Enhetskonsultationer års rapport. Judit Kisvari

Transkript

1 Enhetskonsultationer års rapport Judit Kisvari Rapportnr: Dnr BUN 2013/166 april 2013

2 (8) Innehåll SAMMANFATTNING BAKGRUND RESULTAT FRÅN ENHETSKONSULTATIONERNA Höga förväntningar på barn och elever Likvärdig/lika tillgång till utbildning En röd tråd från förskola till gymnasium Systematiskt kvalitetsarbete Förskola/skola och hem Inkluderande arbetssätt SLUTSATSER OCH FÖRSLAG... 7

3 (8) SAMMANFATTNING Det är tredje året som företrädare för barn- och ungdomsnämndens kansli besöker samtliga förskolor och grundskolor i Järfällas egen regi. I år besöktes även en fristående enhet som efterfrågade möjligheten att delta. Syftet med enhetskonsultationerna är att skapa en dialog kring kvalitet och utveckling samt att ge en återkoppling på de årliga kvalitetsredovisningar som enheterna skickar in. Enhetskonsultationerna fungerar också som ett komplement till enheternas kvalitetsredovisningar då det möjliggör fördjupade diskussioner och resonemang kring enheternas redovisningar och statistik som finns tillgänglig. Ytterligare ett syfte med enhetskonsultationerna är att ge enheterna möjlighet att ha synpunkter på kansliets arbete t ex vad gäller systemstöd i olika frågor. Den sammantagna uppfattningen är att de besökta enheterna bedriver en verksamhet av god kvalitet. Vad som sedan skulle kunna utvecklas varierar från enhet till enhet. Det finns dock några gemensamma områden som ändå kan anses vara övergripande utvecklingsområden för kommunen. Det första gäller det systematiska kvalitetsarbetet där man på central nivå bör se över om enheterna kan ges någon form av stöd i analysarbete och kvalitetsarbete. Det andra gäller begrepp som inkludering och fritidshemmets kompletterande uppdrag som bör lyftas även i nästa års diskussioner. Ett tredje område som kan betraktas som gemensamt är hur det blir synligt i verksamheterna att förväntningarna på barn och elever är höga från förskolans eller skolans sida. Det finns en tendens att detta synts mindre under årets besök än tidigare. Till sist föreslår BUN-kansliet att enhetskonsultationerna som process utvärderas eftersom det nu har genomförts tre år i rad. Syftet med en utvärdering skulle vara att få underlag för att kunna förbättra delar av genomförandet. 1. BAKGRUND Enhetskonsultationer är en del av barn- och ungdomsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Det är tredje året som enhetskonsultationer genomförs och gensvaret har hittills varit positivt från enheterna. Kansliet har valt att ha enhetskonsultationer bland annat då verksamheterna tidigare uttryckt en avsaknad av återkoppling på deras kvalitetsredovisningar som de skickar in årligen. Genom enhetskonsultationerna kan kansliet skapa en dialog med enheterna kring kvalitet och utveckling samtidigt som enheterna ges stöd i sitt fortsatta utvecklingsarbete. Konsultationerna är även ett tillfälle för kansliet att få underlag för sitt fortsatta strategiska arbete. Idén med enhetskonsultationerna är att skapa ett utbyte av synpunkter kring kvalitetsfrågor - inte att utvärdera verksamheterna. För att diskussionerna ska kunna ge utrymme för många olika tankar bygger konsultationerna på ett öppet samtal och följer således inte något strikt frågeformulär. Det är viktigt att betona att enheterna själva äger ansvaret för sin utveckling, och därmed har ansvar för att ta initiativ som leder till förbättrad måluppfyllelse. Inför konsultationerna sammanställs aktuell statistik som avser studieresultat, personaltäthet och liknande. Utgångspunkten för konsultationen är i huvudsak Barn- och ungdomsnämndens Program för resultatförbättring samt enheternas egna kvalitetsredovisningar.

