Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper"

Transkript

1 Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper Anders Källén MatematikCentrum LTH Sammanfattning Ellipser och hyperbler är, liksom parabeln, s.k. kägelsnitt, dvs kurvor som uppkommer om vi skär en kon med ett plan. De har en många geometriska egenskaper gemensamma, vilka bl.a. ger dem lite speciella optiska egenskaper. Dessa hänger ihop med deras karakterisering som punkter med summan respektive skillnaden av avstånden till två givna punkter.

2 Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper 1 (7) 1 Introduktion Ellipsen och hyperbeln är kurvor man får om man skär en kon med ett plan. Det betyder att de är de kurvor som definieras av konstanta värden på ett andragradspolynom i två variabler, förutom att man i vissa speciella fall kan få en linje eller en parabel. I det här kapitlet ska vi titta närmare på dessa kurvor och diskutera deras optiska egenskaper. Och varför en parabel egentligen är en ellips. 2 Ellipsens definition och ekvation Det finns två sätt att rent geometriskt definiera vad som menas med en ellips. Det ena bygger på kägelsnittet som antyddes i introduktionen, det andra är mer direkt. Vi uppskjuter diskussionen om kägelsnitt till sist i detta kapitel, och börjar med den alternativa karakteriseringen. Intuitivt är en ellips en tillplattad cirkel, och en cirkel är därför en ellips som inte är tillplattad. Definitionen av en ellips utgår ifrån två punkter i planet, kalla dem F 1 och F 2. Tag sedan ett snöre av längd 2a som fästs i dessa punkter. Ellipsen utgörs nu av de punkter vi kan få genom att dra ut snöret (se figuren). Med andra ord: en punkt ligger på ellipsen precis då summan av sträckorna F 1 och F 2 är lika med 2a. Av skäl som snart ska framgå kallas punkterna F 1 och F 2 för ellipsens brännpunkter. F 1 F 2 Anmärkning En cirkel är det specialfall vi får när F 1 = F 2, som då utgör cirkelns medelpunkt. Då blir a lika med cirkelns radie. Om vi vill ange en ekvation för ellipsen måste vi införa ett koordinatsystem. Vi gör det så att x-axeln går genom F 1 och F 2 och y-axeln är vinkelrät mot den och går genom punkten mitt emellan F 1 och F 2. Det innebär att koordinaterna för dessa punkter är (±c, 0) för något c. Vidare ser vi att ellipsen måste skära x- axeln i punkterna (±a, 0), och att vi har att a > c för att konstruktionen ska fungera. För att härleda ekvationen för ellipsen inför vi de två brännpunktsradierna z, w genom y (x, y) z w ( c, 0) (c, 0) x z 2 = (x + c) 2 + y 2, w 2 = (x c) 2 + y 2. Definitionen på ellipsen är då att z + w = 2a. Vidare har vi att (z w)(z + w) = z 2 w 2 = (x + c) 2 (x c) 2 = 4cx,

3 Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper 2 (7) och stoppar vi in uttrycket för z + w i vänsterledet får vi att z w = 2cx/a. Inför vi talet e = c/a, som kallas ellipsens eccentricitet och uppfyller 0 < e < 1, så har vi därför följande ekvationer: { z + w = 2a z w = 2ex { z = a + ex w = a ex Stoppar vi in uttrycket för z i formeln för z 2 ovan, får vi ett samband mellan x och y som efter en kort räkning visar sig vara x 2 a 2 + y 2 a 2 (1 e 2 ) = 1. Vi kan skriva om detta om vi låter b > 0 definieras av att b 2 = a 2 (1 e 2 ), och får då slutligen ekvationen för ellipsen i detta koordinatsystem: x 2 a 2 + y2 b 2 = 1. Talet b identifieras lätt i figuren som avståndet från origo till kurvan i rent vertikal riktning. Man kallar talen a och b för ellipsens halvaxlar.. 3 En alternativ beskrivning av ellipsen Vi vet att enhetscirkeln dels kan beskrivas genom ekvationen x 2 + y 2 = 1, dels genom en parametrisering c(θ) = (cos θ, sin θ) (den senare innebär egentligen definitionen på de trigonometriska funktionerna). Men då ser vi att för ellipsen med halvaxlar a och b har vi att vi kan skriva { x a = cos θ y b = sin θ Men vad innebär då denna parametrisering? { x = a cos θ För att se det antar vi att a > b (av bekvämlighetsskäl) och skriver Då gäller att R = a + b 2, r = a b 2. (x, y) = (a cos θ, b sin θ) = ((R + r) cos θ, (R r) sin θ) = R(cos θ, sin θ) + r(cos( θ), sin( θ)). y = b sin θ Det innebär att vi får punkten (x, y) genom att först gå R längdenheter i riktning vinkeln θ relativt strålen från ellipsens centrum genom den högra brännpunkten, och därifrån sedan r längdenheter i riktning θ.. θ θ

