Kort introduktion till Casio fx-9750 GII. Knappsats

Transkript

1 Kort introduktion till Casio fx-9750 GII Knappsats För ytterligare information kontakta Viweka Palm Tel

2 De vanligaste programmen: RUN- MAT Vanliga beräkningar och matrisberäkning Sidan 4 STAT Statistiska beräkningar Sidan 6 GRAPH Framställning av och bearbetning av funktioner Sidan 8 DYNA Framställning av dynamiska grafer Sidan 12 TABLE Skapar värdetabeller och grafer med hjälp av funktioner Sidan 13 EQUA Ekvationslösare Sidan 15 PRGM Programmering i programmeringsspråket Basic Sidan 18 2

3 Introduktion till grundläggande funktioner - För att starta räknaren, tryck O. - För att stänga av räknaren, tryck LO - För att gå ett steg bak, tryck d - För att utföra en beräkning, tryck l - För att komma in i ett program, till exempel statistikprogrammet, gå in i huvudmenyn genom att trycka p och gå med pilmarkören $ till STAT- ikonen. Tryck sedan l - Set up Här ställer man in räknaren för olika matematiska tillämpningar: Inställning av DEG/RAD/GRAD Räknarens grundinställning är RAD och för att ändra inställningen till DEG, tryck Lp(SET UP). Gå med pilmarkören NNNNN till Angle. Tryck q för DEG. Inställning av komplexa tal Upprepa samma procedur som ovan men gå ytterligare ett steg nedåt med pilmarkören N och tryck w Katalogfunktionen Katalogen är en alfabetiskt ordnad lista över alla kommandon som finns i räknaren. Man kan mata in ett kommando genom att öppna katalogen och sedan välja önskat kommando. Tryck L4så kommer man in i katalogen. Om man vill beräkna derivatan av en funktion och söker kommandot d/dx(kan man trycka L4hoch sedan gå nedåt med pilmarkören tills man är framme vid d/dx(. h för bokstaven D 3

4 RUN-MAT Markera RUN-MAT- ikonen med pilmarkören och tryck sedan l för att komma in i programmet. Grundläggande beräkningar 1. Addition och subtraktion Beräkna: Slå in talen och tryck sedan l för svaret l 2. Multiplikation och division Beräkna: Slå in talen och tryck sedan l för svaret. 32.5m5M2.5l 3. Bråk a) Beräkna: + Slå in talen och tryck sedan l för svaret. 5z7+3z4l b) Svaret är i blandad form och för att få det i bråkform, tryck Lx c) För att få svaret i decimalform, tryck x 4

5 4. Bråk Beräkna: 5-3 Slå in talen och tryck sedan l för svaret. 5z1z2-3z3z4l 5. Potenser Beräkna: 9³+5² Slå in talen och tryck sedan l 9^3+5sl 6. Potenser Beräkna: 3 ¹ - Det finns två sätt: = 3Lkl För att få svaret i bråkform, tryck F-D x - Andra sättet: 3^n1l 7. Roten ur: Beräkna: + Ls8+Lj5l 8. Tio-potenser Beräkna: 5 10³+4,5 10⁶ Slå in talen och tryck sedan EXE för svaret. 5c3+4.5c6l 5

6 STAT Markera STAT- ikonen med pilmarkören och tryck sedan l för att komma in i programmet. Gör ett histogram Rita ett histogram av resultaten som syns i tabellen nedan. Tabellen visar resultaten av ett prov där 6 var högsta poäng och antalet elever i klassen var 30 elever. Antal rätt på provet Antal elever Lägg in resultaten i lista 1 (List 1) 1l2l3l4l5l6l När List 1 är färdig, gå med pilmarkören till höger för att lägga antalet elever i Lista 2 $3l5l9l8l4l1l Tryck q (GRPH) och sedan u(set) för att bestämma vilken sorts diagram som ska ritas samt vilka listor som ska användas. Gå nedåt med pilmarkören N och markera Graph Type. Tryck u för att gå framåt och välj q (Hist) Gå nedåt med pilmarkörennoch välj lista 1 för X-list q1l 6

