Vårdcentralen Filborna i Helsingborg
|
|
- Inga Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Programrapport Bra mottagning 10 Vårdcentralen Filborna i Helsingborg Vårdcentralen Filborna ligger i nordöstra Helsingborg och har vid genomförandet av Bra Mottagning ett befolkningsunderlag motsvarande drygt personer. Åldersammansättningen i befolkningen är som genomsnittet för Skåne, 1,32 poäng/inv. Området präglas av ett högt ohälsotal på 1,18 (1,0 motsvarar normalbefolkning, det område i Skåne som har högst ohälsotal ligger på 1,2) samt en hög andel invånare, 39 %, med utländsk bakgrund. Av befolkningen i arbetsför ålder är 5,9 % öppet arbetslösa. Omflyttningen i området är stor, 30 % av befolkningen i området flyttar in eller ur området årligen. I området finns inga privata familjeläkarmottagningar. Vårdcentralens verksamhet omfattar telefonrådgivning, familjeläkarmottagning, distriktssköterskemottagning, kurator samt specialmottagning för diabetes, astma/kol, hypertoni, friskvård/metabol och inkontinens. Barnhälsovården bedrivs som familjecentral i samarbete med öppen förskola, socialtjänst och mödrahälsovård. Vi ansvarar även för tre vårdboenden med ca 120 patienter totalt. I området finns även flera boenden för psykiskt utvecklingshandikappade. VCF har nära samarbete med mödrahälsovård, socialtjänst för barn/unga, öppen förskola samt sjukgymnastik i samma byggnad. Arbetsterapi finns på närliggande vårdcentral. All verksamhet arbetar med tidsbokad mottagning och enligt medicinsk prioritering. Motsvarande 70 % av befolkningen i området är listade hos familjeläkare på VCF och 98 % av de ca 800 barnen i ålder 0-5 år är listade på enhetens Barnavårdscentral. Under drygt 6 år har VCF haft vakans i varierande grad avseende läkare, vilket inneburit att vi varit tvungna att hitta nya vägar i vårt arbete. Vi har sedan flera år t.ex. följt telefontillgänglighet inkluderande variation över år- veckodag- tid, tillgänglighet för läkarbesök, bevakningslistans storlek mm och fortlöpande anpassat verksamheten utefter behov och befintliga resurser. Schemat avseende läkarmottagning är öppet 3 veckor framåt och ny vecka öppnas löpande. Ca 70 % av läkarbesöken används till akuta sjukdomstillstånd och bedömningar av oklara tillstånd. Vi prioriterar även handledning av yngre kolleger högt och 50 % av de AT- läkare och vik. underläkare som varit hos oss de senaste åren har valt att gå vidare som ST- läkare i allmänmedicin. Samarbetet med övriga yrkeskategorier och andra vårdgivare har också utvecklats. Vi har ett strukturerat system avseende vilken läkare som ansvarar för vilka patienter. Detta justeras efterhand vid vakans, sjukdom, ledigheter etc. Schemat innebär att våra patienter trots läkarbristen i mesta möjliga mån handläggs av en läkare, samt det underlättar för övriga yrkeskategorier vid behov av diskussion kring handläggningen av enskilda patienter. Idag har vi familjeläkarresurs för 54 % av vårt uppdrag (innebär 3400 inv./familjeläkare) och vi har listat 130 % i förhållande till vår resurs. Med det sköter vi 45 % av alla läkarbesök vår befolkning gör i öppen Hälso- och sjukvård (snitt PV NVS 49 %) Enheten bör i grunden vara bemannad med minst 6,4 specialister i allmänmedicin. Resursbristen avseende familjeläkare har ökat under året. Journalutskrift sker inom någon dag efter vårdkontakt. VCF arbetslag präglas av yrkesstolthet, utvecklingsvilja, omtänksamhet och gott humör.
2 Personalresurs , enligt nyckeltal PV NVS Läkare med specialistkompetens i allmänmedicin, inkl verksamhetschef 3,33 Övriga läkare (ST, vik) 2,55 Sjuksköterska/distriktsköterska på läkarmottagning 4,81 Undersköterska 0,84 Distriktssköterskemottagning inkl BVC 4,00 Kurator 0,43 Läkarsekreterare 4,46 Lokalvårdare 0,34 Av läkarresursen används 20 tim/v till verksamhetschefsarbete, minst 8 tim/v till vårdboende och stöd till kommunens dsk, 6 tim/v till BVC samt en hel del tid går också åt till handledning av våra AT, ST och vik underläkare. Verksamheten följs upp årligen via Balanserat styrkort, gemensamt för Primärvården Skåne. I detta ingår parametrar avseende 4 olika perspektiv medborgare, medarbetare, verksamhet och ekonomi. Vi har använt detta som bas för vårt utvecklingsarbete de senaste tre åren. I resultatet för 2006 kan vi få återkoppling om det arbete vi utfört i BM lett till någon förändring t.ex. avseende patienternas uppfattning om vår verksamhet. Mål Vårt övergripande mål med deltagande i Bra mottagning 10 var att lära om förbättringsarbete, förbättra vår arbetsmiljö samt öka tillgängligheten för våra patienter. Deltagare Ingrid Ahlinder verksamhetschef Michael Erneholm spec. i allmänmedicin Rose-Marie Jönsson läkarsekreterare och IT ansvarig Cecilia Dahlgren läkarsekreterare Gun Sveen distriktssköterska, läkarmottagning Marie Andersson sjuksköterska, läkarmottagning Margareta Flemming distriktssköterska, distriktssköterskemottagning Samtliga medarbetare på enheten har visat ett stort engagemang i utvecklingsarbetet. Vårt arbete har bedrivits så att vi först identifierat problem, därefter utfört mätningar. Sedan har berörda personalkategorier diskuterat mätningarna och tagit fram förslag till åtgärder. Några mätningar har fått omarbetas under perioden. Förbättringsåtgärder har därefter utförts och sedan har uppföljande mätning gjorts. Vid årsslutet 2006 har vi flera pågående projekt och är därför inte klara med alla uppföljande mätningar. Definierade problem Långvarig resursbrist avseende läkare har lett till begränsad tillgänglighet till den läkarverksamhet som inte är högst medicinskt prioriterad. Verksamheten har även viss resursbrist avseende sjuksköterskor, fr.a. för att kunna klara en optimal telefontillgänglighet och specialmottagning för Diabetes och Astma/KOL. Hög telefonbelastning till sjuksköterskor och reception. Medarbetarna upplever många störningar i verksamheten. Sammantaget ger detta en ökad risk för stressrelaterad ohälsa.
