Månadsrapport maj 2018 vårdstyrelsen

Transkript

1 Månadsrapport maj vårdstyrelsen BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Resultatet till och med maj månad uppgår till + 16 miljoner kronor vilket är 17 miljoner över periodens budget. Överskottet beror framförallt på att kostnaderna för köpt vård inom vårdvalen inom primärvård är lägre än budgeterat. Förväntningen är att vårdstyrelsens kostnader för besöksersättning kommer öka under resterande del av året då förvaltningen Nära vård och hälsa i sin handlingsplan för ekonomi i balans planerar för en ökad produktion. Dessutom kommer digitala besök inom länets primärvård att starta upp under året vilket också kommer innebära kostnader i form av besöksersättning. Kostnaden för primärvård utanför länet ökar och beror på att antalet digitala utomlänsbesök har ökat. Kostnaderna för läkemedelskapitering ökar jämfört med budget och beror bland annat på införandet av nya läkemedel vid diabetes och KOL vilket innebär att vårdcentralernas kostnader för läkemedel ökar. Prognosen efter fem månaders utfall är att resultatet för kommer uppgå till + 12 miljoner kronor för vårdstyrelsens egen verksamhet. Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Mnkr Ack. utfall Ack. budget Budget Prognos Anslagsintäkter egen verksamhet Kostnad upphandlade avtal Kostnad vårdval Kostnader övrig primärvård Kostnader tandvård Kostnader fast ersättning egna verksamheter Kostnader övrig verksamhet Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet

2 BILAGOR 1. Årsprognos vårdstyrelsen 2. Detaljerad uppföljning vårdstyrelsen 2 (4)

3 Bilaga 1 Årsprognos vårdstyrelsen 3 (4)

4 4 (4) Bilaga 2 Detaljerad uppföljning vårdstyrelsen till och med maj Ack. utfall Ack. budget Budget Prognos Intäkter av anslag vårdstyrelsens verksamhet, tkr Kostnader primärvård - upphandlade avtal LOU, tkr Ack. utfall Ack. budget Budget Prognos Uppsala Närakut och Ortopediakut Naprapater Kiropraktorer Summa Kostnader primärvård - vårdval LOV, tkr Ack. utfall Ack. budget Budget Prognos Vårdcentraler kapitering och besök inkl bvc Barnmorskemottagning Kapitering läkemedel Läkarinsatser i särskilda boenden Primär hörselrehabilitering Psykoterapeuter Influensavaccinationer Summa Kostnader övrig primärvård, tkr Ack. utfall Ack. budget Budget Prognos Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Summa Kostnader tandvård, tkr Ack. utfall Ack. budget Budget Prognos Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn och ungdom Tolk tandvård Summa Kostnader vårdöverenskommelser egna verksamheter, tkr Ack. utfall Ack. budget Budget Prognos Ersättning Nära vård och hälsa Ersättning Folktandvården Summa Kostnader övrig verksamhet, tkr Ack. utfall Ack. budget Budget Prognos Närvårdsutveckling Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Reserverade verksamhetsmedel Summa Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet

5 Månadsrapport maj Nära vård och hälsa SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Nära vård och hälsa har ett negativt resultat på tusen kronor per maj. Förvaltningens har en periodiserad budget med ett underskott på tusen kronor vilket innebär att förvaltningen i förhållande till den periodiserade budgeten har ett underskott per maj på tusen kronor. Det totala negativa resultatet speglar inte samtliga verksamhetsområden utan förklaras främst genom vårdcentralsuppdraget. Inom vårdcentralsuppdraget görs fortsatta riktade åtgärder för en förbättrad produktionsplanering, vilket är en del av inrapporterad handlingsplan. Även inom de anslagsfinansierade verksamheterna uppvisar förvaltningen stor avvikelse mot lagd budget. Syncentralen, Hörcentralen, Audionommottagningen och enheten för Inkontinens är verksamhetsområden vilka inte kommer möta sin planerade budget. Inom dessa enheter uppvisas högre kostnader för hjälpmedel kopplade till den demografiska utvecklingen, vilket inte möter den budgeterade ersättningen. Närvårdsavdelningen i Uppsala (NÄVA) har en fortsatt ökad negativ avvikelse mot lagd budget. Vårdcentralsuppdraget uppvisar en lägre produktion jämfört med planerad budget, det budgeterade värdet förutsätter full bemanning, vilket i sin tur inte uppnås. Den medicinska bedömningen och behovet styr produktionen. Gränserna för vad som är stora behov flyttas dock hela tiden och nuläget jämfört med år tillbaka så handlägger vårdcentralerna patienter som skulle varit otänkbara för bara några år sedan. Åtgärder för att nå en förbättrad tillgänglighet både för privata och offentliga har genomförts i form av tre utbildningsdagar under våren för befintliga sjuksköterskor samt påbörjad utbildning för nyanställda sjuksköterskor. Under hösten fortsätter påbyggnadsutbildningar. Helårsprognosen för förvaltningen uppvisar ett underskott på tusen kronor med riskintervall beroende effekt av upprättade lokala handlingsplaner samt fortsatt kostnadsutveckling för hjälpmedel inom Inkontinens, Hör- och syncentralen samt antal belagda platser inom NÄVA. Flogsta vårdcentral kommer evakueras, verksamheten fortsätter att bedrivas i uppdelad form, vilket kommer påverka både produktion och tillgänglighet. Andra verksamheter som har problem med inomhusmiljön är verksamheter lokaliserade till Kungsgärdet, Tierps vårdcentrum och Alunda vårdcentral. Prognosen är baserad utifrån upprättad handlingsplan i vilken riktade åtgärder finns för en förbättrad produktion. Förvaltningens omfattande problem med inomhusmiljö samt uteblivna förväntade ekonomiska effekter av den lagda handlingsplanen är risker och kan påverka den lagda ekonomiska prognosen negativt. Ingen eventuell ekonomisk effekt med koppling till nationell samverkan för 1177, sjukvårdsrådgivningen är inkluderad i prognosen