4 (8) Från kansliet deltar förvaltningschef, ansvarig programchef, utredare samt ibland specialister från kansliet beroende på vilken enhet som besöks. En representant från FoG-ledningen (Förskolor och Grundskolor) deltar också. Från enheten deltar ansvarig chef samt den personal som enhetschefen anser bör vara med. 2. RESULTAT FRÅN ENHETSKONSULTATIONERNA Samtalen under enhetskonsultationerna har berört ett flertal områden. Utgångspunkten har varit följande sju huvudområden: Höga förväntningar på barn och elever Likvärdig/lika tillgång till utbildning En röd tråd från förskola till gymnasium Systematiskt kvalitetsarbete Lärande i förskolan Förskola/skola och hem Inkluderande arbetssätt Fördjupade diskussioner har förts inom samtliga områden men har fått olika utrymme i konsultationerna beroende på vad som varit mest relevant för verksamheten ifråga. Nedan följer en sammanfattning av de generella iakttagelser som kansliet tagit med sig från samtalen. På några enheter, där enhetschefen varit helt nytillträdd, har samtalen mer kommit att handla om en lägesbeskrivning och planeringen framåt Höga förväntningar på barn och elever Höga förväntningar på barn och elever anses vara en framgångsfaktor för att nå bättre resultat. Det är kansliets uppfattning att många av enheterna visar på en medvetenhet och en vilja att skapa de rätta förutsättningarna för varje barns och elevs möjlighet att nå till sin högsta potential. Under samtalen ges flera exempel på hur man ute på enheterna använder sig av olika arbetssätt för att tillmötesgå varje barns och elevs behov. En grundskola har till exempel valt att erbjuda studiestöd för alla elever. I praktiken innebär det att även de elever som gör väldigt bra ifrån sig i skolan och som skulle vilja lägga ner ytterligare tid på sitt skolarbete får delta. Många högpresterande elever har använt sig av studiestödet som erbjudits, vilket kan anses vara ett tecken på att det är en lyckad satsning. Ett annat exempel är en enhet som valt att låta barn i förskoleklass läsa med förstaklassare i ämnen som de har kommit långt i. På förskolorna nämns flera gånger att ledningen har infört mer och återkommande reflektionstid för personalen som ett led i att utveckla och skapa ett gemensamt förhållningssätt till barnens lärande och förväntningar på barnens lärande. Något som återkom under temat höga förväntningar var även vikten av att hitta en balans, där barn och elever inte pressas för hårt. Några enheter, som tidigare år kunnat beskriva särskilda initiativ för att ta tillvara elevernas studiekapacitet, ger dock i år intryck av att något ha återgått till att enbart fokusera på stöd till elever som har svårt att nå målen. Det finns också bara enstaka exempel på att tänkandet kring höga förväntningar och att ta tillvara elevernas kapacitet ger något avtryck i hur verksamheten organiseras t ex hur eleverna på ett en-

5 (8) kelt sätt ska kunna gå fortare fram i sina studier. Hur höga förväntningar ger avtryck i verksamheterna bör kvarstå som ett gemensamt utvecklingsområde Likvärdig/lika tillgång till utbildning Skolan ska enligt skollag och läroplaner vara likvärdig. Det handlar om lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildning och att skolan ska kompensera för barns och elevers olika förutsättningar. Diskussionerna om likvärdig/lika tillgång till utbildning har framförallt fokuserat på den förvaltningsövergripande omorganisering som gjorts av elevhälsan. Omorganiseringen gjordes i samband med det nya lagkravet på att elever på skolan ska ha tillgång till skolsköterska, skolläkare, kurator, psykolog och personal med kompetens för specialpedagogiska insatser. Omorganisationen innebar att en ny resultatenhet för barn- och elevstöd skapades. Förändringen verkar ha påverkat enheter på olika sätt, vissa anser att tillgången till elevhälsa sjunkit medan det för andra verkar ha ökat. Hur enheterna värderar omorganisationen verkar således bero på vilken tillgång förskolan eller grundskolan haft tidigare. Några enheter lyfter fram kostnaderna för elevhälsan, och menar att de betalar för något som mest kommer andra enheter tillgodo. Sammantaget bedömer enheterna dock att de har den tillgång på personal inom elevhälsoområdet som deras elever behöver. Många F-5-skolor har nu för första gången tillgång till kurator, som av tradition tidigare mest funnits på högstadieskolor. En annan fråga som har diskuterats är svårigheten att rekrytera förskollärare. Det är stor konkurrens om yrkesgruppen och närheten till Stockholm stad anses vara en utmaning. Det är en aspekt som bör tas med i förvaltningens personalförsörjningsplan som kansliet håller på att ta fram i samarbete med FoG-ledningen En röd tråd från förskola till gymnasium En röd tråd från förskola till gymnasium är en förutsättning för det livslånga lärandet. En bra överlämning ger barn och elever förutsättningarna att ta vid och fortsätta sitt lärande där de sist var. En bra överlämning kan även bidra till att verksamheterna når högre måluppfyllelse då det finns möjlighet att skapa en mer anpassad kunskapsutveckling till varje enskilt barn. Kansliets sammantagna uppfattning är att överlämningen mellan olika skolformer fungerar men att den fortfarande kan bli bättre. En enhet har till exempel medvetet försökt organisera sig så att pedagogiska möten innefattar samtlig personal från förskola, grundskola och fritidshem, för att på så sätt undvika parallella spår. I ett annat exempel visade det sig att man inom enheten i högre grad skulle kunna arbeta tillsammans i likabehandlingsfrågor. Hur bra överlämningarna fungerar verkar bero mycket på ledningens medvetenhet om att anpassa verksamheterna på ett sätt som matchar den organisation som de befinner sig i. En enhet med bara förskolor kommer till exempel behöva arbeta med överlämning på ett annat sätt än en enhet med både förskola och grundskola. Likaså har enheter som tar emot elever från många olika förskolor eller F-5-skolor betydligt svårare att organisera överlämningen. Att organisera överlämningen på ett bra sätt visar sig ännu viktigare i och med den nya 6-9 organisationen. Enligt de nya styrdokumenten ska betyg sättas redan från och

