Verksamhetsplan 2017 för. Elinsborgsskolan

Transkript

1 Elinsborgsskolan Tjänsteutlåtande Sid 1 (19) Verksamhetsplan 2017 för Elinsborgsskolan Elinsborgsskolan Spånga suzanne.heikman@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (19) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...17 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning...19 Budget Övriga frågor Bilagor Bilaga 1: Internbudget 2017 Elinsborgsskolan Bilaga 2: Elevhälsoplan ELB jan 17 utvärderas juni 17

3 Sid 3 (19) Inledning Vision 2017 Elinsborgsskolan ska vara ett självklart skolval i Stockholm där eleverna utvecklas och rustas inför framtida lärande Elinsborgsskolans organisation Elinsborgsskolan är en mångkulturell skola. Här finns kompetent, ambitiös och engagerad personal. Skolan har bra lokaler och personalgruppen ser till att verksamheten håller hög kvalitet. Elinsborgsskolan är en grundskola som strävar mot att varje elev ska få möjlighet att lyckas och nå goda resultat. Vår skola är en tvåparallellig F-6 skola belägen i norra delen av Tensta. Vi är granne med Järvafältet, och har naturskolan Eggebygård på lagom gångavstånd. Eggebygård ingår i skolans organisation sedan januari Vi är privilegierade vad avser den fysiska närmiljön, med idrottsplats, fotbollsplan, Parkour och parklekar. Elevantalet är 326, varav 50 av eleverna går i förskoleklass. I skolbarnsomsorgen deltar ca 190 elever och i öppen fritidshemsverksamhet, Club Elin, finns i januari 2017, 45 elever inskrivna. Skolan har 75 anställda. Förskoleklasser och åk 1-2 har sin skoldag integrerad med sitt fritidshem, åk tre har sitt fritidshem i separata lokaler inom skolbyggnaden, och för åk 4-6 erbjuder vi fritidsklubb, Club Elin. Vi har två särskilda undervisningsgrupper varav en är förberedelsegrupp, för nyanlända, och en "Lilla klassen". Tre elever läser enligt särskolans läroplan och är inkluderade i ordinarie klass. Rastverksamheten leds av en barnskötare. Skolan har ett bemannat bibliotek, där erbjuds elever i åk 3-6 läxläsning tre eftermiddagar i veckan. Skolan har två specialpedagoger, en utav dem är dessutom talpedagog. För vårt Elevhälsoarbete har vi bl.a. skolpsykolog 75 % och skolsköterska 60 % samt logoped 60 %. För att bland annat underlätta samarbetet mellan elever, lärare och vårdnadshavare har skolan fast anställda modersmålslärare i turkiska, somaliska, spanska och arabiska. Skolan är uppdelad i enheter, som var för sig leds av en arbetsenhetsledare, och dessa bildar tillsammans med intendent, biträdande rektor samt rektor Elinsborgsskolans ledningsgrupp. I skolan arbetar tolv förstelärare. Åtta med inriktning på undervisning och utveckling av undervisningen, samt dessutom med ett ansvar för olika ämnen, och fyra förstelärare med andra särskilda uppdrag. Vi har i alla sammanhang en intensiv satsning på elevens språkutveckling. Skolan har pågående projekt kring hållbar utveckling för att öka medvetenheten kring miljöfrågor. Vår skola satsar på att utveckla ett barns olika uttrycksformer, och detta stärks med hjälp av bl.a. skolans musikprofil. För att utveckla lärmiljön, och för att skapa lugn och studiero i klassrummen, behöver skolan satsa på att förbättra den fysiska arbetsmiljön. Planering kring detta genomförs lå 16/17.

4 Sid 4 (19) Skolans mobiltelefonpolicy ger ett lugnare och tryggare klimat mellan eleverna på skolan. Skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling är väl förankrad bland elever och personal. Vi ser mångfald som en tillgång i verksamheten. Elevernas, vårdnadshavarnas och personalens olika kulturella bakgrund berikar varandra och skapar en ömsesidig respekt. Elinsborgsskolans VP följer läroplanens målområden och omfattar i sina åtagande kommunfullmäktiges inriktningsmål samt utbildningsnämndens mål för grundskola och är helt kopplad till analysen av förra läsårets måluppfyllelse. Skolans Ledningsgrupp, Samverkansgrupp och Förvaltningsråd har tillstyrkt att utvecklingsområden enligt VB ska gälla för Prioriterade åtgärder för utveckling Kollegialt lärande Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Tydligare lärandemål samt gemensam lektionsstruktur Utveckling av Fritidshemmets uppdrag kopplat till LGR 11/samverkan skola -fritidshem Höja resultaten KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 80 % 83% År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas

5 Sid 5 (19) kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 85 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 90 % År 82 % År 80 % År 90 % År 95 % År 87 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 97 % År Enhetsmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning. Ökad måluppfyllelse. Arbetssätt I Förskoleklassen ska leken utgöra grunden för språkutvecklingen och de fortsätter att arbeta enligt Bornholmsmodellen. Skolan arbetar med ASL för att stärka språkutvecklingen. Pedagogisk planering ska ligga till grund för undervisningen och kontinuerliga uppföljningar av kunskapsutvecklingen ska ske mellan lärare och elev/vårdnadshavare. Alla elever har schemalagd tid i skolbiblioteket. Bibliotekarien ska ta del av pedagogernas planering för att kunna tillhandahålla faktaböcker och högläsningsböcker som lämpar sig för klasserna. Flera klasser har samarbetat med och besökt Berättarministeriet. Biblioteket bemannas av förstelärare som även är skolans läsinspiratör. Läraren är även delaktig i skolans lässatsningar. Läsinspiratören arbetar även kring IKT-frågor som t.ex. källkritik för åk 4-6. Våra elever ska stimuleras kring läsning på såväl svenska som på modersmålet både i skolan och i hemmet. Eleverna får lyssna på berättelser, talat språk, sjunga och bearbeta texter. Eleverna uppmuntras att skriva på olika texttyper/genrer. Undervisningen måste anpassas efter elevens förmåga och lärstil. Verksamheten kräver en flexibilitet kring planering av resurser och metoder. En framgångsrik metod är att satsa kollektivt kring ett arbetsområde/utvecklingsområde under begränsad tid. De praktisk estetiska ämnena, musikprofilen, samarbetet med Kulturskolan, El Sistema, samt simundervisningen i Tensta simhall ger många möjligheter till språkbearbetning, till utökat

6 Sid 6 (19) ordförråd, och till realupplevelser som befäster kunskaperna med skapande verksamhet. Vid externa samarbeten får eleverna nya utmaningar att utveckla sitt språk och förstå samhället. Kollegialt lärande har genomfört under läsåret. Samtliga arbetslag delar framgångsrika arbetssätt. Detta för att gynna kollegialt lärande samt öka verksamhetskunnandet. Vidare utveckling av detta kommer ske under läsåret 17/18. Planering i samverkan med skolans ledningsgrupp. Skolan har 12 st. förstelärare med individuella uppdrag. 8st. av dessa lärare ska arbeta inriktat mot ämnesutveckling Områdena är: SV/SVA, MA, NO-hållbar utveckling, SO-syvplan, EN och MU. Även en satsning görs kring inkludering samt trygghet och studiero. Bibliotekarien har ett försteläraruppdrag kring läsinspiratör som en viktig del i det språkutvecklande arbetet. Förstelärarna leder pedagogiskt utvecklingsarbete tillsammans med lärargruppen. I detta arbete ingår vidareutveckling av Läslyftets arbetssätt och metod samt kollegialt lärande. Ett nära samarbete mellan skola och fritidshem är en förutsättning för ökad målfyllelse och hög trivsel på skolan. Biträdande rektor har initierat ett gemensamt arbete med fritidshemmets personal kring aktivitetsplanering för att lyfta lärande under fritidstid kopplat till LGR11. Mål och syfte ska tydligt kopplas till styrdokumenten. Vi ser att om skolan har ett utökat heldagsperspektiv kring varje enskild elev kommer det att gynna måluppfyllelsen på sikt. Ett riktat arbete för att höja kompetensen pågår. Outbildade barnskötare får stöd av chef att studera via KUI för att få behörighet. Skolledningen har en medveten satsning kring att lyfta Fritidshemmets arbete och stimulera till vidare utveckling då det är en mycket viktig del för eleverna att nå målen. Våra elever ska få tillfälle till kulturellt utbyte och aktivitet. Viktigt att lekar, skapande verksamhet, dans/musik och idrottsaktiviteter får stort utrymme under omsorgstid och skoltid Externa samarbeten möjliggör detta i god utsträckning. Skolans specialpedagoger ansvarar för en fortsatt hög tillgång av kompensatoriska hjälpmedel för de elever som är i behov av detta stöd. Skolan har 2 lärare anställda via Lågstadiesatsningen som beräknas påverka måluppfyllelsen positivt. Det är fortfarande, trots satsningar, svårt att uppnå samtliga mål i IDH pga. bristande simkunskaper. Styrd rörelseaktivitet under skoltid kommer att planeras under VT Arbetet har påbörjats med ett fokus på rörelse på Fritidstid och raster. Inplanerade aktiviteter som påbörjats är skridskoåkning, simning, skidåkning, veckans lek med inriktning rörelse. Eleverna deltar utifrån intresse och förmåga. Resursanvändning Skolbiblioteket, Tensta bibliotek, Förstelärare med tydligare uppdrag att leda ämneslärargrupper, hög IKT-användning via t.ex. god tillgång till ipads och dator, Musikprofil Andra resurser som skolan erbjuder eleverna är två specialpedagoger, 1 st. särskild

