Detta kapitel förklarar lösning av de fyra typer av differentialekvationer som anges nedan.
|
|
- Gerd Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kapitel Differentialekvationer Detta kapitel förklarar lösning av de fyra typer av differentialekvationer som anges nedan. 3 Differentialekvationer av första ordningen Linjära differentialekvationer av andra ordningen Differentialekvationer av N:e ordningen System för differentialekvationer av första ordningen 3-1 Användning av läget DIFF EQ 3-2 Differentialekvationer av första ordningen 3-3 Linjära differentialekvationer av andra ordningen 3-4 Differentialekvationer av N:e ordningen 3-5 System för differentialekvationer av första ordningen
2 3-1-1 Användning av läget DIFF EQ 3-1 Användning av läget DIFF EQ Det går att lösa differentialekvationer numeriskt och rita grafer över lösningarna. Den generella proceduren för lösning av en differentialekvation förklaras nedan. Uppsättning 1. Uppvisa huvudmenyn och gå in i läget DIFF EQ. Tillvägagångssätt 2. Välj typ av differentialekvation. 1(1st)... Fyra typer av differentialekvationer av första ordningen 2(2nd)... Linjära differentialekvationer av andra ordningen 3(N-th)... Differentialekvationer av första t.o.m. nionde ordningen 4(SYS)... System för differentialekvationer av första ordningen 5(RCL)... Visar en skärm för återkallning av en tidigare differentialekvation För 1(1st) behöver du göra ytterligare val av differentialekvationstyp. Se Differentialekvationer av första ordningen för närmare detaljer. För 3(N-th) behöver du också specificera ordningen för differentialekvation, från 1 till 9. För 4(SYS) behöver du också specificera antalet okända, från 1 till Mata in differentialekvationen. 4. Specificera utgångsvärdena. 5. Tryck på 5(SET) och välj b(param) för att visa parameterskärmen. Specificera beräkningsomfång. Utför önskade parameterinställningar. h... Stegstorlek för den klassiska Runge-Kutta metoden (fjärde ordningen) Step... Antal steg för grafritning* 1 och datalagring i LIST. SF... Antal lutningsfältspalter som visas på skärmen (0 100). Lutningsfält kan bara visas för differentialekvationer av första ordningen. * 1 Vid grafritning för första gången ritas en funktion alltid för varje steg. Vid ny ritning av funktionen ritas den dock enligt ett värde för Step. När Step t.ex. ställts på 2 ritas funktionen för vartannat steg.
3 3-1-2 Användning av läget DIFF EQ 6. Specificera variabler för grafritning eller för lagring i LIST. Tryck 4på 5(SET) och välj c(output) för att visa listinställningsskärmen. x, y, y (1), y (2),..., y (8) står för den oberoende variabeln, den beroende variabeln, derivata av första ordningen, derivata av andra ordningen,..., respektive derivata av den åttonde ordningen. 1st, 2nd, 3rd,..., 9th står för utgångsvärdena i ordning. Specificera en variabel för grafritning genom att välja den med markörtangenterna (f, c) och sedan trycka på 1(SEL). Specificera en variabel att lagra i LIST genom att välja den med markörtangenterna (f, c) och sedan trycka på 2(LIST). 7. Tryck på!k(v-window) för att visa tittfönstrets inställningsskärm. Före lösning av en differentialekvation är det nödvändigt att ställa in tittfönstret. Xmin x-axelns minimivärde max x-axelns maximivärde scale x-axelns värdemellanrum dot värde motsvarande en x-axelpunkt Ymin y-axelns minimivärde max y-axelns maximivärde scale y-axelns värdemellanrum 8. Tryck på 6(CALC) för att lösa differentialekvationen. Det beräknade resultatet ritas eller lagras i listan. # Enbart lutningsfälten visas om du ej matar in utgångsvärden eller om fel typ av utgångsvärden matas in. #Ett fel uppstår om SF ställs på noll och utgångsvärden ej matas in, eller om utgångsvärden matas in felaktigt. # Mata lämpligtvis in parenteser och ett multiplikationstecken mellan ett värde och ett uttryck för att förhindra beräkningsfel. #Ta inte fel på tangenten - och tangenten -. Ett syntaxfel uppstår om tangenten - används som subtraktionssymbol. #Ett fel uppstår om variabeln y matas in i funktionen f(x). Variabeln x behandlas som en variabel. Övriga variabler (A till Ζ, r, θ, exklusive X och Y) behandlas som konstanter, och värdet som nu är tilldelat variabeln används i beräkningen. #Ett fel uppstår om variabeln x matas in i funktionen g(y). Variabeln y behandlas som en variabel. Övriga variabler (A till Ζ, r, θ, exklusive X och Y) behandlas som konstanter, och värdet som nu är tilldelat variabeln används i beräkningen.
4 3-2-1 Differentialekvationer av första ordningen 3-2 Differentialekvationer av första ordningen k Skiljbar ekvation Beskrivning Lös en skiljbar ekvation genom att helt enkelt mata in ekvationen och specificera utgångsvärdena. dy/dx = f(x)g(y) Uppsättning 1. Uppvisa huvudmenyn och gå in i läget DIFF EQ. Tillvägagångssätt 2. Tryck på 1(1st) för att visa menyn för differentialekvationer av första ordningen och välj sedan b(separ). 3. Specificera f(x) och g(y). 4. Specificera utgångsvärdet för x0, y0. 5. Tryck på 5(SET)b(Param). 6. Specificera beräkningsomfånget. 7. Specificera stegstorlek för h. 8. Tryck på 5(SET)c(Output). Välj variabel för grafritning och välj sedan en lista för lagring av räkneresultaten. 9. Utför inställningar för tittfönstret. 10. Tryck på 6(CALC) för att lösa differentialekvationen.
5 3-2-2 Differentialekvationer av första ordningen Exempel Rita grafer över lösningarna för den skiljbara ekvationen dy/dx = y 2 1, x0 = 0, y0 = {0, 1}, 5 < x < 5, h = 0,1. Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = 6.3, Xmax = 6.3, Xscale = 1 Ymin = 3.1, Ymax = 3.1, Yscale = 1 (grundinställningar) Procedur 1 m DIFF EQ 2 1(1st)b(Separ) 3bw a-(y)mc-bw 4aw!*( { )a,b!/( } )w 5 5(SET)b(Param) 6 -fw fw 7 a.bwi 8 5(SET)c(Output)4(INIT)i 9!K(V-Window)1(INIT)i 0 6(CALC) Resultatskärm (x0, y0) = (0,1) (x0, y0) = (0,0) # Mata in en lista på utgångsvillkor för att rita en skara av lösningar
6 3-2-3 Differentialekvationer av första ordningen k Linjär ekvation Lös en linjär ekvation genom att helt enkelt mata in ekvationen och specificera utgångsvärdena. dy/dx + f(x)y = g(x) Uppsättning 1. Uppvisa huvudmenyn och gå in i läget DIFF EQ. Tillvägagångssätt 2. Tryck på 1(1st) för att visa menyn för differentialekvationer av första ordningen och välj sedan c(linear). 3. Specificera f(x) och g(x). 4. Specificera utgångsvärdet för x0, y0. 5. Tryck på 5(SET)b(Param). 6. Specificera beräkningsomfånget. 7. Specificera stegstorlek för h. 8. Tryck på 5(SET)c(Output). Välj variabel för grafritning och välj sedan en lista för lagring av räkneresultaten. 9. Utför inställningar för tittfönstret. 10. Tryck på 6(CALC) för att lösa differentialekvationen.
