Bra Mottagning- Vårdcentralen Klippan Karin Nilsson Agneta Svensson Janet Svantesson
|
|
- Britt Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Primärvården Skåne Nordväst Vårdcentralen Klippan Datum 25-4 Bra Mottagning- Vårdcentralen Klippan Teamet: Sammanställt av: Björn Giver Karin Nilsson Agneta Svensson Janet Svantesson Janet Svantesson Adress:Tingsg. 22, Klippan Telefon: Fax: Organisationsnummer:
2 Verksamhetsbeskrivning Befolkningen Klippan är en kommun med hög invandring och arbetslöshet. Den totala arbetslösheten uppgår till 9% och ohälsotalet är förhållandevis högt (Klippans Kommun, 25). Klippans Vårdcentral - den största av 2 vårdcentraler i kommunen - är belägen i byns centrum och har områdesansvar för c:a 12 invånare. Personal Personalstyrkan uppgår till ett 3-tal medarbetare fördelat på yrkeskategorierna läkare, sjuksköterskor, distriktssköterskor, undersköterskor, läkarsekreterare, lokalvårdare, vaktmästare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster samt psykosocial kompetens (planerad anställning under hösten -5, tills vidare tjänsteköp). Bemanningen är intakt inom samtliga yrkeskategorier utom läkare. Under vintern och våren -5 har man gått mycket under stat, då endast 3 av 5 heltidstjänster varit tillsatta. Fr o m maj -5 tillkommer en läkare på 8% och i jan -6 ytterligare en på heltid. Bakgrund I likhet med många andra vårdcentraler har Klippan brottats med tillgänglighets- och kontinuitetsproblem, främst på läkarsidan. Att rekrytera läkare till en vårdcentral som ligger långt ifrån de större städerna är ett problem i sig, ett känt fenomen för flera drabbade orter. Om det dessutom råder ett tufft arbetsklimat med hög arbetsbelastning och orimlig stress, är förutsättningarna för att lyckas givetvis ännu sämre. Det kan vara svårt att vända på negativa trender, men år 21 började det blåsa förändringsvindar på Klippans Vårdcentral. En sekreterare började engagera sig i ett EUprojekt, kallat Växtkraft Mål 3. Via ansökan om EU-medel fick personalen möjlighet att jobba mer strukturerat med förbättringsarbete, erhålla medel för utbildningar och inte minst gå till botten med de brister och problem som fanns i arbetsmiljön och rutinerna på vårdcentralen. Medlen skulle på olika sätt avsättas för kompetensutveckling. Följden blev att en rad projekt sattes igång och succesivt slutfördes, medan andra fortlöper än idag. Exempel på förändringar man redan har genomfört är: - Ledningsgrupp istället för traditionell ledningsform. Ökad triage till sjuksköterskor, distriktssköterskor, arbetsterapeut och sjukgymnast. Arbete på toppen av allas kompetens. Utarbetat måldokument för vårdcentralen. Utarbetat underlag för utvecklingsamtal. Översyn av mötesformer. Posterpresentation av all personal och deras arbetsuppgifter finns tillgänglig i väntrum. Renovering av 3 väntrum (stora väntrummet, dsk och lab) Introduktionsmapp för nyanställda och studerande. Konsekvensbeskrivningar för samtliga personalkategorier vid vakanser. För all personal gemensam dokumentation i Biosis. Internutbildning för all personal 1g/mån. Genomförande av friskprofil via Previa. Införande av hemsida på intranätet, där aktuell information ges samt protokoll och länkar finns att tillgå. Etablerat former för samarbete med kommunen/gränssnittsfrågor. Som ytterligare ett led i att uppnå målen med förbättrad tillgänglighet och en god arbetsmiljö, uppmärksammades idéerna med Bra Mottagning. Utöver verksamhetsschefen, anmäldes tre 2
3 personer från vårdcentralen som hade kännedom om schemaläggning, IT och kvalitetsarbete till Bra Mottagnings seminarier. Arbetet med att reducera väntelistorna och ytterligare förbättra flödena inom vårdcentralen hade fått en ny dimension. Syfte Syftet med deltagandet i Bra Mottagning var främst att hitta redskap och metoder för att konkret kunna påverka arbetssättet och strukturen i det dagliga arbetet, främst avseende tidbokningsrutiner och hanteringen av väntelistor. Mest akut bedömdes behovet vara på läkarsidan. Tanken var också att få uppslag och goda idéer från andra verksamheter samt dra nytta av deras erfarenheter. Problem 1. Med nuvarande arbetssätt/bemanning har vi inte tillräckligt med tider att erbjuda våra patienter bristande tillgänglighet och dålig kontinuitet. 2. Lång väntetid genererar missnöjda patienter, onödiga extrabesök och merarbete för personalen. 