Granskning av lönehanteringen. Alvesta Kommun. Revisionsrapport. Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor

Transkript

1 Revisinsrapprt Granskning av lönehanteringen Carline Liljebjörn Certifierad kmmunal revisr Alvesta Kmmun Elin Peterssn Revisinsknsult Ola Hlstein Riskmanager Mars 2017

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning ch revisinell bedömning Bedömningar mt kntrllmål Inledning Bakgrund Syfte ch Revisinsfråga Kntrllmål Metd ch Avgränsning Lönehanteringen/-prcessen Persnal- ch lönesystem Organisatin ch antal anställda Behörigheter, uppläggning av nyanställda samt registervård Styrande ch stödjande dkument Löpande registrering ch kntrll Avstämningsrutin lönesystem ch eknmisystem Sammanfattande bedömning av lönehanteringen/-prcessen Löneredvisningen Validering av data Översikt av månadslön Granskning av höga månadslöner Bnus/prvisin/avgångsvederlag Dubbletter av transaktiner Olgiska persnnummer Anställda med flera anställningsnummer Transaktiner för nyckelpersner Kntrllberäkning av källskatt Övertidsskulden Uttagna semesterdagar/antal sparade semesterdagar Sammanfattande bedömning Mars av 13

3 1. Sammanfattning ch revisinell bedömning Persnalkstnaden står för den största delen av kmmunens kstnader, vilket ensamt kan mtivera granskning, d.v.s. väsentligheten är hög. Det finns ckså risker förknippade med lönehanteringen. I den centrala hanteringen kan det finnas risk för att registerhållningen ch hanteringen av lönesystemet i övrigt inte alltid är ändamålsenligt. För de verksamheter där lönehanteringen har decentraliserats finns en ökad risk för att lönerapprteringen ch arbetsledarnas kntrll av löneunderlagen inte fungerar tillfredställande. Det kan då uppstå svårigheter att i alla delar upprätthålla kmpetens ch enhetlighet i kntrllen. Detta har uppmärksammats i revisrernas risk- ch väsentlighetsanalys. Vi bedömer att kmmunstyrelsens interna kntrll avseende lönehanteringen i allt väsentligt är tillräcklig. Det baserar vi på att lönehanteringen är säker ch tillförlitlig. Det finns ett persnal- ch lönesystem sm stödjer lönehanteringen, att den interna kntrllen kring uppläggning av nyanställda är gd, att det finns dkumenterade rutiner ch stödjande dkument i frm av manualer samt att det utförs kntrller av inrapprterade värden i lönesystemet. Det finns en dkumentatin över vilka kntrller sm ska utföras. Vi bedömer att uppgifterna i lönesystemet/löneredvisningen i allt väsentligt är aktuella, fullständiga ch rättvisande. Vi grundar vår bedömning på resultatet av registeranalysen ch den verifiering av transaktiner sm framgår av granskningsrapprten. Vi har verifierat fullständigheten i granskningsmaterialet mt infrmatin sm lämnats till Skatteverket. I de fall vi nterat utbetalningar till anställda sm inte finns med i persnalregister, preliminärskatt sm avviker från den gängse nivån samt transaktiner sm förekmmer mer än en gång har vi erhållit rimliga förklaringar till dessa. Vi bedömer att rapprteringen av övertid är tillräcklig ch att bevakningen av uttag av semester fungerar väl. Mars av 13

4 1.1. Bedömningar mt kntrllmål Kntrllmål Lönehanteringen är säker ch tillförlitlig Uppgifterna i löneredvisnigen är aktuella, fullständiga ch rättvisande. Kmmentar Uppfyllt Vi bedömer att lönehanteringen i allt väsentligt är säker ch tillförlitlig. Uppfyllt Vi bedömer att uppgifterna i lönesystemet/löneredvisningen i allt väsentligt är aktuella, fullständiga ch rättvisande. Vi grundar vår bedömning på resultatet av registeranalysen ch den verifiering av transaktiner sm framgår av granskningsrapprten Mars av 13