7 3-2-4 Differentialekvationer av första ordningen Exempel Rita en graf över lösningen för den linjära ekvationen dy/dx + xy = x, x0 = 0, y0 = 2, 5 < x < 5, h = 0,1. Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = 6.3, Xmax = 6.3, Xscale = 1 Ymin = 3.1, Ymax = 3.1, Yscale = 1 (grundinställningar) Procedur 1 m DIFF EQ 2 1(1st)c(Linear) 3 vw vw 4aw -cw 5 5(SET)b(Param) 6 -fw fw 7 a.bwi 8 5(SET)c(Output)4(INIT)i 9!K(V-Window)1(INIT)i 0 6(CALC) Resultatskärm
8 3-2-5 Differentialekvationer av första ordningen k Bernoulli-ekvation Lös en Bernoulli-ekvation genom att helt enkelt mata in ekvationen och specificera potensen av y och utgångsvärdena. dy/dx + f(x)y = g(x)y n Uppsättning 1. Uppvisa huvudmenyn och gå in i läget DIFF EQ. Tillvägagångssätt 2. Tryck på 1(1st) för att visa menyn för differentialekvationer av första ordningen och välj sedan d(bern). 3. Specificera f(x), g(x) och n. 4. Specificera utgångsvärdet för x0, y0. 5. Tryck på 5(SET)b(Param). 6. Specificera beräkningsomfånget. 7. Specificera stegstorlek för h. 8. Tryck på 5(SET)c(Output). Välj variabel för grafritning och välj sedan en lista för lagring av räkneresultaten. 9. Utför inställningar för tittfönstret. 10. Tryck på 6(CALC) för att lösa differentialekvationen.
9 3-2-6 Differentialekvationer av första ordningen Exempel Rita en graf över lösningen för Bernoulli-ekvationen dy/dx 2y = y 2, x0 = 0, y0 = 1, 5 < x < 5, h = 0,1. Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = 6.3, Xmax = 6.3, Xscale = 1 Ymin = 3.1, Ymax = 3.1, Yscale = 1 (grundinställningar) Procedur 1 m DIFF EQ 2 1(1st)d(Bern) 3 -cw -bw cw 4aw bw 5 5(SET)b(Param) 6 -fw fw 7 a.bwi 8 5(SET)c(Output)4(INIT)i 9!K(V-Window)1(INIT)i 0 6(CALC) Resultatskärm
10 3-2-7 Differentialekvationer av första ordningen k Övriga Lös en generell differentialekvation av första ordningen genom att helt enkelt mata in ekvationen och specificera utgångsvärdena. Använd de procedurer som beskrivs ovan för typiska differentialekvationer av första ordningen. dy/dx = f(x, y) Uppsättning 1. Uppvisa huvudmenyn och gå in i läget DIFF EQ. Tillvägagångssätt 2. Tryck på 1(1st) för att visa menyn för differentialekvationer av första ordningen och välj sedan e(others). 3. Specificera f(x, y). 4. Specificera utgångsvärdet för x0, y0. 5. Tryck på 5(SET)b(Param). 6. Specificera beräkningsomfånget. 7. Specificera stegstorlek för h. 8. Tryck på 5(SET)c(Output). Välj variabel för grafritning och välj sedan en lista för lagring av räkneresultaten. 9. Utför inställningar för tittfönstret. 10. Tryck på 6(CALC) för att lösa differentialekvationen.
11 3-2-8 Differentialekvationer av första ordningen Exempel Rita en graf över lösningen för differentialekvationen av första ordningen dy/dx = cos x, x0 = 0, y0 = 1, 5 < x < 5, h = 0,1. Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = 6.3, Xmax = 6.3, Xscale = 1 Ymin = 3.1, Ymax = 3.1, Yscale = 1 (grundinställningar) Procedur 1 m DIFF EQ 2 1(1st)e(Others) 3 -cvw 4aw bw 5 5(SET)b(Param) 6 -fw fw 7 a.bwi 8 5(SET)c(Output)4(INIT)i 9!K(V-Window)1(INIT)i 0 6(CALC) Resultatskärm
12 3-3-1 Linjära differentialekvationer av andra ordningen 3-3 Linjära differentialekvationer av andra ordningen Beskrivning Lös en linjär differentialekvation av andra ordningen genom att helt enkelt mata in ekvationen och specificera utgångsvärdena. Lutningsfält visas inte för en linjär differentialekvation av andra ordningen. y + f(x) y + g(x)y = h(x) Uppsättning 1. Uppvisa huvudmenyn och gå in i läget DIFF EQ. Tillvägagångssätt 2. Tryck på 2(2nd). 3. Specificera f(x), g(x) och h(x). 4. Specificera utgångsvärdet för x0, y0, y Tryck på 5(SET)b(Param). 6. Specificera beräkningsomfånget. 7. Specificera stegstorlek för h. 8. Tryck på 5(SET)c(Output). Välj variabel för grafritning och välj sedan en lista för lagring av räkneresultaten. 9. Utför inställningar för tittfönstret. 10. Tryck på 6(CALC) för att lösa differentialekvationen.
