Kapitel Grafer för koniska sektioner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kapitel Grafer för koniska sektioner"
  • Rut Ek
  • för 8 år sedan
  • Visningar:

Transkript

1 Kapitel 14 Grafer för koniska sektioner Det går att rita en graf över följande koniska sektioner med hjälp av räknarens inbyggda funktioner. Parabelgraf Cirkelgraf Elliptisk graf Hyperbelgraf 14-1 Före grafritning av en konisk sektion 14-2 Grafritning av en konisk sektion 14-3 Grafanalys för koniska sektioner

2 14-1 Före grafritning av en konisk sektion k Att gå in i läget CONICS 1. Välj ikonen CONICS på huvudmenyn för att gå in i läget CONICS. Följande inbyggda funktionsmeny visas då på skärmen. 2. Använd f och c för att framhäva önskad funktion och tryck sedan på w. Följande nio inbyggda funktioner kan användas. Graftyp Parabel Funktion X = A (Y K) 2 + H X = AY 2 + BY + C Y = A (X H) 2 + K Y = AX 2 + BX + C Cirkel (X H) 2 + (Y K) 2 = R 2 AX 2 + AY 2 + BX + CY + D = 0 Ellips (X H) 2 (Y K) 2 + = 1 A 2 B 2 Hyperbel (X H) 2 (Y K) 2 = 1 A 2 B 2 (Y K) 2 (X H) 2 = 1 A 2 B 2 194

3 14-2 Grafritning av en konisk sektion Exempel 1 Rita cirkeln (X 1) 2 + (Y 1) 2 = 2 2 Xmin = 6.3 Ymin = 3.1 Xmax = 6.3 Ymax = Välj funktionen vars graf du vill rita. cccc 2. Tryck på w för att uppvisa variabelinmatningsskärmen. Graffunktion Funktionsvariabler Värdena som visas är de värden som nu är tilldelade varje variabel, vilka är generella variabler som används av räknaren. Om värdet inkluderar en imaginär del visas endast den reella delen. 3. Tilldela värden till varje variabel. bwbwcw Det går även att använda f och c för att framhäva en variabel och sedan mata in ett värde. 4. Tryck på 6 (DRAW) för att rita grafen. Sid. 136 Vissa tittfönsterparametrar kan göra att cirkelgrafen ter sig elliptisk. I detta läge går det att använda grafkorrigeringsfunktionen (SQR) för att göra korrigeringar och framställa en perfekt cirkel. 195

4 14-2 Grafritning av en konisk sektion (X 3) 2 (Y 1) 2 Exempel 2 Rita hyperbeln = Xmin = 8 Ymin = 10 Xmax = 12 Ymax = Välj funktionen vars graf du vill rita. ccccccc 2. Tryck på w för att uppvisa variabelinmatningsskärmen. 3. Tilldela värden till varje variabel. cwcwdwbw 4. Tryck på 6 (DRAW) för att rita grafen. k Att observera vid grafritning av koniska sektioner Det uppstår ett fel om du tilldelar följande typer av värden till variablerna i de inbyggda funktionerna. (1) Parabelgraf A = 0 (2) Cirkelgraf R = 0 för (X H) 2 + (Y K) 2 = R 2 A = 0 för AX 2 + AY 2 + BX + CY + D = 0 (3) Ellips/hyperbelgraf A = 0 eller B = 0 196

5 Grafritning av en konisk sektion 14-2 CFX Koniska sektionsgrafer kan bara ritas i blått. Koniska sektionsgrafer kan inte överskrivas. Räknaren tömmer automatiskt skärmen före ritning av en ny konisk sektionsgraf. Det går att använda sökning, rullning, zoomning eller skissning efter ritning av en konisk sektionsgraf. Det går dock inte att använda rullning under pågående sökning. Grafritning av en konisk sektion kan inte införlivas i ett program. En parabel är den geometriska orten för punkter som är lika långt från den fasta linjen l och den fasta punkten F som ej är på linjen. Den fasta punkten F är fokus, den fasta linjen l är ledlinje, den horisontella linje som passerar genom fokusledlinjen är symmetriaxeln, längden hos en rak linje som skär parabeln, passerar genom den geometriska orten och är parallell till den fasta linjen l är latus rectum, och punkten där parabeln skär symmetriaxeln är spetsen. Ledlinje l Symmetriaxel Latus rectum Spets A Fokus F (p, 0) En ellips är geometrisk ort för punkter som är summan av avstånd vars två fasta punkter F och F är konstanta. Punkterna F och F är fokus, punkterna A, A, B och B där ellipsen skär x- och y-axlarna är spetsar, x-koordinatvärden för spets A och A kallas för x-skärningspunkt, och y-koordinatvärden för spetsarna B och B kallas y-skärningspunkt. y-skärningspunkt B x-skärningspunkt A Fokus F Fokus F x-skärningspunkt A y-skärningspunkt B 197

6 14-2 Grafritning av en konisk sektion En hyperbel är geometrisk ort för punkter relaterade till två givna punkter F och F så att skillnaden i avstånd för varje punkt från de två givna punkterna är konstant. Punkterna F och F är fokus, punkterna A och A där hyperbelen skär x-axeln är spetsar, x-koordinatvärden för spetsarna A och A kallas x- skärningspunkt, y-koordinatvärden för spetsarna A och A kallas y- skärningspunkt, och de raka linjerna l och l', som kommer närmare hyperbelen när de avlägsnar sig från fokus, är asymptoter. Asymptot l Fokus F Spets A Spets A Fokus F Asymptot l' 198