5 2. Inledning 2.1. Bakgrund Persnalkstnaden står för den största delen av kmmunens kstnader, vilket ensamt kan mtivera granskning, d.v.s. väsentligheten är hög. Det finns ckså risker förknippade med lönehanteringen. I den centrala hanteringen kan det finnas risk för att registerhållningen ch hanteringen av lönesystemet i övrigt inte alltid är ändamålsenligt. För de verksamheter där lönehanteringen har decentraliserats finns en ökad risk för att lönerapprteringen ch arbetsledarnas kntrll av löneunderlagen inte fungerar tillfredställande. Det kan då uppstå svårigheter att i alla delar upprätthålla kmpetens ch enhetlighet i kntrllen. Detta har uppmärksammats i revisrernas risk- ch väsentlighetsanalys Syfte ch Revisinsfråga Är kmmunstyrelsens interna kntrll avseende lönehanteringen tillfredställande ch ändamålsenlig? 2.3. Kntrllmål Lönehanteringen är säker ch tillförlitlig Uppgifterna i löneredvisningen är aktuella, fullständiga ch rättvisande. Följande kntrller ingår i granskningen: Validering av indata Översikt av månadslön Granskning av höga månadslöner Bnus/prvisin Dubbletter Olgiska persnnummer Anställda med flera anställningsnummer Transaktiner för nyckelpersner Kntrllberäkning av källskatt Övertidsskulden Uttag av semester 2.4. Metd ch Avgränsning Infrmatin från lönesystemet har bearbetats via registeranalys för periden september 2015 till augusti Intervju har genmförts med persnalchef ch systemförvaltare. Stickprv har utförts baserat på utfallet av registeranalysen. Rapprten har faktagranskats av persnalchef ch löne/systemansvarig. Mars av 13

6 3. Lönehanteringen/-prcessen 3.1. Persnal- ch lönesystem använder Visma Persnec P sm persnal- ch löneadministrativt system. De använder även Vismas eknmisystem, vilket gör att det på ett enkelt sätt går att extrahera infrmatin mellan persnal- ch eknmisystemet. Driften av systemet sköts lkalt av s IT-avdelning. Versinsbyte görs två gånger per år, en tjänst sm kmmunen köper in från Visma. Vid versinsbyte stängs systemet under två dagar. Lönerapprteringen sker elektrniskt via Självservice, där anställda rapprterar t.ex. arbetade timmar, semester ch sjukfrånvar. Månadsanställd persnal rapprterar via Självservice. Manuell rapprtering via pappersblankett sker av vissa grupper, så sm förtrendevalda ch kntaktpersner. Arvden till förtrendevalda administreras av nämndsekreteraren, sm sedan skickar påskriven blankett till lönekntret för verkställande. De flesta timavlönade rapprterar inte via Självservice utan via systemet Time care pl Organisatin ch antal anställda Persnalavdelningen har tre systemförvaltare ch en löneassistent. Kmmunen har ca 25 assistenter ute på förvaltningarna sm arbetar med den löpande löneadministratinen. Kmmunen administrerar cirka löner per månad. Blaget Allbhus Fastigheter AB har en löneassistent sm sköter det löpande lönearbetet men verkställande av löner sköts av systemförvaltarna på kmmunen. För Alvesta Elnät AB ch Alvesta Renhållning AB sköts hela löneprcessen av kmmunen Behörigheter, uppläggning av nyanställda samt registervård Behörigheterna i persnalsystemet är uppbyggda utifrån lika rller vars arbetsuppgifter kräver lika tillgång i systemet. Det finns särskilda rller för arbetstagare respektive chefer. Chefsbehörigheten tillhör en viss enhet. Det finns behörighet sm låter användaren ändra uppgifter i systemet ch det finns enbart läsbehörighet. Det är systemförvaltaren sm är ansvarig för att administrera behörigheter till användare. Det är de tre systemförvaltarna sm har den högsta behörigheten i systemet. Systemet tillåter dck inte att någn ändrar uppgifter rörande sin egen anställning. Anställda får i ch med anställningsbeslutet behörigheten arbetstagare för att kunna rapprtera i Självservice. I Självservice kan arbetstagare bl.a. rapprtera in frånvar, övertid, se innestående semester ch ansöka m semester. Byte av lösenrd i systemet sker med 90 dagars intervall. Anställningsavtal finns tillgängligt på kmmunens intranät. Avtalet upprättas ute på enheterna ch signatur krävs av både anställd ch chef. Uppläggning av anställning sker därefter centralt av systemförvaltarna. Systemförvaltaren kntrllerar att persnuppgifter överensstämmer med flkbkföringen. Originalavtalet förvaras centralt i respektive anställds persnakt. I används anställningsnummer på varje tjänst, men det är persnnummer sm används sm identitetsbegrepp. Mars av 13

7 När en anställd avslutar sin anställning visar uppsägningsbeslutet vilket datum sm den anställde slutar. Det finns ett dkument sm beskriver uppsägningsprcessen för en tillsvidareanställd. Slutdatum för en visstidsanställning registreras i systemet vid uppläggning av anställningen. En påminnelse till chefen m att visstidsanställningen upphör genereras 45 dagar innan slutdatum. När en anställning avslutas stängs behörigheten till systemen autmatiskt. Inför den årliga lönerevisinen anrdnas infrmatinsmöten med cheferna. Det sm tas upp är bland annat föregående års utfall, lönestrukturer, persnalutskttets pririteringar, löneplicy samt hur cheferna får sätta löner. Denna infrmatin är nödvändig då fta nya chefer har tillkmmit sedan föregående års revisin. Kmmunen följer de centrala avtalen ch har sm mål att alla anställdas nya löner ska vara verkställda till 1 april varje år. För Kmmunals anställda gäller 1 maj. Persnalchefen infrmerar cheferna m utrymmet för löneökningar. Vid lönerevidering använder sig cheferna av en mdul i Visma Windws. Där finns stöd sm exempelvis lönehistrik för respektive anställd ch medianlön för anställda med liknande tjänst. När lönerna är reviderade av cheferna gör systemförvaltarna en rimlighetsbedömning av de anställdas löner. Innan de nya lönerna imprteras till lönesystemet görs simuleringar för att kntrllera att eventuella fel är krrigerade Styrande ch stödjande dkument Stödjande dkument finns i frm av instruktiner för Självservice. Dkumentet beskriver bl.a. vilka ärenden sm kan utföras i Självservice, hur frånvar rapprteras ch hur tillägg så sm bekväm arbetstid registreras. Det finns även en rutin sm heter Flex sm beskriver kmmunens regler ch rutiner avseende flexavtalet. Kmmunen har ckså utbildningsmaterial för chefer i hur de använder persnalsystemet. Det hålls även regelbundna utbildningar för chefer för att lära dem hur de använder systemet ch hur de kan extrahera infrmatin sm berör dess persnal. har ett dkument sm beskriver de kntrller sm ska utföras inför varje lönebryt. Rutinen beskriver hur rapprten/beslutsstödet genereras ch vad sm ska kntrlleras. Dkumentet innehåller 13 kntrller, t.ex. kntrll av sjukskrivningars utgångsdatum, avvikande tjänstgöring ch attesterade pster. Det finns även en rutin för lönekörningen. Rutinen anger bl.a. hur lönebearbetningen går till, verkställandet av löner, hur bankfil respektive eknmifil skapas Löpande registrering ch kntrll Medarbetarna registrerar själva eventuella avvikelser i frm av frånvar eller semester i Självservice. Den anställde ska ange anledning till frånvar eller övertid. Viss typ av frånvar kan inte registreras direkt i Självservice, så sm föräldraledighet de första 120 dagarna, facklig ledighet ch studieledighet. Ansökan för dessa typer av frånvar ska ske via pappersblankett. All frånvar ch ledighet ska beviljas av chef. Kmmunen kntrllerar löneprcessen via fellistr sm genereras två till tre gånger per vecka. Fellistrna kntrlleras först av assistenterna ute på förvaltningarna ch därefter av systemförvaltarna centralt för att säkerställa att eventuella fel är åtgärdade innan lönerna verkställs. Kmmunen har sm rutin att alla pster på fellistan ska vara åtgärdade Mars av 13

8 innan verkställandet av löner. Pster sm kntrlleras är exempelvis övertid, löneskuld ch rimlig bruttlön. Gränsen för rimlig bruttlön är kr per månad. Systemförvaltaren kntrllerar lönespecifikatinen för varje anställd sm kmmer upp på fellistan för rimlig bruttlön, även m det är en anställd sm regelbundet hamnar på fellistan. Andra kntrller sm görs varje månad är bland annat förlängningar av visstidsanställningar, kntrller att det finns giltiga läkarintyg för de sm är sjukskrivna, eventuell förlängning av sjukskrivningar, avvikande tjänstgöring ch attesterade pster så sm frånvar eller reseräkningar. Fellistrna sparas centralt i en pärm tillsammans med löneunderlag i två år plus innevarande år. Övertid ska rapprteras in senast nästkmmande vecka. Utlägg kan inte beviljas utan kvitt. Den anställde ska simulera utlägg, skriva ut underlag ch bifga kvitt ch skicka till chef för attest. Systemet för rapprtering av flextimmar stängs den 10:e varje månad. Det går därefter inte att registrera timmar retraktivt. Kmmunens ramavtal för flextider reviderades Flexavtalet gäller enbart för vissa grupper. Chefer har till exempel inte rätt till flextider. Däremt stämplar de in ch ut varje dag för att kmmunen ska kunna se hur mycket de arbetar. Medarbetare med flexavtal stämplar in ch ut när varje arbetspass börjar respektive slutar samt vid raster. Medarbetaren kan se löpande sald av flextid via Självservice. Systemförvaltarna kntrllerar flextiderna var tredje månad. Om det är någn sm inte har stämplat in registreras lvlig frånvar, detta gäller även för chefer. För att ta brt lvlig frånvar krävs intyg från närmsta chef. Sista september varje år görs en avstämning av flextiderna. Vid mer än 40 timmar sparade stryks överskjutande timmar ch vid mer än 20 minustimmar får den anställde löneavdrag. har många inbyggda kntrller sm underlättar för cheferna. I persnalsystemet kan de exempelvis generera analyslistr för sina anställda gällande övertid, frånvar, antal semesterdagar ch lönestatistik. Systemet genererar ett e-pstmeddelande till alla chefer två gånger per vecka avseende attesterade pster. Det är respektive chef sm har huvudansvaret för kntrll av antalet uttagna ch innestående semesterdagar per anställd. Anställda ska ta ut 20 semesterdagar innevarande år samt att de inte får ha över 40 semesterdagar sparade. Överskjutande dagar betalas ut i kntant ersättning på februarilönen. I kan anställda mvandla semesterdagstillägget till extra lediga dagar. Om detta görs är det inte tillåtet att spara några semesterdagar till nästkmmande år. Kmmunen gör nggranna kntrller avseende semesterskulden. Systemförvaltarna kntrllerar semesterskulden för varje anställd en gång per år i samband med bkslut. Känsliga rutiner/uppgifter lggas i persnalsystemet, men det görs ingen regelbunden kntrll av lgglistrna. Det kan till exempel avse inlggning, registrering av anställda, men även uppgifter sm anställningsfrm, lönefrm ch satt lön. Kmmunen har en internkntrllplan. Det finns kntrller sm avser lönehanteringen. Mars av 13

9 3.6. Avstämningsrutin lönesystem ch eknmisystem I är det de tre systemförvaltarna sm har behörighet att verkställa löneutbetalningarna. Det är alltid två systemförvaltare sm attesterar utanrdningen av lönen. De har sm rutin att rtera arbetsuppgifterna avseende verkställandet av löner för kmmunen respektive blagen mellan sig. Kmmunen har en upprättad lgglista sm beskriver de lika stegen i löneprcessen. Lönebearbetningen startar kl. 18. Då stängs alla användare ut från systemet. Efterföljande mrgn görs verkställandet av lönerna. En bankfil skapas sm skickas till Swedbank. Kvitt från banken skrivs ut ch bifgas övriga lönehandlingar i en pärm märkt Swedbank. Därefter sker kntering ch skapande av eknmifil sm skickas till eknmi. Rutinen beskriver exempelvis hur bankfilen skapas ch vem den ska skickas till för kmmunen respektive blagen. I samband med löneutbetalningarna görs kntrller så sm avstämningar av löneskulder, underlag till skattedeklaratiner ch avstämning av sjukdagar mt Försäkringskassans uppgifter Sammanfattande bedömning av lönehanteringen/-prcessen Vi bedömer att lönehanteringen i strt sett är säker ch tillförlitlig. Det baserar vi på att det finns ett persnal- ch lönesystem sm stödjer lönehanteringen, att den interna kntrllen kring uppläggning av nyanställda är gd, att det finns dkumenterade rutiner ch stödjande dkument i frm av manualer samt att det utförs kntrller av inrapprterade värden i lönesystemet. Det finns en dkumentatin över vilka kntrller sm ska utföras. Mars av 13

10 4. Löneredvisningen Då det förekmmer en str mängd transaktiner ch lika lönearter har vi valt att verifiera fullständigheten i vårt material. För att kntrllera att det material sm vi mttagit är fullständigt har vi utifrån de transaktiner sm skapats i lönesystemet under granskningsperiden avseende bruttlön, förmåner ch sciala avgifter för de lika ålderskategrierna beräknats ch matchats mt den infrmatin sm lämnats till Skatteverket. Vi kan genm denna avstämning knstatera att infrmatinen sm lämnats till Skatteverket är fullständig ch riktig Validering av data Avstämning av transaktiner avseende källskatt mt huvudbk De lönearter sm avser källskatt angivna av klienten har beräknats per perid ch stämts av mt s huvudbk. Sald enligt huvudbk överensstämmer med erhållen data Avstämning av transaktiner avseende arbetsgivardeklaratin Utifrån de transaktiner sm skapats i lönesystemet under granskningsperiden har bruttlön ch källskatt beräknats ch stämts av mt s arbetsgivardeklaratiner sm lämnats till Skatteverket. Resultatet av denna analys syftar till att utföra en rimlighetsbedömning av att den infrmatin sm lämnats till Skatteverket är fullständig ch riktig samtidigt sm den hjälper till att säkerställa att kmplett material erhållits. Belpp enligt arbetsgivardeklaratin överensstämmer i största väsentlighet med erhållen data Avstämning av lönetransaktiner mt persnalregistret En jämförelse mellan transaktinsfilen ch persnalregistret har utförts för att säkerställa att inga transaktiner skapats på anställda sm ej finns i upplagda i persnalregistret. I analysen identifierade 314 pster sm avsåg persner sm ej fanns upplagda i persnalregistret. Vi har tagit stickprv på de största utbetalningarna ch nterat att de avser timanställda där anställningen upphört ch ersättningen för sista månaden betalats ut efterföljande månad Bedömning 4.2. Översikt av månadslön För samtliga anställda har den högsta månadslönen under granskningsperiden fördelats i belppsintervall, se tabell nedan. Mars av 13

11 Fördelningen visar lika belppsintervall samt antal månadslöner inm intervallet ch syftar till att skapa en förståelse för ppulatinen samt ge en översikt av förekmmande månadslöner <0 Antal Utifrån granskningen kan knstateras att drygt 70 % av kmmunens utbetalda månadslöner uppgår till mellan kr. Av stickprven framgår att medianlönen i kmmunen för år 2016 uppgår till kr per månad Bedömning Antal utbetalningar av månadslöner inm respektive belppsintervall bedöms sm rimligt Granskning av höga månadslöner De 25 högsta månadslönerna i kmmunen har tagits fram för granskning. I granskningen har ingått att rimlighetsbedöma månadslönerna. Vi har gjrt en översiktlig granskning av psterna ch inte funnit någt avvikande Arvde till förtrendevalda De högsta utbetalningarna av arvde till förtrendevalda har tagits fram för granskning. I granskningen har ingått att rimlighetsbedöma utbetalda arvden. Vi har gjrt en översiktlig granskning av psterna ch inte funnit någt avvikande Bedömning 4.4. Bnus/prvisin/avgångsvederlag Utsökningen av transaktiner avseende bnus ch prvisin samt avgångsvederlag har genmförts. Vid kntrllen identifierades fyra pster sm avsåg avgångsvederlag. Vi har erhållit tillräckliga förklaringar till utbetalningarna. Mars av 13

12 Bedömning 4.5. Dubbletter av transaktiner En analys av lönetransaktinerna har gjrts för att söka efter en kmbinatin av persnnummer samt månadslön sm förekmmer mer än en gång under samma löneperid ch med samma belpp. Utifrån genmförd analys ch resultat har stickprv genmförts avseende dubbletter sm framkmmit sm överstiger kr. Vid stickprven har kntrll utförts för att säkerställa att inte dubblettregistreringar har gjrts alternativt att dubbla månadslöner har utbetalats. Analysen visar att ett antal tvådubbla ch tredubbla identiska transaktiner har förekmmit. Våra stickprvskntrller visade att rsaken till transaktinerna berdde på att att det förekmmit krrekt retrutbetalning sm avsåg föregående månad på grund av lönetillägg eller att persnen i fråga fått en tjänst sm exempelvis biträdande förvaltningschef Bedömning 4.6. Olgiska persnnummer En sökning har gjrts efter persnnummer med avvikande kntrllsiffra eller avvikande födelsedatum. Resultatet visar att två anställda identifierades med avvikande födelsedatum eller kntrllsiffra. Våra stickprv visade att rsaken berdde på att det gällde anställda med samrdningsnummer. Samrdningsnummer är en identitetsbeteckning på en persn sm inte är flkbkförd i Sverige. Samrdningsnummer utfärdas av Skatteverket Avvikande ålder En sökning har gjrts efter persner med avvikande ålder, vilket definierats sm yngre än 16 år ch äldre än 67 år. Resultatet visar att 136 anställda identifierades med avvikande ålder. Vi har tagit stickprv ch funnit att de äldsta persnerna i persnalregistret varit uppdragstagare, gd man samt ledsagare Bedömning 4.7. Anställda med flera anställningsnummer I används medarbetarens persnnummer sm identitetsbegrepp. Utöver det tilldelas varje medarbetare ett nummer för varje anställning inm kmmunen Bedömning Mars av 13

