System för kompetensutnyttjande och kompetensöverföring inom För- och Grundskola

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "System för kompetensutnyttjande och kompetensöverföring inom För- och Grundskola"

Sven-Erik Ingvar Eklund
för 8 år sedan
Visningar:

1 (5) System för kompetensutnyttjande och kompetensöverföring inom För- och Grundskola FoG har i uppdrag att inför läsåret 2012/2013 redovisa till barn- och ungdomsnämnden hur ett system för kompetensöverföring och gemensamt kompetensutnyttjande organiseras. Bakgrund En av punkterna inom Program för resultatförbättring i Järfällas förskolor och skolor syftar till att öka förmågan att använda kompetenserna i organisationen som helhet. Organisationens samlade kompetens, och förmågan att använda kompetensen där den bäst behövs, är en strategisk resurs för resultatförbättring. Likaså är möjligheterna för medarbetare som har eller söker ny eller vidgad kompetens att utvecklas i yrket av stor vikt för den samlade kvalitén och effektiviteten. Nuläge Sedan ett antal år tillbaka organiseras FoG:s gemensamma kompetensutveckling och överföring av kompetens mellan enheterna, genom främst tre olika former: 1. Nätverk 2. Gemensam kompetensutveckling 3. Forskning och utveckling - FoU 1. Nätverksformen: Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Det är ett sätt att skapa innovationer, att skapa något nytt som deltagarna inte kan göra var för sig. Det finns ett antal kriterier som skapar lärande i ett nätverk: - tillit mellan deltagarna - jämlikhet - processledare som provocerar, ifrågasätter och formulerar regler - val av deltagare utifrån kunskap, intresse och engagemang - tydliga mandat för deltagandet Det centrala är hur nätverket återför lärande till verksamheten. Syftet är inte enbart en personlig utveckling utan en utveckling av den gemensamma organisationens kompetens. Källa: Lennart Svensson, professor i sociologi. Lennart Svensson har forskat kring nätverksstrategier och utvecklingsprocesser sedan 1970-talet.

2 2 (5) 2. Gemensam kompetensutveckling: En del i ett systematiskt skolutvecklingsarbete är en gemensam kompetensutvecklingsplanering. Insatserna bygger på verksamhetens behov utifrån utvärderingar enligt kvalitetsarbetsprocessen. Järfälla kommun definierar kompetensutvecklingsbegreppet enligt följande bild: Källa: PORTALEN, Järfälla kommun 3. Forskning och Utveckling (FoU): FoG arbetar med att fördjupa kontakterna mellan skola och forskning som en väg till att förbättra elevernas resultat och utveckla skolan. Tanken är att det ska bli enkelt och självklart att använda aktuella forskningsresultat inom undervisning och utvecklingsarbete. Här pågår kartläggning och utveckling. I matrisen nedan finns den aktuella bilden av FoG:s kompetensöverföringssystem. Matrisen är strukturerad utifrån organisationsform och innehåll.

3 Översikt över FoG:s kompetensöverföringssystem Nätverk Kompetensutveckling Matematik Språk No/Te Ämnesövergripande - Matematiknätverk, - Matematikombud, förskola - - Studiecirkel Förstå och använda tal, - Numiconutbildning, F SVA-nätverk, Läs- och skrivombud Språkombud förskolan - Språkutvecklande arbetssätt förskola och - FonoMix, förskoleklass - KomTek-ombud - Kulturombud, förskola och - Särskolepedagogiskt nätverk - Pedagogombud, förskolan - Nyckelpersoner LGR-11, - Amatörer möter proffs och Skapande skola - NTA-pilot i Barkarby/Skälby, förskola och - PIM, förskola och - SMART, - Skolwebben, superusers, förskola och Normer & värden - SAMBU, förskola och Övrigt - Miljöombud, förskola och - Lokalredaktörer (webbar) - Idrottslyftet - Aktivitetssamordning fritidshemmen/klubbarna vid lov - VIS, förskola och - Lärarlyft - Förskollärarlyft FoU - Aktionsforskning - Matematik/Södertörnsprojektet, Forskarskola (2) - -

4 Analys Stora satsningar har gjorts inom matematik. Här finns en organisation med en samordnande matematikutvecklare och lokala matematiksamordnare som tillsammans ingår i ett nätverk. Med stöd av dessa drivs kompetensutveckling lokalt bland annat i studiecirkelform. Det pågår också FoU-satsningar inom matematik, exempelvis aktionsforskningen och projektet med Södertörns högskola. Inom Lärarlyftet har matematikämnet varit prioriterat under åren. Trots alla insatser finns det fortfarande stora skillnader mellan enheternas och kommundelarnas resultat. Insatserna kring språkutveckling har pågått under ett flertal år. Kommunen har läs- och skrivutvecklare som samordnar arbetet. Kompetensutveckling för personal inom ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt pågår kontinuerligt. Ovanstående nätverk leds av Järfälla Resurscentrum (JRC) respektive Järfälla Språkcentrum (JSC), och här ingår även de fristående skolorna. Nätverk har skapats inom Svenska som andraspråk (SVA), här har också särskilda kompetensutvecklingsinsatser gjorts för personal. Inom området No/Teknik är de gemensamma insatserna få men kraftfulla. KomTek når alla enheter och erbjuder en attraktiv verksamhet. Pilotarbetet med NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla) i Barkarby-Skälby startade januari 2012 och ska utvärderas. Resultatet blir vägledande för eventuell fortsatt utveckling av arbetet. I samband med omorganisationen av Järfälla Resurscentrum, JRC, har en genomgripande kompetensutvecklingsinsats (VIS, Verksamt I Skolan och VIF, Verksamt i Förskolan) startats för att förbättra inkluderingsarbetet på alla enheter. Utbildningen sker kommundelsvis och förutom skolenheternas personal omfattas även elevhälsans-, modersmålsenhetens- och resurscentrums personal. Inom utbildningen skapas möjlighet för gemensamma nätverk, och gemensamma resursbanker utarbetas under pågående utbildning. Just nu pågår inom förvaltningen en mängd olika projekt för att också öka den digitala kompetensen hos personal, både i samband med Skolwebbens införande och naturligtvis också i syfte att öka användningen av IT som verktyg för kunskapsutveckling. Även här organiseras samordnande nätverk för att öka erfarenhetsutbytet och för att lära av varandra. Samordningen av kompetensinsatser och nätverkande från central nivå är idag mångfaldig och det görs målmedvetna satsningar utifrån utvärderingar och resultat. Det vi ändå kan utläsa är att satsningarna inte alltid bär motsvarande frukt på enhetsnivå.

5 (5) Nästa steg 1. Nätverksformen a. Utveckling av digitala rum för närmare kommunikation b. Utveckla nätverkens arbetsformer - Deltagandet ska vara aktivt. Det ska ställas krav på närvaro och på att deltagaren är förberedd. - För att ett nätverk ska fungera krävs det en strategi för vad man vill uppnå. - Arbetet i nätverket måste vara högt prioriterat på ledningsnivå. - Det krävs rutiner för hur rapportering och återkoppling ska ske. - Det ska vara verksamhetens intressen som styr, inte deltagarnas. c. En ökad satsning av fokus på det didaktiska arbetssättet inom matematiknätverket d. Spridning av goda exempel, i mindre forum 2. Gemensam kompetensutveckling 3. FoU a. En ansökan har lämnats till SKL:s program för matematikutveckling. b. FoG avser att delta i den kommande satsningen på matematikutbildning av lärare och skolledare organiserad av Skolverket och Nationellt Centrum för Matematik, NCM. a. FoG ska utveckla forum för FoU och erfarenhetsutbyte, ex. forskningsseminarier. b. I samarbete med BUN-kansliet skall områden för FoU-insatser. identifieras och utvecklas.

Relevanta dokument

VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING. Nätverk och aktiviteter läsåret 2017/2018. Anna Strid, Britt Olofsson Santoft, Jonatan Lannemar Uppdaterad

VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING Nätverk och aktiviteter läsåret 2017/2018 Anna Strid, Britt Olofsson Santoft, Jonatan Lannemar Uppdaterad 2017-08-14 1 Innehållsförteckning 1 Välfärd skolas språksatsning...