Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012

Transkript

1 Draken Bertas Experiment ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012

2 Vi har i vårt arbete med experiment i förskolan tagit avstamp i Läroplan för förskolan (Lpfö 98), som i den reviderade upplagan 2010 på olika sätt betonar vikten av att väcka och utveckla barns intresse för naturvetenskap. De flesta barn har en naturlig lust till att undersöka hur fenomen i deras närhet hänger ihop, och ställer ofta spontana frågor om varför något inträffar. Nyfikenheten och viljan att söka svar på sina frågor finns således, varför just experiment kan engagera barnen. Bertas Experimentbok tycker vi lämpar sig bra att arbeta med tillsammans med äldre förskolebarn, och man behöver inte följa bokens experimentordning utan kan med lätthet välja det man vill och tycker passar den grupp av barn man har. Vi har valt att inte göra alla experiment i boken, och istället blandat med annat material som följt samma linje. Johan Svanevie, Åsa Hansson Annica Norberg, Veronica Wiklund, pedagoger på Tavelsjö Förskola, avdelningen Kycklingen, vt 2012

3 Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin förståelse för naturvetenskap [ ] samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska och dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv Syfte: Att få barnen intresserade av naturvetenskap i allmänhet, och kemi i synnerhet. Att för barnen synliggöra kemi i vardagen. Att utmana barnens tankar och sätt att lösa problem samt bidra till experimentlusta.. Mål: Alla barn ska få möjlighet att vara med och utföra enkla kemiska experiment. Alla barns tankar och idéer ska tas tillvara. Alla barn ska få känna inspiration och glädjen i att lyckas.

4 Första mötet med draken Berta. Vi får följa med till Draklandet och Berta berättar om sitt stora intresse för kemiska experiment. Detta blir uppstarten till vår inledande laboration. Varje tillfälle inleds med en spännande kemisaga som ger inspiritaion, utmanar och leder barnens tankar till det experiment som ska genomföras.

5 Bertas superblandning Det blir olika färger! Matoljan är jättelätt och är däruppe, sirapen är tung och kletig och hamnar därnere. Biskvin hamnar uppe i vattnet. Jag tror att russinet hamnar i sirapen. Vi blandar olika vätskor och fasta material i en hög genomskinlig glasbägare. Barnen gissar vad de tror ska hända när de olika sakerna läggs ned. Barnen uppmärksammar att det blir skikt, och att det skapas nivå skillnader i bägaren. Vi pratar om att skill naderna beror på olika föremåls densitet, eller täthet, kompakthet. Experiment 1 Popcornet längst uppe för det är lätt.

6 Experiment 2 Deg med hål i Vilken betydelse har jästen för en vanlig deg? Barnen undersöker vad skillnaden blir om man gör en deg med jäst i och en deg utan. Vad händer om degarna läggs i varsin skål med vatten? Barnen konstaterar och reflekterar: Den utan (jäst) blir hård och sjunker till botten! Båda sjunker men den (degen med jäst) flyter upp igen! Det blir liksom bubblor i degen! I degen med jäst i skapas luftbubblor som gör att degen stiger till ytan.

7 Experiment 3 Vatten får stå över natten Här får barnen genom att fylla två bunkar med vatten och ställa den ena i frysen och den andra på en varm plats över natten, fördjupa sig i vattnets egenskaper: fast, flytande och gas. Burken på varm plats fick stå kvar några dagar och vi följde förloppet genom att med penna markera hur mycket vatten som avdunstat dag för dag.

8 Experiment 4 Bertas överraskning Berta berättar hur man gör ett drakägg av gipsmassa och gula torkade ärtor. När massan stelnat följer vi vad som händer genom att ofta observera ägget. Barnen upptäcker snabbt sprickorna som blir större och större och tillslut går det helt sönder. Torra gula ärtor som suger åt sig vatten blir rena rama dynamiten. Vi sparade resterna i en bunke och såg till att hålla det fuktigt. Till barnens stora förtjusning började ärtorna gro och det kom många förslag om vad det skulle bli. (Drakblommor, ärtskidor mm.)

