TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post Dnr VS218-2 Vårdstyrelsen Val av justera

Transkript

1 Dagordning Beslutsärenden 29/18 Val av justerare 3 3/18 Fastställelse av föredragningslista 4 31/18 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för april /18 Information rörande Effektiv och nära vård /18 Månadsrapporter för mars till vårdstyrelsen /18 Uppföljning av målrelaterad ersättning avseende Uppsala Närakut Aleris 4 35/18 Uppföljning av målrelaterad ersättning avseende LOV vårdcentral /18 Återrapportering avseende uppföljning av privata utförare inom vårdstyrelsens ansvarsområde /18 Svar på initiativ om Mer digital vård i Region Uppsala 55 38/18 Rutin för anmälan av delegationsbeslut samt revidering av vårdstyrelsens delegationsordning 58 39/18 Initiativärende - Förbättrat och utvecklat basprogram för vård och övervakning av graviditet 7 4/18 Anmälan av delegationsbeslut för april /18 Anmälan av inkomna skrivelser för april

2 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS218-2 Vårdstyrelsen Val av justerare Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Anna-Karin Klomp (KD) utses jämte ordföranden Malena Ranch (MP) justera dagens protokoll. Tid för justering: Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Vårdstyrelsen Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Förslag till föredragningslista fastställs. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen föreslås fastställa förslag till föredragningslista. Bilagor Kallelse och föredragningslista Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr Dnr VS218-3

4 2 (2)

5 Kallelse/föredragningslista Vårdstyrelsen kallas till sammanträde Tid: Måndagen den 16 april 218, kl. 9: 17: 9: Hålltider: Gruppmöten (OBS! Gruppmötet är något kortare denna gång, p g a fördjupad information om tillgänglighet under förmiddagen) 1:3 Fördjupad information på temat tillgänglighet (se Agenda i separat mejl som skickas ut tillsammans kallelsen) 13: Sammanträdet börjar 14:3 Kaffe Gruppöverläggning och beslutssammanträde Sammanträdet avslutas Välkomna! Plats: Regionkontoret Lokal: Kungsängen (plan 5) Beslutande: Malena Ranch (MP), ordförande Håkan Collin (S), 1:e vice ordförande Anna-Karin Klomp (KD), 2:e vice ordförande Petra Söderlund (S) Ann-Britt Litsner (S) Lars Sandberg (S) Fredrik Leijerstam (MP) Neil Ormerod (V) Emilie Orring (M) Roger Elsborg (M) Aranka Botka Ncomo (C) David Perez (SD) Karolina Hilding (L) Ersättare: Jan-Åke Olsson (S) Fredric de Afonseca (S) Rolf Samuelsson (MP) Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M) Kristina Freerks (C)

6 Kallelse/föredragningslista Petrus Söderling (S) Gun Fjellner (V) Julia Andersson (L) Föredragningslista Nr Ärenden Dnr 29/18 Val av justerare VS /18 Fastställelse av föredragningslista VS /18 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för april 218 VS /18 Information rörande Effektiv och nära vård 23 VS /18 Månadsrapporter för mars till vårdstyrelsen 218 VS /18 Uppföljning av målrelaterad ersättning avseende Uppsala Närakut Aleris VS /18 Uppföljning av målrelaterad ersättning avseende LOV vårdcentral 217 VS /18 Återrapportering avseende uppföljning av privata utförare inom vårdstyrelsens ansvarsområde 217 VS /18 Svar på initiativ om Mer digital vård i Region Uppsala VS /18 Rutin för anmälan av delegationsbeslut samt revidering av vårdstyrelsens delegationsordning VS /18 Initiativärende Förbättrat och utvecklat basprogram för vård och övervakning av graviditet VS /18 Anmälan av delegationsbeslut för april 218 VS /18 Anmälan av inkomna skrivelser för april 218 VS218-7

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS218-4 Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för april 218 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport läggs till handlingarna enligt bilaga. Ärendebeskrivning Vid mötet ger hälso- och sjukvårdsdirektören en muntlig och skriftlig rapport avseende aktuella frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet som berör vårdstyrelsens ansvarsområde. Vårdstyrelsen föreslås lägga rapporten till handlingarna. Bilagor Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för april 218 KOMPLETTERAS Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

8 2 (2)

9 Dnr xxx Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för april 218 Vi behöver mer förebyggande insatser och hälsofrämjande hälso- och sjukvård Internationellt sett är svensk hälso- och sjukvård framgångsrik att åtgärda sjukdom. Resultaten för exempelvis hjärtinfarkt och flertalet cancersjukdomar är mycket goda. Det reaktiva arbetssättet fungerar alltså utmärkt för många sjukdomar. Det sekundärpreventiva arbetet har stärkts och fungerar bra vid många sjukdomar, till exempel efter inträffad hjärtinfarkt. För vissa patienter, speciellt patienter med stora behov och många sjukdomar, så fungerar dagens reaktiva arbetssätt betydligt sämre. För dessa patienter behövs ett mer proaktivt arbetssätt. Region Uppsala ingår i nätverket för Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS). Visionen för nätverkets arbete är en god och jämlik hälsa. Det svenska nätverket för Hälsofrämjande hälsooch sjukvård (HFS) etablerades Nätverket är en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals and health services, HPH, initierat av WHO HFS-nätverket består idag av 21 landsting/regioner/vårdorganisationer samt 1 enskilt sjukhus. Nätverket arbetar för att utveckla kunskap, kompetens och rutiner för en hälsoorientering av hälso- och sjukvården och arbetar inom fyra perspektiv; patientperspektivet, befolkningsperspektivet, medarbetarperspektivet samt styr- och ledningsperspektivet. Inom Region Uppsala finns även ett programråd för levnadsvanor som arbetar för att stödja efterlevnaden av socialstyrelsens nationella riktlinjer. De stödjer även övriga programråd som är mer sjukdomsspecifika. I Uppsala län tillfrågas 18 procent om någon levnadsvana vid besök på vårdcentral. Samtliga patienter över 13 år tillfrågas dessutom om tobaks- och kostvanor i samband med tandvårdsbesök. Enligt hälso- och sjukvårdsbarometern uppger 85 procent av invånarna i länet att de är positiva till att diskutera levnadsvanor med hälso- och sjukvårdspersonal (Hälso- och sjukvårdsbarometern, 217). Vi har nu ett kliniskt kunskapsstöd för primärvården där delar handlar om kunskapsstöd för att arbeta med levnadsvanor. Det finns en betaversion 2kring%2levnadsvanor Eftersom flertalet bestämningsfaktorer främst kan påverkas från andra samhällsarenor skapas hälsa genom samverkan med ett flertal samhällsaktörer, till exempel skola, näringsliv, Försäkringskassa och Arbetsförmedling. Ett aktivt hälsoarbete kräver god kännedom om Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

10 2 (4) invånarna och de speciella förutsättningar som gäller inom ett begränsat geografiskt område. Det är därför viktigt att alla vi aktörer som ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande är verksamma i lokalsamhället. Ett aktivt förebyggande arbete kräver också tillgång till hälsodata nedbrutet på lokal nivå för att bättre kunna bedöma vilka åtgärder som krävs. Det primärpreventiva arbetet behöver förstärkas och den nära vården är den självklara arenan för merparten av det primärpreventiva arbetet. Några verksamheter som har lång erfarenhet av att arbeta utifrån ett förebyggande perspektiv är exempelvis Folktandvården och habiliteringen. Känner mig väldigt nöjd med att vi har goda förutsättningar för samverkan i länet och att vi fokuserar på förebyggande och hälsofrämjande insatser i rapporten Effektiv och nära vård 23. Förutsatt att Regionstyrelsen beslutar enligt förslagen så ska det bli spännande att arbeta vidare med detta så att vi kan få en mer långsiktig och hållbar hälso- och sjukvård! Här en länk till en kortfilm om vikten av att samarbeta över gränserna för att förebygga ohälsa! Effektiv och nära vård 23 I skrivande stund är rapport och tjänsteutlåtande utskickade till HSFoUU-utskottet samt regionråden inför mötet den 11 april. Den ska sedan beredas vidare i regionstyrelsen vid mötet den 24 april. Jag känner mig väldigt nöjd med att vi försökt ta ett samlat grepp för en omställning av hela hälsosystemet för att kunna möta utmaningarna och för att ta tillvara möjligheterna! Det har varit många som bidragit - pensionärsråd, vårdledningar, medarbetare, privata vårdgivare, fackliga representanter, andra landsting, de som arbetar nationellt med frågorna och kommunala tjänstepersoner och politiker med flera! Vi skulle säkert ha haft dialoger med ännu fler, men arbetet fortsätter förhoppningsvis och då får vi möjlighet till ännu fler dialoger! De flesta förslag är av sådan karaktär att de behöver vidare bearbetning och det behöver vi göra tillsammans med andra. Vi har ändå påbörjat en del av omställningen succesivt vilket känns bra! Resan startade redan förra våren med arbetet för att ta fram målbild och strategier för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård. Såg på Länge lever demokratin med Jan Scherman där han bl.a. sa Under tiden som tankarna tänks förändras världen. Vi har lyckats påbörja en förändring, inte minst en kulturförändring samtidigt som tankarna tänkts. Den 9 april har vi bjudit in forskare för att se om vi kan tänka och göra tillsammans med akademin genom att identifiera möjliga områden att studera när vi går vidare med omställningsarbetet. Ska bli superspännande! Flera av er i sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen har inte varit involverade under processen. Här är därför en sammanfattning: Målbild för en effektiv och nära vård 23 Dagens vårdsystem är fragmentiserat. Dessutom behöver den framtida hälso- och sjukvården i länet på ett bättre sätt matchas gentemot befolkningens behov. Målbilden för framtidens hälso- och sjukvård i länet behöver därför utgå från behovet i befolkningen och fokusera på att uppnå en bättre och mer jämlik hälsa hos invånarna i Region Uppsala. En utmaning för den framtida hälso- och sjukvården i länet kommer således att vara att få till stånd en struktur där samtliga delar bidrar till helheten. För att kunna skapa ett effektivt hälso- och sjukvårdssystem i framtiden som är nära invånarna krävs samordning och samarbete på alla nivåer i systemet, oavsett huvudmannaskap och oavsett om vården bedrivs av offentliga eller privata vårdgivare.

11 3 (4) En omställning till en effektiv och nära vård 23 handlar om att både öka närhet och koncentration av vård, det vill säga det behövs decentralisering och centralisering samtidigt. Med effektiv vård menas att en del arbetsuppgifter som kräver specifik kompetens och sällanuppgifter behöver koncentreras, medan andra vårdinsatser behöver föras längre ut i systemet. Med nära vård menas att vården i allt större utsträckning förflyttas från byggnaden sjukhuset och ut i andra vårdformer. Närhet kan omfatta geografisk närhet, men även relationell och tillgänglig närhet. I begreppet nära ingår även patientens delaktighet i utformningen av vården. Vården behöver därför involvera patienten i en samskapad vård med erkännandet att vårdens möten består av ett gemensamt beslutsfattande av två experter. Arbetet med att skapa hälsa innebär inte enbart att diagnostisera och behandla sjukdom, utan även att bedriva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Den nära vården är den självklara arenan för merparten av det primärpreventiva arbetet. En konsekvens av detta är att hälsouppdraget bör markeras tydligare i primärvårdsuppdraget, i första hand ett hälsouppdrag för de individer som vårdpersonalen möter i sitt arbete. Strategier För att kunna uppnå målbilden för framtidens hälso- och sjukvård behövs ett antal strategier som talar om hur vägen bör se ut för att kunna utveckla hälso- och sjukvårdssystemet i Region Uppsala. I strategiarbetet ingår att utveckla en hälso- och sjukvårdsstruktur som stämmer överens med befolkningens framtida behov och som ger förutsättningar för samskapande mellan patienten och vården. Föreslagna strategier är att: Driva kvalitetsutveckling Påverka utbildning och utveckla kompetens Anpassa och stärka forskningen Utveckla ledning och styrning Stödja kontinuitet och egenvård med stöd av digital infrastruktur Förnya vårdstrukturen Digitala tjänster kan öka hälso- och sjukvårdens kvalitet både vad gäller effektivitet och närhet. Exempelvis kan ett digitalt vårdmöte öka närheten för patienten och bespara resan till en fysisk mottagning. Vad som skapar värde i termer av effektivitet och närhet är därför viktigt att beakta ur både invånarens/patientens och verksamhetens perspektiv. Individen/patienten behöver information om vilka digitala möjligheter som erbjuds för att kunna vara delaktig och ta ett större ansvar för sin egen hälsa och vård. Förnyad vårdstruktur För att uppnå målen för framtidens effektiva och nära vård krävs framför allt förändringar och förnyelse i dagens vårdstruktur. Ett arbete behöver inledas för att påbörja utvecklingen mot en ny struktur för hälso- och sjukvården i Region Uppsala. Följande nivåer, som inte är detsamma som organisatoriska nivåer, föreslås:

12 4 (4) Egenvård Vård i hemmet och mobila team Närmottagningar Hälsocentraler Hälsocentraler med särskilda uppdrag Vårdcentrum med närvårdsplatser Specialiserad vård utanför sjukhus Länssjukhus Riks- och regionsjukhus Även om den nära vården har stort fokus på primärvård och kommunal hälso- och sjukvård, kommer förändringar att få följdverkningar för hela hälso- och sjukvårdssystemet. Ändras en pusselbit i ett sammanhållet system påverkas hela systemet. Utifrån ett kvalitetsperspektiv behöver dessutom en viss koncentration komma till stånd av vård som enbart bedrivs vid länets två sjukhus. Den nationella och sjukvårdsregionala nivåstruktureringen kommer också ha betydelse för hela hälso- och sjukvårdssystemet såväl inom Region Uppsala som för övriga landsting och regioner. Aktuella betänkanden från statliga utredningar En nationell alarmeringstjänst för snabba, säkra och effektiva hjälpinsatser Juridik som stöd för förvaltningens digitaliseringhttp:// Medieanalys för mars Mätningen för mars (t.o.m. 29 mars) visar att de flesta nyheter denna månad handlade om vård och hälsa, 67 procent. 15 procent av nyheterna handlade om kollektivtrafik, 8 procent om regional utveckling och 6 procent om kultur. Majoriteten av nyheterna, 72 procent, var neutrala i tonen. 16 procent av nyheterna gav en positiv bild. 19 procent var negativa. Exempel på nyheter under mars var: Reportageserie i TV4 om påstådda missförhållanden inom psykiatrin Första spadtag för Almunge vårdcentral Väktare sätts in på Gottsunda vårdcentral Klart för digitala vårdbesök på länets vårdcentraler Ny sjukhusdirektör utsedd för Akademiska sjukhuset.

13 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS218-5 Vårdstyrelsen Information rörande Effektiv och nära vård 23 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Informationen rörande Effektiv och nära vård 23 läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Den 3 maj 217 beslutade regionstyrelsen att ge hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet i uppdrag att till regionstyrelsen i april 218 lägga förslag på målbild och strategi för effektiv och nära vård år 23 för ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion. Projektet Effektiv och nära vård 23 startade i juni 217. Göran Stiernstedt, tidigare särskild utredare för utredningen Effektiv vård, har varit projektledare. Uppdraget har huvudsakligen baserats på den statliga utredningen Effektiv vård (SOU 216:2), utredningen God och nära vård (SOU 217:53) och arbetet med Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård (dnr VS217-26). Utifrån regionstyrelsens uppdrag har en rapport, Effektiv och nära vård 23, tagits fram. Rapporten kommer under april månad beredas i hälso-, sjukvård- och FoUUutskottet och därefter beslutas i regionstyrelsen. Vid dagens sammanträde redogör hälso- och sjukvårdsdirektören för rapportens innehåll, som underlag för det fortsatta arbetet med effektiv och nära vård i Region Uppsala. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

14 2 (2)

15 TJÄNSTEUTLÅTANDE Avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling Marie Johansson Tfn E-post marie.johansson@regionuppsala.se Dnr VS218-1 Vårdstyrelsen Månadsrapporter för mars till vårdstyrelsen 218 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Vårdstyrelsens och förvaltningarnas månadsrapporter för mars 218 läggs till handlingarna enligt bilaga. 2. Primärvård, Hälsa och habiliterings muntliga information om åtgärder för att uppnå ekonomi i balans läggs till handlingarna. 3. Uppdra till direktören för Primärvård, Hälsa och habilitering att till vårdstyrelsens sammanträde i juni upprätta en handlingsplan för ekonomi i balans 218. Ärendebeskrivning De ekonomiska prognoserna är oförändrade jämfört med föregående månad och på total nivå är den ekonomiska prognosen efter första kvartalet + 4 miljoner kronor vilket är 4 miljoner kronor bättre än budget. Förvaltningen Primärvården, Hälsa och habilitering redovisade ett ekonomiskt underskott under 217 och har därför fått i uppdrag att inkomma med en handlingsplan för ekonomi i balans under 218. Förvaltningen redovisar muntligt vid sammanträdet en handlingsplan med ett antal åtgärder uppdelade på lång och kort sikt där bedömningen är att den långsiktiga effekten är en ekonomi i balans. Utifrån upprättad handlingsplan är förvaltningens bedömning att resultatet för 218 kommer uppgå till 8 miljoner kronor, då åtgärderna inte ger omedelbar effekt och att ett kvartal av 218 redan har gått. Förvaltningen får därför i uppdrag att till vårdstyrelsens möte i juni återkomma med en handlingsplan där det framgår vilka ytterligare åtgärder som krävs för att nå ett nollresultat och en ekonomi i balans under 218. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

16 2 (2) Bilagor Månadsrapport mars 218 vårdstyrelsen Månadsrapport mars 218 Primärvården, Hälsa och habilitering Månadsrapport mars 218 Folktandvården Kopia till Torun Hall, förvaltningsdirektör Gunilla Swanholm, förvaltningsdirektör