3 Mätningar - analys - åtgärd - resultat Alla angivna data speglar 2 veckors mätningar. Balansräkningen visade i maj på 35 % resursbrist på avseende läkarverksamheten. 82 % var extern efterfrågan. Ny mätning under hösten visade samma nivå. Balansräkningen är dock endast ett mått mellan tillgängliga tider på schemat och behov av sådana och speglar inte fullt det totala familjeläkaruppdraget. Som grund för balansräkningen har två mätningar i telefonrådgivningen genomförts. I den första mättes patientens önskemål i förhållande till vilken åtgärd som beslutades och i den andra patientens önskemål i förhållande till vilken åtgärd som bedömdes behövas. Utöver det har mätning av intern efterfrågan (de återbesök etc vi själva planerar för) samt inkommande remisser gjorts och lagts in i balansräkningen. Enligt nyckeltal PV NVS har enheten 0608 familjeläkarresurs för 54 % av sitt uppdrag. Fortlöpande arbete med rekrytering av läkare pågår. Vårt mål är att ha en verksamhet med balans mellan resurser och uppdrag samt att schemat är optimalt anpassat. Mätning telefonrådgivning maj resp dec. Anges i %. Nedre delen anger vad patienten önskade. Övre delen anger i maj vad det blev för åtgärd, i dec vad behovet av åtgärd var. I maj mättes 700 samtal, i dec 900 samtal. Övrigt Pat får återkomma senare Avbokning, ändrad tid Bokad till läkares telefontid Hänvisning till sjukgymnast Hänvisning till akutmottagningen Hänvisning till DLC Hänvisning till annan vårdcentral Bokad tid, sköterska Bokad tid, läkare Rådgivning övrigt vill prata med specifik vårdgivare vill ha förlängd sjukskrivning, annat intyg vill boka telefontid till läkare beställa recept vill ha provsvar vill avboka eller ändra tid vill boka tid till läkare Vill ha rådgivning dec maj 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
4 Ryggsäck avseende läkarbesök Initialt visade bevakningslistan drygt 600 pat. som väntar på försenad kontroll. Efter att de som avlidit respektive avlistats från VCF tagits bort kvarstod 480 st. Bevakninglistornas längd varierar mellan olika läkare, de är längst avseende de vakanta tjänsterna. Vårt mål är framöver att endast bevaka de patienter som inte själva kan ta ansvar för att beställa återbesök och att vid bättre balans även arbeta bort ryggsäcken. Vi tar inte bort några patienter ur bevakningslistan innan läkare personligen informerat om denna förändring. Ett kort angående Återbesök till läkare som kan lämnas till patienten har tagits fram. Vi följer nu fortlöpande bevakningslistan avseende väntelista (försenade kontroller), plan. kontroller aktuell månad samt kommande kontroller. Även om enheten får full resurs på läkarsidan kommer det att ta tid innan det uppdämda behovet av kontroller är åtgärdat. Rutiner för bevakningslistan har också förbättrats så att alla patienter som avlider eller avlistats rensas bort var månad. Läkarna skall också vara mer observanta och se över ev. bevakningar när patienten är på läkarbesök på mottagningen. Enskilda läkare kan enkelt se i Medidoc hur deras bevakningslista ser ut Väntelista Aktuell Kommande Totalt maj-06 jun-06 jul-06 aug-06 sep-06 okt-06 nov-06 dec-06 Ryggsäck till specialmottagning avseende diabetes och astma visade också på ett uppdämt behov av tider för kontroll. En del av detta orsakas av att läkarbristen medfört att fler kontroller läggs på specialmottagningarna utan att vi i motsvarande grad kunnat utöka bemanningen. Vi gick igenom bevakningslistan på samma sätt som avseende läkarna och kunde rensa bort en del. Utökad bemanning på mottagningen under senhösten 2005 bedöms också ha bidragit till att väntelistan successivt har minskat. En del av bevakningen var inte inlagd i datajournal, detta åtgärdades i oktober varför antalet kommande bevakningar ökade något då. Beslut togs att all bevakning till våra specialmottagningar skall läggas enligt vårt prioriteringssystem i datajournal framöver. Bevakningslista till specialmottagning kommer framöver att följas för Astma/KOL respektive diabetes separat för att kunna optimera resurs och schema avseende dessa. Våra övriga specialmottagningar har ingen ryggsäck, varför vi inte följer dem.
5 Väntelista Aktuell Kommande Totalt 50 0 maj-06 jun-06 jul-06 aug-06 sep-06 okt-06 nov-06 dec-06 Kommentar; Att lägga in bevakning i datajournal enligt medicinsk prioritering har fördelar av olika skäl enligt vår bedömning. 1. Man kan då lätt se vilka patienter som bör komma till först grundat på medicinskt behov och inte grundat på vem som skriker högst. 2. I telefonrådgivningen är det också ett stöd att kunna förklara för patienten vad som är planerat när de inte klarar är säkra på det själv. 3. En tredje fördel är att vi har en god överblick av vilket medicinskt behov som finns av kontrolltider. Om en vårdgivare t.ex. blir långvarigt sjuk har man då en överblick över vilka patienter som bör prioriteras. Man kan använda bevakningslistan aktivt och kalla patienter från den eller som skuggbevakning för att ha en god överblick enligt ovan. En nackdel med att vi nu framöver inte använder bevakningslistan avseende de som behöver medicinsk kontroll hos läkare är således att vi får en betydligt sämre överblick över behovet av kontrolltider. Vi diskuterar därför om vi ev. ska gå åter till bevakning avseende läkartider just av det skälet. Om man har balans mellan resurs och uppdrag går det säkert bra att överlämna ansvaret till patienter att själva beställa tid för kontroll. I en situation med resursbrist fungerar det inte bra, det kommer ju att vara brist på tider när patienten ringer och behov av att medicinskt prioritera vem som ska få tillgång till befintliga tider.