7 14-3 Grafanalys för koniska sektioner Det går att bestämma approximationer för följande analysresultat med koniska sektionsgrafer. Beräkning av fokus/spets Beräkning av latus rectum Beräkning av mittpunkt/radie Beräkning av x-/y-skärningspunkt Ritning och analys av ledlinje/symmetriaxel Ritning och analys av asymptot Rita en graf över en konisk sektion och tryck sedan på för att uppvisa grafanalysmenyn. Analys av parabelgraf {FOCS}... {bestämmer fokus} {SYM}/{DIR}... ritar {symmetriaxeln}/{ledlinjen} {VTX}/{LEN}... bestämmer {spetsen}/{latus rectum} Analys av cirkelgraf {CNTR}/{RADS}... bestämmer {mittpunkt}/{radie} Analys av ellipsgraf {FOCS}/{X-IN}/{Y-IN}... bestämmer {fokus}/{x-skärningspunkt}/ {y-skärningspunkt} Analys av hyperbelgraf {FOCS}/{X-IN}/{Y-IN}/{VTX}... bestämmer {fokus}/{x-skärningspunkt}/ {y-skärningspunkt}/{spetsen} {ASYM}... {ritar asymptot} De efterföljande exemplen visar hur ovanstående menyer ska användas med olika typer av koniska sektionsgrafer. uatt beräkna fokus och spets [G-Solv]-[FOCS]/[VTX] Exempel Bestäm fokus och spets för parabeln X = (Y 2) Xmin = 1 Ymin = 5 Xmax = 10 Ymax = 5 199

8 14-3 Grafanalys för koniska sektioner 1 (FOCS) (Beräknar fokus) 4 (VTX) (Beräknar spetsen) Tryck på e för att beräkna den andra fokusen vid beräkning av två fokusar för en ellipsgraf eller hyperbelgraf. Ett tryck på d återgår till den första fokusen. Tryck på e för att beräkna den andra spetsen vid beräkning av två spetsar för en hyperbelgraf. Ett tryck på d återgår till den första spetsen. uatt beräkna latus rectum [G-Solv]-[LEN] Exempel Bestäm latus rectum för parabeln X = (Y 2) Xmin = 1 Ymin = 5 Xmax = 10 Ymax = 5 5 (LEN) (Beräknar latus rectum) uatt beräkna mittpunkt och radie [G-Solv]-[CNTR]/[RADS] Exempel Bestäm mittpunkt och radie för cirkeln X 2 + Y 2 2X 2Y 3 = 0 Xmin = 6.3 Ymin = 3.1 Xmax = 6.3 Ymax =

9 Grafanalys för koniska sektioner (CNTR) (Beräknar mittpunkt) 2 (RADS) (Beräknar radie) uatt beräkna x- och y-skärningspunkter [G-Solv]-[X-IN]/[Y-IN] Exempel Beräkna x- och y-skärningspunkt för hyperbeln (X 1) 2 (Y 1) 2 = Xmin = 6.3 Ymin = 3.1 Xmax = 6.3 Ymax = (X-IN) (Beräknar x-skärningspunkt) 3 (Y-IN) (Beräknar y-skärningspunkt) Tryck på e för att beräkna den andra omgången x-/y-skärningspunkter. Ett tryck på d återgår till den första omgången. 201

10 14-3 Grafanalys för koniska sektioner uatt rita och analysera symmetriaxel och ledlinje [G-Solv]-[SYM]/[DIR] Exempel Rita symmetriaxel och ledlinje för parabeln X = 2(Y 1) Xmin = 6.3 Ymin = 3.1 Xmax = 6.3 Ymax = (SYM) (Ritar symmetriaxel) 3 (DIR) (Ritar ledlinje) uatt rita och analysera asymptoter [G-Solv]-[ASYM] Exempel Rita asymptoter för hyperbeln (X 1) 2 (Y 1) 2 = Xmin = 6.3 Ymin = 5 Xmax = 6.3 Ymax = 5 5 (ASYM) (Ritar asymptoter) 202

11 Grafanalys för koniska sektioner 14-3 Vissa tittfönsterparametrar kan framställa fel i värdena som framställs som grafanalysresultat. Meddelandet Not Found visas på skärmen när grafanalysen inte kan framställa ett resultat. Det följande kan leda till felaktiga analysresultat eller göra det omöjligt att erhålla något resultat alls. När lösningen är tangent till x-axeln. När lösningen är en tangentpunkt mellan två grafer. 203

Kapitel. 12-1 Före användning av graf-till-tabell 12-2 Användning av graf-till-tabell

Kapitel. 12-1 Före användning av graf-till-tabell 12-2 Användning av graf-till-tabell Kapitel Graf-till-tabell Denna funktion gör att skärmen uppvisar både en graf och en tabell. Det går att flytta en pekare runt grafen och lagra dess nuvarande koordinater i tabellen närhelst du önskar.

Läs mer

Kapitel Dynamisk graf

Kapitel Dynamisk graf Kapitel 13 Dynamisk graf Läget för dynamisk graf på denna räknare ger dig framställning i realtid av ändringar i en graf efter hand som koefficienter och termer ändras. Du kan således se vad som händer

Läs mer

11-1 Innan dubbelgraf används

11-1 Innan dubbelgraf används Kapitel Dubbelgraf Funktionen för dubbelgraf gör att du kan dela upp skärmen i två halvor och därmed titta på två olika grafer samtidigt. Detta ger dig möjlighet att jämföra och analysera graferna i detalj.