13 3-3-2 Linjära differentialekvationer av andra ordningen Exempel Rita en graf över lösningen för den linjära differentialekvationen av andra ordningen y + 9y = sin 3x, x0 = 0, y0= 1, y 0 = 1, 0 < x < 10, h = 0,1. Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = 1, Xmax = 11, Xscale = 1 Ymin = 3.1, Ymax = 3.1, Yscale = 1 Procedur 1 m DIFF EQ 2 2(2nd) 3aw jw sdvw 4aw bw bw 5 5(SET)b(Param) 6aw baw 7 a.bw* 1 i 8 5(SET)c(Output)4(INIT)i 9!K(V-Window) -bw bbw bwc -d.bw d.bw bw* 2 i 0 6(CALC) * 1 * 2 Resultatskärm
14 3-4-1 Differentialekvationer av N:e ordningen 3-4 Differentialekvationer av N:e ordningen Det går att lösa differentialekvationer av den första t.o.m. nionde ordningen. Antalet utgångsvärden som krävs för att lösa differentialekvationen beror på dess ordning. Mata in de beroende variablerna y, y, y, y (3),..., y (9) på följande sätt. y... a-(y) y... 3(y(n))b(Y1) y... 3(y(n))c(Y2) y (3) (=y )... 3(y(n))d(Y3) y (8)... 3(y(n))i(Y8) y (9)... 3(y(n))j(Y9) k Differentialekvation av fjärde ordningen Följande exempel visar lösning av en differentialekvation av fjärde ordningen. y (4) = f(x, y,..., y (3) ) Uppsättning 1. Uppvisa huvudmenyn och gå in i läget DIFF EQ. Tillvägagångssätt 2. Tryck på 3(N-th). 3. Tryck på 3(n)e för att välja differentialekvation av fjärde ordningen. 4. Specificera y (4). 5. Specificera utgångsvärdet för x0, y0, y 0, y 0 och y (3) Tryck på 5(SET)b(Param). 7. Specificera beräkningsomfånget. 8. Specificera stegstorlek för h. 9. Tryck på 5(SET)c(Output). Välj variabel för grafritning och välj sedan en lista för lagring av räkneresultaten. 10. Utför inställningar för tittfönstret. 11. Tryck på 6(CALC) för att lösa differentialekvationen.
15 3-4-2 Differentialekvationer av N:e ordningen Exempel Rita en graf över lösningen för differentialekvationen av fjärde ordningen nedan y (4) = 0, x0 = 0, y0 = 0, y 0 = 2, y 0 = 0, y (3) 0 = 3, 5 < x < 5, h = 0,1. Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = 6.3, Xmax = 6.3, Xscale = 1 Ymin = 3.1, Ymax = 3.1, Yscale = 1 (grundinställningar) Procedur 1 m DIFF EQ 2 3(N-th) 3 3(n)ew 4aw 5aw aw -cw aw dw 6 5(SET)b(Param) 7 -fw fw 8 a.bw* 1 i 9 5(SET)c(Output)4(INIT)i 0!K(V-Window)1(INIT)i! 6(CALC) * 1 Resultatskärm
16 3-4-3 Differentialekvationer av N:e ordningen k Omvandling av en differentialekvation av hög ordning till ett system för differentialekvationer av första ordningen Det går att omvandla en enskild differentialekvation av N:e ordningen till ett system för differentialekvationer av första ordningen. Uppsättning 1. Uppvisa huvudmenyn och gå in i läget DIFF EQ. Tillvägagångssätt (N = 3) 2. Tryck på 3(N-th). 3. Tryck på 3(n)d för att välja differentialekvation av tredje ordningen. 4. Utför ersättningarna på följande sätt. y Y1 (3(y(n))b) y Y2 (3(y(n))c) 5. Specificera utgångsvärdet för x0, y0, y 0 och y Tryck på 2( SYS). 7. Tryck på w(yes). Den inmatade differentialekvationen omvandlas till ett system för tre differentialekvationer av första ordningen. Utgångsvärdena omvandlas också på motsvarande sätt
17 3-4-4 Differentialekvationer av N:e ordningen Exempel Uttryck differentialekvationen nedan som en omgång differentialekvationer av första ordningen. y (3) = sinx y y, x0 = 0, y0 = 0, y 0 = 1, y 0 = 0. Procedur 1 m DIFF EQ 2 3(N-th) 3 3(n)dw 4 sv-3(y(n)) b-3(y(n))cw 5aw aw bw aw 6 2( SYS) 7 w(yes) Differentialekvationen omvandlas till en omgång differentialekvationer av första ordningen såsom anges nedan. (y1) = dy/dx = (y2) (y2) = d 2 y/dx 2 = (y3) (y3) = sin x (y2) (y3). Utgångsvärdena omvandlas också till (x0 = 0), ((y1)0 = 0), ((y2)0 = 1) och ((y3)0 = 0)). Resultatskärm # På skärmen över systemet för differentialekvationer av första ordningen uttrycks beroende variabler på följande sätt. (y1) (Y1) (y2) (Y2) (y3) (Y3)
18 3-5-1 System för differentialekvationer av första ordningen 3-5 System för differentialekvationer av första ordningen Ett system för differentialekvationer av första ordningen har t.ex. de beroende variablerna (y1), (y2),..., och (y9) samt den oberoende variabeln x. Exemplet nedan visar ett system för differentialekvationer av första ordningen. (y1) = (y2) (y2) = (y1) + sin x Uppsättning 1. Uppvisa huvudmenyn och gå in i läget DIFF EQ. Tillvägagångssätt 2. Tryck på 4(SYS). 3. Mata in antalet okända. 4. Mata in uttrycket på nedanstående sätt. (y1) Y1 (3(yn)b) (y2) Y2 (3(yn)c) (y9) Y9 (3(yn)j) 5. Specificera utgångsvärdet för x0, (y1)0, (y2)0 o.s.v. om så behövs. 6. Tryck på 5(SET)b(Param). 7. Specificera beräkningsomfånget. 8. Specificera stegstorlek för h. 9. Tryck på 5(SET)c(Output). Välj variabel för grafritning och välj sedan en lista för lagring av räkneresultaten. 10. Utför inställningar för tittfönstret. 11. Tryck på 6(CALC) för att lösa systemet för ekvationer av första ordningen för y1, y2, o.s.v.
