Röra om och skapa nytt! förskoleprogram om kemi

Transkript

1 ! förskleprgram m kemi

2 Innehållsförteckning Praktisk infrmatin s. 3 Förslag på förarbete s. 5 Upplägg av museibesök med prgram med museipedagg i 45 minuter s. 9 Förslag på efterarbete s. 10 Fördjupning för försklelärare, s. 13 Litteraturtips s. 16 Utvärdering s. 17 2

3 Praktisk infrmatin Prgrammet Röra m ch skapa nytt riktar sig till förskleklasser. Tillsammans upptäcker vi vad kemi kan handla m. Vi ser att mycket runt mkring ss är blandningar av lika saker. Snart märker man att det finns kemi nästan överallt. Vi kmmer framförallt att arbeta kring lika material. Vad är saker gjrda av? Finns alla material i naturen eller måste man göra vissa av dem? Avslutningsvis får barnen själva smälta plast ch frma egna figurer. Kstnad: 300:- Antal barn: 9 st barn i en grupp Ålder: prgrammet passar barn mellan 4-6 år Tid: ca 50 minuter. 3

4 Nbelmuseets besöksadress: Börshuset, Strtrget 2, Gamla Stan, Stckhlm. Åka kmmunalt: T-bana: Statin Gamla Stan Buss: 43, 2, 55 ch 76 (Hållplats Slttsbacken) Buss: 3 ch 53 (Hållplats Riddarhustrget) Pstadress ch telefnnummer: Bx 2245, Stckhlm Telefn: Fax: Bkning: eller bkning@nbelmuseum.se För mer infrmatin: eller barnverksamhet@nbelmuseum.se Hemsida: nbelmuseum.se 4

5 Vid museibesöket behövs ingen förkunskap. Men för de sm vill finns det många sätt att förbereda sig på. Varför heter det Nbelmuseet ch vem var den där Alfred? Förslag på förarbete i försklan kring museibesöket Vad är ett museum? Vad gör man där? Har någn varit på ett museum tidigare? Varför heter det Nbelmuseet? Förslag på förarbete i försklan kring Alfred Nbel Berätta m Alfred Nbel (visa gärna bilden på nästa sida). Vem var Alfred Nbel? Vad jbbade han sm? Vad gör en uppfinnare? Nämn några uppfinningar. Vad är ett testamente? Förslag på förarbete i försklan kring Nbelpriset Prata m medaljer (visa gärna bilden i materialet eller ta med en medalj sm barnen får känna på). Vad är en medalj? Varför får man en medalj? (sprtinsatser t ex) Vad kan en medalj vara gjrd av? (Nbelmedaljen är gjrd av guld). Förslag på förarbete i försklan kring kemi: viss srts sand med en viss srts lja blev det dynamit. att samla barnens favritrecept i en bk. 5

6 Förslag på hur man kan prata kring kemi i försklan Kemi kan handla m att röra m ch skapa nytt. Har du blandat lika ingredienser i köket någn gång? Blev det någt nytt av det du rörde ihp? För när man blandar ch rör ihp lika ämnen kan det bli någt helt annat. Sm när man gör en kaka. Då blandar man mjöl, bakpulver, scker, ägg ch smör. När man rört allt ch gräddat smeten i ugnen har det blivit en kaka av röran. Rör man istället ihp en viss srts sand med en speciell srts lja blir det någt helt annat. Då blir det dynamit. Det sm Alfred Nbel hittade på! hand m maten sm vi ätit. Det handlar även m hur växter gör syre sm människr ch djur sen andas in. Mer m kemi: järn eller syre) består av endast en srts atmer, medan kemiska föreningar består av lika srters kl ch syre. Dess kemiska frmel CO2 visar att föreningen består av en klatm ch två När till exempel grundämnena väte ch syre reagerar med varandra bildas vatten. 6

7 7

8 Nbelstiftelsen Nbelstiftelsen 8

9 Upplägg av besöket på Nbelmuseet 1. Ta med kamera så ni kan dkumentera besöket! garderben ch vi samlas i museet. 3. Vi berättar m vem Alfred Nbel var. Med ss har vi Alfreds väska ur vilken vi plckar fram föremål. 4. Vi berättar m Nbelpriset ch särskilt m Nbelpriset i kemi. 5. Vi pratar m vad kemi är för någt. 6. Vi tittar på lika material ch barnen få srtera. 7. Tillsammans smälter vi plast ch gör plastsmycken. 8. Prgrammet avslutas ch försklan får själva utfrska museets barnrum. 9