6 (8) med sjätte klass, vilket ställer krav på att mottagande skolor har god kunskap om de elever de tar emot. Den mottagande skolan har nämligen bara en termin på sig att skaffa sig en uppfattning om en elevs kunskapsnivå innan betyg ska sättas. Det i sig gör att rutiner för överlämning av information och bedömning av elever blir ytterst viktigt. De förvaltningsgemensamma rutiner som tagits fram av FoG-ledningen anses kunna bidra till att överlämningen blir ännu bättre då de hjälper till att kvalitetssäkra processerna Systematiskt kvalitetsarbete Den nya skollagen som trädde i kraft 2011 innehåller ett tydligt krav på ett systematiskt kvalitetsarbete, vilket i praktiken innebär att varje huvudman, rektor eller förskolechef har ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Flera enheter anser att de nya styrdokumenten lägger större fokus på måluppfyllelse. Det gör att det är lättare att ta till sig ett tankesätt som karakteriseras av kvalitetssystematiska termer - det vill säga vad skolan ska satsa på, varför och vad resultatet av den satsningen faktiskt blev. Trots att enheterna har kommit olika långt i att skapa och beskriva sitt kvalitetsarbete framgår det i diskussionerna att det finns en analys av den dagliga verksamheten. Det som verkar vara den största utmaningen just nu är att få allt dagligt kvalitetsarbete dokumenterat och få processerna att bli systematiska. Med systematisk menas att alla delar bör hänga ihop i en röd tråd, både egna uppföljningar och utvärderingar men också den årliga kvalitetsredovisningen och verksamheternas verksamhetsplaner. Det ideala är naturligtvis att åstadkomma en enda, integrerad process av enhetens eget kvalitetsarbete och den förvaltningsgemensamma cykeln, för att inte dubbelarbeta. Från kansliets sida är det viktigt att se över vilket eventuellt stöd som skulle kunna utformas med syfte att underlätta enheternas arbete med analys och kvalitetsprocesser. Det finns många olika modeller och data att välja ifrån. Ett stöd skulle därför kunna vara att någon utifrån ger förslag på hur enheter kan utveckla och formalisera sitt systematiska kvalitetsarbete. Det nya beslutsstödsystemet kommer förhoppningsvis vara ett verktyg som gör att data blir lättillgängligt och att det således kan bidra till att förenkla dokumentation så att mer tid för själva analysarbetet kan skapas. Det behövs också en kunskap om kvalitetsarbete hos verksamhetspersonal för att man ska komma längre än att bara beskriva verksamheten en analys innehåller också ett antal varför-frågor som leder vidare till nya handlingsalternativ. En av de frågor som diskuterats mycket under enhetskonsultationerna är hur barnens lärande i förskolan skulle kunna beskrivas och vara ett stöd i förskolors kvalitetsutveckling. Det är fortfarande så att begreppet bedömning i viss mån skapar negativa associationer hos förskolans pedagoger. Det uppfattas ofta som ett grundskolebegrepp där uppnådda kunskaper jämförs mellan barn och ställs i relation till någon form av kursplan eller uppnåendemål. Samtidigt verkar det som att förskolorna har en insikt om att detta är en utveckling som inte bara pågår i Järfälla. Förskolorna har egentligen redan idag kunskap om barnens lärande genom sina dagliga observationer.