17 Månadsrapport mars 218 vårdstyrelsen BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Resultatet till och med februari uppgår till + 16 miljoner kronor vilket är 13 miljoner över periodens budget. Överskottet beror framförallt på att kostnaderna för köpt vård inom vårdvalen inom primärvård är lägre än budgeterat. Det är framförallt den rörliga besöksersättningen som är lägre än vad som budgeterats. Förväntningen är att vårdstyrelsens kostnader för besöksersättning kommer öka under resterande del av året då förvaltningen Primärvård och Hälsa och Habilitering i sin handlingsplan för ekonomi i balans planerar för en ökad produktion. Dessutom kommer digitala besök att starta upp under våren och förväntas öka under resterande del av året vilket också kommer innebära kostnader i form av besöksersättning. Kostnaden för digitala utomlänsbesök har ökat under inledningen av året och om dessa fortsätter att öka i nuvarande takt kommer vårdstyrelsens inte klara av att hålla nuvarande ekonomisk prognos. Prognosen efter första kvartalets utfall är att resultatet för 218 kommer uppgå till + 12 miljoner kronor för vårdstyrelsens egen verksamhet. I bilaga 2 redovisas utfallet per vårdval och avtal jämfört med budget. Den största avvikelsen jämfört med budget finns inom vårdvalen inom primärvård och det är ersättningen till vårdcentralerna varit lägre än vad som budgeterats. Besöken inom vårdvalet för psykoterapi minskar och istället har det blivit fler besök hos psykologer och kuratorer på vårdcentraler. Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Mnkr Anslagsintäkter egen verksamhet Kostnad upphandlade avtal Kostnad vårdval Kostnader övrig primärvård Kostnader tandvård Kostnader fast ersättning egna verksamheter Kostnader övrig verksamhet Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Ack. utfall 218 Ack. budget 218 Budget 218 Prognos

18 2 (4) BILAGOR 1. Årsprognos vårdstyrelsen 2. Detaljerad uppföljning vårdstyrelsen

19 3 (4) Bilaga 1 Årsprognos vårdstyrelsen

20 4 (4) Bilaga 2 Detaljerad uppföljning vårdstyrelsen till och med mars Ack. utfall 218 Intäkter av anslag vårdstyrelsens verksamhet, tkr Kostnader primärvård - upphandlade avtal LOU, tkr Uppsala Närakut och Ortopediakut Naprapater Kiropraktorer Summa Kostnader primärvård - vårdval LOV, tkr Vårdcentraler kapitering och besök inkl bvc Barnmorskemottagning Kapitering läkemedel Läkarinsatser i särskilda boenden Primär hörselrehabilitering Psykoterapeuter Influensavaccinationer Summa Kostnader övrig primärvård, tkr Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Summa Kostnader tandvård, tkr Ack. utfall Ack. utfall Ack. utfall Ack. utfall 218 Ack. budget Ack. budget Ack. budget Ack. budget Ack. budget 218 Budget 218 Prognos Budget Prognos Budget Prognos Budget Prognos Budget Prognos 218 Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn och ungdom Tolk tandvård Summa Kostnader vårdöverenskommelser egna verksamheter, tkr Ersättning Primärvård och hälsa och habilitering Ersättning Folktandvården Summa Kostnader övrig verksamhet, tkr Närvårdsutveckling Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Reserverade verksamhetsmedel Summa Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Ack. utfall Ack. utfall 218 Ack. budget Ack. budget Budget 218 Prognos Budget Prognos

21 Månadsrapport mars 218 Primärvård, Hälsa och habilitering SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Det ekonomiska resultatet för Primärvård, Hälsa och habilitering i perioden är minus 3,9 miljoner kronor. Jämfört mot den periodiserade budgeten så har förvaltningen ett underskott per mars på minus 3,6 miljoner kronor. Per mars 217 redovisade förvaltningen ett underskott om minus 4,6 miljoner kronor. Det totala negativa resultatet speglar inte inom samtliga verksamhetsområden utan förklaras främst genom vårdcentralsuppdraget. Syncentralen och Hörcentralen är verksamhetsområden inom habilitering vilka inte kommer möta sin planerade budget. Vårdcentralsuppdraget uppvisar en lägre produktion jämfört med planerad budget, det budgeterade värdet förutsätter full bemanning, vilket i sin tur inte uppnås. Den medicinska bedömningen och behovet styr produktionen. Gränserna för vad som är stora behov flyttas dock hela tiden och nuläget jämfört med år tillbaka så handlägger vårdcentralerna patienter som skulle varit otänkbara för bara några år sedan. Förvaltningen har på flera ställen inom våra verksamheter problem med inomhusmiljön. Just nu är det största problemet vid Flogsta vårdcentral. Där har huvudskyddsombudet begärt att arbetsgivaren inom fyra veckor skall presentera en handlingsplan för att komma till rätta med problemen. Kravet från huvudskyddsombudet är en fullständig evakuering av vårdcentralen. Förvaltningen Fastighet och Service har fått i uppdrag att leta efter alternativa lokaler för hela vårdcentralen. Andra verksamheter som har problem med inomhusmiljön är våra verksamheter lokaliserade till Kungsgärdet, verksamheter lokaliserade till Tierps vårdcentrum och Alunda vårdcentral. Åtgärder för att nå en förbättrad tillgänglighet både för privata och offentliga görs i form av tre utbildningsdagar under våren för befintliga sjuksköterskor. Senare under våren påbörjas utbildning för nyanställda sjuksköterskor. Under hösten fortsätter påbyggnadsutbildningar. Implementering av en ny schemamodell ska förbättra svarstiderna avseende verksamhet 1177 vårdguiden på telefon. Sammanfattning av framtidsbedömningen som påverkar ekonomi och tillgänglighet är lokalsituationer samt att vägarna in, efterfrågan och komplexiteten blir större för varje år. Utifrån upprättad handlingsplan bedömning att resultatet för 218 kommer uppgå till minus 8,3 miljoner kronor, då åtgärderna inte ger omedelbar effekt och att ett kvartal av 218 redan har gått. Prognosen inkluderar åtgärdsplan för en förbättrad produktion. Handlingsplanen är uppdelad i antal åtgärder uppdelad på lång och kort sikt.

22 2 (11) BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi i balans Tillgänglighet, telefon, offentligt vårdcentraluppdrag Tillgänglighet, besök, offentligt vårdcentraluppdrag Nuläget Årsprognos Obs! Se kriterier för bedömningen sist i anvisningarna. Ekonomi (tkr) Medarbetare Närvarotid mätt i årsarbetare Inhyrd personal i tusen kronor Produktion: Läkarkontakter jfr budget Primärvården Produktion: Övriga kontakter jfr budget Primärvården Produktion: Total produktion jfr budget Hälsa och habilitering Medarbetare: Sjukfrånvaro > 6 dgr i procent

23 3 (11) Total sjukfrånvaro Kommentarer ekonomi och medarbetare: Vårdcentralsuppdraget per mars visar på en fortsatt lägre produktion, lägre besöksersättning, än förväntat. Verksamheterna inom förvaltningen vilka finansieras via overhead från vårdcentralerna genererar idag ett överskott mot lagd budget, detta överskott ska till viss del justeras mot vårdcentralsuppdraget. Justeringen görs inför tertial 1. Effekt av justeringen blir att resultatet för vårdcentralsuppdraget kommer få lägre avvikelse jämfört lagd budget. Inom området Funktionsstöd och hälsa så saknas för perioden intäkter främst avseende Tolkcentralen. Syncentralen och Hörcentralen avviker mot budget inom verksamhetsområdet Habilitering länet. Avseende Särskild vård så är det fortsatt utfasning av inhyrd personal för NÄVA. Högre sociala avgifter än budget är inkluderade i helårsprognosen minus 8,3 miljoner kronor. Förvaltningen har vakanta tjänster mot budget. Bemanningsläget är svårt på vissa vårdcentraler, främst för de verksamheter som ligger långt ut i länet, för att möta behovet måste vissa vårdcentraler ta in hyrpersonal. Ökningen av antal årsarbetare mot föregående år är till stor del relaterad till nya uppdrag och verksamheter, exempel 1177 sjukvårdsrådgivningen, AT/ST enheten, Gränbystaden och Mobila närvårdsteamen. Ökningen i närvarotid för inhyrd personal ska vara från 2 årsarbetare under 217 för motsvarande period. Hälsa och habiliteringen redovisade inte antal timmar under januari till mars 217, vilket motsvarade cirka 4,7 årsarbetare, NÄVA. Fortsatt lägre långtidsfrånvaro, dvs sjukfrånvaro överstigande 6 dagar, jämfört med föregående år. Däremot ses en högre korttidsfrånvaro jämfört föregående år. Åtgärder: Lokala handlingsplaner för vårdcentralsuppdraget där aktiviteter kopplade mot ekonomin har upprättats. Handlingsplanerna är ett första steg för att nå den lagda prognosen. Pågående aktivt arbete med bemannings och schemaförändringar som bedöms minska beroendet av inhyrd personal vid NÄVA.

24 4 (11) TILLGÄNGLIGHET Utifrån de strategiska målen för tillgänglighet följs indikatorerna upp månadsvis. Indikatorerna är andelen patienter som får telefonkontakt1 med vårdcentral samma dag samt andelen patienter som får ett läkarbesök2 inom 7 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov). Målet är att värdet ska öka 218. Tillgänglighet vårdcentraler i egen regi: Tillgänglighet vårdcentraler i egen regi, telefontillgänglighet: 1 Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för 218 är ett delmål att värdet ska öka. 2 Bedömer vårdpersonal att det finns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst sju dagar, exempelvis på en vårdcentral. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 7 dagar. Målet för 218 är ett delmål att värdet ska öka.

25 5 (11) Tillgänglighet vårdcentraler privat regi, läkarbesök:

26 6 (11) Telefontillgänglighet vårdcentraler i privat regi Kommentarer till tillgänglighet: Telefontillgängligheten är lägre jämfört föregående år både för privata (93 procent i mars) och offentliga (87 procent i mars). Besök till läkare inom 7 dagar, nybesök, visar något bättre tillgänglighet för de offentliga aktörerna (84 procent i mars) jämfört föregående år medans de privata uppvisar en något lägre tillgänglighet till nybesöken (88 procent i mars) jämfört mars 217. En fortsatt övergång för de offentliga vårdcentralerna till det nya telefonisystemet Callguide. Åtgärder: Tre utbildningsdagar under våren för befintliga sjuksköterskor, även för privata vårdcentraler. Senare under våren påbörjas utbildning för nyanställda sjuksköterskor. Under hösten fortsätter påbyggnadsutbildningar.

27 7 (11) Sjukvårdsrådgivningen/1177: Samtalsuppföljning Inkomna samtal Besvarade samtal Obesvarade samtal Medelväntetid besvarade samtal Under mars månad inkom samtal jämfört med under februari. Mars visade på en medelväntetid motsvarande 27 minuter. En svag förbättring kan ses jämförelse med föregående månad. Det akuta förbättringsåtgärder, ny schemamodell, inledes under slutet av mars månad. Efter sista veckan i mars kan vi kan se successiva förbättringar som pekar åt rätt håll. Parallellt med att rekryteringar pågår så kommer vi att intensifiera utbildning i samtalsprocesser hos medarbetare. Från 1 maj så träder Nationell samverkan i kraft vilket kommer innebära stöd från andra regioner och landsting. Fokusområden under 218 för verksamheten är rekrytering, medarbetarskap och sjukfrånvaro. Åtgärder: Ny schemamodell införts, det kommer att innebära bättre täckning under perioder av högtryck. Verksamheten är fortfarande underbemannade och rekrytering pågår. När det gäller sjukfrånvaron som fortfarande är relativt hög har det påbörjats uppföljning på individnivå.

28 8 (11) Tabell: Indikator3 Nyckeltal Andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som fått en första bedömning inom 3 dagar Andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 3 dagar Uppfylld andel/antal Antal väntande 93% 9 28%/34% 1 utredn 1 beh Tid mellan beslut och start av fördjupad utredning samt tid mellan beslut och start av behandling redovisas genom manuell beräkning. Statistik visar att faktiskt antal väntande till fördjupad utredning och behandling inom 3 dagar är till största delen orsakad av förvaltningen och inte genom patientvald väntan. Stort inflöde av förstärkt vårdgaranti (FVG), köerna har inte ökat (av de som berörs av FVG). Genom möjligheten att kunna köpa utredningar ska målet att minska köerna nås, gäller alla patienter som väntar på en utredning hos Habilitering Uppsala, gäller även köerna till behandling. 3 Indikator 218 med mål att andelen ska öka.

29 9 (11) PRODUKTION Primärvården: Hälsa och habilitering: Enheter från Cosmic Läkarbesök Övriga besök Sluten vård Övriga it system HjälpmedelsC - antal huvudärenden TolkC, taltjänst - antal uppdrag Hälsoäventyret - antal skolklasser Ack Utfall jfr Utfall jmf Ack utfall budget i budget, Utfall jfr Ack utfall fg år, Utfall jmf Budget i i år år antal budget, % fg år antal fg år, % år % % % % % % 73 Ack utfall i år Ack Utfall jfr Utfall jmf budget i budget, Utfall jfr Ack utfall fg år, Utfall jmf Budget i år antal budget, % fg år antal fg år, % år % 17-5 % % % % % 258 Kommentarer till produktionen: Primärvårdens totala produktion uppnår 86% av budgeterade läkarkontakter och 81% av övriga kontakter. Åtgärder: Respektive vårdcentral har lämnat in en handlingsplan för åtgärder kopplade till en förbättrad produktion. Förvaltningen kommer också med hjälp av statsbidrag ta hjälp av extern konsult för ett framtagande av modell för produktionsplanering. Statistik för Hälsa och habilitering inkluderar Cosmic, TolkC och Hälsoäventyret, vilka även särredovisas i den nedre tabellen. Tolkcentralen har en viss variation i uppdrag, den variationen möts genom att låta den egna personalen jobba full ut som normalt, medan köpta tjänster från arvodestolkar och upphandlade bolag varierar i samma omfattning. Mobilt närvårdsteam planerades att ha 5 team i gång till mars. Patientunderlag för detta finns inte ännu, därmed fortsatt 2,5 team i mars. Rekrytering har nu påbörjats då underlaget ökar något.

30 1 (11) BILAGOR 1. Årsprognos från SAS, reservrutin från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 1 mnkr ska notas) 2. Årsutfall för externa projekt - från SAS, i reserv från Excelerator (Avvikelser utfall mot föregående årsutfall på mer än 5 procent ska notas). Budget och prognos är noll Investeringsverksamhet Bilaga 1. Not budgetavvikelse, årsprognos: tkr, tkr, lägre besöksersättning och patientavgifter, produktion inte i nivå med lagd budget tkr övriga intäkter, statsbidrag, rehabiliteringsersättning, ej fakturerade intäkter tkr, Intäkt fast ersättning, ökad anslagsfinansiering, Ungdomsmottagning City från 1 juni 218 samt Akademiskt Primärvårdscentrum. +95 tkr, vakanser och hyrpersonal genererar ej övriga personalkostnader tkr, kostnad ökade läkemedel möts av ökad läkemedelskapitering tkr, kostnader för medicinsk service, lägre produktion. Jämfört föregående perioder är kostnader för lab nu i nivå med budget tkr, ökade kostnader kopplade till statsbidrag flyttkostnader av ledningskontor.

31 11 (11) Bilaga 2. Not externa projekt: Av utfallet så avser 6,2 mnkr projekt som hör till gemensam kunskapsstyrningsnämnd och 1,8 mnkr hör till projektet Utveckling av råd och stöd för barn, ungdomar och vuxna, projekt inom habiliteringen. Förklaringar till bedömningen av nuläget och årsprognosen sid 1: Ekonomi: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om resultatavvikelsen, dvs. ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött. Årsprognosen = grönt om resultatet, dvs. årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Tillgänglighet: Bedömningen görs utifrån målet för indikatorn att värdet för 218 ska öka. För någon/några indikatorer finns ett specifikt värde angivet. En felmarginal är införd motsvarande 2 procent åt vardera håll jämfört målet. Nuläget = grönt om utfallet har ökat mer än 2 procent jämfört med samma månad föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått utöver felmarginalen (eventuellt att det är periodiserat). Inom felmarginalen 2 procent blir det gult. Annars rött. Årsprognosen = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Produktion: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött om negativ avvikelse är mer än 2 procent. Årsprognosen = grönt om årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Medarbetare: Sjukfrånvaro lika eller mer än 6 dagar mäts mot utfall samma period föregående år respektive årsutfall föregående år. Alternativt mot mål om sådant finns. Nuläget = grönt om utfallet har minskat jämfört med samma period föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om utfallet bedöms minska jämfört med föregående år. Om specifikt mål finns angivet = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Gul markering används endast för årsprognosen om bedömningen är mycket osäker.