7 Sid 7 (19) undervisningsgrupper samt förberedelsegrupp. Hög andel behöriga lärare. Arbetslag med bred ämneskompetens, samt integrerade arbetslag för de yngre åren. Anställda modersmålslärare i arabiska, somaliska, spanska och turkiska, och ca 25 modersmålslärare från Språkcentrum. Skolan har Läsinspiratör, Mattecoach. Elinsborg har fem Activeboards och OH-projektorer. Skolbarnsomsorgen har hög personaltäthet. Då forskning visar att estetiska ämnen har en positiv effekt på elevernas lärande prioriterar vi satsning på musikprofil för åk 5-6, from VT- 16. Andra externa kontakter är samarbete med Operan, El Sistema och Farmtidskören. Samarbetet med El Sistema har utökats HT 16 och innefattar elever från FSK, åk 1 och 2. EHT möten varje vecka enl. kalendarium. Där säkerställs att de elever som är i behov av särskilt stöd och anpassningar får det. Skolan avsätter del av budget till inköp av Logoped 60 %. Elinsborgsskolan arbetar för ett flexibelt användande av personella och tekniska resurser för att användas på bästa sätt. Viktigt att analysera så att riktad åtgärd går rätt elev. Åtgärderna ska vara tidsbegränsade och utvärderas. Uppföljning Läsåret startar med att skolledningen har resultatdialog med Ledningsgruppen, där resultaten från föregående år diskuteras, analyseras och där nödvändigt utvecklingsarbete fastställs. Som underlag tjänar arbetslagens utvärdering från föregående läsår. Lärarna följer upp elevernas resultat med verktyg i Stockholm skolwebb. Skolledningen har tillgång till att följa upp elevernas resultat. Avstämningar varje termin genom klasskonferenser för att säkerställa elevernas utveckling och stödbehov genomförs. Skolans gemensamma diagnosmaterial i matematik åk 1-6 ska enligt Handlingsplan i Matematik vara Diamant och Alp. LUS tre gånger per läsår, DLS, SIT (för FSK och åk 1), Fonolek (åk 1), betyg åk 6, klasslärare har kontinuerlig uppföljning av kunskapsutvecklingen utifrån kunskapskraven i Lgr 11. Skolan har valt att genomföra UIM för åk 2 och åk 5 för att ha en god grund för elevernas kunskaper i matematik. Resultat av NP följs upp och planeringen inför proven innefattar extra stödåtgärder till de elever som behöver. Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd åk 1 används from HT16. Start Stockholm kartlägger nyanlända elever och följs upp av lärarna i Förberedelseklassen, FK. Pedagogiska konferenser har fokus på kollegialt lärande samt utveckling av undervisning i de olika ämneslärargrupperna. Skolbarnsomsorgen har uppföljning i samband med planering en gång i veckan. Brukarundersökningen och VB kommer i slutet av läsåret att ge information om vilka resultat årets arbete har gett. I den dagliga verksamheten har undervisande lärare al- tid för löpande uppföljning av elevernas utveckling och resultat. Utifrån dessa analyser avgör lärarna om ytterligare stöd och samarbete med skolans EHT behövs. Skolan har väl förankrade rutiner för elevhälsoarbetet.