Läs mer

Kapitel. 9-1 Innan graflösning används 9-2 Analys av en funktionsgraf

Kapitel. 9-1 Innan graflösning används 9-2 Analys av en funktionsgraf Kapitel Graflösning Det går att använda följande metoder för att analysera funktionsgrafer och approximera resultat. Beräkning av roten Bestämning av lokalt maximivärde och lokalt minimivärde Bestämning

Läs mer

Kapitel Rekursionstabell och graf

Kapitel Rekursionstabell och graf Kapitel 16 Rekursionstabell och graf Det går att mata in två formler för de tre typerna av rekursion nedan och sedan använda dem för att framställa en tabell och rita grafer. Generell term av sekvensen

Läs mer

Kapitel. 10-1 Innan skissfunktionen används 10-2 Grafritning med skissfunktionen

Kapitel. 10-1 Innan skissfunktionen används 10-2 Grafritning med skissfunktionen Kapitel Skissfunktion Skissfunktionen gör det möjligt att rita linjer och grafer på en existerande graf. Tänk på att användning av skissfunktionen i läget STAT, GRAPH, TABLE, RECUR och CONICS skiljer sig

Läs mer

Kapitel Tabell & graf

Kapitel Tabell & graf Kapitel 15 Tabell & graf Tabell & graf används för att framställa tabeller över diskreta data från funktioner och rekursionsformler och sedan använda värdena för grafritning. Tabell & graf gör det därför

Läs mer

8-1 Före ritning av en graf

8-1 Före ritning av en graf Kapitel Grafritning En samling effektiva grafritningsverktyg plus en stor skärm på 127 63 punkter gör det möjligt att rita ett flertal olika funktionsgrafer snabbt och enkelt. Denna räknare kan rita följande

Läs mer

Kapitel Ekvationsräkning

Kapitel Ekvationsräkning Kapitel Ekvationsräkning Din grafiska räknare kan lösa följande tre typer av beräkningar: Linjära ekvationer med två till sex okända variabler Högregradsekvationer (kvadratiska, tredjegrads) Lösningsräkning

Läs mer

i=1 β i a i. (Rudolf Tabbe.) i=1 b i a i n

i=1 β i a i. (Rudolf Tabbe.) i=1 b i a i n Årgång 48, 1965 Första häftet 2505. Låt M = {p 1, p 2,..., p k } vara en mängd med k element. Vidare betecknar M 1, M 2,..., M n olika delmängder till M, alla bestående av tre element. Det gäller alltså

Läs mer

Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper

Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning Ellipser och hyperbler är, liksom parabeln, s.k. kägelsnitt, dvs kurvor som uppkommer

Läs mer

Parabeln och vad man kan ha den till

Parabeln och vad man kan ha den till Parabeln och vad man kan ha den till Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning I det här dokumentet diskuterar vi vad parabeln är för geometrisk konstruktion och varför den

Läs mer

Andragradskurvor. ax 2 + 2bxy + cy 2 + dx + ey + f = 0. Trots att ekvationen nu är betydligt mer komplicerad

Andragradskurvor. ax 2 + 2bxy + cy 2 + dx + ey + f = 0. Trots att ekvationen nu är betydligt mer komplicerad Andragradskurvor Den allmänna förstagradsekvationen i två variabler kan skrivas: ax + by + c = 0. Lösningsmängden till en given förstagradsekvation ges av en rät linje. Vi ska nu fortsätta och undersöka

Läs mer

Parabeln och vad man kan ha den till

Parabeln och vad man kan ha den till Parabeln och vad man kan ha den till Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning I den här artikeln diskuterar vi vad parabeln är för geometrisk konstruktion och varför den

Läs mer

Ellipsen. 1. Apollonius och ellipsen som kägelsnitt.

Ellipsen. 1. Apollonius och ellipsen som kägelsnitt. Ellipsen 1. Apollonius och ellipsen som kägelsnitt. Vi skall stifta bekantskap med, och ganska noga undersöka, den plana kurva som kallas ellips. Man kan närma sig kurvan på olika sätt men vi väljer som

Läs mer

Kapitel Tabell & graf

Kapitel Tabell & graf Kapitel Menyn för tabell & graf gör det möjligt att framställa siffertabeller från funktioner som lagrats i minnet. Det går även att använda flera funktioner för att framställa tabeller. Eftersom tabell

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Elementa Årgång 45, 1962 Årgång 45, 1962 Första häftet 2353. Triangeln ABC och punkterna P 1 och P 2 ligger i samma plan. Om triangeln ABC symmetriseras med avseende på P 1 och P 2, uppstår trianglarna

Läs mer

Kompendium om. Mats Neymark

Kompendium om. Mats Neymark 960L09 MATEMATIK FÖR SKOLAN, Lärarlftet 2009-02-24 Matematiska institutionen Linköpings universitet 1 Inledning Kompendium om KÄGELSNITT Mats Nemark Detta kompendium behandlar parabler, ellipser och hperbler

Läs mer

ANDRAGRADSKURVOR Vi betraktar ekvationen

ANDRAGRADSKURVOR Vi betraktar ekvationen ANDRAGRADSKURVOR Vi betraktar ekvationen Ax + Bxy + Cy + Dx + Fy + G 0 (ekv) där minst en av A,B, eller C är skild från 0 En andragradskurva är mängden av alla punkter vilkas koordinater satisfierar en

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Elementa Årgång 41, 1958 Årgång 41, 1958 Första häftet 143. I en given cirkel är inskriven en triangel ABC, i vilken b + c = ma, där m är ett givet tal > 1. Sök enveloppen för linjen BC, då hörnet A är

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Årgång 27, 1944 Första häftet 1316. I vilka serier äro t1 3 +t3 2 +t3 3 + +t3 n = (t 1 +t 2 +t 3 + +t n ) 2 för alla positiva heltalsvärden på n? 1317. Huru stora äro toppvinklarna i en regelbunden n-sidig

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Elementa Årgång 6, 1943 Årgång 6, 1943 Första häftet 161 I en tresidig pyramid äro sidokanterna l cm, baskanterna a, b och c cm I topphörnet är kantvinklarnas summa 360 Visa, att a + b + c = 8l 16 Visa,

Läs mer

Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper. Och lite biljard

Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper. Och lite biljard Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper. Och lite biljard Sammanfattning Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Ellipser och hyperbler är, liksom parabeln, s.k. kägelsnitt, dvs

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Elementa Årgång 5, 94 Årgång 5, 94 Första häftet 04. Toppen i en pyramid utgöres av ett regelbundet n-sidigt hörn. Tre på varandra följande sidokanter ha längderna a, b och c. Beräkna de övrigas längd.