6 2 (14) BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi i balans Tillgänglighet, telefon, offentligt vårdcentraluppdrag Tillgänglighet, besök, offentligt vårdcentraluppdrag Produktion: Läkarkontakter jfr budget Primärvården Produktion: Övriga kontakter jfr budget Primärvården Produktion: Total produktion jfr budget Hälsa och habilitering Medarbetare: Sjukfrånvaro > 60 dgr i procent Nuläget Årsprognos Obs! Se kriterier för bedömningen sist i anvisningarna. Ekonomi (tkr) Ekonomi per verksamhetsområde (tkr) Ekonomisk org nivå 2 Ack utfall Ack budget Avvik ack utfall - ack budget Vårdcentralsuppdrag Särskild vård och integration Habilitering Uppsala Habilitering länet Funktionsstöd och hälsa Total Medarbetare Närvarotid mätt i årsarbetare Ekonomisk förvaltning Nära vård och hälsa Antal årsarbetare egen personal Antal årsarbetare fg år egen personal Förändring i antal mot fg år egen personal Diff fg år egen personal % Antal årsarbetare inhyrd personal Antal årsarbetare fg år inhyrd personal Förändring i antal mot fg år inhyrd personal ,9 %

7 3 (14) Inhyrd personal i tusen kronor Total sjukfrånvaro Ack sjukfrånvaro Ack sjukfrånvaro fg år Ack sjukfrånvaro jmf med ack Ekonomisk förvaltning fg år Nära vård och hälsa 6,21 % 5,91 % 0,29 Kommentarer ekonomi och medarbetare: Vårdcentralsuppdraget per maj visar på lägre produktion, lägre besöksersättning, än förväntat. En justering av passivt listade genomfördes utan vetskap till förvaltningen vilken resulterade i en negativ effekt i antal listade för maj månad, ekonomisk hänsyn tagen i helårsprognosen. Verksamheterna inom förvaltningen vilka finansieras via overhead (stödfunktioner) från vårdcentralerna genererar idag ett överskott (på grund av vakanta tjänster) mot lagd budget, detta överskott har justerats mot vårdcentralsuppdraget. Inom området Funktionsstöd och hälsa så fortsätter kostnaderna för inkontinensartiklar öka. Kostnader för hjälpmedel inom Syncentralen, Hörcentralen och Audionommottagningen avviker mot budget inom verksamhetsområdet Habilitering länet. Kostnadsökningen påverkas av demografin med ökat inflöde av en åldrande befolkning. Avseende Särskild vård så är det fortsatt utfasning av inhyrd personal för NÄVA. På grund av ökade pensionskostnader höjdes PO-pålägget, högre sociala avgifter, efter inrapporterad budget, detta innebär en kostnadsökning på cirka 4 miljoner kronor för Nära vård och hälsa, effekten är inkluderad i resultatet. Förvaltningen har vakanta tjänster mot budget. Bemanningsläget är fortsatt svårt på vissa vårdcentraler, främst för de verksamheter som ligger långt ut i länet, för att möta behovet måste vissa vårdcentraler ta in hyrpersonal. Ökningen av antal årsarbetare mot föregående år är till stor del relaterad till nya uppdrag och verksamheter, exempel 1177 sjukvårdsrådgivningen, AT/ST enheten inklusive de ST-läkare som har sin anställning i enheten, Gränbystaden och Mobila närvårdsteamen. En kostnadsjustering av hyrpersonal i lagd prognos har gjorts för att möta behovet på Flogsta vårdcentral. Förvaltningens totala sjukfrånvaro visar på något lägre nivå jämfört föregående period men ligger högre jämfört med föregående år, 6,21 procent jämfört föregående år 5,91 procent. Sjukfrånvaron 2-14 dagar är 1,76 procent frånvaro och samma period föregående år 1,38 procent. Långtidssjukfrånvaron, mer än 60 dagar är lägre jämfört föregående år. Från 3,54 procent 2017 till 3,45 procent samma period. Enheten 1177, Sjukvårdsrådgivningen uppvisar en fortsatt hög nivå på den totala sjukfrånvaron, jämfört med februari så har dock den totala sjukfrånvaron sjunkit från 26,73 procent till maj 21,63 procent. Inom enheten är totalt åtta sjukskrivna i maj varav tre långtidssjukskrivna, över 60 dagar. Åtgärder: Lokala handlingsplaner för vårdcentralsuppdraget där aktiviteter kopplade mot ekonomin har upprättats. Handlingsplanerna är ett första steg för att nå den lagda prognosen. Pågående aktivt arbete med bemannings - och schemaförändringar som bedöms minska beroendet av inhyrd personal vid NÄVA. För att skyndsamt avhjälpa inomhusmiljöproblemen vid Flogsta vårdcentral så har beslut tagits att vårdcentralens i sin helhet skall vara evakuerad från de nuvarande lokalerna senast Huvudinriktningen i denna evakuering är att

8 4 ( 14 ) fördela nuvarande verksamhetill Stenhagens vårdcentral, lokaler vid Kungsgärdet och lokaler vid Samariterhemmet. Planering för hur verksamheterna skall fördelas pågår just nu. Stor hänsyn måste här tas till lokalernas ändamålsenlighet fö r de olika verksamheterna såsom t ill exempel tillgång till handfat vid direkt patientarbete. Genom att det nu finns en plan och ett datum för evakuering av vårdcentralen som bedöms som acceptabel av från huvudskyddsombudets sida så har denne valt att återt a föreläggandet enligt 6 kap i arbetsmiljölagen. Samtidigt som denna kortsiktiga lösning för vårdcentralens lokalisering pågår påbörjas arbetet för att finna en långsiktig lokalisering av Flogsta vårdcentral. Detta arbete sker i nära samarbete med förvaltn ingen Fastighet och service. Andra verksamheter som har problem med inomhusmiljöproblem är verksamheter vid Kungsgärdet, Tierps vårdcentrum och Alunda vårdcentral. Vid Kungsgärdet pågår planering för återflytt av verksamheterna efter åtgärdande av lokalern a av fastighetsägaren. Den huvudsakliga återflytten beräkna ske på försommaren. Vissa verksamheters återflytt kan påverkas av Flogsta vårdcentrals evakuering enligt ovan. Vid Tierps vårdcentrum pågår arbeten med att montera ventilerade golv samtidigt som översyn och åtgärdande av ventilationsanläggningarna pågår. En översyn av värmesystemet pågår också då allt för höga inomhustemperaturer uppmätts i lokalerna. Vid Alunda vårdcentral har fastighetsägaren i ett första steg åtgärdat påtalade brister i lo kalen. Fortsatta provtagningar sker i dessa lokaler. T ILLGÄNGLIGHET Utifrån de strategiska målen fö r tillgänglighet följs indikatorer na upp månadsvis. Indikatorerna är a ndelen patienter som får telefonkontakt 1 med vårdcentral samma dag samt a ndelen patienter som får ett läkarbesök 2 inom 7 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov). Målet är att värdet ska öka. Tillgänglighet vårdcentraler i egen regi, läkarbesök : 1 Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för är ett delmål att värdet ska öka. 2 Bedömer v årdpersonal att det finns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst sju dagar, exempelvis på en vårdcentral. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 7 dagar. Målet för är ett delmål att värde t ska ök a.