6 T3 Tredje tillgängliga tid T 3 besök läkare Den långvariga läkarbristen har inneburit att vi anpassat läkarnas schema utefter att kunna klara de högst prioriterade tillstånden i första hand. Det innebär att en stor del av schemat är avsatt för akuta sjukdomstillstånd och bedömningar av oklara tillstånd. (70 % 2006) Alla patienter bedöms först av sjuksköterska i telefon eller på mottagningen innan de får tid till läkare. Vårt mål är T3 under 7 dagar. T3 till läkare varierar under året mellan 5 15 dagar, medelvärde 9 dagar. Vi bedömer detta som rimligt med nuvarande läkarbrist. T3 besök Läkare VC Filborna 2006, median vecka s T3 besök distriktssköterskemottagning Vi upplevde att distriktssköterskemottagningen hade en god tillgänglighet vilket bekräftades i utförd mätning. Vårt mål är T3 under 7 dagar. T3 varierar mellan 0-6,5 dagar med medelvärde på 2 dagar. Vi gjorde en kompletterande mätning avseende ev. behov av akuttider på dsk schemat, men fann då att det inte var ett problem. T3 besök dsk VC Filborna 2006, median vecka
7 T3 telefontid till läkare Sjuksköterskor i telefonrådgivningen upplevde att det var bristande tillgänglighet till telefontid till läkare. Vårt mål är att det ska finnas tillgänglig telefontid till läkare inom 7 dagar. Mätning startades under hösten och visar att det varierar mellan olika läkare, medeltid ligger på 13 dagar. I telefonrådgivningsmätningen fick vi fram ett behov av 60 telefontider till läkare i förhållande till planerat schema för 110 telefontider på två veckor. Vi har inte analyserat detta vidare ännu. T3 telefon läkare vecka Merarbete Merarbete inkluderar ombokningar, avbokningar och uteblivna patienter. Vårt mål är att minimera merarbete så långt det går samt att hitta bättre rutiner kring det merarbete som kvarstår. Merarbete Läkarmottagning Drygt 10 % av inbokade besök hos läkare ombokades- avbokades- uteblev under en mätning på två veckor. Huvuddelen av dem var patienter som ringt samma dag och fått en akut tid, varför det är svårt för oss att påverka annat än genom noggrann information till patienter när de får en inbokad tid. Förbättrade rutiner för hur ovanstående merarbete skall markeras i schemat har tagits fram vilket gör det enklare att följa upp. Merarbete BVC Mätning utfördes under 2 veckor på BVC avseende avbokningar, ombokningar och uteblivna patienter samt om det orsakats av förälders önskemål eller av personal på BVC. På BVC åtgår en hel del tid åt ombokningar och att följa upp de familjer som avbokar/uteblir. Då området är präglat av psykosocial ohälsa bedömer vi det inte rimligt att vi inte följer upp dem som uteblir från BVC då det gäller barnens hälsa. Vi vet att ca 60 % av småbarnsfamiljerna i vårt område har riskfaktorer inom psykosociala fältet. Av totalt 200 inbokade barn uteblev 6 %, 8 % av tiderna ändrades pga. föräldrars önskemål och 13 % pga. BVC-personalen. En av dsk som arbetar med BVC har små barn hemma och majoriteten av ändringar pga. BVC orsakades av att hon själv behövt vara hemma med sjuka barn. För att underlätta har vi tagit fram nya kallelsemallar till BVC, vilka nu liksom kuvert skrivs ut via Medidoc. Tidigare skrevs detta för hand. Vid oplanerad frånvaro på BVC kan
8 läkarsekreterare hjälpa till att avboka vilket frigör tid för dsk. Uppföljande mätning är inte gjord vid slutrapportens skrivande. Merarbete Distriktssköterskemottagning Distriktssköterskemottagningen arbetar med tidsbeställd mottagning. Patienten kan få tid via telefonrådgivning, direkt telefon till dsk, reception eller personlig kontakt. En del patienter kommer direkt till mottagningen utan att ha beställt tid pga. akuta problem, språksvårigheter eller fel information från andra vårdgivare. Patienten kan lämna meddelande på telefonsvarare till dsk, t.ex. önskemål att bli uppringd eller avbokning. 300 patienter var inbokade under 2 veckor varav 5 % uteblev, 2 % avbokade och 1 % ombokade. Merarbete var totalt 8 % av inbokade tider. Detta upplevdes inte som något problem av dsk och vi har därför inte vidtagit någon åtgärd. Oplanerat arbete (störningar) Oplanerat arbete eller störningar upplevdes allmänt som ett problem och om de kunde minskas bedömde vi att arbetsmiljön skulle förbättras och att ytterligare tid för våra patienter kunde frigöras. En del störningar måste dock förekomma då vårdcentralens arbete är sådant att olika yrkeskategorier måste diskutera med varandra kring handläggning av patienterna. Vårt mål var att minimera onödiga störningar samt hitta bra rutiner för de störningar som bör finnas i verksamheten. I de flesta mätningarna finns det med oanmälda patienter som kommer på eget bevåg. Orsaken kan tex. vara språksvårigheter, felaktig information från andra vårdgivare eller akuta problem. Detta är ett problem i verksamheten och vi försöker åtgärda det genom upprepad information till dem både i skrift och vid personliga möten. Patienter som vänder sig direkt till receptionen utan att ha ringt ombeds sitta ned i väntrummet. Sekreterare informerar sedan sjuksköterska som har ansvar för triagebedömning. Kommunikationsrad innebär att olika vårdgivare via sina schema i Medidoc datajournal kan kommunicera enklare frågor och svar löpande under dagen vilket sparar in mycket tid som kan ägnas åt våra patienter. (gäller telefonrådgivning, läkare, distriktssköterskor, BVC, specialmottagningar och kurator). Oplanerat arbete - telefonrådgivning VCF hade vid BM början 4 VCC telefoner. I optimala fall kan samtliga bemannas mellan , därefter bemannas i allmänhet 2 VCC till VCF har i snitt 4100 inkommande samtal per månad i VCC (variation 2006 mellan samtal/månad). Idag besvaras 87 % av dem, varav ca 50 % via Callback funktion. Bemanningen i telefonrådgivningen är lagd efter efterfrågan och följs regelbundet