Läs mer

Kapitel Att lära känna räknaren Läs detta först! Sid. 000

Kapitel Att lära känna räknaren Läs detta först! Sid. 000 Kapitel 1 Läs detta först! Symbolerna i denna bruksanvisning anger följande meddelanden. : Viktiga anmärkningar : Anmärkningar Sid. 000 : Referenssidor Kapitel 1 1. Hur du använder huvudmenyn Huvudmenyn

Läs mer

Facit till Förberedande kurs i matematik av Rolf Pettersson

Facit till Förberedande kurs i matematik av Rolf Pettersson Facit till Förberedande kurs i matematik av Rolf Pettersson a) 9t u 9v b) a + c + 7 a) p + r b) c + b c) a c a) b) c) 8 d) e) f) 00 h) a) 0 z 8 b) 7a b c c) p q 9 r s a) 7 b) 8a 8 b 7 c c) a p b 7p a)

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Årgång 33, 1950 Första häftet 1679. Från punkten T dragas tangenterna till en parabel med brännpunkten F. Normalerna i tangeringspunkterna råkas i N. Visa, att T N 2 = NF 2 + 3T F 2. (R. Ingre.) 1680.

Läs mer

MATEMATIK 5 veckotimmar

MATEMATIK 5 veckotimmar EUROPEISK STUDENTEXAMEN 2010 MATEMATIK 5 veckotimmar DATUM : 4 Juni 2010 SKRIVNINGSTID : 4 timmar (240 minuter) TILLÅTNA HJÄLPMEDEL : Skolans formelsamling Icke-programmerbar, icke-grafritande räknedosa

Läs mer

Detta kapitel förklarar lösning av de fyra typer av differentialekvationer som anges nedan.

Detta kapitel förklarar lösning av de fyra typer av differentialekvationer som anges nedan. Kapitel Differentialekvationer Detta kapitel förklarar lösning av de fyra typer av differentialekvationer som anges nedan. 3 Differentialekvationer av första ordningen Linjära differentialekvationer av

Läs mer

Gör Din egen kurvkatalog

Gör Din egen kurvkatalog 86 Gör Din egen kurvkatalog Hans Riesel KTH Krav på utrustning. För denna uppgift måste du ha tillgång till en grafisk dataterminal, så att Du kan rita kurvor på dataskärmen. Du behöver inte ha tillgång

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Årgång 43, 1960 Första häftet 2244. Vilka värden kan a) tan A tanb + tan A tanc + tanb tanc, b) cos A cosb cosc anta i en triangel ABC? 2245. På en cirkel med centrum O väljes en båge AB, som är större

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter. Årgång 21, Första häftet

Enklare matematiska uppgifter. Årgång 21, Första häftet Elementa Årgång 21, 1938 Årgång 21, 1938 Första häftet 957. En cirkel, en punkt A på cirkeln och en punkt B på tangenten i A äro givna. Att konstruera den punkt P på cirkeln, för vilken AP + BP är maximum.

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Elementa Årgång 44, 1961 Årgång 44, 1961 Första häftet 2298. Beräkna för en triangel (med vanliga beteckningar) ( (b 2 + c 2 )sin2a) : T (V. Thébault.) 2299. I den vid A rätvinkliga triangeln OAB är OA

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Elementa Årgång 46, 1963 Årgång 46, 1963 Första häftet 2405. På fokalaxeln till en hyperbel, vars ena brännpunkt är F, finns en punkt K så belägen, att PK 2 : PF PF har ett konstant värde, när P genomlöper

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Årgång 40, 1957 Första häftet 2082. I punkterna 0, v, 2v,... nv på enhetscirkeln placeras massorna ( n ( 0), n ) ( 1,..., n ) n resp. Hur långt från cirkelns medelpunkt ligger tyngdpunkten för detta massystem?

Läs mer

Kappa 1. Robin Kastberg. 10 oktober 2014

Kappa 1. Robin Kastberg. 10 oktober 2014 Kappa 1 Robin Kastberg 10 oktober 2014 Sammanfattning Vi visar att uppgiften är lösbar för en generell triangel genom att visa att det är en trivial egenskap för en särskild, och att alla dessa egenskaper

Läs mer

Att lära känna räknaren

Att lära känna räknaren Getting Acquainted Read This First! Att lära känna räknaren Läs detta först! Angående detta instruktionshäfte ufunktionstangenter och menyer Många av operationerna som räknaren utför kan exekveras med

Läs mer

Sidor i boken KB 6, 66

Sidor i boken KB 6, 66 Sidor i boken KB 6, 66 Funktioner Ordet funktion syftar inom matematiken på en regel som innebär att till varje invärde associeras ett utvärde. Ofta beskrivs sambandet mellan invärde och utvärde med en

Läs mer

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter I

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter I Moment Viktiga eempel Övningsuppgifter I Inga Inga Inga Grafritning Vi använder en sjustegsprocess Funktionens definitionsmängd 2 Funktionens skärningspunkter med alarna Asymptoter 4 Stationära punkter

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Årgång 31, 1948 Första häftet 1559. Varje lösning till systemet (x a) 2 + (y b) 2 x 2 + y 2 = (x c)2 + (y d) 2 (x 1) 2 + y 2 = (a c) 2 + (b d) 2 är rationell i a, b, c, d. 1560. Om kurvan y = a 0 x 5 +

Läs mer

Konsultarbete, Hitta maximal volym fo r en la da

Konsultarbete, Hitta maximal volym fo r en la da Konsultarbete, Hitta maximal volym fo r en la da Uppgift 2. Maximal låda. I de fyra hörnen på en rektangulär pappskiva klipper man bort lika stora kvadrater. Flikarna viks sedan upp så att vi får en öppen