3. Det finns en otillfredsställelse bland personalen över att inte kunna erbjuda patienterna det man bedömer vara ett behov känslor av uppgivenhet, otillräcklighet och konflikter med patienter. 4. Ojämn intern- och extern belastning hos usk/lab p g a varierande läkarbemanning och höga sjukskrivningstal. Mål Huvudmål: Bättre tillgänglighet och ökad kontinuitet vid läkarbesök nöjdare patienter. Bättre arbetsmiljö för de anställda på Våc. Vårdcentralen skall upplevas som en attraktiv arbetsplats för samtliga personalkategorier. Delmål: Den 1 juni skall väntelistorna ha reducerats med 5% jfr med 31 dec 24. Februari-mars skall samtliga arbetsgrupper från utvecklingsdagen den 1 dec vara igång med sina förbättringsprojekt. Bättre balans mellan akuta tider och mottagningstider - juni november 25 skall patienter kunna erbjudas en mottagningstid till läkare inom 14 dagar (under förutsättning att Våc har en läkarbemanning motsvarande 4 heltidstjänster). Patienter skall behandlas på rätt vårdnivå och personalen få arbeta på toppen av sin kompetens arbetssättet kan förbättras ytterligare under 25. Ökad flexibilitet och bättre samarbete mellan personalkategorier (framförallt ss-usk, ssdsk). Metod En grupp bestående av fyra personer anmäldes till Bra Mottagning, med start på seminariet den 9-1 september 24. Gruppen bestod av verksamhetschefen och läkaren Björn Giver, samordnare/schemaansvarig (sjuksköterska) Karin Nilsson, IT-frågor (sekreterare) Agneta Svensson samt kvalitets-/och arbetsmiljöansvarig (arbetsterapeut) Janet Svantesson. Efter seminariet i september presenterades konceptet på ett personalmöte, där alla hade möjlighet att ställa frågor och komma med synpunkter. Den 1 dec 24 hade vårdcentralen en utvecklingsdag, då man ännu en gång beskrev innehållet i Bra Mottagning och sedan integrerade tidigare Växtkraftprojekt med nya förslag på mätningar och förbättringsarbete i Bra Mottagnings anda. Alla anställda uppmuntrades att teckna sig i någon arbetsgrupp, för att sedan arbeta vidare på hemmaplan. Gruppledare utsågs. Till gruppernas hjälp fanns strukturen i Kvalitet till er tjänst att arbeta efter, eller åtminstone att ha som ett stöd i arbetsprocessen. 3
4 Resultat Klippans Vårdcentral har valt metoden att under en längre tidsperiod genomdriva förändringar, som på sikt bör kunna leda till en bättre verksamhet för patienter och personal. Det stora steget att införa s k advanced access till läkartider (erbjuda tid samma dag) har ännu inte uppnåtts och ej heller varit avsikten med den bemanning som rått under våren. Målsättningen är att senast den 1 dec 25, kunna erbjuda en bokningsbar tid inom 14 dagar till våra patienter, förutsatt att läkarbemanningen ser ut som planerat. Följande mätningar har genomförts på enheten och är tänkta som underlag för att värdera behovet av ytterligare förändringar: 1. Balansmätning läkartider (3 mätningar, den sista ströks p g a bristande underlag ). Mätning 1 a + Ej akuta läkartider (15-min moduler) Balans akuttider respektive ej akuttider Ej akut 2 1 Ej akut Balans akuttider/veckodag Balans Ej akuttider/veckodag månd tisd onsd torsd fred Ej akut - Ej akut - Ej akut - månd tisd onsd torsd fred Analys av mätning Personal som varit engagerade i mätningarna konstaterade snart att resultatet knappast återspeglade verkligheten. Något hade gått fel vid försöken att registrera tillgång och behov, varpå man fick resultat som talade för en övervikt av tillgång i förhållande till faktiskt behov. Vid en tillbakablick i TIBO kunde man konstatera att så inte varit fallet. Misstänkta felkällor som tros ha haft en avgörande betydelse för mätningen är: - Att man missat notera pinnar för de patienter som lämnat mottagningen med planerat återbesök längre fram i tiden. - Att icke akuta besök har registrerats som en pinne, fast det egentligen skulle varit två. - Att personalens höga arbetsbelastning och stressade situation föranledde många missade registreringar. Några grupper hade missat helt att registrera. Även under kommande mätningar skulle det visa sig vara svårt att få tillförlitliga resultat, även om den andra mätningen upplevdes som betydligt mer tillförlitlig. 4