upp både under dagen och över timme/veckodag/månad/år. Vi visste redan att störningar i telefonrådgivningen var ett problem och hade planerat åtgärder men avvaktade med att genomföra dem tills mätning var utförd. Vårt mål var att minimera störningar under pågående telefonrådgivning vilket bör ge högre kvalité på rådgivningen och ökad andel besvarade samtal. Vi satte ett delmål på 70 % besvarade samtal, detta nåddes redan under hösten. Mätning utfördes under två veckor i 4 VCC och antal samt anledning till störning noterades. Därefter genomfördes lokalförändring, framtagande av broschyr till patienter angående hur man bäst når VCF per telefon, utökning till 5 VCC för att få en större flexibilitet, införande av kommunikationsrad i schemat, justering av schema samt information till all personal. Uppföljande mätning under hösten visade på kraftigt minskat antal störningar samt förbättrad telefontillgänglighet. Subjektivt upplever sjuksköterskorna en stor förbättring och vi bedömer att kvalitén på rådgivningen ökat. Oanmälda patienter bedöms av en sjuksköterska som är schemalagd för det.
9 En ökad användning av VIP telefonen bedöms som positivt, den är till för att andra vårdgivare skall kunna nå oss utan att placeras i telefonkö. Patienter som har önskemål/frågor angående recept, sjukskrivningar, provsvar och återbesök är rekommenderade att ringa på eftermiddagen så att de som är akut sjuka lättare skall nå fram på morgonen. Oplanerat arbete telefonrådgivning telefonsamtal övrigt dator- o telefoni strul sekr övrigt gula lappar reception egna kolleger nov-06 maj-06 dsk BVC+dsk mott läkare externa vårdgivare VIP telefon oanmälda patienter Oplanerat arbete i receptionen - telefonsamtal I receptionen upplevdes dels ett påtagligt stressmoment med att telefonen ringde oupphörligt och läkarsekreteraren hade inte möjlighet att svara då väntande patienter i receptionen prioriterades, dels kunde de flesta av de samtal som besvarades inte hanteras av läkarsekreterare då det rörde medicinska bedömningar. Vårt mål var att minska stress för patienter och läkarsekretare i receptionen samt att rätt samtal skall komma till receptionen. Mätning utfördes under två veckor och antal samt anledning till besvarade samtal noterades. 35 % av samtalen besvarades inte, 57 % av de besvarade samtalen fick hänvisas till sjuksköterska. Därefter togs möjligheten att välja Reception i telefonval VCC bort samt en broschyr till patienterna om hur man når VCF bäst per telefon utarbetades. Broschyren lämnas sedan oktober till alla som kontaktar receptionen samt skickas hem i de fall vi ändå skickar brev eller kallelser hem. Telefonen i receptionen är nu stängd på fm och öppnas manuellt på em. Något ökad belastning i telefonrådgivningen har noterats och vi följer nu utvecklingen. Vi bedömer att informationen om hur man ringer till receptionen inte har nått ut helt ännu.
10 Oplanerat arbete i reception 2006 Ej besvarade samtal Avbokning av tid november maj Oplanerat arbete - läkarmottagning Kommunikationsrad infördes efter analys. Subjektivt har det inneburit en förbättring. Uppföljande mätning är inte utförd vid slutrapportens skrivande. Förtydligande om vilka ärenden som inte bör kommuniceras så är planerad, men inte slutförd. Oplanerat arbete Läkare 2 veckor vår 2006 Övrigt, inkl kurator IT, dator- och telefonistrul "Planerade" recept Akut recept Andra vårdgivare, t ex läkare, dsk kommun, SVP, "planerade" fax, apotek Akut fax Oanmälda patienter Läkarsekreterare Kollegor på Vårdcentralen Dsk mott inkl BVC "Gula" lappar utan ben Mottagnings-ssk inkl usk o lappar med ben
11 Oplanerat arbete BVC och distriktssköterskemottagning Majoriteten av störningar på BVC orsakades av diskussioner mellan olika yrkeskategorier inom Familjehuset Oliven. Dessa bedöms som en naturlig och viktig del i verksamheten och inget som bör minska, varför ingen åtgärd genomfördes här. Oplanerat arbete på dsk mottagning. Majoriteten av ärendena gällde kommunikation mellan olika vårdgivare. Här infördes kommunikationsrad vilket subjektivt förbättrat arbetsmiljön och dsk är nöjda. Uppföljande mätning är inte slutförd. Oplanerat arbete dsk-mottagning maj 2006 Övrigt IT, dator- och telefonistrul Störning från externa vårdgivare, t ex hemsjukvård Störning som uppstår då dsk behöver hjälp av läkare Störningar från personal på våc inkl mvc, soc, öppen förskola Oanmälda patienter som kommer via vårdgivare på våc Oanmälda patienter som kommer från extern vårdgivare Oanmälda patienter som kommer på eget bevåg Mätning på laboratoriet VCF har en stor laboratorieverksamhet med dels provtagning avseende de egna patienterna dels ca 1300 externa provtagningar år Extern provtagning sker huvudsakligen mellan måndag-torsdag men laboratoriet är öppet I allmänhet är lab. bemannat med 2-3 usk-ssk-dsk, kölappar för patienterna används. Prover inom verksamheten kan dels ordineras samma dag via RP-blankett för snabbtest eller blodremiss, dels ordineras framåt i tiden via fliken Notering i Medidoc. Blodremiss skrivs då först när patienten kommer till lab. Personalen på lab. upplevde dels att provtagningen ökat, dels att det tidvis var ett problem att specialremisser inte var skrivna när patienten kom för provtagning. Vårt mål är att bemanna lab. utefter behov samt att undvika störningar tex. pga. att remisser saknas. Mätning utfördes under 2 veckor hösten 2006 avseende antal patienter på provtagning. Den kompletterades även med kontroll om vb läkare på VCF i tillbörliga fall skrivit specialremiss. I 14 fall saknades sådan, vilket sedan återfördes till läkarna. De är nu mer observanta på att specialremiss skrivs direkt vid ordination av prover. Uppföljande mätning är inte planerad. Extern provtagning har ökat med 8 % jämfört med 2005.