Läs mer

Tentamen Matematisk grundkurs, MAGA60

Tentamen Matematisk grundkurs, MAGA60 MATEMATIK Karlstads universitet 2010-11-02, kl 8.15-13.15 Hjälpmedel: Inga Ansvarig lärare: Håkan Granath Tel: 2181, alt. 0735-37 37 34 Tentamen Matematisk grundkurs, MAGA60 För uppgift 1 skall endast

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Årgång 6, 9 Första häftet 575. En normalkorda i en parabel är given till längd och läge. Bestäm enveloppen för parabelns styrlinje. 576. Att genom en given punkt draga en sekant till två givna cirklar

Läs mer

Modul 1: Komplexa tal och Polynomekvationer

Modul 1: Komplexa tal och Polynomekvationer Modul : Komplexa tal och Polynomekvationer. Skriv på formen a + bi, där a och b är reella, a. (2 + i)( 2i) 2. b. + 2i + 3i 3 4i + 2i 2. Lös ekvationerna a. (2 i)z = 3 + i. b. (2 + i) z = + 3i c. ( 2 +

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Elementa Årgång 39, 1956 Årgång 39, 1956 Första häftet 2028. En regelbunden dodekaeder och en regelbunden ikosaeder äro omskrivna kring samma klot (eller inskrivna i samma klot). Bestäm förhållandet mellan

Läs mer

Övningar till kapitel 1

Övningar till kapitel 1 Övningar till kapitel. Skissera för hand och/eller med Maple de delmängder av R som beskrivs av följande ekvationer och olikheter. a) > 0, >0 b) = +, 0, 0 c) = d) e) = f) >3 g)

Läs mer

Kapitel. 1. Listoperationer 2. Redigering och omplacering av listor 3. Hantering av listdata 4. Aritmetiska beräkningar med listor

Kapitel. 1. Listoperationer 2. Redigering och omplacering av listor 3. Hantering av listdata 4. Aritmetiska beräkningar med listor Kapitel En lista är en slags behållare som kan användas för att lagra flera dataposter. Denna räknare tillåter dig att ha upp till sex listor i minnet, och innehållen i dessa kan användas i aritmetiska

Läs mer

Enklare uppgifter, avsedda för skolstadiet.

Enklare uppgifter, avsedda för skolstadiet. Årgång 11, 1927 Första häftet 265. Lös ekvationssystemet { x 3 5x + 2y = 0 y 3 + 2x 5y = 0 266. Visa att uttrycket na n+1 (n + 1)a n + 1 där a och n äro positiva hela tal och a > 2, alltid innehåller en

Läs mer

Begrepp Uttryck, värdet av ett uttryck, samband, formel, graf, linje, diagram, spridningsdiagram.

Begrepp Uttryck, värdet av ett uttryck, samband, formel, graf, linje, diagram, spridningsdiagram. Aktivitetsbeskrivning Denna aktivitet samlar ett antal olika sätt att göra procentuella beräkningar på grafräknare. Dessa metoder finns som uppgifter eller som en samling tips i en lathund. Matematiskt

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Årgång 32, 1949 Första häftet 1619. Den ena basytan i ett prisma är ABCD... H. Sidokanterna äro AA 1, BB 1, CC 1, DD 1,..., H H 1. Punkterna A 1, B 1, C och H ligga i ett plan, som delar prismats volym

Läs mer

) 2 = 1, där a 1. x + b 2. y + c 2

) 2 = 1, där a 1. x + b 2. y + c 2 ap 7 Användningar av multipelintegraler Arean av ett plant område 0 Beräkna arean av det område som begränsas av följande kurvor: A a (x y) 2 + x 2 = a 2 A b xy =, xy = 8, y = x och y = 2x (x > ) A c y

Läs mer

z = 4 + 3t P R = (5 + 2t, 4 + 2t, 4 + 3t) (1, 1, 3) = (4 + 2t, 3 + 2t, 1 + 3t)

z = 4 + 3t P R = (5 + 2t, 4 + 2t, 4 + 3t) (1, 1, 3) = (4 + 2t, 3 + 2t, 1 + 3t) Tentamenskrivning MATA15 Algebra: delprov 2, 6hp Fredagen den 16 maj 2014 Matematikcentrum Matematik NF LÖSNINGSFÖRSLAG 1. Låt l vara linjen genom punkten (5, 4, 4) som är vinkelrät mot planet 2x+2y +3z

Läs mer

Beräkningsmetoder för superellipsens omkrets

Beräkningsmetoder för superellipsens omkrets Beräkningsmetoder för superellipsens omkrets Frågeställning Svar 1. Vi förväntades ta reda på olika metoder för att beräkna en superellips eller en ellips omkrets. o Givet var ellipsens ekvation:. (Källa

Läs mer

I den här uppgiften ska du undersöka förhållandet mellan parabelarean och rektangelarean.