32 Månadsrapport mars 218 Folktandvården SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Produktionen mätt i antal besök kvartal ett ligger bra jämfört mot budget avseende både allmäntandvården och specialisttandvården. Casemixen följer budgeten relativt bra med en liten övervikt mot barnpatienter. I mars månad överenstämmer inte det ekonomiska resultatet för Folktandvården med den periodiserade budgeten. Huvudorsaken till att inte resultatbudgeten för mars nåddes var lägre intäkter som bara till del kompenserades av lägre personalkostnader (påsken påverkade också resultatet med färre möjliga arbetsdagar i mars 218 jämfört med 217). Dessutom har många patienter lämnat återbud sent på grund av sjukdom, dessa tider har förvaltningen delvis haft svårt att fylla på grund av kort varsel. Totalt resultat efter kvartal ett är,25 mkr mot budget 4,1 mkr. Verksamhetsutvecklingsarbetet för att öka lönsamheten på specialisttandvården fortsätter. Bemanningsläget är fortsatt problematiskt för Folktandvården ( även om förvaltningen lyckats nyanställa 15 nyutbildade tandsköterskor och 3 stycken tandläkare i februari och mars), framförallt i de delar i regionen som ligger långt från Uppsala. Bristen på tandhygienister leder till svårigheter med att upprätthålla en god BEON- och lönsamhetsnivå eftersom tandläkare i ökad omfattning utför arbetsuppgifter som tandhygienister är utbildade för, denna omfördelning är olönsam och inte heller optimal för patienterna. För att delvis kompensera bristen på tandhygienister utbildar Folktandvården tandsköterskor i eget patientarbete i allt större omfattning. Efter 15 januari finns det nu fler möjligheter för tandsköterskor att arbeta med egna patienter tack vare att TLV har lagt till åtgärder för ändamålet i referensprislistan. Att tillgången på tandhygienister ökar genom utökade utbildningsplatser är av största vikt för att Folktandvården ska kunna bibehålla en effektiv vård av patienterna. Andra landsting har börjat finansiera uppdragsutbildningar av tandhygienister för att förbättra kompetensförsörjningen i framtiden. Förvaltningen utreder om detta är möjligt även i Region Uppsala. Det finns även stora rekryteringssvårigheter avseende specialisttandläkare vilket återspeglas i både tillgänglighet och ekonomi. För att ytterligare öka tillgängligheten för Folktandvårdens patienter kommer en ny klinik med fyra behandlingsrum att öppna den 18 april vid Resecentrum i centrala Uppsala. Folktandvården ligger efter mars månad kvar med budgeten som prognos för helåret 218. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi i balans Tillgänglighet, utförd vård inom 3 mån, samtliga patienter inom allmäntandvård, mål 95 % Nuläget Årsprognos Obs! Se kriterier för bedömningen sist i anvisningarna. Produktion Allmäntandvård, antal besök Produktion Specialisttandvård, antal besök Medarbetare: Sjukfrånvaro => 6 dgr i procent

33 2 (7)

34 3 (7) Ekonomi Inhyrd personal i tusen kronor redovisas endast om utfall om inget utfall så framgår det i tabellen ovan. Folktandvården uppvisar ett resultat om plus,25 mkr efter kvartal ett. Differensen gentemot den periodiserade resultatbudgeten är 3,8 mkr sämre. Huvudorsaken till den negativa avvikelsen är lägre bemanning än budgeterat på grund av rekryteringsproblem (framförallt tandhygienister och specialisttandläkare). Under slutet av februari och i mars har dock förvaltningen lyckets rekrytera 15 tandsköterskor och 3 tandläkare som är nyutexaminerade från respektive utbildning. Långsiktigt är detta glädjande men kortsiktigt kan vi se en ökning av patientadministration och en nedgång i bokad patienttid med anledning av nyanställningarna (de nyutbildade behöver mycket handledning). Det pågår också ett arbete med att utbilda personalen om nyheterna i prislistan för att få en mer korrekt debitering av de nya åtgärderna och latituderna för 218, och genom detta förbättra lönsamheten. Tiden för sena återbud från patienter bland annat med anledning av sjukdom har också ökat vid en jämförelse mellan kvartal och 218, vilket för med sig minskade intäkter. Påsken har också påverkat intäkterna negativt under kvartalet jämfört med föregående år. Det har också funnits ett uppdämt behov från klinikerna att köpa in medicinskt material i början på året. Kliniken som kommer att öppna den 18 april är inte budgeterad innan i maj eftersom det vid budgeteringen var svårt att sätta ett exakt öppningsdatum. Kostnader har därför tidigare än budgeterat belastat kliniken (främst IT-kostnader). Specialisttandvården vid Kaniken dras med lönsamhetsproblem. Delvis är problemen hänförliga till personalbrist och då främst specialisttandläkare. Stort fokus kommer 218 att läggas på verksamhetsutveckling för att öka lönsamheten vid specialistmottagningen. Prislisteseminarium, rumsstandardisering, förbättrad klinisk tid, ytterfallsanalys och produktionsplanering är de bärande punkterna i arbetet. Prognosen lämnas oförändrad gentemot budget, det är troligt att det på kontonivå kommer att ske en viss förändring längre fram liknade det som skedde 217. Då minskade både intäkter och lönekostnader jämfört mot budget succesivt under året. En ekonomisk riskfaktor för förvaltningen är öppnandet av ny klinik vid Resecentrum (vilket nämnts ovan) samt flytt av Seminariets sjukhustandvård. Aktiviteterna är budgeterade men det finns en osäkerhetsfaktor i hur budgeten stämmer med den faktiska tidplanen. Medarbetare Antalet medarbetare inom Folktandvården ökar stadigt, framförallt ses detta på tandsköterskesidan. Även antalet allmäntandläkare har ökat jämfört med samma period förra året. Vår bedömning är att antalet årsarbetare kommer att fortsätta öka med samma fördelning per yrkeskategori som tidigare. Detta beroende framförallt av att ett antal nya behandlingsrum kommer att tillkomma under året. Sjukfrånvaron har sjunkit sedan förra året och det är långtidssjukskrivningarna som har minskat från 3,9% till 2,76%. Korttidssjukfrånvaron följer samma relativt låga trend som förra året.

35 4 (7) TILLGÄNGLIGHET Utifrån de strategiska målen för tillgänglighet följs ett antal indikatorer upp månadsvis samt ytterligare några mätetal. En indikator är andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader. Målet för 218 är 95 procent. Se redovisning ovan. Tabell: Revisionspatienter i allmäntandvård Kommentarer till tillgängligheten: Totalt inom allmäntandvården har patienter väntat mer än 3 månader. Totalt antal revisionspatienter i FTV är vilket innebär att 96,4 % får vård inom 3 månader. Antalet som väntat mer än 3 mån har minskat med drygt 9 patienter jämfört med samma period föregående år. Under mars månad kontaktades ca 2 4 patienter som väntat > 3 mån på kallelse och erbjöds tid på den nya klinik som FTV öppnar central i Uppsala i april. Efter upprepade påstötningar har hittills 1-15% av patienterna tackat ja till att komma till den nya kliniken.

36 5 (7) PRODUKTION Produktion Produktionen av allmäntandvård och specialisttandvård ligger bra till jämfört med budget. Det finns dock en differens i jämförelsen med föregående år vilken till stor del förklaras av att det 217 var en arbetsdag mer under perioden, samt att flera av Folktandvårdens kliniker hade helgöppet för patienter under mars 217. BILAGOR 1. Årsprognos från SAS, reservrutin från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 1 mnkr ska notas) 2. Årsprognos för externa projekt - från SAS, i reserv från Excelerator (Avvikelser utfall mot föregående års utfall på mer än 5 procent ska notas) 3. Investeringsverksamhet

37 6 (7) Not. 1. Intäkter enligt tandvårdstaxan har inte nått upp i budgeterad nivå med anledning av att vi haft vakanser och sjukdom 2. Övriga intäkter kommer att närma sig budget senare under året 3. Lönekostnaderna ligger under periodiserad budget på grund av vakanser och sjukdom 4. Övriga personalkostnader har ökat utöver budget främst med anledning av ortodonti, tandhygienist och protetikkurser. Förvaltningens bedömning är att kurskostnaderna kommer att närma sig budget längre fram under året 5. Minskad kostnad för tandteknik är ett möjligt resultat av att det slutat protetiskt inriktade tandläkare. 6. Kostnader för medicinskt material har ökat framförallt med anledning av låga inköp i slutet av 217 vilket lett till ett uppdämt behov i början av 218, samt att fler kliniker skaffat Sendoline under 218 (rotrensningssystem för endodonti) 7. Avskrivningarna ligger över budgeten bland annat med anledning av IT-investeringar. Vidare kommer investeringarna och den periodiserade budgeten för avskrivningar att öka med anledning av öppnandet av en ny klinik vid stationen i april.

38 7 (7) Förklaringar till bedömningen av nuläget och årsprognosen sid 1: Ekonomi: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om resultatavvikelsen, dvs. ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött. Årsprognosen = grönt om resultatet, dvs. årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Tillgänglighet: Bedömningen görs utifrån målet för indikatorn att värdet för 218 ska öka. För någon/några indikatorer finns ett specifikt värde angivet. En felmarginal är införd motsvarande 2 procent åt vardera håll jämfört målet. Nuläget = grönt om utfallet har ökat mer än 2 procent jämfört med samma månad föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått utöver felmarginalen (eventuellt att det är periodiserat). Inom felmarginalen 2 procent blir det gult. Annars rött. Årsprognosen = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Produktion: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött om negativ avvikelse är mer än 2 procent. Årsprognosen = grönt om årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Medarbetare: Sjukfrånvaro lika eller mer än 6 dagar mäts mot utfall samma period föregående år respektive årsutfall föregående år. Alternativt mot mål om sådant finns. Nuläget = grönt om utfallet har minskat jämfört med samma period föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om utfallet bedöms minska jämfört med föregående år. Om specifikt mål finns angivet = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Gul markering används endast för årsprognosen om bedömningen är mycket osäker.

39 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Åsa Tormod Tfn E-post asa.tormod@regionuppsala.se Dnr VS Vårdstyrelsen Uppföljning av målrelaterad ersättning för perioden avseende Uppsala Närakut Aleris Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Vårdstyrelsen utbetalar för perioden till , kronor av totalt avsatta kronor till Uppsala Närakut Aleris, Aleris Sjukvård AB. Ärendebeskrivning Uppföljning av den målrelaterade ersättningen ska enligt avtal göras på årsbasis men eftersom Aleris Sjukvård AB:s avtal rörande drift av Uppsala Närakut driftsattes har en uppföljning av den målrelaterade ersättningen utförts för perioden till Den målrelaterade ersättningen utbetalas i efterskott efter måluppfyllelse. Den målrelaterade ersättningen utgörs av ett fast belopp på 3 kronor per år, vilket innebär 175 kronor för perioden till För Uppsala Närakut Aleris är den målrelaterade ersättningen under denna avtalsperiod knuten till tre (3) mål rörande läkemedelsförskrivning. För att ta reda på om målvärdet uppnåtts för två (2) av dessa tre (3) mål (antalet antibiotikarecept och andelen antibiotikarecept per läkarbesök) har värdena för perioden till jämförts med motsvarande period 216. Uppsala Närakut Aleris uppnår två (2) av de tre (3) uppsatta målen, vilket innebär att kronor utbetalas i målrelaterad ersättning. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

40 2 (2) Mått som ska redovisas Minska antalet antibiotikarecept Minska antalet recept (J1 exkl metenamin) per besök Andelen pcv av recept på luftvägsantibiotika till barn -6 år > 8 % Förutsättning: Antalet antibiotikarecept (J1 exkl metenamin) per läkarbesök har inte ökat jämfört med föregående år Målvärde Ersättning Antalet recept (J1 exkl metenamin) ska kr minska jämfört med föregående år Uppfyllt Resultat: Minskat med 1,5 % Antalet recept (J1 exkl metenamin) per kr besök ska minska med 5 % jämfört med Uppfyllt föregående år Resultat: Minskat med 9,8 % Andelen pcv av recept (varurader) på luftvägsantibiotika (pcv, amoxicillin, amoxi-klav, cefalosporiner och makrolider) till barn 6 år är minst 8 % Resultat: 77,39 % Kopia till Uppsala Närakut, Aleris Sjukvård, Maria Carles maria.carles@aleris.se Regionkontoret, Marie Johansson, marie.johansson@regionuppsala.se Resurscentrum, Ekonomiservice, ekonomiservice@regionuppsala.se kr Ej uppfyllt

41 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Johanna Eriksson Tfn E-post Dnr VS Vårdstyrelsens dagordningsmöte Uppföljning av målrelaterad ersättning LOV vårdcentraler 217 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Privata vårdcentraler ska återbetala kronor och Primärvården ska återbetala kronor, totalt kronor. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att fakturera de i bilaga 1 och 2 angivna beloppen till respektive vårdgivare. 3. Privata och offentliga barnavårdscentraler får behålla den målrelaterade ersättningen då uppgifter inte kunnat tas fram. Ärendebeskrivning Målrelaterad ersättning utgör enligt förfrågningsunderlaget för vårdcentral 217, 2% av respektive vårdcentrals totala kapiteringsersättning 217. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till mål inom de kvalitetsområden som betecknar god vård. En analys av om vårdgivarna har uppfyllt de uppsatta målen har genomförts utifrån utdata samt genom inkomna verksamhetsberättelser från respektive verksamhet. Totalt att fakturera, se bilaga 1 och 2 Privata vårdcentraler totalt: kronor Primärvården egen regi totalt: kronor Återbetalning av målrelaterad ersättning för såväl egen regi som privat regi, beror på bristande måluppfyllelse gällande vård i rimlig tid och målet gällande läkemedel antibiotika, samt för en privat vårdcentral bristande måluppfyllelse av hälsoinriktat arbete. Läkemedelsmålet nås inte av två privata vårdcentraler tillika Primärvård egenregi två vårdcentraler. Jämfört med föregående år 216, klarar Primärvårdens samtliga verksamheter målen för hälsoinriktat arbete. Primärvården har i högre utsträckning otillräcklig måluppfyllelse avseende tillgänglighet än privata vårdcentraler. Målen för vårdcentraler beskrivs i målbilagan, bilaga 3. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

42 2 (3) Barnavårdcentral (BVC) är ett tilläggsåtagande till vårdcentral. För BVC finns ett mål som är kopplat till målrelaterad ersättning, gällande hembesök inom 3 dagar efter födseln. Den målrelaterade ersättningen utgör 1 procent av det faktiska belopp som utbetalats i kapiteringsersättning. Barnhälsovården noterade i sin uppföljning av kvalitetsdata för barnavårdscentraler 216 ett stort bortfall av uppgifter. Det antogs hänföras till införande av Cosmic för dokumentation inom BVC och därmed en ovana att dokumentera korrekt i Cosmic. Det fick till följd att säkra uppgifter saknades för bedömning av måluppfyllelsen avseende den målrelaterade ersättningen 216. Barnhälsovården skulle gå vidare i samarbete med EPJ för att ta fram en återkopplingsrapport som skulle skickas ut till samtliga BVC varje månad med uppgift om data som man inte fyllt i. Detta tillsammans med fortsatt utbildning och intensifierad kontakt med BVC i dokumentationsfrågor hoppades ge förbättrade förutsättningar för godtagbar datatäckning i fortsättningen. Barnhälsovården kan fortfarande 217 inte få utdata från Cosmic gällande deras kvalitetsdata för barnhälsovårdsverksamheten. De kan därför inte åstadkomma någon årsrapport och inte heller lämna dataunderlag till verksamheternas årsredovisning över BVC-verksamheten. På samma sätt som förra året har utdata på Akademiska sjukhuset svårigheter att få tillgång till listningsinformation från Regionens Beslutsstöd. Listningsinformationen behövs för att kunna gruppera data per vårdcentral. Det betyder att det saknas säkra uppgifter för att bedöma måluppfyllelsen avseende den målrelaterade ersättningen även 217. Bilagor Bilaga 1 Återbetalning målrelaterad ersättning privata vårdcentraler 217 Bilaga 2 Återbetalning målrelaterad ersättning Primärvården, egen regi 217 Bilaga 3 Beskrivning av mål 217 Kopia till Primärvårdsdirektör Torun Hall Eva Gunnarsson, eva.gunnarsson@privat.regionuppsala.se Petra.levin@privat.regionuppsala.se Pernilla Netinder, pernilla.netinder@aleris.se Susanne Svahn, susanne.svahn@privat.regionuppsala.se Merri Subasic, merri.subasic@privat.regionuppsala.se Gunilla Liljedahl, gunilla.liljedahl@privat.regionuppsala.se Anne Widdas, anne.widdas@capio.se Nasrin Abar, nasrin.abar@privat.regionuppsala.se Staffan Anderberg, staffan.anderberg@capio.se Ebbe Wahlund, ebbe@wahlund.org Helena Hovstadius, helena.hovstadius@ekebyhalsocenter.se Anna-Lena Karlsdotter, anna-lena.karlsdotter@enkopingshalsan.se Dag Gilstring, dag.gilstring@telia.com Jonas Thun, jonas.thun@famlak.se Annette Stenberg, grethe.annette.stenberg@privat.regionuppsala.se Håkan Jernberg, hakan.jernberg@halsohuset.se Monika Leissner, monika.leissner@privat.lul.se Peter Skoghagen, peter.skoghagen@kabohalsan.se

43 3 (3) Ture Ålander, Charlotte Möller, Carola Johansson, Marinette Hansson, Petra Vogt,

44

45

46 Bilaga 3 VS Beskrivning av mål vårdcentraler 217 Mått som ska redovisas Hälsoinriktat arbete Patienter som fått kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk Patienter som fått rådgivande samtal om riskbruk av alkohol Rapportering Avdrag Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅ-kod DV procent Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅ-kod DV procent Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅ-kod DV132 och DV2. Patienter som fått rådgivande samtal om otillräcklig fysisk aktivitet med tillägg (FaR ) Patienter som fått kvalificerat rådgivande samtal om ohälsosamma matvanor Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅ-kod DV143. Fotnot: Om antal registrerade patienter = så görs avdrag med ovan angivna procentsats 5 procent 5 procent Vård i rimlig tid Telefontillgänglighet enligt genomsnittligt värde av SKL:s nationella mätningar januari-oktober. Definition: Besvarade samtal (dvs fått tid för återuppringning), i % av totalt inkomna samtal under mottagningens öppna telefonrådgivningstid. Andel läkarbesök inom sju dagar enligt genomsnittligt värde av SKL:s nationella mätningar januari-oktober. - Vid full måluppfyllelse > 9 procent % - Vid > 8 procent men < 9 procent 2 procent - Vid < 8 procent 3 procent - Vid full måluppfyllelse > 9 procent % - Vid > 8 procent men < 9 procent - Vid < 8 procent 2 procent 3 procent

47 Mått som ska redovisas Rapportering Avdrag Region Uppsala hämtar resultaten ur LIS. 2 kr Läkemedel Följande kvot ska vara mindre för 217 jmf med 216: Antalet från vårdcentralen förskrivna och på apotek uthämtade antibiotikarecept (varurader) delat med antal unika personer som hämtat ut minst ett recept på ett från vårdcentralen förskrivet läkemedel.