12 Utöver det har schemat för mottagningspersonalen förbättrats, det är nu tydligare skyltat vid lab. med information till patienterna, en skrivare har inhandlats för att kunna skriva ut remisser samt radio har inhandlats för att få en mer avspänd miljö vid provtagning. Vi har diskuterat att utarbeta en skylt att hänga upp vid lab. vid de tillfällen det pga. personalbrist riskerar att bli köbildning till provtagning. Idag är det pga. personalbrist tyvärr lång väntetid till provtagning. Om Du har möjlighet ber vi Dig komma åter en annan dag. Provtagning lab 2 veckor okt måndag tisdag onsdag torsdag fredag Övriga exempel på förbättringar; Dagens stör - sekreterare. Denna ansvarar för att ta hand om akut skrivning av remisser, akuta fax samt övriga frågor från medarbetare avseende sekr. ansvarsområden, vilket ger en lugnare arbetsmiljö för övriga sekr. Uppdraget rullar över veckan. Förbättrad rutin vid sjukskrivning sjukskriv inte till söndag eller sista dag i månaden rutinmässigt, för att undvika snedbelastning vid behov av förlängning. Ge tid för återbesök/telefonkontakt direkt vid förmodat behov av förlängning av sjukskrivning. Vi har kommit överens om att endast meddela patienten om provsvar är avvikande. Anslag med information skall utarbetas och sättas upp i väntrum och på lab. Rutin för hantering av akut fax. Vi har beslutat om ny rutin för hur ombokning- avbokning- uteblivit skall markeras i Medidoc schema, vilket gör det enklare att följa upp och också säkrar rutinen att de som uteblir utan att meddela sig får räkning för besöket. Vårdgivare ändar bokningstext, men inte bokningsfärg, till uteblivit etc. Vid slutet av var arbetsdag kontrollerar sekr listan och skickar räkning till dem som uteblivit. Då ändras även bokningsfärg till grå. Vi har beslutat att läkarsekr. meddelar patienter vid vårdgivares oplanerade frånvaro. Eftersom behovet av tider till läkare är minst på fredag eftermiddag är bemanning både avseende läkare och övrig personal lägst då. Mottagningen har då endast akut verksamhet. Om vårdgivare bokar in kontrollbesök på fredag em beslutades att det endast ska vara den typ av återbesök som vb kan klara själv utan kringpersonal. Operationer, gyn.kontroller, planerade ekg etc. skall inte bokas in fredag em. Om patienten begär nya recept och läkaren inte medger förskrivning skall det föras in i journaltext så att sköterska i telefonrådgivning vet besked om patienten kontaktar.
13 Nådde vi våra mål? Ja ökad kunskap om förbättringsarbete förbättrad arbetsmiljö med färre störningsmoment, enklare kommunikation, bättre rutiner Upplevd arbetsmiljö följs upp i Balanserat styrkort medarbetarenkät ökad telefontillgänglighet för våra patienter bibehållen rimlig T3 läkare och god T3 dsk? ökad tillgänglighet till besök till läkare och övriga vårdgivare. Detta följs upp när årsstatistik är klar samt patienternas upplevda tillgänglighet följs upp i Balanserat styrkort. Frågor? Du som läser detta och vill kommentera eller fråga oss något är välkommen att kontakta någon i arbetsgruppen antingen via mail eller telefon. Utförda mätningar och planering 2007; Balansräkning Vänte/Bevakningslista läkare 4 gånger årligen febr-maj-aug-nov Vänte/Bevakningslista Astma/KOL 4 gånger årligen febr-maj-aug-nov Vänte/Bevakningslista Diabetes 4 gånger årligen febr-maj-aug-nov Telefonstatistik T3 läkare T3 dsk mottagning T3t telefontid läkare var månad var månad Merarbete läkare Merarbete BVC uppföljande mätning planeras Merarbete Distriktssköterskemottagning Oplanerat arbete telefonrådgivning Oplanerat arbete reception Oplanerat arbete läkare Oplanerat arbete dsk-mottagning Oplanerat arbete BVC uppföljande mätning planeras uppföljande mätning planeras Lab. mätning
Slutrapport Sorgenfrimottagningen
Slutrapport Sorgenfrimottagningen På Sorgenfrimottagningen arbetar (omräknat i heltidsresurser): 0,5 Verksamhetschef 5,45 Distriktsläkare 4,0 ST-läkare, periodvis på vårdcentralen cirka 1,5-2 mån/år 1,0
Läs merPROGRAMRAPPORT. Team: Endokrin och Diabetesmottagningen, Endokrinologiska kliniken, UMAS. Teammedlemmar:
PROGRAMRAPPORT Team: Endokrin och Diabetesmottagningen, Endokrinologiska kliniken, UMAS Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Hur kan tillgängligheten förbättras för patienterna, hur kan arbetsmiljön
Läs merVårdcentralen Delfinen Höganäs Bra mottagning 2006
Vårdcentralen Delfinen Höganäs Bra mottagning 6 Deltagare Cecilia Hultqvist Kerstin Lindell Christel Carlberg Eva-Brita Johansson Lisbeth Cronqvist distriktsläkare distriktsköterska vårdcentralschef distriktsköterska
Läs merPROGRAMRAPPORT. Bra Mottagning omgång 12, ÖNH-mottagningen Lasarettet Trelleborg. Enhetschef, Anita Ekelund, anita.ekelund@skane.