9 5 ( 14 ) Ack umulerad tillgänglighet läkarbesök i år, egen regi, 82 % Tillgänglighet vårdcentraler i egen regi, telefontillgänglighet:

10 6 ( 14 ) Ack umulerad telefontillgänglighet i år, egen regi, 86 % Tillgänglighet vårdcentraler privat regi, läkarbesök: Ack tillgänglighet läk arbesök i år, privat regi, 87 %

11 7 ( 14 ) Telefontillgänglighet vårdcentraler i privat regi 100% 80% 60% 40% 20% 0% Tillgänglighet vårdcentraler i privat regi Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet i år, privat regi, maj månad 88 % Kommentarer till tillgänglighet: Maj månad uppvisar något lägre tillgänglighet för nybesök läkare både för de privata och offentliga vårdgivarna. D e offentliga vårdcentralerna har i maj månad uppnått en tillgänglighet motsvarande 80 procent jämfört april 81 procent. Ackumulerat för perioden till och med maj visar på ett snitt motsvarande 82 procent. För de privata vårdgivarna är tillgän gligheten för nybesöken 85 procent för maj månad jämfört april 86 procent, ackumulerat snitt motsvarande 87 procent. Telefontillgängligheten för den offentliga primärvården visar på en lägre nivå jämfört föregående år och månad. Ackumulerad telefontillgä nglighet ligger på 86 procent och maj månad uppvisar 81 procents telefontillgänglighet. Privata vårdcentraler uppvisar för maj månad en telefontillgänglighet motsvarande 88 procent vilket är lägre jämfört föregående år. Uppvisad statistik avseende telefont illgänglighet visar på lägre volymer av samtal. En översyn för att sä kerställa att hanteringen av nya systemet, införandet, Callguide ska tillsammans med leverantören ses över inom förvaltningen, gäller både de privata och offentliga vårdgivarna.

12 8 ( 14 ) Åtgärder inom telefontillgänglighet: Tre utbildningsdagar under våren har genomförts för befintliga sjuksköterskor, även för privata vårdcentraler. Även två tillfällen under hösten erbjuds samt fortsättning påbyggnadsutbildningar. Under våren påbörjas nya introduk tionsprogram för nyanställda sjuksköterskor. Sjukvårdsrådgivningen/1177 : Medelväntetid besvarade samtal 1177

13 9 (14) Kommentarer till sjukvårdsrådgivningen, 1177: 7:e maj ingick 1177, sjukvårdsrådgivningen för Region Uppsala i nationell samverkan. Nationell samverkan innebär att regionen tillsammans med 10 andra regioner har en gemensam nationell telefonkö. Medborgare vilka ringer in till 1177 i Uppsala väntar i kö i 4 minuter sedan kopplas samtal över till närmast lediga sjuksköterska bland övriga regioner. Nationell samverkan är samt , under kvällar och helger har sjukvårdsrådgivningen Region Uppsala egen kö. För den enskilde länsbon så innebär det en snabbare kontakt med telefonrådgivning. Positivt med samverkan är att tidigare överbelastningssamtal har minskat. Region Uppsala ligger i linje med övriga stora regioner när det gäller medelväntetiden. Nationella samverkan ska jämna ut de höga toppar som i princip alla regioner har haft. En effekt av inträdet i nationell samverkan är en ökning av samtal nattetid, vilket påverkar mer än tidigare då till exempelvis Västra Götalandsregion och andra regioner har en större volym av inkommande samtal under natten. För att möta detta så kommer sjukvårdsrådgivningen att behöva öka nattbemanning med en sjuksköterska. Under maj månad inkom fler samtal jämfört april, inkomna samtal i maj jämfört inkomna samtal under april, andelen obesvarade samtal försämrades med cirka 6 procent. Maj visade på en medelväntetid motsvarande 22 minuter. Tabell: Indikator 3 Nyckeltal Uppfylld andel/antal Antal väntande Andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som fått en första bedömning inom 30 dagar 89% Inga aktuella siffror för maj tillgängliga Andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar 35%/35% 10 utredn 10 beh Fortsatt högt inflöde och tryck på utredning och behandling men generellt bra uppfylld andel till 1: a mottagandet. Med nu möjlighet att kunna köpa utredningar arbetar förvaltningen mot målet att minska köerna. Inte bara för förstärkt vårdgarantipatienterna utan alla som väntar på en utredning hos Habilitering Uppsala ner köerna. Detta gäller även köerna till behandling 3 Indikator med mål att andelen ska öka.