48 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Nina Anundsson Tfn E-post Dnr VS Vårdstyrelsen Återrapportering avseende uppföljning av privata utförare inom vårdstyrelsens ansvarsområde 217 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslås besluta föreslå regionfullmäktige godkänna återrapporteringen avseende uppföljning av privata utförare inom vårdstyrelsens ansvarsområde enligt bilaga. Ärendebeskrivning Landstingsfullmäktige antog i november 215 ( , 135, dnr CK ) ett program för uppföljning av privata utförare för perioden Uppdraget baserar sig på att regionen är huvudman för all landstingsfinansierad verksamhet, oavsett om den drivs i egen regi eller om den genom avtal har överlämnats till en privat utförare. Regionen är därmed skyldig att följa upp och kontrollera, inte enbart sina egna verksamheter, utan även verksamheter som bedrivs i privat regi enligt de krav som anges i kommunallagen (1991:9), 3 kap., 16a-18b. Enligt kommunallagen, 6 kap. 7 ansvarar varje nämnd för uppföljning och kontroll inom sitt respektive område. Återrapportering om hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året ska ske årligen i särskild ordning till regionstyrelsen och regionfullmäktige. I återrapporteringen redogörs för styrelsernas uppföljningsansvar, uppföljningens inriktning och principer, genomförda granskningar och utvärderingar, uppföljnings- och utvärderingsarbetets resultat, registrerade avvikelser och vidtagna åtgärder samt planerade uppföljningar och utvärderingar 218. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

49 2 (2) Bilagor Återrapportering avseende uppföljning av privata utförare inom vårdstyrelsens ansvarsområde 217 Kopia till Regionstyrelsen

50 Bilaga 1 Återrapportering avseende uppföljning av privata utförare inom vårdstyrelsens ansvarsområde Bakgrund Landstingsfullmäktige antog i november 215 (dnr CK ) ett program för uppföljning av privata utförare för perioden Uppdraget baserar sig på att regionen är huvudman för all landstingsfinansierad verksamhet, oavsett om den drivs i egen regi eller om den genom avtal har överlämnats till en privat utförare. Regionen är därmed skyldig att följa upp och kontrollera, inte enbart sina egna verksamheter, utan även verksamheter som bedrivs i privat regi enligt de krav som anges i kommunallagen (1991:9), 3 kap., 16a-18b. Dessutom framgår av kommunallagen, 6 kap., 7, att varje nämnd ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt respektive område. Återrapportering om hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året ska ske årligen i särskild ordning till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Styrelsernas uppföljningsansvar Det övergripande syftet med uppföljning och utvärdering är att säkerställa att patienterna tillförsäkras en hälso- och sjukvård av god medicinsk kvalitet och att verksamheterna sköts på ett ändamålsenligt och effektivt sätt utan ekonomiska oegentligheter. Uppföljning och utvärdering är därför strategiska styrverktyg som ger återkoppling till uppdragsgivaren om resultaten av hälso- och sjukvården samt ger viktig vägledning för framtida åtgärder. För att hälso- och sjukvården ska kunna utvecklas krävs också att styrning och ledning utformas på ett sådant sätt att utförarna ges goda förutsättningar för att kunna driva och utveckla sina verksamheter. I regionfullmäktiges program till styrelser/nämnder framgår att varje styrelse/nämnd med utgångspunkt utifrån fullmäktiges riktlinjer och generella mål för uppföljning ansvarar för att: Säkerställa att privata utförare samt utförare i egen regi under samma regelverk inom nämndens ansvarsområde, agerar utifrån gällande lagar, förordningar och föreskrifter. Säkerställa att utförare följer mål och riktlinjer beslutade av fullmäktige, styrelser och nämnder. Arbeta fram mätbara tydliga mål för sitt uppföljningsarbete. Arbeta fram och anta en plan inkluderande riktlinjer för hur uppföljningen ska prioriteras och genomföras varje år inom respektive nämnds ansvarsområde utifrån fullmäktiges program, planen ska klargöra hur nämndens mål ska uppnås utifrån struktur- och processperspektiv. Säkerställa att upphandlingar som genomförs följer regionens upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling. De styrelser som har ansvar för hälso- och sjukvården i Region Uppsala är vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen. För att kunna genomföra arbetet med fördjupad uppföljning inom regionen har landstingsstyrelsen i april 216 antagit en strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvård för perioden ( , 98, dnr LS ). Strategin utgör plattformen för fördjupad uppföljning och utvärdering av såväl privata som offentliga utförare inom hälso- och sjukvården. Med strategin som utgångspunkt tas årligen fram en arbetsplan, som beslutas på tjänstemannanivå.

51 Bilaga 1 Uppföljningens inriktning och principer Regionen Uppsalas arbete med uppföljning av hälso- och sjukvård är indelad i de tre nivåer; löpande uppföljning, fördjupad uppföljning och utvärdering. Den löpande uppföljningen av privata utförare sker inom ramen för regionens planerings- och budgetprocess med stöd av regionens beslutsstödsystem och framarbetad uppföljningsmodell. I månadsrapporter, delårsrapporter och årsredovisningar redovisas uppföljningen av produktion, kostnader och vissa kvalitetsindikatorer, exempelvis tillgänglighet och väntetider. Väntetiderna i vården rapporteras månadsvis i både sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen. En mer fördjupad analys av ekonomi, produktion och kvalitet sker i delårsrapporterna samt i årsredovisningarna. Fördjupad uppföljning och utvärdering genomförs i särskild ordning vid regionkontorets hälso- och sjukvårdsavdelning. Arbetet med fördjupad uppföljning och utvärdering bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv med en strukturerad modell, som bygger på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella modell för fördjupad uppföljning. Det huvudsakliga innehållet i metodiken fördjupad uppföljning avser granskning och kontroll, men resultaten används även i det lokala kvalitets- och förbättringsarbetet hos respektive vårdgivare. Därför sker återkopplingsmöten med samtliga granskade vårdgivare efter avslutad uppföljning där eventuella brister diskuteras och vilka förbättringsåtgärder som kan vara aktuella för respektive aktör. Spridning av resultaten i form av goda exempel till andra utförare är också viktigt för att kunna stimulera till utveckling och lärande. Ett viktigt syfte med uppföljnings- och utvärderingsarbetet är att ge underlag för patienterna att kunna göra informerade val och bidra till medborgarnas rätt till insyn i de verksamheter som bedrivs i regionens regi. Detta informationsansvar har också stärkts i samband med ändringarna i kommunallagen (1991:9), det vill säga om allmänhetens insyn i verksamheterna och möjligheter att kunna jämföra olika utförare. Regionen redovisar därför löpande på webbplatsen rapporter från fördjupade uppföljningar och utvärderingar. Idag medverkar även regionen till utvecklingen av nationella jämförelsetjänster inom ramen för 1177 Vårdguiden. Genomförda granskningar och utvärderingar 217 Det har under vårdstyrelsen genomförts en fördjupad uppföljning och en utvärdering under 217. Uppföljningen följer strategin för fördjupad uppföljning som kan inkludera vårdgivare inom både privat och offentlig regi. Fördjupad uppföljning, särskilt boende Den fördjupade uppföljningen var riktad mot kommunernas särskilda boenden, där läkarinsatsen är ett tilläggsuppdrag för vårdcentral enligt förfrågningsunderlaget. Utfallet visade att vårdgivarna för läkarinsatserna fullgör sina uppgifter enlig förfrågningsunderlaget och följer huvudsakligen ViS (vård i samverkan). Läkarinsatserna i de granskade boendena tillgodoser i allt väsentligt läkarinsatser på primärvårdsnivå där slutenvårdens resurser inte krävs. Akuta läkarbesök görs i begränsad omfattning. Däremot brister det i dokumentation av årlig läkarkontroll, medicinsk vårdplanering och läkemedelsgenomgång.

52 Bilaga 1 Utlokaliserade slutenvårdsplatser I utvärderingen som genomfördes av upphandlad konsult framgår att de tre närvårdsverksamheterna (Uppsala, Östhammar och Tierp) har liknande uppdrag och patientunderlag men skiljer sig åt i väsentliga avseenden. Enheten i Östhammar har drivits som en närvårdsenhet i samverkan med kommunen sedan 21 medan i Tierp är nystartad och där är det för tidigt att utvärdera utfallet i verksamheten. Närvårdsavdelningen i Uppsala drivs av Region Uppsala utan samverkan från kommunen. Under utvärderingen har konsulten gjort följande iakttagelser: De tre enheterna är inriktade på att vårda äldre patienter med komplexa sjukdomsbilder men som inte kräver sjukhusets speciella resurser. Enheterna i Östhammar och Tierp drivs och finansieras gemensamt med respektive kommun, medan närvårdsavdelningen i Uppsala drivs och finansieras helt av Region Uppsala. I Uppsala finns cirka 2 vårdplatser, i Östhammar 18 och i Tierp 3 vårdplatser (ska utvidgas till 6 på sikt) I Tierp etableras närvårdsplatserna tillsammans med den geriatriska avdelningen som har slutenvårdsplatser delvis riktade till samma målgrupper. Vårdtiderna är i genomsnitt cirka 1 dagar vid de olika enheterna. Närvårdsenheten i Östhammar tar emot de flesta patienterna direkt från ordinärt boende via vårdcentralens läkare. Endast var femte patient kom från sjukhusavdelning. Närvårdsavdelningen i Uppsala har haft svårigheter att rekrytera patienter från primärvården och det stora flertalet inskrivningar sker från Akademiska sjukhuset. I praktiken fungerar enheten som en eftervårdsavdelning till sjukhuset. Från enheten i Östhammar utskrevs 7 procent av patienterna till ordinärt boende och 14 procent till särskilt boende. Även från avdelningen i Uppsala utskrevs det stora flertalet till ordinärt och särskilt boende. Bedömning av vårdtyngd försvåras av att huvuddiagnos saknas vid de flesta vårdtillfällen. Enligt övriga diagnosuppgifter som finns i vårdstatistiken förekommer ett mycket stort antal diagnoser hos patientgrupperna ifråga och de flesta patienter har flera diagnoser. Konsulten konstaterar i utvärderingen att närvårdsenheterna avlastar andra delar i vårdsystemet, i första hand slutenvården vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Enheterna i Östhammar och Tierp ger invånare i dessa kommuner möjlighet till slutenvård närmare hemorten. Bedömningen av vårdformen i termer av vårdtyngd, vårdkvalitet och patientsäkerhet försvåras av frånvaron av huvuddiagnoser och bristen på etablerade indikatorer och nyckeltal för verksamhetsuppföljning. Även om dessa vårdplatser idag fyller en viktig roll gör konsulten bedömningen att behovet av närvårdsplatser kan minska vid en fortsatt utbyggnad av hemsjukvård och mobila team. Oavsett hur Region Uppsala väljer att balansera utbygganden av olika vårdformer, bör ökade ansträngningar riktas mot att öka samspelet och integrationen mellan sjukvårdsrådgivning, vårdcentraler med jourmottagningar, mobila team och den kommunala vården och omsorgen.

53 Bilaga 1 Planerade granskningar och uppföljningar 218 Arbetet med uppföljning och utvärdering utgår från framarbetad uppföljningsplan där en prioritering genomförs av inkomna uppföljningsförslag. Högst prioriterat är att under 218 genomföra en utvärdering av sprututbytesmottagningen. Enligt tidigare beslut i ärende dnr HSS ska en utvärdering genomföras under 218. Den ska inkludera dimensionering och budget kopplat till utfall och behov samt om mottagningen fångat målgruppen.

54 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Johanna Eriksson Tfn E-post Dnr VS Vårdstyrelsen Svar på initiativ om Mer digital vård i Region Uppsala Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Initiativärendet avslås med hänvisning till redovisningen av ärendet. Ärendebeskrivning Vid vårdstyrelsens sammanträde den 19 mars 218 väckte Anna-Karin Klomp (KD), Emilie Orring (M) och Aranka Botka Ncomo (C) ett initiativärende rörande att Region Uppsala tecknar avtal med vårdgivare som erbjuder digitala vårdmöten och andra digitala hälso- och sjukvårdstjänster. Vårdstyrelsen har tidigare beslutat den 9 november 217, 133, VS217-83, att vårdgivare ska använda sig av de tjänster för digitala vårdmöten som Region Uppsala utvecklar och godkänner. Region Uppsala kommer erbjuda ett bra och säkert alternativ för digitala vårdmöten i och med beslutet vid vårdstyrelsen den 19 mars 218, 23, VS21783, om videomöte via integrationen med Cosmic. Patientsäkerhetsmässigt är fördelarna för patienten stora, eftersom man kommer åt patientens ordinarie sammanhållna journal i videomötet. Patienter folkbokförda i Uppsala län kan, i enlighet med patientlagen, fritt söka både fysisk och digital vård utomläns. Det är alltid vårdlandstinget som ansvarar för uppföljning av utförd vård, både för patienter folkbokförda i länet och för utomlänspatienter. Region Jönköping, som har flera digitala nätdoktorföretag anlitade som underleverantörer till några av sina privata vårdcentraler, ansvarar för uppföljning av den utförda digitala vården. Region Jönköping ställer samma krav på kvalitet, följsamhet till nationella riktlinjer och uppföljning av verksamheten som alla landsting/regioner i landet gör. Region Jönköping rapporterar månadsvis information till respektive hemlandsting gällande den digitala utomlänsvård som utförts. Uppföljningen visar att de patienter som mest nyttjar digital vård kommer från socioekonomiskt starka områden med god närhet till fysisk vård. Det är flest patienter i åldersgruppen 1 år samt i gruppen år, varav kvinnor utgör en större andel. Patienter i glesbygd/landsbygd söker minst digital utomlänsvård. Den här Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

55 2 (2) utvecklingen riskerar leda till betydande undanträngningseffekter till nackdel för patienter med högst medicinskt prioriterade behov. I enlighet med tidigare fattat beslut i vårdstyrelsen den 5 oktober , VS21726, Primärvården roll i framtidens hälso- och sjukvård, samt i arbetet med effektiv och nära vård 23 (LS ) så vill den politiska majoriteten koncentrera arbetet till att utveckla och stärka resurser till primärvård och nära vård i hela länet. En upphandling av privata digitala nätdoktorer skulle vara tvärtemot den pågående uppbyggnaden i länet som innebär ett utvecklat teamarbete och en triagering i syfte att patienter får vård på bästa effektiva omhändertagandenivå. Det är ett stort ansvar att upphandla digital vård. Det ställer krav på ökad administration och innebär samma krav på uppföljningsansvar gentemot övriga hemlandsting/regioner som Region Jönköping och Landstinget Sörmland har idag. Den politiska majoriteten ser inga fördelar för våra patienter att Region Uppsala skulle upphandla och teckna egna avtal med nätdoktorföretag. Den politiska majoriteten vill fortsätta arbeta i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen att vård ges efter behov och vill fortsätta utveckla hälso- och sjukvården i hela länet med fokus på kontinuitet, trygghet och god patientsäkerhet. Mot bakgrund av ovan avslås initiativärendet att Region Uppsala ska teckna avtal med privata vårdgivare som erbjuder digitala vårdmöten och andra digitala hälso- och sjukvårdstjänster. Kopia till Anna-Karin Klomp (KD) Emilie Orring (M) Aranka Botka Ncomo (C)

56 Vårdstyrelsen Initiativärende Mer digital vård i Region Uppsala Självklart ska digitala vårdmöten tillåtas i Region Uppsala. Förutom att tillåta redan befintliga verksamheter att genomföra digitala vårdmöten vill vi att Region Uppsala upphandlar och tecknar avtala med redan befintliga digitala aktörer på marknaden. Patienterna har redan tillgång till tjänsterna men för att Region Uppsala ska kunna ställa krav på utförarnas kvalitet samt följa upp kvaliteten i vården behöver vi ha egna avtal med utförarna. Att Region Uppsala tecknar avtal med vårdgivare som erbjuder digitala vårdmöten och andra digitala hälso- och sjukvårdstjänster Anna-Karin Klomp (KD) Emilie Orring (M) Aranka Botka Ncomo (C)

57 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS Vårdstyrelsen Rutin för anmälan av delegationsbeslut samt revidering av vårdstyrelsens delegationsordning Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Delegationsordning för vårdstyrelsen antas enligt bilaga. 2. Rutin för anmälan av delegationsbeslut fastställs enligt bilaga. Ärendebeskrivning Rutin för anmälan av delegationsbeslut Behov föreligger av revidering av vårdstyrelsens delegationsordning. Utöver redaktionella ändringar har delegationsordningen kompletterats med en inledning som bland annat förtydligar vad som menas med verkställighet respektive beslut. En nyhet i 217 års kommunallag är att varje nämnd ska ta ställning till i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av delegation ska anmälas. Det gäller även i vilken utsträckning beslut som har fattats efter vidaredelegation ska anmälas. Det blir alltså möjligt för en nämnd att förordna om att beslut i vissa ärenden eller grupper av ärenden inte ska anmälas till nämnden. Sådana beslut ska protokollföras särskilt. Ett förslag till rutin för anmälan av delegationsbeslut föreligger som innebär att alla delegationsbeslut liksom tidigare ska anmälas i den ordning som tillämpats hittills. Personal Vid anställning av personal finns utrymme för alternativa lösningar, överväganden och självständiga bedömningar vilket innebär att det är fråga om beslut i kommunallagens mening. Ändringar i anställningsvillkor samt avslut av anställning på arbetstagarens initiativ anses vara verkställighet. Punkten 2.2 Anställningsvillkor, under avsnittet Personal, föreslås därför utgå. Upphandling Under avsnitt 4 Upphandling i bilagd delegationsordning föreslås redaktionell ändring, begreppet förfrågningsunderlag ersätts med upphandlingsdokument. En kommentar Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

58 2 (2) föreslås läggas till som förtydligar att tecknande av upphandlingskontrakt och beslut om tilldelning hanteras som verkställighet. Enligt LOU 2 kap, 19 får beslut som lagen är tillämplig på inte överklagas med stöd av 1 kap kommunallagen (1991:9). Bilagor Delegationsordning Rutin för anmälan av delegationsbeslut Mall för anmälan av delegationsbeslut Kopia till Torun Hall, förvaltningsdirektör Primärvård, Hälsa och habilitering Gunilla Swanholm, förvaltningsdirektör Folktandvården Anne Nilsson, chefsjurist

59 Dnr VS Dnr VS Vårdstyrelsens delegationsordning Region Uppsala Fastställdav vårdstyrelsenå r/mån/dag Gäller fr.o.m.

60 2 (7) Vårdstyrelsens delegationsordning Grunderna för delegering av beslut Enligt kommunallagen får styrelse/nämnd uppdra åt ett utskott, presidium, en ledamot eller ersättare eller åt en anställd att besluta på styrelsens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Vidaredelegation Beslut som har delegerats till förvaltningschef får vidaredelegeras i ett led i de fall styrelsen/nämnden har godkänt det, vilket framgår av delegationsordningen. Utöver detta är vidaredelegering inte tillåtet i något fall. Beslut som inte får delegeras Ärenden som avser verksamheten mål, inriktning, omfattning eller kvalitet får inte delegeras. Delegationsbeslut I Region Uppsalas verksamhet görs dagligen olika ställningstaganden. I kommunalrättslig mening skiljer vi på två olika former av ställningstaganden, delegationsbeslut och verkställighetsbeslut. Ett delegationsbeslut är ett ställningstagande som Region Uppsala gör där det finns ett utrymme för självständig bedömning, ett tolkningsutrymme. Det är styrelsen/nämnden som beslutar vem som kan fatta beslut på delegation, vilket framgår av delegationsordningen. Verkställighetsbeslut Utöver de beslut som kan fattas enligt denna delegation fattar Region Uppsalas tjänsteperson så kallande verkställighetsbeslut. Verkställighet betyder att åtgärden är en normal del av en tjänstepersons uppdrag i kraft av dennes tjänsteställning och innebär tillämpning/verkställande av tidigare beslut, lag, instruktion eller befattningsbeskrivning. Exempel på sådana beslut är interna frågor om inköp, fastighetsförvaltning, attest och lönesättning. För att beslut ska kunna anses som verkställighet krävs att det finns politiskt fastställda mål för verksamheten samt en politiskt fastställd ekonomisk ram. Kännetecknande för verkställighetsbeslut är att det inte finns utrymme för självständiga bedömningar. En stor del av de beslut som fattas i Region Uppsala är av typen verkställighet. Verkställighetsbeslut behöver inte anmälas. Anmälan av delegationsbeslut Beslut som är fattade på delegation ska anmälas till delegerande styrelse/nämnd vid nästkommande sammanträde enligt fastställd rutin. Även beslut som har vidaredelegerats av förvaltningschef till annan anställd ska anmälas till styrelse/nämnd.