7 Gå ytterligare ett steg nedåt N och välj lista 2 för Frequency w2ll Tryck r och markera Graph 1 och tryck q(on). Tryck leller u för att gå vidare och ställa in histogrammet. Välj 0 som startpunkt och 1 som stigningsintervallet (bredd). 0l1ll Här kan man använda sig av Trace-funktionen för att se staplarnas värden. Tryck Lq(1 VAR). Gå sedan med pilmarkören till höger för att se de olika staplarnas värden $$$ Gör ett cirkeldiagram För att se resultaten i ett cirkeldiagram: Tryck d för att komma till listorna och tryck sedan uför att bestämma vilken sorts diagram som ska ritas. I det här fallet ett cirkeldiagram. Gå nedåt med pilmarkören Noch markera Graph Type och tryck r (Pie). Gå nedåt med pilmarkören Noch markera Data. Tryck q (LIST) och bestäm vilken lista som ska användas. I det här fallet blir det lista 2 där elevernas resultat finns. Tryck 2 och sedan ll. Tryck q för att rita cirkeldiagrammet. 7

8 GRAPH Markera GRAPH- ikonen med pilmarkören och tryck sedan l för att komma in i programmet. För att kunna rita en graf måste den först vara aktiv. Det kan man lätt se genom att funktionens likhetstecken är lite mörkare än övriga grafer. Vill man inte rita den aktiva grafen utan välja någon annan som ligger inlagd är det bara att först markera den aktiva grafen med pilmarkören och därefter trycka q (Sel). Då blir den avaktiverad. Man gör samma procedur för att aktivera en graf. Rita grafer 1. Lägg in funktion och rita grafen. Det går även att trycka u (draw) för att rita grafen 0.25f^3+0.5fs-f-1ll För inställning av fönstret, se punkt 9 på sidan 11 Bestämning funktionens värde 2. Bestäm Tryck dför att komma till den inlagda grafen. Tryck därefter lelleruför att rita grafen. Välj y (G-solv) och tryck u (för att bläddra framåt). Välj q (Y-CAL) och lägg in X-värdet 2. Tryck sedan l. 8

9 Bestämning av x- värde 3. Bestäm när Tryck dför att komma till den inlagda grafen. Tryck därefter lelleruför att rita grafen. Tryck y (G-solv) och välj u (för att bläddra framåt). Välj w (X-CAL) och lägg in Y-värdet 1. Tryck sedan l. Funktionen har två X-värden när och för att få det andra X-värdet tryck $ Hitta grafens nollpunkter 4. Bestäm grafens nollpunkter Tryck dför att komma till den inlagda grafen. Tryck därefter lelleruför att rita grafen. Tryck y(g-solve) och tryck sedan q (Root). Funktionen har flera nollpunkter och för att få de andra värdena tryck $ Hitta grafens max- och minipunkter 5. Bestäm grafens max- och minipunkter. Tryck dför att komma till den inlagda grafen. Tryck därefter lelleruför att rita grafen. Tryck y (G-solve) och tryck sedan w (Max) 9

10 Tryck dför att komma till den inlagda grafen. Tryck därefter lelleruför att rita grafen. Tryck y(g-solve) och tryck sedan e (Min) Hitta skärningspunkten med Y-axeln 6. Bestäm Y-axelns skärningspunkt. Tryck dför att komma till den inlagda grafen. Tryck därefter lelleruför att rita grafen. Tryck y (G-solve) och tryck sedan r (Y-Icpt) Derivatan 7. Hitta derivatan i olika punkter. Här kan man använda sig av funktionen Trace för att hitta derivata i olika punkter och även olika X och Y-värden. Tryck dför att komma till den inlagda grafen. Tryck därefter lelleruför att rita grafen. Tryck q (Trace). Gå sedan med pilmarkören$ i grafen. Observera att räknarens inställning ska vara inställd på Derivative för att få derivatan. Gå in på SET UP och gå med pilmarkören till Derivative och tryck ON. LpNNNN q 10

11 Hitta skärningspunkter mellan grafer 8. Lägg in funktionen och rita grafen samt rita den tidigare grafen. Bestäm sedan skärningspunkterna mellan de två graferna. Det finns flera skärningspunkter mellan graferna och för att få dem gå med pilmarkören till höger. 0.5f+1llyy$$ 9. Inställning av fönstret. Ibland när man ritar en graf ser den konstig ut och det beror på fönstrets inställning. För att ställa in fönstret går man in på V-Window (View Window) genom att tryck Le Då ser man fönstrets inställning och kan även ställa in det som man vill. Genom att trycka q (INIT) får man räknarens grundinställning. Exempel: Rita grafen Lägg in funktionen i grafprogrammet och tryck sedan lelleruför att rita den. Grafen ser inte så bra ut (se första bilden nedan). Ställ nu in fönstret och rita grafen igen. Leq Fönstrets nuvarande inställning Fönstrets nya inställning ll 11

12 DYNA Markera DYNA- ikonen med pilmarkören och tryck sedan l för att komma in i programmet. Dynamiska grafer Med dynamiska grafer kan man ange ett intervall med värden för koefficienterna i en funktion, och sedan observera hur en graf påverkas av ändringar i värdet för en koefficient. Detta gör att man kan se hur de koefficienter och termer av en funktion består av påverkar formen och placeringen för en graf. Rita en dynamisk graf Det finns redan inlagda funktioner i programmet och för att komma åt dem tryck y. I det här fallet väljer vi första funktionen. Tryck q och därefter l. I det här fallet väljer vi koefficienten B som den dynamiska variabeln. Gå med pilmarkören Noch tryck sedan q(sel). För att ställa in värdenas intervall tryck w (SET) och lägg därefter in intervallet (i det här fallet -3 till 3). n3l3lll 12

13 TABLE Markera TABLE-ikonen med pilmarkören och tryck sedan l för att komma in i programmet Generera en värdetabell Gör en värdetabell av funktionen när förändras från -1 till 4 i steg om 1. Lägg först in funktionen: 3fs-2l Lägg in startvärdet -1 och slutvärdet 4 för samt stegvärdet 1. yn1l4l1lll För att visa derivatan i värdetabellen: Gå in i SET UP och aktivera Derivative : LpNNNNNqll 13

14 För att rita funktionens graf tillsammans med värdetabellen: Gå in i SET UP och aktivera Dual screen : LpNNqlly 14

15 EQUA Markera EQUA- ikonen med pilmarkören och tryck sedan l för att komma in i programmet. - Välj q för beräkning av ekvationssystem med upp till 6 okända - Välj w för beräkning av ekvationer med en variabel upp till 6:e graden - Välj e för att beräkning av en egen inlagd formel Beräkning av ekvationssystem 1.Beräkna: Välj q (SIML) för beräkning av ekvationssystem och välj därefter q för 2 okända. Lägg in ekvationerna och tryck sedan l eller q (solve) för svar. 3l2l19l4l-1l18ll Det går även att trycka F1 (solve) för att få svaret. Beräkning av en andragradsekvation 2. Beräkna: Välj w (POLY) för ekvationsberäkning och välj därefter q för 2:a graden. Lägg in ekvationen och tryck sedan l eller q (SOLVE) för svar. 2l5l-3ll 15

16 Beräkning av en egen inlagd formel 3. Formeln för att beräkna sträckan är:. Beräkna hastigheten,, om sträckan är 255 km och tiden, är 3 timmar. Välj e (SOLV) för att lägga kunna in lägga in ekvationen. = aml.amma2l Lägg in sträckan och tiden. Markera sedan hastigheten med pilmarkören och tryck därefter l för svaret. 255l3ll 4. Beräkna tiden det tar för en bil att åka sträckan 400 km med en hastighet av 80 km/h. Använd den tidigare inlagda formeln för hastigheten men ändra de tidigare inlagda värdena. Markera sedan med pilmarkören T (eftersom det är tiden, T, man ska räkna ut). Tryck sedan lför svaret N400lN80lBBl 16

17 5. Ekvationslösning med hjälp av SolveN. När en ekvation kan ha flera svar kan man använda SolveN. SolveN kan man hitta med hjälp av katalogen genom att trycka L4och sedan m (=S) och därefter gå nedåt med pilmarkören tills man kommer till SolveN och där trycker man l. katalogen L4mN S Gå med pilmarkören nedåt Ett annat sätt att komma till SolveN: Gå in i RUN-MAT och tryck i. Tryck sedan r (CALC) och välj y (SolveN). Lös ekvationen Använd SolveN : SolveN iryfs-5f-6kld 17

18 PRGM Markera PRGM- ikonen med pilmarkören och tryck sedan l för att komma in i programmet. 1. Beräkna ytan (cm 2 ) och volymen (cm 3 ) på tre orgelbundna oktaedrar där längden på en sida är 7, 10 och 15 cm, respektive. Först måste man registrera ett filnamn och därefter mata in programmet. När det är klart kör man programmet. I det här exemplet kallar vi programmet för OCTA. Formlerna för att beräkna ytan S och volymen V är: Tryck e för att lägga in ett nytt program och lägg sedan in vad programmet ska heta 9GMfrl PRGM? A : Lorbaf uy 2mLs3mafsuuy A Ls2M3maf^3dd A 18

19 Använd programmet till att räkna ut ytan S och volymen V när längden på en sida, A, är: 7 cm, 10 cm och 15 cm. Tryck q (l) för att starta programmet och lägg in sidans värde 7ll ll10ll ll15ll 19