8 Sid 8 (19) Utveckling I undervisningen prioriteras språkutvecklande arbetssätt med fokus på ett utökat ordförråd kring t.ex. olika genrer samt ämnesspecifika ord och begrepp. I detta arbete har förstelärarna en viktig funktion att leda och förankra olika arbetssätt. Även föra och initiera diskussioner kring vilken/vilka metoder skolan ska använda för att uppnå bästa resultat. Med tydligare struktur och uppdrag för skolans förstelärare att utveckla undervisningen förväntas resultaten höjas. För att de skriftliga omdömena ska användas i formativt syfte har vi enats om en ny struktur för när dessa skrivs och kommuniceras i utvecklingssamtal. Under VT maj månad förbereds de skriftliga omdömena som är underlag för utvecklingssamtalen vid start aug/sep då även IUP upprättas. I december utvärderar läraren i skolwebben. Ny IUP upprättas i samband med utvecklingssamtalet som genomförs i jan/feb. Fritidshemmen deltar i utvecklingssamtalen minst 1ggn/lå då även elevens sociala utveckling analyseras. Fritidshemmet skriver LPP, Aktivitetsplaneringar och arbetar aktivt med "Allmänna råd för fritidshem" tillsammans med skolledning. Fritidshemmet har genomfört studiedagar kring Aktivitetsplanering, kollegialt lärande och revidering del 4 LGR11. Studiedagen leds av bitr.rektor. Skolan har en förberedelseklass, FK, för nyanlända elever. Vi samarbetar med START Stockholm för kartläggning av elevernas kunskaper. Under VT 16 revideras skolans rutin kring FK för att anpassas till de nya allmänna råden. Skolan har blivit beviljade resurser via Lågstadiesatsningen gällande FSK och FK. Satsningen ska generera ökad kompetens i SVA för att stötta eleverna i övergången till "ordinarie" klass vilket gynnar elevernas språkutveckling. En förstärkning med ytterligare en förskollärare möjliggör utrymme för mer anpassningar för eleverna. Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % År Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 80 % År 80 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År

9 Sid 9 (19) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 67 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 80 % År Total frånvaro i grundskolan 1 % År Enhetsmål: Alla elever har en god lärmiljö. Alla elever ska känna sig trygga och fokusera på sitt skolarbete. Rutiner och systematiskt trygghetsarbete samt elevhälsofrämjande åtgärder ska vara väl kända hos elever och vårdnadshavare. Arbetssätt Skolledningen arbetar i samverkan med elevgrupper, Trygghetsgruppen och föräldrarepresentanter för att upprätta "Plan mot diskriminering och kränkande behandling", med verktyget "Plan för skolan". Trygghetsgruppens medlemmar består av pedagogisk personal samt repr. från Elevhälsan. På Elinsborgsskolan är det väl känt att inga kränkningar accepteras. All personal har ansvar för att följa upp, ingripa och samarbeta med kollegor, vårdnadshavare och skolledning kring incidenter som strider mot skolans regler och likabehandlingsplan. Vid terminsstart samt före och efter lovledigheter arbetar samtliga lärare med sina elever kring värdegrundsfrågor. Arbetet implementeras i ordinarie undervisning och bidrar till en hög delaktighet för eleverna. Under läsåret 16/17 fortsätter arbetet kring faddersystem med 2 st. fastställda temadagar/termin. Värdegrundsmetoden i de yngre åren är Stegvis. Vi arbetar med att hålla hög kvalitet kring det inkluderande arbetssättet för elever som läser enligt grundsärskolans läroplan. Elinsborgsskolan har externt samarbete med socialtjänst, polis, familjecentral och andra aktörer som bedöms relevanta för varje enskilt ärende. Fritidshemmet fortsätter implementeringen av "Arbetsplan för fritidshem" i praktiskt arbete samt fördjupa sig i Allmänna råd för Fritidshem. Under VT 17 genomförs en studiedag vidare arbete. Fritidshemmets personal deltar vid elevernas utvecklingssamtal. Fritidshemmet planerar sin verksamhet varje vecka med fokus på gruppstärkande aktiviteter. Eleverna har även god möjlighet att välja aktivitet samt påverka och ge förslag. Personalen är del av den dagliga undervisningen och samplanerar med lärare enl. mötesschema. Fritidshemmet ansvarar och genomför all planering kring rastverksamhet. Ett tydligt schema kring vuxennärvaro/rastvakt upprättas och revideras löpande under läsåret. Elinsborgsskolan har en särskild undervisningsgrupp för ca 5 elever som är i behov av extra särskilt stöd och anpassningar av undervisningen. Detta bidrar till en positiv

