Kapitel. 6-1 Före matrisräkning 6-2 Matriscelloperationer 6-3 Modifiering av matriser med matriskommandon 6-4 Matrisräkning
|
|
- Stig Åberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kapitel Matrisräkning 26 matrisminnen (A t.o.m. Z) plus ett matrissvarsminne (MatAns) kan användas för att utföra följande matrisoperationer. Addition, subtraktion, multiplikation Räkning med skalär multiplikation Determinanträkning Matristransponering Matrisinvertering Upphöjning av matris i kvadrat Höjning av matris till en specifik potens Absolut värde, utdragning av heltalsdel, utdragning av bråktalsdel, räkning med maximalt heltal Matrismodifiering med matriskommandon Före matrisräkning 6-2 Matriscelloperationer 6-3 Modifiering av matriser med matriskommandon 6-4 Matrisräkning
2 6-1 Före matrisräkning Uppvisa huvudmenyn och välj ikonen MAT för att gå in i matrisläget och uppvisa dess grundskärm. Matris med 2 (rader) 2 (spalter) {DEL}/{DEL A}... raderar {en specifik matris}/{alla matriser} Inget förinställt mått En matris kan bestå av maximalt 255 rader och 255 spalter. k Matrissvarsminnet (MatAns) Sid. 91 Räknaren lagrar automatisk resultat av matrisberäkningar i matrissvarsminnet. Observera det följande angående matrissvarsminnet. Närhelst du utför en matrisberäkning ersätts det nuvarande innehållet i matrissvarsminnet med det nya resultatet. Det tidigare innehållet raderas och kan ej återhämtas. Inmatning av värden i en matris påverkar inte innehållet i matrissvarsminnet. k Att skapa en matris Skapa en matris genom att först ange dess mått (storlek) i listan MATRIX. Därefter går det att mata in värden i matrisen. uatt specificera matrismått Skapa en matris på 2 rader 3 spalter i området Mat B. Framhäv Mat B. c 80
3 Före matrisräkning 6-1 Specificera antalet rader. cw Specificera antalet spalter. d w Alla celler i en ny matris innehåller värdet 0. Om Mem ERROR visas intill matrisområdesnamnet efter inmatning av måttet, innebär det att det inte förekommer tillräckligt med ledigt minne för att skapa den önskade matrisen. uinmatning av cellvärden Mata in följande data i Matris B: 3 4 Välj Mat B. c w bwcwdw ewfwgw (Datan matas in i den framhävda cellen. Vart tryck på w, flyttar framhävningen till nästa cell till höger.) Framhävd cell (upp till sex siffror kan visas) Värde i nu framhävd cell Uppvisade cellvärden visar positiva heltal på upp till sex siffror och negativa heltal på upp till fem siffror (en siffra används för minustecknet). Exponentvärden visas med upp till två siffror för exponenten. Bråktal visas inte. Använd markörtangenterna för att framhäva önskad cell när du vill titta på hela värdet i cellen. Minnesmängden som krävs för en matris är tio bytes per cell. En matris på 3 3 upptar således 90 bytes av minnet ( = 90). 81
4 6-1 Före matrisräkning k Radering av matriser Det går att radera en specifik matris eller alla matriser i minnet. uradering av en specifik matris 1. Uppvisa listan MATRIX på skärmen och använd f och c för att framhäva matrisen som ska raderas. 2. Tryck på 1 (DEL). 3. Tryck på 1 (YES) för att radera matrisen eller på 6 (NO) för att avbryta utan att radera något. Indikeringen None ersätter måtten för den raderade matrisen. uradering av alla matriser 1. Uppvisa listan MATRIX på skärmen och tryck på 2 (DEL A). 2. Tryck på 1 (YES) för att radera alla matriser i minnet eller på 6 (NO) för att avbryta utan att radera något. Indikeringen None visar för alla matriser. 82
5 6-2 Matriscelloperationer Gör på följande sätt för att preparera en matris för celloperationer. 1. Uppvisa listan MATRIX på skärmen och använd f och c för att framhäva namnet på matrisen som ska användas. 2. Tryck på w för att uppvisa funktionsmenyn med följande poster. {R OP}... {radräkningsmeny} {ROW}/{COL}... {rad}/{spalt} operationsmeny Alla efterföljande exempel använder Matris A som återkallades med ovanstående operation. k Radberäkningar Följande meny visas när du trycker på 1 (R OP) då en återkallad matris visas på skärmen. {Swap}... {radbyte} { Rw}... {skalär multiplikation av specificerad rad} { Rw+}... {addition av skalär produkt av specificerad rad till annan rad} {Rw+}... {addition av specificerad rad till annan rad} uatt byta två rader Byt plats för rad 2 och 3 i följande matris: 1(R OP)1(Swap) Mata in numren på raderna som ska byta plats. cwdw 83
6 6-2 Matriscelloperationer uatt beräkna skalär multiplikation för en rad Beräkna skalär multiplikation för rad 2 i följande matris genom att multiplicera med 4: 1(R OP)2( Rw) Mata in multiplikatorvärdet. ew Specificera radnummer. cw uatt beräkna skalär multiplikation för en rad och addera resultatet till en annan rad Beräkna skalär multiplikation för rad 2 i följande matris genom att multiplicera med 4 och addera resultatet till rad 3: 1(R OP)3( Rw+) Mata in multiplikatorvärdet. ew Specificera radnummer vars skalära multiplikation ska beräknas. cw Specificera radnummer dit resultatet ska adderas. dw uatt addera två rader Addera rad 2 till rad 3 i följande matris: 1(R OP)4(Rw+) Specificera radnumret som ska adderas. cw Specificera radnumret det ska adderas till. dw 84
