vårdgivaren skall ange adress där mottagningen planeras vara lokaliserad. Mottagningen ska vara lokaliserad inom Uppsala län. Planeras en eller flera filial/-er till mottagningen ska även denna adress anges (endast aktuellt för ansökan för vårdcentralsuppdraget). Planerad verksamhet vid filialen ska anges.

188 sida 69 (95) Diarienummer VS Ansökan omfattar nedanstående vårdområden Ansökan avser Vårdområde VÅRDCENTRAL Tilläggsåtaganden: Läkarinsatser i särskilda boenden (Intresseanmälan) Hela länet Ange kommuner: Ange boenden: Ansvarig läkare vid BMM Filial (Verksamhet vid filialen ska anges) Barnavårdscentral Tillägg för VC med BVC: Familjecentral (Intresseanmälan) BARNMORSKEMOTTAGNING Tilläggsåtaganden: Ungdomsmottagning (Intresseanmälan) Familjecentral (Intresseanmälan) Planerad driftstart Krav för godkännande Ekonomisk stabilitet För att Region Uppsala skall kunna bedöma om Vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet skall följande handlingar skickas in till Region Uppsala. Utländsk vårdgivare skall insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar.

189 sida 70 (95) Diarienummer VS Intyg från myndigheter: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Kravet gäller inte för enskild firma som istället skall lämna kopia på gällande F-skattsedel. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Den skall vara ifylld av Skattemyndigheten. Intyget skall inte vara äldre än tre (3) månader. Gäller ej nybildat företag. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Finansiell och ekonomisk ställning: Bedömning av kreditvärdighet Av kreditupplysningsinstitut lämnat intyg som visar riskklass lägst Upplysningscentralen AB riskklass 3 eller motsvarande (får ej vara äldre än 3 månader). Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Kraven uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som har ett nystartat företag skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t.ex. lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. Krav uppfylls: Ja Nej Anm:

190 sida 71 (95) Diarienummer VS Bedömning av affärsplanen Vårdgivaren ska presentera en affärsplan för verksamheten. Affärsplanen ska innehålla en beskrivning av den verksamhet ansökan avser. Affärsplanen ska sammanfatta de operativa och finansiella mål som vårdgivaren har för att uppfylla i kraven i regelboken. Vid ansökan om förnyat godkännande ska affärsplanen även innehålla analys och utvärdering av den föregående affärsplanen. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Utdrag ur vårdgivarregistret Vårdgivaren intygar med sin underskrift nedan att verksamheten kommer att anmälas till vårdgivarregistret enligt 2 kap 1-3 Patientsäkerhetslag (2010:659) och att ett utdrag från vårdgivarregistret kommer att sändas till Region Uppsala senast en vecka innan verksamheten startar. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Uteslutning av leverantörer Leverantören ska genom sanningsförsäkran nedan intyga att denne uppfyller krav enligt LOV (2008:962) 7 kap 1. Underskrift i slutet av dokumentet styrker sanningsförsäkran. Leverantören intygar att förhållanden enligt LOV (2008:962) 7 kap 1 inte föreligger vid anbudslämnandet. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Undertecknad Vårdgivare skall åta sig att ingå det avtal för godkännande av mottagning som återfinns i förfrågningsunderlaget/regelboken och därvid följa förfrågningsunderlaget/regelboken för den verksamhet som skall bedrivas. Undertecknad Vårdgivare skall försäkra Region Uppsala att Vårdgivaren är medveten om att Region Uppsala kan återkalla godkännandet för en mottagning om Vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Ort Datum Underskrift

191 sida 72 (95) Diarienummer VS Namnförtydligande (firmatecknare) Kontaktuppgifter (telefon och e-post) Om Vårdgivaren som ansöker om godkännande inte har möjlighet att i samband med ansökan redovisa samtliga begärda uppgifter ska det till ansökan bifogas en redogörelse för orsaken till detta och en plan för när handlingarna kommer att kompletteras. Ett beslut kommer att fattas om godkännande när Vårdgivaren kompletterat med samtliga handlingar. Om Vårdgivaren inte inom tre månader kan visa att återstående krav är uppfyllda kommer ett beslut om att inte bifalla ansökan att fattas. Beslut om godkännande kommer att tas inom fyramånader.från det att ansökan inkommit. I beslut om godkännande framgår det av parterna överenskomna driftsstartsdatumet. Ansökan skickas till: Region Uppsala Upphandlingsenheten Box UPPSALA Besöksadress: Region Uppsala, Storgatan 27, Uppsala. Eventuella frågor angående denna upphandling skall ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@regionuppsala.se

192 sida 73 (95) Diarienummer VS BILAGA 1 JUSTERAT CNI-VÄRDE FÖR VÅRDCENTRALER 2018 Vårdcentraler ALERIS VÅRDCENTRAL NYBY 1, ALERIS BARNCENTRUM VC UPPSALA 0, ALUNDA VÅRDCENTRAL 0, AROS LÄKARMOTTAGNING 0, BÄLINGE VÅRDCENTRAL 0, BÅLSTADOKTORN PRAKTIKERTJÄNST 0, CAPIO VÅRDCENTRAL ENKÖPING 1, CAPIO VÅRDCENTRAL LILJEFORSTORG 1, CAPIO VÅRDCENTRAL SÄVJA 1, CENTRUMKLINIKEN HUSLÄKARMOTTAGNING 0, DOKTOR WAHLUNDS LÄKARMOTTAGNING 1, EKEBY HÄLSOCENTER VÅRDCENTRAL 0, ENKÖPINGS HUSLÄKARCENTRUM 0, ENKÖPINGSHÄLSAN AB 0, ERIKSBERGS VÅRDCENTRAL 1, FAMILJEDOKTORN 0, FAMILJELÄKARNA BÅLSTA 1, FAMILJELÄKARNA LUTHAGEN 1, FJÄRDHUNDRA VÅRDCENTRAL 0, FLOGSTA VÅRDCENTRAL 1, FÅLHAGENS VÅRDCENTRAL 0, GIMO VÅRDCENTRAL 1, GOTTSUNDA VÅRDCENTRAL 1, GRÄNBYSTADENS VÅRDCENTRAL 1, HEBY VÅRDCENTRAL 1, HUSLÄKARGRUPPEN 0, HÄLSOHUSET I ENKÖPING 0, KNIVSTA LÄKARGRUPP PRAKTIKERTJÄNST 0, KNIVSTA VÅRDCENTRAL 0, KNUTBY VÅRDCENTRAL 0, KUNGSGÄRDETS VÅRDCENTRAL 0, KÅBOHÄLSAN 0, LÄNNA VÅRDCENTRAL 0, RASBO VÅRDCENTRAL 0, SAMARITERHEMMETS VÅRDCENTRAL 1, SKUTSKÄRS VÅRDCENTRAL 1, STORVRETA VÅRDCENTRAL 0, SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL 0, TIERPS VÅRDCENTRAL 1,

193 sida 74 (95) Diarienummer VS TURE ÅLANDERS LÄKARPRAKTIK 1, ÅRSTA VÅRDCENTRAL 1, ÖREGRUNDS VÅRDCENTRAL PRAKT.TJÄNST 0, ÖRSUNDSBRO VÅRDCENTRAL 0, ÖSTERBYBRUKS VÅRDCENTRAL 1, ÖSTERVÅLA VÅRDCENTRAL 0, ÖSTHAMMARS VÅRDCENTRAL 0,

194 sida 75 (95) Diarienummer VS BIlaga 2 Läkemedelskapitering för vårdcentralerna 2018 Över Underskott Maxnivå för över- och underskott 4% 4% Kapiteringsersättn. (kr) per listad, resp. person i särskilt boende Strukturfaktor SÄBO Andel ba lm (%) 2017* Vårdcentral - länsnivå ALUNDA VC 1, Rasbo VC 1, Aros läkarmottagning 0, BÅLSTA Dr PRAKTIKERTJ. 1, Familjeläkarna Bålsta 1, Familjeläkarna Luthagen 0, Capio Enköping 1, Capio Liljefors Torg 0, Capio Sävja 0, Läkarhuset i Enk. 0, EKEBY 0, ENK. HUSLÄKARCENT 1, Fjärdhundra 0, Enköpings- & Håbohälsan 0, ERIKSBERG 1, Familjedoktorn 0, FLOGSTA 0, FÅLHAGEN 0, GIMO VC 1, GOTTSUNDA 1, Heby 0, Hälsohuset VC 1, Knivsta Läkargrupp 0, Knivsta 0, KUNGSGÄRDET 0, Vårdcentralen centrum 0, Kåbohälsan 1, Husläkargruppen 1, Länna 0, Knutby 1, NYBY 1, Uppsala Barncentrum 0, SAMARITERHEMMET 0, SKUTSKÄR 1, STORVRETA 0, SVARTBÄCKENS 0, Bälinge 0, TIERP VC 1, Ture Ålanders 0, ÅRSTA 1, Gränbystadens 1, ÖREGRUNDS PRAKT.TJÄNST 1,

195 sida 76 (95) Diarienummer VS ÖRSUNDSBRO 0, ÖSTERBYBRUK 0, Östervåla 1, ÖSTHAMMAR 1, * Vårdcentralens kostnadsandel av total försäljning av basläkemedel till egna listade personer. BILAGA 3. REGLER FÖR LISTNING, OMRÅDESANSVAR OCH ICKEVALSALTERNATIV FÖR PRIMÄRVÅRD Regler för listning, områdesansvar och ickevalsalternativ Primärvård i Region Uppsala Fastställd av Regionfullmäktige , Dnr LS Gällande från den 1 januari 2018.

196 sida 77 (95) Diarienummer VS Bakgrund och syfte Landstingsfullmäktige beslutade , 28, att införa ett nytt listnings- och ersättningssystem inom primärvården gällande från 1 januari Följande listningsregler är en reviderad version av de då fastställda reglerna. Listningssystemet innebär att invånare fritt kan välja vårdcentral, barnmorskemottagning och barnavårdscentral. Listningssystemet ligger till grund för den ersättning som utgår till vårdcentraler, barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler som ingår i valfrihetssystemen i Region Uppsala. Från den 1 januari 2015 kan invånarna även lista sig i annat landsting/region enligt Patientlag (2014:821). Listningsreglerna kan komma att uppdateras ytterligare för att harmoniseras med nya lagkrav. Huldra Region Uppsala tillhandahåller listningssystemet Huldra där alla invånares listning registreras. Region Uppsalas Husläkarkansli administrerar listningssystemet och svarar på frågor från befolkningen. Det är listningen den 15:e i varje månad som avgör vilken vårdgivare som tilldelas kapiteringsersättningen, dvs ersättningen per listad invånare. Utbetalning av kapiteringsersättning sker den femte varje månad och baseras på listningen den 15:e i föregående månad. Ickevalsalternativ För de invånare som inte kan eller vill välja vårdcentral ska Region Uppsala enligt LOV 9 kap. 2 tillhandahålla ett ickevalsalternativ. I Region Uppsala tillämpas principen geografisk närhet, vilket innebär att den vårdcentral som ligger närmast invånarens folkbokföringsadress blir ickevalsalternativet. Invånare med skyddad identitet listas inte, utan hanteras i särskild ordning enligt Husläkarkansliets fastställda rutiner. Marknadsföring och etiska riktlinjer Vårdgivarens information och marknadsföring till befolkningen gällande listning på vårdcentral, barnmorskemottagning eller barnavårdscentral ska följa Region Uppsalas marknadsföringsetiska riktlinjer samt följa Sveriges läkarförbunds regler för marknadsföring av läkarverksamhet. Vårdgivaren ska även se till att marknadsföringen följer god sed vid direktmarknadsföring. Region Uppsala bistår inte med uppgifter om listade i syfte att rikta specifik marknadsföring till målgruppen.

197 sida 78 (95) Diarienummer VS ATT VÄLJA VÅRDCENTRAL Listning hos en vårdcentral eller en husläkare sker genom: Vårdguidens e-tjänster Inloggning sker med e-legitimation (till exempel bank-id eller mobilt bank-id) eller med lösenord och sms. - Underskriven blankett som skickas till Husläkarkansliet. Underskrift krävs av vårdnadshavare. Listning kan ske vid de vårdcentraler som landsting/regioner anvisar till, dvs. de som landsting/regioner driver själv eller de som landsting/regioner har avtal med. All registrering i Huldra görs av Husläkarkansliet. Vårdcentralerna kan använda smsfunktion men då innebär en sms-listning en begäran om att få en blankett hemskickad för underskrift som sedan skickas in till Husläkarkansliet för registrering i Huldra. Familjemedlemmar Alla familjemedlemmar behöver inte välja samma vårdcentral/mottagning/husläkare. Nyfödda barn blir automatiskt listade på en närliggande vårdcentral. Mer om listning på BVC - se avsnittet Att välja barnavårdscentral nedan. Uppgifter som behövs På listningsblanketten ska anges personnummer, namn, adress samt uppgift om val av vårdcentral, det vill säga uppgift om vårdcentralens registreringskod alternativt uppgift om enskild husläkares registreringskod. Registreringskoden för både vårdcentraler och husläkare är en fyrställig sifferkod som identifierar mottagningar och husläkare. Husläkarkansliet tillhandahåller och administrerar registreringskoderna. Underskrift av den person som önskar lista sig krävs för att listningsblanketten ska behandlas av Husläkarkansliet. Vid listning via 1177 Vårdguidens e-tjänster ska de obligatoriska fälten fyllas i. Vid vilken tidpunkt görs val? Det finns ingen tidsbegränsning för när valet ska genomföras. Invånarna kan göra sina val/listningar när som helst och listningen/valet gäller tills personen gör ett nytt val/omlistning. Områdesansvar

198 sida 79 (95) Diarienummer VS Invånarna behöver inte välja någon vårdcentral eller husläkare för att bli listad vid en mottagning. Invånare som inte gör något eget val, nyinflyttade eller nyfödda blir automatiskt listade på en närliggande vårdcentral. Områdesansvaret för folkbokförda invånare fördelas mellan vårdcentralerna enligt en geografisk närhetsprincip utifrån församlingar och nyckelkoder. Region Uppsala har ett datoriserat geografiskt informationssystem (GIS) som automatiskt fördelar ansvar för områden. Ett informationsbrev skickas ut i samband med listningen med instruktioner om hur personen kan välja att lista om sig vid en annan vårdcentral. Det är inte tillåtet att neka vård för en patient listad på en annan vårdcentral/mottagning. Patienterna ska inte behöva lista om sig för att få vård. Vårdcentralerna har även ett ansvar för patienter från andra län/länder som tillfälligt vistas i området under dagtid mellan Ansvaret fördelas enligt samma principer som beskrivs ovan. Detta ansvar omfattar: - Konstaterande av dödsfall - utfärdande av dödsbevis - Undersökning för utfärdande av vårdintyg enligt LPT - Utskrivningsklara för de som inte bor i länet - Avtal med kommunen om hemsjukvård i ordinärt boende för de som inte bor i länet Byte av vårdcentral eller husläkare Invånarna kan välja en annan vårdcentral eller husläkare om de inte är nöjda eller av andra skäl. Byte/omlistning görs på samma sätt som listning. Det finns ingen begränsning av antal gånger varje invånare får byta/lista om sig. Tillfällig begränsning - kölista vid byte/omlistning När det gäller listning till vårdcentraler så finns det ingen övre gräns för antal listade. Det betyder att ingen ska nekas listning på vårdcentral. När det gäller listning på husläkare kommer taken att finnas kvar vid behov. Det är respektive chef för vårdcentralen som själv vid behov beslutar om och när en begränsning i listningen på respektive husläkare ska införas. Taket anges i viktade personer. Det betyder att listade ska ställas på kö om en husläkare har fullt på sin lista. Meddelande om begränsning i listningen anmäls till Husläkarkansliet. En person kan ställa sig i kö till en husläkare och fortsätta vara listad på annan eller samma vårdcentral eller annan husläkare. Invånarna kan endast stå i kö till en husläkare åt gången. Husläkarkansliet kommer att lämna information till respektive vårdcentral om antal personer som står i kö för att underlätta för vårdcentralerna att kunna bedöma och planera kapaciteten.

199 sida 80 (95) Diarienummer VS När en läkare slutar eller flyttar till en annan mottagning När en husläkare slutar eller byter mottagning är det viktigt att Husläkarkansliet omgående får information om detta från respektive vårdgivare. Husläkarkansliet skickar därefter ut brev till de listade. Husläkarkansliet står som avsändare på brevet. Den vårdgivare där läkaren slutar svarar för kostnader för brev, kuvert och porto. I brevet ska det framgå: - Vilken läkare som slutat och på vilken vårdcentral läkaren ska börja (om uppgift finns vid tidpunkt för brevutskicket). - Hur omlistning går till. - Att om ingen omlistning sker så är personen automatiskt kvarlistad på ursprungsmottagningen. - Efter en viss tid då de listade har fått chans att lista om sig till annan husläkare, så överför Husläkarkansliet de återstående listade till att bli mottagningslistade vid vårdcentralen. - Vårdgivaren svarar i övriga fall än ovan själv för information till befolkningen om nyanställningar eller andra personalförändringar. När en mottagning stänger När en mottagning (vårdcentral, barnavårdscentral, barnmorskemottagning) stänger är det viktigt att Husläkarkansliet omgående får information om detta från respektive vårdgivare. Husläkarkansliet skickar därefter ut brev till den listade befolkningen. Husläkarkansliet står som avsändare på brevet. Den vårdgivare som stänger ned sin mottagning svarar för kostnader för brev, kuvert och porto. I brevet ska det framgå: - Vilken mottagning som stänger samt tidpunkt för detta. - Hur omlistning går till. - Vad som händer om ingen omlistning sker.

200 sida 81 (95) Diarienummer VS ATT VÄLJA BARNAVÅRDSCENTRAL Barnmorskemottagningarna har till uppgift att i graviditetsvecka aktualisera frågan om val av barnavårdscentral (BVC) med de blivande vårdnadshavarna och i normalfallet genomföra ett så kallat förval innan barnet är fött. Förvalet omvandlas till en listning på vald BVC när barnet är fött. Dagen efter födelsen kan vald BVC se att barnet är listat. De vårdnadshavare som inte har gjort ett förval vid kontakt med barnmorskemottagning uppmanas på BB att lista sitt barn på en BVC. Listning till barnavårdscentral sker genom: Vårdguidens e-tjänster Inloggning sker med e-legitimation (till exempel bank-id eller mobilt bank-id) eller med lösenord och sms. - underskriven blankett som skickas till Husläkarkansliet. Underskrift krävs av vårdnadshavare. Vårdnadshavare kan endast lista sina barn vid de barnavårdscentraler som landsting/regioner anvisar till, dvs. de som landsting/regioner driver själv eller de som landsting/regioner har avtal med. All registrering i Huldra görs av Husläkarkansliet. Vårdcentralerna kan använda smsfunktion men då innebär en sms-listning en begäran om att få en blankett hemskickad för underskrift som sedan skickas in till Husläkarkansliet för registrering i Huldra. Områdesansvar barnavårdscentral Olistade nyfödda barn fördelas till respektive barnavårdscentral (BVC) av Barnhälsovården, tidigast på dag 3. Barnet fördelas till den BVC som ligger geografisk närmast vårdnadshavarnas folkbokföringsadress. Om flera BVC finns i närområdet praktiseras fördelning i turordning. Region Uppsala har ett datoriserat geografisk informationssystem (GIS) som automatisk fördelar ansvar för närområden till BVC när en förändring i utbudet av vårdcentraler sker och därmed sker en automatisk fördelning av olistade nyfödda. Områdesansvaret omfattar: - Erbjuda alla barn barnhälsovård enligt fastställda dokument. - Kontakt mellan barnavårdscentral och vårdnadshavare Barnets vårdnadshavare ska kontaktas av den barnavårdscentral (BVC) där barnet är listat för kallelser till exempelvis kontroller och vaccinationer. Vårdnadshavare som inte gjort ett aktivt val ska kontaktas av den BVC som barnet har tilldelats. BVC ska i den första kontakten tillfråga vårdnadshavaren om vilken BVC vårdnadshavaren vill lista sitt barn på. Om vårdnadshavaren väljer att gå på en annan

201 sida 82 (95) Diarienummer VS BVC, eller kanske redan kontaktat en annan BVC, så måste vårdnadshavaren upplysas om att de måste lista om sitt barn till denna BVC. ATT VÄLJA BARNMORSKEMOTTAGNING (BMM) Listning till barnmorskemottagning sker genom: - Att gravida kvinnor tar kontakt direkt med en barnmorskemottagning. Registrering av listning i Huldra sköts av barnmorskor vid respektive mottagning. Gravida kvinnor kan endast lista sig på de barnmorskemottagningar som landsting/regioner anvisar till, det vill säga de BMM som landsting/regioner driver i egen regi eller de som landsting/regioner har avtal med. SÄRSKILT BOENDE OCH KORTTIDSBOENDE Patienten ska vid flytt till särskilt boende avlistas från sin ordinarie vårdcentral/husläkare och listas på det särskilda boendet. Patienten har dock möjlighet att behålla sin tidigare vårdcentral/husläkare, om patienten så önskar. Detta innebär att patienten inte har samma möjlighet att få hembesök av läkaren på boendet, utan istället måste ta sig till vårdcentralen för att träffa sin ordinarie läkare. Husläkarkansliet informeras om avlistning och omlistning på boendet genom att sjuksköterskan på det särskilda boendet skickar ifyllda blanketter till Husläkarkansliet. Blanketterna finns på Varje kommun ska ha en lokal rutin som beskriver ansvarsfördelning och hantering. Information till patienten om av- och omlistning ges av ansvarig sjuksköterska vid inflyttning till det särskilda boendet. En patient på ett korttidsboende ska vara kvar som listad på sin ordinarie vårdcentral. Om patienten på korttidsboendet får ett ändrat biståndsbeslut till särskilt boende ska patienten erbjudas av- och omlistning enligt det förfaringssätt som beskrivits ovan. ÄLDREVÅRDSENHETEN För personer i Uppsala kommun som har behov av läkarvård i hemmet finns möjlighet att bli listade på en husläkare på Äldrevårdsenheten. Det gäller företrädesvis äldre personer med behov av omfattande och samordnade insatser (kommun landsting/region) och som har svårt att ta sig till sin vårdcentral. Husläkare, vårdplaneringsteamet vid Akademiska sjukhuset eller kommunens distriktssköterska kan skicka remiss efter samråd med patient och anhöriga. Efter ett hembesök för bedömning avgörs om patienten kan skrivas in i, och därmed också listas på, Hemvårdsenheten. Patienten avlistas då från sin tidigare vårdcentral/husläkare.

202 sida 83 (95) Diarienummer VS HABILITERINGSHUSLÄKARMOTTAGNINGEN För personer med särskilda funktionsnedsättningar och kontakt med habiliteringen finns möjlighet att bli listad på Habiliteringshusläkarmottagningen efter särskilda kriterier. Remiss från husläkare, kommunal distriktssköterska eller habiliteringsverksamhet krävs. Husläkare kan vid behov kontakta habiliteringshusläkarmottagningen för rådgivning, till exempel inför intygsskrivning. Det finns möjlighet att skicka remiss för bedömning om patienten ska lista sig på Habiliteringshusläkarmottagningen. Kontakt sker via läkarsekreterare på Hälsa och Habilitering. Vårdcentraler har ett ansvar för listade personer vid Habiliteringshusläkarmottagningen vid akuta problem, t ex akuta infektioner eller skador samt för provtagning. Eftersom Habiliteringshusläkarmottagningen inte utrustats som en komplett vårdcentral, finns i enstaka fall behov av närmaste vårdcentrals resurser i form av operationsrum för lilla kirurgin och akut provtagning i samband med läkarbesöket.

203 sida 84 (95) Diarienummer VS BILAGA 4 FUNKTIONSHYRA TJÄNSTEBESKRIVNING FUNKTIONSHYRA Primärvård i Region Uppsala Dokumentet gäller från den 1 januari 2018.

204 sida 85 (95) Diarienummer VS Innehållsförteckning 1 BESKRIVNING AV DOKUMENTET FUNKTIONSHYRANS INNEHÅLL SERVICENIVÅ HÅRD- OCH MJUKVARA (DATORER, KRINGUTRUSTNING OCH APPLIKATIONER) SUPPORT, FELSÖKNING OCH ÅTGÄRD AVSEENDE IT- OCH VÅRDSYSTEM LABORATORIEVERKSAMHET 88 4 DATORARBETSPLATS AVGRÄNSNING TILLÄGGSTJÄNSTER FINANSIERING... 90

205 sida 86 (95) Diarienummer VS BESKRIVNING AV DOKUMENTET Syfte med funktionshyra är att fastställa kostnad för datorarbetsplats på vårdenhet som har avtal inom primärvårdsuppdraget samt att tydliggöra därtill knutna tjänster och servicenivåer. Dokumentet är en beskrivning av tjänster, servicenivåer och kostnad för Funktionshyra avseende IT-, vård- och laboratoriesamordning för primärvård inom Region Uppsala. Tjänsterna avseende IT- och vårdsystem tillhandahålls av, eller genom, den verksamhetsnära IT-avdelningen för primärvård, nedan kallad PV-IT. Tjänsterna avseende laboratorieverksamhet tillhandahålls av, eller genom, Akademiska laboratoriet. I alla frågor rörande datorarbetsplatsen och/eller de vårdsystem som ingår i primärvårdsuppdraget ska verksamheten vända sig till PV-IT för support och rådgivning. FUNKTIONSHYRANS INNEHÅLL Funktionshyra omfattar: verksamhetsnära service och support datorarbetsplats på vårdenhet (hård- och mjukvara, licenser och systemförvaltning) med regelbundna utbyten av hårdvara anskaffning och installation av hård- och mjukvara PV-IT:s deltagande och/eller projektledning i projekt, systemförvaltning-, samordning-, och utvecklingsgrupper inom området implementering av politiska beslut (t ex införande av digitalisering) utbildning i Cosmic och övriga vårdsystem som krävs för uppdraget samt FlexLabKemi, metodbyten, nya versioner och/eller nya funktioner ekonomi- och verksamhetsutdata i SAS som beskrivs i förfrågningsunderlag/regelbok tillgång till personlig och gemensam disk i Region Uppsalas lagringslösning drift av kvalitetssystem för laboratorieverksamheten (beskrivs i Kvalitetsmanual) drift och förvaltning av regiongemensam hård- och mjukvara drift och förvaltning av regionnätet (LUL-net) tekniska tester av regiongemensam hård- och mjukvara systemförvaltning i enlighet med Region Uppsalas systemförvaltningsmodell (Pm3)

206 sida 87 (95) Diarienummer VS SERVICENIVÅ Hård- och mjukvara (datorer, kringutrustning och applikationer) Generell beskrivning Installation, och utbyte med jämt intervall, av dator, kringutrustningen och program som beskrivs under avsnitt 4. Åtaganden: rådgivning och beställningar leverans och installation garantihantering och återvinning (skrotning) licenshantering Tillgänglighet: vardagar kl via: servicetelefon: kontakt via regionens ärendehanteringssystem Easit, Självservice Åtagandetid: Ärenden påbörjas/sker enligt överenskommelse Support, felsökning och åtgärd avseende IT- och vårdsystem Generell beskrivning Verksamhetsnära kontaktpunkt för service och support avseende IT och vårdsystem. Tjänster: direktsupport, felsökning och åtgärd via telefon eller på plats hos kund vid behov användaradministration och kontohantering kontaktlänk till 2:a linjens supportorganisation och/eller systemförvaltningsorganisation (t ex EPJ, MSI) Tillgänglighet: vardagar kl via: servicetelefon: kontakt via regionens ärendehanteringssystem Easit, Självservice Åtagandetid: felsökning och åtgärd påbörjas snarast. Vid behov förmedlas ärendet vidare till 2:a linjens support. Återkoppling ska ske inom 24 timmar. direktservice/support via telefon och fjärranslutning. Vid behov på plats hos kund efter överenskommelse. användaradministration enligt inrapporterade personalförändringar

207 sida 88 (95) Diarienummer VS Laboratorieverksamhet Laboratorieverksamhetens hård- och mjukvara, support, felsökning och åtgärd hanteras av Akademiska laboratoriet. Generell beskrivning Kontaktpunkt för service och support avseende laboratorieverksamhetens hård- och mjukvara. Drift av kvalitetssystem för laboratorieverksamhet. Mer information finns i Kvalitetsmanualen för Primärvårdens laboratorieverksamhet. Tjänster: direktsupport, felsökning och åtgärd via telefon eller på plats hos kund vid behov rådgivning vid beställning av analysutrustning konfiguration och kalibrering av analysutrustning kontroll och kalibrering vid misstänkt metodglidning produktbevakning, representation vid upphandling och kontakt med leverantörer Tillgänglighet: vardagar kl via: servicetelefon: e-post till funktionsbrevlåda: support.pna.kkf@akademiska.se Åtagandetid: ärenden påbörjas enligt överenskommelse

208 sida 89 (95) Diarienummer VS DATORARBETSPLATS 2018 Stationär dator Omfattar följande standarddator och kringutrustning: stationär dator, skärm (dubbla skärmar vid behov), tangentbord och mus lokal, svartvit, skrivare utrustning för digital diktering (användare som dikterar eller skriver diktat) hörlurar (användare som inte dikterar eller skriver diktat) Omfattar inte följande kringutrustning: BoS-etikettskrivare kvittoskrivare bärbar/mobil skrivare betalkortsterminal handscanner färgskrivare/multimaskin sekretessfilter rollermouse Omfattar följande mjukvara (applikationer): enligt förfrågningsunderlag/regelbok IT-bilaga för Region Uppsala. Där beskrivs regionens testade och godkända system som beroende på etableringens verksamhet och omfattning skall användas. Bärbar dator Omfattar följande standardhårdvara och kringutrustning: bärbar dator inkl dockningsstation, skärm (dubbla skärmar vid behov), tangentbord och mus ryggsäck lokal, svartvit, skrivare utrustning för digital diktering (användare som dikterar eller skriver diktat) hörlurar (användare som inte dikterar eller skriver diktat) Omfattar inte följande kringutrustning : se beskrivning för stationär dator Omfattar följande mjukvara (applikationer): se beskrivning för stationär dator Komplettering av utrustning Vid komplettering av utrustning som skärmar, skrivare etc så kan leveranstiden vara beroende av: tillgänglighet hos logistikpartner prioriteringar av resurser

209 sida 90 (95) Diarienummer VS AVGRÄNSNING Funktionshyrans tjänster tillhandahålls inte till arbetsplatser med annan lokalisering än de enheter som har avtal med Region Uppsala. Funktionshyra omfattar inte heller: felsökning och åtgärder som kan relateras till fel förorsakade av användaren i strid med regionens befintliga IT-regler hård- och mjukvara som inte ingår i Funktionshyra teknisk test av hård- och mjukvara som inte ingår i Funktionshyra support, beställning, frakt och installation av hård- och mjukvara som inte ingår i Funktionshyra införanden och support av enhetsspecifika lösningar som avviker från standard telefoner/mobiltelefoner/surfplattor, teleabonnemang och samtalsavgifter sms-inloggning till regionens programportal nätverks- eller teleuttag, hårdvara för WiFi och mobilt bredband MT-utrustning och digitalkamera serviceavtal avseende medicinskteknisk utrustning instrumentinterface (uppkoppling av laboratorieutrustning) beställning och kostnad för förbrukningsvaror, t ex toner, reagens lokalt stöd vid introduktion av nya användare internkontroll av vårdgivarens egna informationssäkerhet TILLÄGGSTJÄNSTER Tjänster som i mån av tid kan avropas faktureras enligt timtaxa á 685kr/tim. Exempel på sådana tjänster är: enhetsspecifik Cosmic-konfiguration enligt beställning från verksamhetschef, t.ex dokumentationsmallar, enhetsspecifika kallelser, annan avvikelse frånregionens standard. Enheten ansvarar för att, vid behov, beställa uppdatering av enhetsspecifika mallar så de uppfyller nationella regler och regionens krav enhetsspecifika projekt, utveckling och införanden som avviker från regionens standard teknisk test och paketering av mjukvara som inte ingår i Funktionshyra felsökning och åtgärder som kan relateras till fel förorsakade av användaren i strid med regionens befintliga IT-regler FINANSIERING Funktionshyran revideras årligen och kan komma att ändras utifrån prognos av kostnaden för kommande års utveckling. Funktionshyra för år 2018: Stationär dator kronor per år, exklusive moms. Bärbar dator kronor per år, exklusive moms. Debitering sker 1 gång/månad.