PROGRAMRAPPORT 1(5) Bra Mottagning omgång 12, ÖNH-mottagningen Lasarettet Trelleborg Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Ökad tillgänglighet Ökat resursutnyttjande Förbättrad arbetsmiljö Teammedlemmar:
Läs merBra Mottagning team:
Bra Mottagning team: Inger Körner, sjuksköterska Eivor Eriksdotter, undersköterska Lena Tengvall, distriktsläkare Ann Danielsson, verksamhetschef Jessica Mellstål, läkarsekreterare 1 (22) Innehållsförteckning
Läs merÅHUS. I området finns tre äldreboenden med sammanlagt 100 platser samt ett gruppboende som vårdcentralens läkare har medicinsk ansvar för.
ÅHUS Vid mynningen av Helge å, på Skånes östkust, 17 km från Kristianstad, där kilometerlånga badstränder breder ut sig ligger Åhus, en pärla vid havet. Här finner vi en medeltida stadskärna med många
Läs merVårdcentralen Kolmården
Vårdcentralen Kolmården Välkommen till Vårdcentralen Kolmården Öppettider: 07.45-17.00 Alla besök till läkare och distriktssköterska förbokas genom telefonsamtal med sjuksköterska. Sjuksköterskorna tar
Läs merVårdcentralen Ankaret
Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.
Läs merSLUTRAPPORTMALL DELRAPPORT. Barn- och Ungdomsmedicinska mottagningen (BUM), lasarettet i Landskrona.
Team: SLUTRAPPORTMALL DELRAPPORT Barn- och Ungdomsmedicinska mottagningen (BUM), lasarettet i Landskrona. Syfte med deltagandet i Teammedlemmar: förbättringsprogrammet: Försöka skapa en jämnare Verksamhetschef
Läs merUppföljning 2014. Vårdcentralen Åsidan Nyköping
Uppföljning 2014 Vårdcentralen Åsidan Nyköping Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa
Läs merLARÖDS VÅRDCENTRAL BRA MOTTAGNING
LARÖDS VÅRDCENTRAL BRA MOTTAGNING 2006 Teamdeltagare: Lena De Pedis, distriktsläkare, verksamhetschef Johanna Persson, sjuksköterska Viveka Kindbacke, läkarsekreterare Innehållsförteckning: Områdesbeskrivning
Läs merHälso- och sjukvårdsförvaltningen. Ökad tillgänglighet till Primärvården
Ärendenr HSN 2013/444 Handlingstyp Informationsärende 1 (8) Datum 21 januari 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Ökad tillgänglighet till Primärvården Under strukturutredningen lades mycket fokus på att skapa
Läs merÅrsanalys 2007 - NSV Markaryd
Kopia på årsredovisningen för Markaryds vårdcentral samt kopia på den skuggbudget som lagts med utgångspunkt från Vårdval Kronoberg, så man ser hur det slår (för Markaryds vårdcentral)? Årsanalys 2007
Läs merVårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena
Vårdcentralen Vadstena Välkommen till Vårdcentralen Vadstena Öppettider: Vardagar 08.00-17.00 Rådgivning, receptförnyelse och bokning av läkartid via sjuksköterska Telefontid: Vardagar 08.00-17.00 Samtliga
Läs merV Å R D C E N T R A L E N F Å G E L B A C K E N F Å G E L B A C K S G A T A N 1 3 M A L M Ö BRA MOTTAGNING
V Å R D C E N T R A L E N F Å G E L B A C K E N F Å G E L B A C K S G A T A N 1 3 M A L M Ö BRA MOTTAGNING Eva Bartholdson Jane Haraldson Eva Svensson Torsten Yngner 1 MÄTNINGAR VECKA 48 50, 2005 VÅRDCENTRALEN
Läs merStöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Strängnäs
Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Strängnäs Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 6 Tillgänglighet... 6 Patientsäkerhetsresultat...
Läs merBRA MOTTAGNING 9. Projektgruppen
BRA MOTTAGNING 9 Projektgruppen Verksamhetschef Marie Lindell, distriktssköt Distriktsläkare Marna Svenson Distriktssjukgymnast Janeta Bergman Sjuksköterska Jenny Anderson Läkarsekreterare Bodil Göransson
Läs merUtvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar
P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement
Läs merUppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Läs merFramtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?
Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa
Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Trosa Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...
Läs merVårdcentralen Oxie Bra mottagning
Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Projektgruppen: Verksamhetschef Gunnel Wahlgren Distriktssköterska Kristina Hofvander Distriktsläkare Regina Feierberg Distriktsläkare Henrik Sieradzki Läkarsekreterare
Läs merBRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS
BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS Catrin Filipsson Inga-Britt Nordgren Gunbritt Nordberg Mona Eidegren Jan Bergström Doris Öhlund Slutrapport maj 2008 1 Verksamhetsområde Specialistmottagningen
Läs mer48-72 En fyrpartssamverkan för sammanhållen vård och omsorg.