19 3-5-2 System för differentialekvationer av första ordningen Exempel 1 Rita en graf över lösningen för differentialekvationer av första ordningen med två okända nedan (y1) = (y2), (y2) = (y1) + sin x, x0 = 0, (y1)0 = 1, (y2)0 = 0,1, 2 < x < 5, h = 0,1. Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = 3, Xmax = 6, Xscale = 1 Ymin = 2, Ymax = 2, Yscale = 1 Procedur 1 m DIFF EQ 2 4(SYS) 3 2(2) 4 3(yn)cw -3(yn)b+svw 5aw bw a.bw 6 5(SET)b(Param) 7 -cw fw 8 a.bw* 1 i 9 5(SET)c(Output)4(INIT) cc1(sel) (Välj (y1) och (y2) för grafritning)* 2 i 0!K(V-Window) -dw gw bwc -cw cw bwi! 6(CALC) * 1 * 2 Resultatskärm
20 3-5-3 System för differentialekvationer av första ordningen Exempel 2 Rita en graf över lösningen för systemet för differentialekvationer av första ordningen nedan (y1) = (2 (y2)) (y1) (y2) = (2 (y1) 3) (y2) x0 = 0, (y1)0 = 1, (y2)0 = 1/4, 0 < x < 10, h = 0,1. Använd följande tittfönsterinställningar. Xmin = 1, Xmax = 11, Xscale = 1 Ymin = 1, Ymax = 8, Yscale = 1 Procedur 1 m DIFF EQ 2 4(SYS) 3 2(2) 4 (c-3(yn)c)*3(yn) bw (c*3(yn)b-d )*3(yn)cw 5aw bw b/ew 6 5(SET)b(Param) 7aw baw 8 a.bw* 1 i 9 5(SET)c(Output)4(INIT) cc1(sel) (Välj (y1) och (y2) för grafritning.) ff2(list)bw(välj LIST1 för att lagra värden för x i LIST1) c2(list)cw (Välj LIST2 för att lagra värden för (y1) i LIST2) c2(list)dw (Välj LIST3 för att lagra värden för (y2) i LIST3)* 2 i 0!K(V-Window) -bwbbwbwc -bwiwbwi! 6(CALC) * 1 * 2 Resultatskärm (y1) (y2)
21 3-5-4 System för differentialekvationer av första ordningen k Vidare analys För att analysera resultatet vidare kan vi rita en graf över relationen mellan (y1) och (y2). Procedur 1 m STAT 2 List 1, List 2 och List 3 innehåller värden för x, (y1) respektive (y2). 3 1(GRPH)f(Set) 4 1(GPH1) 5 c2(xy) 6 c1(list)cw (XLIST = LIST2: (y1)) 7 c1(list)dw (YLIST = LIST3: (y2)) i 8 1(GRPH)b(S-Gph1) Resultatskärm (y2) (y1)
22 3-5-5 System för differentialekvationer av första ordningen Viktigt! Räknaren kan avbryta en beräkning halvvägs när det uppstår ett överflöd en bit in i beräkningen då de beräknade resultaten gör att lösningskurvan sträcks in i en diskontinuerlig region, när ett beräknat värde är uppenbarligen falskt o.s.v. Vi rekommenderar att du utför följande steg när räknaren avbryter en beräkning på ovanstående sätt. 1. Om du på förhand kan bestämma punkten där lösningskurvan kommer att flöda över ska du stoppa beräkningen innan denna punkt nås. 2. Om du på förhand kan bestämma punkten där lösningskurvan kommer att sträckas in i en diskontinuerlig region ska du stoppa beräkningen innan denna punkt nås. 3. I övriga fall ska du reducera storleken på beräkningsomfånget och värdet för h (stegstorlek) och sedan försöka på nytt. 4. Vid behov att utföra en beräkning med ett väldigt brett beräkningsomfång ska du lagra delresultaten i en lista och utföra en ny beräkning med början från steg 3 där de lagrade resultaten används som utgångsvärden. Upprepa detta flera gånger om så behövs. k Posterna SET UP G-Mem {G-Mem 20}/{1 20}... Specificerar ett minne {G-Mem No.} för lagring av de senaste graffunktionerna. Observera det följande för inställningarna på skärmen SET UP när läget DIFF EQ används. Läget DIFF EQ lagrar temporärt data i grafminnet när räkning av en differentialekvation utförs. Före beräkningen lagrar DIFF EQ de senaste graffunktionerna i det nu specificerade grafminnet (G-Mem). Efter beräkningen återkallas graffunktionerna från det specificerade grafminnet utan att radera minnesdatan. Du bör därför specificera grafminnet (G-Mem nr.) där läget DIFF EQ lagrar graffunktionerna.
Kapitel Dynamisk graf
Kapitel 13 Dynamisk graf Läget för dynamisk graf på denna räknare ger dig framställning i realtid av ändringar i en graf efter hand som koefficienter och termer ändras. Du kan således se vad som händer
Kapitel. 12-1 Före användning av graf-till-tabell 12-2 Användning av graf-till-tabell
Kapitel Graf-till-tabell Denna funktion gör att skärmen uppvisar både en graf och en tabell. Det går att flytta en pekare runt grafen och lagra dess nuvarande koordinater i tabellen närhelst du önskar.
11-1 Innan dubbelgraf används
Kapitel Dubbelgraf Funktionen för dubbelgraf gör att du kan dela upp skärmen i två halvor och därmed titta på två olika grafer samtidigt. Detta ger dig möjlighet att jämföra och analysera graferna i detalj.
Kapitel. 9-1 Innan graflösning används 9-2 Analys av en funktionsgraf
Kapitel Graflösning Det går att använda följande metoder för att analysera funktionsgrafer och approximera resultat. Beräkning av roten Bestämning av lokalt maximivärde och lokalt minimivärde Bestämning
Kapitel Rekursionstabell och graf
Kapitel 16 Rekursionstabell och graf Det går att mata in två formler för de tre typerna av rekursion nedan och sedan använda dem för att framställa en tabell och rita grafer. Generell term av sekvensen
Kapitel Grafer för koniska sektioner
Kapitel 14 Grafer för koniska sektioner Det går att rita en graf över följande koniska sektioner med hjälp av räknarens inbyggda funktioner. Parabelgraf Cirkelgraf Elliptisk graf Hyperbelgraf 14-1 Före
Kapitel Tabell & graf
Kapitel 15 Tabell & graf Tabell & graf används för att framställa tabeller över diskreta data från funktioner och rekursionsformler och sedan använda värdena för grafritning. Tabell & graf gör det därför
En vanlig uppgift är att bestämma max resp min för en trigonometrisk funktion och de x- värden för vilka dessa antas.
Max och min för trigonometriska funktioner En vanlig uppgift är att bestämma max resp min för en trigonometrisk funktion och de x- värden för vilka dessa antas. Ta t.ex y = 12 sin(3x-90) När man ska studera
8-1 Före ritning av en graf
Kapitel Grafritning En samling effektiva grafritningsverktyg plus en stor skärm på 127 63 punkter gör det möjligt att rita ett flertal olika funktionsgrafer snabbt och enkelt. Denna räknare kan rita följande
Kapitel E-CON. 4-1 Överblick av E-CON 4-2 Uppställning av EA-100 4-3 Uppställningsminne 4-4 Programomvandling 4-5 Att starta provtagning
Kapitel E-CON 4-1 Överblick av E-CON 4-2 Uppställning av EA-100 4-3 Uppställningsminne 4-4 Programomvandling 4-5 Att starta provtagning 4 Alla förklaringar i detta kapitel förutsätter att du redan är bekant
Kapitel Tabell & graf
Kapitel Menyn för tabell & graf gör det möjligt att framställa siffertabeller från funktioner som lagrats i minnet. Det går även att använda flera funktioner för att framställa tabeller. Eftersom tabell
Kapitel Ekvationsräkning
Kapitel Ekvationsräkning Din grafiska räknare kan lösa följande tre typer av beräkningar: Linjära ekvationer med två till sex okända variabler Högregradsekvationer (kvadratiska, tredjegrads) Lösningsräkning
Kapitel. 10-1 Innan skissfunktionen används 10-2 Grafritning med skissfunktionen
Kapitel Skissfunktion Skissfunktionen gör det möjligt att rita linjer och grafer på en existerande graf. Tänk på att användning av skissfunktionen i läget STAT, GRAPH, TABLE, RECUR och CONICS skiljer sig
ALGEBRA FX PLUS)
Kapitel Systeminställningsmeny Använd systeminställningsmenyn för att titta på systeminformation och utföra diverse systeminställningar. Systeminställningsmenyn kan användas till det följande. Information
Minimanual CASIO fx-9750gii
Minimanual CASIO fx-9750gii Vanliga beräkningar Vanliga beräkningar görs som vanligt, fast du trycker EXE istället för lika med. Innehåll 3 maj 2017 1 Skriver du fel i en beräkning kan du radera med DEL.