210 sida 91 (95) Diarienummer VS BILAGA 5 PUL BITRÄDESAVTAL PERSONUPPGIFTSBITRÄDE MM Mellan Landstinget i Uppsala län, personuppgiftsbiträdet nedan kallad PuB, och nedan angiven Vårdgivare, personuppgiftsansvarige nedan kallad PuA, gäller nedanstående avseende behandling av personuppgifter. PuB tillhandahåller, för PuA, det patientadministrativa systemet Cambio Cosmic för registrering av patientrelaterad information. Detta innebär att personuppgifter kan komma att göras tillgängliga av PuB för andra vårdenheter och vårdgivare genom sammanhållen journalföring. 1.1 Grundläggande förutsättningar PuB ska, i egenskap av personuppgiftsbiträde behandla personuppgifter för vilka PuA är personuppgiftsansvarig enligt Personuppgiftslagen (SFS 1998:204). PuB äger enligt 30 PuL endast rätt att behandla personuppgifter för PuA;s räkning i enlighet med instruktioner från PuA, vilka närmre anges i punkt 3 nedan. PuB är vidare skyldig att vidta de säkerhetsåtgärder som anges i 31 PuL, vilka närmre anges i punkt 4 nedan. PuB är utöver detta skyldig att vidta de säkerhetsåtgärder som tillsynsmyndigheten kan komma att besluta med stöd av 32 PuL, och i övrigt vidta de åtgärder som vid var tid är påkallade utifrån gällande rätt. Ovanstående gäller oaktat de formkrav som anges i punkt 9 nedan. 1.2 Instruktioner PuA har ansvar för all behandling av personuppgifter i enlighet med kapitel om sammanhållen journalföring. Detta reglerar tillsammans med detta kapitel hur PuB ska utföra sina åtaganden åt PuA i sin roll som personuppgiftsbiträde. PuB tillhandahåller, för PuA, det patientadministrativa systemet Cambio Cosmic för registrering av patientrelaterad information. Detta innebär att personuppgifter endast får göras tillgängliga av PuB i enlighet med Patientdatalagen (2007/08:126) och SOSFS 2008:14 regelverk om sammanhållen journalföring. Personuppgifter lagrade i det patientadministrativa systemet Cambio Cosmic där PuA är personuppgiftsansvarig får inte flyttas, göras tillgängligt eller hanteras av PuB utanför det patientadministrativa systemet utan separat överenskommelse. 1.3 Säkerhetsåtgärder PuB får inte yppa konfidentiell information rörande de personuppgifter som PuA ansvarar för. IT-utrustning som PuB använder för behandlingen av personuppgifter ska ha ett skydd mot stöld och händelser som kan möjliggöra att utomstående kan komma åt personuppgifterna. Endast behörig personal hos PuB har tillgång till personuppgifterna. Om IT-utrustning med personuppgifterna ansluts till internet eller annat öppet nät ska anslutningen skyddas för att förhindra obehörigt intrång. Vid reparation och service av IT-utrustning med personuppgifter ska ett avtal träffas mellan PuB och serviceföretaget om vilka säkerhetsrutiner samt sekretessregler som ska tillämpas i samband med service.

211 sida 92 (95) Diarienummer VS Övrigt PuA ska ensamt bestämma ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter och således ensamt var personuppgiftsansvarig. Vidare kan PuA under avtalets löptid ge instruktioner för hur PuB som personuppgiftsbiträde ska behandla personuppgifterna och PuA ska även tillse att PuB:s behandling sker i enlighet med PuL. Om PuB anlitar någon annan juridisk person så måste PuB försäkra sig om att villkoren i detta avtal är kända, accepterade och att de följs av dessa juridiska personer. 1.5 Personuppgiftsbiträdesavtal samt FULLMAKT för såväl DIREKTANSLUTEN VÅRDGIVARE som Inera AB att teckna personuppgiftsbiträdesavtal enligt Personuppgiftslagen (1998:204) Bakgrund Inera AB, org. nr , är ett bolag som ägs gemensamt av samtliga landsting och regioner i Sverige med uppdrag att skapa förutsättningar för en gemensam teknisk infrastruktur med IT-stöd för vårdens personal samt publika tjänster till hela Sveriges befolkning. Uppdraget innebär bland annat att system innebärande sammanhållen journalföring skapas. Därvid och i andra sammanhang kommer Inera AB huvudsakligen, på uppdrag av vårdgivarna, uppdra åt olika driftleverantörer att behandla personuppgifter för vårdgivarnas räkning, på ett sådant sätt att driftleverantörerna därmed blir personuppgiftsbiträden (PuB) åt vårdgivarna. Inera AB kan också komma att skapa tekniska lösningar innebärande att Inera AB behandlar personuppgifter för vårdgivarnas räkning på ett sådant sätt att Inera AB i dessa fall blir personuppgiftsbiträde åt vårdgivarna. När vårdgivare ansluts indirekt till dessa system via annan, direktansluten, vårdgivare, kan också direktansluten vårdgivare bli personuppgiftsbiträde i förhållande till den indirekt anslutna vårdgivaren. Denna personuppgiftsbiträdesdel innefattar fullmakt för direktansluten vårdgivare att företräda indirekt ansluten vårdgivare vid tecknande av uppdragsavtal jämte fullmakt för Inera AB att teckna personuppgiftsbiträdesavtal med driftleverantörer. Då direktansluten vårdgivare också kan komma att behandla personuppgifter för indirekt ansluten vårdgivares räkning omfattar personuppgiftsbiträdesavtalet även denna personuppgiftsbehandling Parter Personuppgiftsansvarig (PuA): Vårdgivaren (indirekt ansluten vårdgivare) tillika utfärdare av fullmakt, och Personuppgiftsbiträde (PuB) (direktansluten vårdgivare), tillika befullmäktigat ombud för PuA vid tecknande av PuB-avtal med Inera AB,.

212 sida 93 (95) Diarienummer VS Instruktioner PuB får behandla de personuppgifter som är nödvändiga för att fullgöra sitt uppdrag för PuA, t.ex. innebärande skapandet av system innebärande sammanhållen journalföring i enlighet med 6 kap Patientdatalag (2008:355). Åtkomsten till personuppgifter ska begränsas till sådana personer som behöver dem för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Direktansluten vårdgivare skall för PuAs räkning genom avtal förpliktiga Inera AB att löpande tillhandahålla en lättillgänglig information om vilka vårdgivare som ingår i system innebärande sammanhållen journalföring genom Inera AB PuAs ansvar PuA skall tillse att behandlingen sker i enlighet med PuL, PDL, samt Datainspektionens från tid till annan tillämpliga regler och rekommendationer. PuA skall utan dröjsmål informera de driftleverantörer som är PuB genom avtal som Landsting/regioner samt Inera AB tecknat med stöd av fullmakt, om förändringar i behandlingen vilken påverkar PuBs skyldigheter enligt detta avtal. PuA skall tillika informera PuB om tredje parts, däribland Datainspektionen och Registrerades, åtgärder med anledning av behandlingen Direktansluten vårdgivare åtager sig att, dels för egen del och dels i egenskap av befullmäktigat ombud, att i förekommande fall i egenskap av PuB, följande, dels att genom avtal säkerställa PuBs åtaganden enligt följande PuB ska följa gällande lagstiftning, egna riktlinjer för informationssäkerhet - som ska följa Datainspektionens direktiv - samt hålla sig informerad om dessa. PuA ansvarar för bl. a. behörighetsstyrning och åtkomstkontroll enligt PDL och föreskrifter; PuB skall ge PuA fysiskt tillträde respektive tillgång till uppgifter som innebär att PuA kan fullgöra sitt ansvar. Vidare skall PuB vidta de åtgärder som av PuA bedöms lämpliga, i tekniskt och organisatoriskt hänseende för att skydda personuppgifter mot obehörig åtkomst, förstörelse och ändring PuB och den eller de personer som arbetar under dennes ledning får endast behandla personuppgifter, i enlighet med de instruktioner som från tid till annan lämnas av PuA. För det fall PuB saknar instruktioner som PuB bedömer är nödvändiga för att genomföra det uppdrag PuB erhållit från PuA skall PuB, utan dröjsmål, informera PuA om detta och invänta de instruktioner som PuA bedömer behövs För det fall att Registrerad eller annan tredje man begär ut information från PuB som rör behandling av personuppgifter skall PuB hänvisa till PuA. Om myndighet begär information från PuB skall PuB omedelbart informera PuA.

213 sida 94 (95) Diarienummer VS PuB skall utan dröjsmål informera PuA om eventuella kontakter från Datainspektionen som rör eller kan vara av betydelse för behandling av personuppgifter. PuB har inte rätt att företräda PuA eller agera för PuAs räkning gentemot Datainspektionen eller annan tredje man Pulas kontrollansvar enligt 31 Personuppgiftslagen såvitt avser PuBs uppfyllelse av detta avtal förutsätter att kontrollen dels sker på PuAs bekostnad, dels kan ske genom anlitande av tredje man, dels att PuB är skyldig att lämna PuA den assistans som behövs PuB skall vid behov assistera PuA med att ta fram information som begärts av Datainspektionen eller Registrerad PuB skall följa en av PuA från tid till annan tillämplig procedur för incidenthantering. PuB ska följa även sin egen incidenthanteringsprocedur. 1.6 Sekretess Direkt ansluten vårdgivare skall dels för egen del och dels i egenskap av ombud, att genom avtal säkerställa att såväl Inera AB som PuB förpliktigas följa Patientdatalagen och Personuppgiftslagen, samt iakttar absolut sekretess innebärande att patientinformation inte får röjas i strid med detta. Detta skall gälla såväl för den juridiska personen som för dess medarbetare och konsulter. 1.7 Ansvar gentemot tredje man Direktansluten vårdgivare förbinder sig dels för egen del och dels i egenskap av ombud att genom avtal säkerställa att, för den händelse Registrerad, eller annan tredje man, riktar krav mot PuA på grund av PuBs behandling av personuppgifter, så skall PuB hålla PuA skadeslös för sådana krav som följer av att PuB inte efterföljt detta avtal. PuB ska biträda PuA i hantering av ärenden eller mål om skadestånd. 1.8 Upphörande av behandling av personuppgifter Vid upphörande av PuBs behandling av PuAs personuppgifter ska PuB återlämna alla data som innehåller personuppgifter på samtliga media som den är fixerad på. 1.9 Fullmakt

214 sida 95 (95) Diarienummer VS Såväl direktansluten vårdgivare som Inera AB befullmäktigas genom detta avtal att för PuAs räkning träffa PuB-avtal med annan fysisk eller juridisk person. Det personuppgiftsbiträdesavtal som direktansluten vårdgivare och Inera AB kan komma att ingå med stöd av denna fullmakt ska omfatta de punkter och i den lydelse som framgår av detta avtal, d.v.s. vara likalydande med detta avtal när det gäller skyldigheter för PuB och instruktioner i detta avtal. Direktansluten vårdgivare förbinder sig, att i egenskap av befullmäktigat ombud för PuA, att för PuAs räkning teckna PuB-avtal, samt att för PuAs räkning uppdra åt Inera att teckna PuB-avtal med andra PuB. Vidare förbinder sig direktansluten vårdgivare att dels genom uppdrag till Inera, dels för egen del, löpande informera PuA om tecknade avtal och att säkerställa att PuA alltid är informerad om vem som är PuB i förhållande till varje PuA. Informationen skall finnas tillgänglig för PuA på Inera ABs, hemsida. Av informationen skall framgå vem som är PuA och vem som är PuB.

215 sida 1 (19) Diarienummer VÅRDVAL REGION UPPSALA BILAGA TILL FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG VÅRDCENTRAL avseende uppdrag och ersättning för tilläggsåtagande barnavårdscentral Fastställd av vårdsstyrelsen den Gällande från den 1 januari 2018.

216 sida 2 (19) Diarienummer Innehållsförteckning 1 UPPDRAG BARNHÄLSOVÅRD... 4 MÅL OCH INRIKTNING... 4 MÅLGRUPPER... 4 VÅRDTJÄNST... 5 BARNHÄLSOVÅRDENS NATIONELLA PROGRAM... 7 RIKTADE INSATSER TILL BARN/FAMILJER MED BEHOV AV EXTRA STÖD... 8 TILLÄGGSÅTAGANDEN... 8 Familjecentral... 8 ÖPPETTIDER... 9 KOMPETENS OCH KOMPETENSUTVECKLING... 9 UTVECKLING AV VÅRDTJÄNSTEN SAMVERKAN OCH VÅRDKEDJOR UPPFÖLJNING PRODUKTIONSSTATISTIK ÅRLIG RAPPORTERING Kvalitet Hälsoinriktat arbete Samverkan Redovisning av kvalitetsmått för bedömning av målrelaterad ersättning Redovisning av övriga kvalitetsmått ERSÄTTNING ERSÄTTNING PER LISTAT BARN Total kapiteringsersättning BESÖKSERSÄTTNINGAR ERSÄTTNING FÖR UTOMLÄNSPATIENTER OCH PATIENTER SKRIVNA I ANNAT LAND MÅLRELATERAD ERSÄTTNING... 16

217 sida 3 (19) Diarienummer ERSÄTTNING FÖR TILLÄGGSÅTAGANDEN Familjecentral ERSÄTTNING FÖR TOLK PATIENTAVGIFTER MOMSKOMPENSATION FAKTURERINGSRUTINER... 17

218 sida 4 (19) Diarienummer 1 UPPDRAG BARNHÄLSOVÅRD Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten ska utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv. Dess övergripande mål är att medverka till att säkerställa barnens hälsa, trygghet och utveckling. Detta uppnås genom att förebygga fysisk och psykisk ohälsa samt upptäcka och identifiera fysisk, psykisk och social ohälsa hos barn i förskoleåldern. Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa och utveckling förebygga ohälsa hos barn tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö Ovanstående mål uppnås genom att BVC erbjuder insatser till alla barn och deras föräldrar såsom att stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap för att på så sätt skapa gynnsamma betingelser för en allsidig utveckling för barn ger individuell utformad hjälp till barn och deras föräldrar då ett barn löper högre risk att drabbas av ohälsa eller redan har nedsatt hälsa erbjuder hälsoövervakning av alla barn uppmärksammar förhållanden i barnets hemmiljö se Vägledning för barnhälsovården, Socialstyrelsen 2014, för ytterligare information. Vårdgivarens verksamhet och arbete ska präglas av helhetssyn, kontinuitet, tillgänglighet i samverkan med andra vårdgivare, myndigheter och frivilligorganisationer. Vårdgivaren ska följa FN:s barnkonvention och därtill hörande artiklar samt följa Region Uppsalas policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. Målgrupper Vårdgivaren ska aktivt erbjuda barn och föräldrar barnhälsovård enligt denna uppdragsbeskrivning tills hälsovårdsansvaret för barnen överlämnas till elevhälsan. Målgrupper för barnhälsovården (BVC) är:

219 sida 5 (19) Diarienummer Barn från sjunde levnadsdagen till 5 år och deras föräldrar som väljer BVC-insatser från Vårdgivaren, och som är folkbokförda i Uppsala län. Uppdraget gäller även barn som fyllt 6 år och där hälsovårdsansvaret ännu inte har överlämnats till elevhälsan. Asylsökande och gömda barn 0 5 år och deras föräldrar som kontaktar Vårdgivaren. Barn 0 5 år och deras föräldrar som inte är folkbokförda i Uppsala län och som kontaktar Vårdgivaren. Vårdtjänst Vårdgivaren ska: Aktivt erbjuda barnhälsovård enligt angivna målgrupper, i enlighet med Socialstyrelsens Vägledning för barnhälsovården och Rikshandboken ( Barnhälsovård ska erbjudas nyblivna föräldrar och deras barn inom en vecka efter överlämnandet från eftervården. Vårdgivaren ska kalla de barn som blivit listade hos barnavårdscentralen. Erbjuda hembesök till alla föräldrar med nyfödda inom normalfallet 1 vecka efter barnhälsovårdens första kontakt med vårdnadshavaren. Hembesök ska också erbjudas till familjen när barnet är 8 månader. Hembesök kan även ske efter behov eller efter önskemål från familjen. Hembesök ska även erbjudas, inom 30 dagar efter inskrivning, till föräldrar med barn som inte tidigare haft kontakt med någon BVC i Uppsala län eller övriga landet. Genomföra hälsoundersökningar utifrån fastställda riktlinjer och dokument som framgår av Rikshandboken. Erbjuda vaccinationer enligt det nationella vaccinationsprogrammet och av Region Uppsala beslutade riktlinjer. EPDS-screening innefattar att kvinnan fyller i ett EPDS-formulär kombinerat med ett bedömningssamtal och erbjudande av åtgärd vid behov då barnet är 6-8 veckor. Inom barnhälsovårdsuppdraget kan sjuksköterska på BVC erbjuda 2-4 stödsamtal vid lindriga till måttliga symtom på nedstämdhet. Vid allvarligare symtom eller önskemål från modern erbjuds remiss till MBHV-psykolog. För mödrar som inte behärskar det svenska språket används i första hand översatt och accepterat/validerat formulär på moderns hemspråk. Om det inte finns något översatt och accepterat formulär på moderns hemspråk tolkas frågorna i det svenska EPDS-formuläret för modern. I kombination med bedömningssamtal och åtgärd vid behov räknas även dessa som genomförd depressionsscreening med EPDS. Medverka till tidig upptäckt av barn som far illa. Erbjuda utökat individuellt stöd och insatser vid behov efter bedömning i varje enskilt fall. Aktivt samverka med barnpsykolog i syfte att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barnet eller i familjen samt vid behov lotsa till annan vårdgivare. Erbjuda tandhälsoövervakning i samarbete med tandvården.

220 sida 6 (19) Diarienummer Förmedla kunskap om barns utveckling och behov samt risker i barnets hemmiljö. Förmedla kunskap om egenvård och hälso- och sjukvårdsutbudet för barn. Ge råd vid ohälsa och sjukdom samt vid behov hänvisa till rätt vårdnivå. Erbjuda samtliga föräldrar att delta i föräldragrupp initierad av BVC för att stödja och motivera ett aktivt föräldraskap. Verksamheten ska utformas och bedrivas så att samtliga föräldrar har möjlighet att delta i gruppverksamheten. Information och stöd ska anpassas utifrån föräldrarnas olika behov. Stöd ska även ges individuellt och kan vara såväl psykologiskt som informativt. Samarbeta med närområdets förskolor, socialtjänst, elevhälsa och tandvård. Rutin för att säkerställa informationsöverföring mellan barnhälsovården och elevhälsan ska finnas. Avsätta särskild tid för aktivt kvalitetssäkringsarbete och dokumentation/registrering. I slutet av året ska genomgång av fullständigheten i de egna data som lämnats till kvalitetsregistret ske och avslutas senast vid det datum som Barnhälsovårdsenheten i förväg specificerar. Erbjuda 10 mikrogram D-vitamin till alla barn från en veckas ålder fram till att barnet fyller två år. Till riskbarn (se rikshandboken) rekommenderas 10 mikrogram D- vitamin från en veckas ålder och under hela förskoleperioden.

221 sida 7 (19) Diarienummer Barnhälsovårdens nationella program Universellt program som erbjuds till alla. Ålder Kontakt Insatser utöver hälsoundersökning och hälsosamtal* 1-3 veckor Minst 2 besök, varav ett hembesök helst inom 2 veckor efter födseln och senast inom 30 dagar efter födseln. Information Barnhälsovårdsprogrammet, barnsäkerhet, SIDS. 4 veckor Teambesök Ögonspegling katarakt 6-8 veckor 3 månader 5 månader 6 månader 8 månader 10 månader 12 månader 18 månader (Läkare och sjuksköterska) Sjuksköterska, 2 besök varav ett för EPDS Sjuksköterska Sjuksköterska Teambesök (Läkare och sjuksköterska) Sjuksköterska hembesök Sjuksköterska Teambesök (Läkare och sjuksköterska) Sjuksköterska Uppföljning av EPDS-formulär Utvecklingsbedömning Vaccination: Rotavirus (6 veckor) Vaccination: Difteri-Tetanus- Pertussis-Polio- Hib+Pneumokocker+Hepatit B Rotavirus Vaccination: Difteri-Tetanus- Pertussis-Polio- Hib+Pneumokocker+Hepatit B Utvecklingsbedömning Barnsäkerhet Utvecklingsbedömning Vaccination: Difteri-Tetanus- Pertussis-Polio- Hib+Pneumokocker+Hepatit B Utvecklingsbedömning Vaccination: Mässling-Påssjuka- Röda hund 2½ år Sjuksköterskebesök för språkscreening 3 år Teambesök Utvecklingsbedömning Språkscreening Utvecklingsbedömning (Läkare och sjuksköterska) 4 år Sjuksköterska Syntest, Hörseltest. Kommunikation/språk. Utvecklingsbedömning.

222 sida 8 (19) Diarienummer 5 år Sjuksköterska Vaccination: Difteri-Tetanus- Pertussis-Polio Sammanfattning till elevhälsa * Hälsoundersökning genomförs vid varje nyckelålder enligt anvisning i Rikshandboken. Utöver ovanstående vaccinationer ska alla föräldrar till nyfödda barn tillfrågas angående risk för tuberkulos och barn med ökad risk ska erbjudas vaccination med tuberkulos (BCG) och hepatit B. Uppdaterad information om riskländer finns att hämta via Rikshandboken. Riktade insatser till barn/familjer med behov av extra stöd I barnhälsovårdens nationella program ingår behovsbaserade insatser som ska vara anpassade till varje barn/familj. Detta beskrivs utförligt i Rikshandboken. Tilläggsåtaganden Utöver ovan beskrivna vårdtjänst kan Vårdgivaren utföra tilläggsåtaganden. Region Uppsala förbehåller sig rätten att begära att vårdgivare utför tilläggsåtaganden om behovet inte redan är tillgodosett. Familjecentral Vårdgivare som bedriver barnavårdscentral kan ha familjecentral som ett tilläggsåtagande om det finns en familjecentralsverksamhet i det område som barnavårdscentralen etableras inom. Familjecentral är en mötesplats för familjer, där man kan knyta kontakter, få information, kunskap, råd och stöd. På en familjecentral samverkar ofta flera parter/olika yrkeskategorier i syfte att ge stöd åt föräldrar och barn. Målet är att utifrån hela familjens livssituation främja god hälsa och förebygga ohälsa hos föräldrar och barn. I uppdraget ingår: - arbetstid i den öppna verksamheten på öppna förskolan - följa med förälder för introduktion på öppna förskolan - särskilda riktade föräldragrupper t ex Ung mamma-grupp, Copegrupp - deltagande i arbetsgruppsmöten - deltagande i öppna förskolans interna planeringsdag en dag/halvår - deltagande i den obligatoriska fortbildningen för länets familjecentraler 1/2 dag/halvår (anordnad av Hälsa- och habilitering och Uppsala kommun) Vårdgivaren ska anmäla intresse till Region Uppsala och en separat överenskommelse tecknas mellan parterna om detta tilläggsåtagande.