10 Sid 10 (19) kunskapsutveckling för eleverna och en bättre studiero för alla. Skolan arbetar förebyggande och gruppstärkande med gemensamma traditioner såsom högtidlighållande av FN-dagen, Novelldag, Skoljogg, Olympiad, Musikprofilens vårkonsert, Elinsborgsskolans dag, Ängsjödag mm. På Fritidshemmet åk 3, erbjuds "Star Kids" som är en aktivitet som också utvecklar eleverna kring skapande i musik, framträdande gemensamt etc. vilket stärker elevernas självförtroende. Aktiviteten har hög elevmedverkan. Eleverna ska ha fasta rutiner under skoldagen. Efter utvärderarnas besök på skolan lyftes behovet av en gemensamlektionsstruktur. Detta arbete pågår under VT 17 och leds av förstelärarna. Musikprofilen, åk 5 och 6, förstärker och utvecklar resultaten i värdegrundsarbetet. Undervisningen i profilämnet sker i mindre grupp med hög lärartäthet. Eleverna får möjlighet att utvecklas inom ämnet och stärker sitt självförtroende. Arbetet avslutas med en gemensam konsert där alla elever bidrar. Elever som behöver insatser kring kunskapsutveckling och sociala mål får stöd av skolans elevhälsoteam, EHT. Skolan har väl fungerande rutiner för detta arbete. Skolan ska evakueras pga. ventilationsarbete. Skolan kommer att satsa på den fysiska arbetsmiljön för eleverna i samband med detta. Projektet är framflyttat och nya brister i skolans lokaler har identifierats. Den fysiska arbetsmiljön är därför inte optimal. Resursanvändning Hög vuxennärvaro under raster. Hög pedagogisk kompetens på skolan. Samverkan med elevråd och förvaltningsråd(föräldraråd). Bred kompetens i Elevhälsoteam. Klasserna har klassråd varje vecka samt elevråd en ggr/mån. Skolan har en trygghetsgrupp där representanter från lärare, fritidshem och EHT ingår. Gruppen har möte varje vecka. Där bedrivs förbyggande arbete och gruppen deltar aktivt i ärenden där behov av stöd efterfrågas. Skolan har ett nära samarbete med Eggebygård som möjliggör lärande i närmiljön och i naturen. Uppföljning Trygghetsgruppen följer upp alla ärenden. Anmälan till huvudman vid kränkning görs av rektor. Trygghetsgruppen rapporterar sitt arbete löpande till skolledningen. Ledningsgruppen följer upp och bevakar frågan. Åtgärder planeras tillsammans med berörda. Eleverna diskuterar sin arbetsmiljö under klass-och elevråd. Protokoll lämnas till skolledning. Elevhälsoteamet har uppföljning en gång i veckan. Kontinuerliga samtal och analys mellan skolledning och lärare t.ex. klasskonferenser, medarbetarsamtal och resultatdialog med varje arbetslag. Uppföljning och dialog med vårdnadshavare ingår alltid i arbetet med enskilda elevärenden. Pedagogerna följer dagligen upp sin verksamhet och följer rutiner för elevhälsoarbetet vid behov av stöd. Brukarundersökningen och elevernas trivselenkät ger underlag för resultat.och vidare

11 Sid 11 (19) utvecklingsarbete. Förvaltningsrådet väcker aktuella frågor vid regelbundna möten. Fritids planerar och följer upp under planeringstid med lärare. Fritids har även egen planeringstid en fm/vecka. Där förs ett systematiskt arbete kring aktiviteter som främjar elevinflytande och en bra arbetsmiljö. Utveckling Skolan måste få fler att svara på enkäten BRUK för att få ett bra underlag som visar vilka områden vi behöver prioritera. All personal måste påminna och arbeta för att vårdnadshavarna deltar. Vi ser ett utvecklingsbehov av det kollegiala lärandet. Läs-och mattelyft har satt igång processen. Gemensamma träffar för all personal, under läsåret 16/17, för att dela framgångsrika arbetssätt och metoder är inplanerade enl. kalendarium. Detta för utökat lärande samt verksamhetskännedom. Vidare planering inför HT 17 genomförs under VT 17. Fadderdagarnas utvecklingsarbete är förankrat och kommer vidare utvecklas under läsåret 17/18.. Förstelärarnas uppdrag har förtydligats för att anpassas efter verksamhetens behov. Skolledningen ansvarar, start ht 16. Utvärderas VT 17 därefter revideras vid behov till näst läsår. Skolledningen analyserar hur resurserna fördelas och ser över organisationen för att uppnå mer flexibilitet. Arbetet fortlöper under hela läsåret. Målet är att kommande organisation ska vara mer tydlig kring flexibelt användande av personalresurser för att möjliggöra god lärmiljö. Skolledningen har sett arbetssätt kring extra undervisnings timme, tidiga insatser och genomtänkta gruppsammansättningar som framgångsrika från bl.a. Finland. Planeringen utgår från ovannämnda strategier och anpassas efter Elinsborgsskolans verksamhet. Utvecklingsarbetet påbörjas enligt planering HT 16. Detta förändringsarbete är mer tidskrävande än planerat och fortlöper under läsåret. Skolan har en lokal elevenkät. Denna har utvecklats och fungerar nu som ett bra verktyg i arbetet kring lärmiljö och studiero. Svaren ger bra underlag för analys och utvecklingsarbete. Resultaten ska redovisas för varje enskild årskurs, uppdelat på flickor och pojkar i respektive klass vilket ger bra information för varje lärare att arbeta vidare med. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.