5 Mätning 2 a + Ej akuta läkartider (15-min moduler) Balans akuttider respektive ej akuttider Ej akut Ej akut Balans akuttider/veckodag Balans Ej akuttider/veckodag månd tisd onsd torsd fred Ej akut - Ej akut - Ej akut - månd tisd onsd torsd fred Analys av mätningen Denna gång föreföll mätningen bättre återspegla den upplevda verkligheten. Man hade minimerat tidigare felkällor genom bättre förberedelser och information till berörd personal inför mätningen. Obalans råder mellan tillgång och behov antalet läkartider är för få. Del av förklaringen till detta bedöms ligga i den underbemanning som råder på läkarsidan vid mättillfället (3 tjänster av 5 tillsatta). Vidare kan utläsas av mätningen att behovet av icke akuta tider vida överstiger tillgången, medan de akuta tiderna i huvudsak tycks räcka till eller t o m bli över. 2. Mätning av T3 för planerat läkarbesök görs varje vecka. Analys av mätningen 3:e tillgängliga tid för planerat läkarbesök ligger konstant över 3 dagar för samtliga läkare. Med nuvarande bokningssystem släpps schemat sällan för mer än 3-4 veckor åt gången, varför det blir svårt att se eventuella variationer av väntetiden. 5
6 3. Mätning av läkarnas väntelista. Analys av mätningen Trots medvetet arbete med att se över väntelistorna i samband med tidbokning, har antalet personer på listan stigit under våren. Den rådande underbemanningen på läkarsidan bedöms vara den huvudsakliga anledningen till ökningen. Även det ökade antalet möten, grupparbeten mm medför att det finns färre bokningsbara tider till läkarna. 4. Mätning av rosa lappar, d v s antalet patienter som kommer oanmälda till mottagningen för att träffa sköterska eller doktor. Det utgör ett störande moment i det dagliga arbetet, då dessa patienter hela tiden måste pressas in i ett redan fullt schema. Patienternas önskemål vid oplanerade besök fördelas enligt följande: December Januari December Januari Recept SSKärende Läkarärende DSKärende SSKärende Övrigt Recept Läkarärende DSKärende Övrigt Februari Mars Recept Läkarärende DSKärende SSKärende Övrigt Februari Recept Läkarärende DSKärende SSKärende Övrigt Mars Analys av mätningen: Vi ser enligt mätningen en stigande trend med patienter som kommer direkt till mottagningen, i synnerhet då för att träffa doktorn. En teori är att en del av de patienter som inte kan erbjudas läkartid via telefonsyster, istället väljer att åka direkt till vårdcentralen. Ett annat problem den senaste tiden är, att man varit underbemannade i telefonen och det varit svårt för patienterna att komma fram. Man väljer då att komma hit direkt. I början av testperioden var 6
7 sköterskor och receptionspersonal sannolikt också bättre på att be patienterna ringa innan besöket och påminde alla som kom oanmälda om att ringa innan nästa besök. 5. Mätning av de vanligaste diagnoserna bland sökande patienter. Besöksdiagnoser under 24 Diagnos Antal besök ÖLI 553 Hypertoni 376 Med bed för misst sjd 348 Cystit 316 Tonsillit 32 Viros 3 Mediaotit 224 Myalgi 292 Diab typ II Besöksdiagnos 24 1 ÖLI Hypertoni Med bed för misst sjd Cystit Tonsillit Viros Mediaotit Diab typ II Myalgi Skrubbsår/haemato m Analys av mätningen: En del diagnoser får snarlika nr och bör räknas ihop till 1 diagnos tex diabetes NUD, Diabetes typ II respektive Hypertoni, Hypertoni med organsjukdom. Z3-, medicinsk bedömning för misstänkt sjd, är 3:e vanligaste diagnosen. Det ger dålig information när man sedan läser i diagnoslistan. Oftast finns symtom såsom yrsel, myalgi, hjärtklappning, buksmärta även om man inte kunnat ge en förklaring till detta. Om symtomdiagnos sätts bör vi nog inte samtidigt sätta Z3-. Alternativt sätta båda diagnoserna men ej ta med Z3- i statistiken. Vanligaste kronikerdiagnoserna under 24 Diagnos Antal kroniker Hypertoni 319 Diab typ II 244 Astma 96 Hyperlipedemi 9 Angina pectoris 71 KOL 63 Hjärtsvikt Kronikerdiagnoser 24 Hypertoni Diab typ II Astma Hyperlipedemi Angina pectoris KOL 5 Hjärtsvikt Antal kroniker Analys av mätningen: En del diagnoser med snarlik symtomatologi borde räknas ihop för att kunna jämföras med övriga, t ex Angina pectoris och Ischemisk hjärtsjukdom. 7