223 sida 9 (19) Diarienummer Öppettider Vårdgivaren ska bedriva verksamhet med tillgänglighet under vardagar minst mellan klockan året runt. Vårdgivaren har möjlighet till utökade öppettider med utgångspunkt från patienternas önskemål och behov. Vårdgivaren äger inte rätt att reducera tillgänglighet eller öppettider under semestrar. Vårdgivaren äger dock rätt att ha stängt under max två planeringsdagar per år. Information ska ske till patienter och till sjukvårdsrådgivningen om stängningen. Av informationen ska framgå vart patienten kan vända sig för att få vård. Kompetens och kompetensutveckling Verksamheten ska bedrivas av sjuksköterska med specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. För att upprätthålla en god kvalitet i verksamheten ska det inte vara färre än 200 barn inskrivna, fördelade på åldrarna 0 5 år. Kravet om 200 inskrivna barn ska vara uppnått senast 1 år efter avtalstecknandet, om inte så sker ska särskild prövning ske av kompetenskravet. Kontinuitet i bemanningen avseende både sjuksköterska och läkare på BVC ska eftersträvas. Läkare som tjänstgör vid BVC bör se BVC som ett profilområde. I detta ingår bland annat deltagande i utbildningar som barnhälsovårdens länsavdelning anordnar. Ett lägstamått är 25 nyfödda barn per heltidssjuksköterska eller att arbete sker minst 50 % av en heltidstjänst med barnhälsovård. Läkare som utför läkarundersökningar enligt barnhälsovårdsprogrammet ska vara specialist i allmänmedicin eller pediatrik alternativt ST-läkare med handledning inom någon av dessa specialiteter. Läkarbehovet beräknas till 4 timmar per vecka (40 veckor per år) per 60 nyfödda barn/år inklusive fortbildning. Vårdgivaren ska ha tillgång till pediatriker från barnspecialistmottagningarna för konsultation i barnhälsovårdsfrågor och för mottagning vid BVC. Vårdgivaren ska remittera barn med behov av utredning på specialistnivå till Region Uppsalas barnspecialistmottagningar. Barnspecialistmottagningarna är så kallad fri nyttighet och utan kostnad för Vårdgivaren. MBHV-psykolog vid Sektionen för barns vård och hälsa vid Akademiska sjukhuset är så kallad fri nyttighet och utan kostnad för Vårdgivaren. Tid ska avsättas för både sjuksköterska och läkare att delta en heldag eller två halvdagar per termin på obligatoriska utbildningstillfällen som barnhälsovårdens länsavdelning kallar till. Personalen bör därutöver, i så hög grad som möjligt, ges möjlighet att delta i fortbildning som barnhälsovårdens länsavdelning anordnar.

224 sida 10 (19) Diarienummer Nyanställda läkare och sjuksköterskor inom BVC ska delta i första möjliga Basutbildning i barnhälsovård anordnat av Barnhälsovårdens länsavdelning. Basutbildningen består av fem heldagar utlagda under en 10-veckorsperiod med både faktainhämtning och fallbaserade seminarier. Basutbildningen anordnas minst en gång per år Basutbildning i barnhälsovård Barnhälsovårdens mål, metoder och verktyg ett hälsofrämjande arbetssätt. Hälsoövervakning för barn 0-6 år. Vaccinationer. Att undersöka barn teori och praktik. Vanliga hälsoproblem på BVC Tillväxt Amning, späd- och småbarnskost. Mat- och sömnproblem. Barnets språkutveckling och kommunikation. Samspel och anknytning. Barnets motoriska utveckling. Barn som far illa eller riskerar att fara illa. Barn/familjer som är i behov av utökat stöd. Föräldrastöd i grupp. Kvalitetsarbete och datainsamling genom dokumentation i BHV-journalen Samverkansparter: syn, hörsel, tandhälsa, socialtjänst, migrationshälsa *Genomgången basutbildning uppfyller kraven för formell BVC-utbildning för ST läkare i allmänmedicin. Utveckling av vårdtjänsten Vårdgivaren ska i samarbete med Region Uppsala kontinuerligt bedriva utvecklingsarbete. Region Uppsala har rätt att varje år utan kostnad avropa max 10 timmar från varje distriktssköterska/sjuksköterska och max 10 timmar från varje övrig personal för att bemanna centrala projekt och arbeten, till exempel deltaga som expert i referensgrupper kring verksamhet, avtals- och ersättningsfrågor. I Regionplan och budget anges ett antal prioriterade områden som särskilt angelägna att fokusera insatserna på för att stärka Region Uppsalas möjligheter att klara framtida utmaningar och åtaganden. Region Uppsala arbetar för närvarande tillsammans med kommunerna med att utveckla närvård i hela länet. Vårdgivaren ska delta i detta utvecklingsarbete.

225 sida 11 (19) Diarienummer Samverkan och vårdkedjor Barnhälsovårdens länsavdelning vid Akademiska barnsjukhuset ger service till alla som jobbar med barnhälsovård genom att finnas till hands som konsult i olika barnhälsovårdsfrågor, till exempel vaccinationer och metodfrågor. Vårdgivaren ska samverka med barnhälsovårdens länsavdelning. Vårdgivaren ska samverka med andra vårdgivare och myndigheter i frågor som rör barns hälsa. Det är av särskild vikt att Vårdgivaren deltar i arbetet med att utveckla och upprätta rutiner för ett väl fungerande samarbete mellan mödrahälsovården, förlossningsvården och barnhälsovården för att få en sammanhållen vårdkedja. Dokumenterade rutiner ska finnas för samverkan med vårdcentral, barnläkarmottagning, tandvården, socialtjänsten, BUP, förskola och skola. Särskild inriktning mot samverkan för föräldrastöd via familjecentrerat arbetssätt ska eftersträvas.

226 sida 12 (19) Diarienummer 2. UPPFÖLJNING Produktionsstatistik Den löpande uppföljningen bygger på registrering i Cosmic och Basta (vaccinationer). Uttag ur systemen åligger Region Uppsala. Följande statistik och nyckeltal ska följas av Vårdgivaren och Region Uppsala. Volymer System för utdata Ansvarig Totalt antal barn 0 år, 1-5 år och 0-6 år Cosmic Region Uppsala Genomsnittligt antal besök per barn 0+1 år per sjuksköterska, Cosmic Region Uppsala barnläkare och allmänläkare. Antal hembesök BVC under redovisningsåret. Cosmic Region Uppsala Antal sjuksköterskebesök BVC under redovisningsåret Cosmic Region Uppsala Antal läkarbesök BVC, pediatriker, Cosmic Region under redovisningsåret Antal läkarbesök BVC, allmänmedicinare, under redovisningsåret Cosmic Uppsala Region Uppsala Årlig rapportering Följande delar ska ingå i en årlig verksamhetsberättelse. Rapportera elektroniskt till beställaren senast den 25 januari varje år. Rapporteringen ska ske per mottagning. Kvalitet Förutom redovisning av nedan angivna kvalitetsmått ska även beskrivning av hur verksamheten arbetar med föräldragrupper och föräldrautbildning samt hur verksamheten arbetar för att nå ett så stort antal föräldrar (både män och kvinnor) som möjligt. Hälsoinriktat arbete Samverkan Beskrivning av hur verksamheten systematiskt arbetar med hälsosamtal om barns utveckling och behov, amning, kostfrågor, olycksfallsprofylax samt skadeverkningar av alkohol och tobak. Redovisa samverkan med mödrahälsovården, kommunerna, barnmedicinska kliniken på Akademiska sjukhuset och andra samarbetspartners.

227 sida 13 (19) Diarienummer Redovisa antal timmar som avropats av Region Uppsala för utvecklingsarbete och samverkan med kommuner, försäkringskassa, specialistsjukvården och andra samarbetspartners. Redovisning av kvalitetsmått för bedömning av målrelaterad ersättning Rapportering ska ske avseende perioden 1 januari 2017 till och med 31 december 2017 senast den 25 januari 2017 och samma datum nästkommande år under avtalsperioden. Mått som ska redovisas Rapportering Ersättning Vårdgivaren ska, per mottagning, redovisa andelen barn födda under redovisningsåret som fått hembesök inom 30 dagar efter födseln. (De barn som skrivs ut från BB/barnklinik efter dag 14 är exkluderade i statistiken.) Vid täckningsgrad > 85% Vid täckningsgrad > 65% < 85% Vid täckningsgrad < 65 % 100 % 50 % 0 % Redovisning av övriga kvalitetsmått Uttag ur systemen åligger Region Uppsala. I den årliga rapporteringen ska avvikelser från måluppfyllelsen analyseras av vårdgivaren. Mått som ska rapporteras Hälsoövervakning Andel övervakade barn 0 år Andel nyfödda barn som fått hembesök inom 30 dagar efter födseln Andel 1-åriga barn som under de senaste två redovisningsåren fått minst ett hembesök Andel övervakade barn per årskull 1, 3, 4, 5 år Andel språkbedömda barn 2½ år Andel synbedömda barn 4 år Andel barn med tillväxtuppgift vid 3, 4 och 5 år Hälsosamtal Måluppfyllelse 99 % 85% 85 % 95 % 95 % 95 % 90 %

228 sida 14 (19) Diarienummer Mått som ska rapporteras Andel ammande vid 4 månader Andel ammande vid 6 månader Andel moder respektive fader som erhållit hälsosamtal om rökning vid 4 veckor respektive 8 månader. Andel mödrar som erhållit screening enligt EPDS Vaccinationer Måluppfyllelse 87 % 77 % 95 % 85 % Andel 2-åringar som erhållit 3 doser vaccin mot DTP, polio, hib 3 doser vaccin mot hepatit B 1 dos vaccin mot MPR 98 % 98 % 95 % Andel 2-åriga barn med ökad risk för tuberkulos som erhållit 1 dos vaccin mot tuberkulos 3 doser vaccin mot hepatit B Andel barn som saknar uppgift om BCG- indikation Kvalitetsuppföljning 95 % 95 % <1,5 % Andel folkbokförda barn som helt saknar data < 3 % 3. ERSÄTTNING Ersättningsmodellen består av följande delar: 1. Kapiteringsersättning per listad patient viktad efter ålder och strukturersättning samt efter Care Need Index (CNI). 2. Besöksersättning inklusive förhöjd besöksersättning för vissa extra resurskrävande besök (hembesök och besök med tolk) och besök av patienter som ej är listad på vårdcentralen. 3. Målrelaterad ersättning. 4. Ersättning för tilläggsåtaganden

229 sida 15 (19) Diarienummer Ersättning per listat barn De vårdcentraler som bedriver BVC-verksamhet ersätts med en kapiteringsersättning per listat barn 0-5 år. Kapiteringsersättningen har två åldersindelningar: 0 år (0-365 dagar) och 1-5 år. Det utgår inte någon besöksersättning till BVC för listade barn. En extra strukturersättning utgår för; Heby, Älvkarleby, Tierps, Östhammars och Håbo kommuner, med 15 procent per listat barn. I kapiteringsersättningen för 0 år ingår kompensation för vaccinering mot hepatit B. I kapiteringsersättningen ingår inte kompensation för hembesök då det istället ersätts genom en besöksersättning per hembesök, se nedan. Kapiteringsersättningar 0 år (0-365 d) 1-5 år Ersättning per listad kr 1236 kr Strukturersättning 15 % per listad kr 185 kr Kapiteringsersättningen (faktiskt antal listade barn per åldersgrupp per den 15:e månaden innan * angiven kapiteringsersättning) betalas ut av Region Uppsala med 1/12 den femte varje månad utan anmodan från Vårdgivaren. Grundkapiteringsersättning Beräkningen av grundkapiteringsersättningen per åldersgrupp sker enligt: Antal listade per åldersgrupp * 80 procent av kapiteringen CNI-kapiteringsersättning Resterande 20 procent av kapiteringsersättningen viktas enligt CNI (Care Need Index). Kapiteringsersättningen enligt CNI baseras på ett index som erhålls från SKL. Det justerade CNI-värdet för BVC utgår från samma underlag som för vårdcentralen (Se bilaga justerat CNI-värde). Beräkningen av den viktade kapiteringsersättningen med CNI per åldersgrupp sker enligt: Antal listade per åldersgrupp * 20 procent av grundbeloppet * justerat CNI-värde

230 sida 16 (19) Diarienummer Total kapiteringsersättning Summorna av CNI-kapiteringsersättning och grundkapiteringsersättning * övriga tillägg = Total kapiteringsersättning Besöksersättningar Besöksersättningar Kr/besök Hembesök 423 Utomlänsbesök 564 Besök av asylsökande 1100 Ersättning för utomlänspatienter och patienter skrivna i annat land Ersättning för utomlänspatienter utgår enligt Region Uppsalas regelverk. Vårdgivare äger rätt att ta emot patienter från andra länder enligt regler i Region Uppsalas Avgiftshandbok ( Där framgår även patientavgiftens storlek för dessa grupper. Besök av de patienter som betalar hela vårdkostnaden själva, t.ex. medborgare utanför EU, berättigar inte till besöksersättning av Region Uppsala. Målrelaterad ersättning Den målrelaterade ersättningen utgör 1 procent av det faktiska belopp som utbetalats i kapiteringsersättning. Den målrelaterade ersättningen ingår i den månatliga utbetalningen av kapiteringsersättningen. Vid den årliga bedömningen av måluppfyllelse ställs eventuella krav på återbetalning till Vårdgivaren för de mål som ej uppnåtts. Rapportering och bedömning av måluppfyllelse sker per mottagning. Filial redovisas ihop med huvudmottagningen Ersättning för tilläggsåtaganden Familjecentral Timersättningen för barnavårdscentralens insatser i familjecentral är: 320 kronor (exklusive momskompensation om tre procent). Timersättningen täcker även administrativa kostnader samt eventuella förflyttningar från och till familjecentraler. Ersättning ges för max 4 timmar/vecka under ca 48 veckor per år för distriktssköterska som deltar i familjecentralsarbete. Timersättningen betalas ut av Region Uppsala månadsvis utan anmodan från Vårdgivaren.

231 sida 17 (19) Diarienummer Ersättning för tolk Vårdgivaren ska anlita auktoriserad tolk i första hand, företrädesvis sjukvårdstolkar, i andra hand grundutbildade tolkar med godkänt utbildningsbevis från grundutbildning. I undantagsfall, om situationen så kräver, kan personal med aktuell språkkompetens användas. Vårdgivaren ersätts för faktiska tolkkostnader förutsatt att Vårdgivaren anlitar en av Region Uppsala godkänd tolk. Faktisk tolkkostnad faktureras till Region Uppsala enligt faktureringsadress nedan. Patientavgifter Vårdgivaren ska följa de av Region Uppsala fastställda patientavgifterna samt de regler som gäller för högkostnadsskydd, se Momskompensation Momskompensation till privata vårdgivare ges med tre procent på fakturaunderlaget. Individuell prövning kan göras för en högre momskompensation upp till maximalt sex procent mot uppvisande av högre kostnader under ett helt verksamhetsår. Sammanställning över räkenskaperna som visar den högre kostnaden för moms samt intyg från ska revisor faktura bifogas. Faktureringsrutiner Varje månad inrapporterar Vårdgivaren underlag för utbetalning av besöksersättning enligt elektroniska rutiner som Region Uppsala beslutar. Fakturering ska ske till: Regionkontoret, FE 73, Box 6363, UPPSALA Ersättning utgår inte för vård som inte fakturerats inom sex månader från det att den utförts. Dock ska faktura för vård utförd senast 31 december ett år vara Region Uppsala tillhanda senast den 31 mars året därpå för att ersättning ska utgå. Betalning erläggs till plusgiro/bankgiro senast 30 dagar efter fakturans mottagande under förutsättning att faktura och fakturaunderlag är komplett och korrekt ifyllda. Vårdgivaren äger inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra mellan parterna ej överenskomna avgifter eller pristillägg. Om Region Uppsala inte i tid erlägger ersättning till Vårdgivaren ska Vårdgivaren vara berättigad till dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen (1975:635).

232 sida 18 (19) Diarienummer Bilaga 1 Justerat CNI-värde För BVC 2018 Det justerade CNI-värdet för BVC utgår från samma underlag som för vårdcentralen Kod BVC Justerat CNI-värde 2515 BVC Nyby vårdcentral 1, BVC Aleris barncentrum VC 0, BVC Alunda vårdcentral 0, Anna BVC 0, BVC Bälinge vårdcentral 0, BVC Bålstadoktorn 0, BVC Enköpings vårdcentral 1, BVC Liljeforstorgs vårdcentral 1, BVC Sävja vårdcentral 1, BVC Lille Skutt 1, Ekeby BVC 0, BVC Enköpings husläkarcentrum 0, BVC Eriksbergs vårdcentral 1, BVC Familjeläkarna Bålsta 1, BVC Familjeläkarna Luthagen 1, BVC Fjärdhundra vårdcentral 0, BVC Flogsta vårdcentral 1, BVC Gimo vårdcentral 0, BVC Gottsunda vårdcentral 1, BVC Gränby vårdcentral 1, BVC Morgongåva 1, BVC Heby vårdcentral 1, BVC Knivsta läkargrupp 0, BVC Knivsta vårdcentral 0, BVC Knutby vårdcentral 0, BVC Kungsgärdets vårdcentral 0, BVC Länna vårdcentral 0, BVC Rasbo vårdcentral 0, BVC Samariterhemmets vårdcentral 1, BVC Skutskärs vårdcentral 1, BVC Älvkarleby 1, BVC Storvreta vårdcentral 0, BVC Björklinge 0, BVC Svartbäckens vårdcentral 0, BVC Skärplinge 1, BVC Örbyhus 1, BVC Tierps vårdcentral 1, Pelle Svanslös BVC bergsbrunnagatan 1, BVC Årsta vårdcentral 1,04997

233 sida 19 (19) Diarienummer 2529 BVC Öregrunds vårdcentral 0, BVC Örsundsbro vårdcentral 0, BVC Österbybruks vårdcentral 1, BVC Östervåla vårdcentral 0, BVC Östhammar vårdcentral 0,94893

234 Bilaga X, IT-bilaga Diarienummer VS Gemensam IT-bilaga för vårdstyrelsens förfrågningsunderlag för 2018 Dokumentet är en beskrivning av Region Uppsalas it-struktur och it-system som utifrån etableringens verksamhet och omfattning skall användas. Dokumentet är gällande från den 1 januari 2018.

235 2 (6) Innehållsförteckning Gemensam IT-bilaga för vårdstyrelsens förfrågningsunderlag för Region Uppsalas Informationsteknologi (IT)-struktur Generella obligatoriska krav IT-infrastruktur Hälso- och sjukvårdens adressregister (HSA) Vårdguidens e-tjänster SITHS-kort med plats för Region Uppsalas certifikat (HCC) Åtkomst till Region Uppsalas IT-system Region Uppsalas datanät Region Uppsalas programportal IT-system och telefoni Vårdinformationssystem och patientadministration (Cosmic) Skanning (Kovis) Laboratorieinformationssystem (FlexLabKemi) Antikoagulantiabehandling (Auricula) Samordnad vårdplanering (Prator) Spirometri och 24-timmars blodtrycksmätning (Welch Allyn) EKG (Muse) Verktyg för rehabilitering (Mobilus Professional) RIS/PACS radiologi (Carestream) Radiologibilder (Carestream Vue Motion) Befolkningsregister (Master) Listningssystem (Huldra) Statistik vaccinationer inom barnhälsovård (Basta) Avvikelserapportering (MedControl) Kontorsprogram (Office 365 Business) e-learning (PingPong och SmartAssistans) Beslutsstöd och rapportverktyg (SAS Visual Analytics) Region Uppsalas webbplats (Extranät på LUL.se) Callbacksystem/återuppringningstjänst (CallMe)... 6

236 3 (6) 1. Region Uppsalas Informationsteknologi (IT)-struktur 1.1 Generella obligatoriska krav Vårdinformation, avseende enskild patient, skall vara kvalitetssäkrad och lättillgänglig när den behövs. Det skall finnas en gemensam informationsstruktur och informationen skall vara tillgänglig i hela vårdkedjan. Dessa krav gäller all vård som utförs på Region Uppsalas uppdrag. Detta framför allt av patientsäkerhetsskäl men även för att underlätta och stödja vårdprocesserna. Vårdgivaren skall i samverkan med Region Uppsala och andra vårdgivare delta i arbetet som syftar till en god gemensam informationsförsörjning. All användning av information skall ske med beaktande av gällande lagstiftning och patientens rätt till integritet. Patienterna skall tillfrågas om de godkänner att information används av andra vårdgivare, patientsamtycke. För att få åtkomst till journaluppgifter/patientinformation i Region Uppsalas it-stöd krävs följande: Vårdgivaren måste ha en vårdrelation till patienten. Patienten måste ge sitt samtycke till att man tar del av informationen i Region Uppsalas it-stöd. Privata liksom offentliga vårdgivare är personuppgiftsansvariga och förbinder sig att följa Personuppgiftslagen (PUL), Patientdatalagen samt andra lagar och föreskrifter då det gäller behandling av personuppgifter. Privata liksom offentliga vårdgivare måste informera sina patienter om hur behandlingen av personuppgifter sker, vilket innebär bland annat hur de journalförda uppgifterna hanteras, inhämtande av samtycke samt information om säkerhet och sekretess. Privata liksom offentliga vårdgivare skall tillse att åtagandeavtal delges egen personal för att säkerställa att åtkomst till Region Uppsalas patientdatabaser sker enligt av Region Uppsala utfärdade föreskrifter regelverk. Under den tid avtalet gäller kommer utveckling av Region Uppsalas IT-system att ske. Vårdgivaren skall använda samma it-system som i övrigt används av motsvarande verksamheter inom Region Uppsala. Kostnader och ansvar för detta skall fördelas på samma sätt som för av Region Uppsala driven verksamhet och skall regleras i tilläggsavtal. Region Uppsala förbinder sig att ge Vårdgivaren insyn i pågående och planerad utveckling samt tillgång till utbildningsmaterial och eventuell utbildningsmiljö i för vården centrala IT-system. Ambitionen är att gemensamt utveckla och utnyttja it-systemen. Formerna för detta överenskommes i särskild ordning. Även den nationella it-strategin kommer att påverka utvecklingen av såväl itinfrastruktur som framtida it-system. 1.2 IT-infrastruktur Vårdgivaren ingår i och får tillgång till Region Uppsalas it-infrastruktur och förbinder sig att följa samma regler som gäller för Region Uppsala. It-infrastrukturen förvaltas av Medicinsk teknik, sjukhusfysik och it (MSI). Vårdgivaren nyttjar it-tjänster på samma villkor som Region Uppsala. Region Uppsala tillämpar Funktionshyra, se bilaga Funktionshyra.

237 4 (6) 1.3 Hälso- och sjukvårdens adressregister (HSA) HSA är en nationell elektronisk katalogtjänst som används för att lagra och hitta adress- och kontaktinformation över organisationsgränser. I HSA finns information om organisation, enheter, funktioner och personer. HSA utgör även underlag för olika säkerhetslösningar (ex för aktuell identitetslösning). Ansvar för underhåll och uppdatering av information ligger på respektive vårdgivare Vårdguidens e-tjänster För en säker kommunikation med befolkningen ska 1177 Vårdtjänster användas. 1.5 SITHS-kort med plats för Region Uppsalas certifikat (HCC) Användaren ska identifiera sig med ett SITHS-kort som kan anskaffas via valfri kortutgivare. Efter anskaffning av kort läggs Landstingets HCC in på det befintliga kortet. Se vidare information: : 2. Åtkomst till Region Uppsalas IT-system 2.1 Region Uppsalas datanät Region Uppsalas datanät, LULnet, ger tillgång till Internet och Sjunet (nationellt nät för vård och omsorg). För åtkomst via Region Uppsalas datanät ska Region Uppsalas datorer med särskild installation användas. Anslutning till LULnet sker i central avlämningspunkt i fastigheten. Region Uppsala tillhandahåller och bekostar förbindelsen till denna punkt samt aktiv kommunikationsutrustning för anslutning av fastighetsnät. Vårdgivaren svarar för att fastighetsnät och nätuttag finns samt svarar för dessa kostnader. För landstingsägda fastigheter och av landstinget hyrda lokaler ingår det i verksamhetens hyreskostnad. Vid behov av trådlöst nätverk, bekostas det av vårdgivaren. Aktiv utrustning beställs genom Region Uppsalas försorg. Vid behov av nätanslutning mot annan part skall samråd ske med Region Uppsala. Beroende på geografisk placering av etableringen har Region Uppsalas tolkningsföreträde av vilken IT- lösning som ska gälla (ex portallösning) 2.2 Region Uppsalas programportal Region Uppsalas programportal ger tillgång till extern inloggning för åtkomst av Region Uppsalas system. Krav för åtkomst till programportalen se vidare information: Vid anslutning via programportalen kan privata datorer eller Region Uppsalas datorer användas.

238 5 (6) 3. IT-system och telefoni Beskrivning av Region Uppsalas testade och godkända system som utifrån etableringens verksamhet och omfattning skall användas. 3.1 Vårdinformationssystem och patientadministration (Cosmic) Vårdinformationssystem för administration, dokumentation, remiss-, prov- och läkemedelshantering med flera funktioner. 3.2 Skanning (Kovis) System med koppling mot Cosmic för skannade pappersjournalhandlingar. 3.3 Laboratorieinformationssystem (FlexLabKemi) System för remiss- och provresultatshantering 3.4 Antikoagulantiabehandling (Auricula) System för antikoagulantiahantering samt kvalitetsregister. 3.5 Samordnad vårdplanering (Prator) System för meddelanden mellan slutenvård, primärvård och kommun. 3.6 Spirometri och 24-timmars blodtrycksmätning (Welch Allyn) System för registrering och lagring av lungfunktionstest och 24-timmars blodtrycksmätning. 3.7 EKG (Muse) System för registrering och lagring av EKG. 3.8 Verktyg för rehabilitering (Mobilus Professional) Mobilus innehåller i sitt grundutförande ett basbibliotek med illustrationer av övningar. 3.9 RIS/PACS radiologi (Carestream) RIS, PACS och ARKIV används för bildhantering och arkivering av bilder Radiologibilder (Carestream Vue Motion) System för visning av bilder från Multimediaarkivet Befolkningsregister (Master) Personuppgifter från befolkningsregistret Listningssystem (Huldra) System för listning av patienter i primärvård Statistik vaccinationer inom barnhälsovård (Basta) System för statistik av vaccination för barnhälsovård inom länet och nationellt Avvikelserapportering (MedControl) Avvikelsesystem för patientärenden Kontorsprogram (Office 365 Business) E-post (Outlook), Officepaket (word, excel, power point) med flera funktioner e-learning (PingPong och SmartAssistans) Läsplattform med ett utbud av elektroniska utbildningar.

239 3.17 Beslutsstöd och rapportverktyg (SAS Visual Analytics) System för statistik och uppföljning är beslutstödet. Data från olika källsystem lagras i ett datalager som via fasta och/eller verksamhetsanpassade rapporter visas för slutanvändaren Region Uppsalas webbplats (Extranät på LUL.se) Intern information för Region Uppsala innefattande bl.a. riktlinjer, rutiner och PM Callbacksystem/återuppringningstjänst (CallMe) Webbaserat systemet för telefonköhantering. 6 (6)

240 BILAGA VS sida 1 (13) Diarienummer VS VÅRDVAL UPPSALA LÄN FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG REGELBOK FÖR BARNMORSKEMOTTAGNING Förfrågningsunderlaget är reviderat av Vårdstyrelsen 9 november 2017 Gällande från den 1 januari 2018

241 sida 2 (13) Diarienummer VS UPPDRAG BARNMORSKEMOTTAGNING 1.1 Mål och inriktning Ett hälsoinriktat perspektiv, som innefattar livsstilsfrågor och förebyggande av psykosocial ohälsa, skall genomsyra verksamheten och vara en självklar del i all vård och behandling. Verksamheten utgör en viktig del i arbetet för en god reproduktiv hälsa och har stor betydelse för folkhälsan. Barnmorskemottagningarnas (BMM:s) verksamhetsområden är: Hälsovård i samband med graviditet Stöd i föräldraskapet och föräldragrupper med förlossnings- och föräldraförberedelser Individuell familjeplanering med rådgivning och tillgång till effektiva och acceptabla preventivmedel Gynekologiska cellprovskontroller inom ramen för den organiserade cervixscreeningen Förebygga STI genom att erbjuda provtagning inom ramen för screening samt i nån av möjlighet arbeta utåtriktat Folkhälsoarbete och samtal om levnadsvanor 1.2 Målgrupper Verksamheten riktar sig till kvinnor som omfattas av Region Uppsalas ansvar enligt Patientlagen 3 eller 3c, asylsökande eller person som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd samt kvinnor som väljer en BMM i Uppsala län. Målgrupperna är: gravida och nyligen förlösta kvinnor kvinnor som är i behov av rådgivning/förskrivning/utprovning/applicering samt instruktion om familjeplanering. kvinnor som behöver STI-förebyggande insatser kvinnor som kallas för kontroll inom ramen för den organiserade cervixscreeningen 1.3 Undantag från uppdraget Följande tillstånd ingår inte i detta uppdrag: gravid kvinna som kräver akutsjukhusets resurser gravid kvinna med insulinkrävande diabetessjukdom gravid kvinna som lever med HIV gravid kvinna med svår sjukdom som förväntas kräva täta kontroller på specialistmödravården Akademiska sjukhuset gravid kvinna med svåra missbruksproblem

242 sida 3 (13) Diarienummer VS Vårdtjänst Vårdgivarens uppdrag består av: mödrahälsovård fortsatt vård i hemmet första veckan efter förlossning för BMM utanför Uppsala och Knivsta kommuner rådgivning förskrivning, utprovning/applicering och instruktion om familjeplanering, samt STI-förebyggande arbete gynekologisk cellprovskontroll, för kvinnor enligt den organiserade cervixscreeningen, gäller kvinnor i ålder år. Kvinnor som genomgått behandling för cellavvikelser ingår i den s.k. Kontrollfilen och kallas till BMM vart tredje år livet ut eller tills kvinnan själv beslutar att avstå. Hälsoinformation och samtal om levnadsvanefrågor Graviditetsövervakning och eftervård Hälsovård i samband med graviditet och inför förlossning innebär att stödja en naturlig process, att stärka det friska samt att förebygga, tidigt uppmärksamma och lindra sådana problem av medicinsk, psykologisk och social karaktär som är av betydelse för den gravida kvinnan och den blivande familjen. Arbetet skall organiseras så att största möjliga kontinuitet erhålls i kontakten mellan de blivande föräldrarna/kvinnan och barnmorskan. Vårdgivaren skall: Utföra graviditetsövervakning i enlighet med Basprogram för graviditetsövervakning samt PM/riktlinjer, framtagna av Mödrahälsovårdsenheten och obstetriken vid Akademiska sjukhuset. Tidigt hälsosamtal ska erbjudas inom 7 10 dagar från det att kvinnan ringt till mottagningen. Detta gäller även om kvinnan ringer senare än 8 grav veckor. Syftet med detta samtal är att tidigt göra en bedömning av livsstilsfaktorer och ge rådgivning om dess eventuella inverkan på graviditeten. Kvinnan ska tillfrågas om hon/paret önskar information om fosterdiagnostik och i så fall erbjudas information för att ta ställning till utökad fosterdiagnostik. Ha ett dokumenterat program för föräldrastöd i grupp. Föräldrastöd ska erbjudas samtliga förstagångsföräldrar och bör ta hänsyn kulturella och socioekonomiska förutsättningar och olika former av familjesammansättningar. Gruppverksamheten bör förläggas så att samtliga föräldrar bereds möjlighet att delta. Individuell vårdplanering ska dokumenteras med hänsyn till eventuella bakomliggande medicinska och/eller psykosociala faktorer i enlighet med PM/riktlinjer. Vårdplaneringen ska dokumenteras utifrån om övervakningen följer basprogram eller kräver särskild planering i samråd med specialistmödravården vid Akademiska sjukhuset. Aktivt samverka med Mödrabarnhälsovårdspsykologer i syfte att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos kvinnan samt vid behov lotsa till adekvat insats hos annan vårdgivare.