10 Efter ert besök på Nbelmuseet finns det mycket man kan frtsätta med på försklan sm berör Nbelprisen. Här kmmer några förslag: Dkumentatin av museibesöket kring besöket. kan se lägga ut brevet på hemsidan. Mer m Alfred Nbel ch Nbelprisen: för att de varit bra kmpisar. fundera över hur vi kmmer att färdas i framtiden. Mer m kemi: kemiska prcesser gör att fröet grr! på vad saker är gjrda av. Be barnen hitta saker på dagis sm är gjrda av: Trä Plast Tyg Metall Glas Prslin 10

11 Experimentera, testa ch försök! Det finns många rliga ch lätta experiment att göra. Här kmmer några förslag: Experiment med kanel ch diskmedel: 1. Häll upp vatten i en djup tallrik. 2. Pudra kanel över vattnet. 3. Släpp en drppe diskmedel i vattnet. Se vad sm händer! (Detta är ett exempel på ytspänning. När man drppar diskmedel i vattnet så åker kanelen när insekter går på vattnet. Ytspänningskrafter sprider diskmedlet över ytan ch föser med sig Experiment med isbit på tråd: 1. Häll vatten i en skål. 2. Lägg i en isbit. 3. Försök plcka upp isbiten ch känn hur hal den är. 4. Lägg tillbaka den i vattnet. 5. Lägg en bit bmullstråd över isbiten ch strö över en nypa salt. 6. Vänta 1-2 minuter. 7. Försök sen lyfta isbiten med hjälp av tråden. (Detta kan ckså göras sm ett trlleri. Lägg en bit bmullstråd på isbiten när barnen inte ser det. Tråden fäster man i tröjärmen. Säg trlleriramsan samtidigt sm du strör över salt. När tråden frusit fast kan man lyfta isbiten utan att använda händerna). 11

12 Ta brt äggskal med syra: 1. Visa först hur ett ägg ser ut med skal, membran, äggula ch äggvita. Berätta att vi ska få brt skalet men behålla membranet, hinnan. 2. Placera ett kkt ch skalat ägg i en 250 ml str genmskinlig bägare. 3. Fyll bägaren med ättika eller vinäger. 4. Täck över bägaren med plastflie sm du sticker hål i på några ställen. 5. Vänta i två dygn. 6. Häll nu försiktigt brt lösningen ch undersök ägget. Vad har hänt? (Vi har tagit brt skalet på kemisk väg med hjälp av syra). Blöjr: mycket vätska, ca 30 gånger mer än sin egen vikt i urin). Flytande ptatis: 1. Lägg en liten bit ptatis i en genmskinlig skål med ljummet vatten (ca 1/5 liter). 2. Tillsätt en matsked salt ch blanda runt. 3. Flyter ptatisen? Om inte, tillsätt mer salt ch blanda rdentligt med vattnet. högre densitet än vattnet ch sjunker därför till btten. När saltet blandas i vattnet får det högre 12

13 Infrmatin till förskleläraren m Alfred Nbel ch Nbelsystemet Nbelmuseet m idéer sm förändrat världen Nbelmuseet öppnade Museet handlar m Alfred Nbel, Nbelpriset ch Nbelpristagarna. sklprgram. Det är rd sm förenar pristagarna avsett mråde de belönats inm. Det är ckså rd sm karakteriserar Alfred Nbel. Vem var Alfred Nbel? Alfred Nbel föddes 1833 i Stckhlm. Hans pappa, Immanuel, var uppfinnare med en karriär sm gick ömsm upp ch ömsm ner. Familjen Nbel fick därför uppleva både välstånd ch fattigdm. där pappan skulle arbeta. Alfred lärde sig ryska ch studerade. Tidigt väcktes intresset för både kemi ch litteratur men det var sm uppfinnare han km att bli känd. av sprängämnen. Men han intresserade sig ckså för knstsilke, varmluftsmtrer, gasmätare, knstgjrt läder, aluminiumbåtar etc. Han ingen eknmisk vinning, men framför allt dynamiten gjrde hnm rik. I Industrialismens 1800-tal, säkert sprängämne än de sm fanns innan. Alfred Nbel förblev gift ch barnlös. 1895, när han var i 60-årsåldern skrev han sitt testamente. Den största delen av förmögenheten skulle förvaltas ch räntan skulle användas för att belöna I testamentet skriver han inm vilka ämnen man skall kunna tilldelas priset: fysik, kemi, medicin, litteratur ch fred. 13