8 Planering Planerade mätningar under 25: - Patientens väg och väntetider inom huset. - Patientenkät i väntrum som återspeglar patientens tillfredsställelse över tillgänglighet, trygghet, bemötande och allmän trivsel. - Fortsätta mäta T3 varje månad. - Fortsätta mäta väntelista var 14:e dag. - Eventuellt ytterligare balansmätning av läkartider till hösten. Pågående projekt som ett led i Bra Mottagning: - Avveckla väntelistorna. Arbetsgrupp är tillsatt som planerar/agerar för att reducera väntelistan under längre tidsperiod. - Arbetsrotation mellan usk, dsk och mottagningssköterskor. Arbetet har påbörjats i mindre skala redan under 24, men avses fördjupas och förbättras ytterligare. - Utarbeta PM över rutiner för återbesök vid vanliga kroniska sjukdomar. En grupp ser över redan framtagna PM, reviderar och/eller konstruerar nya PM i de fall sådana inte finns. Onödiga/rutinmässiga återbesök bör minimeras. Ansvaret läggas mer på patienten? - Utarbeta rutiner för strukturerad planering i slutet av varje journalanteckning där vidare handläggning, tankegångar om återbesök mm noteras. Denna metod skulle underlätta vid påföljande besök och dessutom göra hanteringen av väntelistan enklare. - Sjukgymnaster och arbetsterapeuter har sedan någon månad bokningsbara tider inom 1-2 v, under normala omständigheter. Man har bl a sett över bokningssystem, i vissa fall ändrat återbesöksfrekvens, slutat med interna remisser och lämnar större ansvar åt patienterna att ringa och boka tider. Diskussion Sedan flera år tillbaka råder ett öppet förändringsklimat på Klippans Vårdcentral, där utvecklingsarbete bedrivs kontinuerligt. Ambitionen är att höja medarbetarnas kompetens, förbättra arbetsmiljön för de anställda, öka kvalitén på vården samt förbättra tillgängligheten för patienterna. En rad nya rutiner har redan införts, andra projekt pågår i skrivande stund och fler utmaningar planeras för framtiden. Det största problemet som sannolikt alla upplever idag är, att man inte har tillräckligt med bokningsbara läkartider att erbjuda patienterna. Detta i sin tur ger en dålig kontinuitet och genererar merarbete för såväl sköterskor som läkare. Dagar kommer då den negativa spiralen av missnöjda patienter och stressad personal känns oövervinnelig. Förhoppningen är emellertid att vi med effektiva redskap och allas goda vilja, så småningom skall kliva över puckeln och bli kvitt den ryggsäck som tynger oss varje morgon vi kommer till arbetet. Kanske kan vi så småningom göra dagens arbete idag, istället för börja morgonen med sådant som skulle varit gjort för tre månader sedan? 8
Vårdcentralen Oxie Bra mottagning
Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Projektgruppen: Verksamhetschef Gunnel Wahlgren Distriktssköterska Kristina Hofvander Distriktsläkare Regina Feierberg Distriktsläkare Henrik Sieradzki Läkarsekreterare
Läs merBra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus
Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde
Läs merPå ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare.
Bra Mottagning Skåne 4 Verksamhetsområde Ögonkliniken Sjukhuset i Ängelholm Deltagare i teamet Per Carlsson Helena Ingemarsson Björn Hasselqvist Petronella Pedro På ögonmottagningen arbetar fem läkare,
Läs merKirsebergs Vårdcentral
Slutrapport Bra Mottagning för Kirsebergs Vårdcentral Malmö Teamets deltagare: Eva Pulverer-Marat, verksamhetschef Gunnar Forssell, distriktsläkare Cindy Abrahamss, undersköterska Anna Frankell, sjuksköterska
Läs merInnehållsförteckning.
1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets
Läs merAKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen
AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen Maria A Hilberth Verksamhetschef Mönsterås Hälsocentral 121127 Mönsterås Hälsocentral Ca 8 600 listade patienter Storlek 6 av 27 offentliga HC Ca 40 medarbetare
Läs merÅHUS. I området finns tre äldreboenden med sammanlagt 100 platser samt ett gruppboende som vårdcentralens läkare har medicinsk ansvar för.
ÅHUS Vid mynningen av Helge å, på Skånes östkust, 17 km från Kristianstad, där kilometerlånga badstränder breder ut sig ligger Åhus, en pärla vid havet. Här finner vi en medeltida stadskärna med många
Läs merMiniteam för multisjuka äldre och dementa Balazs Rethy
Miniteam för multisjuka äldre och dementa 2017.11.28 Balazs Rethy Definition Mest sjuka äldre är personer 65 år och äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande,
Läs merBra mottagnings projekt
Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:
Läs merBättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF)
1 Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF) Teamets medlemmar Katalin Boér Ann-Sofie Danneholt Ulla-Märtha Cederhage Gun Rubeling Jan Holmstrand
Läs merMålsättning Övergripande mål Avancerad tillgänglighet Det vill säga att patienten ska få vård på rätt vårdnivå inom 3 dagar.