Kapitel Grafritning GRPH TBL CONICS RUN MAT DYNA RECUR
Kapitel 5 Grafritning Avsnitt 5-1 och 5-2 i detta kapitel ger grundläggande information som krävs för att kunna rita en graf. De övriga avsnitten beskriver mera avancerade egenskaper och funktioner för
Kapitel Datakommunikation
Kapitel Datakommunikation I detta kapitel får du veta allt du behöver känna till för att överföra program mellan din Power Graphic enhet och en annan CASIO Power Graphic enhet som kan anslutas med extra
Kapitel Datakommunikation Anslutning av två enheter Anslutning av enheten till en persondator Anslutning av enheten till en CASIO etikettskrivare
Kapitel I detta kapitel får du veta allt du behöver känna till för att överföra program mellan fx-7400g PLUS och vissa grafiska räknarmodeller frän CASIO som kan anslutas med extra tillbehöret SB-62 kabeln.
Kapitel 12: Plotta polärekvationer
Kapitel 12: Plotta polärekvationer 12 Översikt över polärplottning...228 Översikt över stegen i att plotta polärekvationer...229 Skillnader mellan polär- och funktionsplottning...230 I det här kapitlet
Kapitel. 1. Listoperationer 2. Redigering och omplacering av listor 3. Hantering av listdata 4. Aritmetiska beräkningar med listor
Kapitel En lista är en slags behållare som kan användas för att lagra flera dataposter. Denna räknare tillåter dig att ha upp till sex listor i minnet, och innehållen i dessa kan användas i aritmetiska
Matematik 1 Digitala övningar med TI-82 Stats, TI-84 Plus och TI-Nspire CAS
Matematik 1 Digitala övningar med TI-82 Stats, TI-84 Plus och TI-Nspire CAS Matematik 1 digitala övningar med TI-82 Stat, TI-84 Plus och TI Nspire CAS Vi ger här korta instruktioner där man med fördel
Kapitel Att lära känna räknaren Läs detta först! Sid. 000
Kapitel 1 Läs detta först! Symbolerna i denna bruksanvisning anger följande meddelanden. : Viktiga anmärkningar : Anmärkningar Sid. 000 : Referenssidor Kapitel 1 1. Hur du använder huvudmenyn Huvudmenyn
Räknarinstruktioner för CASIO FX-9750GII till Matematik Origo 2c
Räknarinstruktioner för CASIO FX-9750GII till Matematik Origo 2c Sidan 17 Lös ekvationen med hjälp av den grafritande räknaren Vi löser uppgiften med hjälp av grafprogrammet GRAPH. Skriv först om ekvationen
Räknarinstruktioner för CASIO FX-9750GII till Matematik Origo 2b
Räknarinstruktioner för CASIO FX-9750GII till Matematik Origo 2b Sidan 21 Funktionen f bestäms av uttrycket. a) Rita grafen med hjälp av din grafritande räknare. b) Bestäm det största värdet till funktionen
Kapitel. Elementnummer Visningsintervall Cell. Listnamn. Rad. Spalt
Kapitel 17 Listfunktion En lista är en slags behållare som kan användas för att lagra flera dataposter. Denna räknare gör det möjligt att lagra upp till sex listor i en enskild fil och upp till sex filer
Exponentiell och annan utveckling -exempel med konsumentpriser
Exponentiell och annan utveckling -exempel med konsumentpriser Konsumentprisindex (KPI) är det mest använda måttet för prisutveckling och används bl.a. som inflationsmått. KPI avser att visa hur konsumentpriserna
Fråga 3: Räknaren är på men min skärm är blank. Allmänt Fråga 1: Jag vill avsluta/rensa/komma ut från det jag håller på med
Allmänt Fråga 1: Jag vill avsluta/rensa/komma ut från det jag håller på med Fråga 3: Räknaren är på men min skärm är blank. Svar 1: Pröva följande alternativ: Tryck C Tryck yî Tryck o eventuellt följt
SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen
SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 216-6-1 1. Derivera nedanstående funktioner med avseende på x och ange för vilka x derivatan existerar. Endast svar krävs. A. f(x) = arctan 1 x B.
TATA42: Föreläsning 7 Differentialekvationer av första ordningen och integralekvationer
TATA42: Föreläsning 7 Differentialekvationer av första ordningen och integralekvationer Johan Thim 0 januari 207 Introduktion En differentialekvation (DE) i en variabel är en ekvation som innehåller både
Statistiska samband: regression och korrelation
Statistiska samband: regression och korrelation Vi ska nu gå igenom något som kallas regressionsanalys och som innebär att man identifierar sambandet mellan en beroende variabel (x) och en oberoende variabel
Kapitel. Grundläggande användning
Kapitel 1 Grundläggande användning 1-1 Innan räkningen påbörjas 1-2 Minne 1-3 Alternativmenyn (OPTN) 1-4 Variabeldatamenyn (VARS) 1-5 Programmenyn (PRGM) 1-1 Innan räkningen påbörjas Använd uppsättningsskärmen
UPPGIFTER KAPITEL 2 ÄNDRINGSKVOT OCH DERIVATA KAPITEL 3 DERIVERINGSREGLER
UPPGIFTER KAPITEL 2 ÄNDRINGSKVOT OCH DERIVATA KAPITEL 3 DERIVERINGSREGLER 1. Figuren visar grafen till funktionen f där f(x) = x 3 3x 2. I punkter där xkoordinaterna är 1 respektive 3 är tangenter till
Kapitel 13: Plotta talföljder
Kapitel 13: Plotta talföljder 13 Översikt över plottning av talföljder...234 Översikt över stegen i plottning av talföljder...235 Skillnader mellan plottning av talföljder och funktioner...236 Ställa in
Högskolan i Skövde (SK, JS) Svensk version Tentamen i matematik Lösningsförslag till del I
Högskolan i Skövde (SK, JS) Svensk version Tentamen i matematik Lösningsförslag till del I Kurs: MA15G Matematisk Analys MA13G Matematisk analys för ingenjörer MA71A Matematik för lärare C, delkurs Matematisk
2320 a. Svar: C = 25. Svar: C = 90
2320 a Utgå ifrån y = sin x Om vi subtraherar 25 från vinkeln x, så kommer den att "senareläggas" med 25 och således förskjuts grafen åt höger y = sin(x 25 ) Svar: C = 25 b Utgå ifrån y = sin x Om vi adderar
Optimering, exempel. Funktionens enda stationära punkt är alltså origo. Den ligger också i det inre av mängden.