4 Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper 3 (7) Om vi roterar moturs betyder det att den första punkten rör sig längs cirkeln med medelpunkt i origo och radien R (röd i figuren), och samtidigt roterar slutpunkten medurs längs cirkeln med medelpunkt i denna punkt på cirkeln och radien r. Vi får alltså ellipsen genom att betrakta en punkt på en liten cirkel som roterar medurs medan dess centrum rör sig moturs längs en större cirkel. Anmärkning Denna beskrivning av ellipsen är intressant eftersom man i antiken trodde att ett perfekt universum måste vara uppbyggt av cirklar, d.v.s. planeterna roterade runt jorden i cirkulära banor. Men för att få det att passa med observationer av planeterna fick man införa att de följde cirklar som snurrar på cirklar, s.k. epicykler. Det är då intressant att veta att man på detta sätt kan få ellipser, vilket är den typ av banor vi idag vet att planeterna följer. En stor skillnad är dock att våra ellipser går runt solen, som ligger i ena brännpunkten, medan antikens astronomer utgick ifrån att jorden utgjorde världsalltets mittpunkt. Mer om epicykler finns i kapitlet Om cykloiden. 4 Ellipsens optiska egenskaper Vi ska nu titta närmare på en geometrisk egenskap hos ellipsen och dess praktiska konsekvens. Vi vet att om, Q är två punkter på samma sida om en linje L så gäller att den punkt R på L som minimierar summan R + RQ av avstånden till punkterna är sådana att R och RQ har samma vinkel mot L (θ i figuren nedan). Antag nu att R + RQ = 2a. De punkter R som uppfyller denna ekvation definierar enligt ovan en ellips. Det vi ska visa är att L är tangent till denna ellips. För detta börjar vi med att observera att för varje annan punkt R på L gäller att R + R Q 2a. Att vara tangent betyder att L skär ellipsen i precis en punkt. Antag därför att det inte gäller, utan att det finns två skärningspunkter mellan ellipsen och L och mellan dem finns ett linjesegment som ligger inuti ellipsen. För en punkt R på det segmentet gäller då att R + R Q < 2a (eftersom den ligger inuti ellipsen), vilket inte är en motsägelse. Alltså är L en tangent till ellipsen. Den viktiga slutsatsen från detta är att för tangenten till ellipsen i en punkt gäller att brännpunktsradierna har samma vinkel mot denna. Det i sin tur betyder att ljud eller ljus som utgår från ena brännpunkten kommer att reflekteras till den andra brännpunkten. Oavsett var på ellipsen det reflekteras. Anmärkning Observationen att ljud som utgår från en brännpunkt reflekteras i den andra har följande konsekvens. Om vi roterar ellipsen runt linjen mellan brännpunkterna, så får vi en yta som kallas en rotationsellipsoid. Om vi delar den i två längs rotationsaxeln får vi något som kan fungera som ett tält. Sätt i detta tält upp en ljudabsorberande skiva som förhindrar att ljud går från den ena halvan till den andra utan att studsa mot väggen. Om vi då säger något när vi står i den ena brännpunkten, så kan detta endast höras i den andra brännpunkten, inte någon annanstans. θ θ Q

5 Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper 4 (7) Den annan observation att notera är att vi kan tänka på en parabel som en ellips vars ena brännpunkt ligger i oändligheten. Ljus som kommer från den oändligheten faller in parallellt med linjen genom brännpunkterna och det som skulle definiera något som en ellips är att de reflekteras i den andra brännpunkten. Och det är precis vad som händer i en parabel! Vi kan också notera följande geometriska egenskap hos ellipsen som följer av diskussionen ovan: den består av de punkter som har samma avstånd till en given cirkel som till en punkt inne i cirkeln. Detta följer om vi betraktar den cirkel som har medelpunkt i ena brännpunkten F 1 och radien 2a. Då gäller att triangeln i figuren till höger är likbent, och att ellipsens tangent skär triangelns bas vinkelrät. Detta därför att påståendet att tangenten skär brännpunktsradierna under samma vinkel är ekvivalent med att tangenten är bissektris till triangelns topvinkel, och alltså vinkelrät mot basen, eftersom triangeln är likbent. F 1 F 2 5 Hyperbelns definition Vi kommer nu till det andra kägelsnittet i detta kapitel, hyperbeln. Den uppkommer genom att vi som tidigare tar två brännpunkter F 1, F 2, men nu ska differensen mellan avstånden vara lika med ett tal 2a. Med differensen menas här skillnaden mellan det längre och det kortare avståndet. För att härleda en ekvation för en hyperbel använder vi samma beteckningar och koordinatsystem som vi gjorde ovan när vi härledde ekvationen för ellipsen. Antag till en början att z > w så att villkoret innebär att z w = 2a. Liksom tidigare har vi att (z w)(z + w) = 4cx, F 1 F 2 men nu får vi ur det att z + w = 2cx/a Liksom ovan inför vi eccentriciteten e = c/a, vilket ger oss ekvationerna { { z w = 2a z = a + ex. z + w = 2ex w = ex a Notera att nu gäller att eccentriciteten e > 1. Om vi nu inför vi talet b > 0 genom b 2 = c 2 a 2, får vi som ekvationen för hyperbeln (i detta koordinatsystem) x 2 a 2 y2 b 2 = 1.

6 Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper 5 (7) De två streckade linjerna i figuren ovan är speciella. De är asymptoter till hyperbeln enligt följande definition. Definition En asymptot till en kurva γ är en rät linje L sådan att avståndet mellan γ och L går mot noll då avståndet till origo går mot oändligheten. Anmärkning För en sned (alltså inte vertikal) asymptot med riktningskoefficient tan θ gäller att om det kortaste avståndet är s för en viss punkt på kurvan, så kommer avståndet i y-led att vara s/ cos θ (rita figur), så påståendet är ekvivalent med att skillnaden i y-led går mot noll då x. Det är nu lätt att se att de två asymptoternas ekvationer är x a + y b = 0, x a y b = 0. Om vi nämligen drar roten ur ekvationen y 2 /b 2 = x 2 /a 2 1 får vi y x b = 2 a 1 = x 1 a2 2 a x x då x, 2 a så asymptoterna ges av ekvationen x /a = y /b, vilket är ekvivalent med de två räta linjerna. I syfte att diskutera hyperbelns geometriska egenskaper börjar vi med följande problem Givet två punkter och Q på varsin sida om en rät linje L, hur ska vi välja en punkt R på L så att differensen av sträckorna R och QR är maximal. Figuren till höger visar på lösningen. är spegelbilden av i linjen, och vi ser att vi har en triangel R Q där R är en given punkt på L. Men sträckan R är lika lång som sträckan R och differensen mellan sidorna R och R Q måste vara mindre än eller lika med längden av sträckan Q. Likhet gäller precis då punkterna Q,, R ligger på en rät linje. Notera också att vinklarna R och R gör med L är lika stora. R Q R Vi resonerar nu likadant som vi gjorde för ellipsen ovan. Kalla differensen för 2a. Då gäller att linjen L är tangent till den kurva, alltså hyperbeln, som definieras av att differensen är 2a. Av detta ser vi ett par saker som kommer ur figuren nedan.