Inledning Vårdcentralen Törnrosen har haft ett stort underskott på personal. Detta har lett till att vi tvingats se över vårt arbetssätt och inleda ett förändringsarbete redan innan vi gick kursen Bra
Läs merLARÖDS VÅRDCENTRAL BRA MOTTAGNING
LARÖDS VÅRDCENTRAL BRA MOTTAGNING 2006 Teamdeltagare: Lena De Pedis, distriktsläkare, verksamhetschef Johanna Persson, sjuksköterska Viveka Kindbacke, läkarsekreterare Innehållsförteckning: Områdesbeskrivning
Läs merTillgänglighet och gott bemötande är viktiga ledord
GLASÄPPLET 2009 Vårdcentralen Centrum i Landskrona Tillgänglighet och gott bemötande är viktiga ledord Inne på lasarettsområdet i Landskrona ligger Vårdcentralen Centrum. En vårdcentral där man har satsat
Läs merÖkad tillgänglighet och resursutnyttjande på Tranebergs Vårdcentral
Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Teamets medlemmar Monica Bäck, dl, Monica Hjorthén, chefssk, Ulla Karlsson, sekr, Ove Larsson, dl, Marie- Louise Lindgren, msk/dsk, Franciska Rampell, verks.chef
Läs merSLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9
SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 Förbättringsprogram och Team: Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Förbättra tillgängligheten
Läs merSLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:
SLUTRAPPORT Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8 Syfte med deltagandet i Bra mottagning: Öka tillgängligheten till klinikens glaukommottagning och förbättra arbetsmiljön för
Läs merVårdcentralen Centrum Landskrona
Vårdcentralen Centrum Landskrona Slutrapport Bra mottagning 2004-04-29 Projektgruppen Yvonne Bengtsson Karl-Henrik Hasselgren Britt Ingelsson Ingrid Luedtke Agneta Svensson Distriktssköterska Distriktsläkare
Läs merKvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Torshälla Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...
Läs merBESLUT. Dnr 1500098. Regelverk för schemaläggning och online-tidbok i Region Skåne
Regiondirektören Lars-Åke Rudin +46 44 309 34 66 +46 768 87 07 67 lars-ake.rudin@skane.se BESLUT Datum 2015-04-28 (rev 2105-06-01) Dnr 1500098 1 (7) Regelverk för schemaläggning och online-tidbok i Region
Läs merProjekt tillgänglig vårdcentral. Helsa vårdcentral Spiran
Projekt tillgänglig vårdcentral Helsa vårdcentral Spiran Problemområden Otillräcklig telefontillgänglighet Ont om läkartider till nybesökspatienter Långa väntelistor Projektets arbetsgång Uppstart februari
Läs merHaparanda Vårdcentral
Haparanda Vårdcentral Bra Mottagning Slutrapport 2008-05-20 Sinikka Engström Marjo Lahdenranta Birgitta Kommes-Johansson Marja Holm Tarja Saarinen Maria Eriksson Verksamhetsbeskrivning Haparanda vårdcentral
Läs merGenombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2
Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska
Läs merSammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar
Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide
Läs merBra Mottagning team:
Bra Mottagning team: Inger Körner, sjuksköterska Eivor Eriksdotter, undersköterska Lena Tengvall, distriktsläkare Ann Danielsson, verksamhetschef Jessica Mellstål, läkarsekreterare 1 (22) Innehållsförteckning
Läs merEsplanadens Hälsocentral
Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...
Läs merFysioterapeut remitterar till röntgen. Söderhamn Din hälsocentral Carolina Spansk Skoglund
Fysioterapeut remitterar till röntgen Söderhamn Din hälsocentral Carolina Spansk Skoglund Öppen mottagning till fysioterapeut Bakgrund Rätt kompetens för varje patient. - Onödiga besök? - För lång väntetid?
Läs merVad innebär Lean i det dagliga. arbetet?
Vad innebär Lean i det dagliga arbetet? erfarenheter från: Torpa Vårdcentral, Vänersborg Herrestads Vårdcentral, Uddevalla Mål Herrestads Vårdcentral Nöjd personal som upplever det attraktivt och utvecklande
Läs merProjekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet 2005-2006
VÅRDCENTRALEN EDSGÄRDET Projekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet 2005-2006 Projektledare: Lena Örtengren, Verksamhetschef Vårdcentralen Edsgärdet Primärvården Fyrbodal Ed lena.ortengren@vgregion.se
Läs merVårdprevention problembeskrivning
Vårdprevention problembeskrivning Majoriteten av våra patienter är äldre och multisjuka med större risk för skador och komplikationer. Detta medför ibland längre vårdtid och onödigt lidande för patienten.