14 Nbelsystemet Den 10 december 1896 dg Alfred Nbel i San Rem. Den 30 december samma år öppnades hans testamente i Stckhlm. Den grundläggande innebörden var klar. Den största delen av den enrma förmögenheten skulle avsättas i en fnd så att priser inm fem mråden varje år kunde delas ut. Testamentet var ganska krtfattat ch gav inga detaljerade anvisningar m hur Nbels tanke skulle realiseras. pristagare utses ch belönas. I sitt testamente angav Alfred Nbel vilka institutiner sm skulle utse unin med varandra vid den aktuella tiden. 14

15 Prissumman ch prisutdelningen Nbelprisets strlek berr på hur väl Nbelstiftelsen varje år lyckats förvalta sitt kapital. Förmögenhetens strlek ch avkastning har varierat under årens lpp. Alfred Nbels testamente sade att förmögenheten skulle placeras i»säkra värdepapper«. Detta ledde till att avkastningen länge var tämligen låg. Under den eknmiskt turbulenta periden mellan de två världskrigen höll förmögenheten på att urhlkas. Under 1950-talet ändrades stadgarna så att placering i aktier tilläts. Till en början var Nbelstiftelsen ckså tämligen hårt beskattad, men sedan 1946 är stiftelsen skattebefriad. Det är dck först under 1990-talet sm nbelprisets reella värde åter har nått upp till de nivåer det hade de första åren delades ungefär 10 miljner krnr ut inm varje prismråde. I Alfred Nbels testamente sägs inget m frmerna för hur priserna skulle delas ut. Det bestämdes att Alfred Nbels dödsdag den 10 december varje år skulle vara den dag då nbelpristagarna får ta emt sina pris. Bevisen för utmärkelsen är en medalj ch ett diplm. Utdelningen av fredspriset sker i Osl ch övriga priser delas ut i Stckhlm. Vid prisutdelningsceremnin i Stckhlm delas priset själva prisutdelningen. Bland annat håller nbelpristagaren en föreläsning ch pristagarna besöker ckså Nbelmuseet. Den 10 december delas även ett eknmipris ut. År 1968 instiftades Sveriges Riksbanks pris i eknmisk vetenskap till Alfred Nbels minne, ch det är det enda nya pris sm förekmmer i nbelsammanhang. Pengarna till det priset kmmer från Sveriges Riksbank. 15

16 Till försklepedaggen litteraturpris I Nbelmuseets butik kan man hitta det mesta av det sm rekmmenderas. Sm försklelärare får du dessutm 10 % rabatt på museets utställningskatalg. Litteraturtips för vuxna: På Nbelstiftelsens hemsida finns infrmatin m Alfred Nbel, Nbelsystemet ch alla pristagare: Här finns ckså spel, intervjuer, dkumentärer ch mycket mer. Nbelmuseets utställningskatalg: Nbelmuseets utställningskatalg: Människr, miljöer ch kreativitet: Nbelpriset 100 år / Ulf Larssn (red.). Om Alfred Nbel: Alfred Nbel: Nätverk ch innvatiner / Ulf Larssn. Litteraturtips för barn: Om Alfred Nbel: Från fattiglapp till Nbelpris /Dag Sebastian Ahlander ; illustratiner av Fibben Hald Experimentbk: vuxenhandledning. Beställ bk ch handledning från Plast- ch kemiföretagens hemsida: Se även deras sida m Berta ch kemi: 16

17 Utvärdering Vi hppas att ert besök på Nbelmuseet var stimulerande ch väckte tankar ch frågr. Finns det någt sm du sm pedagg tycker vi kan bli bättre på? Maila gärna kmmentarer till ss - såväl persnalens sm barnens: barnverksamhet@nbelmuseum.se 17