7 Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper 6 (7) För det första, en alternativ definition av hyperbeln är som de punkter som har samma avstånd till en cirkel som till en punkt utanför cirkeln. Cirkeln ifråga är cirkeln med radien 2a och centrum i F 1 och den andra punkten är F 2. För det andra, en ljusstråle med riktning mot den ena brännpunkten reflekteras i hyperbeln på sådant sätt att den hamnar i den andra brännpunkten. Notera att Q är spegelbilden av F 2 i tangenten till hyperbeln i. Q F 1 F 2 6 Kägelsnitt Antag att vi har en dubbelkon som uppkommit genom att vi roterar en linje runt en axel, och vi skär den med ett plan. Då kommer skärningen i det planet att definiera en kurva. Sådana kurvor kallar vi kägelsnitt. För dessa finns följande möjligheter: Cirkel: om vi skär konen vinkelrät mot symmetriaxeln får vi uppenbarligen en cirkel (i ett fall får vi en punkt, alltså en cirkel med radien noll). arabel: om vi skär konen med ett plan som är parallellt med konens sida (alltså linjen som vi roterade), så får vi en parabel. Det diskuteras i kapitlet arabeln vad kan man ha den till?. Ellips: Om vi lutar planet lite mindre än i parabelfallet, så blir skärningen en ellips Hyperbel: Om vi lutar planet lite mer än i parabelfallet blir skärningen en hyperbel, med en skänkel i var konhalva. Ett raffinerat geometriskt bevis för ellipsfallet bygger på s.k. Dandelin-klot. Innan vi ser efter vad det är för något ska vi göra följande observation (se figuren till höger): Om två tangenter till en cirkel skär varandra i en punkt, så är avståndet från skärningspunkten till de två tangeringspunkterna lika stort. Det betyder också att alla tangenter till en sfär som skär i samma punkt kommer att ha lika långt från sfären till denna. Om vi nu skär konen med ett plan som lutar mindre än konen, så kan vi stoppa in ett litet klot i konen som tangerar planet och konen ovanför planet, och ett större klot under

8 Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper 7 (7) som också tangerar kon och plan. Det är dessa vi kallar Dandelin-klot och vi döper de två tangeringspunkterna i planet till F 1, F 2 och de två cirklar som utgör de punkter där klot och kon tangerar varandra för C 1 respektive C 2. Låt nu vara en godtycklig punkt på skärningskurvan mellan kon och plan och drag den räta linjen på konen som går genom både och konens vertex O. Kalla skärningspunkten mellan denna linje och cirkeln K i för Q i. När vi rör längs skärningskurvan kommer då dessa punkter att röra sig längs sina cirklar. Men nu är avståndet mellan F i och lika med avståndet från Q i till, eftersom motsvarande linjer är tangenter till samma sfär. Det betyder att summan av avstånden F 1 och F 2 hela tiden måste vara lika med Q 1 + Q 2, som är konstant eftersom ligger på linjen mellan Q 1 och Q 2.

Parabeln och vad man kan ha den till

Parabeln och vad man kan ha den till Parabeln och vad man kan ha den till Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning I det här dokumentet diskuterar vi vad parabeln är för geometrisk konstruktion och varför den

Läs mer

Ellipsen. 1. Apollonius och ellipsen som kägelsnitt.

Ellipsen. 1. Apollonius och ellipsen som kägelsnitt. Ellipsen 1. Apollonius och ellipsen som kägelsnitt. Vi skall stifta bekantskap med, och ganska noga undersöka, den plana kurva som kallas ellips. Man kan närma sig kurvan på olika sätt men vi väljer som

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Elementa Årgång 41, 1958 Årgång 41, 1958 Första häftet 143. I en given cirkel är inskriven en triangel ABC, i vilken b + c = ma, där m är ett givet tal > 1. Sök enveloppen för linjen BC, då hörnet A är

Läs mer

i=1 β i a i. (Rudolf Tabbe.) i=1 b i a i n

i=1 β i a i. (Rudolf Tabbe.) i=1 b i a i n Årgång 48, 1965 Första häftet 2505. Låt M = {p 1, p 2,..., p k } vara en mängd med k element. Vidare betecknar M 1, M 2,..., M n olika delmängder till M, alla bestående av tre element. Det gäller alltså

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Årgång 27, 1944 Första häftet 1316. I vilka serier äro t1 3 +t3 2 +t3 3 + +t3 n = (t 1 +t 2 +t 3 + +t n ) 2 för alla positiva heltalsvärden på n? 1317. Huru stora äro toppvinklarna i en regelbunden n-sidig

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Elementa Årgång 44, 1961 Årgång 44, 1961 Första häftet 2298. Beräkna för en triangel (med vanliga beteckningar) ( (b 2 + c 2 )sin2a) : T (V. Thébault.) 2299. I den vid A rätvinkliga triangeln OAB är OA

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Elementa Årgång 6, 1943 Årgång 6, 1943 Första häftet 161 I en tresidig pyramid äro sidokanterna l cm, baskanterna a, b och c cm I topphörnet är kantvinklarnas summa 360 Visa, att a + b + c = 8l 16 Visa,

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Årgång 31, 1948 Första häftet 1559. Varje lösning till systemet (x a) 2 + (y b) 2 x 2 + y 2 = (x c)2 + (y d) 2 (x 1) 2 + y 2 = (a c) 2 + (b d) 2 är rationell i a, b, c, d. 1560. Om kurvan y = a 0 x 5 +

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Årgång 43, 1960 Första häftet 2244. Vilka värden kan a) tan A tanb + tan A tanc + tanb tanc, b) cos A cosb cosc anta i en triangel ABC? 2245. På en cirkel med centrum O väljes en båge AB, som är större

Läs mer

A1:an Repetition. Philip Larsson. 6 april Kapitel 1. Grundläggande begrepp och terminologi

A1:an Repetition. Philip Larsson. 6 april Kapitel 1. Grundläggande begrepp och terminologi A1:an Repetition Philip Larsson 6 april 013 1 Kapitel 1. Grundläggande begrepp och terminologi 1.1 Delmängd Om ändpunkterna ska räknas med används symbolerna [ ] och raka sträck. Om ändpunkterna inte skall

Läs mer

Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1

Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 Anvisningar Avsikten med följande frågor är att hjälpa dig med självkontroll av dina kunskaper. Om du känner dig osäker på svaren bör du slå upp motsvarande

Läs mer

Enklare uppgifter, avsedda för skolstadiet.

Enklare uppgifter, avsedda för skolstadiet. Årgång 11, 1927 Första häftet 265. Lös ekvationssystemet { x 3 5x + 2y = 0 y 3 + 2x 5y = 0 266. Visa att uttrycket na n+1 (n + 1)a n + 1 där a och n äro positiva hela tal och a > 2, alltid innehåller en

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Elementa Årgång 5, 94 Årgång 5, 94 Första häftet 04. Toppen i en pyramid utgöres av ett regelbundet n-sidigt hörn. Tre på varandra följande sidokanter ha längderna a, b och c. Beräkna de övrigas längd.