12 Sid 12 (19) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 90 % År 90 % År 90 % År 85 % År Enhetsmål: Elinsborgsskolans elever ska ha inflytande över den dagliga verksamheten i skola/omsorg. Skolans elever ska ha förståelse för och ta ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar. Eleverna ska vara uppmärksammade på sin lärprocess samt införstådda med vilka förmågor de förväntas uppnå inom respektive ämne. Vårdnadshavarna ska kunskaper om hur de kan stödja sina barn. Eleverna får redan vid skolstart träna på att förstå vilka mål de ska uppnå. Varje mål för lektion/arbetsområde/tema ska tydliggöras så att eleven förstår hur de kan påverka och ha inflytande kring undervisningen och kunskapsutvärderingen. Skolan måste skapa förutsättningarna för att eleven ska kunna ta eget ansvar för sitt lärande. Eleverna ska vara väl medvetna om sitt medinflytande på omsorgstid. IUP är ett levande dokument som följs upp löpande och revideras vid behov. Processen ska bygga på elevdelaktighet. Arbetssätt Inför varje nytt arbetsmoment ska eleven få målen visuellt och muntligt konkretiserade. I samband med detta ska eleven ges möjlighet att påverka valet av teman och aktiviteter. Lektionsstrukturen ska tydligt visa formativa lärandemål. Eleverna ska också ges möjlighet att välja metod för hur de önskar redovisa resultatet av sitt arbete. Lärare ska informera och göra eleverna medvetna om hur målen uppnås, koppla ihop lektioner med specifika mål. Lärarens kompetens kring varje enskild elevs lärstil ska ligga till grund för val av arbetsmetod. För att vårdnadshavare ska få ta del av sitt barns lärande, ska de ha god kännedom om innehåll och planering samt vara delaktiga i arbetet med elevens IUP. Lärare och fritidshemspersonal ska ha gemensamma utvecklingssamtal minst en ggr/läsår. Varje elev ska få en daglig genomgång av arbetsplanering, hur dagen kommer att se ut och vad som förväntas av dem. För att underlätta för elever i behov av särskilt stöd är det extra viktigt med ett pedagogiskt utvecklat arbetsschema. Skolans nystartade Fritidsråd ses om ett komplement till elevinflytandet på skolan. Målet är ökad elevaktivitet vid planering av gemensamma temadagar och aktiviteter.

13 Sid 13 (19) Resursanvändning Lärare och elev planerar och utvärderar undervisningen. Specialpedagoger, EHT och modersmålslärare stöttar klasslärare och elever i detta. Fritidshemmen deltar aktivt i utvecklingssamtalen och bidrar till att eleven uppnår målen. Anpassningar och särskilt stöd ska vara väl kända för eleven och involverar specialpedagogerna i arbetet. Aktivt deltagande i Elev-och Fritidsråd. Klassråd planeras enl. schema. Elever är representerade i Matråd och Förvaltningsråd. Uppföljning Skolledningen har uppföljning via Ledningsgrupp och Skolutvecklingsgrupp, via klasskonferenser, fritidshemsmöte och resultatdialoger, samt under klassrumsbesök och vid enskilda samtal med personal. Samtal med eleverna om deras uppnådda resultat ska föras kontinuerligt och alltid vid utvecklingssamtal. Elevernas allmänna synpunkter lyfts fram i samband med klassråd, elevråd och via elevenkät/ trivselenkät. Föräldrarna kan lämna synpunkter dagligen, vid utvecklingssamtalet, i brukarenkäten/lokal elevenkät, och via Klassombudsföräldrarna. Utveckling Genom tydliga aktivitetsplaneringar på fritidshemmet och tydliga lärandemål under lektion. Utveckla lärandet att bli situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat för att höja kvaliteten på samverkan mellan skola och fritidshem. Viktigt att välja arbetsmetoder utifrån elevernas intresse, behov och erfarenheter utifrån syfte och centralt innehåll i LGR11. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 90 % År