61 3 (7) Den som har fått rätten att fatta ett beslut på delegation är också den som ansvarar för att delegationsbeslut anmäls till styrelse/nämnd.

62 4 (7) 1 Företrädarskap Ärendetyp 1.1 Avtalstecknande Delegering till: Vårdstyrelsens ordförande 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Förvaltningschef Hälso- och sjukvårdsdirektör 1.3 Fullmakt Vårdstyrelsens ordförande Förvaltningschef 1.4 Mottagande av delgivning 1.5 Brådskande beslut Förvaltningschef Vårdstyrelsens ordförande Beskrivning Undertecknande av avtal och andra handlingar. från styrelsen. Gäller ej externa hyresavtal vilket omfattas av fastighets- och servicenämndens delegationsordning. Befogenhet att företa rättshandlingar, som att skriva under och säga upp avtal, vilka blir bindande för landstinget. Får vidaredelegeras endast av förvaltningschef. Utfärdare och innehavare av fullmakt (bl.a. rättegångsfullmakt) att föra Region Uppsalas talan i mål och rättsliga ärenden som ankommer på styrelsen. Får vidaredelegeras. Får vidaredelegeras. Fatta beslut på vårdstyrelsens vägnar i ärenden som är så brådskande att styrelsens avgörande inte kan avvaktas. (kommunallagen 6 kap 36 ). 2 Personal Ärendetyp 2.1 Anställning Delegering till: Förvaltningschef 2.2 Anställningsvillkor Förvaltningschef 2.2 Avslutande av anställning Förvaltningschef Beskrivning Anställning och villkor. Får vidaredelegeras. Fortlöpande löne- och anställningsvillkor under anställningen. Får vidaredelegeras. Avslutande av anställning och villkor kopplade till avslutandet för personal. Får vidaredelegeras. Avser avslut av anställning från arbetsgivarens sida.

63 5 (7) 3 Ekonomi Ärendetyp 3.1 Beslut om mottagande av gåva/arv/donation Delegering till: Förvaltningschef Beskrivning Beslut om mottagande av gåva, arv och donation till landstinget Region Uppsala. Delegationen gäller värden uppgående till högst 1 kr per gåva/arv/donation. Mottagande av gåva/arv/donation upp till högst 1 kr är verkställighet. Delegering till: Förvaltningschef Beskrivning Upphandlingsinitieringar inom den egna verksamheten upp till ett avtalsbelopp om 1 kr (inom budget). Får vidaredelegeras. Anta förfrågningsunderlag upphandlingsdokument 4 Upphandling Ärendetyp 4.1 Initiering av upphandling OBS! Gäller ej fastighetsinvesteringar eller hälso- och sjukvårdstjänster 4.2 Förfrågningsunderlag Upphandlingsdokument hälso- och sjukvårdstjänster, (ej LOV) 4.3 Förfrågningsunderlag Upphandlingsdokument Övrigt Vårdstyrelsens arbetsutskott Upphandlingschef Anta förfrågningsunderlag upphandlingsdokument för upphandlingar där kontraktsvärdet understiger 1 kr. Vårdstyrelsens arbetsutskott Anta av arbetsutskottet utvalda förfrågningsunderlag upphandlingsdokument. Tecknande av upphandlingskontrakt samt tilldelningsbeslut är verkställighet.

64 6 (7) 5 Beslut rörande förtroendevalda Ärendetyp 5.1 Konferenser Delegering till: Vårdstyrelsens arbetsutskott Beskrivning Utse deltagare till konferenser, kurser och liknande för förtroendevalda samt besluta om arvode. 6 Särskild delegation Ärendetyp 6.1 Representation Delegering till: Vårdstyrelsens ordförande Beskrivning Beslut om representation upp till 16 kr i externa lokaler. Representation i externa lokaler där totalsumman för arrangemanget understiger 2 kr är verkställighet. 6.2 Offentlighets- och sekretesslagen m m Förvaltningschef 6.3 LSS-frågor Förvaltningschef Representation, t ex personalsammankomst, i landstingets i egna lokaler, inom beviljad budget, är verkställighet upp till 16 kr. Myndighetens prövning enligt offentlighets- och sekretesslagen (främst 6 kap) om utlämnande av allmän handling (jämte överprövning). Även uppställande av förbehåll vid utlämnande. Beslut enligt tryckfrihetsförordningen 2 kap 14. Får vidaredelegeras Beslut enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade: - tillhörighet till personkrets, 1. - beslut om insatser, 9 ac. - myndighetens omprövning av beslut. Får vidaredelegeras.

65 7 (7) 6.4 Regeländring Vårdstyrelsens arbetsutskott Redaktionella ändringar i förfrågningsunderlag Anståndsprövning Vårdstyrelsens arbetsutskott Beslut om anstånd gällande rapportering av försenade uppdrag till vårdstyrelsen. 1 a) Ändringar som inte förändrar villkor eller ekonomiska ersättningar för den verksamhet som bedrivs enligt förfrågningsunderlag. Exempel på detta kan vara: - Ändringar av uppenbara felskrivningar, felaktigheter och språkliga oklarheter - Förtydliganden av skrivningar i regelboken utan att villkor och ersättningar förändras. Anmärkning: Vad avser ändringar som nämns nedan, finns bestämmelser i förfrågningsunderlaget hur sådan ska föras in i förfrågningsunderlaget. Detta görs på tjänstemannanivå genom ren verkställighet - Nödvändiga ändringar föranledda av exempelvis tvingande lagstiftning eller beslut i landstingsfullmäktige, landstingsstyrelse eller annan instans vars beslut är bindande för hälso- och sjukvården - Beslut i vårdstyrelsen i ärenden som uppenbart får till följd att ändringar i förfrågningsunderlaget måste göras. b) Ändringar som inte förändrar villkor eller ekonomiska ersättningar för den verksamhet som bedrivs enligt förfrågningsunderlag. Exempel på detta kan vara: - Ändringar av uppenbara felskrivningar, felaktigheter och språkliga oklarheter - Förtydliganden av skrivningar i förfrågningsunderlag utan att villkor och ersättningar förändras.

66 Godkänt den: Ansvarig: Gäller för: Christina Dahlmann Region Uppsala Anmälan av delegationsbeslut till styrelser och nämnder i Region Uppsala Grunderna för delegering av beslut Enligt kommunallagen får styrelse/nämnd uppdra åt ett utskott, presidium, en ledamot eller ersättare eller åt en anställd att besluta på styrelsens/nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Delegationsbeslut I Region Uppsalas verksamhet görs dagligen olika ställningstaganden. I kommunalrättslig mening skiljer vi på två olika former av ställningstaganden, delegationsbeslut och verkställighetsbeslut. Ett delegationsbeslut är ett ställningstagande som Region Uppsala gör där det finns ett utrymme för självständig bedömning, ett tolkningsutrymme. Det är styrelsen/nämnden som beslutar vem som kan fatta beslut på delegation, vilket framgår av delegationsordningen. Vidaredelegation Beslut som har delegerats till förvaltningschef får vidaredelegeras i ett led i de fall styrelsen/nämnden har godkänt det, vilket framgår av delegationsordningen. Utöver detta är vidaredelegering inte tillåtet i något fall. Beslut som inte får delegeras Ärenden som avser verksamheten mål, inriktning, omfattning eller kvalitet får inte delegeras. Verkställighetsbeslut Utöver de beslut som kan fattas enligt denna delegation fattar Region Uppsalas tjänstepersoner så kallande verkställighetsbeslut. Verkställighet betyder att åtgärden är en normal del av en tjänstepersons uppdrag i kraft av dennes tjänsteställning och innebär tillämpning/verkställande av tidigare beslut, lag, instruktion eller befattningsbeskrivning. Exempel på sådana beslut är interna frågor om inköp, fastighetsförvaltning, attest och lönesättning. För att beslut ska kunna anses som verkställighet krävs att det finns politiskt fastställda mål för verksamheten samt en politiskt fastställd ekonomisk ram. Kännetecknande för verkställighetsbeslut är att det inte finns utrymme för självständiga bedömningar. En stor del av de beslut som fattas i Region Uppsala är av typen verkställighet. Verkställighetsbeslut behöver inte anmälas. Anmälan av delegationsbeslut till styrelser och nämnder i Region Uppsala DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 2. Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 1 av 2

67 Anmälan av delegationsbeslut Beslut som är fattade på delegation ska anmälas till delegerande styrelse/nämnd vid nästkommande sammanträde. Även beslut som har vidaredelegerats av förvaltningschef till annan anställd ska anmälas till styrelse/nämnd. Den som har fått rätten att fatta ett beslut på delegation är också den som ansvarar för att delegationsbeslut anmäls till styrelse/nämnd. Det finns två syften med detta; dels för att informera att beslutet har fattats men också för att i tid begränsa möjligheten till att överpröva beslutet. Anmälan protokollförs och anslås på Region Uppsalas officiella anslagstavla. Ett delegationsbeslut vinner laga kraft efter en besvärstid under vilken medborgare har rätt att klaga mot beslutet. Uteblivet anslag innebär att besvärstiden fortsätter att löpa. En särskild blankett för anmälan av delegationsbeslut ska användas. Delegationsbeslut dokumenteras, diarieförs och arkivbildas i den verksamhet som initierar och handlägger ärendet oavsett nivå på delegat. Ett delegationsbeslut ska undertecknas. Anmälan av delegationsbeslut till styrelser och nämnder i Region Uppsala DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 2. Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 2 av 2

68 Anmälan av delegationsbeslut till sjukhusstyrelsen Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik 21X-XX-XX Beslutsfattare med namn och befattning

69 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS Vårdstyrelsen Förbättrat och utvecklat basprogram för vård och övervakning av graviditet Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Initiativärendet anmäls och bereds för senare ställningstagande i vårdstyrelsen. Ärendebeskrivning Vid vårdstyrelsens sammanträde den 16 april 218 väcks bifogat initiativärende rörande Förbättrat och utvecklat basprogram för vård och övervakning av graviditet. Bilagor Initiativärende avseende Förbättrat och utvecklat basprogram för vård och övervakning av graviditet Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

70

71 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS218-6 Vårdstyrelsen Anmälan av delegationsbeslut för april 218 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Redovisningen av delegationsbeslut godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom vårdstyrelsens ansvarsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Bilagor Delegationsbeslutlistor Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

72 2 (2)

73 Anmälan av delegationsbeslut till Vårdstyrelsen (VS) Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning VS Tillägg till avtal Praktikertjänst Ultuna vårdcentral VS Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Enhetschef Carina Bäckström VS Avtalsteckning (löpande) 1.2 Avtalsteckning (löpande) 1.2 Avtalsteckning (löpande) VS Avtal om privat psykoterapi med AB Evelina Linder KBT VS Avtalsteckning (löpande) 1.2 Avtalsteckning (löpande) VS Avtalsteckning (löpande) Avtal för ortodontiska behandlingar av barn och ungdomar folkbordförda i Uppsala län med Nordic Dental Gränby AB, Delir Sharifian Tilldelningsbeslut vårdval avseende privat psykoterapi med AB Evelina Linder KBT Avtal för privata tandläkare om tandvård till asylsökande vuxna över 18 år i Uppsala län med tandläkare Dalia Ridahsson, City Tandvård. Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Tilldelningsbeslut vårdval för privat psykoterapi med HB Enhetschef Carina Bäckström Medveta, Kjell Åke Nygren Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld

74 Anmälan av delegationsbeslut till vårdstyrelsen Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning VS Brådskande beslut Malena Ranch, vårdstyrelsens ordförande VS Representation VS Representation VS Representation Val av ledamot till vårdstyrelsens arbetsutskott Planeringsdag för Primärvårdens ledningskontor Planeringsdag för Flogsta och Stenhagens vårdcentraler Planeringsdag för Knivsta vårdcentral VS Representation Malena Ranch, vårdstyrelsens ordförande VS Representation VS Representation VS Representation VS Representation VS Representation Planeringsdag för verksamhetsområde Särskild vård och Integration Planeringsdag för Enköpings husläkarcentrum med filial Klinikledningskonferens för Folktandvårdens ledningsgrupp Planeringsdag för Primärvårdens ledningskontor Planeringsdag för Svartbäckens vårdcentral Planeringsdag för Primärvårdens ledningskontor 1 (2) Malena Ranch, vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch, vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch, vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch, vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch, vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch, vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch, vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch, vårdstyrelsens ordförande

75

76 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS218-7 Vårdstyrelsen Anmälan av inkomna skrivelser för april 218 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Redovisningen av inkomna skrivelser godkänns. Ärendebeskrivning Nedanstående skrivelser redovisas: 1. Vårdstyrelsens arbetsutskott Protokoll från sammanträde den 5 april SAMLA Protokoll från sammanträde den 1 april 218 KOMPLETTERAS 3. Politisk samrådsgrupp Enköpings kommun och Region Uppsala Protokoll från sammanträde den 15 februari Regionstyrelsen Protokoll från sammanträde den 27 februari 217 Avrapportering av uppdrag rörande hjälpmedelsavgifter 5. Regionstyrelsen Protokoll från sammanträde den 27 februari 217 Cancerplan , uppföljning samt komplettering avseende cancerpreventionsplan 6. Regionstyrelsen Protokoll från sammanträde den 27 februari 218 Strategisk inriktning och principer för lokalförsörjningen vid Akademiska sjukhuset 7. Sjukhusstyrelsen Protokoll från sammanträde den 2 mars 218 Begäran om medel för genomförande av rehabiliteringscentrum 8. Sjukhusstyrelsen Protokoll från sammanträde den 2 mars 218 Månadsrapport sjukhusstyrelsen februari 218 Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

77 2 (2) 9. Verksamhetsberättelse 217 Klinisk farmaci, Region Uppsala 1. RME i Uppsala län Skrivelse till politiker och vårdgivare i Region Uppsala och Uppsala län Bilagor Inkomna skrivelser

78 Protokoll Sammanträdesdatum Vårdstyrelsens arbetsutskott 1 (6) Plats och tid: Regionkontoret den 5 april 218, kl. 9: 11:1 Beslutande: Malena Ranch (MP), ordförande Håkan Collin (S), 1:e vice ordförande Anna-Karin Klomp (KD), 2:e vice ordförande Petra Söderlund (S) Emilie Orring (M) Övriga deltagare: Tord Jansson, planerings- och försörjningschef, Primärvård, Hälsa och habilitering 12 Malin Uppströmer Eklöf, ekonomichef, Primärvård, Hälsa och habilitering 12 Åsa Himmelsköld, hälso- och sjukvårdsdirektör, deltar under beredning och beslut Carina Bäckström, enhetschef, deltar under beredning och beslut Marie Johansson, controller, deltar under beredning och beslut Anna Sandström, nämndsekreterare, deltar under beredning och beslut Plats och tid för justering: Regionkontoret den 9 april 218, kl Underskrifter: Sekreterare Anna Sandström Ordförande Malena Ranch (MP) Justerare Anna-Karin Klomp (KD) ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Datum när anslaget sätts upp Förvaringsplats för protokoll Datum när anslaget tas ner Regionkontoret, Storgatan 27, Uppsala Paragraf 1 13

79 Region Uppsala Vårdstyrelsens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum (6) Innehållsförteckning Fastställelse av föredragningslista 1/18 Val av justerare 11/18 Beredning av ärenden till vårdstyrelsen den 16 april /18 Kurser och konferenser 13/18 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

80 Region Uppsala Vårdstyrelsens arbetsutskott 1/18 Protokoll Sammanträdesdatum Dnr VS218-3 Fastställelse av föredragningslista Beslut Vårdstyrelsens arbetsutskotts beslut Förslag till föredragningslista fastställs. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsens arbetsutskott föreslås fastställa förslag till föredragningslista för sammanträdet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3 (6)

81 Region Uppsala Vårdstyrelsens arbetsutskott 11/18 Protokoll Sammanträdesdatum Dnr VS218-2 Val av justerare Beslut Vårdstyrelsens arbetsutskotts beslut Anna-Karin Klomp (KD) utses att jämte ordföranden Malena Ranch (MP) justera dagens protokoll. Tid för justering: Måndagen den 9 april kl. 13., Regionkontoret, Storgatan 27, Uppsala. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 (6)