Läs mer

Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 2011

Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 2011 Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 2011 Anvisningar Avsikten med följande frågor är att hjälpa dig med självkontroll av dina kunskaper. Om du känner dig osäker på svaren bör du slå upp

Läs mer

Cykloiden och dess släktingar

Cykloiden och dess släktingar Cykloiden och dess släktingar Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning Cykloiden är den enklaste av en samling kurvor som uppkommer genom att man roterar cirklar på cirklar

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Årgång 35, 1952 Första häftet 1793. I en cirkel med centrum O och radien R är inskriven en spetsvinklig triangel ABC, vars höjder råkas i H. Bestäm maximum och minimum för summan av PO och PH, när punkten

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Elementa Årgång 36, 1953 Årgång 36, 1953 Första häftet 1848. Triangeln ABC är inskriven i cirkeln O, vars tangenter i B och C råkas i D. Sök sambandet mellan triangelns sidor, då punkterna A och D ligga

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Årgång 33, 1950 Första häftet 1679. Från punkten T dragas tangenterna till en parabel med brännpunkten F. Normalerna i tangeringspunkterna råkas i N. Visa, att T N 2 = NF 2 + 3T F 2. (R. Ingre.) 1680.

Läs mer

Introduktionskurs i matematik LÄSANVISNINGAR

Introduktionskurs i matematik LÄSANVISNINGAR UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Höstterminen 006 Introduktionskurs i matematik för civilingenjörsprogrammet F Tentamen på Introduktionskursen i matematik äger rum lördagen den 6 september

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Elementa Årgång 39, 1956 Årgång 39, 1956 Första häftet 2028. En regelbunden dodekaeder och en regelbunden ikosaeder äro omskrivna kring samma klot (eller inskrivna i samma klot). Bestäm förhållandet mellan

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Årgång 32, 1949 Första häftet 1619. Den ena basytan i ett prisma är ABCD... H. Sidokanterna äro AA 1, BB 1, CC 1, DD 1,..., H H 1. Punkterna A 1, B 1, C och H ligga i ett plan, som delar prismats volym

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Årgång 6, 9 Första häftet 575. En normalkorda i en parabel är given till längd och läge. Bestäm enveloppen för parabelns styrlinje. 576. Att genom en given punkt draga en sekant till två givna cirklar

Läs mer

Linjen P Q tangerar cirkeln i P och enligt en sats i geometrin är OP vinkelrät. tan u = OP. tan(180 v) = RS. cos v = sin v = tan v, tan v = RS.

Linjen P Q tangerar cirkeln i P och enligt en sats i geometrin är OP vinkelrät. tan u = OP. tan(180 v) = RS. cos v = sin v = tan v, tan v = RS. Lösningar till några övningar i Kap 1 i Vektorgeometri 17. I figuren är u en spetsig vinkel som vi har markerat i enhetscirkeln. Linjen P Q tangerar cirkeln i P och enligt en sats i geometrin är OP vinkelrät

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Årgång 17, 1934 Första häftet 654. Lös ekvationen sin x + cos x + tan x + cot x = 2. (S. B.) 655. Tre av rötterna till ekvationen x 4 + ax 2 + bx + c = 0 äro x 1, x 2 och x 3. Beräkna x 2 1 + x2 2 + x2

Läs mer

Explorativ övning Vektorer

Explorativ övning Vektorer Eplorativ övning Vektorer Syftet med denna övning är att ge grundläggande kunskaper om vektorräkning och dess användning i geometrin Liksom många matematiska begrepp kommer vektorbegreppet från fysiken

Läs mer

Möbiusgruppen och icke euklidisk geometri

Möbiusgruppen och icke euklidisk geometri 94 Möbiusgruppen och icke euklidisk geometri Lars Gårding Lunds Universitet Meningen med detta förslag till enskilt arbete är att alla uppgifter U redovisas skriftligt med fulla motiveringar och att alla

Läs mer

Tentamensuppgifter, Matematik 1 α

Tentamensuppgifter, Matematik 1 α Matematikcentrum Matematik NF Tentamensuppgifter, Matematik 1 α Utvalda och utskrivna av Tomas Claesson och Per-Anders Ivert Aritmetik 1. Bestäm en största gemensam delare till heltalen a) 5431 och 1345,

Läs mer

Tentamen Matematisk grundkurs, MAGA60

Tentamen Matematisk grundkurs, MAGA60 MATEMATIK Karlstads universitet 2010-11-02, kl 8.15-13.15 Hjälpmedel: Inga Ansvarig lärare: Håkan Granath Tel: 2181, alt. 0735-37 37 34 Tentamen Matematisk grundkurs, MAGA60 För uppgift 1 skall endast

Läs mer

Kurvlängd och geometri på en sfärisk yta

Kurvlängd och geometri på en sfärisk yta 325 Kurvlängd och geometri på en sfärisk yta Peter Sjögren Göteborgs Universitet 1. Inledning. Geometrin på en sfärisk yta liknar planets geometri, med flera intressanta skillnader. Som vi skall se nedan,

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Elementa Årgång 30, 947 Årgång 30, 947 Första häftet 500. Om (x 0 ; y 0 ; z 0 ) är en lösning till systemet cos x + cos y + cos z = 0, sin x+sin y+sin z = 0, så äro (x 0 +y 0 ; y 0 +z 0 ; z 0 +x 0 ) och

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter. Årgång 21, Första häftet

Enklare matematiska uppgifter. Årgång 21, Första häftet Elementa Årgång 21, 1938 Årgång 21, 1938 Första häftet 957. En cirkel, en punkt A på cirkeln och en punkt B på tangenten i A äro givna. Att konstruera den punkt P på cirkeln, för vilken AP + BP är maximum.