Optimering, exempel Exempel 1 (optimering över kompakt mängd) Bestäm största och minsta värdet till funktionen f(x,y) = x 4 + y 4 + 4x 2 + 16 i cirkelskivan {x 2 + y 2 4}. Lösning: Cirkelskivan är kompakt
MAA7 Derivatan. 2. Funktionens egenskaper. 2.1 Repetition av grundbegerepp
MAA7 Derivatan 2. Funktionens egenskaper 2.1 Repetition av grundbegerepp - Det finns vissa begrepp som återkommer i nästan alla kurser i matematik. Några av dessa är definitionsmängd, värdemängd, största
Lösningsförslag till tentamen Torsdag augusti 16, 2018 DEL A
Institutionen för matematik SF1626 Flervariabelanalys Torsdag augusti 16, 2018 DEL A 1. Givet funktionen f(x, y) = ln(x 2 y 2 ). a) Bestäm definitionsmängden D för f. Rita även en bild av D. (2 p) b) Bestäm
Begrepp Uttryck, värdet av ett uttryck, samband, formel, graf, linje, diagram, spridningsdiagram.
Aktivitetsbeskrivning Denna aktivitet samlar ett antal olika sätt att göra procentuella beräkningar på grafräknare. Dessa metoder finns som uppgifter eller som en samling tips i en lathund. Matematiskt
1. Bestäm definitionsmängden och värdemängden till funktionen f(x,y) = 1 2x 2 3y 2. Skissera definitionsmängden, nivålinjerna och grafen till f.
1. Bestäm definitionsmängden och värdemängden till funktionen f(x,y) = 1 2x 2 3y 2. Skissera definitionsmängden, nivålinjerna och grafen till f. 2. Beräkna gränsvärdet (eller visa att det inte finns):
Uppgifter inför KS4 den 11 april Matematik II för CL. SF1613.
Uppgifter inför KS4 den 11 april 011. Matematik II för CL. SF1613. 1. En humla flyger längs kurvan (given på parameterform) x = t,y = t 3, t " 0. Då t = 1 upptäcker humlan en blomma i punkten (5,3) och
x +y +z = 2 2x +y = 3 y +2z = 1 x = 1 + t y = 1 2t z = t 3x 2 + 3y 2 y = 0 y = x2 y 2.
Lösningar till tentamen i Inledande matematik för M/TD, TMV155/175 Tid: 2006-10-27, kl 08.30-12.30 Hjälpmedel: Inga Betygsgränser, ev bonuspoäng inräknad: 20-29 p. ger betyget 3, 30-39 p. ger betyget 4
MMA127 Differential och integralkalkyl II
Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation MMA17 Differential och integralkalkyl II Tentamen Lösningsförslag 9..19 8. 11. Hjälpmedel: Endast skrivmaterial (gradskiva tillåten).
TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 9 november 2015 Sida 1 / 28
TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet 9 november 2015 Sida 1 / 28 Föreläsning 3 Linjära ekvationssystem. Invers. Rotationsmatriser. Tillämpning:
Kapitel. Numeriska beräkningar
Kapitel 3 Numeriska beräkningar 3-1 Före beräkning 3-2 Differentialräkning 3-3 Räkning med kvadratiska differentialer 3-4 Räkning med integraler 3-5 Beräkning av maximi/minimivärde 3-6 Summaberäkningar
Sidor i boken KB 6, 66
Sidor i boken KB 6, 66 Funktioner Ordet funktion syftar inom matematiken på en regel som innebär att till varje invärde associeras ett utvärde. Ofta beskrivs sambandet mellan invärde och utvärde med en
Kort introduktion till Casio fx-9750 GII. Knappsats
Kort introduktion till Casio fx-9750 GII Knappsats För ytterligare information kontakta Viweka Palm Viweka.palm@casio.se Tel 08-442 70 25 1 De vanligaste programmen: RUN- MAT Vanliga beräkningar och matrisberäkning
Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 3
Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 3 Kontinuerliga sannolikhetsfördelningar (LLL Kap 7 & 9) Department of Statistics (Gebrenegus Ghilagaber, PhD, Associate Professor) Financial Statistics
4 Numerisk integration och av differentialekvationer
Matematik med Matlab M1 och TD1 1999/2000 sid. 27 av 47 4 Numerisk integration och av differentialekvationer Redovisning redovisas som tidigare med en utdatafil skapad med diary 4.1 Numerisk av ekvationer.
1.1 Polynomfunktion s.7-15
1.1 Polynomfunktion Vad är då en funktion? En funktion är en regel i matematiken som beskriver sambandet mellan två storheter. T.ex. Hur många hjul har 3 bilar? 3 4 = 12 Hur många hjul har 4 bilar? 4 4
Räknarinstruktioner för CASIO FX-9750GII till Matematik Origo 3b
Räknarinstruktioner för CASIO FX-9750GII till Matematik Origo 3b Sidan 19 Lös ekvationen grafiskt. Genom att rita upp vänster- och högerled i samma koordinatsystem, så kan vi lösa uppgiften grafiskt. Vi
DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP
DIFFERENTIALEKVATIONER INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP Differentialekvation (DE) är en ekvation som innehåller derivator av en eller flera okända funktioner ORDINÄRA DIFFERENTIAL EKVATIONER i) En differentialekvation
Linjärisering, Jacobimatris och Newtons metod.
Linjärisering, Jacobimatris och Newtons metod Analys och Linjär Algebra, del C, K/Kf/Bt, vt0 Inledning Vi skall lösa system av icke-linjära ekvationer Som exempel kan vi ta, x = 0, x = 0, som är ett system
MAPLE MIKAEL STENLUND
MAPLE MIKAEL STENLUND. Introduktion I dina inlämningsuppgifter skall ett program som heter Maple användas för att lösa ett antal matematiska problem. Maple är ett symbolhanterande program som har ett antal
ÖVN 2 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF1683. Inofficiella mål
ÖVN 2 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF1683 KARL JONSSON Nyckelord och innehåll Andra ordningens linjära differentialekvationer Homogena ekvationen Fundamental lösningsmängd, y 1 (t),
Lösning till tentamen i SF1633 Differentialekvationer I för BD, M och P, , kl
KTH Matematik Bengt Ek och Olle Stormark. Lösning till tentamen i SF633 Differentialekvationer I för BD, M och P, 008 0 6, kl. 4.00 9.00. Hjälpmedel: BETA. Uppgifterna 5 motsvarar kursens fem moduler.