Läs merBilaga Uppföljning 2016
Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2016 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som
Läs merOplanerad mottagning med IT stöd ger kraftiga förbättringar i telefontillgänglighet, produktivitet, kvalitet och arbetsmiljö
Oplanerad mottagning med IT stöd ger kraftiga förbättringar i telefontillgänglighet, produktivitet, kvalitet och arbetsmiljö Bakgrund Närhälsan är den offentliga primärvården i Västra Götaland Närhälsans
Läs merProjektrapport Kroniskt Engagerad 2.0
Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0 Vårdcentralen Fröslunda Mallversion 1.0 151111 SID 1(10) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Projektorganisation... 3 1.2.1 Teamets medlemmar...
Läs merKvalitetsbokslut VC Flen
Kvalitetsbokslut 2011 VC Flen Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 5 Organisation / Kompetens... 6 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...
Läs merKAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1
KAAK KUNSKAPSCENTRUM FÖR ALLERGI, ASTMA OCH KOL KAAK uppdrag Riktlinjer för AIT (Allergenspecifik immunterapi) Riktlinjer för allergidiagnostik E hälsoprojekt/kol Uppdragsutbildning 7,5 hp för sjuksköterskor
Läs merBilaga Uppföljning 2014
Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2014 Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall
Läs merOnline-tjänst hos Aleris HC i Bollnäs. I samarbete med Doktor24
Online-tjänst hos Aleris HC i Bollnäs I samarbete med Doktor24 Vi bygger på Målet för hela verksamheten är att ge befolkningen rätt vård i rätt tid och av rätt kompetens. Samhällets utveckling både drivs
Läs merKvalitetsbokslut VC Oxelösund
Kvalitetsbokslut 2011 VC Oxelösund Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 7 Tillgänglighet... 8 Medicinska resultat...
Läs merÖversyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende
Läs merRegelverk för schemaläggning och online-tidbok i Region Skåne
Koncernstab kommunikation Datum: 2014-06-16 Monika Kraft +46 44309 30 86 +46 768 87 08 92 monika.kraft@skane.se BESLUT Regelverk för schemaläggning och online-tidbok i Region Skåne Innehållsförteckning
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping
Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Malmköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...
Läs merÄr primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar
Läs merBra mottagning. Ortopedmottagningen. Centralsjukhuset Kristianstad
SLUTRAPPORT 2006-09-13 Bra mottagning Ortopedmottagningen Teamet består av: Gert-Uno Larsson, enhetschef Pia Gunnarsson, sjuksköterska Anne-Li Jönsson, läkarsekreterare Kristina Karlsson, sjuksköterska
Läs merTelefontillgänglighet
Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,
Läs merRätt tillgänglighet. Slutrapport. - Förändringsarbete vid Psykiatrin i Nynäshamn
Rätt tillgänglighet Slutrapport - Förändringsarbete vid Psykiatrin i Nynäshamn Teamets medlemmar: Göran Eliasson Telefon: 8-66 mail: goran.eliasson@sll.se Ulla Österberg Telefon: 8-666 mail: ulla.osterberg@sll.se
Läs merBISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad
BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö
Läs merSlutrapport Sorgenfrimottagningen
Slutrapport Sorgenfrimottagningen På Sorgenfrimottagningen arbetar (omräknat i heltidsresurser): 0,5 Verksamhetschef 5,45 Distriktsläkare 4,0 ST-läkare, periodvis på vårdcentralen cirka 1,5-2 mån/år 1,0
Läs merProjektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad
Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning
Läs merPROGRAMRAPPORT. Team: Endokrin och Diabetesmottagningen, Endokrinologiska kliniken, UMAS. Teammedlemmar:
PROGRAMRAPPORT Team: Endokrin och Diabetesmottagningen, Endokrinologiska kliniken, UMAS Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Hur kan tillgängligheten förbättras för patienterna, hur kan arbetsmiljön
Läs merFramtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
Läs merSlutrapport från Bra Mottagning, BM9 - Specialistenheten Öron-Näsa-Hals, Lasarettet i Ystad
Slutrapport från Bra Mottagning, BM9 - Specialistenheten Öron-Näsa-Hals, Lasarettet i Ystad Gruppmedlemmar Karin Björklund, områdeschef Per Emgård, överläkare, medicinskt ansvarig Elisabet Timberg, cheflogoped
Läs merBra mottagning Slutrapport
Bra mottagning Slutrapport Projektgrupp: Gert-Ingvar Åkesson, verksamhetschef Maria Tendler, distriktsläkare Ann-Christin Fredriksson. sjuksköterska Carina Jehlbo, läkarsekreterare Besökadress: Vallgatan
Läs merPrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen 2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2017-02-09 Innehåll Bakgrund & Syfte Vad är och hur
Läs merTidbok online. Införande i Region Skåne
Tidbok online Införande i Region Skåne Syfte Förbättra tillgängligheten för medborgare Underlätta för vårdproduktionens planering Erfarenheter från andra landsting Bättre tillgänglighet Frigör resurser
Läs merKvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset
Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsbristkostnader Kan uppgå till 20 % av vårdens kostnader Motsvarar
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merSlutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011
Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.