Läs mer

SF1620 Matematik och modeller

SF1620 Matematik och modeller KTH Teknikvetenskap, Institutionen för matematik 1 SF1620 Matematik och modeller 2007-09-03 1 Första veckan Geometri med trigonometri Till att börja med kom trigometrin till för att hantera och lösa geometriska

Läs mer

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A SF626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 23-5-27 DEL A. Bestäm alla punkter på ytan z = x 2 + 4y 2 i vilka tangentplanet är parallellt med planet x + y + z =. 4 p) Lösning. Tangentplanet

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Elementa Årgång 4, 94 Årgång 4, 94 Första häftet 47. Om en triangels hörn speglas i motstående sidor, bilda spegelbilderna en liksidig triangel. Beräkna den ursprungliga triangelns vinklar. 48. Att konstruera

Läs mer

Kapitel Grafer för koniska sektioner

Kapitel Grafer för koniska sektioner Kapitel 14 Grafer för koniska sektioner Det går att rita en graf över följande koniska sektioner med hjälp av räknarens inbyggda funktioner. Parabelgraf Cirkelgraf Elliptisk graf Hyperbelgraf 14-1 Före

Läs mer

5B1134 Matematik och modeller

5B1134 Matematik och modeller KTH Matematik 1 5B1134 Matematik och modeller 2006-09-04 1 Första veckan Geometri med trigonometri Veckans begrepp cirkel, cirkelsegment, sektor, korda, båglängd, vinkel, grader, radianer, sinus, cosinus,

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Elementa Årgång 42, 1959 Årgång 42, 1959 Första häftet 2193. Tre cirklar med radierna r 1, r 2 och r 3 skär varandra under räta vinklar två och två. Hur stor är ytan av den triangel, som har sina hörn

Läs mer

MVE365, Geometriproblem

MVE365, Geometriproblem Matematiska vetenskaper Chalmers MVE65, Geometriproblem Demonstration / Räkneövningar 1. Konstruera en triangel då två sidor och vinkeln mellan dem är givna. 2. Konstruera en triangel då tre sidor är givna..

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Årgång 18, 1935 Första häftet 75. En kub är given. Man betraktar de 4 plan, som vart och ett innehåller en kantlinje i kuben och mittpunkterna till två andra. Hur stor del av kubens volym utgör det sammanhängande

Läs mer

Explorativ övning euklidisk geometri

Explorativ övning euklidisk geometri Explorativ övning euklidisk geometri De viktigaste begreppen och satser i detta avsnitt är: Kongruens och likhet mellan sträckor, vinklar och trianglar. Kongruensfallen för trianglar. Parallella linjer

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Årgång 34, 1951 Första häftet 1739. I varje triangel är abc : r a 3 : r a + b 3 : r b + c 3 : r c. 1740. I varje triangel är (1 + cos A) 2 (1 cos A) (1 + cos A). 1741. Sidorna AC och BC i triangeln ABC

Läs mer

SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svenska Matematikersamfundet. Lösningsförslag till naltävlingen den 20 november 2004

SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svenska Matematikersamfundet. Lösningsförslag till naltävlingen den 20 november 2004 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svenska Matematikersamfundet Lösningsförslag till naltävlingen den 0 november 004 1. Låt A, C vara de två cirklarnas medelpunkter och B, D de två skärningspunkterna. Av förutsättningarna

Läs mer

Läsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik

Läsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik Läsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik Avsnitt 4.1 I kapitel 4 kommer du att möta de elementära funktionerna. Dessa är helt enkelt de vanligaste funktionerna som vi normalt arbetar med. Här

Läs mer

Matematik D (MA1204)

Matematik D (MA1204) Matematik D (MA104) 100 p Betygskriterier med eempeluppgifter Värmdö Gymnasium Betygskriterier enligt Skolverket Kriterier för betyget Godkänd Eleven använder lämpliga matematiska begrepp, metoder och

Läs mer

MATEMATIK 5 veckotimmar

MATEMATIK 5 veckotimmar EUROPEISK STUDENTEXAMEN 2010 MATEMATIK 5 veckotimmar DATUM : 4 Juni 2010 SKRIVNINGSTID : 4 timmar (240 minuter) TILLÅTNA HJÄLPMEDEL : Skolans formelsamling Icke-programmerbar, icke-grafritande räknedosa

Läs mer

Tentamen 973G10 Matematik för lärare årskurs 4-6, del2, 15 hp delmoment Geometri 4,5 hp, , kl. 8-13

Tentamen 973G10 Matematik för lärare årskurs 4-6, del2, 15 hp delmoment Geometri 4,5 hp, , kl. 8-13 Kurskod: 9G0 Provkod: STN Tentamen 9G0 Matematik för lärare årskurs -, del, 5 hp delmoment Geometri,5 hp, 0-0-08, kl 8- Tillåtna hjälpmedel : Passare, linjal För varje uppgift ska fullständig lösning med

Läs mer

Om komplexa tal och funktioner

Om komplexa tal och funktioner Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok Om komplexa tal och funktioner Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Om komplexa tal och funktioner 1 (11) Introduktion De komplexa talen

Läs mer

Del A: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt på provpappret.

Del A: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt på provpappret. NAN: KLASS: Del A: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt på provpappret. 1) a) estäm ekvationen för den räta linjen i figuren. b) ita i koordinatsystemet en rät linje

Läs mer

October 9, Innehållsregister

October 9, Innehållsregister October 9, 017 Innehållsregister 1 Vektorer 1 1.1 Geometrisk vektor............................... 1 1. Vektor och koordinatsystem.......................... 1 1.3 Skalär produkt (dot eller inner product)...................

Läs mer

Kvalificeringstävling den 30 september 2008

Kvalificeringstävling den 30 september 2008 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svenska Matematikersamfundet Kvalificeringstävling den 30 september 2008 Förslag till lösningar Problem 1 Tre rader med tal är skrivna på ett papper Varje rad innehåller tre

Läs mer

Lektion 1. Kurvor i planet och i rummet

Lektion 1. Kurvor i planet och i rummet Lektion 1 Kurvor i planet och i rummet Innehål Plankurvor Rymdkurvor Innehål Plankurvor Rymdkurvor Tangentvektorn och tangentens ekvation Innehål Plankurvor Rymdkurvor Tangentvektorn och tangentens ekvation

Läs mer

Undersökande arbetssätt i matematik 1 och 2

Undersökande arbetssätt i matematik 1 och 2 Matematik Gymnasieskola Modul: Matematikundervisning med digitala verktyg Del 6: Undersökande arbetssätt med matematisk programvara Undersökande arbetssätt i matematik 1 och 2 I texten Undersökande arbetssätt

Läs mer

Övningar till kapitel 1

Övningar till kapitel 1 Övningar till kapitel. Skissera för hand och/eller med Maple de delmängder av R som beskrivs av följande ekvationer och olikheter. a) > 0, >0 b) = +, 0, 0 c) = d) e) = f) >3 g)