I den här uppgiften ska du undersöka förhållandet mellan parabelarean och rektangelarean. 17. Figuren visar en parabel och en rektangel i ett koordinatsystem. Det skuggade området är begränsat av parabeln och x-axeln. Arean av det skuggade området kallas i fortsättningen parabelarean. Vid bedömning

Läs mer

Enklare uppgifter, avsedda för skolstadiet

Enklare uppgifter, avsedda för skolstadiet Elementa Årgång 1, 198 Årgång 1, 198 Första häftet 97. Ett helt tal består av 6n siffror. I var och en av de på varandra följande grupperna av 6 siffror angiva de 3 första siffrorna samma tresiffriga tal

Läs mer

Dagens ämnen. Kvadratiska former. Andragradskurvor. Matrisform Diagonalisering av kvadratiska former Max/min Teckenkaraktär

Dagens ämnen. Kvadratiska former. Andragradskurvor. Matrisform Diagonalisering av kvadratiska former Max/min Teckenkaraktär Dagens ämnen Kvadratiska former Matrisform Diagonalisering av kvadratiska former Max/min Teckenkaraktär Andragradskurvor De olika kurvtyperna Rita graferna i rätt bas Kvadratiska former a 1 x 1 + a x +

Läs mer

Enklare uppgifter, avsedda för skolstadiet

Enklare uppgifter, avsedda för skolstadiet Första häftet 413. Eliminera x, y och z ur systemet x y + y z + z x = a x z + y x + z y =b ( x y + z )( x x y + y )( y z z + z ) =c x (A. H. P.) 414. Den konvexa fyrhörningen ABCD är omskriven kring en

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Elementa Årgång 36, 1953 Årgång 36, 1953 Första häftet 1848. Triangeln ABC är inskriven i cirkeln O, vars tangenter i B och C råkas i D. Sök sambandet mellan triangelns sidor, då punkterna A och D ligga

Läs mer

20 Gamla tentamensuppgifter

20 Gamla tentamensuppgifter 20 Gamla tentamensuppgifter 20.1 Lätta avdelningen Övning 20.1 Beräkna f 0 ( 3) för f(x) = 3x2 2x + 1 med jälp av derivatans definition. Lösning: Här är det allmänna uttrycket för derivatans definition

Läs mer

Typexempel med utförliga lösningar TMV130. Matem. Analys i En Var.. V, AT.

Typexempel med utförliga lösningar TMV130. Matem. Analys i En Var.. V, AT. Typexempel med utförliga lösningar TMV3. Matem. Analys i En Var.. V, AT. Försök alltid att lösa exemplen själv först. Integration. ([AE, Adams&Essex] Ex. 5.6. ) Beräkna integralen x + 6x + 3 dx LSN (Lösning).

Läs mer

5. Förklara och ange definitionsmängden och värdemängden för funktionen f definierad enligt. f(x) = x 2

5. Förklara och ange definitionsmängden och värdemängden för funktionen f definierad enligt. f(x) = x 2 MMA Matematisk grundkurs TEN Datum: 5 november 00 Skrivtid: timmar Hjälpmedel: Penna, linjal och radermedel Denna tentamen TEN består av nio stycken om varannat slumpmässigt ordnade uppgifter som vardera

Läs mer

Tentamen i matematik. f(x) = ln(ln(x)),

Tentamen i matematik. f(x) = ln(ln(x)), Lösningsförslag Högskolan i Skövde (SK, JS) Tentamen i matematik Kurs: MA52G Matematisk Analys MA23G Matematisk analys för ingenjörer Tentamensdag: 203-05- kl 4.30-9.30 Hjälpmedel : Inga hjälpmedel utöver

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Årgång 47, 1964 Första häftet 2457. ABC är en fix liksidig triangel. Linjerna AD och BE är parallella och skär linjerna BC och AC i D resp. E. Vidare är A 1, D 1, B 1 och E 1 mittpunkterna på sträckorna

Läs mer

Lennart Carleson. KTH och Uppsala universitet

Lennart Carleson. KTH och Uppsala universitet 46 Om +x Lennart Carleson KTH och Uppsala universitet Vi börjar med att försöka uppskatta ovanstående integral, som vi kallar I, numeriskt. Vi delar in intervallet (, ) i n lika delar med delningspunkterna

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Elementa Årgång 30, 947 Årgång 30, 947 Första häftet 500. Om (x 0 ; y 0 ; z 0 ) är en lösning till systemet cos x + cos y + cos z = 0, sin x+sin y+sin z = 0, så äro (x 0 +y 0 ; y 0 +z 0 ; z 0 +x 0 ) och

Läs mer

Visa att vektorfältet F har en potential och bestäm denna. a. F = (3x 2 y 2 + y, 2x 3 y + x) b. F = (2x + y, x + 2z, 2y 2z)

Visa att vektorfältet F har en potential och bestäm denna. a. F = (3x 2 y 2 + y, 2x 3 y + x) b. F = (2x + y, x + 2z, 2y 2z) Kap. 15.1 15.2, 15.4, 16.3. Vektorfält, integralkurva, konservativa fält, potential, linjeintegraler av vektorfält, enkelt sammanhängande område, oberoendet av vägen, Greens formel. A 1701. Undersök om

Läs mer

Introduktionskurs i matematik LÄSANVISNINGAR

Introduktionskurs i matematik LÄSANVISNINGAR UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Höstterminen 006 Introduktionskurs i matematik för civilingenjörsprogrammet F Tentamen på Introduktionskursen i matematik äger rum lördagen den 6 september

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Årgång 35, 1952 Första häftet 1793. I en cirkel med centrum O och radien R är inskriven en spetsvinklig triangel ABC, vars höjder råkas i H. Bestäm maximum och minimum för summan av PO och PH, när punkten

Läs mer

A1:an Repetition. Philip Larsson. 6 april Kapitel 1. Grundläggande begrepp och terminologi

A1:an Repetition. Philip Larsson. 6 april Kapitel 1. Grundläggande begrepp och terminologi A1:an Repetition Philip Larsson 6 april 013 1 Kapitel 1. Grundläggande begrepp och terminologi 1.1 Delmängd Om ändpunkterna ska räknas med används symbolerna [ ] och raka sträck. Om ändpunkterna inte skall

Läs mer

Kapitel Datakommunikation Anslutning av två enheter Anslutning av enheten till en persondator Anslutning av enheten till en CASIO etikettskrivare

Kapitel Datakommunikation Anslutning av två enheter Anslutning av enheten till en persondator Anslutning av enheten till en CASIO etikettskrivare Kapitel I detta kapitel får du veta allt du behöver känna till för att överföra program mellan fx-7400g PLUS och vissa grafiska räknarmodeller frän CASIO som kan anslutas med extra tillbehöret SB-62 kabeln.

Läs mer

GeoGebra i matematikundervisningen - Inspirationsdagar för gymnasielärare. Karlstads universitet 19-20 april

GeoGebra i matematikundervisningen - Inspirationsdagar för gymnasielärare. Karlstads universitet 19-20 april GeoGebra i matematikundervisningen - Inspirationsdagar för gymnasielärare Karlstads universitet 19-0 april Exempel på elevaktiviteter framtagna i skolutvecklingsprojektet IKT och lärande i matematik 1

Läs mer

3.1 Linjens ekvation med riktningskoefficient. y = kx + l.

3.1 Linjens ekvation med riktningskoefficient. y = kx + l. Kapitel Analytisk geometri Målet med detta kapitel är att göra läsaren bekant med ekvationerna för linjen, cirkeln samt ellipsen..1 Linjens ekvation med riktningskoefficient Vi utgår från ekvationen 1

Läs mer

Tentamensuppgifter, Matematik 1 α

Tentamensuppgifter, Matematik 1 α Matematikcentrum Matematik NF Tentamensuppgifter, Matematik 1 α Utvalda och utskrivna av Tomas Claesson och Per-Anders Ivert Aritmetik 1. Bestäm en största gemensam delare till heltalen a) 5431 och 1345,

Läs mer

Kap 5.7, Beräkning av plana areor, rotationsvolymer, rotationsareor, båglängder.

Kap 5.7, Beräkning av plana areor, rotationsvolymer, rotationsareor, båglängder. Kap 5.7, 7. 7.. Beräkning av plana areor, rotationsvolymer, rotationsareor, båglängder. 8. (A) Beräkna arean av det ändliga område som begränsas av kurvorna x a. y = + x och y = b. y = x e x och y = x

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Elementa Årgång 42, 1959 Årgång 42, 1959 Första häftet 2193. Tre cirklar med radierna r 1, r 2 och r 3 skär varandra under räta vinklar två och två. Hur stor är ytan av den triangel, som har sina hörn

Läs mer

1.1 Polynomfunktion s.7-15

1.1 Polynomfunktion s.7-15 1.1 Polynomfunktion Vad är då en funktion? En funktion är en regel i matematiken som beskriver sambandet mellan två storheter. T.ex. Hur många hjul har 3 bilar? 3 4 = 12 Hur många hjul har 4 bilar? 4 4

Läs mer

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, summor och binomialkoefficienter

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, summor och binomialkoefficienter TATM79: Föreläsning Absolutbelopp, summor och binomialkoefficienter Johan Thim 15 augusti 015 1 Absolutbelopp Absolutbelopp Definition. För varje reellt x definieras absolutbeloppet x enligt { x, x 0 x

Läs mer

Matematik 1. Maplelaboration 1.

Matematik 1. Maplelaboration 1. Matematiska Institutionen, K T H. B. Krakus Matematik. Maplelaboration. Före laborationen: Bekanta Dig med innehållet på sid 3. Ögna igenom de genomräknade exemplen 8 på sid 4 7. Använd PoP (papper och

Läs mer

UPPGIFTER KAPITEL 2 ÄNDRINGSKVOT OCH DERIVATA KAPITEL 3 DERIVERINGSREGLER

UPPGIFTER KAPITEL 2 ÄNDRINGSKVOT OCH DERIVATA KAPITEL 3 DERIVERINGSREGLER UPPGIFTER KAPITEL 2 ÄNDRINGSKVOT OCH DERIVATA KAPITEL 3 DERIVERINGSREGLER 1. Figuren visar grafen till funktionen f där f(x) = x 3 3x 2. I punkter där xkoordinaterna är 1 respektive 3 är tangenter till

Läs mer

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 3

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 3 Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 3 Kontinuerliga sannolikhetsfördelningar (LLL Kap 7 & 9) Department of Statistics (Gebrenegus Ghilagaber, PhD, Associate Professor) Financial Statistics

Läs mer

Sidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c

Sidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c Sidor i boken 18-151 Andragradsfunktioner Här ska vi studera andragradsfunktionen som skrivs f(x) = ax +bx+c där a, b, c är konstanter (reella tal) och där a 0. Grafen (kurvan) till f(x), y = ax + bx +

Läs mer

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, summor och binomialkoefficienter

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, summor och binomialkoefficienter TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, summor och binomialkoefficienter Johan Thim 2 augusti 2016 1 Absolutbelopp Absolutbelopp Definition. För varje reellt x definieras absolutbeloppet x enligt { x, x 0

Läs mer

= ( 1) ( 1) = 4 0.

= ( 1) ( 1) = 4 0. MATA15 Algebra 1: delprov 2, 6 hp Fredagen den 17:e maj 2013 Skrivtid: 800 1300 Matematikcentrum Matematik NF Lösningsförslag 1 Visa att vektorerna u 1 = (1, 0, 1), u 2 = (0, 2, 1) och u 3 = (2, 2, 1)

Läs mer

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a. . Beräkna följande gränsvärden: a. lim 2 5 + 6 2 2. b. lim 2 5 + 4 3 + 2 4 2. c. lim. d. lim 2 3 + 3 2 + 4 + 5 2 + + 3 + 2 2 + 3 + 4. 2. Kan funktionen f definieras i punkten = så att f blir kontinuerlig

Läs mer

NpMa2c vt Provet består av tre skriftliga delprov (Delprov B, C och D). Tillsammans kan de ge 57 poäng varav 20 E-, 20 C- och 17 A-poäng.