Läs merAllmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.
Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar
Läs merBilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan
Bilaga 5. Samtliga kommentarer till frågorna om SAMVERKAN Härnösand -Vi skulle behöva träffas regelbundet, tex 1g/mån. och gå igenom brukare vi är oroliga över. Sådana möten hade vi förr. ( 10 år sen!!)
Läs mer1 (5) ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET
1 (5) Regionkontoret Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling Vårdvalsenheten ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET Lagstadgat krav: Läkarbesök inom 7 dagar, Enligt nationell
Läs merBrunflomodellen - och andra idéer från Jämtland och Härjedalen
Brunflomodellen - och andra idéer från Jämtland och Härjedalen Maria Larm Enhetschef Brunflo Hälsocentral och Anna Granevärn Primärvårdschef Region Jämtland Härjedalen Först lite bakgrund Primärvård i
Läs merHudkliniken. Centralsjukhuset Kristianstad. Långvarig god tillgänglighet, god arbetsmiljö och hög patienttillfredsställelse är möjliga att förena
Hudkliniken Centralsjukhuset Kristianstad Långvarig god tillgänglighet, god arbetsmiljö och hög patienttillfredsställelse är möjliga att förena Presentation av Hudkliniken Inom nordöstra Skånes upptagningsområde
Läs merINLEDNING Enkäten avser att avläsa en del av arbetsmiljön vid institutionen för hälsovetenskaper. Arbetsmiljöansvaret kan delas upp i två olika delar den fysiska samt den organisatoriska och sociala delen.
Läs merUppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.
Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Torshälla 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3
Läs merFörbättrad glaukomvård på Ögonmottagningen, ViN
Lite bättre hela tiden Förbättrad glaukomvård på Ögonmottagningen, ViN Axel Nordell, specialistläkare, medicinskt ansvarig i glaukomteamet Ingrid Region Lagos, Östergötland ögonsjuksköterska, teamledare
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD
STYRDOKUMENT Dnr V 2014/62 HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument
Läs merBakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat
Patient hänvisad enligt beslutstöd Utbildning Potentiella framtida chefer Författare Martin Johansson 2014-12-16 Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn Bakgrund Ställs högre krav på ambulanspersonalen
Läs merKvalitetsbokslut Ögonkliniken
Kvalitetsbokslut 2011 Ögonkliniken Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 7 Tillgänglighet... 8 Medicinska resultat...
Läs merÄr primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra
Läs merVälkommen till Lasarettet Trelleborg
Välkommen till Lasarettet Trelleborg 1 Lasarettet Trelleborg 1930 2010 2 Om Lasarettet Trelleborg 660 anställda 5 vårdavdelningar Övervakningsavdelning Operation/anestesi Akutmottagning kl. 8-20 Specialistmottagningar
Läs merHållbar Hemtjänst ett arbetssätt som ökar kvaliteten hos både kund och personal och som är hållbar över tid
Hållbar Hemtjänst ett arbetssätt som ökar kvaliteten hos både kund och personal och som är hållbar över tid 2 Fakta om Leksands kommun Antal invånare: 15 157 Antal invånare över 65 år: 3998 (26%) Omsättning:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merTidig planering för säker och trygg vård i sommar
PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren
Läs merPrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare i allmänmedicin Ulrika Elmroth, allmänläkare
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare i allmänmedicin Ulrika Elmroth, allmänläkare Vad behövs i svensk primärvård? Hur vet du att du gör ett
Läs merKunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Brister i kommunikation och försenad koloskopi
Datum: 2018-10-23 Händelseanalys Brister i kommunikation och försenad koloskopi 1 Sammanfattning Remiss skickas från vårdcentral till sjukhus för koloskopiundersökning. Patienten får tilltagande besvär
Läs merBRA MOTTAGNING 9. Projektgruppen
BRA MOTTAGNING 9 Projektgruppen Verksamhetschef Marie Lindell, distriktssköt Distriktsläkare Marna Svenson Distriktssjukgymnast Janeta Bergman Sjuksköterska Jenny Anderson Läkarsekreterare Bodil Göransson
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Oxelösund 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3
Läs merPREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete
PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Sammanhållen vård och omsorg Härjedalen 2013-10-01 Bakgrund/problembeskrivning
Läs merRapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012