243 sida 4 (13) Diarienummer VS Vårdgivaren skall utföra fortsatt vård i hemmet första veckan efter förlossningen vid barnmorskemottagning som är lokaliserad utanför Uppsala och Knivsta kommuner. Uppdraget innefattar daglig telefonkontakt till och med dagen före återbesöket, samt hembesök efter behov. Detta ska erbjudas till kvinnor som fött barn på Akademiska Sjukhuset och som lämnat sjukhuset inom 72 timmar efter förlossningen. Telefonkontakten och hembesöket sköts enligt riktlinjer för Region Uppsala. Mottagningen ansvarar för att utrustning för perkutan bilirubinscreening finns för uppdraget. Om barnmorskemottagningen är stängd ska kvinnor med behov av telefonkontakt i första hand hänvisas till annan näraliggande mottagning och i andra hand till BB på-väg. Vårdgivaren ska registrera graviditeten i Graviditetsregistret. Graviditetsregistret är ett nationellt kvalitetsregister för att utveckla och öka kvalitén i mödrahälsovård, fosterdiagnostik och förlossning. Utförande av ultraljudsundersökningar under graviditeten ingår inte i barnmorskemottagningens uppdrag Insatser för familjeplanering Vårdgivaren skall: Ge preventivmedelsrådgivning samt förskrivning enligt Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer för Antikonception och i samråd med Mödrahälsovårdsenheten. Samråda med gynekolog vid Akademiska Sjukhuset gällande de kvinnor som har bakomliggande sjukdom eller förväntas ha en ökad risk för komplikation. Ge information om, och erbjuda provtagning gällande STI. Utföra STI-förebyggande arbete samt utföra smittspårning som skall sträcka sig minst 12 månader tillbaka i tiden från upptäckten. Följa Regionövergripande riktlinjer och rutiner för behandling samt samverkan vid smittspårning. Ge sex- och samlevnadsinformation. Utföra graviditetstest samt ansvara för uppföljning utifrån provsvarets resultat. Erbjuda information inför och efter abort inklusive preventivmedelsrådgivning. 1.5 Tilläggsåtagande Utöver ovan beskrivna vårdtjänst kan Vårdgivaren utföra tilläggsåtaganden. Regionen förbehåller sig rätten att begära att vårdgivare utför tilläggsåtaganden om behovet inte redan är tillgodosett.

244 sida 5 (13) Diarienummer VS Familjecentral Vårdgivaren kan ha familjecentral som ett tilläggsåtagande om det finns en familjecentralsverksamhet i det område där mottagningen etablerats. Familjecentral är en mötesplats för familjer, där man kan knyta kontakter, få information, kunskap, råd och stöd. På en familjecentral samverkar ofta flera parter/olika yrkeskategorier i syfte att ge stöd åt föräldrar och barn. Målet är att utifrån hela familjens livssituation främja god hälsa och förebygga ohälsa hos föräldrar och barn. I uppdraget ingår: - arbetstid i den öppna verksamheten på öppna förskolan - följa med förälder för introduktion på öppna förskolan - särskilda riktade föräldragrupper t ex Ung mamma-grupp, Copegrupp - deltagande i arbetsgruppsmöten - deltagande i öppna förskolans interna planeringsdag en dag/halvår - deltagande i den obligatoriska fortbildningen för länets familjecentraler 1/2 dag/halvår (anordnad av Hälsa och habilitering och Uppsala kommun) Vårdgivaren ska anmäla intresse till Regionen och en separat överenskommelse tecknas mellan parterna om detta tilläggsåtagande Ungdomsmottagning Vårdgivare som bedriver barnmorskemottagning kan ha ungdomsmottagning som ett tilläggsåtagande. Vårdgivaren ska anmäla intresse till Regionen och en separat överenskommelse tecknas mellan parterna om detta tilläggsåtagande. Målsättningen är att minst en ungdomsmottagning ska finnas i varje kommun. Uppdrag och ersättning för tilläggsåtagandet beskrivs i bilagan Tilläggsåtagande Ungdomsmottagning. 1.6 Öppettider Under alla vardagar ska kvinnor ha möjlighet att få råd angående akuta problem och vid behov hänvisas samt få tid för besök på mottagningen. Vårdgivaren har möjlighet till utökade öppettider, t ex kvällstid med utgångspunkt från patienternas önskemål och behov. Vårdgivaren äger rätt att ha stängt under max två planeringsdagar per år. Stängning av mottagningen får vidare ske vid obligatoriska utbildningstillfällen som hålls av Mödrahälsovårdsenheten. Vid stängning skall hänvisning ske i telefonsvarare till gynmottagningen och till förlossningsavdelningen vid Akademiska sjukhuset. Vårdgivaren äger därutöver inte rätt att utan Regionens medgivande reducera tillgänglighet eller öppettider under semestrar, helger eller vid andra tidpunkter. I sådana fall skall överenskommelse göras med annan mottagning om att fullgöra uppdraget.

245 sida 6 (13) Diarienummer VS Kompetens Vårdgivaren skall ha personal i den omfattning och med den kompetens som krävs för att utföra den verksamhet som detta avtal anger. Barnmorskemottagningen skall vara bemannad med legitimerade barnmorskor. Barnmorska på mottagningen ska ha god kunskap om kvinnohälsa och mödrahälsovård. Barnmorskan ska ha kompetens att förskriva födelsekontrollerande medel enligt Socialstyrelsens författning 1996:21. På mottagningen ska det även finnas läkarkompetens i form av allmänläkare samt samverkan med specialist/st-läkare i obstetrik och gynekologi vid Kvinnosjukvården Akademiska Sjukhuset. Rekommendation är 3 läkartimmar/100 inskrivna och vecka 1. Läkare vid mottagningen ansvarar för alla medicinska tillstånd som definieras som avvikande från det normala. Vårdgivaren ska tillhandahålla läkare på mottagningen i sådan omfattning att vårdgivaren kan garantera att basprogram och riktlinjer efterlevs. Läkarens arbetsuppgifter inom mödrahälsovården fördelas mellan allmänläkare och STläkare/specialist i obstetrik och gynekologi enligt Regionens riktlinjer för vårdnivå. Allmänläkare ansvarar för basal mödrahälsovård. Läkare från specialistmödravården ansvarar för vårdplanering (planeringsrond) för nyinskrivna gravida enligt Regionens vårdprogram. För att upprätthålla kompetensen och en god kvalitet i verksamheten är det viktigt att varje befattningshavare tar hand om ett tillräckligt antal gravida varje år. Riktvärdet är 45 gravida per heltidsbarnmorska och år. Vårdgivaren ska senast inom 24 månader efter avtalsstart ha uppnått detta antal. En första uppföljning sker 18 månader efter verksamhetsstart. Uppföljningen görs av ansvarig avtalshandläggare tillsammans med Mödrahälsovårdsenheten vid Kvinnokliniken. För att minska sårbarhet och ge möjlighet till kompetensutveckling bör en barnmorskemottagning bestå av minst två barnmorskor. Fortbildning och kompetensutveckling hos personalen ingår i barnmorskemottagningens basåtagande. Vårdgivaren skall tillse att tid och resurser finns avsatta i verksamheten för att delta i det fortbildningsprogram som Mödrahälsovårdsenheten årligen erbjuder. Den obligatoriska fortbildningen uppgår för närvarande till 40 timmar per helår och per barnmorska. Mödrahälsovårdsenheten har i uppdrag att tillse att kompetensen vid varje mottagning är fullgod. Detta innebär bland annat att tillhandahålla introduktionsprogram för nyanställd barnmorska. Vidare ska möjligheter ges till auskultation vid Akademiska Sjukhusets mottagningar och verksamheter vilka ingår i vårdkedjan Graviditet Förlossning. Bemanningsfrågan vid utbildningstillfällen kan exempelvis lösas med samverkansavtal mellan flera enheter. 1 Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi; Rapport nr , Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv Hälsa

246 sida 7 (13) Diarienummer VS Mödrahälsovårdsenheten Mödrahälsovårdsöverläkare och samordnande barnmorska har en övergripande funktion för samtliga barnmorskemottagningar oavsett driftsform. Mödrahälsovårdsenheten arbetar på uppdrag av Vårdstyrelsen. Enhetens uppdrag innehåller bl.a. att samordna fortbildningsinsatser, utveckla och uppdatera vårdprogram och riktlinjer för hantering av alla grenar inom barnmorskemottagningsverksamheten. Vidare har MHV-enheten i uppdrag att fortlöpande följa kvaliteten i barnmorskemottagningarnas verksamhet samt i särskilda fall vara delaktig i medicinsk revision av verksamheter inom mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning och gynekologisk cellprovskontroll. 1.9 Utveckling av vårdtjänsten Mödrahälsovårdsenheten ansvarar för metodutveckling för mödrahälsovården och initierar till utvecklingsarbete samt ansvarar för genomförandet. Vårdgivaren skall i samarbete med Regionen kontinuerligt bedriva utvecklingsarbete. Regionen har rätt att varje år utan kostnad avropa max 10 timmar från varje barnmorska och max 10 timmar från varje övrig personal för att bemanna centrala projekt och arbeten. Detta kan till exempel röra vårdprogramsarbete av större karaktär, avtals- och ersättningsfrågor. Vidare finns till MHV-enheten kopplat referensgrupper som deltar i olika utvecklingsprojekt, och vårdprogramarbeten. Referensgruppen utses i samråd mellan Regionen och Mödrahälsovårdsenheten. Timmarna utgör en pott för mottagningen och i dialog mellan verksamhet och Mödrahälsovårdsenheten med avseende på behov av kompetens i aktuellt projekt Samverkan och vårdkedjor Vårdgivaren skall aktivt delta i planeringsronder med specialist eller ST obstetrik och gynekologi. Planeringsrond erbjuds var 14:e dag/bmm. Vårdgivaren har vid behov möjlighet att konsultera Kvinnosjukvården, Akademiska Sjukhuset rörande mottagningens patienter. Vårdgivaren skall därutöver samverka med andra vårdgivare och försäkringskassa om enskilda patienter och deltagande i utveckling av vårdrutiner, till exempel vårdprogram Medicinsk service Alla kostnader för medicinsk service ingår i ersättningen, förutom ultraljudskontroller under graviditet som skall utföras på Akademiska sjukhuset och utan kostnad för Vårdgivaren. Vårdgivaren skall använda Akademiska sjukhusets laboratorier för de analyser och undersökningar som blir aktuella under graviditet.

247 sida 8 (13) Diarienummer VS Övriga kompetenser Mödrabarnhälsovårdspsykologer, sjukgymnast, arbetsterapi och dietist är s.k. fri nyttighet för Mödrahälsovården och utan kostnad för Vårdgivaren. 2. UPPFÖLJNING 2.1 Övergripande principer Uppföljningen syftar till att granska om Vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av Vårdgivarens uppdrag. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Produktionsstatistik kommer att hämtas från befintliga journal- och verksamhetssystem som Vårdgivaren, enligt kapitel 7, åtar sig att rapportera till. Regionen har ansvar för lagring och rapportering av uppgifterna. Uppgifter som inte kan inhämtas från befintliga system åligger Vårdgivaren att inrapportera årligen via årsredovisningen. Insamling, lagring och rapportering av dessa uppgifter ansvarar Vårdgivaren för. Fördjupad uppföljning, främst utifrån kvalitetsperspektivet, sker med hjälp av medicinska revisioner. Regionen meddelar Vårdgivaren vilka revisioner som kommer att ske under aktuellt år. Vårdgivaren ansvarar för kvalitetssäkring av samtliga inrapporterade uppgifter. Regionen avser att tillsammans med vårdgivarna utveckla fler kvalitetskriterier för mödrahälsovård. Graviditetsregistret är ett nationellt kvalitetsregister för mödrahälsovård, fosterdiagnostik och förlossning och bygger bland annat på data från graviditetsjournalen. I registret har målvärden satts för vissa delar av graviditetsövervakning. Regionen avser att ha dessa mått som en del av kvalitetsuppföljningen. Graviditetsregistrets har för närvarande målvärden för screening med AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) 95 procent, frågor om utsatthet för våld 95 procent samt andelen efterkontroller 85 procent. När förutsättningar finns kommer nya kriterier successivt att introduceras. 2.2 Produktionsstatistik Den löpande uppföljningen bygger på kontaktregistrering i Cosmic. Mödrahälsovårdsenheten (MHV-enheten) ansvarar för insamling, sammanställning och bearbetning av statistik för verksamhetsuppföljning och kvalitetsutveckling från barnmorskemottagningarnas alla verksamhetsområden. Uppföljning och redovisning av verksamhetsstatistik ska presenteras i en årsrapport för återkoppling till verksamheterna och Hälso- och sjukvårdsavdelningen. Följande statistik och nyckeltal ingår i den årliga verksamhetsuppföljningen: Statistikmått - Antal inskrivna gravida per heltid barnmorska - Andel inskrivna som erbjuds tidiga hälsosamtal per BMM i förhållande till antal inskrivningar

248 sida 9 (13) Diarienummer VS Andel efterkontroller efter avslutad graviditet per BMM - Andel deltagare i gynekologisk cellprovskontroll av antalet kallade - Antal besök preventivmedelsrådgivning per heltid BM 5.3 Årlig rapportering Följande delar skall ingå i en årlig verksamhetsberättelse. Samtliga delar rapporteras av respektive mottagning till avtalshandläggare vid ledningskontoret elektroniskt senast den 25 januari varje år. Patientsäkerhetsberättelse för 2017 ska upprättas senast 1 mars Instruktioner för patientsäkerhetsberättelse finns på Personal Redovisa personalsituationen avseende vakanser. Samverkan Redovisa samverkan med olika samarbetspartners. Redovisa antal timmar som avropats av Beställaren för utvecklingsarbete och samverkan med kommuner, försäkringskassa, specialistsjukvården och andra samarbetspartners. Forskning och utveckling Redovisa forskningsprojekt som bedrivs och som avslutats under året och även uppgift om vem som är/varit huvudman för forskningsprojekten.

249 sida 10 (13) Diarienummer VS ERSÄTTNING 3.1 Ersättningsmodell Ersättningsmodellen består av följande delar: 1. Kapiteringsersättning per listad gravid och strukturersättning samt efter Care Need Index (CNI). 2. Besöksersättning inklusive förhöjd besöksersättning för besök med tolk. 3. Ersättning för tilläggsåtaganden 3.2 Kapiteringsersättning Barnmorskemottagningar som bedriver mödrahälsovård får en årlig kapiteringsersättning per listad gravid kvinna för graviditetsövervakning och föräldrastöd. Kapiteringsersättning utgår i tre perioder; period A (0-v24), period B (v25-v31), period C (v32 12 v efter förlossning) 2. Ingen besöksersättning utgår för listade gravida kvinnor. En strukturersättning utgår med 15 procent per listad gravid kvinna till BMM/MVC i Heby, Älvkarleby, Tierp, Östhammar och Håbo kommuner. Graviditetsperioder Period A Period B Period C Totalt Grundersättning per listad gravid kr kr kr Strukturersättning 15 % per listad 384 kr 411 kr 652 kr kr Registrering av de gravida kvinnornas val av barnmorskemottagning och utbetalning av respektive periods ersättning sker via en MVC-modul i Huldra (datasystem för listning). Ersättning för period A utgår då kvinnan skrivits in hos Vårdgivaren i samband med ett individuellt tidigt hälsosamtal enligt basprogram för graviditetsövervakning. Ersättning för period B och C utgår automatiskt till den vårdgivare där kvinnan är listad. Avbryts graviditeten under någon av perioderna A och B utgår ingen ersättning för efterföljande period/er. Sker förlossning under period B räknas denna period till 12 veckor efter förlossningen och Vårdgivaren får ingen ersättning för period C. Kapiteringsersättningen (faktiskt antal gravida listade per den 15:e månaden* angiven kapiteringsersättning per graviditetsperiod) betalas ut av Regionen den femte varje månad utan anmodan från Vårdgivaren. Grundkapiteringsersättning Beräkningen av grundkapiteringsersättningen per åldersgrupp sker enligt: 2 Period A: från anmälan till barnmorskemottagning till 24 fulla veckor dvs 24+0, Period B: 24+1 till 31 fulla veckor dvs 31+0, Period C: 31+1 till 12 veckor efter förlossning.

250 sida 11 (13) Diarienummer VS Antal listade per period * 80 procent av kapiteringen CNI-kapiteringsersättning Resterande 20 procent av kapiteringsersättningen viktas enligt CNI (Care Need Index). Kapiteringsersättningen enligt CNI baseras på ett index som erhålls från SKL. (Se bilaga justerat CNI-värde per barnmorskemottagning). Beräkningen av den viktade kapiteringsersättningen med CNI per åldersgrupp sker enligt: Antal listade per period * 20 procent av grundbeloppet * justerat CNI-värde Total kapiteringsersättning Summorna av CNI-kapiteringsersättning och grundkapiteringsersättning * övriga tillägg = Total kapiteringsersättning 3.3 Besöksersättning För preventivmedelsrådgivning, insättning av kopparspiral vid preventivmedelsrådgivning, gynekologisk cellprovskontroll, efterkontroll och STI-besök/smittspårning utgår en besöksersättning per besök. Till mottagningar som ligger i kommuner där BB på väg inte erbjuds så utgår en besöksersättning vid hembesök (vid tidig hemgång). En extra besöksersättning utgår vid tolkbesök med 0,5 gånger besöksersättningen. Patientavgifterna tillfaller Vårdgivaren men dras av från besöksersättningen vid utbetalning. Besöksersättningar Kr/besök Ersättning per besök preventivmedelsrådgivning 379 Ersättning per besök, kopparspiral 593 Extra ersättning per tolkbesök prev. och kopparspiral 189 Ersättning per besök cellprovtagning 232 Extra ersättning per tolkbesök cellprov 116 Ersättning smittspårning 379 Extra ersättning per tolkbesök 189 Utomlänspatienter (gravida kvinnor) 603 Extra ersättning per tolkbesök 301 Ersättning vid hembesök tidig hemgång Extra ersättning per tolkbesök 801 Ersättning efterkontroll 379 Extra ersättning per tolkbesök 189 Ersättning av besök asylsökande Extra besök v 20 gravid, stöd och förebyggande 379 Besöksersättning utbetalas för utförda prestationer enligt rapporterade filer den 20:e efterföljande månad. Besöksersättning justeras innan utbetalning av Regionen med att faktiskt erhållna patientavgifter dras ifrån.

251 sida 12 (13) Diarienummer VS Besöksersättning för tolkbesök Vårdgivaren ska anlita auktoriserad tolk i första hand, företrädesvis sjukvårdstolkar, i andra hand grundutbildade tolkar med godkänt utbildningsbevis från grundutbildning. I undantagsfall, om situationen så kräver, kan personaltolk användas. 3.5 Ersättning för utomlänspatienter och patienter skrivna i annat land Ersättning för utomlänspatienter utgår enligt Regionens regelverk. Besök av gravid utomlänspatient vid barnmorskemottagning: 591 kr (motsvarar sjukvårdande behandling dsk/ssk-besök x 2). Vårdgivare äger rätt att ta emot patienter från andra länder enligt regler i Regionens Avgiftshandbok ( Där framgår även patientavgiftens storlek för dessa grupper. Besök av de patienter som betalar hela vårdkostnaden själva, t.ex. medborgare utanför EU, berättigar inte till besöksersättning av Regionen. 3.6 Ersättning för tilläggsåtaganden Ungdomsmottagningar De barnmorskemottagningar som bedriver ungdomsmottagning får en årlig ersättning enligt Bilaga tilläggsåtagande ungdomsmottagning. Ersättningen betalas ut av Regionen med 1/12 en gång per månad enligt överenskommelse utan anmodan från Vårdgivaren. Läkarinsatser vid ungdomsmottagning faktureras beställaren enligt samma taxa som läkarinsatser vid BMM Familjecentraler Timersättningen för mödravårdscentralens insatser i familjecentral är: 320 kronor (exklusive momskompensation om tre procent). Timersättningen täcker även administrativa kostnader samt eventuella förflyttningar från och till familjecentraler. Ersättning ges för max 4 tim/vecka under ca 48 veckor per år för barnmorska som deltar i familjecentralsarbete. Timersättningen betalas ut av Regionen månadsvis utan anmodan från Vårdgivaren. 3.7 Tolkkostnader Vårdgivaren ersätts för faktiska tolkkostnader förutsatt att Vårdgivaren anlitar en av Regionen godkänd tolk. Faktisk tolkkostnad faktureras till Beställaren enligt faktureringsadress nedan. 3.8 Analyskostnader cellprover och HPV-prover Analyskostnaden för gynekologiska cellprover och HPV-prover är så kallade fria nyttigheter för vårdgivaren och betalas av Regionen. 3.9 Patientavgifter Vårdgivaren skall följa de av Regionen fastställda patientavgifterna samt de regler som gäller för högkostnadsskydd, se Uttagna patientavgifter tillfaller Vårdgivaren men dras sedan av från den besöksersättning Vårdgivaren erhåller.

252 sida 13 (13) Diarienummer VS Regionen ersätter Vårdgivaren för de patientavgifter som bortfaller på grund av högkostnadsskyddet eller i de fall som patienten enligt lag eller förordning är befriad för skyldighet att erlägga patientavgift. Ersättningen för dessa patienter motsvarar den avgift patienten skulle ha betalt om patienten inte haft frikort eller varit avgiftsbefriad. Beställaren ersätter dock inte Vårdgivaren för uteblivna patientintäkter till följd av att patienten låter bli att betala patientavgift enligt Regionens regler. Den patientavgift som eventuellt skall återbetalas till patienten på grund av att väntetiden för ett planerat besök överstigit 15 minuter, ersätts inte heller av Beställaren Momskompensation Momskompensation till privata vårdgivare ges med tre procent på fakturaunderlaget. Individuell prövning kan göras för en högre momskompensation upp till maximalt sex procent mot uppvisande av högre kostnader under ett helt verksamhetsår. Sammanställning över räkenskaperna som visar den högre kostnaden för moms samt intyg från revisor ska bifogas faktura Faktureringsrutiner Varje månad inrapporterar Vårdgivaren underlag för utbetalning av besöksersättning enligt elektroniska rutiner som Regionen beslutar. Fakturering ska ske till: Regionens kansli, FE 73, Box 6363, UPPSALA Ersättning utgår inte för vård som inte fakturerats inom sex månader från det att den utförts. Dock skall faktura för vård utförd senast 31 december ett år vara Regionen tillhanda senast den 31 mars året därpå för att ersättning skall utgå. Betalning erläggs till plusgiro/bankgiro senast 30 dagar efter fakturans mottagande under förutsättning att faktura och fakturaunderlag är komplett och korrekt ifyllda. Vårdgivaren äger inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra mellan parterna ej överenskomna avgifter eller pristillägg. Om Regionen inte i tid erlägger ersättning till Vårdgivaren skall Vårdgivaren vara berättigad till dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen (1975:635).