Läs mer

Matematiska uppgifter

Matematiska uppgifter Årgång 54, 1971 Första häftet 8. Bestäm alla reella tal x sådana att x 1 3 x 1 + < 0 (Svar: {x R: 1 < x < 0} {x R: < x < 3}) 83. Visa att om x > y > 1 så är x y 1 > x y > ln(x/y). 84. Undersök om punkterna

Läs mer

Tentamen i Matematik 1 HF aug 2012 Tid: Lärare: Armin Halilovic

Tentamen i Matematik 1 HF aug 2012 Tid: Lärare: Armin Halilovic Tentamen i Matematik HF70 6 aug 0 Tid: 3. 7. Lärare: Armin Halilovic Hjälpmedel: Formelblad (Inga andra hjälpmedel utöver utdelat formelblad.) Fullständiga lösningar skall presenteras på alla uppgifter.

Läs mer

) 2 = 1, där a 1. x + b 2. y + c 2

) 2 = 1, där a 1. x + b 2. y + c 2 ap 7 Användningar av multipelintegraler Arean av ett plant område 0 Beräkna arean av det område som begränsas av följande kurvor: A a (x y) 2 + x 2 = a 2 A b xy =, xy = 8, y = x och y = 2x (x > ) A c y

Läs mer

5B1134 Matematik och modeller

5B1134 Matematik och modeller KTH Matematik 1 5B1134 Matematik och modeller 5 september 2005 1 Första veckan Geometri med trigonometri Veckans begrepp cirkel, cirkelsegment, sektor, korda båglängd, vinkel, grader, radianer sinus, cosinus,

Läs mer

Lite sfärisk geometri och trigonometri

Lite sfärisk geometri och trigonometri Lite sfärisk geometri och trigonometri Torbjörn Tambour 8 april 2015 Geometri och trigonometri på sfären är ett område som inte nämns alls i de vanliga matematikkurserna, men som ändå är värt att stifta

Läs mer

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a 2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a Ett plan är en yta som inte är buktig och som är obegränsad åt alla håll. På ett plan kan man rita en linje som är rak (rät). En linje är obegränsad åt båda

Läs mer

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Räta linjens och planets ekvationer III Innehåll

Läs mer

AB2.1: Grundläggande begrepp av vektoranalys

AB2.1: Grundläggande begrepp av vektoranalys AB2.1: Grundläggande begrepp av vektoranalys En vektor är en storhet som dels har icke-negativ storlek dels har riktning i rummet. Två vektorer a och b är lika, a = b, om de har samma storlek och samma

Läs mer

Veckoblad 1, Linjär algebra IT, VT2010

Veckoblad 1, Linjär algebra IT, VT2010 Veckoblad, Linjär algebra IT, VT Under den första veckan ska vi gå igenom (i alla fall stora delar av) kapitel som handlar om geometriska vektorer. De viktigaste teoretiska begreppen och resultaten i kapitlet

Läs mer

Uppföljning av diagnostiskt prov Repetition av kursmoment i TNA001-Matematisk grundkurs.

Uppföljning av diagnostiskt prov Repetition av kursmoment i TNA001-Matematisk grundkurs. Uppföljning av diagnostiskt prov 06-0- Repetition av kursmoment i TNA00-Matematisk grundkurs. Reella tal, intervall, räta linjer, cirklar Faktorsatsen, faktoriseringar, polynomekvationer Olikheter Ekvationer

Läs mer

P Q = ( 2, 1, 1), P R = (0, 1, 0) och QR = (2, 2, 1). arean = 1 2 P Q P R

P Q = ( 2, 1, 1), P R = (0, 1, 0) och QR = (2, 2, 1). arean = 1 2 P Q P R 1 Matematiska Institutionen KTH Lösningar till några övningar på geometri och vektorer inför lappskrivning nummer 2 på kursen Linjär algebra II, SF1604, vt11. 1. En triangel har hörn i punkterna (1, 2,

Läs mer

Explorativ övning euklidisk geometri

Explorativ övning euklidisk geometri Explorativ övning euklidisk geometri De viktigaste begreppen och satser i detta avsnitt är: Kongruens och likhet mellan sträckor, vinklar och trianglar. Kongruensfallen för trianglar. Parallella linjer

Läs mer

UPPGIFTER KAPITEL 2 ÄNDRINGSKVOT OCH DERIVATA KAPITEL 3 DERIVERINGSREGLER

UPPGIFTER KAPITEL 2 ÄNDRINGSKVOT OCH DERIVATA KAPITEL 3 DERIVERINGSREGLER UPPGIFTER KAPITEL 2 ÄNDRINGSKVOT OCH DERIVATA KAPITEL 3 DERIVERINGSREGLER 1. Figuren visar grafen till funktionen f där f(x) = x 3 3x 2. I punkter där xkoordinaterna är 1 respektive 3 är tangenter till

Läs mer

Matematiska begrepp kan ibland vara svåra att visualisera, exempelvis

Matematiska begrepp kan ibland vara svåra att visualisera, exempelvis Kajsa Bråting Tolka visualiseringar Vilken roll kan visualiseringar ha i skolmatematiken? Några elever på gymnasiet tar sig an ett historiskt problem som handlar om att utifrån en visualisering avgöra

Läs mer

Trigonometri. Joakim Östlund Patrik Lindegrén 28 oktober 2003

Trigonometri. Joakim Östlund Patrik Lindegrén 28 oktober 2003 Trigonometri Joakim Östlund Patrik Lindegrén 28 oktober 2003 1 Sammanfattning Trigonometrin är en mycket intressant och användbar del av matematiken. Med hjälp av dom samband och relationer som förklaras

Läs mer

Tisdag v. 2. Speglingar, translationer och skalningar

Tisdag v. 2. Speglingar, translationer och skalningar 1 Tisdag v 2 Speglingar, translationer och skalningar Ofta i matematik och i matematiska kurser är det så att man måste kunna några grundläggande exempel utantill och man måste kunna några regler som säger

Läs mer

Svar och anvisningar till arbetsbladen

Svar och anvisningar till arbetsbladen Svar och anvisningar till arbetsbladen Repetitionsmaterial (Facit) Anders Källén Notera att detta är första versionen av svaren Både felräkningar och feltrck kan förekomma! Fingeröfningar Övning,, c) 0,