14 Sid 14 (19) Enhetsmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Eleverna tar del av kulturupplevelser för ett ökat lärande och förståelse för kultur som en viktig del i vardagen. Skolans satsningar kring musik ska skapa intresse och vilja för våra elever att vilja spela och utforska för ett livslång lärande. Kulturupplevelser ska integreras i undervisningen som ett redskap för lärande och ett självklart deltagande i kulturlivet. Arbetssätt Elinsborgsskolans personal i skola/fsk/fth samplanerar och genomför kulturupplevelser. El Sistema är en del av Elinsborgsskolans verksamhet för elever i åk F-2. Eleverna ges möjlighet att samverka med Folkoperan, Operan, musikträffar Blå huset och undervisning i att spela instrument. Skapande skola gör det möjligt att även ha dansundervisning i anslutning till skoldagens slut. Kommande samarbete med Kulturskolan är planerat. ÅK 3 deltar även detta år i Framtidskören. Alla klasser planerar under året externa utflykter och besök på museer, utställningar etc. FTH och skolans musikprofil/star Kids arbetar fokuserat med musik i verksamheten Inför läsåret 17/18 öronmärks kulturpeng i budget för varje elev. Resursanvändning Samarbete med Kulturskolan, Operan, El Sistema, museer m.fl. Tre pedagoger har del av tjänst i skolans musikprofil. Skolan har en förstelärare i ämnet MU. Skolbiblioteket är en viktig resurs för verksamheten gällande litteratur och kultur. Eleverna får tillfälle att själva uttrycka sig via musik, diktläsning et. under väl planerade traditioner enl. kalendarium. Uppföljning Elevernas redovisningar i form av t.ex. konserter, uppträdande visar på deras positiva utveckling. Skolans förstelärare i MU driver och följer upp arbetet kontinuerligt. Grovplaneringar och genomförande diskuteras på skolans ledningsgruppsmöten. Försteläraren har dialog med samtliga projektpartners. Skolledning utvärderar löpande med externa samarbeten som t.ex. El Sistema och Kulturskolan. Utveckling Vi utvecklar samarbetet med El Sistema och Kulturskolan. Minskade anslag från Skapande skolan påverkar elevernas deltagande i kulturlivet negativt. En analys av Skapande skolas anslag ska genomföras under VT 17. Där beslutas vilka prioriteringar skolan vill göra framledes. Riktade medel i skolans internbudget säkerställer deltagande i kulturlivet.

15 Sid 15 (19) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 25 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År Enhetsmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Ökad kunskap hos alla elever hur varje enskild individ kan bidra till en bättre miljö. Alla elever deltar i projektet "Hållbar utveckling". Åk 5 undervisar sina yngre skolkamrater kring källsortering och dess påverkan på miljön. Projektet leds av förstelärare. Samtliga klasser har återvinningsstationer och ökar sin kunskap och förståelse kring hur vi bidrar till en hållbar miljö. Arbetet inkluderas i skolans olika ämnen. Tydlig källsortering i skolmåltiden. Arbetssätt Försteläraren i No ska planera för och leda projektet Hållbar utveckling, detta tillsammans med Naturskolan Eggebygård och "Sopsorterarna". Elevrådet deltar i och representeras också i matrådet, för att öka medvetenheten och kunskaperna kring hållbar livsmiljö. Projektet ska genomsyra verksamheten under hela läsåret och inte ses som ett enskilt arbetsområde. Skolan ökar sin medvetenhet kring ekologiska livsmedel, källsortering och återvinning till Biobränsle. Källsorteringen fortsätter som ett naturligt inslag i skolans alla verksamheter. Resursanvändning Köksansvarig leder Svinn-projektet. I samarbete med Naturskolan Eggebygård ska skolans förstelärare i No starta projektet Hållbar utveckling.

16 Sid 16 (19) Förstelärare informera/undervisar övrig personal på APT och andra konferenser. Äldre elever undervisar yngre. Del av budget knutet till projektet. Uppföljning Vid APT lyfter vaktmästare information kring hur t.ex. källsorteringen fungerar på skolan och ger handfasta råd som leder till förbättringar. Samtal och uppföljning med förstelärare, kring utveckling av arbetet med "hållbar utveckling" Planering och resonemang med skolmåltiden och leverantör hur vi ökar vår andel ekologiska livsmedel. Utveckling Skolmåltidspersonalen deltar kontinuerligt i utbildningar kring livsmedelslagstiftning och livsmedelssäkerhet. Ökad andel ekologisks livsmedel/produkter vid inköp Uppdatering av projektet "Hållbar utveckling" för att ta nästa steg. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 4 Tas fram av nämnden Sjukfrånvaro dag % tas fram av nämnden Tertial Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap.