253 CNI BMM 2018 Enhet Justerat CNI ALERIS VÅRDCENTRAL NYBY 1, ALERIS BARNCENTRUM VC UPPSALA 0, BARNMORSKEMOTTAGNINGEN HJÄRTAT 0, BÅLSTADOKTORN PRAKTIKERTJÄNST 0, CAPIO VÅRDCENTRAL LILJEFORSTORG 1, CAPIO VÅRDCENTRAL SÄVJA 1, ENKÖPINGS HUSLÄKARCENTRUM 0, FAMILJELÄKARNA BÅLSTA 0, FLOGSTA VÅRDCENTRAL 1, GIMO VÅRDCENTRAL 0, GOTTSUNDA VÅRDCENTRAL 1, HEBY VÅRDCENTRAL 1, KNIVSTA VÅRDCENTRAL 0, SAMARITERHEMMETS VÅRDCENTRAL 0, SINNLIGT BM.MOTT KNIVSTA 0, SKUTSKÄRS VÅRDCENTRAL 1, SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL 0, TIERPS VÅRDCENTRAL, TEAM I 1, ÅRSTA VÅRDCENTRAL 0, PRIVATA BARNMORSKOR WIFERY 1, GYNHÄLSAN 0, FREJA MOTTAGNING 0,

254 Vårdstyrelsens sammanträde Särskilt yttrande Ärende 134 Revidering av förfrågningsunderlag LOV barnmorskemottagning Alliansen har tidigare lagt förslag avseende en bättre förlossningseftervård (Förslag gällande framtidens Primärvård Vårdstyrelsens sammanträde ). Anledningen är bland annat att Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering pekar på brister gällande kunskap om behandling av förlossningsskador samt att vårdkedjan graviditet-förlossning-eftervård behöver stärkas. Primärvården och Akademiska sjukhuset kan förbättra samverkan och kunskapsöverföring. Alliansen är tveksamma till att det behövs ytterligare ett fysiskt besök hos barnmorska för att genomföra en screening av psykisk hälsa hos blivande mödrar. Vi ställer oss dock positiva till att ett besök inom ramen för Basprogrammet för graviditetsövervakning tidigareläggs. För en förstagångsföderska är det lång tid att vänta från ultraljud till vecka 25. Vi tror att det finns en potential att modernisera basprogrammet för graviditetsövervakning så att barnmorskornas kompetens, ny teknik och resurser används mer effektivt. Vid VS AU beslutades därför att medarbetare som arbetar med samordning och utveckling på området bjuds in till kommande arbetsutskott. Utifrån det får arbetet utvecklas vidare. Anna-Karin Klomp (KD) Roger Elsborg (M) Johan Enfeldt (L) Aranka Butka Ncomo (C)

255 BILAGA VS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN REGION UPPSALA Fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende (SÄBO)

256 Region Uppsala Fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende (SÄBO) Sammanfattning HiQ Stockholm AB (HIQ) har på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsavdelningen vid Region Uppsala genomfört en fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende. Huvudfrågeställningen i uppdraget var att undersöka om vårdcentralerna uppfyller villkoren i avtal/förfrågningsunderlag för tilläggsåtagandet kring läkarinsatser i kommunernas särskilda boenden. Metod och arbetssätt Granskningen har inriktats på att bedöma i vilken utsträckning vårdcentralerna uppfyller villkoren i Region Uppsalas förfrågningsunderlag/regelbok för tilläggsåtagande kring läkarinsatser i kommunernas särskilda boenden. De metoder som använts är dokumentgranskningar av bland annat; förfrågningsunderlag, verksamhetsberättelser, övriga för verksamheten gällande avtal, regler, policies samt nationella riktlinjer och riktlinjerna för samarbete och rutiner som framgår av ViS, Vård i samverkan kommun landsting. För att få underlag för bedömning av vårdgivarnas insatser enligt uppdragsbeskrivningen har en journalgranskning genomförts utifrån en särskild mall med utgångspunkt i uppdragsfrågorna. Därtill har ett antal intervjuer gjorts med företrädare för vårdcentraler och boenden samt med berörda personer inom förvaltningen Hälsa och habilitering. Den ekonomiska granskningen har bestått av att jämföra utbetald ersättning mot faktiskt journalfört besök vid respektive boende under helåret 2016 samt mot uppvisad schemaläggning och intervjusvar. Resultat och kommentarer Vår samlade bedömning utifrån det material HiQ tagit del av är att vårdcentralerna fullgör sina uppgifter enlig förfrågningsunderlaget/regelbok för vårdcentralsverksamhet och ViS i flera väsentliga avseenden och att läkarinsatserna i de granskade boendena i allt väsentligt tillgodoser läkarinsatser på primärvårdsnivå där slutenvårdens resurser inte krävs. Det finns dock områden där brister noterats som bör uppmärksammas. Läkarinsatsens tillgänglighet Uppgifterna från intervjuerna med verksamhetscheferna vid vårdcentralerna och boendena om att dessa fullgör sina skyldigheter enligt ViS vad avser tillgänglighet stöds av vad som framkommit i journalgranskningen och i intervju- och enkätsvar från boendena. Läkarna kommer till boendena enligt ett fast schema och avtalat antal läkartimmar har tillhandahållits i flertalet fall. Akuta hembesök av läkare görs dock i begränsad omfattning. Kompetens, kontinuitet och medicinskt innehåll i vården Uppgifterna från intervjuer och enkätsvar samt den genomförda journalgranskningen indikerar att vårdcentralerna generellt sett fullgör sina skyldigheter, enligt ViS, vad avser erbjuden läkarkompetens. Läkarinsatsen fullgörs normalt av specialist i allmänmedicin och kontinuiteten i verksamheten bedöms vara god. I de fall ST- läkare har genomfört läkarinsatsen har detta skett under handledning av specialistkompetent läkare. Vi bedömer att det medicinska innehållet i verksamheten generellt är adekvat. I några få undantagsfall bedöms det medicinska innehållet som tveksamt och i ett fall som bristfälligt. Sid 2(21)

257 Region Uppsala Fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende (SÄBO) Läkemedelsgenomgång, medicinsk vårdplanering och årlig läkarkontroll Inom detta område har HiQ funnit de största avvikelserna från de villkor som formuleras i ViS. Ingen av de granskade verksamheterna lever fullt upp till kraven på årlig medicinsk vårdplanering och strukturerad läkemedelsgenomgång för samtliga patienter. Bara i enstaka fall har det i journalanteckningarna funnits noteringar om läkarkontroll trots att sådan ska genomföras minst en gång per år för alla patienter enligt villkoren i ViS. Brytpunktssamtal och vård i livets slutskede I journalgranskningen har tre fall konstaterats där brytpunktssamtal förekommit och hanterats på ett adekvat sätt. Därutöver har det funnits noteringar om ett brytpunktssamtal som, enligt vår bedömning, borde ha genomförts och ett som planerats men aldrig blev av. I övriga fall bedömer vi att det inte har varit motiverat att genomföra brytpunktssamtal. Stöd till kompetensutveckling och kunskapsstöd vid boendet I samtliga intervju-och enkätsvar från boendena uppges att läkaren ger instruktion och handledning i enskilda patientärenden. I fyra svar sägs att läkaren också medverkar till utbildning och kompetensutveckling vid boendet. I kommentarer noteras dock att sådana insatser skulle kunna vara bättre strukturerade. Vi bedömer att läkarens insatser för kompetensutveckling för personalen vid boendena är betydelsefull och bör stödjas aktivt av Hälsa- och habilitering för att öka kunskapsstödet till kommunerna och förstärka kunskapsstyrningen i kommunal vård. Helhetsbedömning av journalgranskningen Helhetsbedömningen av resultatet avseende journalgranskningen av vårdgivarnas dokumenterade insatser när det gäller medicinskt innehåll, läkemedelsgenomgång och medicinsk vårdplanering är att de är adekvata i 36 av 85 fall för de offentliga vårdgivarna, vilket motsvarar 43 procent och adekvata för de privata i 39 av 74 fall, vilket motsvarar 53 procent. Rekommendationer Med stöd av vad som redovisats i denna rapport lämnas följande rekommendationer till Region Uppsala: Att utreda förutsättningarna att införa sökord i Cosmic som gör det möjligt att följa upp tilllämpningen av villkoren i ViS om årlig läkemedelsgenomgång, medicinsk vårdplanering och årlig läkarkontroll. Att understryka vikten av årliga medicinska vårdplaneringar och återkommande läkemedelsgenomgångar med utgångspunkt i det aktuella kunskapsläget och erbjuda erforderlig fortbildning. Att i samband med revidering av förfrågningsunderlag för vårdcentralsverksamhet överväga ändrade organisatoriska former för tilldelningen av läkarinsatser från vårdcentralerna till de särskilda boendena. Att skapa bättre förutsättningar för att kunna genomföra akuta hembesök vid särskilda boenden med mobila team där läkare ingår. Sid 3(21)

258 Region Uppsala Fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende (SÄBO) Att Region Uppsala genom det årliga SÄBO seminariet som anordnas av Hälsa -och habilitering undersöker förutsättningarna för att systematisera journalanteckningarna för nyinflyttade patienter på särskilda boenden. (Förslagsvis skulle dessa kunna benämnas inflyttningsanteckning, då det inte är en regelrätt inskrivning, eftersom SÄBO är ett boende och inte en vårdinrättning). Att pröva former för utökat kunskapsstöd och förstärkt kunskapsstyrning i kommunal vård genom en mer systematisk kunskapsöverföring från läkarinsatsen till det kommunala boendet. Att överväga att genomföra fördjupade uppföljningar av läkarinsatser vid korttidsboende av liknande slag som den genomförda. Sid 4(21)

259 Region Uppsala Fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende (SÄBO) Innehåll 1 UPPDRAGET BAKGRUND SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR GENOMFÖRANDE AV GRANSKNINGEN DEFINITION URVAL AVGRÄNSNINGAR PROJEKTORGANISATION METOD OCH ARBETSSÄTT VÅRDGIVARNAS FÖLJSAMHET TILL GÄLLANDE REGELVERK REDOVISNING AV JOURNALGRANSKNING Kompetens, kontinuitet och medicinskt innehåll i läkarinsatsen Läkemedelsgenomgång och medicinsk vårdplanering Årlig läkarkontroll Brytpunktssamtal och patientens medicinska behov i livets slutskede Helhetsbedömning av granskad journaldokumentation REDOVISNING AV INTERVJUER OCH ENKÄTSVAR Enkätsvar från särskilda boenden Intervjuer vid vårdcentraler ÖVRIGA IAKTTAGELSER SAMLAD BEDÖMNING OCH KOMMENTARER LÄKARINSATSENS TILLGÄNGLIGHET KOMPETENS, KONTINUITET OCH MEDICINSKT INNEHÅLL I VÅRDEN LÄKEMEDELSGENOMGÅNG, MEDICINSK VÅRDPLANERING OCH ÅRLIG LÄKARKONTROLL BRYTPUNKTSSAMTAL OCH VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE STÖD TILL KOMPETENSUTVECKLING OCH KUNSKAPSSTÖD VID BOENDET SAMMANFATTANDE SVAR PÅ UPPDRAGSFRÅGORNA ÖVERVÄGANDEN OCH REKOMMENDATIONER SYSTEM FÖR UPPFÖLJNING LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR OCH LÄKEMEDELSHANTERING SUMMERING AV REKOMMENDATIONER Sid 5(21)

260 Region Uppsala Fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende (SÄBO) 1 UPPDRAGET HiQ Stockholm AB (HIQ) har på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsavdelningen vid Region Uppsala genomfört en fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende. 1.1 BAKGRUND Efter den fördjupade uppföljningen av samtliga vårdcentraler i länet (dnr VS ) som genomfördes under perioden framkom bland annat att det fanns svårigheter med tillgången på rätt läkarkompetens för att kunna fullgöra uppdraget på de särskilda boendena (SÄBO), som ett antal vårdcentraler har åtagit sig att ansvara för utifrån de avtal som tecknats med Region Uppsala enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Enligt förfrågningsunderlaget för vårdcentralsverksamhet (dnr VS ) ska varje särskilt boende (SÄBO) med permanenta platser erhålla ett visst antal läkartimmar per vecka utifrån platsantalet på boendet. Fördelningsnyckeln för SÄBO är 5 platser per läkartimme och för korttidsboende 3 platser per läkartimme. För äldreboenden eller enskilda avdelningar inom ett boende där de boende har psykiska funktionshinder är fördelningsnyckeln 4 platser per läkartimme. I regionen är de särskilda boendena finansierade med kommunala medel och läkarinsatserna vid boendena är finansierade av Region Uppsala (f.d landstinget). Detta ställer stora krav på att samordna arbetet kring de mest sjuka äldre som finns på de ca 3000 SÄBO platserna i regionen och att finna incitamentsstrukturer för en god vård. Med fler involverade aktörer ökar samtidigt risken för att patientsäkerheten kan äventyras vilket även ökar kraven på uppföljning och kvalitetssäkring av verksamheterna. 1.2 SYFTE Syftet med granskningen var att få en fördjupad kunskap om hur läkarinsatserna i särskilda boenden (SÄBO) fungerar utifrån det uppdrag som anges i förfrågningsunderlaget. Enligt förfrågningsunderlaget ska läkaren vid särskilt boende: Tillgodose läkarinsatser på primärvårdsnivå, dvs. basal hemsjukvård (utreda, behandla och rehabilitera patienter) där slutenvårdens resurser inte krävs. Aktuella kontaktuppgifter till patientansvarig läkare finns hos omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Akuta hembesök av läkare görs vid behov. Årliga läkarkontroller görs. Medicinska vårdplaneringar görs årligen samt vid behov. Årlig strukturerad läkemedelsgenomgång görs. Läkarjournal finns tillgänglig för omvårdsansvarig sjuksköterska. Tillgodose patientens medicinska behov i livets slutskede. Ge instruktion/handledning till personal i enskilda patientärenden vid behov eller utgöra ett stöd för kommunens hälso- och sjukvårdspersonal, rehabiliteringspersonal och omvårdnadspersonal. Göra fasta besök enligt lokal överenskommelse. För patienter som vistas på boenden med korttidsinriktning gäller att ansvaret för planerad vård och behandling kvarstår hos patientens ordinarie läkare. Ansvarig läkare på boendet ansvarar för att tillgodose behov av medicinsk vård för akuta problem som behöver åtgärdas inklusive ansvar för Waranordination samt medicinsk vårdplanering inför livets slut under vistelsetiden. Resultatet av den fördjupade uppföljningen ska kunna utgöra underlag för fortsatt styrning och ledning och inför kommande revideringar av förfrågningsunderlaget/regelbok för Vårdval Region Uppsala (dnr VS ). 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR Huvudfrågeställningen i granskningen var om läkarinsatserna i särskilda boenden (SÄBO) i Region Uppsala har genomförts enligt gällande avtal samt rutiner och riktlinjer i ViS; Särskilda boenden i Uppsala län - samarbete mellan läkare och sjuksköterska, rutin, Samarbete mellan läkare och Sid 6(21)

261 Region Uppsala Fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende (SÄBO) kommunala sjuksköterskor vid särskilda boenden, enheter med korttidsinriktning och i ordinärt boende i Uppsala län, riktlinje och Fördelning av medicinskt ansvar och arbetsuppgifter i kommunal hemsjukvård. Övriga frågeställningar var: Finns det skillnader mellan olika vårdcentraler och olika kommuner och vilka skillnader finns? Hur fördelas insatserna mellan olika patienter (omfattning, typ av åtgärder), det vill säga är vården jämnt fördelad? Hur ser patientgrupperna ut (behov/diagnoser)? Hur fungerar samverkan mellan boendets ansvariga sjuksköterska och ansvarig läkare? Hur fungerar läkarinsatserna avseende patienter som vistas på boenden med korttidsinriktning (görs mer än endast akuta insatser, dvs. hur ser belastningen ut)? Hur ser kompetensen hos läkarna ut? Genomförs läkemedelsgenomgångar? Håller läkaren brytpunktssamtal med patient/anhörig? Är den medicinska kvaliteten tillräckligt god? 2 GENOMFÖRANDE AV GRANSKNINGEN 2.1 DEFINITION Med läkarinsatser i särskilt boende (SÄBO) menas de läkarinsatser som utförs enligt förfrågningsunderlag/regelbok för Vårdval Region Uppsala (dnr VS , sid ) och avser sådana läkarinsatser i SÄBO som ska tillgodose läkarinsatser på primärvårdsnivå där slutenvårdens resurser inte krävs. I definitionen av läkarinsatser ingår även akuta insatser som ges till patienter som vistas på boenden med korttidsinriktning. 2.2 URVAL Uppdragsgivaren har gjort det urval av totalt tolv vårdcentraler som ingår i granskningen. Dessa vårdcentraler är: Uppsala kommun: Svartbäckens vårdcentral (offentlig), Eriksbergs vårdcentral (offentlig), Ekeby hälsocenter (privat), Familjeläkarna Uppsala (privat). Enköpings kommun: Capio vårdcentral Enköping (privat), Dr Wahlunds läkarmottagning (privat). Heby kommun: Heby vårdcentral (offentlig). Håbo kommun: Familjeläkarna Bålsta (privat). Knivsta kommun: Knivsta läkargrupp (privat). Tierps kommun: Tierps vårdcentral (offentlig). Älvkarleby kommun: Skutskärs vårdcentral (offentlig). Östhammars kommun: Östhammars vårdcentral (offentlig). För varje vårdcentral har ett urval av patientjournaler vid utvalda särskilda boenden per vårdcentral granskats enligt en särskild granskningsmall. 2.3 AVGRÄNSNINGAR Granskningen avseende utbetald ersättning och genomförda läkarinsatser har baserats på den journaldokumentation som finns tillgänglig för att styrka att besök vid boendena har ägt rum och genomförts enligt gällande villkor. I journalgranskningen har således inte hela den medicinska behandlingen granskats eller bedömts utan enbart dokumentationen av de uppgifter som efterfrågas i uppdragsbeskrivningen. Inga kortidsplatser har ingått i det urval av boenden som har granskats. 2.4 PROJEKTORGANISATION Granskningen har genomförts på uppdrag av Hälso- och sjukvårdavdelningen vid regionkontoret. De konsulter och experter som har medverkat i granskningen är: Sid 7(21)

262 Region Uppsala Fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende (SÄBO) Bo Anderson, uppdragsansvarig, seniorkonsult och certifierad yrkesrevisor. Maj Rönnegård, seniorkonsult, specialist inom allmänmedicin. Inge Bruce, medicinsk rådgivare, specialist inom allmänmedicin, Region Uppsala. Bengt Larsson, seniorkonsult, civilekonom. Bo Lindblom, seniorkonsult och medicinskt sakkunnig. Journalgranskningen har utförts av Maj Rönnegård och Inge Bruce. Från Hälso- och sjukvårdsavdelningen har Maj Sölvesdotter medverkat som kontaktperson och projektansvarig fram till och med juli Därefter har Maria Lindblom varit Hälso-och sjukvårdsavdelningens kontaktperson och projektansvarig. 2.5 METOD OCH ARBETSSÄTT Granskningen har inriktats på att bedöma i vilken utsträckning vårdcentralerna uppfyller villkoren för tilläggsåtagande för läkarinsatser i kommunernas särskilda boenden i förfrågningsunderlaget/regelboken för Vårdval Region Uppsala. De metoder som använts är dokumentgranskningar av bland annat; förfrågningsunderlag, verksamhetsberättelser, övriga för verksamheten gällande avtal, regler, policies samt nationella riktlinjer och riktlinjerna för samarbete och rutiner som framgår av ViS, Vård i samverkan kommun landsting. För att få underlag för bedömning av vårdgivarnas insatser enligt uppdragsbeskrivningen har en journalgranskning genomförts utifrån en särskild mall med utgångspunkt i uppdragsfrågorna. Därtill har ett antal intervjuer gjorts med företrädare för vårdcentraler och boenden samt med berörda personer inom förvaltningen Hälsa- och habilitering, som har samordningsansvaret för läkarinsatser i SÄBO. Den ekonomiska granskningen har bestått av att jämföra utbetald ersättning mot faktiskt journalfört besök vid respektive boende under helåret 2016 samt mot uppvisad schemaläggning och intervjusvar. Frågeställningarna i intervjuer och i webbenkäten har utgått från följande tre huvudområden: läkarinsatsens tillgänglighet, det medicinska innehållet i vården samt vårdcentralens stöd till kompetensutveckling vid boendet. 3 VÅRDGIVARNAS FÖLJSAMHET TILL GÄLLANDE REGELVERK 3.1 REDOVISNING AV JOURNALGRANSKNING Urvalet för journalgranskningen har utgjorts av journaler för totalt 95 patienter hos de tolv vårdgivarna (tabell 1 och diagram 1). Av dessa var 42 patienter listade vid offentliga vårdcentraler och 53 vid privata. Könsfördelningen i patientgruppen var 63 procent kvinnor och 37 procent män. Den genomsnittsliga åldern var 87 år. Sid 8(21)

263 Region Uppsala Fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende (SÄBO) Kön Vårdgivare Man Kvinna Summa Offentliga Eriksbergs vårdcentral Heby vårdcentral Skutskärs vårdcentral Svartbäckens vårdcentral Tierps vårdcentral Östhammars vårdcentral Privata Capio vårdcentral Enköping Dr Wahlunds läkarmottagning Ekeby Hälsocentral Familjeläkarna Bålsta Familjeläkarna Luthagen Knivsta Läkargrupp Totalt Tabell 1: Könsfördelning i patientgruppen per vårdgivare. Antal Diagram 1: Åldersfördelning i patientgruppen. 80 Ålder år SÄBO =1 Vi har följt de 95 patienterna i urvalet under observationstiden som sträcker sig från år 2014 till För vart och ett av de år patienten vistats vid boendet har journalen granskats enligt den särskilda granskningsmallen. Varje sådant år har betecknats som en granskningsperiod. Totalt innefattar granskningen 279 granskningsperioder som fördelats relativt jämnt mellan vårdgivarna i urvalet och mellan de fyra åren 2014 till För varje granskningsperiod har noteringar gjorts enligt granskningsmallen. Varje sådan notering har betecknats som en observation. Maximalt har således 279 observationer kunnat erhållas för respektive kriterium i granskningen, exempelvis läkarkompetens. För år 2016 är det maximala antalet observationer 89. De patienter som ingått i urvalet har enligt intervjuuppgifter främst bestått av multisjuka äldre med huvuddiagnos inom hjärta/kärl- och demensområdet. Dessa två diagnosgrupper svarar för merparten (omkring 90 procent) av antalet diagnosgrupper. Diagnoser rörande rörelseorganens sjukdomar och psykiatri övrigt uppges svara för cirka 5 procent vardera. Inga patienter i urvalet har vistats vid korttidsboende under den aktuella perioden Kompetens, kontinuitet och medicinskt innehåll i läkarinsatsen Enligt villkoren i ViS ska vårdcentralerna tillgodose läkarinsatser på primärvårdsnivå, dvs. basal hemsjukvård (utreda, behandla och rehabilitera patienter) där slutenvårdens resurser inte krävs. Det förutsätter specialistkompetens inom allmänmedicin hos läkarna. Med utgångspunkt i de uppgifter som dokumenterats i de granskade journalerna bedömer HiQ att vårdgivarna uppfyllt kompetensvillkoren enligt ViS. I flertalet av fallen har läkarinsatsen varit specialist i allmänmedicin eller ST-läkare med handledning. I något fall har en specialist i geriatrik svarat för läkarinsatserna och i tio fall har läkarinsatsen utförts av AT-läkare eller vikarie med handledning av specialist i Allmänmedicin som back-up. Kontinuiteten i läkarinsatsen har bedömts som tillfredsställande i samtliga granskade patientfall. Det medicinska innehållet i den vård som erbjuds har bedömts som adekvat i det helt övervägande antalet fall. I nio patientfall har det medicinska innehållet bedömts som tveksamt. Sid 9(21)

264 Region Uppsala Fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende (SÄBO) I intervjuer med företrädare för vårdcentralerna och boendena har uppgivits att fördelningen av läkarinsatserna mellan olika patienter uteslutande har skett utifrån det medicinska behovet hos varje patient Läkemedelsgenomgång och medicinsk vårdplanering Kraven på vårdgivarna vad avser läkemedelsgenomgång, årlig läkarkontroll samt medicinsk vårdplanering beskrivs tydligt i ViS. Läkemedelsgenomgång ska göras minst en gång per år i anslutning till årlig läkarkontroll och medicinsk vårdplanering. Läkemedelsgenomgång ska därutöver göras vid behov, t ex vid läkemedelsrelaterade problem eller vid betydande förändringar i patientens hälsotillstånd. Hela läkemedelslistan ska bedömas och ställas i relation till patientens hälsoläge och individuella mål för vården. Behandling med tre eller fler psykofarmaka ska särskilt motiveras. Utfallet av läkemedelsgenomgången ska dokumenteras i respektive vårdgivares patientjournal. Utfallet av vår granskning avseende läkemedelsgenomgång och vårdplanering (tabell 2) indikerar att vårdgivarna som helhet inte uppfyller villkoren enligt ViS. Knivsta Läkargrupp är den ende vårdgivare i vårt urval som kan anses uppfylla de båda kraven. I den journaldokumentation som granskats har Knivsta Läkargrupp uppgift om läkemedelsgenomgång och vårdplanering under perioden för sju av åtta patienter. För en patient redovisas enbart vårdplanering under den aktuella perioden. Förhållandena ser väsentligt annorlunda ut hos övriga vårdgivare i urvalet. Det redovisas ingen uppgift om vare sig läkemedelsgenomgång eller vårdplanering i 32,4 procent av de granskade fallen. Skillnaderna är betydande mellan de enskilda vårdgivarna. I de privata vårdgivarnas journaldokumentation saknas uppgift om genomförda läkemedelsgenomgångar och vårdplaneringar i knappt en fjärdedel av fallen (24,3 procent). Bland de offentliga vårdgivarna är motsvarande andel drygt en tredjedel (35,7 procent). Även om urvalet av vårdcentraler inte är tillräckligt stort för att kunna dra statistiskt säkerställda slutsatser kan det indikera en reell skillnad som behöver analyseras vidare. Enligt ViS ska, som redovisats, läkemedelsgenomgång och medicinsk vårdplanering genomföras minst en gång per år för varje patient. Vi har därför exkluderat åren 2014 och 2017 som inte är fullständiga år i vårt underlag, vilket innebär att antalet observationer blir färre. Sid 10(21)

265 Region Uppsala Fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende (SÄBO) Läkemedelsgenomgång och vårdplanering Vårdgivare Lm-genomgång Enbart Enbart Ingendera Summa Procent Antal patienter Offentliga Vårdplanering Lm-genomgång Vårdplanering Ingendera Eriksbergs vårdcentral ,0 5 5 Heby vårdcentral ,9 9 9 Skutskärs vårdcentral ,0 5 5 Svartbäckens vårdcentral ,9 8 9 Tierps vårdcentral , Östhammars vårdcentral ,0 5 5 Samtiga offentliga , Privata Capio vårdcentral Enköping ,1 0 9 Dr Wahlunds läkarmottagning ,0 5 5 Ekeby Hälsocentral , Familjeläkarna Bålsta , Familjeläkarna Luthagen ,5 6 8 Knivsta Läkargrupp , Samtiga privata , Totalt , Tabell 2. Genomförda läkemedelsgenomgångar och vårdplaneringar per vårdgivare Årlig läkarkontroll Enligt ViS ska patienten få en läkarkontroll varje år, inkluderande undersökning och relevant provtagning. I det material som har granskats finns uppgift om årlig läkarkontroll i fyra fall: ett vid Heby vårdcentral, två vid Tierps vårdcentral och ett vid Östhammars vårdcentral. I övrigt fanns inga uppgifter om årlig läkarkontroll i journaldokumentationen Brytpunktssamtal och patientens medicinska behov i livets slutskede Brytpunktssamtal ska genomföras då patientens hälsotillstånd är sådant att det är motiverat att gå över till palliativ vård i livets slutskede. I den journaldokumentation vi tagit del av fanns i fyra fall uppgift om att patienten avlidit. Brytpunktssamtal har förekommit i ett fall vardera vid vårdcentralerna i Heby respektive Tierp samt vid Knivsta läkargrupp. Därutöver har vi funnit noteringar om ett brytpunktssamtal som, enligt vår bedömning, borde ha genomförts och ett som planerats men aldrig blev av. I övriga granskade fall har HiQ funnit att journaldokumentationen talat för att brytpunktssamtal inte varit motiverat Helhetsbedömning av granskad journaldokumentation Liksom när det gäller läkemedelsgenomgång och vårdplanering finns skillnader mellan granskade vårdgivare och driftsform. Det är också intressant att notera att genomsnittligt bättre resultat redovisas av de privata vårdgivarnas journaldokumentation. Även här bör understrykas att underlaget ger en översiktlig bild men att det inte går att dra några mer långtgående slutsatser för att förklara skillnadera mellan vårdgivarna och driftsform. Det som drar ner helhetsintrycket i vår helhetsbedömning är främst vårdgivarnas insatser vad gäller dokumentationen av genomförda läkemedelsgenomgångar och vårdplaneringar. Vår bedömning av vårdgivarnas dokumenterade insatser när det gäller medicinskt innehåll, läkemedelsgenomgång och medicinsk vårdplanering är att de är adekvata i 36 av 85 fall för de offentliga vårdgivarna, vilket motsvarar 42 procent och adekvata för de privata i 39 av 74 fall, vilket motsvarar 53 procent. Sid 11(21)

266 Region Uppsala Fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende (SÄBO) 3.2 REDOVISNING AV INTERVJUER OCH ENKÄTSVAR Djupintervjuer med verksamhetschefer och i flera fall även med ansvariga läkare genomfördes vid samtliga vårdcentraler genom besök på plats. En webenkät skickades också till verksamhetscheferna för samtliga berörda boenden Enkätsvar från särskilda boenden Enkätundersökningen har bestått av 14 påståenden med svarsalternativen ja/nej. Enkätsvar erhölls från 14 av 15 boenden som tillställts enkäten. En sammanställning av dessa svar med efterföljande kommentarer redovisas nedan. SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSVAR Tillgänglighet Ja Nej Läkare kommer till boendet enligt fast schema, exempelvis en gång per vecka 14 Avtalat antal läkartimmar erbjuds 11 3 Aktuella kontaktuppgifter till patientansvarig läkare finns hos sjuksköterska 14 Akuta hembesök av läkare görs vid behov 6 8 Erbjudna läkare har avtalad kompetens (specialist allmänmedicin) 13 1 Det är lätt för sjuksköterskan att få telefonkontakt med läkaren vid behov 13 1 Samverkan mellan läkare och ansvarig sjuksköterska är tillfredsställande 14 Medicinskt innehåll i vården Medicinsk vårdplanering genomförs årligen och vid behov för samtliga boende. 14 Årlig, strukturerad läkemedelsgenomgång görs för samtliga boende 14 Rutiner finns för samtal om vårdens innehåll och inriktning (brytpunktssamtal) 14 Hembesök görs när sjuksköterskan bedömer att behov finns 13 1 Läkare genomför brytpunktssamtal enligt fastlagda rutiner 12 2 Stöd till kompetensutveckling vid boendet Läkaren ger instruktion och handledning i enskilda patientärenden 14 Läkaren medverkar genom utbildning till kompetensutveckling vid boendet 4 10 Läkarinsatsens tillgänglighet Läkarinsatsens tillgänglighet bedöms av verksamhetscheferna vid boendena överlag som god. I samtliga svar anges att läkare kommer till boendet enligt fast schema. I tre fall anges dock att avtalat antal läkartimmar inte erbjuds. Erbjudna läkare anses inte ha avtalad kompetens enligt ett svar. I åtta svar anges att akuta hembesök av läkare inte görs. I svaren från företrädarna för boendena uttrycks generellt en stor tillfredsställelse med läkarinsatsernas tillgänglighet. Aktuella kontaktuppgifter till patientansvarig läkare finns hos samtliga ansvariga sjuksköterskorna vid boendena. Det uppges med ett undantag vara lätt för sjuksköterskan att få telefonkontakt med läkaren vid behov. Samverkan mellan läkare och ansvarig sjuksköterska bedöms tillfredsställande. Medicinskt innehåll i vården Enligt svaren genomförs medicinsk vårdplanering årligen och vid behov för samtliga boende. Samtliga svarar att också årlig, strukturerad läkemedelsgenomgång görs för samtliga boende. I samtliga svar utom ett uppger att hembesök av läkare görs när sjuksköterskan bedömer att behov finns. Sid 12(21)