82 Region Uppsala Vårdstyrelsens arbetsutskott 12/18 Protokoll Sammanträdesdatum Dnr VS218-8 Beredning av ärenden till vårdstyrelsen den 16 april 218 Beslut Vårdstyrelsens arbetsutskotts beslut Beredningen av ärenden till vårdstyrelsen läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Vid sammanträdet bereds ärenden till vårdstyrelsen den 16 april 218. Under beredningen av ärendet om månadsrapporter för mars informerar Malin Uppströmer Eklöf, ekonomichef, och Tord Jansson försörjning- och planeringschef, från Primärvård, Hälsa och Habilitering, om pågående och planerade insatser inom ramen för handlingsplan för ekonomi i balans 218. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (6)

83 Region Uppsala Vårdstyrelsens arbetsutskott 13/18 Protokoll Sammanträdesdatum Dnr VS218-9 Kurser och konferenser Beslut Vårdstyrelsens arbetsutskotts beslut Deltagande vid kurser och konferenser sker i enlighet med redovisningen av ärendet. Ärendebeskrivning I enlighet med vårdstyrelsens delegationsordning utser vårdstyrelsens arbetsutskott deltagare vid kurser och konferenser samt beslutar om arvode i samband med deltagande. Vid dagens sammanträde beviljar arbetsutskottet deltagande vid nedanstående kurser och konferenser: 1. Folkhälsans nya spelplan hur minskar vi skillnader i hälsa? Datum: den 15 maj Plats: Stockholm Deltagare: En deltagare vardera från majoritet och opposition 2. Delaktighet för psykisk hälsa temadagar Datum: temadagar den 9 11 april Plats: Infoteket, Kungsgärdets center, Uppsala Deltagare: Information skickas ut till samtliga ledamöter i vårdstyrelsen, (arvode utgår dock ej). 3. God och jämlik hälsa Datum: den 1 april 218 Plats: Uppsala Deltagare: Tre deltagare vardera från majoritet och opposition Kopia till Vårdstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6 (6)

84 Politisk samrådsgrupp Deltagare Mattias Alsiö (Organisatör), Iréne Hansson, Bitte Myrsell, Björn Berg (Frånvarande), Håkan Collin, Elisabeth Kántor (Frånvarande), Frank Stoor, Fred Raghall, Måns Vilhelmsson, Marie Karlström, Neil Ormerod, Peter Book, Solweig Eklund, Solveig Sundblad, Sven Jansson (Frånvarande), Yvonne Bromeé, Gunilla Heden, Åsa Dahlen, Christianne Simson (Frånvarande), Mattias Porsaeus, Birgitta Ekholm Lejman :-16: Enköpingsrummet, kommunhuset i Enköping Protokoll 1. Föregående minnesanteckningar 2. Kartläggning av barn och unga med psykisk ohälsa Barn och unga Enköping pdf Birgitta Ekholm Lejman var föredragande. Hon är närvårdsstrateg inom Region Uppsala och har fått uppdraget som samordnare för barn och unga av HSVO tjänstemannaledning. Uppdraget innefattar till stor del att samordna förbättringsområden. Birgitta redogjorde för grunden till identifierade förbättringsområden, pågående förbättringsområden och ytterligare identifierade förbättringsområden. Se bifogat bildspel Grunden till identifierade förbättringsområden Fas 1 - Kartläggning av insatser för barn och unga med psykisk ohälsa - edit.pdf Utgångspunkt är BUS Uppsala. Riktlinje om samverkan - barn och unga. Ytterligare kartläggningar som gjorts är Liv och hälsa ung som rör frågor kring ANT, mående, kost, motion, psykiskt välmående. Svarsfrekvensen har dock varit låg från högstadiet vid senaste undersökningen pga av brist på datorer, vilket krävs för att delta. Detta ska dock vara åtgärdat inför nästa undersökning. Hälsosamtal via elevhälsan. Utförs på låg, mellan och högstadiet. Genom den nationella satsningen Uppdrag psykisk hälsa har ytterligare kartläggningar gjorts. Det finns också ett flertal revisionsrapporter att tillgå inom området. Vi har enligt Birgitta generellt varit dåliga i länet på att analysera det material som finns. Bifogat finns en kartläggning av insatser för barn och unga med psykisk ohälsa Pågående förbättringsområden Här följer minnesanteckningar från ett urval av pågående förbättringsområden: Frisk i förskolan. Samarbete mellan Smittskyddsenheten och förskolan. De har varit först ut i Knivsta som fungerar som pilot. Samarbete mellan förskola och BVC gällande tidig upptäckt. Förskolan och föräldrar svarar på samma frågeformulär i samband med 3-årskontrollen och 5-årskontrollen. Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa, framtagande av rutin för samarbete, riktlinjen för gränssnitt mellan elevhälsa, socialtjänst och barn- och ungdomspsykologer. Ska förstärkas från 4 psykologer till 12 stycken. Det är 2 psykologer placerade i Enköping. Väntetiden har kortats, men är fortfarande 4-6 månader. I arbetet kring första linjen pågår också ett försöksprojekt för att se över hur andra resurser arbetar och samverkar såsom 1/3

85 socialtjänsten och elevhälsan. Håbo, Heby och Östhammar är piloter. Försöksprojektet började 1 januari 217 och pågår året ut. Länsgemensam NPF-rutin. Uppdrag från skolchefsnätverket. Arbetet påbörjades i december. Elevhälsochefer, BUP och Habiliteringen och en skolchef. Ska vara klart 1 juli. Socialtjänsten är inte med i detta skede. Riktlinje för gränssnitt mellan första linjen, BUP och habiliteringen. Ett internt arbete inom Region Uppsala med målet att barn och unga ska få hjälp på rätt vårdnivå och bättre tillgänglighet. Arbetet påbörjas den 16 februari. Det behöver finnas en väg in. Bra information, råd och stöd och en första bedömning ska kunna göras där. Halland är en förebild. Förbättrat stöd och behandling för barn och unga med missbruk och beroende Identifierade förbättringsområden Här följer minnesanteckningar från ett urval av identifierade förbättringsområden: Brukardialog. Svår att få medverkan, framförallt genom brukarorganisationer där få barn och unga finns med. Det finns dock andra alternativ såsom brukarundersökningar, Pillerpodden mm. Genom Uppdrag psykisk hälsa får Uppsala län 1 miljon kronor för att arbeta med brukarmedverkan. Synpunkter kom på att begreppen bör riktas mot medverkan istället för dialog och stöd. Barn och unga med självmordstankar. Det finns en samordnare för suicidprevention. Barn och unga som inte går i skolan. Skolan har sätt att fånga upp frånvaro på ett säkert sätt. En stor andel av frånvaron är planerad. Det som är svårt är att fånga upp orsakerna till frånvaron - både planerad och oplanerad. 3. Uppföljning av handlingsplanen, avsnitt barn och unga 3.1. Aktivitet 7 i handlingsplanen Samverkan mellan Region Uppsala, elevhälsan och socialtjänsten för att utveckla och förstärka tidiga insatser mot psykisk ohälsa hos barn och unga. Implementering av riktlinje om samverkan barn och unga (BUS) Uppföljning: Förstärkningar pågår av 1:a linjens verksamhet, dvs samtalsmottagningarna (barn och unga psykologerna). De är organiserade under Barnsjukhuset, sektionen Barns vård och hälsa, och finns ute i länet. Inte BUP alltså. Genomgång av rutiner gällande läkarundersökningar av placerade barn. Uppföljning av att rutinerna följs genom egenkontroller. Se över möjligheten för skolan att kunna kalla till SIP Aktivitet 8 i handlingsplanen Samverkan mellan Region Uppsala, elevhälsan och socialtjänsten kring barn och unga med riskbruk eller beroende. Riktlinjer inom missbruk- och beroendevård (RIM) Uppföljning: Regionkontoret har under hösten tittat på frågan kring hur Regionen kan ta ett ansvar gällande missbruk för ungdomar eftersom BUP historiskt inte jobbat med missbruk. 2/3

86 Konsulter har varit inkopplade kring hur det skulle kunna utvecklas men det finns inga beslut ännu. Det pågår aktiviteter och finns en arbetsgrupp i det regionala arbetet genom HSVO tjänstemannaledning, där de lokala förutsättningarna och behoven kommer att tydliggöras. När BUP är på plats i Enköping blir det möjligt att knyta ett närmare samarbete. Revidering av de lokala riktlinjerna beräknas vara klara under mars/april månad Aktivitet 9 i handlingsplanen Rutiner för att verkställa ansvarsfördelningen mellan elevhälsa, socialtjänst, BUP och habiliteringen gällande neuropsykiatri. Uppföljning: En länsgemensam rutin för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) håller på att tas fram. Arbetet påbörjades i december och ska vara klart den 1 juli. Elevhälsochefer, BUP och Habiliteringen och skolchefen från Knivsta deltar i arbetet. Socialtjänsten är inte med i detta skede. På lokal nivå inväntas det att BUP kommer på plats i Enköping för att kunna konkretiseras det lokala arbetet. 4. Övrigt 4.1. BUP Det finns önskemål om att bjuda in verksamhetschef för BUP i Enköping till nästa möte. I samband med det bör även första linjens psykologer bjudas in. Birgitta Ekholm Lejman bjuder in. Det finns också önskemål att BUP redogör för en plan B ifall inte BUP kan etableras enligt plan i Enköping Hälsoäventyret Det finns en förfrågan från Region Uppsala om Enköpings kommun skulle vilja starta ett Hälsoäventyr. Kostnaden fördelas mellan kommunen och Region Uppsala. Frank Stoor reder ut frågan 4.3. HPV vaccinering pojkar HPV-vaccinering för pojkar. Region Uppsala erbjuder att stå för kostnaden för vaccinet. Skolan står dock för arbetet med att vaccinera. 3/3

87 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /18 Dnr LS Avrapportering av uppdrag rörande hjälpmedelsavgifter Beslut Regionstyrelsens beslut Rapporteringen av hjälpmedelsavgifter läggs till handlingarna. Frågan om avgifter hanteras som en del av kommande översyn av Region Uppsalas samlade patientavgifter. Ärendebeskrivning Region Uppsala har under senare år genomfört flera utvecklingsprocesser för ökad patient-/brukarcentrering, effektivitet och tydlighet inom hjälpmedelsområdet. Däribland har policy och riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning tagits fram och beslutats. I samband med att riktlinjer antogs av regionfullmäktige , 34, fick regiondirektören i uppdrag att, utifrån policy och riktlinjer, utreda landstingets avgifter för hjälpmedel och komma med förslag på förändringar. I ärendets bearbetning framkom tidigt att det, utifrån värdet av likvärdighet och ett patient-/brukarperspektiv, finns stora vinster i att Region Uppsalas principer och huvudsakliga nivåer för avgifter för hjälpmedel ligger i linje med de i länets kommuner. Vårdstyrelsen beslutade i mars 216 att initiera en diskussion kring ett samlat politiskt initiativ att se över möjligheten till länsgemensamma riktlinjer för individuellt förskrivna hjälpmedel i Uppsala län. Avgiftsfrågan har bearbetats inom ramen för detta initiativ. Flera av länets kommuner ställer sig positiva till ökad samverkan i formen av länsgemensamma riktlinjer. Det finns dock i dagsläget inte ett för alla huvudmännen gemensamt initiativ inom området. En statlig utredning, med uppdrag att lämna förslag i syfte att öka likvärdigheten och minska skillnaderna i fråga om avgifter och regelverk för hjälpmedel, har inväntats. Utredningens betänkande (SOU 217:43) som överlämnades sommaren 217 visar att förutsättningarna för att få förskrivna hjälpmedel är goda och jämlika över landet. Det finns skillnader i vilka hjälpmedel som förskrivs och vilka avgifter som tas ut. Brist på definitioner, statistik, beslutsstöd och statlig tillsyn har enligt utredningen sannolikt bidragit till de olikheter i tillgång till hjälpmedel som utvecklats, olikheter som ur ett brukarperspektiv kan upplevas som orättvisa. Utredningen föreslår därför en effektivare statlig styrning på hjälpmedelsområdet. I hälso- och sjukvårdslagen föreslås införas en definition av begreppet hjälpmedel, som förtydligar sjukvårdshuvudmännens skyldighet att Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 (54)

88 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: erbjuda hjälpmedel. Vidare föreslås att Socialstyrelsen utökar sitt arbete med olika former av beslutsstöd, samt med statistik och uppföljning. Utredningen menar att den statliga regleringen av kommunala avgifter inte bör gå längre än nödvändigt. Av de kartläggningar som finns kan utredningen inte dra några säkra slutsatser om det finns användare som avstår förskrivna hjälpmedel på grund av avgifternas storlek eller ej. Däremot kan enskilda få höga kostnader för hjälpmedel som inte förskrivits och som de därför köper in på egen hand. Med en lagstiftad definition av hjälpmedel kan ökad likstämmighet skapas kring vilka hjälpmedel som förskrivs och därmed inte behöver köpas in av individen själv. En ökad statlig styrning och uppföljning kan ge ökad likstämmighet mellan län och inom län. Förslagen i utredningen ligger i huvudsak i linje med utformning och principer i Region Uppsalas policy och riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning, men eventuella lagförslag kan komma att kräva att justeringar görs i riktlinjer och avgiftssättning. Vårdstyrelsen beslutade , 13, att frågan kring framtida samverkan, och eventuella initiativ till länsgemensamma riktlinjer, ska hanteras i ordinarie kanaler och länets samverkansstruktur. Utifrån den statliga utredningens förslag och vårdstyrelsen beslut föreslås i dagsläget ingen ytterligare utredning eller förändring av Region Uppsalas avgifter vid hjälpmedelsförskrivning. Frågan bör istället hanteras som del av kommande översyn av Region Uppsalas samlade patientavgifter. Beredning Ärendet beredning har skett samlat med ärende VS om framtida samverkan i länet och eventuella länsgemensamma riktlinjer. Ärendet är berett i hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottet Yrkanden Regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Ordföranden finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Vårdstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (54)

89 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /18 Dnr LS Cancerplan , uppföljning samt komplettering avseende cancerpreventionsplan Beslut Regionstyrelsens beslut 1. Cancerplan kompletteras med Cancerpreventionsplan för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion enligt bilaga. 2. Rapporten avseende genomförandet av handlingsplanen för Cancerplanen läggs till handlingarna. Bilaga 44/18 Ärendebeskrivning , 1, antog regionstyrelsen Cancerplan Vidare antog regionstyrelsen en genomförandeplan , 257. I samband med beslutet fick regiondirektören i uppdrag att följa arbetet med genomförandeplanen och handlingsplanen för standardiserade vårdförlopp. Samverkansnämnden beslutade vid sitt sammanträde i juni 217 att rekommendera landsting och regioner att anta komplettering av Cancerplan med bifogad cancerpreventionsplan och ge RCC i uppdrag att följa upp implementeringen av planen. Cancerplan är Uppsala-Örebro sjukvårdsregions utvecklingsplan för cancervården utifrån En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 29). Planen lyfter prevention som ett prioriterat område, bland annat mot bakgrund av att 3 procent av att all cancer kan förebyggas genom goda levnadsvanor. Landstingen och regionerna utgör genom sitt arbete med en mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård centrala aktörer i det cancerpreventiva arbetet, dels genom hälsofrämjande samtal och aktiviteter i patientmötet, men också genom samverkan med andra regionala och lokala samhällsaktörer. Bilagd cancerpreventionsplan utgör ett eget dokument men är att se som ett tillägg till den nuvarande regionala cancerplanen. Cancerpreventionsplanen kommer att revideras parallellt med framtagandet av en reviderad Cancerplan Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 (54)

90 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Beredning Ärendet är berett i hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottet Yrkanden Regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Ordföranden finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Samverkansnämnden i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (54)

91 Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /18 Dnr SHS Begäran om medel för genomförande av rehabiliteringscentrum Beslut Sjukstyrelsens beslut 1. Förslag från Akademiska sjukhuset godkänns och sjukhuset tilldelas medel om 5 1 för förstärkning av paramedicinska resurser inom områdena strokeprocessen, hjärtinfarktrehabilitering, hjärtsviktsrehabilitering, psykiatrisk rehabilitering, postoperativ vård samt stärkt drift av kvalitets- och utvecklingsfrågor enligt bifogat underlag. 2. Sjukhusdirektören ges i uppdrag att säkerställa att de medel som sammantaget beviljats för utveckling av rehabiliteringscentrum ska utgöra resurser även för Lasarettet i Enköping, primärvården och kommunerna, utgöra en resurs även för patienter 65 år och äldre samt utgöra en del i arbetet med utveckling av effektiv och nära vård. 3. Samtliga insatser inom ramen för satsningen på rehabiliteringscentrum ska redovisas på sjukhusstyrelsen senast i november Medlen tas från ansvar 24971, Reserverade verksamhetsmedel. Bilaga 28 Ärendebeskrivning fattade sjukhusstyrelsen beslut om inrättande av ett rehabiliteringscentrum vid Akademiska sjukhuset, d nr I regionplan och budget, beslutad av regionfullmäktigen har särskilda medel avsatts för genomförande av rehabiliteringscentrum. Av medel avsatta för 218 har tidigare tilldelats 4 76 kr för nya patientgrupper på rehabiliteringsmottagning, uppbyggnad och drift av smärtrehabilitering för tonåringar/unga vuxna, skapande av kunskapscentrum, förstudie kring digitaliserad rehabiliteringsplan samt medfinansiering till EUprojektet RELIEF. Sjukhuset ansöker nu om medel för att förstärka vissa paramedicinska resurser inom områdena strokeprocessen, hjärtinfarktrehabilitering, hjärtsviktsrehabilitering, psykiatrisk rehabilitering samt postoperativ vård. Man Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 17 (18)

92 Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: önskar också stärka arbetet med kvalitets- och utvecklingsfrågor inom området. De aktuella områdena gäller potentiellt stora patientgrupper där sjukhuset, primärvården och kommunerna genomför sina insatser på respektive vårdnivå. De resurser som söks kommer att innebära förbättring för patienter med behov av rehabilitering inom olika angelägna diagnoser och innebära en förstärkning av vårdkedjan och därmed påverka andra vårdnivåer på ett positivt sätt. De föreslagna satsningarna bedöms omfatta drygt 1 patienter som årligen kommer att kunna ges en mer ändamålsenlig rehabilitering. Lämnade förslag är en fortsättning utifrån tidigare presenterad genomförandeplan. De medel som sammantaget beviljats för uppbyggnad av rehabiliteringscentrum ska även utgöra en del i det kommande arbetet med utveckling av effekt och nära vård. Beredning Ärendet har beretts i samarbete med Akademiska sjukhuset samt Primärvård, Hälsa och habilitering Yrkanden Ordföranden Erik Hemmingsson (MP) yrkar bifall till förslag till beslut men ändringen att Lasarettet i Enköping läggs till i beslutspunkt 2. Ordföranden finner att sjukhusstyrelsen fattar beslut enligt förslag med tillägg. Kopia till Registrator Akademiska sjukhuset Vårdstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 18 (18)

93 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /18 Dnr LS Strategisk inriktning och principer för lokalförsörjningen vid Akademiska sjukhuset Beslut Regionstyrelsens beslut 1. Huvudprincipen fastställs: Akademiska sjukhuset är en kunskapsorganisation med verksamhet för hälso-och sjukvård, forskning och utbildning på flera platser inom Uppsala län, med stor betydelse som regional utvecklingskraft. 2. De bärande principerna i enlighet med ärendebeskrivningen fastställs. 3. Lokalstrategin i enlighet med ärendebeskrivningen fastställs. 4. Regiondirektören får i uppdrag att utifrån aktuella politiska viljeinriktningar och resultatet av Effektiv och nära vård 23 uppdatera lokalförsörjningsplanen för Akademiska sjukhuset samt initiera framtagande av lokalförsörjningsplaner för övriga vårdförvaltningar. Uppdraget ska återrapporteras till regionstyrelsen senast i februari Regiondirektören får i uppdrag att tillse att fastighetsutvecklingsplaner för områden utanför Akademiska sjukhuset samordnas, så att bassjukvård från Akademiska sjukhuset kan samlokaliseras med övriga vårdorganisationen i enlighet med Akademiska sjukhusets lokalförsörjningsplan och kommande lokalförsörjningsplaner för övriga vårdförvaltningar. 6. Regiondirektören får i uppdrag att utveckla hur samverkan, efterfrågan och kapacitetsutnyttjande i sjukvårdsregionen påverkar Region Uppsala och Akademiska sjukhuset vad gäller långsiktiga investerings- och lokalförsörjningsbehov. 7. Regiondirektören får i uppdrag att, i dialog med sjukhusledningen och kollektivtrafikförvaltningen, säkerställa att Region Uppsala kan försörja Akademiska sjukhuset med kollektivtrafik på ett bra sätt med trafik till, från och genom sjukhusområdet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 (54)

94 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Ärendebeskrivning Bakgrund och uppdrag Akademiska sjukhuset utarbetade en lokalförsörjningsplan 28 vilken reviderades 211. Projektet Framtidens Akademiska (FAS) som påbörjades 212 planerades utan några större hänsyn tagen till tidigare lokalförsörjningsplaner. Parallellt med Framtidens Akademiska pågår ett antal utredningar om lokalbehov i resterande fastighetsbestånd där flera byggnader är i behov av renovering och modernisering. Landstingsdirektören beslutade den 17 november 216 att en lokalförsörjningsplan för Akademiska sjukhuset ska tas fram i samarbete mellan sjukhuset, Landstingsservice, Regionkontoret och övriga vårdförvaltningar. Lokalförsörjningsplanen ska vara ett framåtsyftande dokument som hanterar Akademiska sjukhusets lokalbehov på 5, 1 och 15 års sikt kopplat till sjukhusets uppdrag och utveckling. Planen ska omfatta hela Akademiska sjukhusets verksamhet inom sjukhusområdet inklusive lokaler på Samariterhemmet och med hänsyn taget till de förvaltningar som bedriver verksamhet i området. Planen ska också beakta processer och visa på möjliga samordningsvinster när det gäller lokalbehov och samlokalisering av verksamheter kopplade till Hälsa och habilitering, Primärvården och Lasarettet i Enköping. I planarbetet ska enligt uppdraget hänsyn även tas till Utveckling inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Den pågående nivåstruktureringen i svensk sjukvård. Att Akademiska sjukhuset som ledande universitetssjukhus ska ligga i framkant gällande forskning, utveckling och behandling. Att lokalerna ska motsvara de krav på generalitet och flexibilitet som bör finnas i framtida behandlingsbyggnader inom sjukhusområdet. Digitaliseringen av hälso- och sjukvården I arbetet med planen har hänsyn också tagits till sjukhusets uppdrag, sjukhusledningens avsiktsförklaring Vägval för inriktningen av vården vid Akademiska sjukhuset, samt till befolkningsutveckling och demografi i Uppsala län. Lokalförsörjningsplanen ska främst ses ett underlag för Akademiska sjukhusets interna planering av hur lokaler kan utnyttjas och ska ligga till grund för en fortsatt och kontinuerlig modernisering av befintliga lokaler utifrån Akademiska sjukhusets identifierade behov. Planen ska verka som plandokument i ordinarie budget- och verksamhetsprocess och ska revideras årligen enligt särskild förvaltningsplan utifrån interna och externa förändringar samt med beaktande av politiskt antagna principer och antagen lokalstrategi. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (54)

95 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Det är av stor vikt att hitta lösningar på hur kollektivtrafiken försörjer sjukhuset även via Inre Sjukhusvägen. Detta kommer att ställa stora krav på lämpligt anpassade system och fordon för kollektivtrafik, då vibrationer i marken kan påverka känslig medicinsk utrustning. Det är också viktigt att den snabba utvecklingen av digitaliseringen beaktas i det kommande arbetet med lokalförsörjningen för sjukhuset. I bilaga redovisas relationen mellan strategiska lokalförsörjningsplaner och fastighetsutvecklingsplanen för Region Uppsala. Den del av fastighetsutvecklingsplanen som berör Akademiska sjukhuset antogs av regionstyrelsen i juni 216, medan ytterligare delar har antagits av styrelsen i januari 218. Förslagets inriktning Huvudprincip, bärande principer och lokalstrategi fastställs och vilar på politisk fastställd inriktning. Huvudprincip Huvudprincipen är att Akademiska sjukhuset är en kunskapsorganisation med verksamhet för hälso-och sjukvård, forskning och utbildning på flera platser inom Uppsala län, med stor betydelse som regional utvecklingskraft. Bärande principer I den strategiska lokalförsörjningsplanen finns ett antal bärande principer som är vägledande och ska ligga till grund för fattade och kommande beslut, framförallt rörande lokaler. Dessa bärande principer är: Generella lokaler - lokalerna behöver vara flexibla för att kunna möta behov som inte är fullt kända idag. Skilda flöden lokalerna behöver möjliggöra skilda fysiska flöden mellan olika grupper: professionella/publika flöden, slutenvård/öppenvård, barn/vuxna och gods/människa, så att hygienkrav och god arbetsmiljö kan säkerställas. En-patientrum - bidrar till patienternas integritet genom avskildhet och möjlighet till samtal, och minskar behovet av kringlokaler. Principer för nya arbetssätt - Vårdadministrativa och rent administrativa ytor ska vara funktionella och i samklang med vårdens behov, nya arbetssätt och stödja patientarbete, forskning och utbildning. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6 (54)

96 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Lokalstrategi I planen finns en lokalstrategi med följande inriktning: Effektivt lokalutnyttjande En utgångspunkt i all lokalplanering sjukhuset bedriver är att lokalerna ska nyttjas effektivare och detta gäller i hög grad framtida lokalprojekt. Lokalutnyttjandet kan effektiviseras genom till exempel samutnyttjande av lokaler, effektivare produktionsplanering eller förändrade öppettider i lokaler som inte behöver speciell utrustning. Det gäller främst: Öppenvårdsmottagningar Operationssalar Mötessalar Administrativa arbetsplatser Regions lokaler Följande verksamheter ska i första hand inrymmas i Region Uppsalas lokaler (ej i inhyrda) för att undvika dyra hyresanpassningar: Slutenvård med tung medicinteknisk utrustning. Operation. Bilddiagnostik med tyngre utrustningar. Laboratorieverksamhet. Verksamhet på sjukhusområdet Sjukhusområdet har en begränsad yta och i framtiden bör det vara möjligt att vissa verksamheter förläggs på annan plats. Verksamhet som prioriteras på sjukhusområdet i Uppsala är främst: Akutsjukvård som kräver det stora sjukhusets alla resurser. Specialiserad och högspecialiserad vård med samverkan mellan olika verksamheter och/eller runt avancerad utrustning för diagnostik och behandling. Vård utanför sjukhusområdet Akademiska sjukhuset är inte ett sjukhusområde utan en organisation med verksamhet på flera platser inom Uppsala län. Många verksamhetsområden bedriver redan idag verksamhet utanför sjukhusområdet. I framtiden föreslås mer vård och relaterad FoUU placeras utanför sjukhusområdet. Var verksamhet kan bedrivas bestäms av: Vård som inte är beroende av samverkan och samutnyttjande av resurser kan placeras utanför sjukhusområdet. Möjligheten att bedriva vård för riks/region-patienter bygger på att den bedrivs av sjukhusets organisation men är oberoende av placering. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7 (54)

97 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Utifrån dessa aspekter föreslås exempelvis följande typer av verksamhet vara lämpliga för placering utanför sjukhusområdet: Verksamheter utan nära beroenden, till exempel elektiv kirurgi. Öppenvårdsmottagningar inom specialmedicin och ögonmedicin. Geriatrisk rehabilitering. Reproduktionscentrum (RPC). Verksamheter som inte är vårdrelaterade, exempelvis de som ingår i Fastighet och service, förvaltningsorganisationen för elektronisk patientjournal och IT-delen av Medicinsk teknik, Sjukhusfysik och it-funktioner, kan också placeras utanför sjukhusområdet. Nästa steg Lokalförsörjningsplanen är framtagen utifrån antagandet att förändringar som beskrivs i SOU 216:2 Effektiv vård realiseras. Resultatet från arbetet Effektiv och nära vård 23 bör ligga till grund för kommande uppdatering av lokalförsörjningsplanen. För att få en samlad bild av lokalförsörjningsbehovet för hela vårdorganisationen bör lokalförsörjningsplaner även upprättas för Lasarettet i Enköping, Primärvården Hälsa och habilitering samt Folktandvården. Inom ramen för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion har nyligen en utökad samverkan kring investerings- och lokalförsörjningsbehov igångsatts. Resultatet från denna översyn bör inkluderas vid kommande uppdateringar, liksom aspekter från Kollektivtrafikförvaltningen om hur kollektivtrafiken till och från sjukhuset ska utvecklas. Här bör särskild hänsyn tas till landstingsstyrelsens beslut om försörjning av kollektivtrafik och förutsättningar för linjetrafik inom sjukhusområdet. Utifrån huvudprincip, bärande principer, lokalstrategin samt den utveckling som sker vad gäller Effektiv och nära vård 23, utvecklingen inom övriga sjukvårdsförvaltningar och sjukvårdsregionen, ska således lokalförsörjningsplanen ses över och uppdateras fortlöpande med start under 218. Beredning Efter regiondirektörens beslut har lokalförsörjningsplanen tagits fram av Akademiska sjukhuset i samverkan med Fastighet och service, Regionkontoret och övriga vårdförvaltningar inom Region Uppsala. En arbetsgrupp har träffats en halvdag i veckan under perioden december till juni 217. Fakta samlades in genom enkät till sjukhusets verksamhetschefer och representanter från Uppsala universitet. Styrgruppen har dragit slutsatser utifrån analys och bearbetning av materialet. Sjukhusets FoUU-råd har diskuterat och lämnat synpunkter om FoUU-delarna i lokalförsörjningsplanen. Sweco arkitekter Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8 (54)

98 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: kontrakterades i april för kompetens och stöd vid sammanställning av slutprodukt. Workshops har hållits med följande teman i syfte att fånga synpunkter från sjukhusets yngre medarbetare; Omvårdnadens utveckling, Medarbetarperspektivet, Forskning, utveckling och utbildning, Värdebaserad vård samt Patientperspektivet. Den samlade lokalförsörjningsplanen för är upprättad av och diarieförd inom Akademiska sjukhuset. Yrkanden Regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Stefan Olsson (M), Anna-Karin Klomp (KD), Annika Krispinsson (C) och Carl Nettelblad (L) yrkar att uppdraget avseende beslutsformulering fyra ska återrapporteras till regionstyrelsen senast i februari 218. Börje Wennberg (S) yrkar bifall till yrkandet från Stefan Olsson (M), AnnaKarin Klomp (KD), Annika Krispinsson (C) och Carl Nettelblad (L). Ordföranden finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag och yrkandet från Stefan Olsson (M), Anna-Karin Klomp (KD), Annika Krispinsson (C) och Carl Nettelblad (L). Kopia till Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Fastighets- och servicenämnden Hälso- och sjukvårdsdirektören Förvaltningsdirektören Primärvård, Hälsa och habilitering Sjukhusdirektören Akademiska sjukhuset Tandvårdsdirektören Förvaltningsdirektören Lasarettet i Enköping Förvaltningsdirektören Resurscentrum Region Uppsala FoI-direktören Förvaltningsdirektören Fastighet och service Privata vårdcentraler Registrator Akademiska sjukhuset Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 9 (54)

99 Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /18 Dnr SHS218-5 Månadsrapport sjukhusstyrelsen februari 218 Beslut Sjukhusstyrelsens beslut 1. Sjukhusstyrelsens och förvaltningarnas månadsrapporter för februari 218 läggs till handlingarna enligt bilagor. 2. Uppdra till direktören för Akademiska sjukhuset att till sjukhusstyrelsens sammanträde i april 218 upprätta en handlingsplan för ekonomi i balans 218. Bilaga 25 Ärendebeskrivning Sjukhusstyrelsens totala resultat per februari är minus 54 miljoner kronor, vilket är en negativ budgetavvikelse på 3 miljoner kronor. Det är främst lönekostnader inklusive inhyrd personal och köpt vård som har en negativ avvikelse. Prognosen för sjukhusstyrelsens totala verksamhet är minus 6 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor sämre än budget. Den negativa prognosen beror på en försämring för Akademiska sjukhuset främst till följd av olika avvikelser på personalkostnadssidan. Efter två månader bedöms tillgängligheten gå i en positiv utveckling både för Akademiska sjukhuset och för Lasarettet i Enköping. Kompetensförsörjningen är ett fortsatt problem inom sjukhusstyrelsens ansvarsområde. På Akademiska sjukhuset är det främst sjuksköterskor som saknas men även en del andra professioner. Yrkanden Ordföranden Erik Hemmingsson (MP) yrkar bifall till förslag till beslut med ändringen att följande del i beslutspunkt 2 stryks; med särskilt fokus på att minska överskridandet i budgeten för hyrpersonal genom att istället satsa på att behålla och rekrytera egen personal. Ordföranden finner att sjukhusstyrelsen fattar beslut enligt reviderat förslag. Kopia till Regionstyrelsen Vårdstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 17 (18)

100 Sjukhusstyrelsen Justerandes signatur Protokoll Sammanträdesdatum: Utdragsbestyrkande 18 (18)

101 Månadsrapport februari 218 Sjukhusstyrelsens egen verksamhet BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Resultatet till och med februari uppgår till minus 7 miljoner kronor vilket är 8 miljoner sämre än periodens budget. Underskottet beror framförallt på att kostnaderna för köpt vård inom specialistvård upphandlade avtal (LoU) och nationella taxan. Det är främst privata specialistläkare och öppen specialistvård utanför C-län som har negativa avvikelser. Det finns dock osäkerheter kring uppbokningar som har gjorts i månadsbokslutet samt att utfallet kan variera mycket från månad till månad så det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser kring detta i dagsläget. Ingen justering av prognosen görs efter februari månad utan på helårsbasis prognostiseras ett nollresultat för sjukhusstyrelsens egen verksamhet. Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet, mnkr Anslagsintäkter egen verksamhet Kostnad upphandlade avtal, LOU och nationella taxa Kostnad vårdval LOV Kostnader fast ersättning egna verksamheter Kostnader övrig verksamhet Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet Ack utfall Ack budget Budget 218 Bokslut 217 Prognos

102 2 (3) BILAGOR 1. Årsprognos sjukhusstyrelsens egen verksamhet 2. Detaljerad uppföljning sjukhusstyrelsens egen verksahet Årsprognos för sjukhusstyrelsens egen verksamhet

103 3 (3) Detaljerad uppföljning av sjukhusstyrelsens egen verksamhet Anslagsintäkter Summa intäkter sjukhusstyrelsens verksamhet Kostnader specialistvård - upphandlade avtal LOU och den nationella taxan, tkr Privata specialistläkare Läkemedelsförskrivning privata specialistläkare Läkemedelsförskrivning utanför c-län Öppen specialistvård utanför C-län Privata fysioterapeuter Mammografi Psykiatri Norduppland Elisabethsjukhuset Rehab Vidarkliniken Vårdgaranti Summa Kostnader specialistvård - vårdval LOV, tkr Fotterapeuter Gynekologi Höft- och knäprotesoperationer Katarakter Ögonbottenfoto Ögon Öron, näsa, hals Summa Kostnader fast ersättning egna verksamheter Fast ersättning Akademiska sjukhuset Fast ersättning Lasarettet i Enköping Summa Kostnader övrig verksamhet Beslutade projektmedel Reserverade verksamhetsmedel Summa Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet Ack utfall Ack budget Ack utfall Ack budget Belopp hittills i år Budget hittills i år Ack utfall Ack budget Ack utfall Ack budget Budget 218 Bokslut Budget Bokslut Budget Bokslut Budget Bokslut Budget Bokslut 217 Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos

104 Månadsrapport februari 218 Akademiska sjukhuset

105 1 (1) SAMMANFATTANDE ANALY S OCH FRAMTIDSBEDÖMN ING Det är fortsatt obalansi verksamhetendär kapacitetenbrister inom vissaområdenvilket påverkarsjukhusetsproduktion. Ett underliggandeproblemär kompetensförsörjningen där det framförallt saknassjuksköterskormenäven en del andraprofessioner.i det korta perspektivetbedömssjukhusetha lämnatett ansträngtinfluensaläge och vårdplatseraktiverasför att kunnastärkakapacitetennågot.en ny organisationför anestesi,operationoch intensivvård (AnOpIva) skai förlängningeninnebäramer effektiva flöden och därmeden stärktproduktion. Den ekonomiskaavvikelseni prognosenkommerföreträdesvisur centraltfattadebesluteller utlagdakostnader vilka sjukhuseti det korta perspektivethar svårt att mötamedkostnadsanpas sningar.mot bakgrundav redanplaneradeåtgärderutifrån effektiviseringskravsamttillkommandeåtgärder medanledningav sjukhusetsresultat217 bedömsytterligareåtgärderäventyrauppdragoch kapacitet. Den nya huvudöverenskommelsen (HÖK) innebären ökadkostnadför obekvämarbetstid,en arbetstidsförkortningoch en effekt för ambulanssjukvården. Att sparapå personalresursen motverkarintentionernai det nya avtaletoch har en negativeffekt på sjukhusetsförmågaatt utföra sitt uppdrag. Tillgänglighetenstegarfortsatt i positiv riktning där den till förstabesökär på sammahöganivå som 214.Även tillgänglighetentill operation/behandling är bättreän sammaperiod föregåendeår. Det kommeratt krävasen hel del av verksamhetenför att upprätthållatillgängligheteni de storaomställningarsominleds undersenaredelenav höstendå förberedelser inför inflyttning i J-husetkommeratt göras. Den störstautmaningeni en framtidsbedömningär att klara en kort- och långsiktig kompetensförsörjning och stärkaakademiskasjukhusetsomen arbetsgivaresom verkarför ett hållbartarbetsliv.under218kommer frågor somnationelloch regionalnivåstruktureringatt påverkasjukhusetoch ställa krav på successivaanpassningar. FramtidensAkademiskaSjukhus(FAS) kommerallt närmareoch storaombyggnationerär redangenomfördaoch andrakommeratt färdigställas. I februari 219skaverksamheteni J-husetstartaoch ett omfattandedetaljplaneringsarbetepågåroch kommeratt förstärkasunderåret. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomii balans Tillgänglighet, Tillgänglighet, förstabesök behandling/operation Produktionjfr budget Medarbetare: Sjukfrånvaro> 6 dgr i procent Nuläget Årsprognos Ekonomi Det ekonomiskaresultateti periodenär minus 47,4 miljoner kronor och budgetavvikelsenminus24,1 miljoner kronor. Summaintäkter visar en positiv budgetavvikelsepå 26,5 miljoner. Riks- och regionintäkternaär stabilaunder periodentrots fortsatt problemmedproduktionskapaciteten, främst inom slutenvården,och budgetkravetklaras med12,2 mnkr. Övriga intäkter avviker positivt främstpå grund av rekvirerademedelför nya uppdrag och uppbokadeintäkter för luftburenintensivvård(liv). Summakostnadervisar en negativavvikelsepå 5,6 miljoner kronor och utgörsfrämstav personalkostnader inklusive inhyrd personal.dyra lösningarmedinhyrd personalför att klara produktionsmålenär kostnadsdrivande liksom obudgeteradekostnaderför nytt avtal från 217för obekväm

106 2 (1) arbetstid, arbetstidsförkortning och nytt avtal för ambulansen samt höjt personalomkostnadspålägg (PO-pålägg) från 218. Årsprognosen är minus 6 miljoner kronor vilken förklaras av effekter genom ny huvudöverenskommelse (HÖK), förstärkt personalomkostnadspålägg och avvikelser vad gäller patientavgifter och tandvårdstaxa. Ordinarie verksamhet bedöms efter vidtagna kostnadsåtgärder ligga i ekonomisk balans. Medarbetare Närvarotid mätt i årsarbetare Inhyrd personal i tusen kronor Total sjukfrånvaro Sjukhuset ökar sin närvarotid med 122 årsarbetare jämfört med 217. Främst är ökningen en effekt av de satsningar som gjordes 217 för att förbättra tillgängligheteten, nya uppdrag, ökad jour och beredskap, satsningar på ST-läkare, särskilda satsningar såsom inom kvinnosjukvård samt ersättning av vakanser. Det råder fortsatt sjuksköterskebrist, jämfört med samma period 217 har antalet sjuksköterskor minskat med 39 årsarbetare. Samtidigt ökar antalet inhyrda sjuksköterskor med 4 årsarbetare. En annan lösning som tillämpas är att omfördela arbetsuppgifter till andra yrkeskategorier än vårdpersonal för att på så sätt upprätthålla kapaciteten. Sjukfrånvaron till och med februari har ökat med,13 procent jämfört med 217 till följd av ökad korttidssjukfrånvaro vilket delvis kan bero på årets influensa. Sjukfrånvaro mer än 6 dagar är i princip i nivå med 217.

107 3 (1) TILLGÄNGLIGHET IndikatorernaAndelenväntandepatientersomfår sitt förstabesökinom 9 dagar1 och Andelenväntandepatienter somfår sin behandling/operation påbörjadinom 9 dagar2 Besök Operation På verksamhetsområdesnivå Besök 1 Operation Vid en remisstill den planeradespecialiseradevårdenskapatientenfå en tid för första besökinom 9 dagar. Vårdgarantinsägeratt 1 procentav patienterna ska få en tid inom 9 dagar. Målet för 218är ett delmålatt värdetskaöka. 2 Efter beslutom behandling,till exempelen operation,ska patientenfå en tid till dettainom 9 dagar. Operationavsertid för operationi specialiseradvård. Vårdgarantinsägeratt 1 procentav patienternaska få en tid inom 9 dagar. Målet för 218är ett delmålatt värdetska öka.

108 4 (5) Återbesök, överbeläggningar,beläggningsgradsamt utlokaliseringar månadsvis Sjukhusethar som helhetett förbättratvårdgarantilägeför nybesökenpå 83 procentvilket är 11 procentenheter bättre än sammaperiod föregåendeår. Senastsjukhusethadeett bättreresultatvar i juni 214.I stort settalla verksamhetsområdenförbättrarsitt resultatjämfört medföregåendeår. De verksamhetermedmångapatienteroch långaköer, verksamhetsområdena ortopedi,specialmedicin,ögonsjukdomar,öron-näsoch halssjukdomarhar alla förbättratsig med 1 procentenheter eller mer jämfört med217. Tillgänglighettill operationhar förbättratsmed1 procentenhet.vårdgarantilägetför operationhar underde senaste fyra månadernahållit sig mellan 77 till 78 procentoch har inte försämratstrots det svåra läget medvårdplatseroch kompetensbrist. Antal patientersom väntarpå återbesökhar ökat med3 procentjämfört sammaperiod 217.Det är viktigt att sjukhusetsäkerställerävenåterbesökur ett tillgänglighetsperspektiv. Slutenvårdenhar underde förstatvå månadernahaft en total beläggningsgrad i nivå medföregåendeår. För densomatiska vårdenl igger beläggningenpå i genomsnitt14 procentmedi medeltal55 färre disponiblavårdplatser, vilk et har inneburit rött 3 vårdplatslägeundermerpartenav perioden. Sjukhusethar underperiodenbeslutatatt minskaden elektiva vårdenför att skapautrymmeför akut sjukapatienter.a ndelenutskrivningsklarapatienterhar minskatvilket skaparbättreförutsättningarför verksamhetenatt vårdplaneraoch därmedomprioriterainom sitt verksamhetsområde. Antalet utlokaliseradevårddagarminskar på grund av att det inte finns lediga vårdplatser utanatt det blir överbeläggningaristället. Sammantaget innebär det att slutenvårdenhar haft en myckethög belastning. 3 Normalläge(grönt) tillräckligt antal vårdplatser,belastatläge(gult) vårdplatsernaräckerinte till, överbelastatläge (rött) vårdplatstillgångenotillräcklig

109 5 (1) PRODUKTION Sjukhusets totala produktion är i nivå med produktionsbudgeten. Slutenvården har fortsatta problem med fler stängda vårdplatser jämfört med 217 vilket avspeglas i produktionen med minus 8 procent jämfört med budget. Sjukhuset har öppnat 8 infektionsplatser bemannade med inhyrda sjuksköterskor samt minskat den elektiva vården för att kunna hantera det akuta patientinflödet. Det i sin tur har påverkat planerad riks-och regionverksamhet negativt. Influensan har ökat trycket på den slutna vården och under merparten av perioden hade sjukhuset rött vårdplatsläge. Från och med sista veckan i februari öppnades 12 vårdplatser vilket bör förbättra vårdplatsläget. Öppenvården producerar i nivå med budget. BILAGOR Årsprognos Årsutfall externa projekt Investeringsverksamhet Vårdproduktionsutfall

110 BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos, tkr Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT Utfall Budget Ack utfallack budget Utfall Bokslut Budget Prognos ÅrsbudgetNot controller årsprog ) 2) 3) 4) INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Noter: 1) Prognos avviker mot budget med +18 mnkr. Utgör förväntade statliga medel för satsningar på kvinnosjukvård och neonatologi, patientmiljarden och personalmiljarden samt övriga obudgeterade rekvirerade medel för nya uppdrag från främst Sjukhusstyrelsen. 2) Prognosen avviker med -26 mnkr mnkr utgör obudgeterade personalkostnader som intäktsfinansieras via statliga medel och via Sjukhusstyrelsen. -55 mnkr utgör obudgeterade kostnader från 217 för ob-kostnadsökning, arbetstidsförkortning och nytt avtal för ambulansen samt höjt PO-pålägg ) Prognosen avviker mot budget med -1 mnkr. Utgör ökade kostnader för implantat och insulinpumpar. Kommer delvis att intäktsfinansieras via statliga medel. 4) Prognosen avviker mot budget med -11 mnkr. Utgör merkostnader vid ombyggnationer och kostnader i samband med läkemedelsförsörjningsprojektet. Kommer att intäktsfinansieras.

111 BILAGA 2 ÅRSUTFALL EXTERNA PROJEKT Not: Jämfört med samma period 217 har saldot på projekt ökat med 23,4 mnkr. Exkluderas effekten av den ingående balansen är ökningen 13,4 mnkr, varav 17,1 mnkr utgör ökade intäkter och 3,4 mnkr ökade bokförda kostnader. Sjukhuset har haft riktade aktiviteter under 217 för att tydliggöra rutiner i syfte att höja kvaliteten på fakturering och kontering på externa projekt.

112 BILAGA 3 INVESTERINGSVERKSAMHET Not: Prognosen avviker mot budget med -14 mnkr. Förskjutningar i investeringstakten för Framtidens Akademiska Sjukhus innebär att inte hela investeringsbudgeten förväntas nyttjas 218.

113 BILAGA 4 VÅRDPRODUKTIONSUTFALL Akademiska sjukhuset, Vårdproduktionsutfall 218 SV/ÖV Slutenvård/Öppenvård Slutenvård Slutenvård C-län/Riks- och Region Clän RiksRegion Slutenvård Summa Slutenvård Summa Öppenvård Dagsjukvård Dagsjukvård Summa Läkarbesök Läkarbesök Summa Övriga besök Clän RiksRegion Clän RiksRegion Clän RiksRegion Övriga besök Summa Öppenvård Summa AS Summa Totalsumma C-län/Riks- och Region Clän RiksRegion Totalsumma jan-18 feb-18 mar jan apr-18 maj-18 jun-18 jul-18 aug-18 sep-18 okt-18 nov-18 dec-18 Tot feb mar-18 apr-18 maj-18 jun-18 jul-18 aug-18 sep-18 okt-18 nov-18 dec-18 Tot

114 Månadsrapport februari 218 Lasarettet i Enköping SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Lasarettet i Enköping redovisar efter februari månad ett resultat om 9 TSEK vilket överstiger budget med +1,9 miljoner kronor. Orsaken är lägre driftskostnader samt lägre intäkter som en konsekvens av lägre produktion än planerat. Tyvärr uppnås inte produktionsmålen för de två första månaderna för 218 vilket beror på färre läkarbesök. Personalkostnaderna överstiger budget vilket beror på högre kostnader för hyrpersonal än budgeterat. Kostnaderna för inhyrd personal avser framförallt läkare där den största enskilda posten avser anestesiologer. Tillgängligheten är generellt god och har ökat jämfört med föregående år. Andelen som väntat mindre än 9 dagar på sitt första besök uppgår till 93 % och motsvarande siffra för behandling/operation är 97 %. Prognosen lämnas oförändrad enligt budget, även om viss förändring skett mellan kontona bland annat lägre intäkter, lägre driftskostnader men högre kostnader för hyrpersonal än budgeterat. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi i balans Nuläget Årsprognos Ekonomi Medarbetare Tillgänglighet, förstabesök Tillgänglighet, behandling/operation Produktion jfr budget Medarbetare: Sjukfrånvaro> 6 dgr i procent

115 2 (6) Ekonomi Lasarettet i Enköping redovisar efter februari månad ett resultat om 9 TSEK vilket överstiger budget med +1,9 miljoner kronor. Orsaken är lägre driftskostnader samt lägre intäkter som en konsekvens av lägre produktion än planerat. Intäkterna avviker -443 TSEK mot budget vilket beror på lägre riks & regionintäkter och lägre patientavgifter. Kostnaderna avviker +2,3 miljoner kronor mot budget vilket beror på lägre driftskostnader. Personalkostnaderna överstiger budget med -238 TSEK vilket beror på högre kostnader för hyrpersonal än budgeterat. Lönekostnaderna för anställd personal är lägre än budgeterat (+1,8 miljoner kronor för läkare och +1,3 miljoner kronor för övriga personal) medans kostnaderna för inhyrd personal överstiger budget med -3,3 miljoner kronor (uppgår totalt till -3,8 miljoner kronor). Kostnaderna för inhyrd personal avser framförallt läkare inom VO Kirurgi där den största enskilda posten avser anestesiologer. Av 3,8 miljoner kronor i kostnader för inhyrd personal avser en miljon kronor andra personalkategorier än läkare bland annat röntgensjuksköterskor. Driftskostnaderna såsom medicinsk service & medicinskt material är lägre än budget på grund av lägre produktion. Även övriga personalkostnader och övriga kostnader är lägre än budget. Lokalkostnaderna är lägre än budgeterat på grund av förseningen av planerad flytt av Lasarettets ledningskontor. Avskrivningarna är lägre än budgeterat, dock har Lasarettet behövt göra en akutinvestering om 5 miljoner kronor för nya operationsbord så prognosen är att avskrivningarna kommer vara enligt budget på helår 218. Prognosen lämnas oförändrad enligt budget, även om viss förändring skett mellan kontona bland annat lägre intäkter, lägre driftskostnader men högre kostnader för hyrpersonal än budgeterat. Medarbetare Antalet årsarbetare i närvarotid är högre jämfört med 217 vilket följer plan med ökad bemanning på akuten samt högre andel egen anställd personal bland specialistutbildade sjuksköterskor. Antalet inhyrda läkare har ökat från i genomsnitt 2 till 4 årsarbetare, vilket beror på att vi även under början av året behövt hyra in anestesiologer. Rekryteringsläget har varit förhållandevis bra avseende sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, vilket gjort att behovet av att hyra in dessa yrkesgrupper minskat jämfört med 217. Däremot har vi fortfarande behov av att hyra in röntgensjuksköterskor vilket gör att vi totalt för sjuksköterskor ligger på ungefär samma nivå som föregående år. Sjukfrånvaron har ökat något vilket beror att korttidssjukfrånvaron ökat. Vi har haft fler fall av influensa under januari och februari jämfört med föregående år så förhoppningsvis kommer sjukfrånvaron att gå ned under våren.

116 3 (6) TILLGÄNGLIGHET Diagram: Indikatorerna Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 9 dagar1 och Andelen väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 9 dagar2 Diagram: Återbesök, överbeläggningar, beläggningsgrad samt utlokaliseringar månadsvis. 1 Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för första besök inom 9 dagar. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 9 dagar. Målet för 218 är ett delmål att värdet ska öka. 2 Efter beslut om behandling, till exempel en operation, ska patienten få en tid till detta inom 9 dagar. Operation avser tid för operation i specialiserad vård. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 9 dagar. Målet för 218 är ett delmål att värdet ska öka.

117 4 (6) Återbesök 11% Beläggningsgrad, procent per månad Decem Novem Oktober Septe Augusti Juli Juni Maj April Mars Januari Februari 1% 9% 8% Väntande efter måldatum Väntande inom måldatum Tillgängligheten är generellt god och har ökat jämfört med föregående år. Andelen som väntat mindre än 9 dagar på sitt första besök uppgår till 93 % (94 % i januari) och motsvarande siffra för behandling/operation är 97 % (99 % i januari). Antal väntande kvar till 1 procent vårdgaranti uppgår till 148 st. till besök och 19 st. till operation. Se nedan tabeller för vårdgarantin inom respektive område. Trots förhållandevis god tillgänglighet generellt är ögonverksamheten ett kritiskt område där tillgängligheten endast uppgår till 9 %. Vårdgaranti andel väntande inom 9 dagar - operation Lasarettet i Ögonsjukdomar Kardiologi Hud Enköping Endokrinologi Urologi Enköping Ortopedi Kirurgi Enköping Vårdgaranti andel väntande inom 9 dgr - Besök Gynekologi 1% 8% 6% 4% 2% % 1% 8% 6% 4% 2% % Antal väntande till återbesök ligger på en jämn nivå, positivt är dock att antal väntande efter måldatum fortsätter att minska. Beläggningsgraden har varit låg i februari vilket överensstämmer med lägre produktion än planerat. Överbeläggningarna har legat på i snitt 2 per dag vilket är i nivå med 217. Även utlokaliseringarna följer samma trend som föregående år med en topp i januari men det är ändå jämförelsevis låga siffror.

118 5 (6) PRODUKTION Verksamhetsområde Medicin Verksamhetsområde Kirurgi Tyvärr uppnås inte produktionsmålen för de två första månaderna för 218 (-577 kontakter mot planerat) vilket beror på färre läkarbesök inom VO Kirurgi samt ögonverksamheten. Anledningen till färre antal läkarbesök än planerat är låg läkarbemanning, ovanligt hög andel sena avbokningar och ett uppkommet skifte av underläkare. Slutenvårdsoperationer går enligt plan. Akutmottagningen har högre produktion än planerat (+194 stycken). Produktionen är dock högre än föregående år (+3,34 %).

119 6 (6) BILAGOR 1. Årsprognos 2. Årsprognos för externa projekt 3. Investeringsverksamhet

120 Rapportdatum Klinisk farmaci, Region Uppsala Verksamhetsberättelse 217