Läs mer

Fuglesangs skiftnyckel och Möten i rymden. Jan-Erik Björk och Jan Boman

Fuglesangs skiftnyckel och Möten i rymden. Jan-Erik Björk och Jan Boman Fuglesangs skiftnyckel och Möten i rymden Jan-Erik Björk och Jan Boman Det sägs att Christer Fuglesang tappade en skiftnyckel under sin rymdpromenad nyligen. Enligt Keplers första lag kom skiftnyckeln

Läs mer

Funktioner. Räta linjen

Funktioner. Räta linjen Sidor i boken 14-143, 145-147 Funktioner. Räta linjen Här följer en dialog mellan studenten Tor-Björn (hädanefter kallad TB) och hans lärare i matematik Karl-Ture Hansson (nedan kallad KTH). När vi möter

Läs mer

Ordlista 5A:1. term. faktor. täljare. nämnare. Dessa ord ska du träna. Öva orden

Ordlista 5A:1. term. faktor. täljare. nämnare. Dessa ord ska du träna. Öva orden Ordlista 5A:1 Öva orden Dessa ord ska du träna term Talen som du räknar med i en addition eller subtraktion kallas termer. faktor Talen som du räknar med i en multiplikation kallas faktorer. täljare Talet

Läs mer

Exempel :: Spegling i godtycklig linje.

Exempel :: Spegling i godtycklig linje. INNEHÅLL Exempel :: Spegling i godtycklig linje. c Mikael Forsberg :: 6 augusti 05 Sammanfattning:: I detta dokument så är vårt uppdrag att beräkna matrisen för spegling i en godtycklig linje y = kx som

Läs mer

Tentamina efter Introduktionskursen i matematik Chalmers

Tentamina efter Introduktionskursen i matematik Chalmers Tentamina efter Introduktionskursen i matematik Chalmers 1990 000 Instutitionen för matematik Chalmers och Göteborgs universitet Göteborg 001, version 7 mars 001 G R E G E R C R O N Q U I S T R O L F P

Läs mer

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 216-6-7 DEL A 1. Låt S vara ellipsoiden som ges av ekvationen x 2 + 2y 2 + 3z 2 = 5. (a) Bestäm en normalvektor till S i en punkt (x, y, z ) på S.

Läs mer

Kvalificeringstävling den 26 september 2017

Kvalificeringstävling den 26 september 2017 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svenska matematikersamfundet Kvalificeringstävling den 6 september 017 1. Bestäm alla reella tal x, y, z som uppfyller ekvationerna x + = y y + = z z + = x Lösning 1. Addera

Läs mer

Planering Geometri år 7

Planering Geometri år 7 Planering Geometri år 7 Innehåll Övergripande planering... 2 Bedömning... 2 Begreppslista... 3 Metodlista... 6 Arbetsblad... 6 Facit Diagnos + Arbeta vidare... 10 Repetitionsuppgifter... 11 Övergripande

Läs mer

Matematiska uppgifter

Matematiska uppgifter Elementa Årgång 63, 198 Årgång 63, 198 Första häftet 318. Visa att x8 + 4x 6 + 7x 4 + 6x 2 + 3 x 6 + 3x 4 + 4x 2 3 för alla reella tal x. + 2 2 3181. Figuren nedan är gjord av en kvadrat och dess omskrivna

Läs mer

Gör Din egen kurvkatalog

Gör Din egen kurvkatalog 86 Gör Din egen kurvkatalog Hans Riesel KTH Krav på utrustning. För denna uppgift måste du ha tillgång till en grafisk dataterminal, så att Du kan rita kurvor på dataskärmen. Du behöver inte ha tillgång

Läs mer

Prov 1 c) 1 a) x x x. x cos = + 2π 0 = 2 cos cos = + + = 27 36 + 3 1+ 4 1 = = = 7 7 2,3. Svar a) 4 b) 7 c) 4 d) 9

Prov 1 c) 1 a) x x x. x cos = + 2π 0 = 2 cos cos = + + = 27 36 + 3 1+ 4 1 = = = 7 7 2,3. Svar a) 4 b) 7 c) 4 d) 9 Ellips Integralkalkyl lösningar till övningsproven uppdaterad 9.5. Prov c a b 8+ d / 8 + / + 7 6 + + + + 5 d / 5 5 ( 5 5 8 8 + 5 5 5 6 6 5 9 8 5 5 5 5 7 7 5 5 d π sin d π sin d u( s s' π / cos U( s π cos

Läs mer

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 8, H15

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 8, H15 M0038M Differentialkalkyl, Lekt 8, H15 Staffan Lundberg Luleå Tekniska Universitet Staffan Lundberg M0038M H15 1/ 29 Läsövning Summan av två tal Differensen mellan två tal a + b a b Produkten av två tal

Läs mer

Komplexa tal. i 2 = 1, i 3 = i, i 4 = i 2 = 1, i 5 = i,...

Komplexa tal. i 2 = 1, i 3 = i, i 4 = i 2 = 1, i 5 = i,... Komplexa tal Vi inleder med att repetera hur man räknar med komplexa tal, till att börja med utan att bekymra oss om frågor som vad ett komplext tal är och hur vi kan veta att komplexa tal finns. Dessa

Läs mer

kan vi uttrycka med a, b och c. Avsnitt 2, Vektorer SA + AB = SB AB = SB SA = b a, Vi ritar först en figur av hur pyramiden måste se ut.

kan vi uttrycka med a, b och c. Avsnitt 2, Vektorer SA + AB = SB AB = SB SA = b a, Vi ritar först en figur av hur pyramiden måste se ut. vsnitt 2, Vektorer kan vi uttrycka med a, b och c. W109 är basytan (en kvadrat) i en regelbunden fyrsidig pyramid med spetsen. Låt = a, = b och = c. eräkna. Vi ritar först en figur av hur pyramiden måste

Läs mer

Lösningar kapitel 10

Lösningar kapitel 10 Lösningar kapitel 0 Endimensionell analys Fabian Ågren, π Lösta uppgifter 0............................................... 0............................................... 0.6..............................................