267 Region Uppsala Fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende (SÄBO) Samtliga svarande uppger också att rutiner finns för samtal om vårdens innehåll och inriktning vid livets slutskede (brytpunktssamtal). I två svar anges att läkaren inte genomför brytpunktssamtal. Stöd till kompetensutveckling vid boendet Samtliga svarande uppger att läkaren ger instruktion och handledning i enskilda patientärenden vid boendet. Fyra svarande anger att läkaren medverkar genom utbildning till kompetensutveckling vid boendet medan tio svarar nej på den frågan Intervjuer vid vårdcentraler I intervjuerna vid vårdcentralerna har ett frågeformulär använts som täcker samtliga uppdragsfrågor som även behandlats i intervjuer och enkäter till de berörda boendena. Redovisningen i det följande har delats upp med avseende på offentliga respektive privata vårdgivare. Avslutningsvis återges övriga synpunkter eller kommentarer som inte passar in i intervjumallen Offentliga vårdgivare Läkarinsatsens tillgänglighet Samtliga intervjuade svarar att läkarinsatserna i särskilda boenden i Region Uppsala genomförs enligt gällande avtal och regler och att insatserna genomförs med erforderlig kompetens. Fasta besök görs enligt överenskommelse. Det fungerar enligt intervjusvaren bra. Läkarna har i normalfallet specialistkompetens inom allmänmedicin Samtliga svarande anger också att kopia av läkarjournalen samt aktuella kontaktuppgifter till patientansvarig läkare finns hos omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Även kopia av läkarjournal finns enligt flertalet svar hos den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan. Samverkan mellan omvårdnadsansvarig sjuksköterska och patientansvarig läkare bedöms fungera bra men är beroende av ett stabilt personalläge både vid boendet och vid vårdcentralen. Akuta hembesök av läkare görs vid behov men förekommer inte så ofta. Läkaren försöker lösa så mycket som möjligt per telefon. I ett fall där boendet ligger nära vårdcentralen har konstaterats att patienten får komma till vårdcentralen vid akuta tillstånd. Medicinskt innehåll i vården Samtliga intervjuade svarar att läkarinsatserna avseende årlig läkarkontroll genomförs. Medicinsk vårdplanering görs enligt uppgift vid behov. Samtliga intervjuade uppger också att årlig strukturerad läkemedelsgenomgång görs. I en del fall noteras att detta sker i samband med den årliga förnyelsen av Apodos. Brytpunktssamtal genomförs av läkaren på initiativ av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Samtalen kunde dock, enligt en del kommentarer, vara bättre strukturerade. Stöd till kompetensutveckling vid boendet Läkarna ger enligt samtliga intervjuade instruktion eller handledning till personal i enskilda patientärenden vid behov. Detta ses som ett ömsesidigt lärande men sker oftast spontant. Det anses önskvärt med en tydligare systematik kring detta. Läkarna utgör enligt intervjusvaren ett värdefullt stöd för kommunens hälso- och sjukvårdspersonal, rehabiliteringspersonal och omvårdnadspersonal Privata vårdgivare Läkarinsatsens tillgänglighet I likhet med de offentliga vårdgivarna uppger de privata att läkarinsatserna i särskilda boenden genomförs enligt gällande avtal och regler. Läkarna har i normalfallet specialistkompetens inom all- Sid 13(21)

268 Region Uppsala Fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende (SÄBO) mänmedicin. Fasta besök görs enligt överenskommelse. I ett fall redovisas att vårdcentralen också erbjuder influensavaccinering till både patienterna och personalen vid boendena. Samtliga svarande anger också att kopia av läkarjournalen samt aktuella kontaktuppgifter till patientansvarig läkare finns hos omvårdnadsansvarig sjuksköterska, vilket även gäller kopia av läkarjournalen. Samverkan mellan omvårdnadsansvarig sjuksköterska och patientansvarig läkare bedöms fungera bra, med viss reservation i något fall. Hög personalomsättning hos endera vårdcentralen eller boendet anges i vissa fall som ett problem. Akuta hembesök av läkare görs vid behov. Det uppges att det inte är vanligt men kan hända. I sådana fall initieras läkarbesöket av omvårdnadsansvarig sjuksköterska vid boendet. I svaren framhålls vikten av att läkaren är observant på patienternas hälsotillstånd vid ronden på boendet för att minska risken för akuta förändringar. Medicinskt innehåll i vården Samtliga intervjuade svarar att årlig läkarkontroll genomförs. Medicinsk vårdplanering görs årligen samt vid behov men det kan förekomma viss eftersläpning. Resultatet dokumenteras, enligt uppgift, inte alltid i journalsystemet Cosmic. I intervjusvaren uppges att årlig strukturerad läkemedelsgenomgång genomförs så som regleras i ViS. Läkarkontroller genomförs enligt uppgift systematiskt vid inflyttning till boendet och vid behov. Läkarna genomför brytpunktssamtal enligt riktlinjerna efter initiativ av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Stöd till kompetensutveckling vid boendet Läkarna ger enligt samtliga intervjuade instruktion eller handledning till personal i enskilda patientärenden vid behov. Det görs i enskilda fall och inte alltid systematiskt. Läkarna utgör enligt intervjusvaren ett viktigt stöd för kommunens hälso- och sjukvårdspersonal, rehabiliteringspersonal och omvårdnadspersonal Synpunkter och kommentarer från intervjuade vid vårdcentralerna En stor brist, enligt flertalet intervjusvar, är att journalsystemet Cosmic inte har rubriker eller ledord för exempelvis vårdplanering och läkemedelsgenomgång. Sådana uppgifter måste därför skrivas in via rubriken kontaktorsak. Detta skapar problem och även i de fall som sjukhusen inte skickar med aktuell läkemedelslista. Den centrala uppkopplingen mot Cosmic anses av flera oftast fungera dåligt. Det uppges även gälla vid registrering av uppgifter i kvalitetsregistret SveDem. Eftersom boendena och kommunerna inte har Cosmic skrivs journalanteckningarna vanligtvis ut på papper och överlämnas. Vid ett av platsbesöken noterades att läkaren och omvårdnadsansvarig sjuksköterska tillsammans efter rondningen skrev ner likalydande anteckningar i respektive journal, läkarjournalen och omvårdnadsjournalen, istället för att kopiera läkarjournalen. Det har också framförts att bättre möjligheter i form av utrustning och lokaler vid SÄBO för undersökning och behandling skulle underlätta för läkarna. Det krav som Region Uppsala ställt beträffande minskad förskrivning varje år av vissa angivna preparat uppfattas i en del fall som alltför schematiskt. Patienter som dröjer med att lista om sig från sin tidigare läkare gör att vårdcentralen som tillhandahåller läkarinsatserna går miste om ersättning för sina insatser under övergångstiden. Enligt ett intervjusvar vore det önskvärt att kommunerna hade egna läkare som svarar för boendena. Hos några av de privata företrädarna för vårdcentralerna uppfattas det som arbetskrävande och mindre Sid 14(21)

269 Region Uppsala Fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende (SÄBO) lönsamt för en vårdcentral att tillhandahålla läkarinsatser vid SÄBO medan andra menar att ersättningen från regionkontoret i stort täcker kostnaderna för insatserna. I ett av intervjusvaren framförs önskemål om att det bör finnas möjlighet för en vårdcentral att säga upp avtalet med regionen om läkarinsatser vid SÄBO. Önskemål har också framförts om fördelning av uppdrag efter någon form av nyckeltal, exempelvis antal boendeplatser i relation till antalet listade patienter vid vårdcentralen. Idag finns ingen norm eller reglering av hur många boenden en vårdcentral ska åta sig ansvar för. Några av vårdcentralerna har efter påstötning fått ett färre antal SÄBO att arbeta med. Tilläggsavtal om läkarinsatser i särskilda boenden är frivilligt. Det går i sin nuvarande form inte att säga upp innan grundavtalets utgång. Detta, anser vi talar för att nuvarande avtalsform kan ifrågasättas och bör utredas närmare. 3.3 ÖVRIGA IAKTTAGELSER Hälsa- och habilitering är den förvaltning vid Region Uppsala som har samordningsansvaret för läkarinsatser på de särskilda boendena. Vid intervjuer med företrädare för förvaltningen redovisas att läkarinsatserna följs upp på olika sätt dels genom enkäter till patienter/anhöriga och till berörd personal vid boendena och dels genom punktprevalensmätningar. Vid genomgång av enkätsvaren framgår att man överlag är nöjd med läkarinsatserna, vilket även överensstämmer med resultatet av de intervju- och enkätsvar som lämnats inom ramen för den genomförda uppföljningen. Under intervjuerna med berörda parter har däremot framkommit att det är läkarinsatserna avseende korttidsplatserna som främst innebär problem. Under tre år har förvaltningen stöttat arbetet med särskilt fokus på inskickandet av patienter till sjukhus från SÄBO och medicinska vårdplaner (MVP). När det gäller frågan om inskickandet av patienter till sjukhus håller Regionens kommuner på att införa VISAM som är ett beslutsstöd och som förväntas stärka kvaliteten i remisser/inskickningar till sjukhus. Syftet är också att försöka tydliggöra ansvaret för multisjuka äldre (SÄBO patienter) för att undvika att de skickas som Svarte Petter mellan olika vårdgivare. När det gäller uppföljningen av medicinska vårdplaneringar och om det finns en aktuell medicinska vårdplan för varje patient boende på permanent vårdplats, har punktprevalensmätningar genomförts. Vid den senaste mätningen med 100 % svarsfrekvens avseende 2016 framkom att den totala andelen aktuella MVP ligger kring 65 % och att det finns ganska stora skillnader mellan kommunerna. Detta är en förbättring jämfört med 2015 års mätning, då resultatet var 52 %, men långt ifrån det mål om 90 %, som uppsattes vid ett SÄBO seminarium där resultatet från 2015 års mätning diskuterades med personal och ledning vid boendena. Utifrån dessa resultat har förvaltningen gjort kommentarer som ska ligga till grund för det fortsatta kvalitets- och verksamhetsutvecklingsarbetet. I samband med dessa uppföljningar har bland annat konstaterats att det råder begreppsförvirring kring MVP och att det finns svagheter i möjligheten att följa upp patienter då de inte alltid uppges vara uppmärkta på ett korrekt och likvärdigt sätt. En förklaring som anges är bland annat listningen av patienter sker på olika sätt. Det har under intervjuerna framförts av några att det åligger det kommunala boendet att lista den person som flyttar in på boendet medan andra har en annan uppfattning. Här förekommer olikheter som förvaltningen också kommer att ta tag i och även ur ett ekonomi- och uppföljningsperspektiv. Punktprevalensmätningen av patienter som skickas till sjukhus visade på fler tillfällen under 2016 än Den vanligaste orsaken anges vara fall och i ungefär hälften av tillfällena har det angetts att läkare kontaktats, vilket var något vanligare än Intressant att notera är bland annat att på frågan om sjuksköterskan bedömer att ett läkarbesök kunnat förhindra att patienten skickades till sjukhus, svarade majoriteten att det inte hade förhindrat att patienten skickats till sjukhus. Sid 15(21)

270 Region Uppsala Fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende (SÄBO) Vi har konstaterat att förvaltningen Hälsa och habilitering regelbundet genomför systematiska uppföljningar av läkarinsatserna samt årliga utbildnings- och seminarieverksamheter med berörda parter som ett led i förbättrings- och kvalitetsarbetet. Dessa utbildningar är uppskattade men behöver, enligt vad som framkommit i intervjuerna, kompletteras med lokala utbildningsinsatser. 4 SAMLAD BEDÖMNING OCH KOMMENTARER Vår samlade bedömning utifrån det material HiQ tagit del av är att vårdcentralerna fullgör sina uppgifter enlig förfrågningsunderlaget/regelbok för vårdcentralsverksamhet och ViS i flera väsentliga avseenden och att läkarinsatserna i de granskade boendena i allt väsentligt tillgodoser läkarinsatser på primärvårdsnivå där slutenvårdens resurser inte krävs. Det finns dock områden där brister noterats som bör uppmärksammas. 4.1 LÄKARINSATSENS TILLGÄNGLIGHET Uppgifterna från intervjuerna med verksamhetscheferna vid vårdcentralerna och vid boendena samt enkätsvaren från boendena om att dessa fullgör sina skyldigheter enligt ViS vad avser tillgänglighet stöds av vad som framkommit i journalgranskningen och i intervju- och enkätsvar från boendena. Läkarna kommer till boendena enligt ett fast schema och avtalat antal läkartimmar har tillhandahållits i flertalet fall. Akuta hembesök av läkare görs, som tidigare redovisats, i begränsad omfattning. Från vårdcentralerna framhålls att det kan vara svårt för läkarna att svara för akuta hembesök eftersom de vanligen är fullbokade med andra, planerade uppgifter som de inte kan lämna i all hast. En bättre lösning anses vara att anlita mobila team för akuta läkarinsatser på plats. 4.2 KOMPETENS, KONTINUITET OCH MEDICINSKT INNEHÅLL I VÅRDEN Uppgifterna från intervjuer och enkätsvar och den genomförda journalgranskningen indikerar att vårdcentralerna generellt sett fullgör sina skyldigheter, enligt ViS, vad avser erbjuden läkarkompetens. Läkarinsatsen fullgörs normalt av specialist i allmänmedicin och kontinuiteten i verksamheten bedöms vara god. I de fall ST- läkare har genomfört läkarinsatsen har detta skett under handledning av specialistkompetent läkare. Vi bedömer att det medicinska innehållet i verksamheten generellt är adekvat. I några få undantagsfall bedöms det medicinska innehållet som tveksamt och i ett fall som bristfälligt. 4.3 LÄKEMEDELSGENOMGÅNG, MEDICINSK VÅRDPLANERING OCH ÅRLIG LÄKARKONTROLL Inom detta område har HiQ funnit de största avvikelserna från de villkor som formuleras i de ViS riktlinjer som specifikt rör läkarinsatserna. Ingen av de granskade verksamheterna lever fullt upp till kraven på årlig medicinsk vårdplanering och strukturerad läkemedelsgenomgång för samtliga patienter. Bara i enstaka fall har det i journalanteckningarna funnits noteringar om läkarkontroll trots att sådan ska genomföras minst en gång per år för alla patienter enligt villkoren i ViS. Erfarenheter från andra studier är att läkemedelsförskrivning till äldre är ett komplext och svårhanterligt område. Läkemedel är normalt inte utprovade för äldre och multisjuka. Patienternas reaktioner på förskrivna läkemedel är osäker och motiverar kontinuerlig, skärpt uppmärksamhet. Äldres njurfunktion är nedsatt jämfört med yngre vilket påverkar hur vissa läkemedel tas upp i kroppen. Tillförlitliga och standardiserade metoder för kontroll av patienternas njurfunktion skulle exempelvis kunna ge underlag för bättre och mer individuellt anpassad läkemedelsförskrivning. Patienter vid särskilda boenden har oftast läkemedel som förskrivits av den läkare de tidigare varit listade hos eller av specialister vid sjukhus. Sid 16(21)

271 Region Uppsala Fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende (SÄBO) Den läkare vid boendet som ska genomföra läkemedelsgenomgången har sannolikt själv förskrivit få av patientens läkemedel. Att genomföra en strukturerad genomgång av patientens samtliga läkemedel vid ett tillfälle blir således en arbetskrävande och komplicerad uppgift med risk för att befintliga förskrivningar förlängs utan djupare omprövning. 4.4 BRYTPUNKTSSAMTAL OCH VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Vi har som redovisats i journalgranskningen funnit endast tre fall där brytpunktssamtal förekommit och hanterats på ett adekvat sätt. Därutöver har det funnits noteringar om ett brytpunktssamtal som, enligt vår bedömning, borde ha genomförts och ett som planerats men aldrig blev av. I övriga fall bedömer vi att det inte har varit motiverat att genomföra brytpunktssamtal. Efter vad HiQ kunnat finna har behandlingen av patienter i livets slutskede följt gällande riktlinjer. Efter vad vi kunnat finna har behandlingen av patienter i livets slutskede följt gällande riktlinjer. Under intervjuerna har framförts svårigheter att få patienten och anhöriga att acceptera övergången till en mer begränsad vård i livets slutskede. Under intervjuerna har flera av de intervjuade framfört vikten av att i tidigt skede, exempelvis redan vid inflyttningen, ta upp de principer och förhållningssätt med patienten och anhöriga som bör vara vägledande för att kunna tillgodose patientens medicinska behov i livets slutskede på ett värdigt och etiskt sätt. 4.5 STÖD TILL KOMPETENSUTVECKLING OCH KUNSKAPSSTÖD VID BOENDET I samtliga intervju-och enkätsvar från boendena uppges att läkaren ger instruktion och handledning i enskilda patientärenden. I fyra svar sägs att läkaren också medverkar till utbildning och kompetensutveckling vid boendet. I kommentarer noteras dock att sådana insatser skulle kunna vara bättre strukturerade. Vi bedömer att läkarens insatser för kompetensutveckling för personalen vid boendena är betydelsefull och bör stödjas aktivt av Hälsa- och habilitering för att öka kunskapsstödet till kommunerna och förstärka kunskapsstyrningen i kommunal vård. 5 SAMMANFATTANDE SVAR PÅ UPPDRAGSFRÅGORNA Med utgångspunkt i det material vi tagit del av är vår bedömning avseende huvudfrågeställningen att läkarinsatserna vid de särskilda boendena i Region Uppsala som granskats i stort kan anses ha genomförts enligt gällande avtal och regler. I det följande redovisas sammanfattande svar på de övriga frågeställningarna. Frågeställning Finns det skillnader mellan olika vårdcentraler och olika kommuner och vilka skillnader finns? Svar och kommentarer Vi ser stora skillnader mellan granskade vårdcentraler. Privata vårdcentraler tenderar att redovisa bättre resultat än offentliga. Vissa skillnader har noterats mellan de kommunala boendena men orsakerna till dessa har inte granskats närmare. Hur fördelas insatserna mellan olika patienter (omfattning, typ av åtgärder), d.v.s. är vården jämnt fördelad? Hur ser patientgrupperna ut (behov/diagnoser)? Vi bedömer att patienterna behandlas jämlikt och utifrån vars och ens medicinska behov. Patientgrupperna består främst av multisjuka äldre, där diagnoserna hjärta/kärl dominerar Sid 17(21)

272 Region Uppsala Fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende (SÄBO) tillsammans med demenssjuka patienter. Hur fungerar samverkan mellan boendets ansvariga sjuksköterska och ansvarig läkare? Hur fungerar läkarinsatserna avseende patienter som vistas på boenden med korttidsinriktning (görs mer än endast akuta insatser, d.v.s. hur ser belastningen ut)? Hur ser kompetensen hos läkarnas ut? Genomförs läkemedelsgenomgångar? Håller läkaren brytpunktssamtal med patient/anhörig? Är den medicinska kvaliteten tillräcklig god? Samverkan mellan omvårdnadsansvarig sjuksköterska vid boenden och ansvarig läkare fungerar bra enligt svar i intervjuer och enkäter. Inga sådan boenden har ingått i urvalet. Vi bedömer att erbjudna läkarinsatser har tillfredsställande kompetens. Läkemedelsgenomgångar genomförs inte i den omfattning som anges i ViS. Enligt vad vi kunnat finna genomförs brytpunktssamtal inte alltid med patient/anhörig där så kan anses motiverat. Enligt vår bedömning är den medicinska kvaliteten i bedömning och behandling tillräckligt god och adekvat. Av resultatredovisningen framgår att läkarinsatserna överlag har genomförts av kunnig och kompetent personal och att tillgängligheten till vårdcentralens läkare generellt är god. Vidare har konstaterats att läkarinsatserna i de flesta fall följer gällande avtal och villkor om fasta besökstider samt att patienter behandlas jämlikt och att detta sker utifrån var och ens medicinska behov. Intervjuoch enkätsvaren från verksamhetscheferna vid boendena visar också att man överlag är mycket nöjd med läkarinsatserna i de särskilda boendena. När det däremot gäller frågeställningen om det finns skillnader mellan SÄBO och olika kommuner går det inte att dra några säkra slutsatser utifrån det material som vi tagit del av. Under intervjuerna har dock uppgivits att kommunerna kan tolka och tillämpa socialtjänstlagen på olika sätt vilket kan påverka valet av boendeform. Detta har dock inte återspeglats i det material som den här granskningen baseras på, samtidigt bör framhållas att det inte har varit vår uppgift att granska kommunala verksamheter De boendeformer som har ingått i urvalet uppvisar skillnader i indelningen av boenden i olika platser/avdelningar som exempelvis allmänna eller särskilda platser (demensavdelningar, växelplatser etc.). Även personaltätheten varierar mellan de olika boendena utifrån de boendenas behov/diagnos. Av uppföljningen har vidare framkommit att de vårdcentraler och boenden som ligger i tätortsområden har högre personalomsättning och därmed större problem än andra verksamheter med att upprätthålla en hög kontinuitet av såväl läkarinsatser som insatser av omvårdnadspersonalen vid boendena. 6 ÖVERVÄGANDEN OCH REKOMMENDATIONER 6.1 SYSTEM FÖR UPPFÖLJNING Sid 18(21)

273 Region Uppsala Fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende (SÄBO) Följsamheten till regelverket är låg, vilket även Hälsa- och habilitering konstaterat i sina uppföljningar av läkarinsatserna vid de särskilda boendena. HiQ har inte funnit att någon djupare orsaksanalys görs eller att några system för sanktioner eller förbättringar finns eller tillämpas vid konstaterande om bristfälligheter. Villkor som inte följs och svaga kontrollsystem utgör en risk för att respekten för regelverket urholkas. Vår främsta rekommendation med utgångspunkt i resultatet av den genomförda uppföljningen är därför att regionen, dels bör införa system som möjliggör regelbunden uppföljning av de tre centrala villkoren i ViS och dels uppmuntra till lokal kvalitetsförbättring. Ett exempel kunde vara att i Cosmic införa rubriker eller sökord för exempelvis årlig läkemedelsgenomgång, medicinsk vårdplanering och årlig läkarikontroll. 6.2 LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR OCH LÄKEMEDELSHANTERING En mycket viktig uppgift för läkarna vid behandlingen av patienter som bor vid särskilda boenden är att säkerställa adekvat förskrivning av läkemedel. Kraven på årlig läkemedelsgenomgång, medicinsk vårdplanering och årlig läkarkontroll har därför fått en central ställning i ViS riktlinjer. Samtidigt är det på dessa områden som de största bristerna noterats i det underlag som HiQ tagit del av. Ett kontrollsystem skulle kunna vara ett steg mot bättre följsamhet mot centrala villkor i ViS. Samtidigt kan det innebära risk för att form går före innehåll. En markering att läkemedelsgenomgång genomförts är ingen garanti för att så verkligen skett och inte heller av vilken kvalitet den har. Vi menar att det vore till fördel med en sammanhållen elektronisk journal där även centrala dokument i ViS kunde ingå istället för att scannas in. Vi har tidigare noterat att en seriös läkemedelsgenomgång är en svår uppgift för läkaren, särskilt om antalet läkemedel patienten behöver är stort. I den grupp som är aktuell vid särskilda boenden är normalfallet cirka läkemedel men kan vara ännu fler. Ett naturligt tillfälle till årlig läkemedelsgenomgång är när förskrivning i Apodos ska förnyas. Läkaren har då att ta ställning till den samlade förskrivningen av läkemedel. Förnyelse av Apodos utan tydliga överväganden om läkemedelsförskrivning, är inte att anse som en läkemedelsgenomgång enligt föreskrifterna i ViS även om Apoteket gör kontroller vad avser interaktioner eller dubbelförskrivningar, styrka och lämplig dosering för äldre. Vår erfarenhet från andra granskningar av förskrivning av läkemedel till äldre med Apodos visar på att det finns risk för att läkaren ger upp inför komplexiteten i patientens förskrivning av läkemedel och nöjer sig med att förnya Apodos utan ingående prövning av sammansättningen av läkemedel. Kunskaperna i läkemedelsbehandling av äldre fördjupas successivt och innebär att de äldres livskvalitet kan förbättras. Det förutsätter att kunskaperna når läkare som arbetar i bland annat SÄBO. Vi vill därför betona vikten av ett ökat kunskapsstöd och att regionen erbjuder sådan vidareutbildning och understryker värdet av läkemedelsgenomgångar. 6.3 SUMMERING AV REKOMMENDATIONER Med stöd av vad som redovisats i denna rapport lämnas följande rekommendationer till Region Uppsala: Att utreda förutsättningarna att införa sökord i Cosmic som gör det möjligt att följa upp tilllämpningen av villkoren i ViS om årlig läkemedelsgenomgång, medicinsk vårdplanering och årlig läkarkontroll. Sid 19(21)

274 Region Uppsala Fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende (SÄBO) Att understryka vikten av årliga medicinska vårdplaneringar och återkommande läkemedelsgenomgångar med utgångspunkt i det aktuella kunskapsläget och erbjuda erforderlig fortbildning. Att i samband med revidering av förfrågningsunderlag för vårdcentralsverksamhet överväga ändrade organisatoriska former för tilldelningen av läkarinsatser från vårdcentralerna till de särskilda boendena. Att skapa bättre förutsättningar för att kunna genomföra akuta hembesök vid särskilda boenden med mobila team där läkare ingår. Att Regionen genom det årliga SÄBO seminariet som anordnas av Hälsa -och habilitering undersöker förutsättningarna för att systematisera journalanteckningarna för nyinflyttade patienter på särskilda boenden. (Förslagsvis skulle dessa kunna benämnas inflyttningsanteckning, då det inte är en regelrätt inskrivning, eftersom SÄBO är ett boende och inte en vårdinrättning). Att pröva former för utökat kunskapsstöd och förstärkt kunskapsstyrning i kommunal vård genom en mer systematisk kunskapsöverföring från läkarinsatsen till det kommunala boendet. Att överväga att genomföra fördjupade uppföljningar av läkarinsatser vid korttidsboende av liknande slag som den genomförda. Sid 20(21)

275 Region Uppsala Fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende (SÄBO) Sid 21(21)

276 BILAGA VS Dnr VS Regelverk för Region Uppsalas tandvårdsstöd Gäller från den 1 januari 2018

277 1. INLEDNING... 4 Uppgiftsskyldighet till tandhälsoregistret... 4 It-stöd... 4 Frågor och kontakt OM TANDVÅRDSSTÖDET... 5 Intyg om nödvändig tandvård (grönt N-kort)... 5 Tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (blått F-kort)... 6 Tandvård som led i sjukdomsbehandling... 6 Fritt val NÖDVÄNDIG TANDVÅRD (N)... 7 Identifiering av grupptillhörighet, N1-N Nödvändig tandvård för personer med giltigt intyg (grönt N-kort) TANDVÅRD PÅ GRUND AV LÅNGVARIG SJUKDOM ELLER FUNKTIONSNEDSÄTTNING (F)... 9 Tandvård till personer med funktionsnedsättning (blått F-kort) TANDVÅRD SOM LED I SJUKDOMSBEHANDLING (S) Käkkirurgisk tandvård på sjukhus S 1. Tandvårdsbehandling till följd av medfödd missbildning i käkområdet eller ansiktet, om inte missbildningen endast är av ringa omfattning S 2. Tandvårdsbehandling på grund av defekt som orsakats av sjukdom i käkområdet eller ansiktet om inte defekten är av ringa omfattning S 3. Behandling av tandskada som har uppkommit vid epileptiskt anfall S 4. Infektionssanering av patienter som ska genomgå kirurgiskt ingrepp eller medicinsk behandling där fullständig infektionsfrihet är ett medicinskt krav S 5. Tandvård på patienter som på grund av sjukdom, medicinering eller allmänt nedsatt immunförsvar har fått förändringar i munslemhinnan S 6. Patienter som genomgår utredning där det finns misstanke om ett odontologiskt samband med patientens grundsjukdom Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 2 av 35

278 S 7. Patienter som genomgår strålbehandling i öron-, näs-, mun- eller halsregionen S 8. Patienter med långvariga och svåra smärtor i ansikts- eller käkregionen (orofaciala smärtsyndrom) S 9. Patienter som utreds och behandlas för allvarlig sömnapné S 10. Behandling vid extrem tandvårdsrädsla S 11. Utbyte av tandfyllningar på grund av avvikande reaktioner mot dentala material S 12. Utbyte av tandfyllningar som ett led i medicinsk rehabilitering S 15. Behandling av frätskador på tänderna som orsakats av anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal refluxsjukdom på patienter som är medicinskt rehabiliterade LATHUND FÖRHANDSBEDÖMNING KRÄVS ADMINISTRATION Patientavgifter Högkostnadskort och frikort Tandvårdsbidrag Förhandsbedömning Ersättning för utförd vård Garantier Ersättning för omgörning Fakturering Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 3 av 35

279 1. INLEDNING Regelverket för tandvårdsstödet i Region Uppsala utfärdas på uppdrag av vårdsstyrelsen och är främst avsedd för dig som arbetar inom tandvård och sjukvård. Höjd åldersgräns för den avgiftsfria tandvården t.o.m. det år patienten fyller 22 år infördes den 1 januari Konsekvensen av detta är att de 22-åringar som tidigare omfattats av tandvårdsstödet nu omfattas av den avgiftsfria tandvården för barn och unga. Denna version gäller från den 1 januari 2018 och ersätter regelverket från den 1 januari Uppgiftsskyldighet till tandhälsoregistret Från 1 januari 2013 är vårdgivare skyldig att lämna uppgifter till Socialstyrelsen via Försäkringskassan om personer som fått nödvändig tandvård eller tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Uppgiftsskyldighet gäller inte för personer som fått tandvård som led i sjukdomsbehandling. Vårdgivaren ska ange N-grupp (N1-4) för personer som fått nödvändig tandvård, F-grupp (F1-11) för personer som fått tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning och dessutom bland annat ange kvarvarande och intakta tänder, 11 a tandvårdsförordningen (1998:1338). Uppgifterna lämnas för vidarebefordran till tandhälsoregistret inom två veckor från det att vårdåtgärden slutförts, (SOSFS 2008:13). It-stöd All förhandsbedömning (FHB) ska begäras elektroniskt i it-stödet Symfoni för vårdgivare via Region Uppsalas webbplats. Detta gäller både privata och offentliga vårdgivare. Endast i särskilda undantagsfall godtas FHB i pappersform som då skickas till Enheten för vårdavtal, Regionkontoret, Box 602, Uppsala. Från 1 februari 2018 ska all fakturering som rör tandvårdsstödet administreras elektroniskt via webbplatsen. Detta gäller både privata och offentliga vårdgivare. Endast i särskilda undantagsfall godtas fakturor i pappersform som då skickas till Patientadministration, Patientfakturor, Resurscentrum Region Uppsala, Uppsala. Riktad information såsom regelverket för tandvårdsstödet och instruktionsfilmer som visar hur vårdgivare ska arbeta i it-stöden Symfoni för vårdgivare och Symfoni för utfärdare finns på via länken Extranät. Där finns också information om SITHS och Telia e-leg som krävs för att kunna logga in i Symfoni för att göra en förhandsbedömning (FHB) eller för att utfärda intyg om nödvändig tandvård, så kallat grönt N-kort. På webbplatsen, finns information om tandvårdsstödet som är avsedd för allmänheten. Frågor och kontakt Frågor av administrativ karaktär besvaras på telefon , eller alternativt e-post intyg.tandvard@regionuppsala.se. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 4 av 35

280 Frågor av odontologisk karaktär hänvisas till bedömningstandläkare på telefon Frågor kan även postas till Enheten för vårdavtal, Regionkontoret, Box 602, Uppsala. 2. OM TANDVÅRDSSTÖDET Tandvårdsstödet vänder sig till personer som har ett omfattande och varaktigt behov av personliga vård- och omsorgsinsatser, till personer som på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning har svårigheter att sköta sin munhygien samt till vissa sjuka som led i en sjukdomsbehandling. Personer som är berättigade till tandvårdsstöd får tandvård enligt samma avgiftsregler som vid öppen hälso- och sjukvård och reglerna för frikort är de samma. Det innebär att när patienten betalt 1100 kronor för tandvård och sjukvård under en 12- månadersperiod utfärdas frikort. Tillämpningen av Region Uppsalas tandvårdsstöd regleras av vid varje tidpunkt gällande lagar, förordningar och föreskrifter. I vissa fall ska vårdgivaren, efter att de undersökt patienten, lämna in en FHB för bedömning och beslut om tandvården omfattas av tandvårdsstödet och ska ersättas av Region Uppsala. Intyg om nödvändig tandvård (grönt N-kort) Personer som tillhör någon av grupperna nedan kan ha rätt till tandvårdsstöd från Region Uppsala och ett intyg om nödvändig tandvård, grönt N-kort. Personer som varaktigt behöver omfattande vård- och omsorgsinsatser. Med omfattande insatser menas personlig omvårdnad under större delen av dygnet, d.v.s. minst tre gånger/dygn och tillsyn under natten eller larm. Med varaktigt menas ett behov av vårdoch omsorgsinsatser som troligen finns under minst ett år. Omvårdnaden kan ges av såväl närstående som kommunal eller privat vård- och omsorgspersonal. Personer som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1 punkt 1-3) och har en beviljad insats (som dock inte måste vara pågående) d.v.s. - intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd, - betydande och bestående intellektuell funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppssjukdom, - andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Personer som har en psykossjukdom eller en annan psykisk sjukdom som varat längre än ett år och som medfört en omfattande funktionsnedsättning vilken gör att de av egen kraft inte förmår uppsöka tandvården eller inser sitt behov av tandvård. Intyg om nödvändig tandvård (grönt N-kort) Särskilt utsedda personer, oftast biståndshandläggare, sjuksköterskor eller kuratorer, i kommunerna och inom psykiatrin har uppdraget att identifiera dem som kan få tandvårdsstöd från Region Uppsala. På Region Uppsalas webbplats, finns uppgifter om hur de som kan bedöma rätten till grönt N-kort kan nås. I samband med identifiering lämnas erbjudande om uppsökande munhälsobedömning. Behovet av omfattande vård- och omsorgsinsatser ska förväntas kvarstå under minst ett år för att ett grönt N-kort ska utfärdas. Därför tas beslut om tandvårdsstöd till personer som insjuknat i stroke tidigast sex månader efter insjuknandet. Region Uppsala ansvarar för utskicken av grönt N-kort om nödvändig tandvård till dem som bedömts berättigade. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 5 av 35

281 Uppsökande verksamhet I tandvårdsstödet ingår även uppsökande verksamhet som innebär att personer som har ett grönt N-kort årligen kan välja att tacka ja till en avgiftsfri munhälsobedömning och rådgivning där personen bor, i det egna hemmet, så kallat ordinärt boende, eller i särskilt boende. En munhälsobedömning genomförs med hjälp av ficklampa och en liten spegel. Vid munhälsobedömning lämnas praktiska råd om hur den dagliga munhygienen ska skötas. Råden skrivs ned på ett munvårdskort som ska förvaras där personen borstar sina tänder. Munvårdskortet ska tas med vid besök hos tandläkare eller tandhygienist så att eventuella förändringar av råden kan noteras. Personer som tackar nej till munhälsobedömning behåller rätten att få nödvändig tandvård enligt samma avgiftsregler som vid öppen hälso- och sjukvård. Personer som tackat nej till munhälsobedömning tillfrågas årligen om de ändrat sig och önskar få en munhälsobedömning. I den uppsökande verksamheten ingår också att kommunal och privat vård- och omsorgspersonal erbjuds munvårdsutbildning. Vid dessa utbildningstillfällen instruerar tandhygienister vård- och omsorgspersonal hur de ska sköta den dagliga munvården för vårdtagare de har omvårdnadsansvar för. Den uppsökande verksamheten, d.v.s. munhälsobedömningar och munvårdsutbildningar, bekostas av Region Uppsala. Tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (blått F-kort) Personer som har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling på grund av vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättning kan få rätt till tandvårdstöd. Stödet ska möjliggöra för personer med stora tandvårdsbehov att få tandvård till rimlig kostnad och uppmuntra till förebyggande behandling. Tandvård som led i sjukdomsbehandling Personer som behöver tandvård som led i viss sjukdomsbehandling kan få tandvårdsstöd för den vård som har direkt samband med sjukdomen. I dessa fall behövs läkarremiss, eller för personer med epilepsi (S 3) ett intyg, där diagnos enligt ICD-10, sjukdomsklassifikation och diagnoskod framgår. Fritt val Den som är berättigad till tandvårdsstöd väljer fritt vilken vårdgivare, inom Folktandvården eller privat, som ska utföra tandvården. Konsekvenser av höjd åldersgräns för avgiftsfri tandvård Riksdagen har fattat beslut om en lagändring om höjd åldersgräns för avgiftsfri tandvård t.o.m. 21 år istället för t.o.m. 19 år från 1 januari 2017, t.o.m 22 år från 1 januari 2018 och slutligen t.o.m 23 år från 1 januari Konsekvensen från 1 januari 2018 blir att de 22- åringar som omfattats av Region Uppsalas tandvårdsstöd övergår till att omfattas av den avgiftsfria tandvården. Den höjda åldersgränsen medför att ändringar har gjorts i it-stödet Symfoni så att det inte går att fakturera patienter som fr.o.m omfattas av den avgiftsfria tandvården för barn och unga. Det går inte heller att skapa tandvårdsintyg för dessa patienter. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 6 av 35

282 Förhandsbedömningar på patienter som återinförs i den avgiftsfria allmäntandvården inaktiveras den 1 januari det år patienten återinförs i allmäntandvård för barn och unga. Om vården fortfarande är aktuell när patienten inte längre omfattas av den avgiftsfria allmäntandvården får vårdgivaren göra en ny förhandsbedömning. 3. NÖDVÄNDIG TANDVÅRD (N) Med nödvändig tandvård avses den tandvård som syftar till att åstadkomma frihet från smärta och sjukdom, och förmåga att äta, tugga och tala utan större hinder samt som ger ett utseendemässigt godtagbart resultat. Står valet mellan olika behandlingar ska den mest kostnadseffektiva behandlingen väljas. Valet av behandling ska göras utifrån ett längre tidsperspektiv och patientens förmåga att sköta sin munhygien. Sammantaget ska relationen mellan kostnader, behandlingsbarhet och livskvalitet vara rimlig. Patienter som får tandvård enligt Region Uppsalas tandvårdsstöd omfattas av samma regelverk för patientavgifter som vid vård inom öppen hälso- och sjukvård. Det innebär att patienten inte själv får betala mellanskillnaden för dyrare behandling eller för dyrare material. Patienten kan däremot välja att betala hela kostnaden själv men då ingår inte vården i tandvårdsstödet. Innan behandling påbörjas ska vårdgivaren informera om reglerna och vilka behandlingar som Region Uppsala ersätter. Vårdgivaren ska dessutom informera patienten om vilka åtgärder som omfattas av garanti för utförd vård. Identifiering av grupptillhörighet, N1-N4 Eftersom uppgift om N-grupp saknas på intyg som utfärdats före 1 januari 2013 måste vårdgivaren under en övergångsperiod ta reda på N-grupp (N1-N4) genom att fråga patienten, dennes ledsagare eller via e-post intyg.tandvard@regionuppsala.se. Från 2013 finns uppgift om N-grupp på alla nya intyg som utfärdas. N1 N2 N3 N4 Till gruppen räknas personer som har ett varaktigt och stort omvårdnadsbehov och bor i särskilda boenden i kommunal eller privat regi. Till gruppen räknas personer som får omfattande och varaktig hälso- och sjukvård i hemmet, så kallad hemsjukvård. Till gruppen räknas personer som omfattas av 1 Lagen om stöd och service (LSS) och har en beviljad insats. Insatsen behöver dock inte vara pågående. Dit hör till exempel personer med utvecklingsstörning, autism, autismliknande tillstånd, begåvningsmässiga eller andra fysiska och psykiska funktionshinder som inte beror på normalt åldrande. Till gruppen räknas personer som har ett varaktigt och stort omvårdnadsbehov men som är bosatta i egen bostad, så kallat ordinärt boende, på HVB-hem eller i liknande boendeformer som inte räknas som särskilt boende. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 7 av 35

283 Nödvändig tandvård för personer med giltigt intyg (grönt N-kort) Detta ingår utan förhandsbedömning: sjukdomsbehandlande åtgärder 311, 311-0, 312, 321, 341, 342, 342-0, 342-1, 343 vid högst sex besök per 12-månadersperiod 1. Åtgärderna kan användas enskilt eller i kombination enligt TLVs regelverk undersökning, åtgärd 101,111, 112 högst två gånger per 12-månadersperiod. Åtgärden är ersättningsberättigande en gång per patient, dag och behandlare tandvård som bedöms nödvändig med undantag för begränsningar nedan bettskena helprotes och partialprotes justering, lagning och rebasering av protes Begränsningar: då restbett finns ska företrädesvis partialprotes väljas vid behov av protetisk ersättning fast protetik beviljas mycket restriktivt och endast i undantagsfall bakom tandposition fem implantat beviljas endast i undantagsfall borttappade proteser ersätts inte om personen bor i särskilt boende tandvård utförd i ordinärt boende ersätts i undantagsfall förstärkt tandteknikerframställd temporär bro kan beviljas i undantagsfall. FHB krävs: vid fast protetik då sjukdomsbehandlande åtgärder behövs vid fler än sex besök per 12- månadersperiod, utförlig motivering ska finnas i FHB vid förstärkt tandteknikerframställd temporär bro FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. FHB ska innehålla: uppgift om patientens intygsnummer uppgifter om patientens allmäntillstånd, sjukdomar, funktionshinder anamnes status röntgenbilder färgfoto om estetiska skäl åberopas behandlingsplan intyg, från medicinskt eller områdesansvarig sjuksköterska, som styrker att patienten av medicinska skäl inte kan flyttas utan hjälp av ambulans eller bårbil och därför önskar nödvändig tandvård i det ordinära boendet specificerat kostnadsförslag med koder enligt Folktandvårdens åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. 1 Under förutsättning att regionfullmäktige fattar beslut om prisdifferentiering av enstaka åtgärder (latituder). Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 8 av 35

284 4. TANDVÅRD PÅ GRUND AV LÅNGVARIG SJUKDOM ELLER FUNKTIONSNEDSÄTTNING (F) Personer kan få tandvårdstöd på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Då krävs att läkare intygar att personen har en svår till fullständig funktionsnedsättning, strukturavvikelse eller aktivitetsbegränsning som anses leda till stora svårigheter att sköta munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling. Bedömning av funktionstillstånd och koder som ska används hämtas från Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa som är den svenska versionen av ICF. För varje sjukdom eller funktionsnedsättning finns en lista med funktionstillstånd och koder avseende kroppsfunktioner, kroppsstrukturer och aktiviteter. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (SOSFS 2012:17) ska användas vid bedömning av om en person med någon av nedanstående sjukdomar eller funktionsnedsättningar har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling. Efter bedömning ska läkarintyg om sjukdom och funktionsnedsättning utfärdas på av Socialstyrelsen fastställd blankett. Blanketten, som är skrivbar, finns på Region Uppsalas webbplats. Region Uppsala avgör efter prövning om personen omfattas av tandvårdsstödet och därmed får tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift. Läkarintyget ska skickas till Enheten för vårdavtal, Regionkontoret, Box 602, Uppsala. De sjukdomar och funktionsnedsättningar som ingår i stödet indelas i elva grupper, F1 till F11, och vänder sig till personer som har: svår psykisk funktionsnedsättning - F1 Parkinsons sjukdom - F2 multipel skleros (MS) - F3 cerebral pares - F4 reumatoid artrit - F5 systemisk lupus erythematosus - F6 sklerodermi - F7 amyotrofisk lateralskleros (ALS) - F8 en orofacial funktionsnedsättning - F9 symtom som kvarstår sex månader efter det att personen har fått hjärninfarkt eller hjärnblödning (stroke) - F10 sällsynt diagnos - F11. En person som tillhör i gruppen F8, ALS, ska anses ha stora behov av tandvård utan att någon bedömning av funktionstillståndet behöver göras. Diagnosen kan i dessa fall styrkas med ett annat läkarintyg utfärdat på en blankett som har fastställts av Socialstyrelsen eller Försäkringskassan. En diagnos ska anses vara sällsynt, F11, när den finns hos högst 100 personer per en miljon invånare och leder till omfattande funktionsnedsättning. Socialstyrelsens kunskapsdatabas om ovanliga diagnoser kan ge ytterligare information om sällsynta diagnoser. Patienter som får tandvård enligt Region Uppsalas tandvårdsstöd omfattas av samma regelverk för patientavgifter som vid vård inom öppen hälso- och sjukvård. Det innebär att patienten inte själv kan betala mellanskillnaden för dyrare behandling eller för dyrare material. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 9 av 35

285 Tandvård till personer med funktionsnedsättning (blått F-kort) Tandvård som bedöms nödvändig är till exempel, bettskena, helprotes, partialprotes, justering, lagning och rebasering av protes. Begränsningar: Fastsittande protetik eller implantatstödd protetik ingår inte i stödet. Dock får åtgärd 811, 812 och 881 användas. FHB: Ingen FHB krävs. Slumpmässiga alternativt riktade efterkontroller av fakturor görs. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 10 av 35

286 5. TANDVÅRD SOM LED I SJUKDOMSBEHANDLING (S) Personer med behov av tandvård som led i sjukdomsbehandling som relateras till 13 preciserade sjukdomstillstånd kan omfattas av Region Uppsalas tandvårdsstöd. För dessa personer gäller samma avgiftsregler som för vårdavgift inom öppen hälso- och sjukvård. För att få tandvårdsstöd som led i en sjukdomsbehandling krävs remiss från läkare där diagnos enligt ICD-10, sjukdomsklassifikation och diagnoskod, ska framgå. Patienten har endast rätt till sådan tandvård som har direkt samband med sjukdom och berättigar till tandvårdsstöd under en begränsad tid, vanligtvis högst 12 månader. I vissa fall kan tandvårdsstöd utgå under längre tid. Patienter som får tandvård enligt Region Uppsalas tandvårdsstöd omfattas av samma regelverk för patientavgifter som vid vård inom öppen hälso- och sjukvård. Det innebär att patienten inte själv kan betala mellanskillnaden för dyrare behandling eller för dyrare material. Undantagsvis kan dyrare material godkännas inom grupperna S11 och S12 om det motiveras i samband med förhandsbedömningen för respektive grupp. Inom grupperna S1-S3 kan mycket restriktivt göras undantag för dyrare material i överkäksfronten om det finns starka odontologiska skäl som motiveras i förhandsbedömningen. Innan behandling påbörjas ska vårdgivaren informera om reglerna och vilka behandlingar som Region Uppsala ersätter. Vårdgivaren ska dessutom informera patienten om vilka åtgärder som omfattas av garanti. Käkkirurgisk tandvård på sjukhus För vissa käkkirurgiska ingrepp som måste göras på sjukhus gäller samma regler som för hälso- och sjukvården i övrigt. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 11 av 35

287 S 1. Tandvårdsbehandling till följd av medfödd missbildning i käkområdet eller ansiktet, om inte missbildningen endast är av ringa omfattning Det är diagnosen, och inte vem som har remitterat patienten, som är grund för behandling av patienter tillhörande denna grupp. Behandling ska utföras vid klinik för specialisttandvård eller av tandläkare med specialistkompetens. I undantagsfall kan vården utföras av allmäntandläkare efter anvisning av specialisttandläkare. Syftet med behandlingen ska vara att återställa godtagbar funktion och estetik. Till medfödda missbildningar i detta avseende räknas t.ex: läpp-, käk och gomdefekter basala käkanomalier som är så grava att det normalt krävs både kirurgi och ortodonti för att tillfredsställande kunna rätta till situationen maxillär- och mandibulär prognati maxillär- och mandibulär retrognati hemifacial atrofi unilateral hyperplasi av condylen tandanomalier agenesier med befintliga luckor omfattande fluoros som är estetiskt mycket besvärande i frontpartiet amelogenesis imperfecta dentinogenesis imperfecta heriditär hypofosfatemi tandanomalier vid dysostosis cleidocranialis Detta ingår: specialistutredning som har direkt samband med missbildningen behandling som har direkt samband med missbildningen studiemodeller i vissa fall, dock högst tre gånger röntgen, dock högst tre panorama och tre extraorala bilder tandhygienistbehandling och profylax inför och i samband med behandlingen Undantagsvis kan dyrare material godkännas mycket restriktivt i överkäksfronten om det finns starka odontologiska skäl som motiveras i förhandsbedömningen. Begränsningar: vid agenesi krävs minst tre agenesier med åtföljande lucka i en kvadrant eller minst fyra agenesier, exkl. visdomständer, med åtföljande lucka i en käke. Retinerad hörntand betraktas som agenesi i detta sammanhang tapptänder kan inte betraktas som agenesier i över- och underkäksfronten kan protetisk behandling vid enstaka agenesier med åtföljande lucka beviljas, om det estetiska behovet är mycket stort. Extraktioner, ortodonti eller annan preprotetisk behandling ingår inte implantat godkänns mycket restriktivt vid enstaka agenesier. I fronten bör etsbro vara ett alternativ om förutsättningarna finns ställningstagande till om bettskena ska ingå i behandlingen eller ej tas individuellt vid varje förhandsbedömning behandling av tapptänder ingår inte kontroller efter slutförd behandling ersätts inte Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 12 av 35

288 tandhygienistbehandling och profylax efter behandlingen ersätts inte. Ansvarig tandläkare ska informera patienten och i samråd planera behandlingen. Om sådan planering inte varit möjlig att genomföra av orsaker som inte ansvarig tandläkare kunnat råda över kan det finnas behandlingsbehov som identifierats inom den avgiftsfria allmäntandvården för barn och unga men som inte hinner utföras. I dessa fall kan den avslutande behandlingen ersättas. Det förutsätter att förhandsbedömningen kompletteras med behandlingsplan från Folktandvårdens agenesigrupp som visar att medicinska, sociala och/eller odontologiska motiv föreligger för att behandlingen fördröjts eller förlängts. FHB krävs alltid. FHB är giltig i fyra år från beslutsdatum. FHB ska innehålla status röntgen studiemodeller i vissa fall färgfoto om estetiska skäl åberopas handling som styrker diagnosen vid behandling som involverar flera specialister ska FHB omfatta hela terapin behandlingsplan och i förekommande fall en kopia av daganteckning där det framgår vid vilken ålder agenesigruppen bedömt att terapibehandling ska utföras specificerat kostnadsförslag med koder enligt Folktandvårdens åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 13 av 35

289 S 2. Tandvårdsbehandling på grund av defekt som orsakats av sjukdom i käkområdet eller ansiktet om inte defekten är av ringa omfattning Personer med defekter i ansikts- och käkregionen på grund av följande sjukdomar avses nekros i käkbenet på grund av strålbehandling eller behandling med bisfosfonat läkemedlet eller motsvarande. akromegali osteomyelit tumörer eller tumörliknande förändringar reumatoid artrit (RA) psoriasis artrit Ehlers-Danlos syndrom Behandlingen syftar till att återställa godtagbar funktion och estetik och ska utföras vid klinik för specialisttandvård eller av tandläkare med specialistkompetens. I undantagsfall kan vården utföras av allmäntandläkare efter anvisning av specialisttandläkare. Detta ingår: utredning och undersökning som fastställer samband med sjukdom inför behandling behandling av defekten och den tandvård som därvid erfordras protetisk och förebyggande behandling i form av bettskena vid aktiv RA med röntgenologiska förändringar i käkleden. Undantagsvis kan dyrare material godkännas mycket restriktivt i överkäksfronten om det finns starka odontologiska skäl som motiveras i förhandsbedömningen Detta ingår inte: revisionsundersökning tandvård som inte kan hänföras till sjukdomen behandling av patienter med artros. FHB krävs alltid. För patienter med nekroser i käkbenet eller oral cancer som behöver följas under längre tid och få regelbunden stödjande munvård kan åtgärd E902 användas då behandling beräknas uppgå till högst kronor. Behövs ytterligare behandling får ny FHB lämnas. FHB är giltig i fyra år från beslutsdatum. FHB ska innehålla: läkarintyg från specialist i reumatologi vid diagnoserna reumatoid artrit och psoriasis artrit medicinsk eller odontologisk röntgenutlåtande eller foto som verifierar defekten status behandlingsplan specificerat kostnadsförslag med koder enligt Folktandvårdens åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan i de fall behandlingen överstiger kronor. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 14 av 35

290 Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 15 av 35

291 S 3. Behandling av tandskada som har uppkommit vid epileptiskt anfall Åtgärd av tandskador som uppkommit vid fall eller på grund av kraftiga sammanbitningar under det epileptiska anfallet omfattas. Förutsättningarna för ersättning är dels att det gäller en patient med diagnostiserad epilepsi, dels att det görs troligt att skadan uppkommit vid ett epileptiskt anfall. Behandlingen bör återställa tänder och bett till det tillstånd som förelåg före anfallet. Detta ingår: åtgärdande av skador som uppkommit vid epileptiskt anfall tandskydd i förebyggande syfte. Undantagsvis kan dyrare material godkännas mycket restriktivt i överkäksfronten om det finns starka odontologiska skäl som motiveras i förhandsbedömningen. FHB krävs alltid. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. FHB ska innehålla läkarintyg där det framgår att patienten har diagnosen epilepsi och datum då diagnosen ställdes status röntgen studiemodeller vid större skador behandlingsplan specificerat kostnadsförslag med koder enligt Folktandvårdens åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 16 av 35

292 S 4. Infektionssanering av patienter som ska genomgå kirurgiskt ingrepp eller medicinsk behandling där fullständig infektionsfrihet är ett medicinskt krav Utredning och infektionssanering är aktuellt för personer som väntar på att genomgå organtransplantation väntar på att genomgå hjärtklaffskirurgi behandlas för malign blodsjukdom väntar på att genomgå cytostatikabehandling med höga doser på grund av malignitet väntar på intravenös behandling med bisfosfonat läkemedlet eller injektioner med denosumab läkemedlet eller motsvarande. Exempel på operationer som inte omfattas är operation då protes, t.ex. höftled, sätts in transplantation av egna vävnader. Behandlingen ska syfta till att avlägsna infektioner i munhålan så resultatet av medicinsk behandling inte försämras minska risken för komplikationer i munhålan till följd av medicinsk behandling bibehålla infektionsfrihet i väntan på det medicinska ingreppet. Förutsättningar: läkare har remitterat patienten till sjukhustandvård eller käkkirurgisk klinik remissen ska avse undersökning/utredning och eventuell behandling innan och i samband med medicinsk behandling där odontologisk utredning och/eller behandling är en väsentlig förutsättning för medicinsk behandling. Behandlingsplan: behandlingsplan ska upprättas av sjukhustandläkare eller käkkirurg odontologisk vård förväntas pågå samtidigt med medicinsk behandling. Detta ingår: undersökning och utredning fokalutredning, parodontala och käkkirurgiska ingrepp och endodontiska åtgärder lagning av tänder där pulpaskada hotar temporär protes kan ingå om infektionssanering medför luckor i framtandsområdet behandling av munslemhinnebesvär, som följd av sjukdom eller behandling, upp till tre månader efter avslutad sjukdomsbehandling sjukdomsbehandling åtgärd 301, 302. Den tandvård som anses nödvändig efter undersökning på sjukhustandvård/ käkkirurgisk klinik kan utföras av patientens ordinarie tandläkare. Detta ingår inte: permanent protetisk behandling FHB krävs alltid. Åtgärd E902 kan användas då behandling beräknas uppgå till högst kronor. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 17 av 35

293 FHB ska innehålla kopia på läkarremiss som visar när i tiden och vilken typ av operation/transplantation/ behandling som ska genomföras status röntgenbilder specificerat kostnadsförslag med koder enligt Folktandvårdens åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan i de fall behandlingen överstiger kronor. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 18 av 35

294 S 5. Tandvård på patienter som på grund av sjukdom, medicinering eller allmänt nedsatt immunförsvar har fått förändringar i munslemhinnan Exempel på sjukdomar mm som kan ge förändringar i munslemhinnan är: 1. vissa allvarliga blodsjukdomar 2. immunologiska sjukdomar 3. symtomgivande hiv-infektion 4. cytostatika- eller strålbehandling av tumörer. Detta ingår: utredning och vård av skador på munslemhinnan sjukdomsförebyggande åtgärder. Begränsningar: behandlingen ges i anslutning till den intensiva sjukdomsbehandlingen och högst tre månader efter avslutad behandling. FHB krävs alltid. Åtgärd E902 kan användas då behandlingen beräknas uppgå till högst kronor. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. FHB ska innehålla kopia på läkarremiss som visar när i tiden och vilken typ av sjukdomsbehandling som ska genomföras status specificerat kostnadsförslag med koder enligt Folktandvårdens åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan i de fall behandlingen överstiger kronor. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 19 av 35

295 S 6. Patienter som genomgår utredning där det finns misstanke om ett odontologiskt samband med patientens grundsjukdom Odontologisk utredning av personer som har en sjukdom som utreds eller behandlas av läkare och där remitterande läkare misstänker att tillståndet i tänder och munhåla påverkar sjukdomsförloppet. Detta ingår: undersökning, utredning och röntgen för att ta reda på om det finns ett odontologiskt samband med patientens grundsjukdom. Tandvårdsstödet omfattar inte utredning vid tinnitus och wiplash problematik. FHB krävs alltid. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. FHB ska innehålla kopia av läkarremiss där frågeställningen ska framgå röntgenbilder specificerat kostnadsförslag med koder enligt Folktandvårdens åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 20 av 35

296 S 7. Patienter som genomgår strålbehandling i öron-, näs-, mun- eller halsregionen Behandlingen ska syfta till att avlägsna infektioner i munhålan så att dessa inte försämrar resultatet av den medicinska behandlingen. Förutsättningar: läkare har remitterat patienten till sjukhustandvård eller käkkirurgisk klinik remissen avser undersökning/utredning och eventuell behandling innan och i samband med strålbehandling där odontologisk utredning och/eller behandling är en väsentlig förutsättning för strålbehandlingen. Behandlingsplan: sjukhustandläkare eller käkkirurg ska upprätta en behandlingsplan. Detta ingår: undersökning och utredning inklusive röntgen, fokalutredning, parodontala och käkkirurgiska ingrepp och endodontiska åtgärder lagning av tänder där pulpaskada hotar temporär protetisk behandling kan ingå om infektionssanering medför besvärande luckor i framtandsområdet skena som skyddar tänder och slemhinnor under behandlingen behandling med profylaxskenor i vissa fall nödvändig munhälsovård (profylax) i anslutning till strålbehandling och upp till tre månader efter avslutad behandling. Detta ingår inte: permanent protetisk behandling. FHB krävs alltid. Åtgärd E902 kan användas då behandlingen beräknas uppgå till högst kronor. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. FHB ska innehålla kopia på läkarremiss som visar när i tiden strålbehandlingen ska genomföras status röntgenbilder specificerat kostnadsförslag med koder enligt Folktandvårdens åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan i de fall behandlingen överstiger kronor. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 21 av 35

297 S 8. Patienter med långvariga och svåra smärtor i ansikts- eller käkregionen (orofaciala smärtsyndrom) Förutsättning: patienter tillhörande denna grupp ska remitteras till tandvården av läkare och vara ett led i en pågående smärtutredning som genomförs av specialist i öron- näs och halssjukdomar, av neurolog eller vid smärtklinik patienter tillhörande denna grupp ska ha haft långvariga och svåra smärtor i ansiktseller käkregionen i minst sex månader före remiss datum odontologisk utredning ska göras av specialist i bettfysiologi bettfysiologisk utredning och diagnostik görs för att hjälpa sjukvården i pågående smärtutredning och för att ta reda på om det finns bettfysiologiska orsaker till smärttillståndet. Detta ingår: bettskena och övriga bettfysiologiska utredningsmoment. Detta ingår inte: extraktioner protetisk behandling recidivbehandling av utredd smärtproblematik med omgörning av bettskena smärtutredning beroende på allmän stress eller muskelspänning tinnitus behandling whiplash-skador hänvisas till patientens försäkringsbolag (olycksfallsförsäkring). FHB krävs alltid. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. FHB ska innehålla kopia på läkarremiss där det framgår vad som utretts i sjukvården behandlingsplan specificerat kostnadsförslag med koder enligt Folktandvårdens åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 22 av 35

298 S 9. Patienter som utreds och behandlas för allvarlig sömnapné Förutsättning: utredning och behandlingsplanering genomförs av läkare med specialistkompetens i lungmedicin eller öron-, näs- och halssjukdomar utredning och behandling av patienter som har ofrivilliga andningsuppehåll under sömn påvisar att allmäntillståndet påverkas sömnregistrering påvisar en entydigt definierad sömnapné patienten har diagnosen obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) Bedömning av svårighetsgraden vid obstruktivt sömnapnésyndrom görs utifrån graden av dagsömnighet och antalet andningsstörningar under sömn. Komponenterna specificeras var för sig och svårighetsgraden avgörs av den mest uttalade komponenten. Vid lätt sömnapné registreras 5-15 andningsrubbningar/timmes sömn (AHI 5-15). Det innebär oönskad sömnighet eller ofrivilligt insomnande i monotona situationer. Symptomen har endast lätt begränsad negativ inverkan på hur patienten fungerar i arbetsliv eller sociala funktioner. Vid måttlig sömnapné registreras andningsrubbningar/timmes sömn (AHI 15-30). Det innebär oönskad sömnighet eller ofrivilligt insomnande vid aktiviteter som kräver viss uppmärksamhet. Symptomen har måttlig negativ inverkan på hur patienten fungerar i arbetsliv eller sociala funktioner. Vid svår sömnapné registreras fler än 30 andningsrubbningar/timmes sömn (AHI >30). Det innebär oönskad sömnighet eller ofrivilligt insomnande även i mera aktiva situationer. Symptomen påverkar avsevärt hur patienten fungerar i arbetsliv eller sociala funktioner. Patienten ska vara sanerad innan apnéskena utförs och den tandvården ersätts inte inom Region Uppsalas tandvårdsstöd. Detta ingår: utförande av apnéskena oavsett framställningsmetod och skena. Under det första året ingår undersökning, röntgen, panoramaröntgen, justeringar, lagningar, rebasering och kontroller i åtgärd E927. Momsen är inkluderad i priset. Vid behov av reparationer, justeringar eller omgörning av apnéskenan efter det första året krävs en ny FHB för tillämpliga åtgärder inom 100-serien, 300-serien och 830- serien. Patienten får själv betala kontroller av apnéskenan vid normala revisionsundersökningar. Detta ingår inte: tandvård som eventuellt behöver utföras för att patienten ska kunna bära apnéskena kompletteringsåtgärd för specialisttandläkare skena mot snarkning utan sömnapnésyndrom. FHB krävs alltid. Kopia av läkarremiss som visar resultatet av sömnregistrering ska bifogas. Sömnregistreringen och remissen får inte vara äldre än fyra år. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 23 av 35

299 Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 24 av 35

300 S 10. Behandling vid extrem tandvårdsrädsla Målet med behandlingen Den som är extremt tandvårdsrädd har under vissa förutsättningar möjlighet att få fobibehandling och viss inledande tandvård bekostad av Region Uppsalas tandvårdsstöd. Målet är att patienten efter fobibehandling ska söka tandvård och bli behandlad på vanligt sätt. Det centrala i tandvårdsstödet är den kognitiva beteende terapin (KBT). FTV har anställt en psykolog med uppdrag att arbeta med fobibehandling. Fobibehandling och tandvård som ingår i stödet ska vara avslutad inom 18 månader från första fobibehandlingstillfället. Den som uppfyller endera av de två första och det sista av kriterier nedan anses vara extremt tandvårdsrädd: trots ett stort objektivt och subjektivt behandlingsbehov under ett stort antal år har avhållit sig från tandbehandling, bortsett från kortvariga, akuta ingrepp, en eller flera gånger har fått tandvård under narkos på grund av sin tandvårdsrädsla, vid utredning hos både tandläkare och psykolog, psykoterapeut eller psykiater har bedömts lida av extrem tandvårdsrädsla. Förutsättning: odontologisk behandling ska utföras av tandläkare eller tandhygienist med erfarenhet av patienter med mycket svår tandvårdsrädsla, tandläkare eller tandhygienist utför behandlingen i nära samverkan med psykolog, psykoterapeut eller psykiater i ett team, behandlande psykolog, psykoterapeut eller psykiater ska arbeta viss tid på tandvårdsmottagningen och ansvara för fobibehandlingen och ha direkt kontakt med patienten, en behandlingsplan för fobiteamets insatser ska finnas och vara accepterad av patienten. Om patientens fobi inte kan botas eller fobibehandlingen avbryts av patienten upphör rätten till tandvård enligt den öppna hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Detta ingår: kognitiv beteendeterapi hos psykolog undersökning hos tandläkare eller tandhygienist narkos kan ingå om patienten har akuta besvär eller mycket stora behandlingsbehov som förhindrar att fobibehandling inleds. I dessa fall betalar patienten själv för den tandvård som utförs under narkosen. tandvård som utförs vid de två första besöken hos tandläkare mertid för tandvårdspersonal, oavsett yrkeskategori, i samband med fobi- och tandvårdsbehandling ersätts med totalt 6 timmar. Av dessa kan minst 1 timme följa med till patientens ordinarie tandläkare eller tandhygienist. Detta ingår inte: protetik och implantatbehandling FHB krävs alltid. Åtgärd E903 kan användas då behandlingen beräknas uppgå till högst kronor. Kostnaderna för narkos, åtgärderna E900, E909, räknas inte in i kronor då narkos behövs vårdgivare bedömer att mer än 6 timmars mertid behövs Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 25 av 35

301 FHB är giltig i 18 månader från beslutsdatum. FHB ska innehålla röntgenbilder uppgift om hur många och motivering till varför det behövs fler än 6 timmar. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 26 av 35

302 S 11. Utbyte av tandfyllningar på grund av avvikande reaktioner mot dentala material Allergiutredning Vid befarad allergi mot dentalt material ska en allergiutredning göras. En sådan utredning ska göras av en specialistkompetent läkare med behörighet i dermatologi eller allergologi. Lichenförändring Vid lichenförändringar eller lichenoida reaktioner i anslutning till dentala material ska utredning om ett eventuellt samband mellan lichenförändringarna och det dentala materialet göras av sjukhustandvård eller specialist i käkkirurgi. Vid lichen krävs att förändringen är lokaliserad till tungranden eller att den är av erosiv eller symptomgivande typ samt att kontakt finns med dentalt material. Förutsättning En förutsättning för ersättning är att det finns ett verifierat samband mellan den avvikande reaktionen, lichenförändringen eller allergin, och det dentala materialet. Vid guldallergi krävs orala slemhinneförändringar i direkt kontakt med guld. Detta ingår: utbyte av felfri tandfyllning/krona till annat material av samma omfattning som den ursprungliga ersättning ges för utbyte av fyllning mot fyllning, krona mot krona i vissa fall vid mycket omfattande fyllningar kan krona ersättas ersättning för utbyte ges endast en gång. Undantagsvis kan dyrare material godkännas om det motiveras i samband med förhandsbedömningen. Detta ingår inte: undersökning utbyte av fyllning/krona på tand med sekundärkaries, fraktur, rotfraktur, periapikal förändring eller andra defekter underarbete tex. omgörning av tidigare rotfyllning utbyte vid rädsla för vissa material misstanke om att allmänsymptom t.ex. trötthet orsakas av tandfyllningsmaterial. FHB krävs alltid. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. FHB ska innehålla kopia på läkarutredning och/eller oralmedicinsk utredning status röntgenbilder och aktuella foton behandlingsplan specificerat kostnadsförslag med koder enligt Folktandvårdens åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 27 av 35

303 S 12. Utbyte av tandfyllningar som ett led i medicinsk rehabilitering Medicinsk utredning Vid långvariga sjukdomssymtom kan tandfyllningar bytas ut som ett led i den medicinska rehabiliteringen. Detta förutsätter att symtomen funnits i flera år och varit föremål för medicinska utredningar och behandlingar utan resultat. Utredningen ska ske som ett led i en behandlingsplan upprättad av läkare med specialistkompetens inom ett område med anknytning till patientens symtom. Innan utbyte av tandfyllningar kan bli aktuellt ska utredningen ha kommit så långt att de flesta andra faktorer som förknippas med sjukdomstillstånd eller symtom har uteslutits eller åtgärdats. Samband mellan symptom och fyllningsmaterial behöver inte vara säkerställt. Utrednings- och behandlingsplanen upprättas i samarbete mellan läkare och den tandläkare som ska utföra behandlingen. Av läkarutlåtandet ska framgå att utbytet av tandfyllningarna är ett led i patientens rehabilitering och att patientens symptom med stor sannolikhet kommer att förbättras/försvinna genom fyllningsbyte. I samband med förhandsbedömning anlitas en särskild konsultläkare som bedömer det medicinska underlaget. Detta ingår: utbyte av felfri tandfyllning/krona till annat material av samma omfattning som den ursprungliga ersättning ges för utbyte av fyllning mot fyllning, krona mot krona i vissa fall vid mycket omfattande fyllningar kan krona ersättas i vissa fall kan utbyte av protesmaterial ersättas, men med likvärdigt utförande av protesen ersättning för utbyte ges endast en gång. Undantagsvis kan dyrare material godkännas om det motiveras i samband med förhandsbedömning. Detta ingår inte: undersökning hos allmäntandläkare och utredning inom sjukhustandvård hängande led och partialprotes som ersättning för tand/tänder som extraherats i samband med fyllningsbytet utökning av befintliga brokonstruktioner underarbete tex. omgörning av tidigare rotfyllning framtida tandvård till följd av behandling, som utförts p.g.a. avvikande reaktion mot dentala material utbyte av fyllning/krona på tand med sekundärkaries, fraktur, rotfraktur, periapikal förändring eller andra defekter. FHB krävs alltid. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. FHB ska innehålla kopia av läkarremiss om patientens hälsotillstånd och genomförda behandlingar där det framgår att utbytet av tandfyllningarna är ett led i patientens rehabilitering Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 28 av 35

304 utrednings- och behandlingsplan gällande den återstående vården tandläkarens behandlingsplan röntgenbilder specificerat kostnadsförslag med koder enligt Folktandvårdens åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 29 av 35

305 S 15. Behandling av frätskador på tänderna som orsakats av anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal refluxsjukdom på patienter som är medicinskt rehabiliterade Inledning Personer med anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal refluxsjukdom kan drabbas av frätskador på tänderna på grund av sin sjukdom. Under den aktiva sjukdomsfasen kan de därför få stöd till förebyggande tandvård i form av särskilt tandvårdsbidrag via Försäkringskassan. När de är medicinskt rehabiliterade får de möjlighet att rehabilitera bettet. Detta för att inte ha svårigheter att äta och för att inte ha ett estetiskt störande utseende efter sjukdomen. Detta ingår: rehabilitering av bettet under en behandlingsomgång. Kontroll och efterbehandling ingår inte. FHB krävs alltid. FHB är giltig i två år från beslutsdatum. FHB ska innehålla kopia av läkarintyg där det framgår att patienten är medicinskt rehabiliterad röntgenbilder behandlingsplan specificerat kostnadsförslag med koder enligt Folktandvårdens åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 30 av 35

306 7. LATHUND förhandsbedömning krävs N1-N4 vid fast protetik då sjukdomsbehandlande åtgärder krävs vid fler än sex besök per 12- månadersperiod. vid förstärkt tandteknikerframställd temporär bro sidan 8 S1 Alltid sidan 12 S2 Alltid sidan 14 S3 Alltid sidan 15 S4 Alltid sidan 16 S5 Alltid sidan 18 S6 Alltid sidan 19 S7 Alltid sidan 20 S8 Alltid sidan 21 S9 Alltid sidan 22 S10 Alltid sidan 23 S11 Alltid sidan 25 S12 Alltid sidan 26 S15 Alltid sidan 28 Akuttandvård får göras innan FHB godkänts men FHB ska då beviljas i efterhand. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 31 av 35

307 8. ADMINISTRATION Patientavgifter Uppsökande munhälsobedömningar Årlig munhälsobedömning är avgiftsfri för patienten. Patienter som har grönt N-kort Intyget om nödvändig tandvård ska visas för vårdgivaren vid varje vårdtillfälle och patienten betalar för sin tandvård enligt hälso- och sjukvårdens avgiftsregler. Patientavgiften ingår i det frikortsgrundande beloppet. När patienten kommit upp till frikortsgrundande belopp ska vårdgivaren utfärda frikort. Därefter betalar patienten ingen patientavgift. Begär patienten faktura betalas faktureringsavgiften av patienten och ingår inte i det frikortsgrundande beloppet. Patienter som är inneliggande på sjukhus och har grönt N -kort eller blått F-kort Patientavgift för tandvård ska inte betalas av patienter som är inneliggande på sjukhus. Patienter som får tandvård som led i sjukdomsbehandling Patienter som har läkarutlåtande om tandvård som led i en sjukdomsbehandling (S1-S15) och en godkänd förhandsbedömning, när så krävs, betalar för denna tandvård enligt hälso- och sjukvårdens avgiftsregler. Patientavgiften ingår i det frikortsgrundande beloppet. När patienten kommit upp till frikortsgrundande belopp ska vårdgivaren utfärda frikort. Därefter betalar patienten ingen patientavgift. Begär patienten faktura betalas faktureringsavgiften av patienten och ingår inte i det frikortsgrundande beloppet. Patientavgifter för N-, F- och S-tandvård för personer 85 år och äldre Personer 85 år och äldre ska från den 1 januari 2017 inte betala någon patientavgift inom hälso- och sjukvården. Detta gäller även N-, F- och S-tandvården eftersom den tandvården följer avgiftsreglerna för hälso- och sjukvården. Det innebär att personer som är äldre än 84 år inte ska betala någon patientavgift. Patienter som är inneliggande på sjukhus och får tandvård som led i sjukdomsbehandling Patientavgift för tandvård ska inte betalas av patienter som är inneliggande på sjukhus. Inneliggande patienter betalar inte heller patientavgift om läkare remitterar till tandvården med förfrågan om eventuellt samband mellan sjukdomstillstånd och tandhälsa (S6). Behöver patienter annan tandvård under sjukhusvistelsen betalar patienten själv för den tandvården. Akut tandvård Personer som har grönt N-kort eller blått F-kort för tandvård och söker akut tandvård lördag, söndag eller helgdag ska betala enligt hälso- och sjukvårdens avgiftsregler. Samma gäller för patienter som behöver akut tandvård som led i en sjukdomsbehandling förutsatt att denna akuta tandvård godkänns inom Region Uppsalas tandvårdsstöd. Uteblivande Vid uteblivande debiteras patienten enligt hälso- och sjukvårdens avgiftsregler och inte enligt respektive vårdgivares egen prislista. Uteblivandeavgifter och faktureringsavgift betalas av patienten och ingår inte i det frikortsgrundande beloppet. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 32 av 35

308 Patienter från andra län Patienter som är folkbokförda i annat län men som vistas i Uppsala län har rätt till uppsökande munhälsobedömning och tandvård enligt tandvårdsstödet på samma villkor som berättigade folkbokförda i Uppsala län. Intyg om nödvändig tandvård, grönt N-kort, ska utfärdas av hemlandstinget/hemregionen. Förhandsbedömning och fakturor skickas till patientens hemlandsting/hemregion. Nationellt finns överenskommelse om att vårdgivaren kan använda blanketter för läkarutlåtande, förhandsbedömningar och tandvårds- och samlingsräkningar m.m. som finns i den region/landsting där vårdgivaren är verksam. Högkostnadskort och frikort Patientavgiften ska registreras i högkostnadskortet eller i frikortstjänsten, som är gemensamt för denna tandvård och hälso- och sjukvård. Frikort gäller såväl inom tandvårdsstödet som för hälso- och sjukvård. Samma högkostnadskort och frikort kan användas i hela landet. Vårdgivaren ska utfärda frikort när patientavgifterna (för sjukvård och tandvård) under en 12- månaders period uppgått till 1100 kronor. När den erlagda patientavgiften närmar sig 1100 kronor ska patienten endast betala resterande belopp upp till 1100 kronor. Frikort gäller såväl inom tandvårdsstödet som för hälso- och sjukvård. Samma högkostnadskort och frikort kan användas i hela landet. Vårdgivaren rekommenderas att under frikortstiden utfärda s.k. nollkvitto och ange patientens frikortsnummer på patientkvittot. Exempel En patient har betalt 1100 kronor för tandvård och öppen hälso- och sjukvård den 19 juli 2013 och begär ett frikort. Den första registreringen i högkostnadskortet är från den 17 januari Det innebär att frikort som utfärdas i juli är giltigt tom den 16 januari Frågor om högkostnadskort och frikort Har du praktiska frågor kring högkostnadskort och frikort eller om meningsskiljaktighet uppstår huruvida en patient uppnått gräns för avgiftsbefrielse kontakta Patientadministrationen, Resurscentrum, Region Uppsala, telefon , val 4 eller e-post patientfaktura@regionuppsala.se Privata vårdgivare som har avtal med Region Uppsala kan ansluta sig till Region Uppsalas e- frikortstjänst. För mer information gå in på: Tandvårdsbidrag De allmänna eller särskilda tandvårdsbidragen som Försäkringskassan hanterar inom det statliga tandvårdsstödet kan inte användas som delbetalning inom Region Uppsalas landvårdsstöd. Förhandsbedömning När förhandsbedömning krävs ska den alltid vara beviljad innan behandlingen påbörjas. I undantagsfall kan akut tandvård beviljas i efterhand. FHB-ansökan ska göras via Region Uppsalas webbplats. Bedömningsarbetet inleds då samtliga handlingar inkommit. Bedömningstandläkaren tar ställning till den föreslagna behandlingen utifrån regelverk och med hänsyn till patientens allmäntillstånd och behov. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 33 av 35

309 Förhandsbedömd vård ska vara avslutad och fakturerad senast två månader efter att förhandsbedömningens giltighetstid utgått. Ersättning för utförd vård Region Uppsala ersätter utförd vård med högst de belopp som anges i prislistan. Ersättning lämnas endast för sådan behandling som anges i detta regelverk behandlingskostnad med avdrag för patientavgift ersätts ersättning utbetalas per patient efter avslutad behandlingsomgång delbetalning kan medges vid stora och långa behandlingar om det angivits i FHB utbetalning sker 30 dagar efter att komplett faktura inkommit vid försenad ersättning tillämpas räntelagens regler slumpmässiga efterkontroller genomförs månadsvis Ersättning lämnas inte för faktureringsavgift, expeditionsavgift, liknande avgifter eller pristillägg intyg och förhandsbedömningar vårdgivarens resor för att utföra nödvändig tandvård uppsättning av mobil utrustning. Patienter som får tandvård enligt Region Uppsalas tandvårdsstöd omfattas av samma regelverk för patientavgifter som vid vård inom öppen hälso- och sjukvård. Det innebär att patienten inte själv kan betala mellanskillnaden för dyrare behandling eller för dyrare material. Åtgärdskombinationer som inte godkänns inom det statliga tandvårdsstödet ersätts inte heller inom Region Uppsalas tandvårdsstöd. Region Uppsala betalar endast för den vård som följer regelverket för tandvårdsstödet och återbetalar inte retroaktivt för vård som utförts och där patient själv redan har betalt för vården. Tandvård som utförs i annat län Tandvård som utförs i annat län ersätts enligt den prislista som gäller för tandvårdsstöd i det länet. Undantag görs om priset anmärkningsvärt överstiger priset i Uppsala län. Nödvändig tandvård (N) Nödvändig tandvård ersätts med 15 procent påslag på Folktandvårdens prislista som kompensation för den mertid som åtgår för omhändertagande av dessa patienter. Tandvård vid funktionsnedsättning (F) och som led i sjukdomsbehandling (S) Ersättning följer Folktandvårdens prislista utan påslag. Tidsdebitering Åtgärd E900 merkostnad kan debiteras hos tandläkare vid narkostandvård, sedering med Midazolam eller Stesolid klysma, vid behandling av tandvårdsrädda eller då ingen debiterbar tandvårdsåtgärd kan utföras beroende på patientens fysiska eller psykiska funktionsnedsättning. Sedering och då ingen tandvårdsåtgärd kan utföras ersätts med högst 30 minuter. Åtgärd E910 för onormal tidsåtgång hos tandhygienist kan debiteras vid behandling av tandvårdsrädda. Då ingen tandvårdsåtgärd kan utföras beroende på patientens fysiska eller psykiska funktionsnedsättning utbetalas ersättning för högst 30 minuter. Åtgärd E909 kan debiteras för anestesiklinikens arvode i samband med nödvändig tandvård och tandvård som led i sjukdomsbehandling. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 34 av 35

310 Garantier Vårdgivaren ska lämna garanti för utförd vård enligt följande Avtagbar protetik 1 år Fast protetik 2 år Implantat 2 år Apnéskenor 1 år Ersättning för omgörning Rebasering och andra åtgärder som ingår i arvodet för den ursprungliga behandlingen, omfattas av garantin och ersätts inte. Vårdgivare får inte debitera eller ta patientavgift när protetiska behandlingar behöver göras om inom garantitid. Även om protesen bara delvis behöver göras om sker detta inom garantin. Fakturering Uppgifter som ska finnas med på fakturan för att utbetalning ska ske vårdgivarens namn, adress och telefonnummer vårdgivarens organisationsnummer plusgirokonto/bankgiro eller om betalning önskas till bankkonto uppge bankens namn, adress samt clearing- och kontonummer ärendenummer, när det finns en godkänd förhandsbedömning patientens intygsnummer och N-grupp enligt grönt N-kort, F-grupp enligt blått F-kort eller S- grupp tillhörighet underlag som styrker att patienten var inneliggande på sjukhus då vården gavs uppgifter om frikortsnummer och giltighetstid datum för behandling och åtgärdskod enligt Folktandvårdens åtgärdsförteckning, tand nr/käke och antal samt belopp summerat ersättningskrav där prislistan för tandvårdsstödet är högsta belopp för ersättning patientavgifter ska specificeras och räknas av före fakturering. Folktandvården och privata vårdgivare fakturerar elektroniskt. I särskilda undantagsfall kan kan fakturering ske i pappersform och skickas till Patientadministration, Patientfakturor, Resurscentrum Region Uppsala, Uppsala, se Faktura ska ha inkommit senast två månader efter att förhandsbedömningens giltighetstid utgått för att vården ska ersättas. Region Uppsala genomför slumpmässiga efterkontroller av fakturor för tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning samt för nödvändig tandvård. Även riktade efterkontroller kan förekomma. Syftet är att granska om debiterade åtgärder på fakturan överensstämmer med den i journalen dokumenterade vården och att vården är odontologiskt motiverad samt följer regelverket för Region Uppsalas tandvårdsstöd. Regelverk Region Uppsalas tandvårdsstöd Dnr VS Sidan 35 av 35

311 Vårdstyrelsens sammanträde Särskilt yttrande Ärende 137, 138, 139, 140, 141, gällande avgiftsfri tandvård till och med 23 år Regeringen har beslutat att införa fri tandvård för ungdomar upp till och med 23 år. Införandet genomförs successivt Alliansen i Vårdstyrelsen har tidigare reserverat sig mot beslutet med anledning av att regeringen inte ger full kostnadstäckning för detta. Fri tandvård för ungdomar upp till och med 23 år beräknas kosta invånarna i Uppsala län 15 miljoner kronor utöver det vi får i kompensation från staten. Anna-Karin Klomp (KD) Roger Elsborg (M) Johan Enfeldt (L) Aranka Botka Ncomo (C)