7 Matriscelloperationer 6-2 k Radoperationer Följande meny visas när du trycker på 2 (ROW) då en återkallad matris visas på skärmen. {DEL}... {radera rad} {INS}... {infoga rad} {ADD}... {lägga till rad} uatt radera en rad Radera rad 2 i följande matris: 2(ROW)c 1(DEL) uatt infoga en rad Infoga en ny rad mellan rad 1 och 2 i följande matris: 2(ROW)c 2(INS) 85
8 6-2 Matriscelloperationer uatt lägga till en rad Lägg till en ny rad nedanför rad 3 i följande matris: 2(ROW)cc 3(ADD) k Spaltoperationer Följande meny visas när du trycker på 3 (COL) då en återkallad matris visas på skärmen. {DEL}... {radera spalt} {INS}... {infoga spalt} {ADD}... {lägga till spalt} uatt radera en spalt Radera spalt 2 i följande matris: 3(COL)e 1(DEL) 86
9 Matriscelloperationer 6-2 uatt infoga en spalt Infoga en ny spalt mellan spalt 1 och 2 i följande matris: 3(COL)e 2(INS) uatt lägga till en spalt Lägg till en ny spalt till höger om spalt 2 i följande matris: 3(COL)e 3(ADD) 87
10 6-3 Modifiering av matriser med matriskommandon [OPTN]-[MAT] uatt uppvisa matriskommandon 1. Uppvisa huvudmenyn, välj ikonen RUN och tryck på w. Sid Tryck på K för att uppvisa alternativmenyn. 3. Tryck på 2 (MAT) för att uppvisa matrisoperationsmenyn. Det följande beskriver endast poster på matriskommandomenyn som används för att skapa matriser och inmata matrisdata. Sid. 91 {Mat}... {kommandot Mat (matrisspecificering)} {M L}... {kommandot Mat List (tilldelar innehållet i vald spalt till listfilen)} {Aug}... {kommandot Augment (länkar två matriser)} {Iden}... {kommandot Identity (inmatning av identitetsmatris)} {Dim}... {kommandot Dim (måttkontroll)} {Fill}... {kommandot Fill (identiska cellvärden)} k Matrisdatans inmatningsformat Det följande visar formatet som ska användas vid inmatning av data för att skapa en matris med kommandot Mat på matrisoperationsmenyn. a11 a12 a1n a21 a22 a2n am1 am2 amn = [ [a11, a12,..., a1n] [a21, a22,..., a2n]... [am1, am2,..., amn] ] Mat [bokstav A t.o.m. Z] Det maximala värdet för både m och n är Mata in följande data som Matris A: K2(MAT)![![b,d,f!]![c,e,g!]!]a1(Mat)aA 88
11 Modifiering av matriser med matriskommandon 6-3 w Matris namn Ett fel uppstår om minnet blir fullt under datainmatning. Ovanstående format kan även användas i ett program för att inmata matrisdata. uinmatning av en identitetsmatris Använd kommandot Identity (1) på matrisoperationsmenyn för att skapa en identitetsmatris. 2 Skapa en identitetsmatris på 3 3 som Matris A K2(MAT)6(g)1(Iden) da6(g)1(mat)aaw Antal rader/spalter ukontroll av matrismått Använd kommandot Dim (2) på matrisoperationsmenyn för att kontrollera måtten för en existerande matris. 3 Kontrollera mått för Matris A, som inmatades i 1 K2(MAT)6(g)2(Dim)6(g) 1(Mat) aaw Antal rader Antal spalter Skärmen visar att Matris A består av två rader och tre spalter. Det går också att använda {Dim} för att specificera måttet för en matris. 4 Specificera måttet 2 rader och 3 spalter för matris B!{c,d!}aK 2(MAT)6(g)2(Dim)6(g) 1(Mat)aBw 89
12 6-3 Modifiering av matriser med matriskommandon k Modifiering av matriser med matriskommandon Matriskommandon kan också användas för att tilldela värden till och återkalla värden från en existerande matris, att fylla i alla celler i en existerande matris med samma värde, att kombinera två matriser till en matris och att tilldela innehållet i en matrisspalt till en listfil. uatt tilldela värden till och återkalla värden från en existerande matris Använd följande format tillsammans med kommandot Mat (1) på matrisoperationsmenyn för att specificera en cell för tilldelning eller återkallning av värden. Mat X [m, n] X... matrisnamn (A t.o.m. Z eller Ans) m... radnummer n... spaltnummer 1 Tilldela värdet 10 till cellen i rad 1, spalt 2 i följande matris: baak2(mat)1(mat) aa![b,c!]w 2 Multiplicera värdet i cellen i rad 2, spalt 2 i matrisen ovan med 5 K2(MAT)1(Mat) aa![c,c!] *fw uatt fylla i en matris med identiska värden och kombinera två matriser till en matris Använd kommandot Fill (3) på matrisoperationsmenyn för att fylla i alla celler i en existerande matris med samma värde eller kommandot Augment (5) för att kombinera två existerande matriser till en enskild matris. 1 Att fylla i alla celler i Matris A med värdet 3 K2(MAT)6(g)3(Fill) d,6(g)1(mat)aaw Ifyllt värde 90
13 Modifiering av matriser med matriskommandon Att kombinera följande två matriser: 1 3 A = B = 2 4 K2(MAT)5(Aug)1(Mat) aa,1(mat)abw De två matriserna som kombineras måste ha samma antal rader. Ett fel uppstår vid försök att kombinera två matriser med olika antal rader. uatt tilldela innehållet i en matrisspalt till en listfil Använd följande format tillsammans med kommandot Mat List (2) på matrisoperationsmenyn för att specificera en spalt och en listfil. Mat List (Mat X, m) List n X = matrisnamn (A t.o.m. Z eller Ans) m = spaltnummer n = listnummer Tilldela innehållet i spalt 2 i följande matris till listfil 1: K2(MAT)2(M L)1(Mat) aa,c)a Spaltnummer K1(LIST)1(List)bw Det går att använda matrissvarsminnet för att tilldela resultaten av ovanstående matrisinmatning och redigeringsåtgärder till en matrisvariabel. Använd i så fall följande syntax. Fill (n, Mat α) Mat β Augment (Mat α, Mat β) Mat γ I det ovanstående är α, β och γ valfritt variabelnamn A t.o.m. Z, och n är valfritt värde. Detta påverkar inte innehållet i matrissvarsminnet. 91
14 6-4 Matrisräkning [OPTN]-[MAT] Använd matriskommandomenyn för att utföra beräkningar med matriser. uatt ta fram matriskommandon 1. Uppvisa huvudmenyn, välj ikonen RUN och tryck på w. Sid Tryck på K för att uppvisa alternativmenyn. 3. Tryck på 2 (MAT) för att uppvisa matriskommandomenyn. Det följande beskriver endast poster på matriskommandomenyn som används för aritmetiska matrisoperationer. {Mat}... {kommandot Mat (matrisspecificering)} {Det}... {kommandot Det (erhålla determinant)} {Trn}... {kommandot Trn (omkastning av matriser)} {Iden}... {kommandot Identity (inmatning av identitetsmatris)} Alla efterföljande exempel förutsätter att matrisdata redan lagrats i minnet. k Aritmetiska matrisoperationer Aritmetisk Matris 1 operationstangent Matris 2 Mat A Mat Z MatAns Mat A + - w Mat Z * MatAns 1 Addera följande två matriser (Matris A + Matris B) A = B = 2 1 1(Mat)aA+ 1(Mat)aBw 2 Multiplicera de två matriserna i 1 (Matris A Matris B). 1(Mat)aA* 1(Mat)aBw 92
15 Matrisräkning 6-4 De två matriserna måste ha samma mått för att kunna utföra addition eller subtraktion. Ett fel uppstår vid försök att addera eller subtrahera matriser med olika mått. För multiplikation måste antalet spalter i Matris 1 vara lika med antalet rader i Matris 2. I annat fall uppstår ett fel. Det går att använda en identitetsmatris istället för Matris 1 eller Matris 2 i formatet för aritmetiska matrisoperationer. Använd kommandot Identity (1) på matriskommandomenyn för att mata in en identitetsmatris. 3 Multiplicera Matris A (från 1) med en identitetsmatris på 2 2 1(Mat)aA* 6(g)1(Iden)cw Antal rader och spalter k Matrisens skalär multiplikation Följande format används för att beräkna skalär multiplikation av en matris, vilken multiplicerar värdet i varje cell med samma värde. Skalärt värde Matris k Mat A Mat Z MatAns w Beräkna skalär multiplikation av följande matris med multiplikatorvärdet 4: Matris A = 3 4 e1(mat)aaw k Determinant Matris Mat A 3 (Det) Mat Z w MatAns 93
16 6-4 Matrisräkning Erhåll determinanten för följande matris: 3 Matris A = (Det)1(Mat)aAw Determinanter kan erhållas enbart för kvadratiska matriser (samma antal rader och spalter). Ett fel uppstår vid försök att erhålla en determinant för en matris som ej är kvadratisk. Determinanten av en matris på 2 2 beräknas på nedanstående sätt. A = a11 a12 = a11a22 a12a21 a21 a22 Determinanten av en matris på 3 3 beräknas på nedanstående sätt. a11 a12 a13 A = a21 a22 a23 a31 a32 a33 = a11a22a33 + a12a23a31 + a13a21a32 a11a23a32 a12a21a33 a13a22a31 k Matristransponering En matris transponeras (kastas om) när dess rader blir spalter och dess spalter blir rader. Följande format används för matristransponering. Matris Mat A 4 (Trn) Mat Z w MatAns Transponera följande matris: 4(Trn)1(Mat)aAw 94
17 Matrisräkning 6-4 k Matrisinvertering Matris Mat A Mat Z MatAns!X w Invertera följande matris: Matris A = 3 4 1(Mat)aA!Xw Enbart kvadratiska matriser (samma antal rader och spalter) kan inverteras. Ett fel uppstår vid försök att invertera en matris som ej är kvadratisk. En matris med ett värde på noll kan inte inverteras. Ett fel uppstår vid försök att invertera en matris med värdet noll. Beräkningens exakthet påverkas för matriser vars värden ligger nära noll. En matris som inverteras måste uppfylla nedanstående villkor. A A 1 = A 1 A = E = Det följande visar formeln som används för att invertera Matris A till den inverterade matrisen A 1. a b A = c d A 1 = 1 d b ad bc c a Lägg märke till att ad bc G 0. 95
18 6-4 Matrisräkning k Att upphöja en matris i kvadrat Matris Mat A Mat Z MatAns x w Upphöj följande matris i kvadrat: Matris A = 3 4 1(Mat)aAxw k Att höja en matris till en potens Matris Naturligt tal Mat A Mat Z MatAns M k w Höj följande matris till den tredje potensen: Matris A = 3 4 1(Mat)aAMdw k Att bestämma absolut värde, heltalsdel, bråktalsdel och maximalt heltal för en matris Funktionskommando Abs Frac Int Intg Matris Mat A Mat Z MatAns w 96
19 Matrisräkning 6-4 Bestäm det absoluta värdet av följande matris: 1 2 Matris A = 3 4 K6(g)4(NUM)1(Abs) K2(MAT)1(Mat)aAw Determinanter och inverterade matriser beräknas genom en uteslutningsmetod, så det kan uppstå vissa fel (t.ex. tappade siffror). Matrisoperationer utförs individuellt för varje cell, så beräkningarna kan ta ganska lång tid. Felmarginalen för det visade resultatet vid matrisräkning är ±1 vid den minst signifikanta siffran. Ett fel uppstår om ett matrisräkneresultat är för stort för att passa i matrissvarsminnet. Följande operation kan användas för att överföra innehåll i matrissvarsminnet till en annan matris (eller när matrissvarsminnet innehåller en determinant till en variabel). MatAns Mat α I det ovanstående är α ett valfritt variabelnamn A t.o.m. Z. Det ovanstående påverkar inte innehållet i matrissvarsminnet. 97
Kapitel. Elementnummer Visningsintervall Cell. Listnamn. Rad. Spalt
Kapitel 17 Listfunktion En lista är en slags behållare som kan användas för att lagra flera dataposter. Denna räknare gör det möjligt att lagra upp till sex listor i en enskild fil och upp till sex filer
Läs merKapitel. 1. Listoperationer 2. Redigering och omplacering av listor 3. Hantering av listdata 4. Aritmetiska beräkningar med listor
Kapitel En lista är en slags behållare som kan användas för att lagra flera dataposter. Denna räknare tillåter dig att ha upp till sex listor i minnet, och innehållen i dessa kan användas i aritmetiska
Läs merKapitel Tabell & graf
Kapitel Menyn för tabell & graf gör det möjligt att framställa siffertabeller från funktioner som lagrats i minnet. Det går även att använda flera funktioner för att framställa tabeller. Eftersom tabell
Läs merKapitel Ekvationsräkning
Kapitel Ekvationsräkning Din grafiska räknare kan lösa följande tre typer av beräkningar: Linjära ekvationer med två till sex okända variabler Högregradsekvationer (kvadratiska, tredjegrads) Lösningsräkning
Läs merKapitel Rekursionstabell och graf
Kapitel 16 Rekursionstabell och graf Det går att mata in två formler för de tre typerna av rekursion nedan och sedan använda dem för att framställa en tabell och rita grafer. Generell term av sekvensen
Läs merKapitel Tabell & graf
Kapitel 15 Tabell & graf Tabell & graf används för att framställa tabeller över diskreta data från funktioner och rekursionsformler och sedan använda värdena för grafritning. Tabell & graf gör det därför
Läs merKapitel Dynamisk graf
Kapitel 13 Dynamisk graf Läget för dynamisk graf på denna räknare ger dig framställning i realtid av ändringar i en graf efter hand som koefficienter och termer ändras. Du kan således se vad som händer
Läs merKapitel. 3-1 Inmatning och redigering av en lista 3-2 Hantering av listdata 3-3 Aritmetiska beräkningar med listor 3-4 Skiftning mellan listfiler
Kapitel 3 Listfunktion En lista kan användas för att lagra ett flertal dataposter. Denna räknare medger lagring av upp till 20 listor i en enskild fil och upp till sex filer i minnet. Lagrade listor kan
Läs merKapitel. 12-1 Före användning av graf-till-tabell 12-2 Användning av graf-till-tabell
Kapitel Graf-till-tabell Denna funktion gör att skärmen uppvisar både en graf och en tabell. Det går att flytta en pekare runt grafen och lagra dess nuvarande koordinater i tabellen närhelst du önskar.
Läs merKapitel. Numeriska beräkningar
Kapitel 3 Numeriska beräkningar 3-1 Före beräkning 3-2 Differentialräkning 3-3 Räkning med kvadratiska differentialer 3-4 Räkning med integraler 3-5 Beräkning av maximi/minimivärde 3-6 Summaberäkningar
Läs merKapitel Att lära känna räknaren Läs detta först! Sid. 000
Kapitel 1 Läs detta först! Symbolerna i denna bruksanvisning anger följande meddelanden. : Viktiga anmärkningar : Anmärkningar Sid. 000 : Referenssidor Kapitel 1 1. Hur du använder huvudmenyn Huvudmenyn
Läs merALGEBRA FX PLUS)
Kapitel Systeminställningsmeny Använd systeminställningsmenyn för att titta på systeminformation och utföra diverse systeminställningar. Systeminställningsmenyn kan användas till det följande. Information
Läs mer15 september, Föreläsning 5. Tillämpad linjär algebra
5 september, 5 Föreläsning 5 Tillämpad linjär algebra Innehåll Matriser Algebraiska operationer med matriser Definition och beräkning av inversen av en matris Förra gången: Linjära ekvationer och dess
Läs mera = a a a a a a ± ± ± ±500
4.1 Felanalys Vill man hårddra det hela, kan man påstå att det inte finns några tal i den tillämpade matematiken, bara intervall. Man anger till exempel inte ett uppmätt värde till 134.78 meter utan att
Läs merInnehåll. 1 Linjärt ekvationssystem (ES) 5. 2 Grundläggande algebra 13
LINJÄR ALGEBRA Innehåll Linjärt ekvationssstem (ES) 5 Grundläggande algebra 3 3 Matrisalgebra 5 3 Addition av matriser 5 3 Multiplikation mellan matriser 7 33 Enhetsmatris 34 Invers matris 34 Nollmatris
Läs mer14 september, Föreläsning 5. Tillämpad linjär algebra
14 september, 2016 Föreläsning 5 Tillämpad linjär algebra Innehåll Matriser Algebraiska operationer med matriser Definition av inversen av en matris Förra gången: Linjära ekvationer och dess lösningar
Läs merLaboration 1: Linjär algebra
MALMÖ HÖGSKOLA Centrum för teknikstudier MA119A VT 2010, Yuanji Cheng Viktigt information om labb Vid laborationen gäller följande: 1. Labben görs i grupp av två studenter, och redovisningsuppgifterna
Läs merKapitel Datakommunikation Anslutning av två enheter Anslutning av enheten till en persondator Anslutning av enheten till en CASIO etikettskrivare
Kapitel I detta kapitel får du veta allt du behöver känna till för att överföra program mellan fx-7400g PLUS och vissa grafiska räknarmodeller frän CASIO som kan anslutas med extra tillbehöret SB-62 kabeln.
Läs merMatriser. En m n-matris A har följande form. Vi skriver också A = (a ij ) m n. m n kallas för A:s storlek. 0 1, 0 0. Exempel 1
Matriser En m n-matris A har följande form a 11... a 1n A =.., a ij R. a m1... a mn Vi skriver också A = (a ij ) m n. m n kallas för A:s storlek. Exempel 1 1 0 0 1, 0 0 ( 1 3 ) 2, ( 7 1 2 3 2, 1 3, 2 1
Läs merLinjära ekvationssystem
Linjära ekvationssystem Gausselimination Vanlig gausselimination för det linjära ekvationssystemet Ax = b utgår från den utökade matrisen [A b] och applicerar elementära radoperationer på denna för att
Läs merKapitel 15: Data/Matrix Editor
Kapitel 15: Data/Matrix Editor 15 Översikt över Data/Matrix Editor... 226 Översikt över list-, data- och matrisvariabler... 227 Starta en Data/Matrix Editor-session... 229 Mata in och visa cellvärden...
Läs mer11-1 Innan dubbelgraf används
Kapitel Dubbelgraf Funktionen för dubbelgraf gör att du kan dela upp skärmen i två halvor och därmed titta på två olika grafer samtidigt. Detta ger dig möjlighet att jämföra och analysera graferna i detalj.
Läs merPASS 2. POTENSRÄKNING. 2.1 Definition av en potens
PASS. POTENSRÄKNING.1 Definition av en potens Typiskt för matematik är ett kort, lätt och vackert framställningssätt. Den upprepade additionen går att skriva kortare i formen där anger antalet upprepade
Läs merMoment 6.1, 6.2 Viktiga exempel Övningsuppgifter T6.1-T6.6
Moment 6., 6. Viktiga exempel 6.-6. Övningsuppgifter T6.-T6.6 Matriser Definition. En matris är ett schema med m rader och n kolonner eller kolumner, som vi kallar dem i datalogin innehållande m n element.
Läs merLinjär Algebra M/TD Läsvecka 2
Linjär Algebra M/TD Läsvecka 2 Omfattning och Innehåll 2.1 Matrisoperationer: addition av matriser, multiplikation av matris med skalär, multiplikation av matriser. 2.2-2.3 Matrisinvers, karakterisering
Läs merBegrepp :: Determinanten
c Mikael Forsberg 2008 1 Begrepp :: Determinanten Rekursiv definition :: Kofaktorutveckling Låt oss börja definiera determinanten för en 1 1 matris A = (a). En sådan matris är naturligtvis bara ett vanligt
Läs merKapitel Beräkningar med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal
Kapitel 5 Beräkningar med binära, oktala, decimala och hexadecimala tal Denna räknare kan utföra följande operationer som innefattar olika talsystem. Talsystemsomvandling Aritmetiska operationer Negativa
Läs merKapitel. 10-1 Innan skissfunktionen används 10-2 Grafritning med skissfunktionen
Kapitel Skissfunktion Skissfunktionen gör det möjligt att rita linjer och grafer på en existerande graf. Tänk på att användning av skissfunktionen i läget STAT, GRAPH, TABLE, RECUR och CONICS skiljer sig
Läs merRepetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013
Repetitionsuppgifter inför Matematik Matematiska institutionen Linköpings universitet 0 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Facit 4 Repetitionsuppgifter inför Matematik Repetitionsuppgifter
Läs merMATRISTEORI. Pelle Pettersson MATRISER. En matris är ett rektangulärt schema med tal, reella eller komplexa, vilka kallas matrisens
MATRISTEORI Pelle Pettersson ALLMÄN MATRISKUNSKAP MATRISER En matris är ett rektangulärt schema med tal, reella eller komplexa, vilka kallas matrisens element Exempel Matrisen 2 3 4 5 6 har två rader och
Läs merTMV166 Linjär algebra för M. Datorlaboration 2: Matrisalgebra och en mekanisk tillämpning
MATEMATISKA VETENSKAPER TMV66 07 Chalmers tekniska högskola Datorlaboration Examinator: Tony Stillfjord TMV66 Linjär algebra för M Datorlaboration : Matrisalgebra och en mekanisk tillämpning Allmänt Den
Läs merKapitel. Grundläggande användning
Kapitel 1 Grundläggande användning 1-1 Innan räkningen påbörjas 1-2 Minne 1-3 Alternativmenyn (OPTN) 1-4 Variabeldatamenyn (VARS) 1-5 Programmenyn (PRGM) 1-1 Innan räkningen påbörjas Använd uppsättningsskärmen
Läs merLÖSNINGAR TILL UPPGIFTER TILL RÄKNEÖVNING 1
STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Linjär algebra II LÖSNINGAR TILL UPPGIFTER TILL RÄKNEÖVNING Lös ekvationssystemet x + y + z 9 x + 4y 3z 3x + 6z 5z med hjälp av Gausselimination Lösning:
Läs merKapitel Datakommunikation
Kapitel Datakommunikation I detta kapitel får du veta allt du behöver känna till för att överföra program mellan din Power Graphic enhet och en annan CASIO Power Graphic enhet som kan anslutas med extra
Läs merBruksanvisning för Citizen CX-77
Bruksanvisning för Citizen CX-77 1 ontering och byte av pappersrullen 1 Tryck skyddslocket bakåt så att det lossnar från kåpan. 2 Lyft upp armen och montera pappersrullen på armen. 2 ontering och byte
Läs merAtt lära känna räknaren
Getting Acquainted Read This First! Att lära känna räknaren Läs detta först! Angående detta instruktionshäfte ufunktionstangenter och menyer Många av operationerna som räknaren utför kan exekveras med
Läs merKALKYL OCH DIAGRAM. Kalkylbladet. 170 Datorkunskap Kalkyl och diagram
170 Datorkunskap Kalkyl och diagram KALKYL OCH DIAGRAM När du behöver göra beräkningar, diagram eller sammanställa större mängder data använder du Excel. Kalkylbladet Ett Excel-dokument kallas även för
Läs merSubtraktion. Räkneregler
Matriser En matris är en rektangulär tabell av tal, 1 3 17 4 3 2 14 4 0 6 100 2 Om matrisen har m rader och n kolumner så säger vi att matrisen har storlek m n Index Vi indexerar elementen i matrisen genom
Läs merA. Grundläggande matristeori
A. Matristeori A. Grundläggande matristeori A.1 Definitioner A.1.1 Matriser och vektorer En matris är en rektangulär tabell av element ordnade i rader och kolonner (kolumner). Elementen i en matris kan
Läs merUppgift 1 - programmet, Uppg6.m, visade jag på föreläsning 1. Luftmotståndet på ett objekt som färdas genom luft ges av formeln
Matlab-föreläsning (4), 10 september, 015 Innehåll m-filer (script) - fortsättning från föreläsning 1 In- och utmatning Sekvenser, vektorer och matriser Upprepning med for-slingor (inledning) Matlab-script
Läs merKPP053, HT2016 MATLAB, Föreläsning 2. Vektorer Matriser Plotta i 2D Teckensträngar
KPP053, HT2016 MATLAB, Föreläsning 2 Vektorer Matriser Plotta i 2D Teckensträngar Vektorer För att skapa vektorn x = [ 0 1 1 2 3 5]: >> x = [0 1 1 2 3 5] x = 0 1 1 2 3 5 För att ändra (eller lägga till)
Läs merRepetitionsuppgifter inför Matematik 1-973G10. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014
Repetitionsuppgifter inför Matematik - 7G0 Matematiska institutionen Linköpings universitet 04 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Funktioner 4 Facit Repetitionsuppgifter inför
Läs merLinjära ekvationssystem
Föreläsning 3 Linjära ekvationssystem Gausselimination Vanlig gausselimination för det linjära ekvationssystemet Ax = b utgår från den utökade matrisen [A b] och applicerar elementära radoperationer på
Läs merDagens program. Linjära ekvationssystem och matriser
Dagens program Matriser Räkneoperationer och räknelagar Linjära ekvationssystem och matriser Matrisform av ekvationssystem Elementära radoperationer Trappstegsmatriser, rang och lösningsstruktur Matrisinvers,
Läs mer1. (Dugga 1.1) (a) Bestäm v (3v 2u) om v = . (1p) and u =
Kursen bedöms med betyg,, 5 eller underkänd, där 5 är högsta betyg. För godkänt betyg krävs minst poäng från uppgifterna -7. Var och en av dessa sju uppgifter kan ge maximalt poäng. För var och en av uppgifterna
Läs merBlandade uppgifter om tal
Blandade uppgifter om tal Uppgift nr A/ Beräkna värdet av (-3) 2 B/ Beräkna värdet av - 3 2 Uppgift nr 2 Skriv (3x) 2 utan parentes Uppgift nr 3 Multiplicera de de två talen 2 0 4 och 4 0 med varandra.
Läs merTANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 27 oktober 2015 Sida 1 / 31
TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet 27 oktober 2015 Sida 1 / 31 TANA17 Kursmål och Innehåll Målet med kursen är att Ge grundläggande färdighet
Läs mer1 Grundläggande kalkyler med vektorer och matriser
Krister Svanberg, mars 2015 1 Grundläggande kalkyler med vektorer och matriser Trots att läsaren säkert redan behärskar grundläggande vektor- och matriskalkyler, ges här i Kapitel 1 en repetition om just
Läs merTema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg
Tema: Pythagoras sats Linnéa Utterström & Malin Öberg Innehåll: Introduktion till Pythagoras sats! 3 Pythagoras sats! 4 Variabler! 5 Potenser! 5 Att komma tillbaka till ursprunget! 7 Vi bevisar Pythagoras
Läs mer1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer
För. 1 1 Linjära ekvationssystem Gaußelimination - sriv om systemet för att få ett trappformat system genom att: byta ordningen mellan ekvationer eller obekanta; multiplicera en ekvation med en konstant
Läs merKontouppställningen kan t.ex. användas för att bygga Balansräkning, Resultaträkning, Nyckeltalsrapport eller Försäljningsstatistik.
Kontouppställning Kontouppställningen är en rapportgenerator som baserar sig på redovisningsinformation. Denna används med fördel för att ta fram statistik och annan värdefull information från redovisningen.
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson MATRISER MED MERA VEKTORRUM DEFINITION Ett vektorrum V är en mängd av symboler u som vi kan addera samt multiplicera med reella tal c så
Läs merTANA17 Matematiska beräkningar med Matlab
TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab Datorlektion 2. Linjär Algebra, Villkor och Logik 1 Linjär Algebra Programsystemet Matlab utvecklades ursprungligen för att underlätta beräkningar från linjär
Läs merSF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF64 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 533 DEL A Planet H ges av ekvationen 3x y + 5z + a) Bestäm en linje N som är vinkelrät mot H ( p) b) Bestäm en linje L som inte skär planet H ( p)
Läs mer6. Matriser Definition av matriser 62 6 MATRISER. En matris är ett rektangulärt schema av tal: a 11 a 12 a 13 a 1n a 21 a 22 a 23 a 2n A =
62 6 MATRISER 6 Matriser 6 Definition av matriser En matris är ett rektangulärt schema av tal: A a a 2 a 3 a n a 2 a 22 a 23 a 2n a m a m2 a m3 a mn Matrisen A säges vara av typ m n, där m är antalet rader
Läs merDOP-matematik Copyright Tord Persson Potenser. Matematik 1A. Uppgift nr 10 Multiplicera
Potenser Uppgift nr Skriv 7 7 7 i potensform Uppgift nr 2 Vilket tal är exponent och vilket är bas i potensen 9 6? Uppgift nr 3 Beräkna värdet av potensen (-3) 2 Uppgift nr 4 Skriv talet 4 i potensform
Läs merDeterminanter, egenvectorer, egenvärden.
Determinanter, egenvectorer, egenvärden. Determinanter av kvadratiska matriser de nieras recursivt: först för matriser, sedan för matriser som är mest användbara. a b det = ad bc c d det a a a a a a a
Läs merSidor i boken 110-113, 68-69 2, 3, 5, 7, 11,13,17 19, 23. Ett andragradspolynom Ett tiogradspolynom Ett tredjegradspolynom
Sidor i boken 110-113, 68-69 Räkning med polynom Faktorisering av heltal. Att primtalsfaktorisera ett heltal innebär att uppdela heltalet i faktorer, där varje faktor är ett primtal. Ett primtal är ett
Läs mer3-5 Miniräknaren Namn:
3-5 Miniräknaren Namn: Inledning Varför skall jag behöva jobba med en massa bråk, multiplikationstabeller och annat när det finns miniräknare som kan göra hela jobbet. Visst kan miniräknare göra mycket,
Läs merTMV166 Linjär Algebra för M. Tentamen
MATEMATISKA VETENSKAPER TMV66 6 Chalmers tekniska högskola 6 8 kl 8:3 :3 (SB Multisal) Examinator: Tony Stillfjord Hjälpmedel: ordlistan från kurshemsidan, ej räknedosa Telefonvakt: Olof Giselsson, ankn
Läs merAvsnitt 2. Matriser. Matriser. Vad är en matris? De enkla räknesätten
Avsnitt Matriser Vad är en matris? De enkla räknesätten Matrismultiplikation Produkt av en rad med en kolumn Produkt av rader med en kolumn Produkt av rader med kolumner När är matrismultiplikationen definierad?
Läs merUtvidgad aritmetik. AU
Utvidgad aritmetik. AU Delområdet omfattar följande tio diagnoser som är grupperade i tre delar, negativa tal, potenser och närmevärden: AUn1 Negativa tal, taluppfattning AUn Negativa tal, addition och
Läs merKapitel Grafer för koniska sektioner
Kapitel 14 Grafer för koniska sektioner Det går att rita en graf över följande koniska sektioner med hjälp av räknarens inbyggda funktioner. Parabelgraf Cirkelgraf Elliptisk graf Hyperbelgraf 14-1 Före
Läs merBråk. Introduktion. Omvandlingar
Bråk Introduktion Figuren till höger föreställer en tårta som är delad i sex lika stora bitar Varje tårtbit utgör därmed en sjättedel av hela tårtan I nästa figur är två av sjättedelarna markerade Det
Läs merStudiehandledning till linjär algebra Avsnitt 1
Svante Ekelin Institutionen för matematik KTH 1995 Studiehandledning till linjär algebra Avsnitt 1 Kapitel 1 och 11.2 alt. 11.9 i Anton/Rorres: Elementary Linear Algebra: Applications version (7:e uppl.)
Läs mer1 De fyra fundamentala underrummen till en matris
Krister Svanberg, mars 2012 1 De fyra fundamentala underrummen till en matris 1.1 Definition av underrum En given delmängd M av IR n säges vara ett underrum i IR n om följande gäller: För varje v 1 M,
Läs merDOP-matematik Copyright Tord Persson. Potensform. Uppgift nr 10. Uppgift nr 11 Visa varför kan skrivas = 4 7
Potensform Uppgift nr Vad menas i matematiken med skrivsättet 3 6? (Skall inte räknas ut.) Uppgift nr 2 värdet av potensen 3 2 Uppgift nr 3 Skriv 8 8 8 i potensform Uppgift nr 4 Skriv 4 3 som upprepad
Läs merSammanfattningar Matematikboken Y
Sammanfattningar Matematikboken Y KAPitel 1 TAL OCH RÄKNING Numeriska uttryck När man beräknar ett numeriskt uttryck utförs multiplikation och division före addition och subtraktion. Om uttrycket innehåller
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2011 Avd. Matematisk statistik GB DATORLABORATION 1: TIDSSERIER.
MATEMATISKA INSTITUTIONEN Tillämpad statistisk analys, GN STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2011 Avd. Matematisk statistik GB 2011-03-24 DATORLABORATION 1: TIDSSERIER. I Tarfala har man under en lång följd av
Läs merSF1624 Algebra och geometri Tentamen med lösningsförslag onsdag, 11 januari 2017
SF64 Algebra och geometri Tentamen med lösningsförslag onsdag, januari 7. (a) För vilka värden på k har ekvationssystemet (med avseende på x, y och z) kx + ky + z 3 x + ky + z 4x + 3y + 3z 8 en entydig
Läs merc d Z = och W = b a d c för några reella tal a, b, c och d. Vi har att a + c (b + d) b + d a + c ac bd ( ad bc)
1 Komplexa tal 11 De reella talen De reella talen skriver betecknas ofta med symbolen R Vi vill inte definiera de reella talen här, men vi noterar att för varje tal a och b har vi att a + b och att ab
Läs mer5 Linjär algebra. 5.1 Addition av matriser 5 LINJÄR ALGEBRA
5 LINJÄR ALGEBRA 5 Linjär algebra En kul gren av matematiken som inte fått speciellt mycket utrymme i gymnasiet men som har många tillämpningsområden inom t.ex. fysik, logistik, ekonomi, samhällsplanering
Läs merFöreläsning 8: Aritmetik och stora heltal
2D1458, Problemlösning och programmering under press Föreläsning 8: Aritmetik och stora heltal Datum: 2006-11-06 Skribent(er): Elias Freider och Ulf Lundström Föreläsare: Per Austrin Den här föreläsningen
Läs merKapitel 10 Matriser. Beräkning med hjälp av matriser. Redigering av matriser
Anteckningar Kapitel 10 Matriser Beräkning med hjälp av matriser Redigering av matriser I detta kapitel behandlas matrisberäkning vilket är lämpligt att ta till då du ska utföra beräkningar som ger flera
Läs merBonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144
Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6 Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144 Avsikten med de ledtrådar som ges nedan är att peka på
Läs merKompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 4. b) = 3 1 = 2
Kapitel.1 101, 102 Exempel som löses i boken 10 a) x= 1 11+ x= 11+ 1 = 2 c) x= 11 7 x= 7 11 = 77 b) x= 5 x 29 = 5 29 = 6 d) x= 2 26 x= 26 2= 1 10 a) x= 6 5+ 9 x= 5+ 9 6= 5+ 5= 59 b) a = 8a 6= 8 6= 2 6=
Läs merDatorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3
Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datoraritmetik Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Hur stora tal kan vi få med N bitar? Största
Läs merfx-82ms fx-83ms fx-85ms fx-270ms fx-300ms fx-350ms Instruktionshäfte
fx-82ms fx-83ms fx-85ms fx-270ms fx-300ms fx-350ms Instruktionshäfte Sw http://world.casio.com/edu_e/ CASIO ELECTRONICS CO., LTD. Unit 6, 1000 North Circular Road, London NW2 7JD, U.K. SVENSKA Borttagning
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #24 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Allmänt Behovet av processorinstruktioner för multiplikation
Läs merStudieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning
Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:
Läs merAlla datorprogram har en sak gemensam; alla processerar indata för att producera något slags resultat, utdata.
Att förstå variabler Alla datorprogram har en sak gemensam; alla processerar indata för att producera något slags resultat, utdata. Vad är en variabel? En variabel är en plats att lagra information. Precis
Läs merNågra saker som jag inte hann: Ur trigonometriska ettan kan vi uttrycka och i termer av. Vi delar båda led i trig. 1:an med :
1 Onsdag v 1 Några saker som jag inte hann: Ur trigonometriska ettan kan vi uttrycka och i termer av Vi delar båda led i trig 1:an med : Detta ger också att vi kan uttrycka : Formeln ger också en formel
Läs merTDDC77 Objektorienterad Programmering
TDDC77 Objektorienterad Programmering Föreläsning 3 Sahand Sadjadee IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2018 Outline Operatorer Java Standard Library Inmatning Operatorer operatorer En operator är en
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #7 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Aritmetik i digitala system Speciella egenskaper: Systemet
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #7 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Speciella egenskaper: Systemet arbetar med kodord (s k
Läs merAtt beräkna t i l l v ä x t takter i Excel
Att beräkna t i l l v ä x t takter i Excel Detta kapitel är en liten matematisk vägledning om att beräkna tillväxttakten i Excel. Här visas exempel på potenser och logaritmer och hur dessa funktioner beräknas
Läs merObjektorienterad programmering i Java I. Uppgifter: 2 Beräknad tid: 5-8 timmar (OBS! Endast ett labbtillfälle) Att läsa: kapitel 5 6
Laboration 2 Objektorienterad programmering i Java I Uppgifter: 2 Beräknad tid: 5-8 timmar (OBS! Endast ett labbtillfälle) Att läsa: kapitel 5 6 Syfte: Att kunna använda sig av olika villkors- och kontrollflödeskonstruktioner
Läs merRepetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014
Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår Matematiska institutionen Linköpings universitet 04 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Funktioner 7 Logaritmer 9 6 Facit 0 Repetitionsuppgifter
Läs merfx-82es fx-83es fx-85es fx-300es fx-350es Instruktionshäfte RCA502146-001V01 A http://world.casio.com/edu/
Sw fx-82es fx-83es fx-85es fx-300es fx-350es Instruktionshäfte RCA502146-001V01 A http://world.casio.com/edu/ CASIO Europe GmbH Bornbarch 10, 22848 Norderstedt, Germany Angående detta instruktionshäfte
Läs merDra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller =
n se ta l l ta al u at sen nt al rat l r l d d n iotu se hun tiot a ent a hu t tu + + 7 tiotusental tusental 7 tiotal 7 7 7 7 Ju längre till höger, desto större är talet. 7 > 7 Siffran betyder tiotusental
Läs mer1 Positivt definita och positivt semidefinita matriser
Krister Svanberg, april 1 1 Positivt definita och positivt semidefinita matriser Inom ickelinjär optimering, speciellt kvadratisk optimering, är det viktigt att på ett effektivt sätt kunna avgöra huruvida
Läs merExcel Övning 1 ELEV: Datorkunskap Sida 1 Niklas Schilke
Datorkunskap Sida 1 Niklas Schilke Excel Inledning Microsoft Excel är ett kalkylprogram som ingår i Microsoft Office. Kalkyl betyder här beräkning så vi kan säga att Excel är ett program som används för
Läs merExtramaterial till Matematik Y
LIBER PROGRAMMERING OCH DIGITAL KOMPETENS Extramaterial till Matematik Y NIVÅ TVÅ Taluppfattning och tals användning ELEV Det finns många olika programmeringsspråk. I den här uppgiften ska du få bekanta
Läs merSnabbguide för användning av CASIO FX-82ES Plus/FX-85ES Plus
Snabbguide för användning av CASIO FX-82ES Plus/FX-85ES Plus Grundläggande hantering i COMP-läge Användningslägen COMP (w1): Enkla beräkningar, slumptal, kombinatorik STAT (w2): Statistik och regressionsberäkning
Läs mer2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn:
2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn: Inledning I detta kapitel skall du få lära dig lite mer om det talsystem som datorerna arbetar med. Du skall lära dig att omvandla decimala tal till binära samt
Läs merPC-teknik, 5 p LABORATION ASSEMBLERINTRODUKTION
PC-teknik, 5 p LABORATION ASSEMBLERINTRODUKTION Laborationsansvarig: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-08-31 Laborant(er): 1 Syfte Laborationen ska ge studenten möjlighet att genom assemblerinlägg
Läs merAnvändarmanual Körjournal för iphone
Användarmanual Körjournal för iphone Innehållsförteckning 1 Beskrivning... 3 2 Inmatning/val av uppgifter...4 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 3 Resor...8 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 4 Navigering... 8 Startplats (Från)...
Läs merM = c c M = 1 3 1
N-institutionen Mikael Forsberg Prov i matematik Matematik med datalogi, mfl. Linjär algebra ma4a Deadline :: 8 9 4 Lösningarna skall vara fullständiga och lätta att följa. Börja varje ny uppgift på ny
Läs mer1 Minkostnadsflödesproblem i nätverk
Krister Svanberg, april 2012 1 Minkostnadsflödesproblem i nätverk Ett nätverk består av en given mängd noder numrerade från 1 till m (där m är antalet noder) samt en given mängd riktade bågar mellan vissa
Läs merLinjär Algebra M/TD Läsvecka 3
bild 1 Linjär Algebra M/TD Läsvecka 3 Omfattning och Innehåll Lay: 3.1-3.3 Determinanter. Definition, räkneregler och ett par viktiga satser. Huitfeldt: Om lösningsnoggrannhet: vektornorm, matrisnorm bild
Läs mer