17 Sid 17 (19) Enhetsmål: Resultaten i medarbetarenkäten förbättras. 100 % svarsfrekvens varav 90 % nöjd AMI. Arbetssätt Skapa förutsättningar för att alla kan svara på enkäten. Arbetsgivaren ska uppmuntra kompetensutveckling. Arbetsgivaren är tydlig med att arbetet i huvudsak ska utföras på arbetstid/dagtid. SVG har arbetat fram ett årshjul för SAM vilket ska utvärderas och utvecklas under VT 17. Elinsborgsskolan har många personalfrämjande insatser som traditionsenliga sammankomster, personalfest, friskvård och motionsträning i skolans lokaler. Resursanvändning Skolledning, medarbetarna, HR-avdelningen, grundskolechef, företagshälsovård, friskvårdstimme, medarbetarsamtalen, lönerevision, medarbetarenkätens resultat. Uppföljning Analys av resultat 2017 års medarbetarenkät därefter diskussion åtgärder/handlingsplan. Utgå från synpunkter i medarbetarsamtalen, sjukfrånvarostatistik/analys Ta stöd från PA kring personalfrågor, sjukfrånvaro etc. Utveckling Utifrån medarbetarenkätens resultat, jan 2017, revidera handlingsplan och förslag till åtgärder. Arbetet genomförs i SVG/APT. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. Uppföljning görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

18 Sid 18 (19) Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning Enhetsmål: I verksamheten integreras ett mångfaldsperspektiv. Alla på skolan vet att lika värde gäller alla utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Arbetssätt Personal: Analys utifrån kön vid löneöversyn Medvetet arbeta för en mångfald i personalsammansättning Motverka könsstereotypa förhållningssätt Öka medvetenhet kring genusperspektiv i arbetet Elever: I en mångkulturell elevgrupp implementera lagar, regler, värderingar, rättigheter och skyldigheter utifrån ett mångfaldsperspektiv. FN dagen och barnkonventionen belyser dessa områden vilket vi arbetar med varje läsår. Eleverna ska vara väl förtrogna med likabehandlingsplanen. Arbetet med eleverna genomförs på gemensamma Fadderdagar, FN-dag samt arbetsområden och teman i resp. klass. Resursanvändning Skolledning initierar arbetet i ledningsgrupp. Alla arbetsgrupper ska implementeras i vidare utvecklingsarbete. Uppföljning Skolan behöver bli bättre på att följa upp arbetet. Planeras för vidare diskussion i skolans ledningsgrupp och lyfta/belysa det arbete som genomförs. Om vi tydliggör arbetet kan vi också hitta sätt att följa upp. Utveckling Skolledningen måste sammanställa det arbete som faktiskt genomförs utöver våra gemensamma temadagar och aktiviteter. Ledningsgruppen kommer att gemensamt diskutera detta under temamöte för att få en gemensam bild kring hur vidare utveckling ska genomföras. Vi kommer att ta stöd från Pedagog Stockholm/jämställdhet i arbetet.

19 Sid 19 (19) Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Budget 2017 Se bilaga budget Vi arbetar med att öka elevantalet. Historiskt är det mycket in-och utflytt i vår verksamhet vilket vi brukar justera. Till hösten kommer vi se över vår organisation. Uppskrivning av elevpeng täcker inte löneökningarna. Övriga frågor Rättelse: Vi välkomnar synpunkter på vår verksamhet vilka används i syfte att utveckla och förbättra verksamheten. Vid våra APT där samtliga anställda deltar, utvärderar och analyserar vi verksamheten och ser hur vi kan fortsätta att arbeta mot våra mål. Även brukarundersökningar, studieresultat ger oss ytterligare kunskap om kvaliteten på vårt arbete. Om vi inte lever upp till våra mål, kommer vi att se över våra rutiner och prioriteringar för att rätta till det som brustit. Synpunkter/klagomål Vår ambition är att det ska vara god kvalité på vår verksamhet, men behöver du framföra klagomål och/eller synpunkter är du välkommen att göra det till oss. I första hand ska du vända dig till berörd ansvarig på skolan. Om du inte får gehör för dina synpunkter kan du gå vidare till högre instans och kontakta grundskolechef Teddy Söderberg: telefon e-post: teddy.soderberg@stockholm.se Om du vill ha ytterligare information se skolans hemsida: Eller kontakta skolans expedition: