RUC:S SAMRÅDSMÖTE MINNESANTECKNINGAR SAMRÅD Datum Fredagen den 28 oktober Tid Kl Plats: Q436, Högskolan i Halmstad

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR SAMRÅD RUC:S SAMRÅDSMÖTE Datum Fredagen den 28 oktober Tid Kl Plats: Q436, Högskolan i Halmstad Närvarande Jens Alderblad, Kungsbacka Klas Almer, Halmstad UAF Birgitta Berseus, Båstad Martin Boberg, Hylte Håkan Cajander, RUC Högskolan Helena Jonsson, Falkenberg Cecilia Kjellman, LHS (punkt 3 LHS) Patrik Engström, Halmstad BUF Britt-Louise Johansson, Kungsbacka Ingela Månsson, Laholm Ulla Palmqvist, RUC Högskolan Per Pennegård, Ängelholm Malin Svensson, Dalshalls förskola Maria Wirén, Varberg Anders Jakobsson, LHS (punkt 3 Regionalt samarbete) Pernilla Nilsson, LHS (punkt 3 Regionalt samarbete) Caroline Nagy, LHS (punkt 7) Anna Ida Säfström, LHS (punkt 7) Ej närvarande Paulina Narkaj Adolfsson, Ängelholm Camilla Hansson, Gnosjö Fredrica Hass-Bergendorff, Ängelholm Malin Lindwall, Falkenberg Jessica Petersson, Laholm Karolina Reinhold, Region Halland Anna Sölvberg, LBS Ljud-& bildskolan, Halmstad 1

2 2 1. Välkomna HC presenterar dagens program, och hälsar deltagarna välkomna till smyginvigning av DLCs svartvita rum, ppt bifogas. 2. Föregående mötes protokoll HC går igenom föregående mötes protokoll. 3. Akademin för lärande, humaniora och samhälle (LHS) Cecilia Kjellman visar en bild från 2014, gällande SKLs ranking över skolkommuner i landet, utifrån uppmätta kriterier. Grön markering är det optimala, och av bilden framgår att de halländska kommunerna samt Båstad, Ängelholm och Gnosjö är grönmarkerade, medan exempelvis Stockholmsregionen och kustremsan norrut är rödmarkerad. Det goda arbetet inom regionen bör fortsätta, vilket det finns goda förutsättningar för. CK kommenterar artiklar i Hallandsposten, om att ämneslärarutbildningen ska läggas ner. Så kommer det inte att bli, däremot kommer utbildningen att förändras, men de studenter som läser på programmet kommer att kunna fullfölja sina utbildningar. CK ber att samrådet, senast , mailar sina behov av Högskolans ämneslärarutbildning framöver. Dessa synpunkter kommer att tas med i diskussionen kring ämneslärarutbildningen på Högskolan. Samrådet diskuterar frågan: Vi borde skapa en grupp för detta område. Vi har personer i våra organisationer som kan arbeta inom Högskolan, och akademin och kommunerna måste mötas i nya konstellationer med kreativa idéer för att utveckla utbildningarna och göra dem mera attraktiva och kommunicerbara mot. Externa medel för dessa specifika behov har avsatts på Högskolan, och Pernilla Nilsson tar med denna tanke till ledningen. Regionalt samarbete gällande forskning och utbildning PN har uppfattat att kommunerna är intresserade av ett speciellt forum för samordning kring forskningsfrågor. Många förfrågningar kommer in och organisation av arbetet behövs. Idag finns RUCs samråd, och dessutom finns FGTE, där de halländska kommunerna ingår. Utifrån behoven av samordning kring forskningsfrågor har PN tagit fram förslaget Regional skolutveckling och forskningssamverkan (RUFS), vilket även presenterats på samrådet. Tanken med RUFS i förhållande till RUC är att man ingår i ett forskningssamarbete. Inspiration kommer från Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna (PUD), där finansieringen lösts via en skolforskningsfond. PN ber kommunerna precisera, vad man behöver från Högskolan, för att forskningssamarbetet ska kunna systematiseras. Samrådet diskuterar frågan: I Ängelholm har man redan byggt upp denna typ av forskningssamarbete, tillsammans med Anki Wennergren som vetenskaplig ledare. Varberg har redan en arena i FGTE, ett nätverk där man arbetar med praktiknära forskning. I Halmstad UAF arbetar man också redan med FGTE och RUC-samrådet. Man är intresserad av samarbete inom forskningsområdet, men inte inom RUFS som presenterats flera gånger. Inom Halmstad BUF vill man bygga upp en egen modell med fokus av undersökande undervisningskultur, och frågan är vilket stöd HH kan ge kring detta. I Båstad har man nu startat med Övningsförskolor. I Hylte har man Modellskolan, och kommer ev. att delta i FGTE. Det finns inte resurser att delta i fler forskningsprojekt.

3 3 I Laholm går man också in i FGTE, och vill först utvärdera hur detta faller ut, innan man går med i fler samarbeten kring forskning. Många forskare är knutna till verksamheten i Falkenberg. Ny organisation innebär att man inte mäktar med fler uppdrag i nuläget. I Kungsbacka har man en strategi för forskningsfrågor, där bl a Helena Sagar arbetar. Det finns en tjänstemannamässig vilja, och den egna verksamheten kan beforskas. Det finns en satsning på utbildning av egna forskare, som arbetare både inom akademin och i praktiken. Alla enheter ska ha egna lektorer. Vill gärna vara med, men samarbetet måste bygga på praktiknära forskning, och ske på lokal bas. PN ser både möjligheter och utmaningar med FGTE som berör de halländska kommunerna, men även Båstad och Ängelholm har kommit igång. Tyvärr går det inte att utvidga Halland, utan FGTE är ett halländskt projekt, och PN beklagar att man inte kan använda hela samrådet, där det finns så mycket kloka synpunkter och infallsvinklar. Anders Jakobsson refererar till nationell nivå: Vetenskapsrådet fördelar 160 milj till skolforskning/år Skolforskningsinstitutet (mera praxisnära) har ökat kraftigt Det finns ULV-avtal, där regioner beforskar sin egen verksamhet. I framtiden kommer både kommuner och organisationer att beforska sin egen i större utsträckning. I Skåne finns en forskarskola, ett alternativ som kanske också skulle passa samrådet. Vetenskapsrådet förmedlar resurser för att lärare ska kunna gå en forskarutbildning. Det är viktigt att regionen är med i en sådan nationell satsning. Därför är det farligt att säga att man bara har forskning på lokal nivå, eftersom forskning även bygger på nationell och internationell forskning. All motsvarande forskning nationellt/internationellt måste inbegripas i den lokala forskningen. Samrådet diskuterar frågan: Hur får forskningen avtryck i praktiken, hos elever och barn? Systematiserat kollegialt lärande kan verkligen göra skillnad, men den kulturen och organisationen måste byggas upp på ett effektivare sätt. Vi som kommuner vill utveckla praktiken genom att öka vår kontakt med akademin. Vi måste tillsammans komma till verksamheten och bedriva forskningen där. Rollen för akademin blir att lyfta horisonten, och att arbeta tillsammans med verksamheten. Både FGTE och RUC-samrådet kommer att behövas framöver, vilket även kommer att gynna både Ängelholm och Båstad (även om de inte är med i FGTE). Finns det medel att söka skulle vi kunna börja med något konkret, t ex forskarskolan. Även bedömning för lärande är intressant. PN föreslår att diskussioner kring forskning inte ska lyftas i samrådet. Medel kan avsättas i olika projekt (i t ex Halmstad, Ängelholm och Laholm), och det är inte enbart är kommunerna som kan avsätta medel. Samrådet kommenterar: Hur ska vi kunna arbeta i RUC utan att forskning ingår? Det vore intressant att få veta vad de forskarna på LHS riktar in sig på inom skolområdet. Mina kollegor skulle bli bestörta när jag informerar om detta. För mig är det orimligt att inte ta med forskningsaspekten här. Det skulle kännas underligt att sitta på Högskolan och inte diskutera forskning. Mera lärande efterlyses, så att vi kan ha en lärprocess, och utveckla denna process tillsammans.

4 4 AJ påminner om att vi (enligt OECD) idag inte längre är på framkanten vad gäller t ex digitalt lärande. Här skulle vi kunna starta upp ett gemensamt arbete. Det finns både mycket kompetens inom området, och möjlighet till externa medel. En samverkansmöjlighet kan vara att om en kommun går in med 10 kr, så finansieras externt med 20 kr. PNs tanke med RUFS har varit att AJ skulle vara ingången till forskning. Exempelvis skulle han, eller någon annan, kunna delta i RUCmötena och ta med sig dessa frågor. Det handlar också om finansiering, och dessutom befinner sig kommunerna i så olika lägen vad gäller exempelvis digitalisering. Samrådet kommenterar: Det är inte säkert att detta går att genomföra, och att alla kommuner kan släppa till medel för detta. Det är ett likartat problem som med kompetensutvecklingsfrågor. Denna grupp är ett regionalt utvecklingsforum, som inte ska arbeta med ett antal detaljfrågor. Processen är viktigare. HC poängterar att RUC har ett tydligt uppdrag att ta fram kompetensutvecklingsinsatser, men det är mycket positivt både att processen lärande och forskningsperspektivet lyfts fram. AJ skulle kunna göra en presentation kring de finansieringsmöjligheter som finns. En regional grupp skulle kunna skapas, där varje kommun presenterar aktuella fokusområden inom forskning. Därefter skulle beslut kring forskningsområden kunna fattas. Forskningsaspekten måste kunna länkas in i allt det som vi redan byggt upp. Vi ska inte börja om, utan i stället se hur vi kan fördjupa arbetet. PN vill gärna få en signal kring vilka tre områden man vill arbeta med, inom utbildning och forskning. Ute i kommunerna har vi redan den forskning som vi kopplar till verksamheten. Det är mycket positivt om AJ kan komma med i samrådet. Om vi ska presentera våra forskningsområden bör det koncentreras till speciella områden, i stället för långa beskrivningar. Ett förslag är att varje kommun på nästa samråd beskriver sitt läge i processen: Var står vi? Vad tänker vi? Hur går vi vidare? RUC tar med förslaget i mån av tid, vid nästa samråd. Detta berör många områden samtidigt. Vi måste komma fram till vad vi tillsammans vill med det här. Inom FGTE kan vi hjälpa varandra, och Högskolan kan också ta en del i den processen. 4. Årets sista samrådsmöte, 8-9 december Lögnäs gård utanför Laholm UP beskriver upplägget med lunch-lunch, och skickar runt en lista där samrådet kan anteckna hur de kommer att delta under dagarna. De som inte fyllt i listan får anmäla sig senast till UP. Ericas Jonvallens rapport Pojkars och flickors lärande kommer inte att vara klar förrän i jan/feb HC ställer frågan om samrådet är intresserat av att Erica kommer och presenterar sitt arbete, så långt som hon kommit vid nästa samråd. Samrådet diskuterar hur man ska kunna förbereda sig inför samrådsmöten, genom att läsa utskickade underlag. Det är värdefullt både för Erica och för samrådet att få fram synpunkter och respons på rapporten, även om den inte är klart inför nästa samråd. Om det finns ett arbetsmaterial från gruppens arbete, är det värdefullt för samrådet att få ut detta material 1-2 veckor innan nästa samråd.

5 5 5. Distans-/fjärrundervisning för nyanlända och Elever med långvarig ofrivillig frånvaro (ELOF) HC rapporterar från mötet, och arbetar f n med att ta fram konkreta exempel. När det gäller kartläggningsuppdraget valde man att fokusera på modersmålsundervisning, studiehandledning eller ELOF. Samrådet diskuterar frågan: I Varberg är behovet stort vad gäller modersmålsundervisning, och man skulle vilja komma igång redan ht17. Det finns redan ett samarbete med Båstad, och Kungsbacka vill också vara med. De mindre språken är det största problemet. Det finns också en grupp elever (åk 7-9 och gy) som både faller inom modersmålsundervisning och ELOF. Både Falkenberg och Ängelholm är intresserade speciellt vad gäller modersmål. Ulf Petäjä på LHS forskar på området. HC föreslår att frågorna på förslaget gås igenom, som utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Samrådet lämnar synpunkter på frågorna senast , till HC. 6. Skolutvecklingsdag ett möte mellan studenter, lärarutbildning och skolhuvudmän Samrådet diskuterar i vilken form en skolutvecklingsdag skulle kunna planeras, med genomförande i okt/nov, hur kriterier för stipendierna skulle kunna utformas. Kungsbacka är intresserade, men det är viktigt att få besked om hur arbetet med stipendier kommer att genomföras. Det är angeläget med marknadsföring för läraryrket, både regionalt och nationellt. Detta är en generell fråga. Den kommun som ger stipendier anlitar också föredragshållare till skolutvecklingsdagen. Halmstad, Varberg och Kungsbacka kommer att lämna stipendier, medan Hylte inte är positiva till det. Båstad och Falkenberg har inget svar ännu, men Båstad, Falkenberg och Ängelholm kommer att lämna besked om 2 veckor (11 nov). HC beskriver att tanken är att de studenter som får stipendier under vt, kommer tillbaka på skolutvecklingsdagen i okt/nov och presenterar sitt examensarbete. Det belopp som respektive kommun kommer att lägga på examensarbeten kommer att tilläggas på årsavtalen med RUC. Kommunerna är positiva till förslaget. 7. Information från nätverk för matematikutveckling Caroline Nagy visar en ppt (bifogas) över den fantastiska resa som nätverket för matematikutveckling gjort: från redovisning och erfarenhetsutbyte till att vara medproducenter av forskning. Nätverket har formats till att bli en stabil grupp, i samverkan med Görel Sterner, och utbildats till att handleda kring Görels material Tänka, resonera och räkna i föreskoleklass. I Nämnarens senaste skrift har också några från nätverket skrivit en artikel. NCM är positiva till att gruppen skriver en bok, med inriktning mot förskoleklass. Anna Ida Säfström, som arbetar med matematikundervisning på lärarutbildningen, arbetar också med Tänka, resonera och räkna för åk 2.

6 6 CN beskriver möjligheter och hinder för deltagarna i nätverksgruppen, för ett effektivt genomförande, och ber också att få in synpunkter från samrådet: Halmstad har en bild av att det arbete som görs i nätverket är mycket gediget. I Falkenberg finns redan denna process, och deltagarna i nätverket har börjat utnyttjas för olika uppdrag. Däremot är det inte likvärdigt över hela kommunen. I Varberg har likvärdigheten byggts upp, men mer aktiviteter behöver byggas upp kring matematik. Informationen om att deltagarna i nätverket inte har mandat är viktig, och vi måste ta med oss detta i det fortsatta arbetet. Ger vi i kommunerna våra representanter i nätverket tillräckligt mandat? NCM har uttryckt sig positiva till att visa på olika strukturer och modeller. Halmstad BUF reflekterar över hur man ska kunna bygga vida på nätverket, upp till gymnasienivå. Det hade också varit intressant att bygga vidare till gymnasienivå för yrkesprogrammen. CN har sett att deltagarna mera känner att de representerar sin skola, och inte hela sin kommun. Samrådet diskuterar: Ni har också breddat er i samarbetet med t ex språknätverket och Handledarutbildning för Läslyftet (med Erica Eklöf). HC ställer frågan vad man kan göra åt det faktum att kunskaperna i matematik sjunker ute i kommunerna. I Varberg finns inte samma systematik inom matematik, som arbetats fram inom läsförståelse. Det är viktigt att identifiera de kritiska aspekterna. CN menar att detta är en anledning till att man satsat på att gå vidare i årskurserna, med start i åk 2. Kungsbacka ser att systematiken redan finns, men att resultatet från nätverket inte har tillräcklig spridning. Hur kan vi tillsammans hjälpas åt med spridningen? HC informerar om att Peter Nyström kommer till Högskolan , för att träffa HC och CN, och föreslår att samrådet tittar på CNs ppt och tar upp frågan i sina nätverk, för att man ska komma fram till hur arbetet ska fortskrida. Det är i så fall viktigt att kommunerna avsätter medel för detta. Peter Nyström kommer till HH för att träffa HC och CN. Föreslår att samrådet tittar på CNs ppt, och tar upp detta i sina nätverk, hur ska man i nätverket kunna arbeta vidare med detta? Då är det viktigt att kommunerna avsätter medel mm för detta. Från Kungsbacka trycker man också på vikten av att hela spannet från förskola till gymnasieskola tas med, och att alla är representerade från kommunerna och där deltagarna har ett tydligt mandat och en förankring på förvaltningsnivå. 8. Digitalt lärande i skolan presentation av kommunernas två aktiviteter: HC ber att kommunerna kortfattat informerar om vilka aktiviteter de har i sina kommuner: Kungsbacka kommer att ha dialog med Åsa B-L, och återkommer. Hylte har dialog med HC. Båstad tänker använda digitalt lärande som metod, och arbetar f n med programmering. Ängelholm har också dialog. Halmstad UAF har arbetat med Ipads och Chrome book, och skulle gärna göra en jämförelse över utfallet. Även inom Unikum på gymnasiet skulle man kunna utvärdera. I Varberg ser man inte att tekniken är fokusfråga. Här arbetar man med den formativa praktiken, det är också viktigt att se hur stödet är digitaliserat för detta. Hur har arbetssätt och

7 7 arbetsformer förändrats? Likaså hade det kompensatoriska perspektivet varit intressant att belysa. Det finns för lite forskning som stödjer teorin att detta perspektiv skulle ge bättre elevresultat. Hur ska man koppla formativ praktik med det kompensatoriska perspektivet? HC ser betydelsen av att veta vem man ska ta kontakt med. Det finns och ca 12 insatser, och det är viktigt att se vad som ska göras i relation till vilka medel som finns. I Kungsbacka skulle man föredra en samordningsfunktion mellan kommunerna, så att inte var och skickar separata aktiviteter. Under vt17 planeras två aktiviteter kopplade till digital kompetens, matematik och Digitalt skapande. RUC skickar ut en mall där kommunerna fyller i information om sina två aktiviteter. Skickas senast Kompetensutvecklingsinsatser hösten -17 Ett diskussionsunderlag på insatser ht17 delas ut och diskuteras. Kommunerna kommer att få dokumentet digitalt, med möjlighet att ange vilka insatser som är aktuella, samt hur många platser som beräknas. På nästa samråd fattas beslut om vilka insatser som ska genomföras. 10. Övriga frågor