48-72 En fyrpartssamverkan för sammanhållen vård och omsorg. Anders Hansson PhD, DL, FoUU-centrum i Fyrbodal. Koordinatorer Vårdsamverkan Fyrbodal: Pia Lago, sjuksköterskesamordnare, Trollhättans stad,
Läs merPrimärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna
Primärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna 1. Invånarnas behov Hur lär vi känna invånarna som valt oss, deras olika uttalade och outtalade behov, drivkraft, beteende och kunskaper?
Läs merUppföljning av den nationella vårdgarantin
Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.
Läs merAllmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.
Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar
Läs merUTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE
UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merProduktionsplanering Region Östergötland
Produktionsplanering Region Östergötland Dagens tema, 2015-01-01, Förnamn Efternamn Brister i tillgängligheten Produktionsplanering För att med patienten i ett kundfokus skapa ett bra flöde, få ökad kontroll
Läs merKom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Skiftinge Eskilstuna
Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Skiftinge Eskilstuna Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 4 Patienterfarenheter... 4 Smidig resa genom vården... 4 Tillgänglighet...
Läs merOrd och fraser som kan vara svåra att förstå
ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos
Läs merProjekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet 2005-2006
VÅRDCENTRALEN EDSGÄRDET Projekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet 2005-2006 Projektledare: Lena Örtengren, Verksamhetschef Vårdcentralen Edsgärdet Primärvården Fyrbodal Ed lena.ortengren@vgregion.se
Läs merSlutrapport. Bra mottagning Medicinmottagningen, Kiruna sjukhus.
Slutrapport Bra mottagning Medicinmottagningen, Kiruna sjukhus. Deltagare: Lena Niemi Annika Lindberg Doris Hjärtström Susanna Pesonen Fredrik Kjellberg Vårdchef Enhetschef, mottagningen Sekreterare Diabetes
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Åsidan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merFörslag till ny telefonmottagning för Psykoterapiinstitutet
Förslag till ny telefonmottagning för Psykoterapiinstitutet Psykoterapiinstitutet, Björngårdsgatan 25, 11852 Stockholm, tel.08-57839700 Teamets medlemmar Carina Lodén-Randall, Lise-Lotte Müller Boberg,
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Mona Andersson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll:
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merInformationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016
Informationsträff för piloter Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016 Avvikelsemodulen Avvikelse på missad medicin, ingen SSK var med på meddelandelistan. Vilka får meddelande om avvikelsen? Avvikelser ska
Läs merUppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor
Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Inledning Inför sommaren 2013 beslutade sjukhusledningen och verksamhetscheferna om införande av ett arbetssätt med pulsmöten/pulstavlor på samtliga vårdavdelningar
Läs merBedömning av läget inom hälso- och sjukvården i landet Bedömning av läget i hälso- och sjukvården
2016-03-17 Dnr 10.5-29723/2015 1(6) Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso och sjukvården Axana Haggar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Bedömning av läget inom hälso- och sjukvården i landet
Läs merVad tycker man om sin vårdcentral?
Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet
Läs merRapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014
Datum 2015-06-01 Ert datum Beteckning FaR rapport 2014 1(4) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform
Läs merUtökad direktaccess till sjukgymnast HC Tre Älvar (Vindeln, Vännäs och Bjurholms HC)
Utvecklingsarbete 2013-14 Landstingets Primärvård Västerbotten Projektledare: Mikael Fredlander Projektgrupp: Eva Ludvigsson Lisa Norrman Birgith Holmberg Anders Holmström Utökad direktaccess till sjukgymnast
Läs merClaudia Mallea Lira och Isabell Darkman
PRESENTATION AV KVALITETSARBETE Titel: Feedback till ST-läkare på Akutcentrum, SUS Malmö Handledare: Sven Karlander Syfte Målet med arbetet är att införa standardiserade rutiner som innebär att STläkarna/underläkarna
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 154 Intagningsavdelning 7 A, Beroendecentrum Stockholm, S:t Göran Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merMEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014
MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 Medborgarpanelens upplevelse av hälso- och sjukvårdens tjänster på webben. Arbetsmaterial 2014-0-23 Handläggare Ove Granholm 2014-0-23 2(7) Undersökning nummer 2 är slutförd.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport fritidshem
Landskrona stad Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport fritidshem Glumslöv 1 Nyckeltal Nyckeltalen under resursutnyttjande är framräknade enligt följande: Nettoresultatet senaste bokslutet: Redovisat
Läs merBRA MOTTAGNING. Nulägesrapport
BRA MOTTAGNING Nulägesrapport Arbetsgruppen, Bra Mottagning Februari 2004 Bra mottagning inom Landstinget i Kalmar län Bra mottagning inom Landstinget i Kalmar län startade på allvar i samband med att
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping
Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 6 Patienterfarenheter... 6 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet
Läs merVerksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015
Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn
Läs merResultatrapport. Järfälla Kommun Äldreomsorg
Resultatrapport Järfälla Kommun Äldreomsorg Aktuell grupp: Total 2015-09-30 Information om undersökningen Järfälla kommun har en målsättning förbättra omsorgen. För att nå den målsättningen behöver man
Läs merNär ditt konto är klart att använda kommer du att få din PIN-kod och anvisningar från företaget SysTeam som är landstingets samarbetspartner.
Ett eget Vårdkonto Det finns många patienter som i lugn och ro skulle vilja ta del av sina egna data som finns lagrade inom Hälso- och sjukvården. Orsakerna kan vara flera: - Man har glömt vad man fick
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum:2014-05-21 Lugnviks Vårdcentral Vårdcentral Östersund Ort Tommy Bromander och Kerstin Holmberg Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens föreskrifter
Läs merDu kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller
Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Vårdgarantin I Sverige finns en nationell vårdgaranti. Den innebär att patienten ska erbjudas tid för besök och behandling inom de tidsgränser som anges
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merProtokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde den 26 maj 2015
Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde den 26 maj 2015 Närvarande Familjeläkare Anna Janson, ordförande Överläkare Maria Söderlin Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Maud Janzon
Läs merELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer
ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje
Läs merFrån förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merVälkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna
Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Allmänt Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har en klinisk undervisningsmottagning KUM som ligger i anslutning till akutmottagningen.