Matematik 3 Digitala övningar med TI-82 Stats, TI-84 Plus och TI-Nspire CAS
Matematik 3 Digitala övningar med TI-8 Stats, TI-84 Plus och TI-Nspire CAS Matematik 3 digitala övningar med TI-8 Stat, TI-84 Plus och TI Nspire CAS Vi ger här korta instruktioner där man med fördel kan
4 Fler deriveringsregler
4 Fler deriveringsregler 4. Dagens Teori Derivatan av potensfunktioner. Potensfunktioner med heltalsexponenter, som du redan kan derivera, kallas polynomfunktioner, som till exempel: f(x) = 2x4 x3 + 2x
SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF165 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 15-4-7 DEL A 1. Låt f(x) = arcsin x + 1 x. A. Bestäm definitionsmängden till funktionen f. B. Bestäm funktionens största och minsta värde. (Om du har
Mathematica. Utdata är Mathematicas svar på dina kommandon. Här ser vi svaret på kommandot från. , x
Mathematica Första kapitlet kommer att handla om Mathematica det matematiska verktyg, som vi ska lära oss hantera under denna kurs. Indata När du arbetar med Mathematica ger du indata i form av kommandon
Stora talens lag eller det jämnar ut sig
Stora talens lag eller det jämnar ut sig kvensen för krona förändras när vi kastar allt fler gånger. Valda inställningar på räknaren Genom att trycka på så kan man göra ett antal inställningar på sin räknare.
Texten är en omarbetning av en text skriven av Rikard Bögvad för kursen Matematik I (30 hp).
Introduktion Med hjälp av dator kan man utföra omfattande matematiska beräkningar, men också få datorn att producera lösningar på icke-triviala uppgifter. I det här momentet av kursen ska vi bekanta oss
DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP
Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP Differentialekvation (DE) är en ekvation som innehåller derivator av en eller flera okända funktioner. ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER
Föreläsningen ger en introduktion till differentialekvationer och behandlar stoff från delkapitel 18.1, 18.3 och 7.9 i Adams. 18.
Föreläsningen ger en introduktion till differentialekvationer och behandlar stoff från delkapitel 18.1, 18.3 och 7.9 i Adams. 18.1 Delkapitlet introducerar en del terminologi och beteckningar som används.
Komma igång med TI-Nspire CX/ TI-Nspire CX CASräknaren
Komma igång med TI-Nspire CX/ TI-Nspire CX CASräknaren Denna handbok avser TI-Nspire programvara version 3.2. För att erhålla den senaste versionen av dokumentationen, besök education.ti.com/guides. Viktigt
y y 1 = k(x x 1 ) f(x) = 3 x
Räta linjen på olika former Här ska vi bara påpeka att förutom k-form, den som vi är mest vana vid y = k y + m finns också allmän form: ax + by + c = 0 där a och b är konstanter, som inte någon står för
Övningstenta: Lösningsförslag
Övningstenta: Lösningsförslag Onsdag 5 mars 7 8:-: SF674 Flervariabelanalys Inga hjälpmedel är tillåtna. Max: 4 poäng. (4 poäng) Bestäm tangentplanet i punkten (,, ) till ytan z f(x, y) där f(x, y) x 4
10.1 Linjära första ordningens differentialekvationer
10.1 Linjära första ordningens differentialekvationer Här ska vi studera linjära första ordningens differentialekvationer som kan skrivas y (x) + g(x)y(x) = h(x) Om g(x) har en primitiv funktion G(x) så
Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel
matematik Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker 3b GeoGebraexempel Till läsaren I elevböckerna i serien Matematik Origo finns uppgifter där vi rekommenderar användning
Lösningsförslag, preliminär version 0.1, 23 januari 2018
Lösningsförslag, preinär version 0., 3 januari 08 Högskolan i Skövde Tentamen i matematik Kurs: MA5G Matematisk analys MA3G Matematisk analys för ingenjörer Tentamensdag: 08-0-03 kl 4:30-9:30 Hjälpmedel
Variabler. TANA81: Beräkningar med Matlab. Matriser. I Matlab skapas en variabel genom att man anger dess namn och ger den ett värde:
TANA81: Beräkningar med Matlab - Variabler och Matriser - Logiska uttryck och Villkor - Repetitionssatser - Grafik - Funktioner Variabler I Matlab skapas en variabel genom att man anger dess namn och ger
Tentamen del 1 SF1546, , , Numeriska metoder, grundkurs
KTH Matematik Tentamen del 1 SF154, 1-3-3, 8.-11., Numeriska metoder, grundkurs Namn:... Bonuspoäng. Ange dina bonuspoäng från kursomgången läsåret HT15/VT1 här: Max antal poäng är. Gränsen för godkänt/betyg
Mer om geometriska transformationer
CTH/GU LABORATION 4 TMV141-1/13 Matematiska vetenskaper 1 Inledning Mer om geometriska transformationer Vi fortsätter med geometriska transformationer och ser på ortogonal (vinkelrät) projektion samt spegling.
Laboration: Brinntid hos ett stearinljus
Laboration: Brinntid hos ett stearinljus Syftet med experimentet är att undersöka hur snabbt ett stearinljus brinner. Dessutom ska du använda dina mätdata till att uppskatta hur länge ljuset kommer att
Uppgiftshäfte Matteproppen
Uppgiftshäfte Matteproppen Emma ndersson 0 Joar Lind 0 Sara Lundsten 05 Malin Forsberg 06 UPPSL UNIVERSITET Innehåll Uppdelning av häfte Uppgifter Block. Bråkräkning........................ Uttryck..........................
Uppgift 1. (SUBPLOT) (Läs gärna help, subplot innan du börjar med uppgiften.) 1 A) Testa och förklara hur nedanstående kommandon fungerar.