13 4.8. Transaktiner för nyckelpersner Samtliga lönetransaktiner för specifika nyckelpersner har extraherats. Därefter har en rimlighetsbedömning gjrts av psterna. Vid granskningen har inga avvikande utbetalningar identifierats. Typer av transaktiner sm har utbetalats är bland annat månadslön, föräldrapenning, semester, sjuklön, tillfällig föräldrapenning vid vård av barn, övertidsersättning, friskvårdsersättning, färdtidsersättning ch kilmeterersättning Bedömning 4.9. Kntrllberäkning av källskatt Denna analys visar m det källskatteavdrag sm gjrts under granskningsperiden på individnivå är rimligt eller inte. Via registeranalys görs sökning efter källskatteavdrag sm understiger 20 % eller överstiger 60 %. Ett flertal källskattesatser under 20 % ch några över 60 % har identifierats. Stickprvskntrllen visar att skattesatserna under 20 % berr på jämkning av skatt eller att den anställde har en lägre skatt enligt skattetabellen. Källskattesatser över 60 % berr på att den anställde begärt extra skatteavdrag Bedömning Övertidsskulden Reglering av övertid, mertid, flextid med mera sker i kllektivavtalet Allmänna bestämmelser samt i lkala kllektivavtal. I Självservice beviljas/attesteras rapprterade avvikelser av närmaste chef. När avvikelser registreras i Självservice kan rsak anges via en anteckningsruta där den anställde kan beskriva rsakerna till avvikelsen. Vi har översiktligt granskat vilka yrkesgrupper sm haft de högsta utbetalningarna av övertidsersättning. Granskningen visar att det främst är drifttekniker, scialsekreterare med beredskap ch persnal inm vården sm har tagit ut mest övertidsersättning. Vi har inte identifierat någn arbetstagare där arbetstidslagen överskridits avseende gränsen för övertid Bedömning Vi anser att rutinen avseende övertid fungerar ch att arbetstidslagen följts Uttagna semesterdagar/antal sparade semesterdagar Extrahering har gjrts av de anställdas uttagna semesterdagar ch antal sparade semesterdagar sm registrerats i systemet. Arbetstagare sm har rätt till mer än 20 betalda semesterdagar under året har rätt att spara en eller flera överskjutande dagar. Dessa dagar får inte överstiga 40 dagar. Detta gäller dck inte för de anställda s har valt att m- Mars av 13

14 vandla semestertillägget till extra semesterdagar. Utbetalning av överskjutande dagar sker en gång per år, i februari. Kmmunen gör nggranna kntrller avseende semesterskulden. Systemförvaltarna kntrllerar semesterskulden för varje anställd en gång per år i samband med bkslut. Vi har granskat de arbetstagare sm erhållit störst utbetalningar av semesterlön under granskningsperiden. Granskningen visar att det avser anställda sm avslutat sin anställning under granskningsperiden. De höga utbetalningarna av semesterlön berr på antalet sparade semesterdagar Bedömning Vi anser att bevakningen av uttag av semester är tillräcklig då det görs löpande kntrller avseende att de anställda minst tar ut sina lagstadgade semesterdagar samt att den sammanlagda skulden inte överstiger 40 dagar Sammanfattande bedömning Vi bedömer att uppgifterna i lönesystemet/löneredvisningen i allt väsentligt är aktuella, fullständiga ch rättvisande. Vi grundar vår bedömning på resultatet av registeranalysen ch den verifiering av transaktiner sm framgår av granskningsrapprten. Vi har verifierat fullständigheten i granskningsmaterialet mt infrmatin sm lämnats till Skatteverket. I de fall vi nterat utbetalningar till anställda med lgiska persnnummer, preliminärskatt sm avviker från den gängse nivån samt transaktiner sm förekmmer mer än en gång har vi erhållit rimliga förklaringar till dessa. Vi bedömer att rapprteringen av övertid är tillräcklig ch att bevakningen av uttag av semester fungerar väl Pär Sturessn Uppdragsledare Carline Liljebjörn Prjektledare Mars av 13