14 10 (14) PRODUKTION Primärvården: PV Organisation Kontaktgrupp Ack utfall Ack budget Utfall jmf budget, % Ack utfall fg år Utfall jmf fg år, % Årsbudget Övrig vårdverksamhet Läkarbesök ,3 % ,4 % Läkare telefon_recept ,3 % ,2 % 706 Sjukvårdande besök ,6 % ,7 % Sjukvårdande telefon_recept ,4 % ,8 % Deltotal: Övrig vårdverksamhet ,1 % ,9 % Vårdval Läkarbesök ,3 % ,3 % Läkare telefon_recept ,9 % ,5 % Sjukvårdande besök ,6 % ,2 % Sjukvårdande telefon_recept ,2 % ,9 % Deltotal: Vårdval ,0 % ,5 % Total ,8 % ,5 % Hälsa och habilitering: Ack budget i år Utfall jfr budget, antal Utfall jmf fg år, antal Ack utfall Utfall jfr Ack utfall Utfall jmf Budget i Övriga it system i år budget, % fg år fg år, % år HjälpmedelsC - antal huvudärenden % % 3680 TolkC, taltjänst - antal uppdrag % % 4400 Hälsoäventyret - antal skolklasser % % 258 Ack budget i år Utfall jfr budget, antal Utfall jmf fg år, antal Ack utfall Utfall jfr Ack utfall Utfall jmf Budget i Enheter från Cosmic i år budget, % fg år fg år, % år Läkarbesök % % Övriga besök % % Sluten vård % % 730 Kommentarer till produktionen: Den totala produktionen inom Primärvård för Vårdval och Övrig vårdverksamhet inkluderar ersatt och icke ersatt produktion. Vårdval inkluderar produktion för vårdcentraler, särskilda boenden, mödrahälsovård samt barnavårdscentraler. Den totala produktionen, ackumulerat januari till maj för vårdvalet uppnår 83 procent av budgeterade besök och telefonkontakter. Läkarkontakterna uppnår 86 procent av budget och övriga kontakter uppnår 81 procent. Den tidigare förskjutningen mot telefonkontakter inom sjukvårdande behandling visar under de senaste månaderna på en stagnering. Respektive vårdcentral har lämnat in en handlingsplan för åtgärder kopplade till en förbättrad produktion. För maj månad uppvisar produktionen som sätts i relation till aktuell närvarotid, ersatta besök per dag, lägre avvikelse mot budget inom samtliga roller, en positiv effekt från åtgärder i de lokala handlingsplanerna. Förvaltningen har med hjälp av statsbidrag påbörjat arbete tillsammans med extern konsult för ett framtagande av modell för produktionsplanering. Den ekonomiska avvikelsen genom färre antal ersatta besök jämfört lagd budget uppvägs inte gnom motsvarande lägre personalkostnader eller lägre kostnader för medicinsk service.

15 11 (14) Statistik för Hälsa och habilitering inkluderar Cosmic, Tolkcentralen och Hälsoäventyret, vilka även särredovisas i den nedre tabellen. Tolkcentralen har en viss variation i uppdrag, den variationen möts genom att låta den egna personalen jobba full ut som normalt, medan köpta tjänster från arvodestolkar och upphandlade bolag varierar i samma omfattning. Mobilt närvårdsteam (MNT) planerade att ha 5 team i gång till mars, idag har verksamheten 3 team. Underlag, uppdrag, har inte funnits i större omfattning och därav har förvaltningen avvaktat med rekrytering för att takta uppdragen. I samband med inträde i nationell samverkan för 1177, sjukvårdsrådgivningen så ser man en minskning i antal uppdrag.

16 12 (14) BILAGOR 1. Årsprognos från SAS, reservrutin från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas) 2. Årsutfall för externa projekt - från SAS, i reserv från Excelerator (Avvikelser utfall mot föregående årsutfall på mer än 5 procent ska notas). Budget och prognos är noll. 3. Investeringsverksamhet Bilaga 1. Not budgetavvikelse, årsprognos: Intäkter; tkr, lägre ersättning avseende kapitering ( tkr) och besöksersättning ( tkr) tkr, lägre patientavgifter tkr övriga intäkter, statsbidrag, Ungdomsmottagningen City 7 mån tkr, Intäkt fast ersättning, ökad anslagsfinansiering Akademiskt Primärvårdscentrum. Kostnader; , justerad prognos avseende hyrpersonal pga Flogsta vårdcentral tkr, vakanser och hyrpersonal genererar ej övriga personalkostnader tkr, kostnad ökade läkemedel möts av ökad läkemedelskapitering.

17 13 (14) tkr, kostnader för medicinsk service, lägre produktion genererar lägre kostnad för medicinsk service tkr, ökade kostnader kopplade till UM City, APC, diverse flyttkostnader av ledningskontor , lägre övriga kostnader främst kopplade till ej utbetalda bidrag från AT/ST enheten. Bilaga 2. Externa projekt Intäkt/Kostnad Årsprognos Ack utfall Ack budget externa projekt Ack utfall fg år Bokslut fg år Årsbudget externa projekt Avvik utfall - budget externa projekt Årsprognos. Budgetavvikelse årsprognos externa projekt Intäkter Intäkter Deltotal: Intäkter Övriga kostnader Kostnader Personalkostnader inkl inhyrd personal Deltotal: Kostnader Total Not externa projekt: Av utfallet så avser 1,8 mnkr projekt som hör till projektet Utveckling av råd och stöd för barn, ungdomar och vuxna, projekt inom habiliteringen. Investeringsverksamhet Uppföljningsgrupp 1 Ack utfall Ack budget Avvik ack utfall - ack budget Ack utfall fg år Bokslut fg år Årsbudget Årsprognos. Budget-avvikelse årsprognos 5030 Investeringar maskiner och utrustning Total Förklaringar till bedömningen av nuläget och årsprognosen sid 1: Ekonomi: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om resultatavvikelsen, dvs. ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött. Årsprognosen = grönt om resultatet, dvs. årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Tillgänglighet: Bedömningen görs utifrån målet för indikatorn att värdet för ska öka. För någon/några indikatorer finns ett specifikt värde angivet. En felmarginal är införd motsvarande 2 procent åt vardera håll

18 14 (14) jämfört målet. Nuläget = grönt om utfallet har ökat mer än 2 procent jämfört med samma månad föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått utöver felmarginalen (eventuellt att det är periodiserat). Inom felmarginalen 2 procent blir det gult. Annars rött. Årsprognosen = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Produktion: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött om negativ avvikelse är mer än 2 procent. Årsprognosen = grönt om årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Medarbetare: Sjukfrånvaro lika eller mer än 60 dagar mäts mot utfall samma period föregående år respektive årsutfall föregående år. Alternativt mot mål om sådant finns. Nuläget = grönt om utfallet har minskat jämfört med samma period föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om utfallet bedöms minska jämfört med föregående år. Om specifikt mål finns angivet = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Gul markering används endast för årsprognosen om bedömningen är mycket osäker.

19 Månadsrapport maj Folktandvården SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Produktionen mätt i antal besök ligger bra jämfört mot budget avseende både allmäntandvård och specialisttandvård. Casemixen följer budgeten relativt bra med en övervikt mot barnpatienter under årets första fem månader. I maj månad är det ekonomiska resultatet för Folktandvården betydligt bättre än den periodiserade resultatbudgeten. Förvaltningens resultat överstiger majbudgeten med 2,2 mkr. Huvudorsakerna till förbättringen gentemot budget är högre intäkter och lägre lönekostnader än budgeterat. Totalt resultat efter de fem första månaderna är minus 0,4 mkr mot den periodiserade budgeten som är plus 1,2 mkr, en differens på 1,6 mkr. En individuell SAS-rapport för alla Folktandvårdens behandlare har släppts via journalprogrammet T4. Där kan varje behandlare följa sin kliniska tid och timintäkt löpande dag för dag. Siffrorna kan benchmarkas mot totalen för kliniken, andra mottagningar inom förvaltningen eller andra läns Folktandvårdsorganisationer. Vidareutveckling av rapporten kommer att ske under året och målet är att inom kort kunna lägga till individuella intäktsbudgetar för behandlarna. Verksamhetsutvecklingsarbetet för att öka lönsamheten på specialisttandvården fortsätter. Bemanningsläget är fortsatt problematiskt för Folktandvården, framförallt i de delar i regionen som ligger långt från Uppsala. Bristen på tandhygienister leder till svårigheter med att upprätthålla en god BEON- och lönsamhetsnivå eftersom tandläkare i ökad omfattning utför arbetsuppgifter som tandhygienister är utbildade för, denna omfördelning är olönsam och inte heller optimal för patienterna. För att delvis kompensera bristen på tandhygienister utbildar Folktandvården tandsköterskor i eget patientarbete i allt större omfattning. Förvaltningen kan konstatera att fler patientbesök sker hos tandsköterska jan till maj jämfört med samma period 2017, vilket också kan utläsas av BEON-talen som efter maj månad visar en tendens till stabilisering kring värdena som gällde vid årsskiftet. Att tillgången på tandhygienister ökar genom utökade utbildningsplatser är av största vikt för att Folktandvården ska kunna bibehålla en effektiv vård av patienterna. Folktandvården kommer med anledning av detta att köpa uppdragsutbildning av högskolan i Jönköping för att förbättra kompetensförsörjningen i framtiden. Finansieringen kommer till största delen att ske med medel från personalmiljarden. Det finns även stora rekryteringssvårigheter avseende specialisttandläkare vilket återspeglas i både tillgänglighet och ekonomi. För att ytterligare öka tillgängligheten för Folktandvårdens allmäntandvårdspatienter öppnades en ny klinik med fyra behandlingsrum den 18 april vid Resecentrum i centrala Uppsala. Uppstarten av kliniken har fungerat bra med fulla tidböcker från start. Patienter från övriga kliniker i Uppsala har erbjudits möjlighet att få sin årliga undersökning utförd på kliniken om hemmakliniken är försenad med sina kallelser. Kliniken stöttar även angränsande kliniker genom att ta emot akuta och helt nya patienter. Flytt av Seminariets sjukhustandvård kommer troligtvis inte att ske under hösten (vilket budgeterats) utan i december eller början av Folktandvården ligger efter maj månad kvar med budgeten som prognos för helåret.

20 2 (7) BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Nuläget Ekonomi i balans Tillgänglighet, utförd vård inom 3 mån, samtliga patienter inom allmäntandvård, mål 95 % Produktion Allmäntandvård, antal besök Produktion Specialisttandvård, antal besök Medarbetare: Sjukfrånvaro => 60 dgr i procent Årsprognos Obs! Se kriterier för bedömningen sist i anvisningarna.

21 3 (7) Ekonomi Inhyrd personal i tusen kronor redovisas endast om utfall om inget utfall så framgår det i tabellen ovan. Efter en stark maj månad (+1,7 mkr) uppvisar Folktandvården ett resultat om minus 0,4 mkr efter de första fem månaderna. Differensen gentemot den periodiserade resultatbudgeten är knappt 1,6 mkr sämre. Huvudorsaken till den negativa avvikelsen är lägre bemanning än budgeterat på grund av rekryteringsproblem (framförallt tandhygienister och specialisttandläkare). Med lägre bemanning av behandlare följer lägre intäkter för Folktandvården. Under perioden har kostnaderna liksom intäkterna legat under budget. Det pågår ett kontinuerligt arbete inom förvaltningen med att utbilda personalen om nyheterna i prislistan för att få en mer korrekt debitering av de nya åtgärderna och latituderna för och genom detta förbättra lönsamheten. Åtgärdsstatistik skickas ut varje månad till klinikledningarna. Vidare har förvaltningen aktivt arbetat med att öka patientarbetet för tandsköterskor. Andelen tandsköterskebesök ökar nu stadigt. Specialisttandvården vid Kaniken dras med lönsamhetsproblem. Delvis är problemen hänförliga till personalbrist och då främst specialisttandläkare. Stort fokus kommer att läggas på verksamhetsutveckling för att öka lönsamheten vid specialistmottagningen. Prislisteseminarium, rumsstandardisering, förbättrad klinisk tid, ytterfallsanalys och produktionsplanering är de bärande punkterna i arbetet. En rapport med ytterligare analys och konkretiserade förbättringsförslag kommer innan semestrarna från klinikledningen. De ökade PO-pålägget för från 46,6% till 47,28 beräknas öka Folktandvårdens kostnader med drygt 1 mkr. Att pålägget skulle vara 47,28% var ej kännt när förvaltningen lade budgeten för året. Prognosen lämnas oförändrad gentemot budget, det är troligt att det på kontonivå kommer att ske en viss förändring längre fram liknade det som skedde Då minskade både intäkter och lönekostnader jämfört mot budget succesivt under året. En ekonomisk riskfaktor för förvaltningen är öppnandet av ny klinik vid Resecentrum (vilket nämnts ovan), hittills går kliniken enligt plan. Medarbetare Antalet medarbetare inom Folktandvården ökar stadigt, framförallt ses detta på tandsköterskesidan. Även antalet allmäntandläkare har ökat jämfört med samma period förra året. Vår bedömning är att antalet årsarbetare kommer att fortsätta öka med samma fördelning per yrkeskategori som tidigare. Detta beroende framförallt av att ett antal nya behandlingsrum kommer att tillkomma under året. Sjukfrånvaron har sjunkit sedan förra året och det är långtidssjukskrivningarna som har minskat från 3,77% till 2,94%. Korttidssjukfrånvaron följer samma relativt låga trend som förra året.

22 4 (7) TILLGÄNGLIGHET Kommentarer till tillgängligheten: Inom allmäntandvården har vuxna patienter väntat mer än 3 månader. Totalt antal vuxna revisionspatienter i FTV är vilket innebär att 94,7% får vård inom 3 månader. Antalet som väntat mer än 3 mån har minskat med drygt patienter jämfört med samma period föregående år. I april öppnades en ny klinik i centrala Uppsala, Stationen, som tar emot patienter med förseningar om de så önskar. Vid aktiva kontakter med patienter med försenade kallelser i mars-april accepterade cirka 15% av patienterna att komma till den nya kliniken.

23 5 (7) PRODUKTION Produktion Produktionen av allmäntandvård och specialisttandvård ligger bra till jämfört med budget och föregående år samma period. Barntandvården ligger över budget vilket borde ge utrymme för fler vuxenpatienter under senare delen av året. För ytterligeare information se produktionsbilaga. BILAGOR 1. Årsprognos från SAS, reservrutin från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas) 2. Årsprognos för externa projekt - från SAS, i reserv från Excelerator (Avvikelser utfall mot föregående års utfall på mer än 5 procent ska notas) 3. Investeringsverksamhet

24 6 (7) Not. 1. Intäkter enligt tandvårdstaxan har inte nått upp i budgeterad nivå med anledning av att vi haft vakanser och sjukdom 2. Övriga intäkter kommer att närma sig budget senare under året 3. Lönekostnaderna ligger under periodiserad budget på grund av vakanser och sjukdom 4. Minskad kostnad för tandteknik är ett möjligt resultat av att det slutat protetiskt inriktade tandläkare. 5. Kostnader för medicinskt material har ökat framförallt med anledning av låga inköp i slutet av 2017 vilket lett till ett uppdämt inköpsbehov i början av, samt att fler kliniker skaffat Sendoline under (rotrensningssystem för endodonti). Vidare har den nyöppnade kliniken Stationen köpt in medicinskt material tidigare än beräknat. 6. Avskrivningarna ligger över budgeten bland annat med anledning av IT-investeringar i slutet av Vidare kommer investeringarna och den periodiserade budgeten för avskrivningar att öka med anledning av öppnandet av ny klinik (vissa inventarier i den nystartade kliniken har fel avskrivningstider, detta kommer att rättas till i juni månad).

25 7 (7) Förklaringar till bedömningen av nuläget och årsprognosen sid 1: Ekonomi: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om resultatavvikelsen, dvs. ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött. Årsprognosen = grönt om resultatet, dvs. årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Tillgänglighet: Bedömningen görs utifrån målet för indikatorn att värdet för ska öka. För någon/några indikatorer finns ett specifikt värde angivet. En felmarginal är införd motsvarande 2 procent åt vardera håll jämfört målet. Nuläget = grönt om utfallet har ökat mer än 2 procent jämfört med samma månad föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått utöver felmarginalen (eventuellt att det är periodiserat). Inom felmarginalen 2 procent blir det gult. Annars rött. Årsprognosen = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Produktion: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött om negativ avvikelse är mer än 2 procent. Årsprognosen = grönt om årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Medarbetare: Sjukfrånvaro lika eller mer än 60 dagar mäts mot utfall samma period föregående år respektive årsutfall föregående år. Alternativt mot mål om sådant finns. Nuläget = grönt om utfallet har minskat jämfört med samma period föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om utfallet bedöms minska jämfört med föregående år. Om specifikt mål finns angivet = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Gul markering används endast för årsprognosen om bedömningen är mycket osäker.

26 Vårdstyrelsens sammanträde Reservation ärende: 61/18 Handlingsplan för ekonomi i balans för Nära vård och hälsa Beskrivning av ärende: Vi saknar en beskrivning och analys av varför Primärvården valt de aktuella fokusområdena. Vi saknar också en risk- och konsekvensanalys av vad som händer om de föreslagna åtgärderna inte kan genomföras som planerat. Vi efterlyser också en beskrivning av vilka områden och åtgärder som kan få effekt på ekonomi och tillgänglighet redan i år. Det togs fram en handlingsplan redan i september och redan då ansåg vi att vi måste ha en risk-och konsekvensanalys men denna har inte följts upp. Vi reserverar oss därför till förmån för egna yrkanden: Avslag på att-sats 1 och 2 Att vi får en tydligare handlingsplan med tidsatta och uppföljningsbara mål samt att handlingsplanen innehåller en risk-och konsekvensanalys om de föreslagna åtgärderna inte kan genomföras som planerat. Av handlingsplanen ska också framgå vilka åtgärder som kan få effekt på ekonomi och tillgänglighet redan i år. Anna-Karin Klomp (KD) Emilie Orring (M) Roger Elsborg (M) Karolina Hilding (L) Aranka Botka-Ncomo (C)

27 Åtgärder för ekonomisk balans för Nära vård och hälsa Bakgrund Förvaltningen Nära vård och hälsas uppdrag är att leverera en verksamhet och ekonomi i balans. Då förvaltningen redan i februari månad uppvisade ett underskott justerades helårsprognosen, till -8,3 miljoner kronor. Förvaltningen vill uppmärksamma vårdstyrelsen på vissa opåverkbara ekonomiska effekter inom förvaltningen. En höjning av PO-pålägg, på grund av ökade pensionskostnader, som gjordes i januari, innebär en kostnadsökning på cirka 4 miljoner kronor (helår) för Nära vård och hälsa. Detta är en kostnadsökning som förvaltningen inte kunnat ta hänsyn till i den lagda budgeten och inte kan påverka i det ekonomiska utfallet. Handlingsplan steg 1 för att nå prognos -8,3 miljoner kronor På vårdstyrelsen i april presenterades muntligt en handlingsplan. Handlingsplanen innehöll första delen för målet ekonomi i balans och introducerade åtgärder för att nå den lagda årsprognosen -8,3 miljoner kronor vilket var det förvaltningen bedömde var rimligt då alla åtgärder inte ger omedelbar effekt och att ett kvartal av redan gått. Förvaltningen fick då i uppdrag att till vårdstyrelsens möte i juni inkomma med åtgärder och en handlingsplan för att nå ett nollresultat och en ekonomi i balans. Fokusområdet i handlingsplanen är riktat mot produktionsplanering och optimering av verksamheterna. För att nå lagd prognos -8,3 miljoner kronor krävs åtgärder inom produktionsområdet både på kort och lång sikt. Lokala handlingsplaner på varje enskild vårdcentral har upprättats inom områdena nedan. Produktionsplanering Förvaltningen har påbörjat ett arbete tillsammans med en extern konsult där en översyn av produktionsplanering inom vårdcentralsuppdraget görs för att på lång sikt optimera produktionen. Översyn av Cosmic registrering för att säkerställa att all personal får rätt utbildning, introduktion och samt översyn av lathundar för att säkerställa att journalsystemet hanteras korrekt. Optimera tidböckerna enligt utökning av uppdraget kopplat till den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, översyn av hanteringen 1177.se och Prator. Primärvård, Hälsa och habilitering Dragarbrunnsgatan Uppsala Tel Org nr

28 2(3) Översyn av verksamheten för Drop-In, optimera antal medarbetare som ska arbeta mot Drop-In samt säkra att alla patienter vid Drop-In går via kassan för betalning. Översyn av faktureringsrutiner i syfte att säkerställa rutiner på vårdcentralen för att fakturera uteblivna besök och fakturera intyg. Genomgång av återbuds- och avbokningshantering exempelvis genom att inrätta återbudsväntelista för vissa professioner. Nyttja Messenger inom vårdcentralen för att snabbt kunna ta in patienter mot återbud. Verksamhetsoptimering Under sommarmånaderna samverkar enheter för att reducera behovet av inhyrd personal. Vårdtungt material, vårdcentraler där två barn med svår epidermolysis bullosa är listade drabbas av en orimlig kostnad för såromläggningsmaterial vilket uppgår till ungefär 1 miljon kronor per år per barn. Kostnaden står på inte i proportion till den ersättning för medicin-tekniskt förbrukningsmaterial som tillkommit via ökad kapitering. Materialet förskrivs inom specialistvården och kostnaden hör till Akademiska sjukhuset. Vakanta tjänster, administrativ personal, avvakta med att tillsätta vissa vakanta tjänster innan den nya organisationsstrukturen är fastställd. Översyn avseende bassängverksamheten inom Habilitering Uppsala. För att bemöta patientsäkerheten så finns behov av utökning av bemanningen då verksamheten som bedrivs idag inte är optimal ur patient- och medarbetarperspektivet. Handlingsplan steg 2 för en ekonomi i balans Ytterligare rationaliseringar krävs för att nå ett nollresultat på kort sikt och en budget i balans redan. Nedanstående förslag är utöver ovan åtgärdsförslag. Åtgärder, handlingsplan steg 2, en ekonomi i balans. Närvårdsavdelningen i Uppsala, NÄVA Hyrpersonal, reducera två hyrläkarlinjer, halvår Effekt Effekt (halvår) 3 Mnkr 2,4 Mnkr 5,4 Mnkr

29 3(3) Närvårdsavdelningen i Uppsala, NÄVA Näva arbetar med att förtydliga sina inläggningskriterier gentemot Akademiska sjukhuset. För att ha en ekonomi i balans för verksamheten NÄVA krävs färre antal vårdplatser. Förslaget är att erbjuda 13 vårdplatser istället för de 23 som finns i dag. Med 13 platser kan verksamheten erbjuda direktinläggningar från Mobila närvårdsteamet samt vårdcentraler. Enheten är idag beroende av hyrpersonal och skulle genom färre vårdplatser göra en effektivisering genom lägre personalkostnader motsvarande cirka 3 miljoner kronor. Beläggning från Akademiska sjukhuset är en effekt av tomma vårdplatser på NÄVA och ett behov av vårdplatser från Akademiska sjukhuset. Omvårdnadsnivån på patienter från Akademiska sjukhuset är hög vilket kräver en högre bemanning. Den negativa konsekvensen av att dra ned på antalet vårdplatser på NÄVA blir att de ca % av NÄVAs patienter som idag läggs in från Akademiska sjukhuset istället skulle belasta sjukhuset. Det skulle troligen ge negativa effekter för sjukhuset och specialistvården. Inhyrd personal Reducera antalet hyrpersonal på halvårsbasis motsvarande två hyrlinjer vilket motsvarar en besparing på cirka 2,4 miljoner kronor. En effektivisering som måste sättas i relation till att förvaltningen samtidigt har krav på att ha öppet även vid små enheter, filialer. Förslaget kan innebära en försämrad tillgänglighet och påverka arbetsmiljön hos befintliga medarbetare. Mot bakgrund av ovan åtgärder vilka genomförts/genomförs i syfte att löpande effektivisera i verksamheten samt att prognosen inkluderar en höjning av PO-pålägg, vilket motsvarar en kostnadsökning på cirka 4 miljoner kronor bedömer förvaltningen att det inte är möjligt att rationalisera ytterligare.

30 Dnr VS-0004 Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för juni God och nära vård en primärvårdsreform Det andra delbetänkandet kom förra veckan. Anna Nergårdh tar sin ansats utifrån hälsoläget i befolkningen, att hälsan förbättrats avsevärt men att det finns stora skillnader i landet. Hon kopplar arbetet nära Agenda Hon påminner om att hälso- och sjukvården styrs utifrån cirka 250 olika författningar, att landstingen har ett huvudmannaansvar för sin befolkning, men att de också har ett planeringsansvar för hela befolkningen när det gäller den öppna vården (patientlagen). Hon konstaterar också att våra hälso- och sjukvårdssystem inte är begripliga för invånarna. Det finns stora likheter med den ansats som vi i Region Uppsala hade i vår rapport om en effektiv och nära vård Den målbild som utredningen målar upp handlar om att vård och omsorg är god, nära och samordnad. Den är hälsoinriktad, personcentrerad där digitaliseringen är en viktig komponent. Hon lyfter även fram vårdens medarbetare och primärvårdens roll. Utredningen föreslår bl.a. att modernisera och tydliggöra primärvårdens uppdrag primärvården tar hand om vanligt förekommande problem och är basen i vården. Primärvården är tillgänglig 7 22 men för vissa delar även övriga tider. Det som inte kan tas om hand där av effektivitets- eller kvalitetsskäl tas om hand inom annan specialiserad vård. De för också ett resonemang kring vad ett sjukhus är, vilket jag frågat mig och andra många gånger. Varför fokusera på ett hus? Blir extra intressant i den nationella nivåstruktureringen. Utredningen för också ett resonemang kring vad primärvård är och att det är långt bredare än vad vi lägger inom ett vårdcentralsuppdrag. Även den vård som kommunerna ansvarar för definieras som primärvård. Det vi traditionellt benämner vård/hälsocentralsuppdrag ingår i det obligatoriska vårdvalet. Övriga delar kan ingå i samma, i andra vårdval, upphandlas enligt LoU alternativt drivas i egen regi. Hon lämnar alltså öppningar för den lösning som vi föreslår i effektiv och nära vård där vi föreslår att lägga den koncentrerade nära vården utanför vårdvalet (förutom den hälsocentral som utgör grunden i ett vårdcentrum). Vårdcentraluppdraget föreslås fastställas i förordning. Det blir därmed en tydligare nationell styrning men där det finns öppningar för en dynamisk utveckling och anpassningar till lokala behov och förutsättningar. Får analysera konsekvenserna mer noggrant i samband med remisshanteringen. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

31 2 (4) Utredningen föreslår bättre uppföljning genom att uppgifter inom primärvården rapporteras till ett patientregister, övrig uppföljning samlas i en nationell databas och ett antal indikatorer för att följa omställningen tas fram och följs nationellt. De indikatorer som föreslås är förtroende i befolkningen, primärvårdens andel av resurserna, oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar och andel utbildade i allmänmedicin. Brett införande av primärvårdskvalitet föreslås. Utredningen trycker på stöd för egenvård bl.a. genom digitalisering men där också primärvårdens roll lyfts fram. Den lyfter även fram behovet av att utveckla teamarbete, lärande, forskning och utbildning inom primärvården och hela den nära vården. Den föreslår även fast läkarkontakt och vårdkontakt för att främja kontinuitet. Detta finns sedan flera år i lagstiftningen, men fungerar inte som det är tänkt. Utredningen för ett resonemang kring behovet av ett listningstak. Utredningen lyfter även fram landstingens och kommunernas huvudmannaansvar där vi har ett ansvar för att utveckla system som hänger samman, är begripliga och som utgår från befolkningens behov. I slutbetänkandet kommer förslag kring öppen och sluten vård samt gränsdragningen mellan primärvård och kommunernas verksamhet. Det kommer tillsättas en referensgrupp med representanter från kommunerna i höst. Utredningen föreslår en färdplan som sträcker sig fram till 2027 med nationella samråd som myndigheten för vård- och omsorgsanalys förbereder.

32 3 (4) Effektiv och nära vård 2030 Det finns många likheter mellan statens utvecklingsarbete för en god och nära vård och vårt eget arbete med effektiv och nära vård 2030 i Region Uppsala. En skillnad är dock att vi även balanserar behovet om mer nära vård med ökad koncentration av vård. Här har staten valt att utveckla dessa två utvecklingslinjer separat. Jag tror det är ett misstag och att det kommer visa sig att vårt angreppssätt förvisso är svårare, men i längden tror jag att det är helt rätt väg! Det har uppmärksammats medialt att det sannolikt inte fanns täckning för de 500 liv som skulle sparas på att koncentrera vården. Jag var en av experterna i utredningen och från SKL:s sida lyfte vi fram att underlaget var tveksamt. Oavsett detta så är det nog ingen som tvivlar på att det finns ett behov av att koncentrera viss vård. Det som ev. kan hända nu är att takten blir mer realistisk, vilket är positivt. När samverkansnämnden hade sitt möte förra veckan presenterade vi vårt arbete där vi lyfte frågan om vi i sjukvårdsregionen kan arbeta för såväl en nära som en effektiv vård. Uppfattade att det finns en öppenhet för detta. Något annat som särskiljer vårt arbete från det nationella är att vi arbetat så intensivt de senaste åren för att gå från en förhandlingskultur till en samverkanskultur tillsammans med länets kommuner. Att ha vår gemensamma närvårdsstrategi och vårt gemensamma arbete i ryggen när vi nu går in i en genomförandefas i arbetet känns verkligen fantastiskt bra! Här handlar en viktig del i vårt nationella uppdrag om att ständigt lyfta fram behovet av samverkanslösningar med våra kommuner! Det ska bli väldigt spännande när nu den statliga utredningen går in i en annan fas med mer fokus på kommunernas verksamheter. Vi kommer att bjuda in Anna till vår gemensamma tjänstemannaledning i höst! Den senaste månaden har vi haft många dialoger med kommuner, pensionärsråd och en del av våra verksamheter för att se hur vi kan gå vidare med vår egen färdplan. Jag blev bl.a. inbjuden till Lasarettet i Enköping på en chefsdag då vi hade ett resonemang kring vad som är angeläget att starta igång utifrån deras perspektiv. Otroligt inspirerande! Vi formerar just nu ett mindre team under ledning av Eva Telne, förvaltningsdirektör vid Lasarettet i Enköping som kommer att arbeta tillsammans med verksamheter inom Region Uppsala och med kommunerna. Vi kommer nyttja befintliga lednings- och samverkansstrukturer så långt möjligt. Vi behöver dock utveckla samarbeten även med invånare, patienter, brukare, medarbetare, chefer, privata utförare och andra landsting. Det finns flera delar som brådskar bl.a. utifrån att vi står inför stora fastighetsinvesteringar framöver men det är ändå kulturförändringen som är den största delen i omställningen! Mer omvärldsspaning Region Uppsala och Uppsala kommun anordnar två seminarier som rör hälso- och sjukvård i Almedalen - ett seminarium om effektiv och nära vård och ett seminarium om assistans och egenvård Precision Medicine in Parkinson s Disease Exploring Patient-Initiated Self- Tracking. Avhandling av Sara Riggare!