INLÄMNINGSUPPGIFT 2 Linjär algebra och analys Kurskod: HF1006, HF1008 Skolår: 2016/17 armin@kth.se www.sth.kth.se/armin Redovisas under sista två (av totalt fem) labbövningar i Analys-delen. Preliminärt:
4. Vad kan man multiplicera x med om man vill öka värdet med 15 %?
Axel Weüdelskolan/Komvux Matematik/Sibe 1. Förenkla x 1 1 1 1 1 x 2. Förenkla 5 3. Beräkna värdet av a 2 b om a = -3 och b = 2 4. Vad kan man multiplicera x med om man vill öka värdet med 15 %? 5. Vilket
DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP
DIFFERENTIALEKVATIONER INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP Differentialekvation (DE) är en ekvation som innehåller derivator av en eller flera okända funktioner ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER i) En differentialekvation
Kapitel. 6-1 Före matrisräkning 6-2 Matriscelloperationer 6-3 Modifiering av matriser med matriskommandon 6-4 Matrisräkning
Kapitel Matrisräkning 26 matrisminnen (A t.o.m. Z) plus ett matrissvarsminne (MatAns) kan användas för att utföra följande matrisoperationer. Addition, subtraktion, multiplikation Räkning med skalär multiplikation
Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1
ATM-Matematik Mikael Forsberg OvnTenta Matematik Skrivtid. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall vara fullständiga och lätta att följa. Börja varje ny uppgift på ny sida. Använd ej baksidor. Skriv namn på
DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP
DIFFERENTIALEKVATIONER INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP Differentialekvation (DE) är en ekvation som innehåller derivator av en eller flera okända funktioner ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER i) En differentialekvation
x 2 = lim x 2 x 2 x 2 x 2 x x+2 (x + 3)(x + x + 2) = lim x 2 (x + 1)
Matematik Hjälpmedel: Inga Chalmers Tekniska Högskola Tentamen 5--7 kl. 4: 8: Telefonvakt: Samuel Bengmark ankn.: 7-87644 Betygsgränser :a poäng, 4:a poäng, 5:a 4 poäng, max: 5 poäng Tentamensgranskning
de uppgifter i) Under m-filerna iv) Efter samlade i en mapp. Uppgift clear clc Sida 1 av 6
Inlämningsuppgift 2, HF1006.. (MATLAB) INLÄMNINGSUPPGIFT 2 (MATLAB) Kurs: Linjär algebra och analys Del2, analys Kurskod: HF1006 Skolår: 2018/19 Redovisas under en av de tre schemalaggs gda redovisningstillfällen
FK2005 Datorövning 3
FK2005 Datorövning 3 Den här övningen vänder sig endast till lärarstudenter (FK2005). Målet är att lära sig hur man gör en minsta kvadrat anpassning med hjälp av OpenOffice Calc. Laboration 2 kräver att
TMV036 Analys och linjär algebra K Kf Bt, del C
MATEMATIK Chalmers tekniska högskola Tentamen 20-0-, kl. 4.00-8.00 TMV036 Analys och linjär algebra K Kf Bt, del C Telefonvakt: Richard Lärkäng, telefon: 0703-088304 Hjälpmedel: Inga, bara papper och penna.
= 0. Båda skärningsvinklarna är således π/2 (ortogonala riktningsvektorer).
Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud SF163, ifferential- och integralkalkyl II, del 2, flervariabel, för F1. Tentamen torsdag 19 augusti 21, 14. - 19. Inga hjälpmedel är tillåtna. Svar och
Tentamen, del 2 Lösningar DN1240 Numeriska metoder gk II F och CL
Tentamen, del Lösningar DN140 Numeriska metoder gk II F och CL Lördag 17 december 011 kl 9 1 DEL : Inga hjälpmedel Rättas ast om del 1 är godkänd Betygsgränser inkl bonuspoäng: 10p D, 0p C, 30p B, 40p
Läsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik
Läsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik Avsnitt 4.1 I kapitel 4 kommer du att möta de elementära funktionerna. Dessa är helt enkelt de vanligaste funktionerna som vi normalt arbetar med. Här
1.2 Polynomfunktionens tecken s.16-29
Detta avsnitt handlar om olikheter. < mindre än > större än mindre än eller lika med (< eller =) större än eller lika med (> eller =) Vilka tal finns mellan 2 och 5? Alla tal som är större än 2. Och samtidigt
Planering för Matematik kurs D
Planering för Matematik kurs D Läromedel: Holmström/Smedhamre, Matematik från A till E, kurs D Antal timmar: 9 (7 + ) I nedanstående planeringsförslag tänker vi oss att D-kursen studeras på 9 klocktimmar.
DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP
Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF676 Differentialekvationer Inledning DIFFERENTIALEKVATIONER INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP Differentialekvation (DE) är en ekvation som innehåller derivator av en eller flera
SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 215-3-16 DEL A 1. Låt f(x, y) = 1 x 2 y 2. (a) Skissa nivåkurvorna f(x, y) = c till f för c =, c = 1 och c = 2. (1 p) (b) Beräkna gradf(x, y) i de
Anteckningar för kursen "Analys i en Variabel"
Anteckningar för kursen "Analys i en Variabel" Simone Calogero Vecka 4 Viktig information. Dessa anteckningar är inte avsedda som en ersättning för kurs litteratur men bara som en kort sammanfattning av
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 11-14, 16/11-28/
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf Transformmetoder, 5 hp gy, IT, W, X 2011-10-26 Sammanfattning av föreläsningarna 11-14, 16/11-28/11 2012. Här lär vi oss använda transformer för att
SVAR: Det är modell 1 som är rimlig för en avsvalningsprocess. Föremålets temperatur efter lång tid är 20 grader Celsius.
Lösningsförslag till tentamensskrivning i SF633 Differentialekvationer I Onsdagen den maj 03, kl 0800-300 Hjälpmedel: BETA, Mathematics Handbook Redovisa lösningarna på ett sådant sätt att beräkningar
Svar till vissa uppgifter från första veckan.
Svar till vissa uppgifter från första veckan. Svar till kortuppgifter F:. Ja! Förhoppningsvis så ser man direkt att g fx) är ett polynom. Vidare så gäller det att g fα) = gfα)) = gβ) = 0. Använd faktorsatsen!
ALGEBRA FX 2.0 PLUS FX 1.0 PLUS
ALGEBRA FX.0 PLUS FX 1.0 PLUS Instruktionshäfte (Ytterligare funktioner ) Sw http://world.casio.com/edu/ CASIO ELECTRONICS CO., LTD. Unit 6, 1000 North Circular Road, London NW 7JD, U.K. Viktigt! Förvara
av envariabelfunktionen g(t) och flervariabelfunktionen t = h(x, y) = x 2 + e y.)
Lösningsskisser till TATA69 Flervariabelanalys 16-1- 1 Stationära punkter ges av f (4x 3 + 4x, 3y + 6z, z + 6y (,,, dvs (x, y, z (,, eller (x, y, z (, 6, 18 Ur andraderivatorna fås de kvadratiska formerna
vux GeoGebraexempel 3b/3c Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker
matematik Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker vux 3b/3c GeoGebraexempel Till läsaren i elevböckerna i serien matematik origo finns uppgifter där vi rekommenderar användning
7 Extremvärden med bivillkor, obegränsade områden
Nr 7, 1 mars -5, Amelia 7 Extremvärden med bivillkor, obegränsade områden Största och minsta värden handlar om en funktions värdemängd. Värdemängden ligger givetvis mellan det största och minsta värdet,