Läs merHelsingborgs Sportgymnasium. Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010. Ansvarig: Stefan Krisping
Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Ansvarig: Stefan Krisping 1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Innehållsförteckning 1 Organisation och förutsättningar... 3 2 Rutiner och underlag för
Läs merProjektet Patientjournal 08 Införande av datorjournal
Projektet Patientjournal 08 Införande av datorjournal Seminarium 6:4 Föreläsare: Anders Bernholtz, Landstinget i Östergötland anders.bernholtz@lio.se Projektet Patientjournal 08 en resa för Östergötland
Läs merLABNytt 2015-05-11. Innehåll. LABNytt 03/2015. Klinisk kemi Klinisk patologi och cytologi
LABNytt 03/2015 LABNytt 2015-05-11 Innehåll Klinisk kemi Klinisk patologi och cytologi https://intranet.ltblekinge.org/vard/laboratorier/labnytt/sidor/default.aspx Klinisk kemi Karlskrona S-Digoxin Terapeutisk
Läs merHandledning av AT-läkare under primärvårdstjänstgöring PRAKTISK MANUAL
Handledning av AT-läkare under primärvårdstjänstgöring PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare under primärvårdstjänstgöring PRAKTISK MANUAL MATERIALET ÄR FRAMTAGET AV: Arbetsgruppen för handledning,
Läs merKryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.
En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,
Läs merBättre liv för sjuka äldre 2011-05-02
Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Eftermiddagens workshop utmynnande i några prioriterade områden/frågor från varje grupp. Här följer en sammanställning av gruppdiskussionerna utifrån de två frågeställningarna.
Läs merSlutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se
Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har
Läs merKvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist
Kvalitetsredovisning 2008/2009 Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15
Läs merGenombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen
Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare
Läs merProjekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012
Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Anna Schölin Projektledare Lena Jadefeldt Slattery Projektledare Projekt Läkemedelsgenomgångar
Läs merKarlskoga lasaretts kvalitetsresa
Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre
Läs merRiktlinjer vid remisshantering inom Primärvård ÖLL
Version nr Diarie nr År/löp nr 2 09OLL3397 Sidan 1 av 11 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Riktlinjer vid remisshantering Primärvård 091201 Upprättad av (befattning,
Läs merSammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012
Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning februari/mars 2013 Dnr 2/19 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Sammanfattning
Läs merLokalt brukarråd Hörselverksamheten Fyrbodal 151014
Hörselverksamheten Fyrbodal 1 (5) Lokalt brukarråd Hörselverksamheten Fyrbodal 151014 Närvarande: Marianne Schewenius Hans Carlsson Bo Strandqvist Berit Swärd Bo Josefsson Ingemar Wilhelmsson Inger Andersson
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merKLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN
Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin
Läs merLIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Läs merTill hjälp vid läkemedelsavstämning finns leg. Apotekare på Apoteket Farmaci
Socialtjänsten HSL Läkemedelsavstämning D.nr: 2013/71/738 Upprättad: 2013-0109 Reviderad: 2014-11-18 Riktlinje för läkemedelsavstämning I samverkan med Närhälsan, Tibro vårdcentral. Mål: en säker och ändamålsenlig
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkestaskolan 2015-2016 1 Innehåll Diskrimineringslagen och skollagen... 3 Definitioner av nyckelbegrepp... 3 Handlingsplikt och krav på aktiva åtgärder...
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merLandstingshuset, konferensrum Rigel 305A
Hälso- och Sjukvårdsstaben Hälsovalskansliet Berit Bryske MINNESANTECKNING HÄLSOVALSRÅD 2012-10-25 LK/120259 Plats Landstingshuset, konferensrum Rigel 305A Närvarande Anders Olofsson, Kinnekullehälsan
Läs merBeslut och verksamhetsrapport
e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande
Läs merFörbättra patientflödet på Astrid Lindgrens Barnakut. Varför och Hur?
Förbättra patientflödet på Astrid Lindgrens Barnakut Varför och Hur? Långa väntetider resulterar i Ilska Oro Frustration Missnöje Våld! Väntande familjer är tid- och resursslukande Tid som ägnas åt väntande
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merDatum 2015-10-05 Dnr 1502923. Utökning av vårdplatser inom neonatalenheten på Helsingborgs Lasarett i samband med om- och nybyggnad
Sjukvårdsnämnd Sund Peter Sigsjö Enhetschef 040-675 36 91 Peter.Sigsjo@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-10-05 Dnr 1502923 1 (8) Sjukvårdsnämnd Sund Utökning av vårdplatser inom neonatalenheten på Helsingborgs
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merBehov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk
Läs merRAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?
RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte
Läs merHÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?
HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid
Läs merHandlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit
Läs mersätter hallänningen i centrum
Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.
Läs merAdministration av landstingsstatistik. Statistiktjänsten
Administration av landstingsstatistik Statistiktjänsten Versionshistorik Version Författare Kommentar 1.0 Zara Sarén Första versionen för Statistiktjänsten 3.0 1.1 Zara Sarén I avsnittet Om landstingsstatistik,
Läs merI introduktionsprogrammet finns också information om hur Socialförvaltningen/Hemtjänsten är uppbyggd via ett organisationsschema.
Socialförvaltningen Analys av sammanställning av enkäter för semestervikarier på Socialförvaltningen i Simrishamn inom Hemtjänsten, HSL-enheten, Behovsbedömareenheten samt LSS-enheten sommaren 2007 Simrishamns
Läs merNÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151
NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151 Handledare Margareta Öhman Deltagare: Karin Borén arbetsterapeut Kristina Eriksson kurator Carita Jansson mentalskötare
Läs merApotekare på vårdcentral
Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner
Läs mer