7 (8) Det svåra ligger i att beskriva den kunskapen som förskolepersonalen innehar på en aggregerad nivå. Fördjupade diskussioner har därför förts med fokus på hur barns lärande skulle kunna beskrivas på en förvaltnings- och enhetsövergripande nivå. En av slutsatserna var att barns vilja och nyfikenhet att utvecklas vidare är en förutsättning för deras lärande samt att språkutveckling är ett centralt område i barns utveckling. En annan fråga som tagits upp under enhetskonsultationerna är fritidshemmens kompletterande uppdrag i skolan. Det är kansliets uppfattning att det är en fråga som bör tas upp även i fortsättningen då det inte är självklart att fritidshemmens verksamhet är organiserad på ett sätt som skapar förutsättningar för att det kompletterande uppdraget kan genomföras Förskola/skola och hem Ett bra samarbete mellan förskola/skola och hem är viktigt för barns välmående och lärande. Ett fungerande samarbete mellan parterna ger goda förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande. I enhetskonsultationerna framkommer att majoriteten av enheterna arbetar med att förändra och skapa flera alternativa sätt för att nå ut till föräldrarna. En enhet berättar till exempel att de skickar hem IUP (elevens individuella utvecklingsplan) inför själva utvecklingssamtalet. På så sätt kan samtalet snarare fokusera på hur man gemensamt ska kunna ta nästa steg än att det fastnar i en diskussion om nuläget. En annan enhet har förnyat föräldrarådet till så kallade föräldraträffar i form av öppet hus för att visa hur skolan arbetar. En annan enhet har utvecklat en veckobrevsmall som ska användas av samtliga inom enheten. Ledningens förhoppning är att mallen bidrar till att skapa en bättre och mer likvärdig kommunikation till föräldrarna. Ett ytterligare exempel är en grundskola som valt att anordna workshops för att på så sätt presentera för föräldrarna hur deras pedagogiska arbetssätt är upplagt. Flera enheter ser skolwebben som en möjlighet till att förbättra kommunikationen till föräldrarna. Majoriteten av förskolorna framförde att en av utmaningarna de har är att synliggöra lärandet och de pedagogiska metoderna som de använder för föräldrarna. Det är en förutsättning för att få föräldrar att lägga lika mycket vikt vid dessa frågor som omsorgsfrågor. Det förskolorna har märkt är att föräldrarna ställer mer krav på deras barns lärande men att frågor om omsorg fortfarande dominerar. Utvecklingen är med andra ord positiv men fortfarande finns det en bit kvar tills balans i efterfrågan mellan omsorg och lärande uppnåtts Inkluderande arbetssätt Under enhetskonsultationerna har diskussioner förts om begreppet inkludering, vad det innebär och hur skolor arbetar med det. Enheter har generellt ett bra förhållningssätt när det gäller inkludering men förmedlar ibland en viss osäkerhet i hur man i praktiken kan göra för att skapa en så inkluderande verksamhet som möjligt. Det finns ett behov av ökad kompetens om hur skolor bäst organiserar sin verksamhet för att skapa de rätta förutsättningarna för ett inkluderande arbetssätt. I många fall skulle man till exempel behöva se över organisationen så att resurspedagoger i större utsträckning används för handledning än som en extra lärare i klassrummet. Den största utmaningen verkar vara att se till att kunskap sprids till hela organisationen.

8 (8) Sammanfattningsvis är det därför viktigt att fortsätta uppmärksamma begreppet och att ge ytterligare kompetensutveckling och stöd till de verksamheter som efterfrågar det. 3. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Syftet med enhetskonsultationerna är att föra fördjupade diskussioner om kvalitet och utveckling. Resultaten från enhetskonsultationerna visar några områden som skulle kunna utvecklas och förbättras. Det gäller bland annat kravet på systematiska kvalitetsarbetet som har lyfts fram i den nya skollagen. Det är ett område där någon form av stödsystem skulle kunna utvecklas centralt i form av mallar, stödfrågor alternativt kompetensutveckling. Fokus kan med fördel ligga på hur data kan fungera som ett underlag för analys och hur välgrundad analys byggs upp. Ytterligare ett område som kan betraktas som gemensamt är hur det blir synligt i verksamheterna att förväntningarna på barn och elever är höga från förskolans eller skolans sida. Det finns en tendens att detta synts mindre under årets besök än tidigare. Begrepp som inkluderande förhållningssätt samt fritidshemmens kompletterande uppdrag bör lyftas upp i nästa års enhetskonsultationer. Det råder fortfarande en viss osäkerhet kring begreppen och hur man i praktiken kan arbeta med dem på ett bra sätt. BUN-kansliets uppfattning är att enheterna hittills varit positiva till konsultationerna. Men som alla processer kan de alltid förbättras. Det är tredje året som enhetskonsultationerna genomförs i nuvarande form. Det kan därför vara lämpligt att göra en övergripande utvärdering av processen, med målet att se över om det finns delar av genomförandet som skulle kunna förbättras.