Läs mer

Institutionen för Matematik. SF1625 Envariabelanalys. Lars Filipsson. Modul 1

Institutionen för Matematik. SF1625 Envariabelanalys. Lars Filipsson. Modul 1 Institutionen för Matematik SF1625 Envariabelanalys Läsåret 2017-2018 Lars Filipsson Modul 1 1. MÅL FÖR MODUL 1 1. Reella tal. Känna till talsystememet och kunna använda notation för mängder och intervall

Läs mer

f(x, y) = ln(x 2 + y 2 ) f(x, y, z) = (x 2 + yz, y 2 x ln x) 3. Beräkna en vektor som är tangent med skärningskurvan till de två cylindrarna

f(x, y) = ln(x 2 + y 2 ) f(x, y, z) = (x 2 + yz, y 2 x ln x) 3. Beräkna en vektor som är tangent med skärningskurvan till de två cylindrarna ATM-Matematik Mikael Forsberg 734-41 3 31 För studenter i Flervariabelanalys Flervariabelanalys mk1b 13 8 Skrivtid: 9:-14:. Hjälpmedel är formelbladen från insidan av Pärmen i Adams Calculus, dessa formler

Läs mer

Matematik CD för TB = 5 +

Matematik CD för TB = 5 + Föreläsning 4 70 a) Vi delar figuren i två delar, en triangel (på toppen) och en rektangel. Summan av dessa två figurers area ger den eftersökta. Vi behöver följande formler: A R = b h A T = b h Svar:

Läs mer

Tillämpad Matematik I Övning 3

Tillämpad Matematik I Övning 3 HH/ITE/BN Tillämpad Matematik I, Övning 3 1 Tillämpad Matematik I Övning 3 Allmänt Övningsuppgifterna, speciellt Typuppgifter i första hand, är eempel på uppgifter du kommer att möta på tentamen. På denna

Läs mer

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Måndagen den 16 mars 2015

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Måndagen den 16 mars 2015 Institutionen för matematik SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Måndagen den 16 mars 215 Skrivtid: 8:-13: Tillåtna hjälpmedel: inga Examinator: Mats Boij Tentamen består av nio uppgifter som vardera ger

Läs mer

Gamla tentemensuppgifter

Gamla tentemensuppgifter Inte heller idag någon ny teori! Gamla tentemensuppgifter 1 Bestäm det andragradspolynom vars kurva skär x-axeln i x = 3 och x = 1 och y-axeln i y = 3 f(x) = (x 3)(x + 1) = x x 3 är en bra start, men vi

Läs mer

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Tisdagen den 7 juni 2016

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Tisdagen den 7 juni 2016 Institutionen för matematik SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Tisdagen den 7 juni 216 Skrivtid: 8:-13: Tillåtna hjälpmedel: inga Examinator: Mats Boij Tentamen består av nio uppgifter som vardera ger

Läs mer

a3 bc 5 a 5 b 7 c 3 3 a2 b 4 c 4. Förklara vad ekvationen (2y + 3x) = 16(x + 1)(x 1) beskriver, och skissa grafen.

a3 bc 5 a 5 b 7 c 3 3 a2 b 4 c 4. Förklara vad ekvationen (2y + 3x) = 16(x + 1)(x 1) beskriver, och skissa grafen. MMA Matematisk grundkurs TEN Datum: 4 juni Skrivtid: timmar Hjälpmedel: Penna, linjal och radermedel Denna tentamen TEN består av nio stycken om varannat slumpmässigt ordnade uppgifter som vardera kan

Läs mer

Lösning till fråga 5 kappa-06

Lösning till fråga 5 kappa-06 Lösning till fråga 5 kappa-06 Figurer till uppgift a) ligger samlade efter uppgiften. Inledning Betrakta först N punkter som tillhör den slutna enhetskvadraten inlagd i ett koordinatsystem enligt figur

Läs mer

Fler uppgifter på andragradsfunktioner

Fler uppgifter på andragradsfunktioner Fler uppgifter på andragradsfunktioner 1 I grafen nedan visas tre andragradsfunktioner. Bestäm a,b och c för p(x) = ax 2 + bx + c genom att läsa av lämpliga punkter i grafen. 10 5 1 3 5 Figur 1: 2 Vi har

Läs mer

e 3 e 2 e 1 Kapitel 3 Vektorer i planet och i rummet precis ett sätt skrivas v = x 1 e 1 + x 2 e 2

e 3 e 2 e 1 Kapitel 3 Vektorer i planet och i rummet precis ett sätt skrivas v = x 1 e 1 + x 2 e 2 Kapitel 3 Vektorer i planet och i rummet B e 3 e 2 A e 1 C Figur 3.16 Vi har ritat de riktade sträckor som representerar e 1, e 2, e 3 och v och som har utgångspunkten A. Vidare har vi skuggat planet Π

Läs mer

Visa att vektorfältet F har en potential och bestäm denna. a. F = (3x 2 y 2 + y, 2x 3 y + x) b. F = (2x + y, x + 2z, 2y 2z)

Visa att vektorfältet F har en potential och bestäm denna. a. F = (3x 2 y 2 + y, 2x 3 y + x) b. F = (2x + y, x + 2z, 2y 2z) Kap. 15.1 15.2, 15.4, 16.3. Vektorfält, integralkurva, konservativa fält, potential, linjeintegraler av vektorfält, enkelt sammanhängande område, oberoendet av vägen, Greens formel. A 1701. Undersök om

Läs mer

A-del. (Endast svar krävs)

A-del. (Endast svar krävs) Lösningar till tentamen i Matematik grundkurs den 7 juni 011. A-del. (Endast svar krävs) 1. Förenkla så långt som möjligt. Svar: 1 1 1 1 +1. Skriv talet på formen a + ib. Svar: 1 + i 3. Beräkna 10 + 5i

Läs mer

Fall 1. En kurva definierad för positiva x roterar kring z-axeln.

Fall 1. En kurva definierad för positiva x roterar kring z-axeln. Rotationstor ROTATIONSYTOR Rotationsta är en ta som uppstår genom att en plan kurva roterar ett varv runt en given ael i det tredimensionella rummet. Här betraktar vi rotationer runt aeln. Fall 1. En kurva

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter. Årgång 20, Första häftet

Enklare matematiska uppgifter. Årgång 20, Första häftet Elementa Årgång 20, 97 Årgång 20, 97 Första häftet 882. I en triangel, vars alla sidor äro olika, dragas höjderna, bissektriserna och medianerna. Dessa linjers skärningspunkter med motstående sidor äro

Läs mer