9 Experiment 5 Mera lördagsgodis Barnen och Berta lägger geleråttor i tre olika glas. De får sedan rita vad de tror kommer att ha hänt när vi tittar på dem igen nästa dag. Efter ett dygn har råttan i vanligt vatten svällt och blivit mycket större. Råttan i sockervatten sväller också men inte lika mycket. Råttan i sirap minskar i volym och blir hård och seg. Om det är olika koncentration av ett upplöst ämne (socker) i ett lösningsmedel (vatten) så utjämnas skillnaden (osmos).

10 Experiment 6 Vi undersöker om apelsiner flyter eller inte. Två apelsiner, en skalad och en oskalad, läggs ner i varsin skål med vatten. Vad händer? Barnen ställer hypoteser. Apelsinen med skal på tycks stanna vid ytan, och den utan skal sjunker. Hur kommer det sig? Funderingarna är många. Barnen är överens om att skalet har betydelse för utfallet. Vi pratar om att skalet innehåller luftbubblor, vilket får apelsinen att flyta. Det fungerar som en flytväst för apelsinen. Vi jämför med tidigare experiment som handlar om samma princip (t. ex Deg med hål i )

11 Experiment 7 Russinhissen Vi fyller ett glas med mineralvatten och provar vad som händer när vi släpper ner russin. Barnen har lärt sig arbetsgången: att först fundera tyst för sig själv, sedan delge övriga sin hypotes, och till sist pröva hypotesen. I detta experiment ritar barnen en förebild och en efterbild. Barnen fascineras av hur russinen först sjunker till botten. Väl där samlas luftbubblor på russinen vilket får de att stiga. När russinen sedan når ytan spricker bubblorna varefter russinen sjunker på nytt russinhiss!

12 Experiment 8 Vad flyter och vad sjunker? Ett tillfälle till att prova och utforska! Varför flyter vissa saker medan andra sjunker? Flera barn räcker upp handen. Densitet, ropar någon. Många barn vet nu, efter att ha genomfört ett antal experiment på samma tema, att olika material har olika densitet. Jippi! Den flyter! Men kan man få något som flyter att sjunka och vice versa. Vi provar t. ex att ändra formen på aluminiumfolie och häftmassa.

13 Experiment 9 & 10 Bubbelbus och vulkanutbrott Barnen fick göra en vulkan i trolldeg som de sedan målade med vattenfärg. Lavan som bubblade upp var en blandning av bakpulver, ättiksprit och karamellfärg. Bubbelbuset bestod av tvättmedel och bikarbonat som blandades och sedan tillsatte man vinäger. Då uppstår en reaktion som gör att det börjar bubbla kraftigt.

14

15 Pedagogen reflekterar Det har varit både intressant och lärorikt att tillsammans med barnen genomföra detta projekt. Den stora utmaningen för oss som pedagoger har varit hur vi på ett lämpligt sätt presenterar och lägger upp arbetet för att passa vår barngrupp. Med tanke på den varierande förförståelse som funnits bland barnen har vi försökt anpassa innehållet så att alla ska förstå och känna meningsfullhet. Detta är också en förklaring till varför vi valt att inte göra vissa experiment i boken, eftersom vi känt att de möjligen skulle ligga på en för svår nivå. Vi har haft ett grundläggande syfte att skapa nyfikenhet och lust till att experimentera. Att barnen fått träffa en karaktär, i draken Berta, under våra träffar har bidragit till inspiration och engagemang. Många barn har ivrigt deltagit och frågat när vi ska experimentera nästa gång, och vad vi ska göra då. För oss som pedagoger har det varit viktigt att barnen ska vara delaktiga som huvudpersoner i det vi gjort. Med andra ord har vår ambition varit att barnen i så stor utsträckning som möjligt själva ska utföra experimenten. På så vis tror vi att barnen lättare tillägnar sig innehållet. Genom att barnen ställer hypoteser och sedan prövar deras hållbarhet lär de sig inte bara själva genomförandets konst utan också att reflektera över utfallet. Vi kommer då in på saker som sannolikhet och rimlighet. Här har vi tydligt både sett och hört barnens spontana glädje över att ha ställt rätt antagande. Många av experimenten har varit av karaktären sådana som barnen kan relatera till, som de på olika sätt stöter på i sin vardag, och vi tror att detta bidragit till det stora engagemang som genomsyrat vårt arbete. Avslutningsvis vill vi bara säga att det har varit intensiva, men roliga och kreativa resor till Berta i Draklandet. Experimentera mera! Johan Svanevie