Datum 2013-05-23 Ert datum Beteckning FaR rapport 2012 1(5) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Bakgrund FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform
Läs merStatusrapport Flippen Skiftinge vårdcentral
Statusrapport Flippen Skiftinge vårdcentral Statusrapportens syfte Genom personcentrerad vård hitta nya samverkansformer med vår befolkning. Syftet är att skapa trygg befolkning, smidig resa genom vården
Läs merUteblivna besök Vårdcentralen Fröslunda År 2013
EXAMENSARBETE 2013-05-23 Susanna Dagson Nordström Medicinsk Sekreterare, 400 yh-poäng Uteblivna besök Vårdcentralen Fröslunda År 2013 Stora torget 7 611 83 Nyköping Tfn 0155-24 87 85 info@campusnykoping.se
Läs merPROGRAMRAPPORT. Förbättringsprogram och Team:Öron,Näs och Halsmottagningen,USiL. Teammedlemmar:
PROGRAMRAPPORT Förbättringsprogram och Team:Öron,Näs och Halsmottagningen,USiL Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Öka tillgängligheten vård inom 90 dagar. Bättre arbetsmiljö Teammedlemmar:
Läs merKvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ögonkliniken Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2017-05-09 Sundets Läkargrupp Klinik järred Ort Kerstin Ermebrant Inspektörer Roland Morgell Gradering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merKapacitets- och produktionsstyrning Resultat & utmaningar
Kapacitets- och produktionsstyrning Resultat & utmaningar Maria Walton Kristina Engvall Per Nodbrant Onkologkliniken En typisk arbetsdag på onkologen ca 130 medarbetare och mycket, mycket mer. Onkologkliniken
Läs merFrån abstrakta vårdkrav till praktisk primärvård Akutteam Mönsteråsmodellen och lösningen på framtidens primärvård
Från abstrakta vårdkrav till praktisk primärvård Akutteam Mönsteråsmodellen och lösningen på framtidens primärvård Mönsterås Hälsocentral på ett år i siffror Mellanmjölks hälsocentral CNI, ACG, ålder Mellan
Läs merSVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016
KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.
Läs merSlutrapport. Bra mottagning Medicinmottagningen, Kiruna sjukhus.
Slutrapport Bra mottagning Medicinmottagningen, Kiruna sjukhus. Deltagare: Lena Niemi Annika Lindberg Doris Hjärtström Susanna Pesonen Fredrik Kjellberg Vårdchef Enhetschef, mottagningen Sekreterare Diabetes
Läs merMål och mått SFAM Stockholm 071024. Färjestaden Mikael Christiansson
Mål och mått SFAM Stockholm 071024 Färjestaden Mikael Christiansson Nedre urinvägsinfektion hos kvinnor > 18 år 2006 290 patienter med 402 kontakter visade rapporten. Granskade 40 journalanteckningen med
Läs merNärsjukvårdens utvecklings- och samverkansforum Luleå Boden
Redovisande dokument Protokoll Sida 1 (6) Närsjukvårdens utvecklings- och samverkansforum Luleå Boden 180115 Tid och plats 2018-01-15, 9.00-10.00, Konferenscentrum rum 1, Sunderby sjukhus Deltagare Katarina
Läs merRegional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor
Regional utvecklingsplan för cancer Utvärdering mha konceptkartor 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 6 0 0 0 6 9 7 79 8 86 6 8 0 6 6 7 9 7 8 6 66 7 76 89 9 00 7 8 0 78 88 90
Läs merGranskning av remissprocessen komplettering
2017-09-07 RJL2017/954 Förvaltningsnamn Nämnden för Folkhälsa och sjukvård Granskning av remissprocessen komplettering Remissflödet till specialistsjukvården 2013 tom augusti 2017 Remissflödet till primärvården
Läs merKarlstads Teknikcenter. Examensarbete Arbetsväxling vad anser personalen? Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Karlstads Teknikcenter Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15
Läs merTeamarbete med patienten i centrum 3863
1 (10) Landstingsstyrelsens förvaltning Södersjukhuset, medicin Projektledare Stina Petersson E-post stina.petersson@sll.se Teamarbete med patienten i centrum 3863 2 (10) Sammanfattning av satsningen Med
Läs merBRA MOTTAGNING. Nulägesrapport
BRA MOTTAGNING Nulägesrapport Arbetsgruppen, Bra Mottagning Februari 2004 Bra mottagning inom Landstinget i Kalmar län Bra mottagning inom Landstinget i Kalmar län startade på allvar i samband med att
Läs merDatum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag
Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens
Läs mer2018 Vårdcentralen Mäster Olof. Uppföljning av 2018
2018 Vårdcentralen Mäster Olof Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att
Läs merKvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...
Läs merVårdcentralen Filborna i Helsingborg
Programrapport Bra mottagning 10 Vårdcentralen Filborna i Helsingborg Vårdcentralen Filborna ligger i nordöstra Helsingborg och har vid genomförandet av Bra Mottagning 10 2006 ett befolkningsunderlag motsvarande
Läs mer