NpMa2c vt Provet består av tre skriftliga delprov (Delprov B, C och D). Tillsammans kan de ge 57 poäng varav 20 E-, 20 C- och 17 A-poäng. NpMac vt 015 Delprov B Delprov C Provtid Hjälpmedel Uppgift 1-9. Endast svar krävs. Uppgift 10-17. Fullständiga lösningar krävs. 10 minuter för Delprov B och Delprov C tillsammans. Formelblad och linjal.

Läs mer

STABILITET FÖR LINJÄRA HOMOGENA SYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

STABILITET FÖR LINJÄRA HOMOGENA SYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF676 STABILITET FÖR LINJÄRA HOMOGENA SYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER Innehåll Stabilitet för en kritisk punkt (grundbegrepp) Stabilitet för ett linjärt homogent system

Läs mer

Kapitel Datakommunikation

Kapitel Datakommunikation Kapitel Datakommunikation I detta kapitel får du veta allt du behöver känna till för att överföra program mellan din Power Graphic enhet och en annan CASIO Power Graphic enhet som kan anslutas med extra

Läs mer

SF1626 Flervariabelanalys

SF1626 Flervariabelanalys Föreläsning 3 Institutionen för matematik KTH VT 2018 Previously on Flervariabel 1 Analytisk geometri i R n, kap 10 1. Topologiska begrepp a. Omgivning b. Randpunkter, Inre punkter c. Öppen mängd, Sluten

Läs mer

Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 2011

Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 2011 Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 2011 Anvisningar Avsikten med följande frågor är att hjälpa dig med självkontroll av dina kunskaper. Om du känner dig osäker på svaren bör du slå upp

Läs mer

Tentamen i Matematik 1 HF aug 2012 Tid: Lärare: Armin Halilovic

Tentamen i Matematik 1 HF aug 2012 Tid: Lärare: Armin Halilovic Tentamen i Matematik HF70 6 aug 0 Tid: 3. 7. Lärare: Armin Halilovic Hjälpmedel: Formelblad (Inga andra hjälpmedel utöver utdelat formelblad.) Fullständiga lösningar skall presenteras på alla uppgifter.

Läs mer

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A. 1. En svängningsrörelse beskrivs av

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A. 1. En svängningsrörelse beskrivs av SF166 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 13-3-1 DEL A 1. En svängningsrörelse beskrivs av ( πx ) u(x, t) = A cos λ πft där amplituden A, våglängden λ och frekvensen f är givna konstanter.

Läs mer

Kapitel 12: Plotta polärekvationer

Kapitel 12: Plotta polärekvationer Kapitel 12: Plotta polärekvationer 12 Översikt över polärplottning...228 Översikt över stegen i att plotta polärekvationer...229 Skillnader mellan polär- och funktionsplottning...230 I det här kapitlet

Läs mer

MATEMATIKPROV, KORT LÄROKURS 23.9.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR

MATEMATIKPROV, KORT LÄROKURS 23.9.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR MATEMATIKPROV, KORT LÄROKURS 3.9.05 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll och poängsättningar som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning. Censorerna beslutar

Läs mer

Minimanual CASIO fx-9750gii

Minimanual CASIO fx-9750gii Minimanual CASIO fx-9750gii Vanliga beräkningar Vanliga beräkningar görs som vanligt, fast du trycker EXE istället för lika med. Innehåll 3 maj 2017 1 Skriver du fel i en beräkning kan du radera med DEL.

Läs mer

Tentamen i Matematisk analys, HF1905 exempel 1 Datum: xxxxxx Skrivtid: 4 timmar Examinator: Armin Halilovic

Tentamen i Matematisk analys, HF1905 exempel 1 Datum: xxxxxx Skrivtid: 4 timmar Examinator: Armin Halilovic Tentamen i Matematisk analys, HF95 exempel atum: xxxxxx Skrivtid: timmar Examinator: Armin Halilovic För godkänt betyg krävs av max poäng Betygsgränser: För betyg A, B, C,, E krävs, 9, 6, respektive poäng

Läs mer

Tentamen i Envariabelanalys 2

Tentamen i Envariabelanalys 2 Linköpings universitet Matematiska institutionen Kurskod: TATA42 Provkod: TEN Tentamen i Envariabelanalys 2 206 0 8, 4 9 Inga hjälpmedel. Lösningarna ska vara fullständiga, välmotiverade, ordentligt skrivna

Läs mer

Inledande kurs i matematik, avsnitt P.2. Linjens ekvation kan vi skriva som. Varje icke-lodrät linje i planet kan skrivas i formen.

Inledande kurs i matematik, avsnitt P.2. Linjens ekvation kan vi skriva som. Varje icke-lodrät linje i planet kan skrivas i formen. Inledande kurs i matematik, avsnitt P. P..15 Bestäm en ekvation för den linje som går genom punkten P = ( 1, 1) och har riktningskoefficient k = 1. P..17 Bestäm en ekvation för den linje som går genom

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Årgång 17, 1934 Första häftet 654. Lös ekvationen sin x + cos x + tan x + cot x = 2. (S. B.) 655. Tre av rötterna till ekvationen x 4 + ax 2 + bx + c = 0 äro x 1, x 2 och x 3. Beräkna x 2 1 + x2 2 + x2

Läs mer

7x 2 5x + 6 c.) lim x 15 8x + 3x 2. 4. Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horizontella och vertikala asymptoter

7x 2 5x + 6 c.) lim x 15 8x + 3x 2. 4. Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horizontella och vertikala asymptoter TM-Matematik Mikael Forsberg 074-42 Pär Hemström 026-648962 För ingenjörs och distansstudenter Envariabelanalys ma04a 202 06 04 Skrivtid: 09:00-4:00. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall vara fullständiga

Läs mer

Del A: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt på provpappret.

Del A: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt på provpappret. NAN: KLASS: Del A: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt på provpappret. 1) a) estäm ekvationen för den räta linjen i figuren. b) ita i koordinatsystemet en rät linje

Läs mer